Bilaga 3 tabeller, intervjuer och öppna svar personal i skolan och inom skolskjutsen

Transkript

1 Barn- och ungdomsnämnden/kollektivtrafiknämnden Bilaga 3 tabeller, intervjuer och öppna svar personal i skolan och inom skolskjutsen Skolans tider och skolskjuts i Linghemsområdet Februari 2007 AO Statistik & Utredningar Lars-Åke Gustafson, Christin Ericsson och Roland Schütz

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Resultat samtliga personal i skolan Frågor till samtliga personal på skolorna i hela Linghemsområdet.. 3 Bakgrundsfrågor... 3 Skoltider och skolskjutsar... 3 Information om skolskjutsförändringar... 4 Lärarledd studietid... 5 Skolbarnomsorgen... 6 Arbetssituationen Frågor till samtliga personal redovisat per skola... 8 Bakgrundsfrågor... 8 Skoltider och skolskjutsar... 8 Information om skolskjutsförändringar... 9 Skolsituationen... 9 Lärarledd studietid Skolbarnsomsorgen Arbetssituationen Öppna svarsalternativ i enkäten riktad till personal Öppet svarsalternativ till fråga 5: Hur har informationen om skolskjutsförändringarna varit (Bra/Ok/Mindre bra)? Om Du har svarat Mindre bra, vilken information saknade Du? Öppet svarsalternativ till fråga 7: Tycker du att skolarbetet påverkats positivt för de elever som har studietid i sitt schema (Ja/Nej/Ingen skillnad)? Frågan gäller endast Linghemsskolan. Om Du svarat Nej, precisera varför? Personalens kommentarer under frågan Övriga synpunkter Resultat entreprenörer och chaufförer...23 Intervjuer med bussentreprenörer och busschaufförer vid Wärnelius Buss samt Bankekind Buss Information om projektet Oklarheter i ny upphandling med kommunen Konsekvenser för bussbolaget Konsekvenser för busschaufförerna Nya busstider och körsträckor Säkerhet och trygghet Konsulterna har inte nödvändig kompetens Borde ha varit bättre uppföljning och översyn Sammanfattning av intervjun med entreprenörer/busschaufförer... 28

4

5 1. Inledning 1.1 Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun samt Kollektivtrafiknämnden fick våren i uppdrag av Kommunstyrelsen att utreda om en samordning av skolans start- och sluttider skulle kunna innebära sparade resurser i kommunens skolskjutsorganisation. Barn- och ungdomsnämnden beslutade 2 att genom ett försök pröva nya, anpassade skoltider i Linghemsområdet. Kompetensgrupp Utbildning har efter försöksperioden hösten 2006 beställt en utvärdering av projektet från AO Statistik & Utredningar, vilken ska syfta till att studera konsekvenserna av förändringen. Föreliggande rapport är en bilaga med tabeller och intervjuer för frågor som har ställts via en enkät till personalen i skolan och via intervjuer med entreprenörer och busschaufförer. Resultaten sammanfattas i rapporten Samordning av skoltider och skolskjutsar Utvärdering av en försöksverksamhet i Linghemsområdet. 3 1 Kommunstyrelsen. (2006) , dnr. Ks Barn- och ungdomsnämnden. (2006) , dnr Bou Barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun. (2006). Samordning av skoltider och skolskjutsar Utvärdering av en försöksverksamhet i Linghemsområdet. En utvärdering utförd av Statistik & Utredningar i Linköpings kommun. 1

6 2

7 2. Resultat samtliga personal i skolan I detta kapitel redovisas resultaten av de enkäter som har riktats till samtlig personal i år 4-9 och de intervjuer som har gjorts med 18 elever i år 1-3 inom Linghemsområdet. 2.1 Frågor till samtliga personal på skolorna i hela Linghemsområdet I det här avsnittet redovisas samtliga svar i den enkät som har riktas till samtlig personal i år 4-9. Bakgrundsfrågor Tabell 1. Vilken skola arbetar du vid? Skola Antal Procent Askeby 8 9,0 Bankekind skola 10 11,2 Örtomta skola 6 6,7 Himnaskolan 34 38,2 Linghemsskolan 31 34,8 Totalt Skoltider och skolskjutsar Tabell 2. Vad tycker du om att skoltiderna har ändrats? Skoltider Antal Procent Tycker det är bättre nu 27 30,3 Ingen skillnad mot tidigare 24 27,0 Tycker det är sämre nu 36 40,4 Inget svar 2 2,2 Totalt Tabell 3. Hur tycker du att skolskjutsarna fungerar idag? Skolskjutsarna idag Antal Procent Tycker det är bättre nu 6 6,7 Ingen skillnad mot tidigare 64 71,9 Tycker det är sämre nu 15 16,9 Inget svar 4 4,5 Totalt

8 Information om skolskjutsförändringar Tabell 4. Hur har informationen om skolskjutsarna varit? Information skolskjutsförändringen Antal Procent Bra 11 12,4 OK 55 61,8 Mindre bra 18 20,2 Inget svar 5 5,6 Totalt Skolsituationen Tabell 5a. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Skola/skolbarnomsorg efter förändringen Antal Procent Stor skillnad 21 23,6 Liten skillnad 35 39,3 Ingen skillnad 21 23,6 Inget svar 12 13,5 Totalt Tabell 5b. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som skett inför det här läsåret Pedagogiska arbetet efter förändringen Antal Procent Det pedagogiska arbetet har blivit bättre jämfört med förra året 6 6,7 Det pedagogiska arbetet har blivit sämre jämfört med förra året 24 27,0 Ingen skillnad 51 57,3 Inget svar 8 9,0 Totalt Tabell 5c. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Skolarbetet efter förändringen Antal Procent Skolarbetet har blivit mer effektivt 6 6,7 Skolarbetet har blivit mindre effektivt 18 20,2 Ingen skillnad 60 67,4 Inget svar 5 5,6 Totalt

9 Tabell 5d. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Tidig skolstart och skollunch Antal Procent Eleverna som börjar tidigt orkar bättre fram till lunch 6 6,7 Eleverna som börjar tidigt orkar sämre fram till lunch 17 19,1 Ingen skillnad 52 58,4 Inget svar 14 15,7 Totalt Tabell 5e. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Sen skolstart och skollunch Antal Procent Eleverna som börjar sent orkar bättre fram till lunch 8 9,0 Eleverna som börjar sent orkar sämre fram till lunch 3 3,4 Ingen skillnad 56 62,9 Inget svar 22 24,7 Totalt Tabell 5f. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Elevernas schema efter förändringen Antal Procent Elevernas schema har blivit bättre 10 11,2 Elevernas schema har blivit sämre 39 43,8 Ingen skillnad 34 38,2 Inget svar 6 6,7 Totalt Lärarledd studietid Tabell 6a. Har du lärarledd studietid i ditt schema? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid i schemat Antal Procent Ja 7 22,6 Nej 23 74,2 Inget svar 1 3,2 Totalt

