Träning vid typ 2-diabetes

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Träning vid typ 2-diabetes"

Camilla Bengtsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Träning vid typ 2-diabetes Fysisk inaktivitet- 4:e ledande sjukdoms relaterade riskfaktorn Åsa Tornberg Lektor vid Ins3tu3onen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet WHO Global Health Risks 2009 Fysisk inak)vitet Riskfaktorer typ 2-diabetes Bröstcancer Typ 2 diabetes Hjärt- kärl sjukdom Överviktig Fysiskt inaktivitet Ärftlighet Tarmcancer Depression Hög ålder Demens Pedersen BK,

2009 Fysisk inak)vitet Riskfaktorer typ 2-diabetes Bröstcancer Typ 2 diabetes Hjärt- kärl

2 Sjukdomsförlopp vid typ 2-diabetes Insulinsignalering GLUT- 4 transloka)on Insulin resistens Insulin produktion Glukos homeostas Ryder et al 2001 Primärprevention - livsstil Arbetskapacitet vid typ 2-diabetes Knowler,

produktion Glukos homeostas Ryder et al 2001

3 Aerob kapacitet Aerob kapacitet VO 2 peak (ml/min/kg): 18-33% (Segerström, 2010; Tibb,2005; Nyholm, 2004; Mootha, 2003; Brandeburg,1999; Regensteiner, 1995, 1999) VO 2 peak (l/min):13-17% (Brandeburg, 1999;Regensteiner, 1995, 1999) Regensteiner et al 1995 VO 2 kinetik Anaerob kapacitet Normala kontroller Obesa kontroller T2D (Metz L et al 2005) Regensteiner et al 1998 Regensteiner et al

(Brandeburg, 1999;Regensteiner, 1995, 1999) Regensteiner et al 1995 VO 2 kinetik Anaerob kapacitet

4 Cardiac output Lägre hjärtfrekvens (Segerström, 2010) Lägre diastolfunktion (Brassard, 2006; Poirer, 2001) Styvhet i artärerna (Brassard, 2006) Metabolism (Nisoli, 2007; Doehner, 2002) Blodkärl Kapillärdensitet (Segerström, 2010; Mootha, 2003; Eriksson 1994) Endotelfunktion (Cresosimo och DeFronzon, 2006) Artär- venös syrgasskillnad (Mogensen, 2007) Neuropati (Ewing, 1980) Muskelfiber distribution Träningsdosering Type I Type IIx Segerström, 2010; Mootha, 2003; Eriksson

2003; Eriksson 1994) Endotelfunktion (Cresosimo och DeFronzon, 2006) Artär- venös syrgasskillnad (Mogensen, 2007)

5 Träning Response to Exercise One Bout Starting point Retning eller stress Återhämtning Anpassning Katabolic Anabolic Time Exercise Recovery Overreaching Response to Exercise Repeated Bouts EXERCISE Träningsrekommenda)oner FITT EXERCISE EXERCISE EXERCISE Frekvens (Hur oxa?) Intensitet (Ansträngande) Tid (Hur mycket?) Typ (Vilken ak3vitet?) Progression (Stegring utveckling) ACSM,

Bouts EXERCISE Träningsrekommenda)oner FITT EXERCISE EXERCISE EXERCISE Frekvens (Hur oxa?

6 Utvärdering vid träningsplanering Glukos homeostas Test av aerob och anaerob energiomsäpning Test av styrka Biodex System 4 Pro Insulin sensitivitet Glukos tolerans HbA1c Bild från: 6

7 Dagböcker SkaPningsskalor Pulsträning Kost Mående Återhämtning Stegräknare Accelerometer Träningsplanering Modell för op)merad träning Kravanalys Kapacitetsanalys Målsättning Ökad intensitet, duration och frekvens Årsplanering Periodplanering Underträning Akut överbelastning Översträckning Överträning Inga eller Positiv fysiologisk Optimal fysiologisk Negativ fysiologisk Mindre fysiologiska anpassning anpassning anpassning förändringar Optimal zon Veckoplanering Planering av träningspass Genomförande Utvärdering Justering 7

Akut överbelastning Översträckning Överträning Inga eller Positiv fysiologisk Optimal fysiologisk Negativ fysiologisk Mindre

8 Makrocykel Mesocykel 1- flera års cykler 4-6 (8-12) veckor. Fokuserar på olika fysiska kvaliteér. Kenttä och Svensson, 2008 Kenttä och Svensson, dagar. Mikrocykel Effekter av träning på glykemisk kontroll Varierar från pass )ll pass. Tex 1 hårt och sedan 2 läpa, eller alterna)v träning som cross- training emellanåt. Kenttä och Svensson,

Kenttä och Svensson, 2008 Kenttä och Svensson, 2008 7 dagar.

