Kvalitets- rapport 2013/14

Transkript

1 Kvalitets- rapport 2013/14 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014 1

2 2 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

3 Innehåll 5 Historia 6 Välkommen! 8 Organisation 9 Enheter 10 Lärande i världsklass 12 Verksamhetsidé 15 Systematiskt kvalitetsarbete 16 EXEMPEL: Tydligt fokus på varje elev framgångsfaktor för Alfaskolan 18 Målsättning läsåret 13/14 19 KVALITET GRUNDSKOLAN 20 Kunskapsresultat 22 EXEMPEL: Fokus på språk minskade skillnaderna 24 Studiemiljön 26 Trivselgrad 28 Undervisning 30 EXEMPEL: Mer delaktighet gav resultat 32 Trygghet och respekt 33 Fritidshemmet 33 Resultat och utveckling framöver 34 EXEMPEL: Världens bästa fritids 36 Analys av årets resultat 38 Vår läsa-skriva-räkna-garanti hjälper alla att nå målen! 41 Central elevhälsa med barn- och elevombud 42 KVALITET FÖRSKOLA 43 Förskola 44 Bra lärmiljö 45 Nöjda föräldrar 46 EXEMPEL: Systematiskt kvalitetsarbete lyfte Atheneskolans förskola 49 Analys, resultat och åtgärder 51 Prioriterade utvecklings områden 2014/2015 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014 3

4 2012 Pysslingen delas i två verksamhetsområden: Pysslingen Förskolor och Pysslingen Skolor Pysslingen blir en del av AcadeMedia Pysslingen startar sin första grundskola, Lännersta Skola i Nacka Efter tio år driver Pysslingen 24 förskolor Friskolereformen gör det möjligt att driva barnomsorg och grundskola i privat regi Pysslingen startar sin första förskola, Smörblomman i Nacka Idén om att erbjuda en barnomsorg med bättre kvalitet till en lägre kostnad för sam hället föds hos Bert Levin och Thomas Berglund PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

5 Historia Idén om att erbjuda en barnomsorg med bättre kvalitet till en lägre kostnad för sam hället föddes hos Bert Levin och Thomas Berglund Pysslingen skulle underskrida kommunens kostnader genom att ha färre men fler kvalificerade medarbetare, bygga enklare och billigare lokaler och rationalisera vissa gemensamma funktioner. Pysslingen ville ge stort ansvar till den lokala chefen. Varje chef skulle vara en pedagogisk ledare och likt en småföretagare ha eget ansvar för medarbetare, ekonomi, uppbyggnad och drift av verksamheten. Som en motreaktion mot Pysslingens initiativ skapades en av Sveriges snabbast instiftade lagar, den så kallade Lex Pysslingen. Lagen innebar att kommuner som ingick avtal om barnomsorg som drevs på entreprenad och i vinstsyfte inte skulle få några statsbidrag. Motståndet mot förändring var således starkt och Lex Pysslingen infördes 6 juni Samma år startade den första förskolan i Nacka. Förskolan hade sin utgångspunkt i tre kvalitetsaspekter: utbildade pedagoger, förskolechefen är den viktigaste medarbetaren och pedagogisk rådgivning som stöd till enskilda förskolor. En ny borgerlig regering 1991 gjorde det tilllåtet att driva barnomsorg och grundskola i privat regi genom friskolereformen. Vid tio-årsjubileet bestod Pysslingen Förskolor av 24 förskolor. Nöjda förskoleföräldrar önskade att Pysslingen skulle låta verksamheten fortsätta även upp i skolåldrarna. Som ett resultat av detta startade Pysslingen sin första skola i Nacka blev Pysslingen en del av utbildningskoncernen AcadeMedia. Pysslingen Förskolor och Skolor växer och 2012 delades Pysslingen in i två verksamhetsområden, Pysslingen Förskolor där fristående förskolor bildar ett verksamhetsområde och Pysslingen Skolor där grundskolor och integrerade förskolor bildar ett verksamhetsområde. Verksamhetsområdena leds av varsin utbildnings direktör. Två av Pysslingens grundare Johan Göterfelt och Vanja Karlsson besöker förskolan Smörblomman. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014 5

6 Välkommen! Välkommen till ett nytt läsår i Pysslingen Skolor! Det är med stolthet och glädje som jag ser tillbaka på året som gått, och med entusiasm och förväntan som jag ser fram emot läsåret 2014/15! Under 2013/14 ökade antalet barn och elever i våra skolor kraftigt och vid läsårets slut var vi totalt fler än ! Under året ökade även våra elevers meritvärden och ligger fortsatt över rikssnittet. Fler elever än föregående år nådde målen i samtliga ämnen och vi har flera skolor än tidigare där samtliga elever blir behöriga till gymnasiet. Vår årliga kundundersökning visar även att våra elever trivs mycket bra i och föräldrar är nöjda med våra skolor! Under året som har gått har vi genomfört en del organisationsmässiga förändringar. Sex varumärken har gått samman och gemensamt bildat Pysslingen Skolor och i samband med detta har vi även utvecklat vår visuella identitet och bytt vår logotype för att bättre spegla vad vi står för och vilka vi är idag. Vi som nu är Pysslingen Skolor förenar det gamla och stabila med det kreativa och nyfikna. Vår nya logotyp utgår från kärnan i det vi står för lärande genom utveckling, utveckling genom lärande. Lärande symboliseras av äpplet och handlar om kunskap och resultat. Utveckling symboliseras av blomman och handlar om att växa och blomstra. De lever i symbios, i ett kretslopp som aldrig tar slut. Tillsammans visualiserar de det som gör Pysslingen Skolor unika. Vår idé är att driva lokalt profilerade och kvalitetsmässigt ledande skolor med lärande från 1-16 år. Vi vill fortsätta att göra skillnad för alla de barn och elever som dagligen går i våra 55 föroch grundskolor. Vår målsättning är att alla elever ska nå sina kunskapsmål, vara trygga och känna inspiration. Inför detta läsår tar vi ytterligare ett steg i detta genom att lansera en läsa-skriva-räkna-garanti. Med den gör vi tydliga utfästelser till våra elever och föräldrar om vilka kunskapsnivåer som varje elev ska ha uppnått vid olika tidpunkt. Exempelvis ska alla barn kunna läsa vid sportlovet i första klass. Genom tidigt fokus på dessa grundläggande färdigheter vill vi göra det möjligt för alla elever att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Vi vill också öka läsförståelsen även i högre årskurser och göra dem bättre rustade för fortsatta studier. Detta är ett av våra bidrag till ett bättre skolsverige. Om detta och mycket mer kan du läsa i vår kvalitetsrapport för läsåret 2013/14. Anna-Karin Crutze, utbildningsdirektör, Pysslingen Skolor 6 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