10 Tabell 6b. Hur tycker du att den lärarledda studietiden fungerar? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid värdering Antal Procent Mycket bra 2 6,5 Bra 2 6,5 Mindre bra 3 9,7 Dåligt 1 3,2 Inget svar 23 74,2 Totalt Tabell 6c. Tycker du att skolarbetet påverkats positivt för de elever som har studietid i sitt schema? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid positivt för skolarbetet? Antal Procent Ja 10 32,3 nej 8 25,8 Ingen skillnad 6 19,4 Inget svar 7 22,6 Totalt Skolbarnomsorgen Tabell 7. Hur tycker du att skolbarnomsorgen fungerar idag? Barnomsorgen idag Antal Procent Tycker det är bättre nu 7 7,9 Ingen skillnad mot tidigare 13 14,6 Tycker det är sämre nu 11 12,4 Ingen uppfattning 57 64,0 Inget svar 1 1,1 Totalt Arbetssituationen Tabell 8a. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Arbetschema efter förändringen Antal Procent Mitt arbetschema har blivit bättre 19 21,3 Mitt arbetschema har blivit sämre 33 37,1 Ingen skillnad 34 38,2 Inget svar 3 3,4 Totalt

11 Tabell 8b. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Förberedelse arbete efter förändringen Antal Procent Jag har fått bättre möjlighet att förbereda mitt arbete 19 21,3 Jag har fått sämre möjlighet att förbereda mitt arbete 28 31,5 Ingen skillnad 38 42,7 Inget svar 4 4,5 Totalt Tabell 8c. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Konferenstid efter förändringen Antal Procent Förläggningen av konferenstid fungera bättre 33 37,1 Förläggningen av konferenstid fungera sämre 22 24,7 Ingen skillnad 31 34,8 Inget svar 3 3,4 Totalt Tabell 8d. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Stress efter förändringen Antal Procent Det har blivit mindre stressigt i skolan/skolbarnomsorgen för mig som personal 5 5,6 Det har blivit mer stressigt i skolan/skolbarnomsorgen för mig som personal 31 34,8 Ingen skillnad 50 56,2 Inget svar 3 3,4 Totalt

12 2.2 Frågor till samtliga personal redovisat per skola I det här avsnittet redovisas resultaten per skola. Av sekretesskäl har resultaten från Askeby, Bankekind och Örtomta slagit samman och redovisas som en grupp kallad Övriga. 4 Bakgrundsfrågor Tabell 1. Vilken skola arbetar du vid? Skola Antal Procent 26,9 38,2 34,8 100 Skoltider och skolskjutsar Tabell 2. Vad tycker du om att skoltiderna har ändrats? Skoltider (Antal) Tycker det är bättre nu Ingen skillnad mot tidigare Tycker det är sämre nu Inget svar Totalt Skoltider (Procent) Tycker det är bättre nu 16,7 23,5 32,3 30,3 Ingen skillnad mot tidigare 16,7 55,9 6,5 27,0 Tycker det är sämre nu 66,7 20,6 54,8 40,4 Inget svar 0,0 0,0 6,5 2,2 Totalt Tabell 3. Hur tycker du att skolskjutsarna fungerar idag? Skolskjutsarna idag (Antal) Tycker det är bättre nu Ingen skillnad mot tidigare Tycker det är sämre nu Inget svar Totalt Skolskjutsarna idag (Procent) Tycker det är bättre nu 8,3 2,9 9,7 6,7 Ingen skillnad mot tidigare 75,0 79,4 61,3 71,9 Tycker det är sämre nu 12,5 11,8 25,8 16,9 Inget svar 4,2 5,9 3,2 4,5 Totalt Askeby, Bankekind och Örtomta består endast av små personalgrupper (10 stycken eller färre). Av sekretesskäl har därför deras resultat slagits samman till en grupp kallad Övriga. 8

13 Information om skolskjutsförändringar Tabell 4. Hur har informationen om skolskjutsarna varit? Information skolskjutsförändringen (Antal) Bra OK Mindre bra Inget svar Totalt Information skolskjutsförändringen (Procent) Bra 0,0 14,7 19,4 12,4 OK 58,3 61,8 64,5 61,8 Mindre bra 33,3 14,7 16,1 20,2 Inget svar 8,3 8,8 0,0 5,6 Totalt Skolsituationen Tabell 5a. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Skola/skolbarnomsorg efter (Antal) Stor skillnad Liten skillnad Ingen skillnad Inget svar Totalt Skola/skolbarnomsorg efter (Procent) Stor skillnad 29,2 11,8 32,3 23,6 Liten skillnad 37,5 50,0 29,0 39,3 Ingen skillnad 20,8 29,4 19,4 23,6 Inget svar 12,5 8,8 19,4 13,5 Totalt

14 Tabell 5b. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Pedagogiska arbetet efter (Antal) Det pedagogiska arbetet har blivit bättre jämfört med förra året Det pedagogiska arbetet har blivit sämre jämfört med förra året Ingen skillnad Inget svar Totalt Pedagogiska arbetet efter (Procent) Det pedagogiska arbetet har blivit bättre jämfört med förra året 8,3 0,0 12,9 6,7 Det pedagogiska arbetet har blivit sämre jämfört med förra året 33,3 11,8 38,7 27,0 Ingen skillnad 50,0 82,4 35,5 57,3 Inget svar 8,3 5,9 12,9 9,0 Totalt Tabell 5c. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Skolarbetet efter (Antal) Skolarbetet har blivit mer effektivt? Skolarbetet har blivit mindre effektivt? Ingen skillnad Inget svar Totalt Skolarbetet efter (Procent) Skolarbetet har blivit mer effektivt? 8,3 0,0 12,9 6,7 Skolarbetet har blivit mindre effektivt? 29,2 8,8 25,8 20,2 Ingen skillnad 54,2 88,2 54,8 67,4 Inget svar 8,3 2,9 6,5 5,6 Totalt

15 Tabell 5d. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Tidig skolstart och skollunch (Antal) Eleverna som börjar tidigt orkar bättre fram till lunch Eleverna som börjar tidigt orkar sämre fram till lunch Ingen skillnad Inget svar Totalt Tidig skolstart och skollunch (Procent) Eleverna som börjar tidigt orkar bättre fram till lunch 8,3 5,9 6,5 6,7 Eleverna som börjar tidigt orkar sämre fram till lunch 41,7 17,6 3,2 19,1 Ingen skillnad 50,0 70,6 51,6 58,4 Inget svar 0,0 5,9 38,7 15,7 Totalt Tabell 5e. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Sen skolstart och skollunch (Antal) Eleverna som börjar sent orkar bättre fram till lunch Eleverna som börjar sent orkar sämre fram till lunch Ingen skillnad Inget svar Totalt Sen skolstart och skollunch (Procent) Eleverna som börjar sent orkar bättre fram till lunch 0,0 11,8 12,9 9,0 Eleverna som börjar sent orkar sämre fram till lunch 0,0 0,0 9,7 3,4 Ingen skillnad 41,7 76,5 64,5 62,9 Inget svar 58,3 11,8 12,9 24,7 Totalt

