För en jämlikhetsutredning. Ann- Sofie Hermansson, Anne- Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson & Levi Svenningsson
|
|
- Kristina Månsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 För en jämlikhetsutredning Ann- Sofie Hermansson, Anne- Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson & Levi Svenningsson
2 2
3 För en jämlikhetsutredning Ann- Sofie Hermansson, Anne- Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson & Levi Svenningsson Tankeverksamheten inom Arbetarrörelsen i Göteborg 3
4 Författarna Ann- Sofie Soffan Hermansson, redaktör Tankeverksamheten och ombudsman för Socialdemokraterna i Europaparlamentet, tidigare politisk sekreterare för S- gruppen vid kommunstyrelsen i Göteborg samt verksam vid LO och statsrådsberedningen. Har varit fackligt aktiv inom IF Metall på Volvo samt ordförande för SSU i Göteborg. Anne- Marie Lindgren, tidigare utredningschef vid Arbetarrörelsen Tankesmedja, chefredaktör för Tiden, medförfattare till Socialdemokraternas partiprogram 1975, 1990 och 2001 samt talskrivare åt Olof Palme och Ingvar Carlsson. Tillsammans med den senare författare till boken Vad är socialdemokrati (första utgåva 1975). Anders Nilsson, redaktör Tankeverksamheten, tidigare stadssekreterare (S) i Göteborg, ombudsman LO, tillsammans med Örjan Nyström författare till flera böcker bl.a. Jämlikhetsnormen (2012). Facklig bakgrund i Kommunal. Örjan Nyström, författare och hedersdoktor vid Göteborgs universitet, tidigare utredare LO, under pseudonymen Per Forsman författare till bl.a. Arbetets arv (1989), under eget namn bl.a. Mellan anpassning och motstånd (2001) och tillsammans med Anders Nilsson bl.a. Den sociala demokratins andra århundrade? (2005). Facklig bakgrund i Seco. Christer Persson, utredare och författare, tidigare LO- ekonom, medarbetare (S) i Statsrådsberedningen och Socialdepartementet. Bland flera böcker medförfattare till Välfärd till salu och den brända jordens taktik (2001) med Morgan Johansson samt Åtta år med Reinfeldt (2006) och Reinfeldtkoden (2014), båda med Stefan Carlén och Daniel Suhonen. Levi Svenningsson, tidigare Arbetarrörelsens Tankesmedja, överdirektör vid AMS, chef för kansliet för studier i offentlig ekonomi vid finansdepartementet. Författarna svarar själv för framlagda uppfattning och slutsatser i Tankeverksamhetens skrifter. Ansvarig utgivare: Ann- Sofie Hermansson redaktion@tankeverksamheten.se ISBN Göteborg
5 Förord Socialdemokraterna håller kongress maj i år. Vi förelår att kongressen beslutar om en Jämlikhetsutredning i enlighet med innehållet i denna rapport. Ett sådant beslut ryms, menar vi, väl inom de teman Jobb och Folkrörelse som ska behandlas; för övrigt är kongressen som partiets högsta beslutande organ fri att fatta de beslut den finner lämpligt. Den arbetsmarknads- och välfärdsmodell som Socialdemokratin inrättade i Sverige under talet var länge oerhört framgångsrik för att främja ökad jämlikhet. Men det är i dag uppenbart att trender och tendenser i samhälls- utvecklingen som i hela Västvärlden driver fram ökade klyftor är i kraft även i vårt land. Också under de tolv åren med socialdemokratiskt styre mellan 1994 och 2006 tilltog ojämlikheten i Sverige. Vi har nu en rödgrön regering i ett besvärligt parlamentariskt läge. Förutsätt- ningar för offensiva socialdemokratiska reformer under innevarande man- datperiod tycks begränsade. Desto större anledning att inleda förberedelser för ett genomgripande program för ökad jämlikhet att möta väljarna med i 2018 års valrörelse och vinna mandat för i kommande regeringsperiod. Ann- Sofie Hermansson, Anne- Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson 5