7 Pysslingen Skolor förenar det gamla och stabila med det kreativa och nyfikna. Anna-Karin Crutze, utbildningsdirektör, Pysslingen Skolor PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014 7

8 Organisation Pysslingen Skolor är ett fristående verksamhetsområde under huvudmannen Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Sedan 2012 ingår Pysslingen skolor som en del i utbildningskoncernen Acade- Media. Pysslingen Skolor driver idag 55 enheter i 30 kom muner. Av dessa är 22 integrerade för- och grundskolor. Pysslingen arbetar pedagogiskt i ett 1-16-årsperspektiv och i texten används fortsättningsvis begreppet skola för både för- och grundskolor. Under verksamhetsåret var enheterna indelade i sex regioner. Varje region leds av en verksamhetschef. I Pysslingen Skolors ledningsgrupp ingår utbildningsdirektör, verksamhetschefer, controller, kvalitetschef, HR-chef samt PR- och kommunikationsansvarig. Utbildningsdirektör Anna-Karin Crutze Business Control Marcus Bengtsson Marianne Sjöö Kvalitetschef Ingela Hamlin PR- och kommunikation Charlotte Naversten HR-chef Greta Sundin Region 1 Vakant Region 2 Johan Svenonius Region 3 Ingela Hamlin Region 4 Caroline Ekstrand Region 5 Eva-Lotte Stavle Region 6 Eva-Lotte Stavle 10 skolor och förskolor i främst Storstockholmsregionen och Mälardalen 13 skolor och förskolor i främst Storstockholmsregionen och Mälardalen 7 skolor och förskolor i främst Storstockholmsregionen och Skåne 6 skolor i Skåneregionen 9 skolor och förskolor i Göteborg, Skåne och Gotland 3 skolor och förskolor i Norrland Totalt 55 enheter Av dessa är 22 integrerade föroch grundskolor. 8 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

9 Enhet Ort Barn i förskola Elever i förskoleklass och grundskola Alfaskolan Solna Atheneskolan Gotland Brevik Skola Tyresö Farstaängsskolan Stockholm Fenestra Billdal Göteborg Fenestra Brottkärr Göteborg Fenestra Centrum Göteborg Fenestra S:t Jörgen Göteborg Friggaskolan Östersund Förskolan Fenix Stockholm 41 0 Förskolan Mimer Sundbyberg 54 0 Förskolan S:t Jörgen Göteborg Hagabergsskolan Västerås Hamnskolan Stockholm Hindens Skola Enköping Johannes Petri Skola Nacka Jordens Skola Norrtälje Jorielskolan Älvsjö 0 54 Juringe Skola Huddinge Karl Johans Skola Örebro Kista Montessoriskola Stockholm Kristianstad Montessoriskola Kristianstad Lundaskolan Stockholm 0 47 Lännersta Skola Nacka Lögarebergets Montessoriskola Stockholm Maria Montessori-skolan Lund Milstensskolan Täby Montessoriskolan Castello Nacka Montessoriskolan Trilobiten Linköping Myrängsskolan Huddinge Mölnlycke International Härryda 62 0 Nacka Strands Skola Nacka Norrskenet Boden Boden Norrskenet Kalix Kalix Norrskenet Luleå Luleå Nyköpings Friskola Nyköping Parkskolan Salem PeterSvenskolan 1 Helsingborg PeterSvenskolan 2 Helsingborg PeterSvenskolan Höganäs Höganäs 0 48 PeterSvenskolan Klippan Klippan PeterSvenskolan Landskrona Landskrona 0 94 PeterSvenskolan Åstorp Åstorp Primaskolan Farsta Stockholm Primaskolan Umeå Umeå 0 54 Rosenlundsskolan Salem Rotundaskolan Västerås Rudanskolan Haninge Söderbaumska Skolan Falun Söderby Skola Haninge Vendelsö Hage Haninge Västra Allé Helsingborg Älvkvarnsskolan Sundbyberg Summa Enheter Dessa skolor blev en del av Pysslingen Skolor inför läsåret 2014/15, därför ingår inte deras resultat i denna rapports sammanställning. Björkenässkolan Kävlinge Galären Skola Karlskrona Karin Boyeskolan Motala Växthuset Skola Mölndal PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014 9

10 Lärande i världsklass I Pysslingen Skolor är vi olika. Här finns skolor för små och stora barn. Vår minsta skola ligger i Kista och har cirka 100 elever medan vår största skola ligger i Nacka och har cirka 750 barn och elever. Här finns skolor i norr och skolor i söder. Vi finns i Stockholm, Lund och Göteborg men även i Visby, Umeå och Enköping. Här finns skolor för små och stora barn. Några är enbart grundskolor medan andra är integrerade för- och grundskolor. Några är skolor som erbjuder utbildning från 1-16 år medan andra riktar sig till låg-, mellan- eller högstadiet. Mycket är olika och det tycker vi är bra! Vi är unika men ändå lika. Lika för att vår vision om ett Lärande i världsklass förenar oss och för att vi tillsammans enats om en gemensam ram inom vilken vi låter vår pedagogiska frihet utvecklas. Därför dokumenterar vi alla vårt kvalitetsarbete i samma verktyg. Vi har en gemensam barn- och elevombudsman och satsar alla på ett förebyggande och främjande arbete i elevhälsan. Vi tar alla uppgiften att alla elever ska nå målen på allvar och inför därför en gemensam läsa-skriva-räkna-garanti i år. Hur vi arbetar mot målen varierar. Vi är unika för att vi valt att låta varje enskild skola forma sin pedagogiska profil. Vi kallar det pedagogisk mångfald. 10 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

11 Tack vare vår historia känner vi oss trygga i vilka vi är, vad vi står för och det vi erbjuder. Vår erfarenhet gör oss inte bara unika utan ger oss också en trovärdighet och ett berättig ande att agera från en ledande position. Vi behöver inte säga att vi är bättre än andra. Det räcker med att vi är bra på det vi gör. Och genom alla åldrar det är det vi kan allra bäst. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