16 Tabell 5f. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Elevernas schema efter... förändringen (Antal) Elevernas schema har blivit bättre Elevernas schema har blivit sämre Ingen skillnad Inget svar Totalt Elevernas schema efter förändringen (Procent) Elevernas schema har blivit bättre 20,8 8,8 6,5 11,2 Elevernas schema har blivit sämre 37,5 32,4 61,3 43,8 Ingen skillnad 33,3 55,9 22,6 38,2 Inget svar 8,3 2,9 9,7 6,7 Totalt Lärarledd studietid Tabell 6a. Har du lärarledd studietid i ditt schema? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid i schemat (Antal) Askeby Bankekind Askeby Himna Linghem Totalt Ja 0,0 0, Nej 75,0 55, Inget svar 1 1 Totalt 100,0 100, Studietid i schemat (Procent) Askeby Bankekind Askeby Himna Linghem Totalt Ja 0,0 0,0 0,0 0,0 22,6 22,6 Nej 75,0 55,6 100,0 100,0 74,2 74,2 Inget svar 3,2 3,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,

17 Tabell 6b. Hur tycker du att den lärarledda studietiden fungerar? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid värdering (Antal) Askeby Bankekind Örtomta Himna Linghem Totalt Mycket bra 0,0 0,0 0,0 16,1 2 2 Bra 75,0 55,6 60,0 67,7 2 2 Mindre bra 3 3 Dåligt 25,0 44,4 40,0 16,1 1 1 Inget svar Totalt 100,0 100,0 100,0 100, Studietid värdering (Procent) Askeby Bankekind Örtomta Himna Linghem Totalt Mycket bra 0,0 0,0 0,0 16,1 6,5 6,5 Bra 75,0 55,6 60,0 67,7 6,5 6,5 Mindre bra 9,7 9,7 Dåligt 25,0 44,4 40,0 16,1 3,2 3,2 Inget svar 74,2 74,2 Totalt 100,0 100,0 100,0 100, Tabell 6c. Tycker du att skolarbetet påverkats positivt för de elever som har lärarledd studietid i sitt schema? (gäller endast Linghemsskolans personal) Studietid positivt för skolarbetet (Antal) Askeby Bankekind Örtomta Himna Linghem Totalt Ja 0,0 0,0 0, Nej 75,0 55,6 60, Ingen skillnad Inget svar 7 62 Totalt 100,0 100,0 100, Studietid positivt för skolarbetet (Procent) Askeby Bankekind Örtomta Himna Linghem Totalt Ja 0,0 0,0 0,0 33,3 32,3 12,4 Nej 75,0 55,6 60,0 0,0 25,8 9,0 Ingen skillnad 66,7 19,4 9,0 Inget svar 22,6 69,7 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,

18 Skolbarnsomsorgen Tabell 7. Hur tycker du att skolbarnomsorgen fungerar idag? Barnomsorgen idag (Antal) Tycker det är bättre nu Ingen skillnad mot tidigare Tycker det är sämre nu Ingen uppfattning Inget svar Totalt Barnomsorgen idag (Procent) Tycker det är bättre nu 12,5 5,9 6,5 7,9 Ingen skillnad mot tidigare 16,7 26,5 0,0 14,6 Tycker det är sämre nu 16,7 17,6 3,2 12,4 Ingen uppfattning 50,0 50,0 90,3 64,0 Inget svar 4,2 0,0 0,0 1,1 Totalt Arbetssituationen Tabell 8a. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Arbetsschema efter förändringen (Antal) Mitt arbetsschema har blivit bättre Mitt arbetsschema har blivit sämre Ingen skillnad Inget svar Totalt Arbetschema efter förändringen (Procent) Mitt arbetsschema har blivit bättre 12,5 32,4 16,1 21,3 Mitt arbetsschema har blivit sämre 37,5 20,6 54,8 37,1 Ingen skillnad 45,8 44,1 25,8 38,2 Inget svar 4,2 2,9 3,2 3,4 Totalt

19 Tabell 8b. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Förberedelse arbete efter förändringen (Antal) Jag har fått bättre möjlighet att förbereda mitt arbete Jag har fått sämre möjlighet att förbereda mitt arbete Ingen skillnad Inget svar Totalt Förberedelse arbete efter förändringen (Procent) Jag har fått bättre möjlighet att förbereda mitt arbete 4,2 32,4 22,6 21,3 Jag har fått sämre möjlighet att förbereda mitt arbete 41,7 20,6 35,5 31,5 Ingen skillnad 50,0 41,2 38,7 42,7 Inget svar 4,2 5,9 3,2 4,5 Totalt Tabell 8c. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Konferenstid efter förändringen (Antal) Förläggningen av konferenstid fungerar bättre Förläggningen av konferenstid fungerar sämre Ingen skillnad Inget svar Totalt Konferenstid efter förändringen (Procent) Förläggningen av konferenstid fungerar bättre 33,3 29,4 48,4 37,1 Förläggningen av konferenstid fungerar sämre 4,2 35,3 29,0 24,7 Ingen skillnad 62,5 32,4 16,1 34,8 Inget svar 0,0 2,9 6,5 3,4 Totalt

20 Tabell 8d. Hur tycker du att det blivit i skolan/skolbarnomsorgen efter de förändringar som Stress efter förändringen (Antal) Det har blivit mindre stressigt i skolan/skolbarnomsorgen för mig som personal Det har blivit mer stressigt i skolan/ skolbarnomsorgen för mig som personal Ingen skillnad Inget svar Totalt Stress efter förändringen (Procent) Det har blivit mindre stressigt i skolan/skolbarnomsorgen för mig som personal Det har blivit mer stressigt i skolan/skolbarnomsorgen för mig som personal 4,2 5,9 6,5 5,6 54,2 20,6 35,5 34,8 Ingen skillnad 41,7 70,6 51,6 56,2 Inget svar 0,0 2,9 6,5 3,4 Totalt

21 2.3 Öppna svarsalternativ i enkäten riktad till personal I detta avsnitt redovisas öppna svarsalternativ till fråga 5 och 7 samt svaren på fråga 11 Övriga synpunkter. Öppet svarsalternativ till fråga 5: Hur har informationen om skolskjutsförändringarna varit (Bra/Ok/Mindre bra)? Om Du har svarat Mindre bra, vilken information saknade du? Askeby skola Information om busstider kom ut sent till personalen Bankekind skola Ett spikat beslut innan (övrig) skolpersonal blivit informerade Borde varit samråd före beslut i BoU. Vi stod inför fullbordat faktum Borde varit samråd före beslut i BoU-nämnden Före beslutet skulle vi ha varit delaktiga Örtomta skola Allt bestämt innan vi fick information, ingen möjlighet att framföra åsikter Fel på de flesta utskick under vt-06 Korrekt info före skolstarten Himnaskolan För mig Info har kommit sent, varit felaktig, korrigerats och fortfarande varit felaktig i vissa fall Linghemsskolan Hur det kom att påverka schemat Ha nästan enbart fått info via Corren! Tydlig information till samtliga föräldrar angående skolskjutsändringarna inte bara till föräldrar som har barn som åker buss Informationen kom ofta för snabbt, fick läsa i tidningen innan den kom till skolan Allt! Ingen diskussion kring förändringen med chans att påverka Inte för egen del men det kändes om många hem fick felaktig info från tidningar innan riktig info från skolan (eller ansvarig) gick ut. Öppet svarsalternativ till fråga 7: Tycker du att skolarbetet påverkats positivt för de elever som har studietid i sitt schema (Ja/Nej/Ingen skillnad)? Frågan gäller endast Linghemsskolan. Om du svarat Nej, precisera varför? Linghemsskolan Elever som redan har en negativ inställning till skolan ser utökningen som ett straff Ingen uppfattning Ingen uppfattning Har nya elever som har studietid i schemat Studietid själ undervisningstid Studietid tar resurser från "obligatorisk" undervisning Långa skoldagar 17