6 I. Inledning Att påverka samhällets utveckling i riktning mot ökad jämlikhet har varit pulsådern för den socialdemokratiska reformpolitiken alltsedan arbetarrörelsens genombrottstid. Detta bottnar i en lång erfarenhet av hur klassamhället undergräver människors lika värde. I den nordiska folkrörelsetraditionen med rötter i Erik Gustaf Geijers personlighetsprincip har individens frihet alltid hängt samman med jämlik social gemenskap där ojämlikhet råder krymper människors möjligheter att förverkliga sina inneboende möjligheter till ett rikare liv. Sociala klyftor underminerar sammanhållningen i samhället och ger upphov till bristande tillit, främlingskap och konflikter mellan männi- skor. När ojämlikheten ökar blir det svårare att samla de breda folkliga majoriteter som krävs för demokratins livskraft och en generell väl- färdspolitik. Jämlikhet har också instrumentella värden. Socioekonomiska skillnader undergräver samhällets förmåga att mobilisera och utveckla sina mänskliga resurser och välståndsbildande krafter. Den borgerliga före- ställningen att det finns ett utbytesförhållande mellan jämlikhet och effektivitet saknar stöd i verkligheten. Forskning har tvärtom visat att ojämlika livsvillkor har negativa följder för såväl folkhälsa och männi- skors produktiva förmågor som för ett samhälles ekonomiska framåt- skridande. Det var en betydande styrka för det svenska samhället under talet, särskilt under tiden efter andra världskriget, att socialdemokratins strä- vanden på jämlikhetens område var så framgångsrika. Det moderna Sveriges historia var länge en historia om minskande sociala, kulturella och ekonomiska klyftor parallellt med en unik välståndsutveckling. Under och 80- talen var Sverige världens mest jämlika land med en generell levnadsstandard i det internationella toppskiktet. Därefter har utvecklingen vänt. På de flesta områden har ojämlikheten ökat, först långsamt, sedan grad- vis snabbare. Som ett arv av talets stora samhällsomdaning är Sve- rige i internationell jämförelse fortfarande ett av de mest jämlika län- derna i världen. Till en del är det ett resultat av att växande ojämlikhet idag är ett allmänt utvecklingsdrag i alla samhällen av vår typ och de 6
7 flesta länder har en mer ojämlik bakgrund. Men klyftorna växer i dag i högre takt i Sverige än på andra håll. Sedan mitten av talet har inkomstskillnaderna ökat snabbast och mest här bland samtliga mogna ekonomier (OECD Yearbook 2012). Vårt jämlikhetsarv är på väg att förskingras. Vi är på väg mot en ny version av det klassamhälle som arbetarrörelsen en gång formades för att bekämpa. Detta är en utveckling som bekymrar breda opinioner i landet - långt utöver socialdemokratins traditionella väljarbas. I de nordiska välfärds- demokratierna har man lärt sig uppskatta att leva i ett samhälle där människors lika värde inte bara är en fras i högtidstal. Ett jämlikt sam- hälle präglas inte minst av hög social rörlighet. Ett sådant samhälle är rikt på kontaktytor där man kan förstå och lära av varandra. Människor mår väl i det öppna samhället. I ojämlikhet däremot härskar socialt främlingskap, rädsla och fördomar. Det blir ett slutet samhälle. Ett poli- tiskt parti som förmår forma och driva reformer för att vända de senaste decenniernas utveckling mot växande klyftor har en potential att samla brett stöd. En politik för ökad jämlikhet är inte en politik för enskilda grupper och särintressen. Det är en politik för hela folket. En sådan politik svarar också mot en växande hunger efter sammanhåll- ning och samhällsgemenskap som vi ser idag - stämningar som riskerar att fångas upp av nationalistiska, främlingsfientliga och religiöst och etniskt/kulturellt fundamentalistiska krafter. Under de turbulenta mel- lankrigsår då fascismen marscherade upp på den europeiska kontinen- ten kunde socialdemokratin i Norden etablera ett politiskt alternativ som här tog loven av sådana stämningar. Idag är vi utsatta för ett starkt förändringstryck från globalisering och en snabb teknisk och organi- satorisk omvandling av arbets- och samhällsliv. Framtiden ter sig för många oviss och otrygg på ett annat sätt än förr. Den strategiska länken för att motverka att situationen ger medvind åt antidemokratiska krafter är en politik för ökad jämlikhet en social sammanhållning och gemenskap som inte baseras på nation, ras eller etnicitet utan på män- niskors lika värde. Mot denna bakgrund föreslår vi att socialdemokratin tillsätter en Jäm- likhetutredning. 7