12 Verksamhetsidé Mångfald är Pysslingen Skolors signum. I Pysslingen Skolor finns en mångfald av pedagogiska modeller, arbetsätt och profiler som utifrån lokala förutsättningar gynnar kunskaps- och kvalitetsutveckling. Några skolor har naturvetenskaplig inriktning, andra förbereder eleverna för högre musikstudier. I Pysslingen finns skolor med kulturinriktning, internationell inriktning, idrottsprofil, med fokus på estetiska lärprocesser och skolor för elever med funktionsnedsättning. Några skolor arbetar utifrån montessoripedagogik och andra genomsyras av entreprenöriellt lärande med koppling till näringsliv, samhälle och kommunikationsteknik. Lärande genom utveckling. Utveckling genom lärande. Gemensamt för alla Pysslingens skolor är målet att vara en skola där alla elever når kunskapskraven och där varje enskild elev ges möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. I Pysslingens skolor ska alla barn och elever uppleva studiero och finna en glädje i att lära. Våra nyckelord för att lyckas med vårt uppdrag är kvalitet, trygghet, kompetens och utveckling. Kvalitet Trygghet Kompetens Utveckling 12 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

13 Vårt engagemang bygger på en tro och en övertygelse. En tro att det vi gör, gör skillnad och en övertygelse om att vi kan skapa resultat. Resultaten är för oss ett kvitto på framgångsrikt lärande och värdefull kunskap hos våra elever. Det är det vi drivs av och det är det som gör oss framgångsrika. Hur vi gör det varierar. Det som förenar oss är vårt engagemang och vår långsiktiga lärandeprocess. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

14 Oktober Analys betyg Pojkar Flickor Analys NP slutbetyg Behörighetsinventering November Bedömning och analys måluppfyllelse SS/UNIKUM December Uppföljning utvecklingsmål och aktiviteter Januari Start bedömningsperiod Analys ht-betyg Skolval Planera kompetensutveckling Februari Strategisk verksamhetsutveckling Budgetarbete Kundenkät Medarbetarenkät Bedömning och analys måluppfyllelse SS/UNIKUM Mars September Uppdaterad plan (likabehandling/ mot kränkning) Kompetensförsörjningsplan Start interngranskning Uppföljning Kund- och medarbetarenkät, handlingsplan Bedömning Funktionell kvalitet April Verksamhetsplan 30/8 Extern analys 30/8 Augusti Helårsanalys Kvalitetsredovisa 30/6 Analys LärandeIndex Analys Nationella prov Maj Juli Juni Kvalitetsarbete är att ständigt sträva efter förbättring. 14 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

15 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen 4 kap 3 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Pysslingen Skolor arbetar utifrån AcadeMedias kvalitetsdefinition: Att nå så hög måluppfyllelse som möjligt utifrån de nationella målen för utbildningen på ett sätt som gör att vi vinner våra kunders förtroende och gör våra barn och elever rustade att gå vidare i utbildningssystemet eller yrkeslivet och samhällslivet. Våra kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra barn, elever och föräldrar med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra barn och elever efter det att de lämnat verksamheten? Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att nå de nationella målen för utbildningen. Genom att löpande följa upp och analysera resultaten av undervisningen kan utvecklingsområden identifieras och åtgärder vidtas för att förbättra kvaliteten. Kvalitetsarbetet i Pysslingen Skolor följer en tydligt utformad struktur och bedrivs löpande under året. Årshjulet beskriver vilka resultatavstämningar, aktiviteter och uppföljningspunkter som varje skola och huvudman måste ha. Arbetet bedrivs på varje skola under medverkan av elever, lärare, föräldrar och övrig personal medan arbetet på övergripande nivå bedrivs i ledningen för verksamhetsområdet. Pysslingen Skolor har valt ett webbaserat verktyg kallat styrkort, för att svara upp mot skollagens krav på dokumentation av ett löpande och systematiskt kvalitetsarbete. Styrkortet är transparent inom organisationen och sträcker sig från huvudman till varje enskild skola så att alla kan ta del av varandras utvecklingsarbete. Detta skapar goda möjligheter för erfarenhetsutbyte och kollegialt lärande mellan skolorna och ger också huvudmannen goda möjligheter att styra och leda utbildningen. Under 2014 genomförde Skolinspektionen en kvalitetsgranskning av Pysslingen under rubriken: Huvudmannens styrning mot nationella mål i Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Resultatet presenterades i en rapport. I sin sammanfattning skriver Skolinspektionen: Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att huvudmannen formulerat mål för uppföljning av skolornas resultat som överensstämmer med nationella mål. Huvudmannen tillägnar sig kunskap och förtrogenhet om skolornas arbete med såväl kunskapsutvecklingen som arbetet med trygghet och studiero. Granskningen visar även att det finns kommunikation och kontinuerlig dialog inom organisationen vad gäller resultat och effekter av gjorda insatser. Genom huvudmannens styrning och ledning är målen således väl förankrade på samtliga nivåer i organisationen. Kvalitetsarbete är att sträva efter ständig förbättring. Under detta verksamhetsår har därför ett utvecklingsarbete slutförts kring våra styrkort så att de på ett ännu bättre sätt ska kunna leva upp till lagkraven och skapa goda förutsättningar för utvecklingsarbete. Från att tidigare ha omfattat fyra perspektiv innehåller idag styrkorten följande tre; Utveckling och lärande Värdegrund Kompetens och omvärld Inom dessa områden definieras utvecklingsområden, formuleras mål och skapas aktiviteter både på övergripande nivå och lokalt på varje skola. Varje skolas resultat både avseende funktionell kvalitet och upplevd kvalitet samlas i skolans styrkort och ligger sedan till grund för en kontinuerlig och systematisk resultatanalys och planering av nya mål och aktiviter. Rektor har genom hela processen en nära kontakt med verksamhetschefen för att stämma av skolans resultat och säkerställa att skolans valda utvecklingsområden stämmer överens med Pysslingen Skolors övergripande mål och strategier. Varje skola utarbetar också årligen en kvalitetsrapport och en verksamhetsplan. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