22 "Min klass" har inte studietid, trots att de blev lovade det. De är väldigt besvikna En halvtimme onsdag morgon på mentorstid med massor av andra ärenden Bästa undervisningstid går bort. Långa skoldagar Omöjligt att se vad det ger i förhållande till ordinarie lektioner Eleverna gör läxorna för snabbt och utan att reflektera. Ändå får de en de "bra saker" gjorda och kan få extra hjälp med något gjort Har ej studietid (år 9) klassen är mycket besviken Personalens kommentarer under frågan Övriga synpunkter I enkäten riktad till personalen fanns avslutningsvis ett öppet svarsalternativ under rubriken Övriga synpunkter. Där återfinns cirka 24 utsagor från Bankekind skola, Linghemsskolan och Himnaskolan. 18 av dem är av mer kritisk karaktär (markerade med en 2:a framför utsagan), medan 6 stycken är värdeneutrala eller något positiva till själva förändringen (markerade med en 3:a framför utsagan. Utsagorna delas in i 5 olika kategorier: 1. Information om förändring/dialog 2. Restider 3. Ändrade skoltider a. Långa dagar, lunchtider b. Prestationer i skolarbete, trötthet mm c. Fritids eller fritiden i allmänhet d. Familjesituationen 4. Personalens arbetssituation 5. Övriga kommentarer Under varje kategori redovisas skolorna var för sig. Några av de öppna svaren återkommer dock i olika grupper. Detta på grund av att ett öppet svar kan innehålla flera utsagor om olika fenomen. I de fallen redovisas hela enkätkommentaren, trots att bara viss del av kommentaren är aktuell för/berörs av rubriken. Anledningen är dels att en utsaga bör ses i sin helhet, dels att det inom undersökningens ramar inte har funnits tid att redigera citaten. 1. Information om förändring/dialog Himnaskolan 2 Barnen fick dålig information från början 2. Restider Bankekind skola 2 Stressigt med för tidig start. Personal måste finnas här 7:20, bussen är här då. Tidigare var vi här 8:00. Eleverna är ofta väldigt trötta efter lunch. Elever hinner inte alltid äta frukost. Busstiderna styr skolans organisation - samarbete. Skola - fritids. Föräldrar kör sina barn till skolan trots att de är berättigade till skolskjuts Linghemsskolan 3 Schemat har alltid varierat. Ibland mer bra än övriga läsår och ibland mindre bra. Konferenstiden är effektiv på morgnar. OBS! Busseleverna har farit illa med dessa förändringar. Viktigt med trygga kända busschaufförer 2 Våra busselever kommer alla dagar hem sent. Många elever äter sämre frukost verkar det 2 Många av mina elever upplever det som om dagen är ofantligt lång. De har inte studietid på schemat och lång resväg därmed läxor sent och dyl. 18

23 3 a. Ändrade skoltider Långa dagar, lunch Bankekind skola 2 Jobbigt med den tidiga starten. Eftersom elevernas buss anländer redan 07:25 måste vi finnas på plats då. Tidigare behövde vi inte vara här förrän 08:00. Eleverna är trötta och har inte alltid ätit frukost. En del föräldrar skjutsar barnen Linghemsskolan 2 Många elever får tidig lunch i förhållande till sluttid på dagen 2 Våra busselever kommer alla dagar hem sent. Många elever äter sämre frukost verkar det 3 Fråga 12: vi tappar tid på förmiddagen, vilket oftast är bra undervisningstid. Långa dagar för våra elever i år 6. 16: morgonkonferenser 8:00 4 dagar i veckan ---> 1. Måste gå från konferens för att hinna till lektioner, speciellt lektionerna på Himnaskolan. 2. Tidig start + sent slut gör att det är svårt att få 35 timmar reglerad tid (övertid!). 20: eleverna slutar senare, många har svårt att hinna till andra aktiviteter - --> föräldrar med bil hämtar eleverna samtidigt med skolskjutsarna 2 Fråga 4: våra elever börjar sent. 8: det är bra att ha kort tid på morgonen, men i bland skulle det behövas en eftermiddagstid så att ärenden kunde beredas mer 2 Långa skoldagar för de elever som har restid. Det är sent att sluta 15:30 i år 6 varje dag. De är trötta under den sista lektionen 2 Eftersom det ofta är nödvändigt att hinna med 3 lektioner före lunch, får elever lunch så sent som 12:20-12:30 vissa dagar 2 När eleverna börjar senare måste också lunchtiderna förskjutas med en timme. Det är svårt för eleverna att orka hela eftermiddagen. Skolarbetet blir mindre effektivt på eftermiddagen då eleverna är trötta och hungriga. Eleverna i min klass saknar helt studietid vilket de saknar! 2 Många av mina elever upplever det som om dagen är ofantligt lång. De har inte studietid på schemat och lång resväg därmed läxor sent och dyl. 3 Fråga 4-5 har helt med när lunchen ligger (runt 11, eller runt halv 1). Fråga 7 kan jag inte bedöma eftersom ingen av mina elever har studietid 2 Schema! År 6 har långa dagar. Detta bör kunna förändras till 07/08, mer studietid. Någon dag längre konferens - dvs. att eleverna slutar tidigare någon dag/månad 3 b. Ändrade skoltider Prestationer i skolarbete, trötthet mm Bankekind skola 2 Stressigt med för tidig start. Personal måste finnas här 7:20, bussen är här då. Tidigare var vi här 8:00. Eleverna är ofta väldigt trötta efter lunch. Elever hinner inte alltid äta frukost. Busstiderna styr skolans organisation - samarbete. Skola - fritids. Föräldrar kör sina barn till skolan trots att de är berättigade till skolskjuts 2 Jobbigt med den tidiga starten. Eftersom elevernas buss anländer redan 07:25 måste vi finnas på plats då. Tidigare behövde vi inte vara här förrän 08:00. Eleverna är trötta och har inte alltid ätit frukost. En del föräldrar skjutsar barnen 2 Våra morgnar fungerar sämre. Vi missar tid att stämma av i personalgruppen, barnen är tröttare och vårt schema blir för komprimerat - rammarna är för snäva Himnaskolan 2 För lite tid när bussen går hem vi slutar 14:45 bussen går 14:50. Lunchtid för sen för diabetiker Linghemsskolan 1 Fråga 4: eleverna på Linghemskolan börjar sent. 10: eleverna saknar håltimmar, samtidigt upplever jag att de får en hel del gjort på studietiden. OBS! Eleverna i år 9 missar en del av gymnasieinformationen pga. av att de börjar senare (bussarna). Informationen börjar 8:30 (tror jag). I sånt fall vore det bra om kommunen köper in extra bussar vid dessa enstaka tillfällen till de elever som det berör, som har skolskjuts 2 Eleverna hinner inte med läxor pga. många olika sporter på eftermiddagen (säger elever). Jag upplever att det finns viss sanning i det 2 Långa skoldagar för de elever som har restid. Det är sent att sluta 15:30 i år 6 varje dag. De är trötta under den sista lektionen 2 Fråga 8 och nr 8: Bra med morgontid för konf. men det blir för korta snuttar varje dag. Vi hinner inte slutföra påbörjat arbete i önskvärd utsträckning. Värdefull undervisningstid på morgonen går förlorad 19