8 II. Uppgiften För socialdemokratin är politik det möjligas konst dvs. våra vär- deringar, önskningar, förhoppningar och rädslor kan inte ensamma lig- ga till grund för en politik för samhällsförändring. Vi måste veta hur den verklighet ser ut som vi har att hantera för att kunna utforma reform- program som verkligen realiserar de förändringar vi vill åstadkomma. Innan vi bestämmer hur politiken bör formuleras måste därför grund- läggande frågor analyseras på djupet, nämligen vad det är i våra sam- hällen som under de senaste åren har orsakat att de socioekono- miska och kulturella klyftorna vuxit. Först när vi kartlagt och fått klarhet om ojämlikhetens materiella drivkrafter kan vi få blick över vilka ut- vecklingens länkar politiken ska gripa tag i för att vända på samhällets färdriktning. En del anser sig redan ha svaret på de frågorna. I socialdemokratins led talar man exempelvis gärna om ojämlikhet som produkten av den bor- gerliga regeringens politik. Det finns utbredda, diffusa idéer om de rikas girighet, om växande individualism och sjunkande solidaritet, särskilt inom medelklassen, som förklaringen till ökade klyftor. Men driv- krafterna för utvecklingstendenser och trender som är så allmänna och genomgripande för samtliga mogna ekonomier är sannolikt djupare rotade i den objektiva samhällsutvecklingen än enbart politiska uttryck för en mentalitetsförändring hos de bättre ställda. Bland de som inom vetenskapens värld har till uppgift att studera detta möter man emeller- tid vitt skilda förklaringslinjer. Det finns många teorier om varför ojäm- likheten ökar. Huvuduppgiften för Jämlikhetsutredningen måste vara att pröva och undersöka dessa teorier, vad de förklarar och vad de inte förklarar, och hur de olika faktorer de pekar på hänger samman. Följande korta sammanställning av tänkbara orsakssamband är att betrakta som en första skiss, och en första disposition till hur en sådan undersökning skulle kunna struktureras. Den är självklart öppen för att andra faktorer och samband kan växa fram under diskussionens gång. De olika punkternas ordningsföljd är slumpmässig och anger ingen prioritet. 8
9 III. Orsakssamband Fördelningspolitik. Hur har insatser framförallt på skatte-, väl- färds- och transfereringspolitikens områden, som i efterhand kor- rigerar ojämlikheter i samhället, förändrats under de senaste de- cennierna, och hur har det påverkat de sociala klyftorna? Fördelningen mellan arbete och kapital vinstkvot, förmögenhets- och lönebildning. Vilka förändringar ser vi i den inkomstfördelning i samhället som sker genom avtal på arbetsmarknaden och som påverkar förhållandet mellan lön och vinst? Vilken betydelse har minskad kollektivavtalstäckning? Hur har systemet för lönebild- ningen - och löneglidning utanför systemet - påverkat inkomstför- delningen mellan olika löntagargrupper? Den finansiella sektorn. Hur fördelas vinsterna på olika delar av aktie- och finansmarknaden? I vilken grad har den finansiella sek- torns fördelning av värden utanför arbetslivet och den ekonomis- ka produktionen påverkat jämlikheten? Förändrade villkor på arbetsmarknaden i samband med struktur- omvandlingens utveckling. Vilken inverkan har ny teknik, nya marknadsvillkor och nya sätt att organisera företag