16 Tydligt fokus på varje elev framgångsfaktor för Alfaskolan Med ett stabilt och högt meritvärde och hög måluppfyllelse är Alfaskolan i Solna en av Sveriges bästa skolor. Skickliga lärare, tidig upptäckt av de elever som finns i riskzonen för att inte nå målen och fokus på att lyfta alla elever till sin högsta nivå är några av framgångsfaktorerna. Det som kanske skiljer oss från andra skolor är att hos oss går pedagogerna in med insatser på både hög och låg nivå. Varje barn ska tas till den nivå som barnet klarar av och har man kapacitet för mer så fortsätter pedagogen att utmana, säger Mi Åberg Anell, rektor på Alfaskolan. Vi har något som vi kallar för fördjupningsmatteundervisning vilket leder våra elever till en mycket hög nivå med lärarledd undervisning, flera elever går ut 9:an med högsta betyg på första gymnasiekursen. Även i ämnena musik, bild, engelska och naturvetenskap erbjuder vi extra fördjupning på en mycket hög nivå där eleverna ständigt möter nya utmaningar. Dessa kurser kallar vi Advanced. På Alfaskolan är den avsatta tiden för gemensamma möten mindre än brukligt vilket innebär att varje pedagog har mer tid per vecka till sitt förfogande för egen planering. Den extra tiden gör det möjligt för pedagogerna att individualisera undervisningen och tänka ut bra och smarta lösningar för varje elev. Alla heltidsarbetande pedagoger har dessutom 40 minuter per vecka som de själva kan lägga ut som stöd till de elever som behöver. Man måste ha en syn på pedagogerna att man litar på dem. Det går inte att förvänta sig både detta och samtidigt kalla dem till möten hela tiden och detaljreglera deras arbetstid. En annan sak som Mi Åberg Anell tycker utmärker Alfaskolan är de skickliga lärarna och den höga akademiska nivå som lärarkollegiet håller. Våra fantastiska lärare är så klart den viktigaste anledningen till att det går så bra för våra elever. Jag har förmånen att ha sex förstelärare bland mina 18 pedagoger. Det bidrar så klart till en tydligare forskningskoppling och hjälper oss att driva skolutvecklingen framåt på riktigt, säger Mi Åberg Anell. För att tidigt upptäcka och identifiera de elever som finns i riskzonen att inte nå målen har Alfaskolan i flera år använt sig av screening. I svenska har eleverna screenats sedan läsåret 2002/2003och i matematik sedan läsåret 2012/2013. Konkret innebär detta att man genom en strukturerad process av väl beprövade screeningmetoder fångar upp alla elevers individuella behov redan från förskoleklass för att kunna individanpassa undervisningen och sätta in intensiva åtgärder där det behövs. Skolans material har visat sig fungera så bra att det nu har fått ligga till grund för screeningen för den läsa-skriva-räkna-garanti som från höstterminen 2014 gäller samtliga grundskolor inom Pysslingen Skolor. All forskning visar att ju tidigare man sätter in insatser, desto bättre effekt får de och jag är övertygad om att det här arbetssättet är en viktig del i att våra elever når så hög måluppfyllelse. Dessutom blir det så att om barnen omgärdas av vuxna med ett specialpedagogiskt tänk så lär sig barnen också detta och börjar reflektera kring sin egen inlärning. Vi strävar efter att kunna samtala även med de yngre eleverna kring hur de lär sig bäst för att på så vis göra dem delaktiga i sitt eget lärande, säger Mi Åberg Anell. 16 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

17 All forskning visar att ju tidigare man sätter in insatser, desto bättre effekt får de. Mi Åberg Anell, rektor, Alfaskolan PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

18 Målsättning läsåret 13/14 Vilka prioriterade utvecklingsområden har vi arbetat mot under läsåret 2013/2014? Utifrån de analyser som gjorde för läsåret 2012/2013 formulerades följande mål för Pysslingen Skolor avseende kunskapsresultat och värdegrund för läsåret 2013/2014 Kunskapsresultat Det genomsnittliga meritvärdet ska fortsatt öka i samtliga skolor. Andel elever som når kunskapskraven ska öka i samtliga skolor som inte har 100 % måluppfyllelse. Skillnaden i meritvärde mellan pojkars och flickors resultat ska analyseras och åtgärdas. Överensstämmelsen mellan provbetyg och slutbetyg ska bli god i samtliga våra skolor. Det goda arbetet med särskilt stöd ska fortsätta i syfte att ge samtliga elever möjlighet att nå de kunskapskrav som lägst ska uppnås. Den pedagogiska kvaliteten på våra förskolor ska öka. Värdegrundsmål Vi ska arbeta för att alla elever ska känna att de har arbetsro i skolan och känner lust att lära. Upplevelsen att undervisningen håller god kvalitet ska omfatta samtliga elever och vårdnadshavare i samtliga Pysslingens skolor. Det goda arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska fortsätta i syfte att alla elever ska känna sig trygga i skolan. Planerade aktiviteter under läsåret Läsa-skriva-räkna-garanti för de lägre årskurserna utarbetas. Learning Study-projekt på flera av Pysslingens skolor i syfte att höja undervisningsskickligheten. Pysslingens förstelärares uppdrag definierades så att det i uppdraget ingick att ha kunskap om skolans uppnådda resultat och att föreslå åtgärder i dialog med rektor. Interngranskningar skulle genomföras av Pysslingens kvalitetsteam på ca 20 skolor för att säkerställa att rektor som pedagogisk ledare skapat lokala strukturer och rutiner för verksamhetens måluppfyllelse. Ett nätverk för utvecklingsansvariga i förskolan skulle bildas. Centrala elevhälsan skulle säkerställa att samtliga skolors årliga plan mot kränkande behandling uppfyllde gällande lagkrav och tillämpades i verksamheten. 18 PYSSLINGEN SKOLOR PYSSLINGEN OCH FÖRSKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

19 Kvalitet Grundskola Vi redovisar här läsårets resultat för våra grundskolor utifrån AcadeMediamodellens kvalitetsaspekter. Under rubriken funktionell kvalitet redogör vi för de resultat som visar hur väl vi når de nationella målen. Vi redovisar både resultat i kunskapsuppdraget med hjälp av meritvärde, gymnasiebehöriget och andel elever som når målen i samtliga ämnen. Hur väl vi lyckas i vårt värdegrundsuppdrag redovisas med den del av vår kundundersökning som rör studiemiljön. Avsnittet om upplevd kvalitet handlar om hur nöjda våra elever och föräldrar är med vår verksamhet. Detta redovisas med de resultat från vår kundundersökning som handlar om nöjdhet, rekommen dationsgrad och trivsel. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