24 och eleverna är mycket trötta på eftermiddagen 2 När eleverna börjar senare måste också lunchtiderna förskjutas med en timme. Det är svårt för eleverna att orka hela eftermiddagen. Skolarbetet blir mindre effektivt på eftermiddagen då eleverna är trötta och hungriga. Eleverna i min klass saknar helt studietid vilket de saknar! 2 Många av mina elever upplever det som om dagen är ofantligt lång. De har inte studietid på schemat och lång resväg därmed läxor sent och dyl. 3 c. Ändrade skoltider Fritids eller fritiden i allmänhet Bankekind skola 2 Stressigt med för tidig start. Personal måste finnas här 7:20, bussen är här då. Tidigare var vi här 8:00. Eleverna är ofta väldigt trötta efter lunch. Elever hinner inte alltid äta frukost. Busstiderna styr skolans organisation - samarbete. Skola - fritids. Föräldrar kör sina barn till skolan trots att de är berättigade till skolskjuts Himnaskolan 3 Verksamheten i skolbarnsomsorgen har blivit stressigare eftersom det är kortare tid att göra något från skolans slut till mellisdags. I övrigt fungerar allt bra även med morgonomsorg som vi fick öppna fler fritids Linghemsskolan 2 Fråga 12: vi tappar tid på förmiddagen, vilket oftast är bra undervisningstid. Långa dagar för våra elever i år 6. 16: morgonkonferenser 8:00 4 dagar i veckan ---> 1. Måste gå från konferens för att hinna till lektioner, speciellt lektionerna på Himnaskolan. 2. Tidig start + sent slut gör att det är svårt att få 35 timmar reglerad tid (övertid!). 20: eleverna slutar senare, många har svårt att hinna till andra aktiviteter - --> föräldrar med bil hämtar eleverna samtidigt med skolskjutsarna 2 Eleverna hinner inte med läxor pga. många olika sporter på eftermiddagen (säger elever). Jag upplever att det finns viss sanning i det 3 d. Ändrade skoltider Familjesituation Linghemsskolan 2 Fråga 12: vi tappar tid på förmiddagen, vilket oftast är bra undervisningstid. Långa dagar för våra elever i år 6. 16: morgonkonferenser 8:00 4 dagar i veckan ---> 1. Måste gå från konferens för att hinna till lektioner, speciellt lektionerna på Himnaskolan. 2. Tidig start + sent slut gör att det är svårt att få 35 timmar reglerad tid (övertid!). 20: eleverna slutar senare, många har svårt att hinna till andra aktiviteter - --> föräldrar med bil hämtar eleverna samtidigt med skolskjutsarna 4. Ändrade skoltider Personalens arbetssituation Bankekind skola 2 Stressigt med för tidig start. Personal måste finnas här 7:20, bussen är här då. Tidigare var vi här 8:00. Eleverna är ofta väldigt trötta efter lunch. Elever hinner inte alltid äta frukost. Busstiderna styr skolans organisation - samarbete. Skola - fritids. Föräldrar kör sina barn till skolan trots att de är berättigade till skolskjuts 2 Jobbigt med den tidiga starten. Eftersom elevernas buss anländer redan 07:25 måste vi finnas på plats då. Tidigare behövde vi inte vara här förrän 08:00. Eleverna är trötta och har inte alltid ätit frukost. En del föräldrar skjutsar barnen Himnaskolan 2 För lite tid när bussen går hem vi slutar 14:45 bussen går 14:50. Lunchtid för sen för diabetiker Linghemsskolan 2 Fråga 12: vi tappar tid på förmiddagen, vilket oftast är bra undervisningstid. Långa dagar för våra elever i år 6. 16: morgonkonferenser 8:00 4 dagar i veckan ---> 1. Måste gå från konferens för att hinna till lektioner, speciellt lektionerna på Himnaskolan. 2. Tidig start + sent slut gör att det är svårt att få 35 timmar reglerad tid (övertid!). 20: eleverna slutar senare, många har svårt att hinna till andra aktiviteter - --> föräldrar med bil hämtar eleverna samtidigt med skolskjutsarna 3 Fråga 4: våra elever börjar sent. 8: det är bra att ha kort tid på morgonen, men i bland skulle det behö- 20

25 vas en eftermiddagstid så att ärenden kunde beredas mer 2 Vissa konferenser fungerar bra ämne/arbetslag stressigt att ha lektion direkt kl 9:00. Annars är kontinuiteten i konferenserna bättre 1 Fråga 8 och nr 8: Bra med morgontid för konf. men det blir för korta snuttar varje dag. Vi hinner inte slutföra påbörjat arbete i önskvärd utsträckning. Värdefull undervisningstid på morgonen går förlorad och eleverna är mycket trötta på eftermiddagen 2 Schema! År 6 har långa dagar. Detta bör kunna förändras till 07/08, mer studietid. Någon dag längre konferens - dvs. att eleverna slutar tidigare någon dag/månad 5. Övriga kommentarer Linghemsskolan 3 Jag har arbetat för kort tid på skolan för att kunna svara på en del av frågorna 2 Många elever äter inte frukost innan de går till skolan och är därför hungriga redan vid 10-tiden 3 Fråga 12: vi tappar tid på förmiddagen, vilket oftast är bra undervisningstid. Långa dagar för våra elever i år 6. 16: morgonkonferenser 8:00 4 dagar i veckan ---> 1. Måste gå från konferens för att hinna till lektioner, speciellt lektionerna på Himnaskolan. 2. Tidig start + sent slut gör att det är svårt att få 35 timmar reglerad tid (övertid!). 20: eleverna slutar senare, många har svårt att hinna till andra aktiviteter - --> föräldrar med bil hämtar eleverna samtidigt med skolskjutsarna 2 Fråga 4: eleverna på Linghemskolan börjar sent. 10: eleverna saknar håltimmar, samtidigt upplever jag att de får en hel del gjort på studietiden. OBS! Eleverna i år 9 missar en del av gymnasieinformationen pga. av att de börjar senare (bussarna). Informationen börjar 8:30 (tror jag). I sånt fall vore det bra om kommunen köper in extra bussar vid dessa enstaka tillfällen till de elever som det berör, som har skolskjuts. 2 Årskurs 9 har sämre möjlighet till gymnasieinformation då gymnasierna har delar av informationen så tidigt att Linghemskolans elever inte kan delta 21