och verk- samhet på efterfrågemönster och kvalifikationskrav på arbets- marknaden? Fördelningen mellan hög- och lågutbildade, mark- nadsstarka och marknadssvaga grupper? Hur påverkas jämlikhe- ten av strukturomvandlingen i vår tid, av vilka arbeten som för- svinner och vilka som kommer nya? Makroekonomisk politik. Hur påverkar mer eller mindre åtstra- mande/expansiv penning- och finanspolitik de samlade tillgångs- och efterfrågemönstren i samhället, och därmed sysselsättning och reformutrymme med konsekvenser för jämlikheten? Globaliseringens verkningar. Vilken betydelse har den alltmer glo- baliserade arbetsfördelningen och hur påverkar den efterfråge- mönstren på den nationella arbetsmarknaden? Hit hör också de växande migrationsströmmarnas inflytande, liksom i andra ändan av skalan återverkningarna av fria kapitalrörelser? Även det svenska EU- medlemskapets konsekvenser och vilka utrymmen det ger för nationell politik, risker för lönedumpning m.m. hör hit. Genussystemet/Jämställdhetsfrågor. Hur påverkar det förhärskan- de genussystemet lönerelationerna, såväl mellan olika typer av 9
10 arbete som inom företag och verksamheter, samt dess inverkan på kvinnors förvävsarbetsgrad och bidrag till hushållsinkomster? I sammanhanget bör även betydelsen av en åldrande befolkning och dess konsekvenser för förutsättningar för kvinnors yrkes- arbete belysas, dels i ett nutidsperspektiv, dels i ljus av olika fram- tidsscenarier. Geografisk centrum- och periferibildning. Hur präglas samhällets klyftor av var människor bor i förhållande till var den ekonomiska och kulturella aktivitetsnivån är störst, dvs. av skillnader mellan glesbygd och storstad och expansiva och stagnerande orter och landsändar? Hur ser dynamiken ut på detta område? Hur påver- kas jämlikheten av förtätningen i storstadsområden? Utbildningssystemets utveckling. Hur har samhällets förmåga att anpassa sig till omvärldsförändringar påverkats av omläggningar utbildningsväsendets organisation och funktionssätt alltifrån förskola till vuxenutbildning, och såväl formellt som informellt lärande och vilken betydelse har detta för ojämlikhetens utveck- ling? Demografiska faktorer. Hur formar förändrade trender och ten- denser i familjebildningen barns livschanser och jämlikheten för kommande generationer? Vilken betydelse har samhällets omsor- ger av de minsta föräldrastöd, förskola - och vilka förändringar kan vi se här? Folkhälsa. Hur påverkas folkhälsan, såväl somatiskt som psykiskt, av sociala och andra bestämningsfaktorer och vilka konsekvenser får det för spridningen av människors livsvillkor? IV. Några övergripande reflexioner Självklart handlar detta inte om att följa varandra uteslutande spår. Vad matrisen ovan visar är ett antal faktorer som påverkar den sociala strukturen i samverkan. Man kan utgå från att vissa av dem är mer grundläggande än andra. Men vilka de är, och på vilket sätt de är av överordnad karaktär kan inte fastställas i förväg utan måste framgå av fördjupade studier. Den lista av faktorer vi tar upp här kan dessutom be- 10
11 höva kompletteras. Att nå fram till en sådan mer kvalitativ bild av hur olika faktorer samverkar är ett centralt mål för Jämlikhetsutredningens arbete. En annan övergripande synpunkt som bör vägleda arbetet är att det alltid är lättare att motverka växande klyftor om man kan identifiera och angripa de ojämlikhetsskapande krafterna i förebyggande syfte, jämfört med att försöka korrigera dess verkningar i efterhand. Även om det inte bör vara Jämlikhetsutredningens uppgift att förestava ett konkret och utbildat program för ökad jämlikhet, bör analysarbetet syfta fram till att identifiera centrala punkter i problemkomplexet där man kan åstad- komma hävstångseffekter som verkar i orsakssammanhanget som hel- het vad man kan kalla jämlikhetsfrågans