20 Kunskapsresultat De genomsnittliga meritvärdena meritvärdena för samtliga Pysslingens skolor visas i tabell på sid 15. Det genomsnittliga meritvärdet inom Pysslingen 2013/2014 var 229 vilket kan jämföras med rikssnittet 214,8. Meritvärdet i Pysslingen ökar från 225. Vi kan konstatera att meritvärdet är relativt stabilt över tid på de flesta av Pysslingens skolor. Någon rättvis jämförelse över en längre period är svår att göra då Pysslingen sedan 2013 består av ett flertal skolor som tidigare inte funnits inom varumärket. Vi noterar att några av Pysslingen skolor visar stora skillnader mot föregående år. Norrskenet Luleå höjer sitt meritvärde från 197 till 234. Norrskenet Kalix höjer sitt meritvärde från 194 till 231. PeterSvenskolan i Helsingborg sänker sitt meritvärde från 229 till 201. Pysslingens högsta meritvärde har Alfaskolan i Solna med 273 poäng. Detta gör Alfaskolan till en av Sveriges tolv bästa skolor. Därefter kommer MariaMontessoriskolan i Lund med 256 poäng. Gymnasiebehörighet 92,5 % av eleverna i Pysslingen uppnådde behörighet till gymnasiet. I riket uppgår den siffran till 86,9%. PeterSvenskolan Åstorp och PeterSvenskolan Klippan har en låg behörighet på 66 % respektive 78 %. Andel grundskoleelever som nått målen i alla ämnen Andel grundskoleelever som nått målen i alla ämnen är 85,5% en ökning från föregående år 83,5% och avsevärt över rikssnittet 77,4%. Fyra skolor inom Pysslingen når detta år målet att samtliga elever ska nå målen i alla ämnen, Alfaskolan, Milstenskola, Montessoriskolan Castello samt Västra Allé. Tre av Pysslingens skolor hamnar under rikssnittet avseende andelen elever som når målen i alla ämnen Rotundaskolan, PeterSvensskolan Åstorp samt Fenestra centrum.) Överensstämmelse nationella prov och slutbetyg Överenstämmelse mellan provbetyg och slutbetyg har granskats på varje skola. En tydlig och positiv trend är att överenstämmelsen mellan våra elevers provbetyg och slutbetyg förbättrats i våra skolor. I Pysslingen, liksom i riket, är det dock vanligare att elever får ett högre slutbetyg än provbetyg i ämnet matematik. På sex av våra skolor får fler än 20% av eleverna ett högre slutbetyg än provbetyg. På enstaka skolor i Pysslingen fanns tidigare mycket stora skillnader i ämnet matematik men här har överenstämmelsen markant förbättrats. I ämnet svenska är korrelationen mellan provbetyg och slutbetyg relativt god men varierar mycket mellan olika skolor i Pysslingen. I ämnet engelska får fler elever ett lägre slutbetyg än provbetyg. En analys av detta behöver ske lokalt. 20 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

21 PYSSLINGEN SKOLOR Enhet Kommun Totalt antal elever som går ut åk 9 Andel elever behöriga till gymnasiets yrkesprogram Andel elever som når lägst betyget E i alla ämnen. Meritvärde 16 betyg Meritvärde 17 betyg Alfaskolan Solna % 100,0% Atheneskolan Gotland 66 ~100% 86,7% Fenestra Centrum Göteborg 66 86% 66,7% Fenestra St Jörgen Göteborg 68 ~100% 89,7% Friggaskolan Östersund 35 ~100% 88,6% Johannes Petri Skola Nacka 67 ~100% 95,5% Karl Johans Skola Örebro 89 ~100% 91,0% Kristianstad Kristianstad % 96,3% Montessoriskola Maria Montessori-skolan Lund 21 ~100% 85,7% Milstensskolan Täby % 100,0% Montessoriskolan Castello Nacka % 100,0% Norrskenet Boden Boden 64 ~100% 89,2% Norrskenet Kalix Kalix Norrskenet Luleå Luleå 62 90% 90,3% PeterSvenskolan 1 Helsingborg 92 85% 79,3% PeterSvenskolan 2 Helsingborg 111 ~100% 95,5% PeterSvenskolan Höganäs Höganäs 18 ~100% 77,8% PeterSvenskolan Klippan Klippan PeterSvenskolan Åstorp Åstorp 41 66% 61,0% Primaskolan Farsta Stockholm 17 ~100% 64,7% Rotundaskolan Västerås 52 ~100% 65,4% Rudanskolan Haninge % 77,2% Söderbaumska Skolan Falun 44 ~100% 93,2% Västra Allé Helsingborg Antal elever Genomsnittligt meritvärde inom Pysslingen 2013/14, 16 ämnen 229 Genomsnittligt meritvärde inom Pysslingen 2013/14, 17 ämnen 234 Rikssnitt Slutbetyg i förhållande till NP-resultat Svenska Matematik Engelska Alfaskolan Atheneskolan Fenestra Centrum Fenestra S:t Jörgen Friggaskolan Johannes Petri Skola Karl Johans Musikklasser Kristianstads Montessoriskola Maria Montessori-skolan Milstensskolan Montessoriskolan Castello Norrskenet Boden Norrskenet Kalix Norrskenet Luleå PeterSvenskolan 1 PeterSvenskolan 2 Rotundaskolan Rudanskolan Söderbaumska Skolan Västra allé lägre lika högre PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

22 Fokus på språk minskade skillnaderna För några år sen uppmärksammade man stora skillnader mellan pojkars och flickors kunskapsresultat på Söderbaumska Skolan i Falun. Det blev startskottet för ett aktivt förändringsarbete. Efter en analys kom man på Söderbaumska Skolan fram till att skillnaderna framför allt handlade om språk och läsning.med hjälp av Skolverkets projekt Jämspråk, har man nu både förbättrat sina resultat och utvecklat sitt vardagsarbete. Vi kunde se, när vi exempelvis tittade på nationella prov, att pojkars och flickors förmåga att uttrycka sig och använda språket skilde sig åt. När elever inte når målen är det ofta kopplat till deras språ kliga svårigheter, säger Söderbaumska Skolans rektor Ylva Appelgren. Förändringsarbetet innefattade tre delar. Den första handlade om att undersöka elevernas attityd till läsning för att komma fram till hur man bäst kunde stimulera till läsning hos både pojkar och flickor. Skolan genomförde bland annat en enkät med frågor om vad det för barnen innebar att vara en läsare och hur det påverkar en som människa att läsa. Ett stort fokus som vi har är att medvetet lyfta fram läsningens betydelse i alla årskurser och i alla ämnen. Att prata om en text och vad den handlar om är precis lika relevant i ämnet kemi som i svenska, säger Ylva Appelgren. Den andra handlade om att titta på den pedagogiska planeringen och se vilka möjligheter eleven har att visa sina kunskaper på andra sätt än i skriftliga prov. Det är upp till läraren att avgöra om ett prov får göras muntligt, men i de flesta fall finns ett tydligt fokus på skriftlig bedömning. Det gynnar flickor och här har vi ett ansvar för att alla barn ska få komma till sin rätt. Den tredje handlade om kollegialt lärande. Ytterligare en del är att vi observerar varandras lektioner för att uppmärksamma hur vi talar med och ger tillsägelser åt pojkar respektive flickor. Det formella projekt som startade detta arbete pågick bara under ett år men det tänk och de förhållningssätt som utvecklades lever kvar på skolan. Nu har arbetet tagit en annan form och blivit en del av vardagsarbetet. Det har bland annat lett till att vi har utvecklat skolans hela profil mot ett mer språkutvecklande arbetssätt. Sedan i våras har Söderbaumska Skolan även en förstelärare med språkutveckling som fokus. Jag coachar och handleder framför allt lärare för att de ska utveckla sin undervisning så att fler elever kan lyckas. Just nu handlar det om lässtrategier för faktatexter, förklarar Sofia Gille, speciallärare och förstelärare. Det handlar om att stimulera till allas läsning, avslutar Ylva Appelgren. Vi vet, att när eleverna läser bättre så blir också deras resultat bättre i alla ämnen. 22 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