26 22

27 3. Resultat entreprenörer och chaufförer I detta kapitel redovisas de två gruppintervjuer som har gjorts med xxx antal entreprenörer och xxx antal busschaufförer. Intervjuer med bussentreprenörer och busschaufförer vid Wärnelius Buss samt Bankekind Buss I den här studien har två gruppintervjuer gjorts med entreprenörer och busschaufförer vid Wärnelius Buss samt Bankekind Buss. Information om projektet Entreprenören vid X Buss berättar att han fick kännedom om projektet under hösten 2005, men att det först var under våren 2006 som bussbolaget involverades. Han berättar att föräldrar samt företaget fått olika information om de nya bussturerna och att upprörda föräldrarna vänt sig till dem, i tron om att bussbolaget varit ansvariga för förändringen, istället för att kontakta ansvariga tjänstemän vid kommunen. Han säger även vi har fått ta mycket skit fast man bara har kört som man blivit tillsagd, det gör att man tappar sugen. Även entreprenören vid X Buss berättar att han fick kännedom om projektet under senare delen av hösten Han tycker att informationen om projektet till föräldrar och skola har varit dålig. Information finns förvisso på kommunens hemsida, men alla har inte eller kan inte använda internet. Skolskjutsarnas nya turlistor finns på kommunens hemsida, vilket varken skola eller föräldrar informerats om. Vid X Buss uppger man dock att föräldrarna varit förhållandevis lugna efter förändringen, även om det har funnits några föräldrar som varit upprörda. De anställa tror att det i stor utsträckning har gått bra p g a att föräldrarna känner till bussbolaget väl. Några av föräldrarna var även positiva att barnen hämtades tidigare. Entreprenören menar att det finns alltid plus och minussidor på allting. Oklarheter i ny upphandling med kommunen Båda bussbolagen slöt ett femårigt avtal med kommunen. Efter cirka tre år sade kommunen upp det femåriga avtalet. En ny upphandling gjordes våren 2006, vilket bland annat innebar att delar av områden som respektive bussbolag ansvarade för istället integrerades. Enligt det ursprungliga tvåårsavtalet skulle bussbolagen köra tre bussar vardera. Det avtalet ändrades dock senare. X Buss som med det femåriga avtalet använde fyra och en halv buss, skulle enligt det ursprungliga nya tvåårsavtalet fått säga upp en busschaufför. Entreprenören berättar följande: Jag hade fyra och en halv buss medan N.N vid X Buss hade två och en halv buss och plötsligt skulle vi både få tre bussar vardera och det kändes fruktansvärt orättvist. Man blev inte direkt mer positiv till omläggningen när man drabbades hårdare och den andra (X Buss) skulle få körningar. I det nuvarande tvåårsavtalet kör X Buss med fyra bussar. Enligt entreprenören ändrade kommunen det ursprungliga avtalet först när han talade om att han i sådana fallet skulle köpa enklare bussar. Det ursprungliga tvåårsavtalet tillät inte att den tidigare investeringsplanen som baserades på femårsavtalet kunde fullföljas. Entreprenören berättar att det tidigare femårsavtalet förvisso var förmånligt, men att det är viktigt med femårsavtal/långa avtal och kontinuitet för att kunna göra en långsiktig ekonomisk planering. 23

28 En ny buss innebär t ex stora investeringar. Företaget vill även kunna ge sina anställda så god anställningstrygghet som möjligt. Han tycker att det hade varit mycket mer positivt om en förändring gjorts i samband med nyupphandling (efter att gamla avtalet gått ut) istället för att säga upp ett pågående avtal. Han sa bl a när de ändå gjorde förändringen hade det varit bättre att omförhandla än att säga upp avtalet, eftersom uppsägningen (av avtalet) skapade stor oro för mig och de anställda. Vid X Buss berättar entreprenören att verksamheten utifrån det gamla femårsavtalet körde två och en halv buss. När det nya avtalet skulle upphandlas under våren 2006 blev han erbjuden ett högre upptagningsområde vilket skulle innebära utökning med en halv buss. X Buss avstod dock en av de erbjudna körsträckorna till förmån för det andra bussbolaget, vilket innebar att X Buss istället för att öka med en halv buss minskade med motsvarande. Vidare menar han att kommunen inte till fullo förstått innebörden av det tidigare femåriga avtalet. Enligt det gamla avtalet kördes tre bussar per dag, varav två av bussarna var fullt bemannade. Den tredje bussens kapacitet utnyttjades däremot inte ens till hälften. Kommunen trodde dock att de betalade lika mycket vardera per buss vilket medförde komplikationer när den nya upphandlingen gjordes. Parterna kom dock senare överens om ersättningsnivån. Båda bussbolagen hade i det femåriga avtalet anbud på varsitt upptagningsområden. De fick ersättning baserad på att bussarna skulle köra ett visst antal kilometer i området. I avtalet fanns det också en max- samt minigräns, vilket innebar att de fick extra ersättning om de överskred maxgränsen. Körde de mindre än minigränsen blev ersättningen istället reducerad. I det nya avtalet som skulle ha varit klart i maj 2006 framgår dock inte vart max- samt minigränsen går. Kommunen har framfört önskemål om att förlänga det nuvarande avtalet med ett år. Ett formellt beslut om en sådan förlängning måste emellertid fattas av politikerna i Linköpings kommun. Konsekvenser för bussbolaget För båda bussbolagen har det nya tvååriga avtalet inneburit ekonomiska försämringar. Vid X Buss berättar man att uppdraget blivit större samtidigt som ersättningen blivit lägre. Med den nya upphandlingen förlorar bussbolaget 1000 kr/dag samtidigt som busschaufförerna har fler körtimmar. Bussarna används mer idag men passagerarkapaciteten utnyttjas inte på samma sätt. Det nya tvååriga avtalet innebär även mindre underhållstid för bussarna, att busschaufförerna får köra tidigare och komma hem senare på eftermiddagen. Detta medför i sin tur att service och underhåll av bussarna får göras under kvällar och helger. Vid X Buss kan man inte längre erbjuda de timanställda chaufförerna lika många timmar som innan förändringen. Entreprenören har också sålt en buss. Entreprenören berättar också om att han tidigare informerats om att det bussbolag som får backa i det nya avtalet, i viss mån skulle kompenseras. I och med projektet skulle även skolorna kompenseras ekonomiskt. Bl a skulle eleverna få större möjligheter att göra besök och studieresor. Det bussbolaget som hade fått backa skulle då få i uppdrag att köra eleverna. Någon förändring i åkandet har inte X Buss märkt och entreprenören har inte heller hört att skolorna skulle ha fått pengar till sådana resor. Vid båda bussbolagen har skolskjutsprojektet inneburit mycket merarbete. Vid X Buss berättar entreprenören att han aldrig har arbetet så mycket med skoltrafik som han har gjort under hösten Bl a har han vid tre tillfällen fått sitta och korrigera den skolskjutslista som tagits fram av konsultföretaget. Även vid X Buss har man fått göra två tre korrigeringar av skolskjutslistan som tagits fram av konsultföretaget. Båda entreprenörerna berättar att de muntligen blivit lovade ersättning för det extraarbete som utförts. Entreprenören vid X Buss har frågat efter den ersättningen men ännu ej fått besked. 24