gordiska knutar. Slutligen finns anledning att framhålla att jämlikhet inte bara, vilket ofta blir fallet, får behandlas i ett inskränkt ekonomiskt perspektiv, som en fråga om enbart inkomsters fördelning. Ojämlikhet har inte minst en kulturell dimension, om umgängeskulturen i samhället i dess vida be- märkelse. Det handlar om över- och underordning i arbetsliv och var- dag, och hur människor införlivar dessa villkor till identitetsfrågor. I för- längningen gäller det villkoren för demokratin. I arbetarrörelsen har alltid jämlikhetsfrågan hängt nära samman med förutsättningarna för ett levande folkstyre och dess utveckling såväl på mikro- som på makro- nivå. Jämlikhetsfrågan handlar således inte bara om vad man har i form av materiella tillgångar, hur viktig den frågan än är. Det är även en frihets- fråga - om vad man kan göra, om hur vars och ens möjlighetshorisont ter sig the opportunity structure, för att citera den danske välfärds- forskaren Gösta Esping- Andersen. En av den svenska socialdemokratins främsta idépolitiker Nils Karleby påpekade att den reformistiska sam- hällsomdaningen bara kan fullbordas i den psykologiska verkligheten, dvs. när reformpolitiken ger människor anledning att i sin identitet in- förliva att de är fullvärdiga medborgare med oinskränkt delaktighet i samhällsutvecklingen, till skillnad från tiden för den socialistiska sam- hällskritikens första framträdande, när folket blott var ett produktions- medel bland övriga och samhället enbart representerades av dess her- rar. 11
12 I detta finns en koppling som bör uppmärksammas och belysas, näm- ligen folkhälsoforskningens allt tydligare klarläggande av sambanden mellan människors över- och underordning och förutsättningar för aktiv delaktighet i samhällslivets alla aspekter å ena sida, och å den andra deras livschanser, hälsa och välbefinnande, något som genom individernas gruppering i strata och klasser är av avgörande betydelse för samhällets förmåga att möta människors behov, främja individernas utveckling och skänka befolkningens flertal det goda livet. V. Tillsättandet av en Jämlikhetsutredning ett förslag Jämlikhetsutredningen bör ha en sammansättning med bred forsknings- kompetens från relevanta områden, i förening med erfarenheter från fackföreningsrörelse, folkrörelser och politiskt arbete på primärkom- munal, landstingskommunal och statlig nivå. Uppgiften är inte att ta fram ett färdigt reformprogram utan ett sakligt underlag för en politisk beredning i partiet av ett sådant program på medellång sikt. Kongressen bör enligt vår mening besluta om inrättandet av en utredning - men den bör få uppdraget formulerat av partistyrelsen, som också förfogar över dess resultat och beslutar om den fortsatta beredningen av ett nytt, strategiskt socialdemokratiskt reformprogram på medellång sikt för ökad jämlikhet. 12
13 Samtliga rapporter från Tankeverksamheten kan laddas ner utan kostnad från 13
14 Det är hög tid för Socialdemokratin att ta ett nytt grepp om jämlikheten, menar Ann- Sofie Hermansson, Anne- Marie Lindgren, Anders Nilsson, Örjan Nyström, Christer Persson och Levi Svenningsson, som föreslår att kongressen i år beslutar inrätta en brett sammansatt jämlikhetsutredning. Ansvarig utgivare: Ann- Sofie Hermansson - redaktion@tankeverksamheten.se ISBN
socialdemokraterna.se WORKSHOP
socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi
är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen. Byt regering för jobb och välfärd
Inriktning för LOs valarbete - Den fackliga valrörelsen Byt regering för jobb och välfärd LO-förbundens medlemmar är elektriker, svetsare, undersköterskor, servitriser, murare och kassörskor. Vi serverar
6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970
VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.
Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Sverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken
Sverigedemokraternas förslag till mål och ramar 2016-2018 för Sandviken Trygghet och tillit Vår vision Sverigedemokraternas vision är ett samhälle där vi medborgare förväntas och tar ansvar för varandra.
Internationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
2000-talets arbetsliv
Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan
S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:
1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.
Ett rödare och varmare Kristinehamn
1 Plattform för en valseger 2010 Ett rödare och varmare Kristinehamn Det finns en viktig skiljelinje mellan socialdemokratisk politik och den politik som borgarna för och det är synen på hur välfärds skol-,
Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.
ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista
S-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer
Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för
Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
2 Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:258 av Ali Esbati m.fl. (V) Åtgärder mot könsdiskriminering i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2
Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2 Medarbetaridé - Det demokratiska uppdraget sid 3 - Stolthet och professionalitet sid 3 - Ledare och medarbetare sid
Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
tillgång till offentlig och kommersiell service och investeringar i kommunikationer och infrastruktur.
Antagen av distriktskongressen 30 november 2013 2 (10) 3 (10) Om vi ska klara framtidens välfärd måste fler jobba. Därför har vi socialdemokrater satt upp ett mål om att Sverige senast år 2020 ska ha EU:s
KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009
KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans
Kvalitet före driftsform
Kvalitet före driftsform - Ett program för valmöjligheter med ansvar för framtiden Socialdemokraterna i Haninge, Handenterminalen 3 plan 8 136 40 Haninge. Tel 745 40 74 socialdemokraterna.haninge@telia.com
Väljarnas syn på ökande klyftor
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...
Hur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Utmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Vår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Handslag för ett framtidsparti
Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor
Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE
FRAMTIDENS FOLKRÖRELSE Sofia Arkelsten, partisekreterare 20110704 INLEDNING Politiken påverkar människors liv. Därför är det viktigt vilka människor som utformar politiken. Och därför är det viktigt att
Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...
Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...
Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Ökat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Motioner till Partikongressen 2015
SOCIALDEMOKRATERNA Motioner till Partikongressen 2015 Framtidens folkrörelse REPRESENTANTSKAPSMÖTE 29 JANUARI 2015 Finansiering av den sociala ekonomin och idéstyrda sektorn (bland annat folkrörelser).
Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Stockholms läns partidistrikt 2.0
Stockholms läns partidistrikt 2.0 Partidistriktets valanalys konstaterar : Det behövs en betydligt större regional kraftsamling. Relationen mellan arbetarekommunerna och partidistriktet måste klarläggas.
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Demokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Den nordiska modellen - universalismens principer
Den nordiska modellen - universalismens principer Gysinge Akademin 7-8 november 2012 2012-11-16 Den nordiska modellen - universalismens principer /Kirsi-Marja Lehtelä 1 Universalismen En grundläggande
Resultatredovisning. för 2008-2010. Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete
Resultatredovisning för 2008-2010 Fastställd 2011-01-31av styrelsen för Forum för frivilligt socialt arbete Summering av projektet - i kortformat Begreppet frivilligcentral är otydligt till både innehåll,
Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Liv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
LUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019
Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget
Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.
Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella
INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän
INSPIRATIONSMATERIAL - Politiker & tjänstemän Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material du kan använda för att till exempel få ett barnrättsperspektiv i politiska
Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor
Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg - HSN12 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Det är dock möjligt att åstadkomma förändringar, men det kräver att resurserna i högre utsträckning fördelas
Folkuniversitetets internationella ramprogram
Folkuniversitetets internationella ramprogram folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetet Jonasson
Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från
Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018
Give it forwards verksamhetsplan för Hälsa Mera 2015-2018 1. Bakgrund Hälsa Mera och Riksorganisationen Give it forward Denna verksamhetsplan gäller för Give it forwards nationella råd Hälsa Mera, som
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.
Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att
Bromma sdf Verksamhetsplan 2014
Vision Bromma sdf INLEDNING Vision är det ledande fackförbundet för offentligt anställda i Sverige och Vision Stockholms Stad är avdelningen för alla som arbetar med välfärdstjänster eller till stöd för
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll
LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker
Hela staden socialt hållbar
Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018
Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Internationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):
15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att
Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
En gemensam plan. Merete Tillman, förvaltningschef. Bodil Eriksson, verksamhetschef Barn och ungdom. Peter Sonnsjö, verksamhetschef Vuxenvården
Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan 2016 2018 En gemensam plan Arbete och välfärdsförvaltningens verksamhetsplan för 2016-2018 är en plan för att utveckla och förbättra verksamheten för
Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!
Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen
SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den
För att kunna möta de behov som finns i befolkningen på ett effektivt sätt behöver vården förändras så mycket att man kan tala om ett paradigmskifte.
Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund för dig som är utbildad som, eller studerar till, barnmorska, biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska eller sjuksköterska. Vårdförbundet ska
Tidslinje för politikutvecklingsarbetet i Framtidsstaden Framtidsstaden är ett politikutvecklingsprojekt som löper över flera år.
Workshopmaterial 1 Workshop för föreningar och klubbar om Framtidsstaden Det här är ett workshopmaterial som vänder sig till socialdemokratiska föreningar och klubbar i Stockholms stad som vill delta i
En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30. Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare.
Tentamen i nationalekonomi, makro A 11 hp 2013-05-30 Ansvarig lärare: Anders Edfeldt (0705103009) Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare. Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 För VG: 18 Antal frågor:
vår hälsa länets möjlighet
vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn
Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen!
Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Skövde ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Skövde hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen som
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun
Folkhälsopolitisk policy för Orust kommun Den folkhälsopolitiska policyn antogs av Kommunfullmäktige 26 februari 2009. INLEDNING En god folkhälsa är en förutsättning för en hållbar utveckling och tillväxt
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer
Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld
Men låt mig börja med Tove Janssons Muminmamman och påminna om en saga.
Partivänner, Jag är så glad att jag får vara här med er i Norrbotten idag. Det har varit en eftermiddag med spännande seminarier som har gett stor inspiration. Varmt tack. Jag vill avsluta med att tala
Verksamhetsplan 2014-2016. Kompetens- och arbetslivsnämnden
Verksamhetsplan 2014-2016 Kompetens- och arbetslivsnämnden Kompetens- och arbetslivsnämnden, december 2013 Verksamhetsplan 2014 2016 Nämndens ordförande Förvaltningschef Ingvor Bergmann 070-648 35 77 ingvor.bergman@
Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14
Karlskoga kommuns omvärldsdag 2014-01-14 Viktiga trender för Energi & Miljö Trend Möjlighet Hållbarhet Utveckla affärsmodeller som bygger på hållbarhet och kretsloppstänkande Kommunicera och utveckla hållbarhet
Bokslut över jämställdhetsarbetet
Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte
3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
En bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26
UTVÄRDERINGSRAPPORT 2014-03-26 Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av behov och förutsättningar i projektansökan 5 Kvantitativ utvärderingsinformation 6 Kvalitativ utvärderingsinformation 8 Relevanta
Motion. Landskrona i arbete
Motion Socialdemokraterna LANDSKRONA 2008-04-28 Socialdemokratisk politik det är att vilja förändring därför förändring ger löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar
UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD
1 Ur pressmeddelande från Unesco den 2 november 2001: UNESCO:s GENERALKONFERENS ANTAR ALLMÄN FÖRKLARING OM KULTURELL MÅNGFALD Idag antog Generalkonferensen Unescos högsta beslutande organ det som kallas