23 När eleverna läser bättre så blir också deras resultat bättre i alla ämnen. Ylva Appelgren, rektor, Söderbaumska Skolan PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

24 Studiemiljön Värdegrundsresultat grundskolan Hur väl lyckas vi i vår målsättning att aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna till att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta detta komma till uttryck i praktisk handling? En del svar finns i den årliga kundundersökning som Pysslingen genomför som en del av koncernen AcadeMedia. Indikationer på hur vi lyckas i vårt värdegrundsarbete fås genom utfall på fem koncerngemensamma frågor som rör respektfullt bemötande mellan elever, om personalen tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt, om eleverna känner sig trygga på sin skola, om de kan få arbets ro och om skolans personal tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker. Som helhet ger eleverna en positiv bild av studiemiljön i Pysslingens skolor med ett sammantaget indexvärde på 75. De fyra frågor som får bäst resultat är frågorna om respekt, trygghet och delaktighet. 69 % av våra elever upplever att eleverna behandlar varandra med respekt. 80 % av våra elever uppfattar att skolans personal tar ansvar för att alla behandlar varandra med respekt. 87 % av våra elever upplevever sig trygga i våra skolor. 74 % av våra elever tycker att de vuxna på skolan tar hänsyn till vad de tycker och tänker. Ett område där resultaten är lägre är arbetsro. 62 % av våra elever känner att de har arbetsro i skolan. Elevernas föräldrar ger också en positiv bild av studiemiljön i våra skolor men även här sjunker svaren något när det gäller arbetsro. Elever och föräldrar om studiemiljö* (index 1-100) Elever ! Pysslingen grundskolor 2014, Studiemiljö=72 Pysslingen grundskolor 2013, Studiemiljö= AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Studiemiljö=69 Föräldrar ! *Indexet för studiemiljö har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de fem frågorna inom området och medelvärdet har sedan indexerats Pysslingen grundskolor 2014, Studiemiljö=74 Pysslingen grundskolor 2013, Studiemiljö=74 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Studiemiljö=72 24 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

25 Elever och föräldrar om studiemiljö: Elever På min skola behandlar eleverna varandra med respekt. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt Medel 7,0 7,0 6,7 Vet ej % De vuxna på min skola tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,8 7,7 7, Jag känner mig trygg i skolan. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,5 8,6 8, Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,7 6,7 6, De vuxna på skolan tar hänsyn till vad vi elever tycker och tänker. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,4 7,4 7, Föräldrar Eleverna på mitt barns skola behandlar varandra med respekt. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt Medel 7,2 7,2 7,0 Vet ej % Skolans personal arbetar aktivt för att alla ska bli behandlade med respekt. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,1 8,1 7, Mitt barn känner sig trygg i skolan. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,3 8, Mitt barn kan få arbetsro i skolan. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,0 7,0 6, Personalen tar hänsyn till vad eleverna tycker och tänker. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,9 7,9 7, Källa: Markör PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

26 Trivselgrad Upplevd kvalitet grundskolan Hur nöjda är våra elever och föräldrar med vår verksamhet? Vi mäter detta genom tre olika värden i vår årliga kundundersökning. NKI (NöjdKund- Index) samt genom mått på rekommendationsgrad och trivselgrad. Våra NKI-resultat är en sammanvägning av frågor som mäter hur nöjd eleven/föräldern är, i vilken grad skolan lever upp till förväntningarna och hur nära skolan är en perfekt skola. NKI-värdet för våra elever är 65 och för våra föräldrar 68 vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Resultaten är också inom föräldragruppen stabila över tid. Våra föräldrars nöjdhet mätt som NKI är 68 (-1) vilket ligger i linje med föregående år. Rekommendationsgraden är oförändrad på 75 %. Skillnaden mellan Pysslingens olika skolor är stor. 89 % av föräldrarna på Brevik Skola i Tyresö kan rekommendera sitt barns skola, motsvarande siffra för Hamnskolan i Stockholm är 68 %. 95 % av eleverna på Fenestra Billdal i Göteborg rekommenderar sin skola, motsvarande siffra för PeterSvenskolan i Åstorp är 63 %. Rekommendationsgraden och trivselgraden ligger i nivå med förra året på 67 % respektive 78 % (-1). Barn av sin tid behöver pedagoger av sin tid. 26 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

27 NöjdKundIndex (index 1-100) Elever Föräldrar ! 80 20! Pysslingen grundskolor 2014, NKI=65 Pysslingen grundskolor 2013, NKI= AcadeMedia grundskolor totalt 2014, NKI=63 0 Pysslingen grundskolor 2014, NKI=68 Pysslingen grundskolor 2013, NKI= AcadeMedia grundskolor totalt 2014, NKI=66 Rekommendationsgrad (%) Elever Föräldrar ! 80 20! Pysslingen grundskolor 2014, Rekommendationsgrad=67 Pysslingen grundskolor 2013, Rekommendationsgrad=67 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Rekommendationsgrad=64 Pysslingen grundskolor 2014, Rekommendationsgrad=75 Pysslingen grundskolor 2013, Rekommendationsgrad=75 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Rekommendationsgrad=70 Trivselgrad (%) Elever Föräldrar ! ! Pysslingen grundskolor 2014, Trivselgrad=78 Pysslingen grundskolor 2013, Trivselgrad=79 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Trivselgrad=76 Pysslingen grundskolor 2014, Trivselgrad=84 Pysslingen grundskolor 2013, Trivselgrad=85 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Trivselgrad=81 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