29 Konsekvenser för busschaufförerna Vid X Buss får busschaufförerna påbörja sin arbetsdag tidigare och arbetsdagen har förlängts med cirka en timme. Idag är det gott om spilltid mellan turerna, marginalerna är större och stressen har minskat. Entreprenören skildrar även en händelse om en ändhållplats där tre barn enligt planering ska gå på. Eftersom barnen blir skjutsades till skolan varje dag finns det aldrig några barn vid den hållplatsen. Dagen då händelsen utspelade sig var inget undantag: En dag svängde inte busschauffören in på den dåliga vägen eftersom barnen ändå skjutsades till skolan varje dag minuter efter bussen skulle ha varit vid ändhållplatsen ringde en mamma till barnen och undrade var bussen var. En ny buss ordnades så att barnen kunde hämtas upp. När bussen skulle hämta upp barnen framkom det dock att barnen som alla andra dagar redan blivit skjutsade. Mamman tyckte att bussen ändå skulle köra förbi eftersom bussbolaget har betalt för att hämta barnen. Även busschaufförerna vid X Buss får köra fler mil per buss och dag. De tycker dock att det finns en fördel med färre barn på bussarna, vilket gör det lättare att hålla ordning i bussen. Nya busstider och körsträckor Enligt båda bussbolagen har det främst skett förändringar på morgonturen. Hemresan skiljer sig däremot nämnvärt inte. Vid X Buss berättar man att de tidigare körde enligt en linje, från en punkt till en annan, där barn i olika åldrar gick på bussen och sedan släpptes av efter hand. Idag kör busschaufförerna tre olika sträckor. Barnens ressträcka efter förändringen är antingen den samma som tidigare alternativt längre. Entreprenören berättar att kommunen enligt en gammal regel kan kräva att barnen själva tar sig två km till bussen. Innan förändringen hade några barn busshållplatsen nära sitt boende medan andra hade den längre ifrån (dock max 2 km). Efter det nya avtalet blev bedömningen hårdare, vilket innebär att barnen som tidigare haft kort väg till bussen får gå längre. Han säger också att även om det har blivit försämringar för några av barnen så blir det mer rättvist för alla familjer vilket är positivt. Det nya avtalet har framför allt påverkat elever som går i Linghemskolan, Himnaskolan och i Gistad. Där återfinns också störst missnöje och flest antal föräldrar som börjat skjutsa på barnen. 5 Vid X Buss körde man tidigare en slinga på morgonen. Efter förändringen körs det två morgonturer, där lågstadie- och mellanstadieeleverna åker med första turen medan högstadieeleverna åker med den andra. En busschaufför vid X Buss berättar att barnen får åka max 60 minuter (enkel resa). Eftersom det första barnet inte får hämtas för tidigt har det varit lite plock med att sätta ihop turlistan. Busschauffören tycker inte heller att barnen som har fått ändrade busstider behöver åka orimligt tidigt. Även innan förändringen var det många barn som fick åka tidigt på morgonen med skolbussen. De barn som innan det nya avtalet hade bra busstider åker idag inte tidigare, än de barn som åkte tidigt redan innan förändringen. Framför allt är det barnen i Vårdsberg, där också föräldrarna varit mest upprörda, som får åka tidigare. Skillnaden är däremot inte större än max 30 minuter. 5 Avser endast elever som åker med det ena bussbolaget. 25

30 Samma busschaufför tror däremot att det framför allt har blivit svårare för flerbarnsföräldrarna. Tidigare har äldre syskon följt med de yngre till busshållplatsen och sett efter dem. Eftersom de äldre barnen idag åker med en senare busstur måste istället föräldrarna i högre utsträckning följa med. Säkerhet och trygghet Enligt entreprenörerna korrigerades de olämpliga busshållplatser i konsulternas förslag och de anser inte att busshållplatsernas läge är mer utsatta idag än innan förändringen. 6 Det finns däremot ett par tre stycken hållplatser som ligger på gränsen, menar entreprenören vid X Buss. Han berättar att de hållplatserna inte har någon egentlig busshållplats utan är placerade vid vägen. På morgonen behöver dock inte barnen gå eller korsa några stora vägar. På hemvägen när barnen måste korsa/gå på några stora vägar följer busschaufförerna med. Vid X Buss berättar man emellertid att flera föräldrar har börjat skjutsa barnen till andra busshållplatser än vad man planerat för. Det är framför allt busshållplatsen på väg 35 vid nedre Örminge som har blivit utsatt. Barnen får korsa vägen för att nå busshållplatsen samtidigt som många föräldrar skjutsar sina barn dit för påstigning. Detta orsakar trafikstockning och riskerna för olyckor ökar. Tidigare har det gjorts en gradvis inventering av busshållplatserna, men emellanåt har det varit besvärligt att få bra och säkra busshållsplatser vid skolorna. Det har också varit svårt att få kommunen att ta sitt ansvar i frågan. Bussarna kör även idag mer frekvent i Askeby än innan förändringen. Framför allt har belastningen på vändslingan ökat, vilken inte är anpassad för större påfrestningar. Även underhållet av vägen är undermålig. Kommunen har lovat att vägen ska förstärkas med grus, något som ännu inte skett. Konsulterna har inte nödvändig kompetens Vid X Buss berättar man att de i början var positiva till att det fanns ett intresse för samt att det skulle ske en kartläggning av bussturerna. Konsultföretaget Optiplan hade fått i uppdrag att göra en sådan kartläggning vilket inkluderar skolskjutslista samt placering av hållplatser. Från båda bussbolagen konstaterar man dock att konsulternas förslag inte gick att genomföra på grund av att förslaget innehöll vägar som inte existerade eller var körbara. Flera av busshållplatserna hade också en placering som antingen inte var lämpliga utifrån barnens trafiksäkerhet alternativt att de var placerade för långt från barnens boende. Exempelvis skulle barnen vid en busshållplats få gå över två km, varav 1,5 km på en 70-väg. Klasslistorna i förslaget saknade dessutom elever och tidsangivelser för bussarna var orimliga. Entreprenörerna fick vid flera tillfällen korrigera konsulternas förslag. Konsulterna följde även med entreprenörerna ut på vägarna för att med egna ögon se varför korrigeringarna var nödvändiga. Vid X Buss berättar man att de därefter fick så mycket extratid i skolskjutslistan att bussbolaget istället fick strama upp tidsramen. Entreprenören och de anställda vid X Buss menar att det kan vara bra med konsulter eftersom de ser med nya ögon. Samtidigt riktar de skarp kritik mot projektet som de tycker genomförts oproffsigt. Båda bussbolagen anser att konsultföretaget inte har haft den praktiska kompetens och sakkunskap som varit nödvändig för genomförandet. Istället är det entreprenörerna som har fått styra upp och korrigera konsulternas misstag. De menar att i stället för att sitta framför datorer och skrivbord hade det varit bättre om konsulterna följt med ut på vägarna från början, tittat på busshållplatser och kar- 6 Enligt entreprenörerna gav Företaget Optioplan förslag på vart busshållplatserna skulle vara. Förslagen fungerade dock inte i praktiken vilket medförde att entreprenörerna fick korrigera förslaget läs mer under rubrik Entreprenörerna är inte kompetenta. 26