28 Undervisning Undervisning grundskolan Vi noterar att i alla frågor som rör undervisning får vi ett fortsatt gott betyg av våra elever och föräldrar. Lägst betyg får frågan: Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer och högst betyg får frågan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig av våra elever. Föräldrar ger ett något lägre betyg på frågan Lärarna ger mitt barn tydlig information om vad han/ hon behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Utbildning är det mäktigaste vapen du kan använda för att förändra världen. Nelson Mandela Elever och föräldrar om undervisning* (index 1-100) Elever ! Pysslingen grundskolor 2014, Undervisning=72 Pysslingen grundskolor 2013, Undervisning= AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Undervisning=69 Föräldrar ! *Indexet för undervisning har beräknats som ett medelvärde av samtliga svar (1-10) för de fem frågorna inom området och medelvärdet har sedan indexerats Pysslingen grundskolor 2014, Undervisning=73 Pysslingen grundskolor 2013, Undervisning=73 AcadeMedia grundskolor totalt 2014, Undervisning=71 28 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

29 Elever och föräldrar om undervisning: Elever Mina lärare gör så att jag får lust att lära mig mer. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt Medel 6,9 6,9 6,7 Vet ej % Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,3 7,3 7, Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,0 7,9 7, Mina lärare gör det tydligt för mig vad jag ska kunna i de olika ämnena. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor ,6 7,6 2 2 AcadeMedia grundskolor totalt ,4 2 Föräldrar Mitt barns lärare gör så att han/hon får lust att lära sig mer. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt Medel 7,7 7,7 7,5 Vet ej % Lärarna informerar mig om hur det går för mitt barn i skolarbetet. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,6 7,7 7, Lärarna hjälper mitt barn i skolarbetet så att det går så bra som möjligt för henne/honom. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,7 7,7 7, Lärarna ger mitt barn tydlig information om vad han/hon behöver kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena. Pysslingen grundskolor 2014 Pysslingen grundskolor 2013 AcadeMedia grundskolor totalt ,4 7,4 7, Källa: Markör PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

30 Mer delaktighet gav resultat När Fenestra S:t Jörgen i Göteborg 2012 fick en anmärkning från Skolinspektionen blev det startskottet för ett förändringsarbete som lett till såväl förbättrade resultat som nöjdare elever och medarbetare. Skolinspektionens kritik gällde fyra områden som rörde eleverna i klassrummet - studiero, elevdelaktighet, lektionsrutiner och värdegrund. För att arbeta vidare formade lärarna arbetsgrupper kring områdena. Lärarna fick själva välja vilket av områdena de ville arbeta med och en viktig del i det hela var att både vi från skolledningen och lärarna själva gav varandra mandat att styra de olika grupperna, berättar Fenestra S:t Jörgens rektor Hans Skålberg. Arbetsgrupperna kom fram till flera viktiga slutsatser. En del gick ut på att lektionsupplägget borde vara liknande på hela skolan och att det bör finnas en tydlig samsyn inom varje arbetslag kring vilka regler som gäller i klassrummet. Det kan handla om sådana saker som hur man inleder och avslutar lektioner samt hur man förhåller sig till mobiltelefoner. Det är viktigt att ungefär samma regler och rutiner gäller för eleverna oavsett vilken lärare de möter. Tydliga lektionsrutiner skapar studiero. En annan del handlade om hur man kunde göra eleverna mer delaktiga i undervisningen och använda deras åsikter i lärarnas pedagogiska utveckling. Om en lärare verkligen ska få input på det som de gör så är det inte bara jag som rektor som ska sitta där och säga vad som är rätt och vad som är fel utan det är viktigt att också låta eleverna säga vad de tycker. Därför tog vi fram en elevenkät med frågor som var kopplade till hur vi ville att elever och föräldrar skulle uppfatta vår undervisning, säger Hans Skålberg. Frågorna handlade om huruvida eleverna upplever att de får tillräckligt mycket hjälp i klassrummet, om de lätt kan hitta sina resultat och om att de alltid får veta vad de kan göra för att förbättra sig. Resultaten redovisas sen för lärarna som en procentsats som anger till vilken grad eleverna anser att lärarna lever upp till de olika frågepåståendena. Utifrån sina resultat skriver sedan varje lärare sin egen pedagogiska utvecklingsplan. Från början fanns det ett visst motstånd och en osäkerhet inför enkäten men när den väl var igång och alla hade fått resultat och skrivit sina första utvecklingsplaner så ville de allra flesta fortsätta. Arbetet med att förbättra elevdelaktigheten har också handlat om att faktiskt prata om vad delaktighet innebär och hur den kan se ut rent konkret i klassrummet. Det är viktigt att förklara för eleverna hur de kan vara med om att påverka och planera undervisningen. Det skapar samhörighet och får dem att känna att de är med, säger Hans Skålberg. Utvecklingsarbetet har inte bara lett till att eleverna och pedagogerna upplever skolmiljön på ett mer positivt sätt, förändringarna har även lett till att elevernas resultat har ökat. Formella resultat och skolmiljö hänger så klart ihop, förbättras trivseln på skolan så följer resultaten med upp. Det vinnande konceptet var att pedagogerna fick mandat att bestämma hur de ska göra vissa saker samtidigt som vi byggde en god sammanhållning. Den som känner en samhörighet med kollegorna har roligare och när alla känner att de jobbar för varandra, då når vi också längre. 30 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

31 Formella resultat och skolmiljö hänger så klart ihop, förbättrar man trivseln på skolan så följer resultaten med upp. Hans Skålberg, rektor, Fenestra S:t Jörgen PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

32 Trygghet och respekt Grundskola Resultat Värdegrund Pysslingen Skolor har goda resultat inom de områden som handlar om respekt, trygghet och inflytande visar vår årliga kundundersökning. Resultaten är stabila över tid och både elever och föräldrar ger en positiv och samstämmig bild. Frågor som rör arbetsro får lägre resultat, där svarar endast 58 % av våra elever att de kan få arbetsro i skolan. Motsvarande siffra för föräldrar är 65 %. Resultaten varierar även i detta perspektiv kraftigt mellan våra olika skolor och varje rektor har därför haft i uppgift att analysera sina resultat både på skol- och gruppnivå under våren och föra en dialog med sin verksamhetschef kring lokala utvecklingsområden. De enheter som haft ett värde under 60 har upprättat handlingsplaner. Vi ser trots det ett behov av ytterligare åtgärder på huvudmannanivå och kommer därför starta ett övergripande utvecklingsarbete kring området studiero. Varje skola ska, utifrån sina förutsättningar, tillsammans med elever och föräldrar utreda och analysera begreppet. Hur ser det ut på vår skola när det råder god studiero? Vår övertygelse är att en hög grad av elevdelaktighet och en känsla av att kunna påverka det man arbetar med i skolan också är betydelsefull för känslan av att studiero. Det är därför tråkigt att frågan Jag får vara med och påverka det vi jobbar med i skolan är en av de tre frågor där Pysslingen får lägst betyg av våra elever. Vi kan dock se tydliga förbättringar i resultaten för de skolor som under året arbetat medvetet med frågan om elevdelaktighet och inflytande. Elevdelaktighet lyfts därför som en särskilt prioriterad del av arbetet med att förbättra resultaten kring studiero. Vi är stolta över att 78 % av våra elever uppger att de trivs i sin skola. Våra resultat kring rekommendationsgrad och nöjdhet behöver dock förbättras. 67 % av eleverna svarar att de kan rekommendera sin skola till andra. En fördjupad analys av frågorna i vår kundundersökning visar att vi behöver arbeta mer med lärmiljön och känslan av ordning och reda på våra skolor. 78 % av våra elever trivs på sin skola. Trots det vill bara 67 % av eleverna rekommendera sin skola till andra. 32 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014

33 Fritidshemmet Resultat och utveckling framöver I Skollagen står att Huvudmannen tar hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov och ser till att kvaliteten är likvärdig i huvudmannens fritidshem. (5.1.1) Vidare i 5.1.3: Fritidshemmet arbetar för att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. I Pysslingen har skola och fritidshem under många år samverkat när det gäller både lokaler och personal. En integrerad verksamhet skapar samsyn och samverkan mellan pedagoger och bidrar till en trygg och stimulerande lärmiljö över hela dagen. I vår kundundersökning kan det ibland därför vara svårt att särskilja elevers och föräldrars upplevelse av fritidshemmets verksamhet från övriga skolverksamheten. I vår årliga kundundersökning ställs frågan om hur föräldrar uppfattar att Skolan och fritidshemmet samverkar kring mitt barns utveckling och lärande. Våra föräldrar instämmer till 78 % i detta påstående vilket vi ser som ett gott resultat. Under några år haft vi haft svårt att rekrytera fritidspedagoger. De två senaste åren har några skolor i Pysslingen under ledning av en kvalitetsutvecklare arbetat med utbildning av sin fritidspersonal för att tydligare koppla fritidshemmens verksamhet till läroplanen. Syftet är att skapa medvetenhet hos alla på fritids om uppdraget att En skola i världsklass har en fritidsverksamhet i världsklass. främja elevernas kunskapsutveckling. Detta arbete har utvärderats på deltagande skolor och resultatet är bra. Pysslingen utvidgade därför under våren 2014 detta projekt kring fritidshemmens utveckling under rubriken En skola i världsklass har en fritidsverksamhet i världsklass till att omfatta samtliga fritidshem. Målet för arbetet är en likvärdig kvalitet i verksamhetsområdets alla fritidshem vilket bidrar till högre måluppfyllelse i våra skolor. Återkommande utbildningsdagar, bildandet av nätverk för fritidsansvariga, tydligare krav på dokumentation av fritids verksamhet i våra styrkort, är några av våra planerade aktiviteter framåt. PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/

34 Världens bästa fritids låter både elever och läroplan påverka verksamheten Västra Allé i Helsingborg arbetar efter devisen Världens bästa fritids! Genom att erbjuda flera pedagogledda och utmanande aktiviteter varje dag blir fritids ett bra komplement till skolan. Framgångsfaktorerna är elevdelaktighet och tydlig koppling till läroplanen. Vi vill erbjuda ett fritids som förstår att det är barnens fritid det handlar om och därför utgår från deras intressen, säger Västra Allés rektor Annika Falck. Läroplanens skrivning om att fritids ska erbjuda meningsfull fritid och rekreation är tydlig. Samtidigt ska fritids stimulera elevernas utveckling och lärande och måste därför hänga ihop med den övriga skolverksamheten. Nu är det till exempel extra stort fokus på läsning i och med vår läsa-skriva-räkna-garanti. Det innebär för oss att vi börjar och slutar varje dag med läsning på fritids. För att eleverna ska vara delaktiga är det viktigt att de kan påverka innehållet i fritids verksamhet. Man planerar och genomför därför den dagliga verksamheten helt utifrån elevernas intresse och nyfikenhet. Inputen kommer flera olika håll. Precis som skolan har elevråd har vårt fritids fritidsråd där eleverna får vara med och tycka till. Vi har även en förslagslåda där eleverna kan framföra sina idéer och ibland får de rösta på olika aktiviteter som pedagogerna föreslår. De dagliga samtalen mellan pedagoger och elever är viktiga för fånga upp deras åsikter, säger Annika Falck. Alla pedagoger som arbetar på Västra Allés fritids är också verksamma i skolan under dagen vilket bidrar till trygghet och kontinuitet. Pedagogernas specialintressen och kunskaper bidrar också till att utveckla verksamhetens innehåll. Just nu har vi en pedagog som har stora kunskaper inom friluftsliv så det har blivit en av våra populäraste aktiviteter, berättar Annika Falck. På Västra Allé är läsåret uppdelat i sex perioder och inför varje ny period uppdaterar även fritids sitt utbud av aktiviteter. Varje dag presenterar de som är fritidsansvariga dagens tre pedagogledda aktiviteter vilka eleverna ges möjlighet att välja mellan, allt utifrån varje enskild individs önskemål för dagen. För att inspirera elevernas att utöka sina intresse samt att få glänsa i sina egna favoritaktiviteter har vi startat upp vad vi kallar föreningsonsdag. Detta är också ett steg mot vårt mål att skolan ännu tydligare ska vara en del av samhället. Genom att starta upp samarbete med närings- och föreningslivet i Helsingborg skapar vi möjlighet till att prova på sporter och aktiviteter, vilket i sin tur ska leda till nya intressen, berättar Annika Falck. 34 PYSSLINGEN SKOLOR KVALITETSRAPPORT 2013/2014