31 tor, för att därefter försöka se vilka besparingsåtgärder som går att göra. Entreprenören vid X Buss berättar även det har varit svårt att få till förändringarna på det som man har påpekat inte fungerar men det har nog varit ännu värre för X Buss. Bl a tog det sex veckor innan en korrigering gjordes av en busshållplats. Borde ha varit bättre uppföljning och översyn Vid båda bussbolagen menar man att det borde ha varit bättre översyn och uppföljning av skolskjutsarna. De ifrågasätter också varför inte entreprenörerna har fått möjlighet till upphandling samt undrar hur upphandlingen med konsultföretaget ser ut och vad den har kostat. Entreprenören vid X Buss ifrågasätter varför inte bussbolaget fick möjlighet att komma med en lösning. Han menar att om entreprenörerna fått premisserna hade de kunnat samordna 7 och skapa ett förslag utan att det hade blivit ett konsultuppdrag. 8 Bussbolagen har lokal kännedom och ser området som en helhet. Dessutom hade det varit bättre om istället entreprenörerna tagit hjälp av konsultföretaget än tvärtom. Vid X Buss menar man att kommunen t ex hade kunnat fråga efter parallella förslag och därefter tagit ställning till vilket förslag som varit billigast. De tror även att bussbolagen tillsammans med kommunens skolskjutsansvarig hade kunnat ta fram ett förslag för bråkdelen av vad konsultföretaget kostat. Entreprenören ser också gärna att skjutsansvarig oftare följer med busschaufförerna för att tillförsäkra en bättre översyn och uppföljning. Entreprenören vid X Buss tror att kommunens idé om att spara pengar kommer från andra kommuner, att man har tittat på hur andra kommuner gjort. Han menar dock att det inte räcker med att peta i kilometer för att det ska ske några effektiva besparingsåtgärder. Vid X Buss tycker man att kommunen bara ser till busskostnaden. De tvivlar på att kommunen kommer att tjäna några pengar på projektet, utan tror istället att kostnadsansvaret bara läggs på andra, som på t ex föräldrar och inom barnomsorg. Vid X Buss är man även undrande inför nästa läsårs planering och vem som ska göra den. Han berättar också att det utifrån nya systemet blir svårare att planera barnens växelvis boende. En anställd berättar att föräldrarna är arga över att de inte tidigare informerats om projektet, att de då kanske hade gjort andra skolval som bättre kunnat samordnas med deras arbeten. Om föräldrar börjar välja andra skolor kommer även det att försvåra planeringen av kommande skolskjutsar. De anställda vid X Buss tycker dock att det är positivt att de äldre barnen får sova längre och har ett mer kompakt schema. Vid X Buss menar man att koordinationen mellan Linghem och Askeby har förbättras och att det därför inte är lika pressat tidsschema. Entreprenören vid samma bussbolag tycker även att det är positivt att skolskjutsfrågan har lyfts och att kommunen och rektorer blivit mer engagerade i planeringen. Han konstaterar: Enhetscheferna har blivit tvingade att bli mer insatta, tidigare har entreprenörerna gjort allt och tjänstemännen visste inget Vidare tycker han att det är bra att skolan tvingats bry sig och anpassa sig mer, även om olika skolor är olika flexibla vad gäller justering av schemat. 7 Bussbolagen har tidigare haft anbud på varsitt område, men nu är områdena integrerade. 8 Enligt bussentreprenören gjorde bussbolagen redan innan det nya avtalet nya turlistor utan att ha tagit betalt för det. 27

32 Sammanfattning av intervjun med entreprenörer/busschaufförer De intervjuade tycker generellt att projektet borde ha genomförts på ett bättre sätt. Bussbolagen borde ha fått vara med och påverka skolskjutsförändringen i ett tidigare skede än vad de fick göra. För entreprenörerna har den nya omläggningen inneburit mycket merarbete, då konsulterna inte har haft nödvändig kompetens för uppdraget. Istället har entreprenörerna fått korrigera där det har brustit i konsulternas förslag. Man tycker även att informationen till skola och föräldrar varit otillräcklig och i vissa fall t o m felaktiga, vilket drabbat bussbolagen. Entreprenören vid X Buss säger följande om informationen: Vi har fått ta mycket skit fast man bara har kört som man blivit tillsagd, det gör att man tappar sugen. Busschaufförerna vid X tycker däremot inte att de nya busstiderna (gäller i första hand morgonen) blivit orimliga för barnen. De som får gå upp tidigare efter omläggningen går inte upp tidigare än barnen som gick upp tidigt redan innan förändringen. Vid bussbolagen menar man att flera föräldrar är upprörda över förändringen och att de kanske hade valt en annan skola till sina barn om de fått information om projektet i god tid. Men det finns också några föräldrar som uttryckt att det är bra att skoldagen har tidigarelagts. Entreprenörerna tror dock inte att kommunen kommer att tjäna pengar på de nya skolskjutstiderna, utan att en del av kostnadsansvaret istället läggs på föräldrar och inom barnomsorgen. De ifrågasätter också varför inte bussbolagen har fått vara med i upphandlingen samt undrar vad kostnaden för upphandlingen på konsultföretaget har varit. Omläggningen har inneburit följande upplevda försämringar för entreprenörer och busschaufförer: Det har blivit svårare för entreprenörerna att göra en långsiktig ekonomisk planering när ett långt avtal ersätts med ett kortare. Avtalen har blivit sämre. Ersättningen har blivit lägre samtidigt som omfattningen har blivit större. De timanställda vid företagen kan inte erbjudas lika många timmar och vid X har man fått sälja en buss. Entreprenörerna fick under en period mycket merarbete då man var tvungen att korrigera konsulternas förslag. I konsulternas förslag riskerades bl a barnens säkerhet (ex hade några busshållplatser olämplig placering). Vidare var det flera vägar i förslaget som antingen inte var körbara eller också inte existerade. Det var svårt att få gehör och det tog lång tid innan korrigeringarna gjordes. Busschaufförerna har längre arbetsdagar vilket i sin tur innebär att service och underhåll av bussarna som tidigare har gjorts under dagtid istället sker på kvällar och helger. Bussarnas kapacitet används inte på samma sätt som innan omläggningen. Idag körs det mer på tomgång (vilket också påverkar miljön negativt). Några av de nya färdvägarna är inte anpassade för den ökade påfrestningen. Vidare är det dåligt underhåll på en väg. Föräldrar har börjat skjutsa sina barn till andra hållplatser än vad som är planerat enligt skolskjutslistan, vilket medför trafikstockning och ökade risker för olyckor. 28