9 Akuta effekter Akuta effekter min e^er träning Icke- insulin beroende GLUT- 4 i cellmembranet Jentjens and Jeukendrup, 2003 Röckl et al 2008 Lång)dseffekter Lång3dseffekter Upp )ll 48 )mmar e^er träning Ökad insulinkänslighet Transloka)on av GLUT- 4 Insulin- signaling pathway Jentjens and Jeukendrup, 2003 Röckl et al

Lång3dseffekter Upp )ll 48 )mmar e^er träning Ökad insulinkänslighet Transloka)on

10 Träningsstatus Ökad insulinkänslighet av träning Ökat GLUT- 4 innehåll FörbäPrad insulin signalering Ökat blod flöde Ökad muskelmassa Dosering av träning på glykemisk kontroll Muskel glykogen syntes Otränad mer beroende av akuta effekter Tränad både akut och lång)ds effekter Jentjens and Jeukendrup, 2003 Frekvens Intensitet Insulinkänslighet Varaktighet: 2-48 timmar (Praet och van Loon, 2007) Långvarig träningseffekt kan förloras på 6-14dagar (Praet och van Loon, 2007) HbA1c 3.4 gånger per vecka (Boulé et al, 2003) Insulinkänslighet 72 % HRR (Segerström et al, 2010) HbA1c 72 % HRR (Boulé et al, 2003;Segerström et al, 2010) Ju högre intensitet desto större effekt 10

Insulinkänslighet Varaktighet: 2-48 timmar (Praet och van Loon, 2007) Långvarig träningseffekt kan förloras på 6-14dagar (Praet och van Loon, 2007) HbA1c 3.

11 Låg intensitet Hög intensitet Kort högintensiv träning 2 weeks 30 s all- out 4-6 repe33ons 3 3mes per week 6 weeks OGTT AUC glucose and insulin INT: 30 s all- out 4-6 repe33ons 3 3mes per week 2 MOD: weeks min cycling at 65%VO2peak 5 3mes per week 1 INT minutes and MOD WRpeak PGC1α and repe33ons mitochondrial 3 3mes enzymes per week (CS, PDH, β- HAD) GLUT 412 weeks PGC1α INT: 2 minutes above 95% HRmax 5 repe33ons 3 3mes per week Mitochondrial MOD: 1h enzyme running (COX, at 65%VO2peak CS) 2.5 3mes per week INT 14 ±2% increase VO2peak, MOD 7 ±2 % increase VO2peak INT 2h OGTT decrease of1.0 mm, MOD 0.7 mm Hög intensitet på träningen (ansträngande )ll mycket ansträngande) Intervaller (1-2 minuter upprepa 5-10 gånger total )d ca 20 min) Max 48 )mmar mellan träningspassen (gärna o^are) Segetström, 2010; Nybo 2010; Babraj,

minutes above 95% HRmax 5 repe33ons 3 3mes per week Mitochondrial MOD: 1h enzyme running (COX, at 65%VO2peak CS) 2.

12 Duration/volym Insulinkänslighet Insulinkänslighet Energiförbrukning ca 500 kcal per pass minuter per vecka 4-5 gånger per vecka Långvarig träningseffekt kan förloras på 6-14dagar (Praet och van Loon, 2007) Ett träningspass av både uthållighets träning och styrketräning ökar insulinkänsligheten. HbA1c 49 minuter (Boulé et al, 2003) 3.4 gånger per vecka (Boulé et al, 2003) 20 veckor (Boulé et al, 2003) (Praet och van Loon, 2007) HbA1c Insulinresistens och typ av träning Både uthållighetsträning och styrketräning sänker HbA1c. Kombineradträning tycks ge additiva effekter på HbA1c (Zanuso et al, 2010) 12

insulinkänsligheten. HbA1c 49 minuter (Boulé et al, 2003) 3.

13 Progression Träningsrekommendationer för individer med T2D - primärprevention 6-12 veckor (Praet och van Loon, 2007; O Donovan et al, 2010) Träningsrekommenda)oner Andra hälsovinster av träning Styrketräning Vikter / maskiner / kroppen Gå / cykla /springa Simma Gympa Gå / cykla / åka buss Städa Trädgårdsarbete Styrka Uthållighet Basak3vtet 2-3 gånger i veckan Ansträngande 3-5 gånger per vecka Ansträngande Varje dag Mårligt ansträngande FYSS, 2008 Ökad koordination Ökad rörlighet Ökad balans Ökad kroppskännedom Ökat psykologisk välbefinnande 13

/ cykla / åka buss Städa Trädgårdsarbete Styrka Uthållighet Basak3vtet 2-3 gånger i veckan Ansträngande 3-5 gånger per vecka Ansträngande

14 Träningsrekommendationer för individer med T2D - sekundärprevention Träning-effekter Akuta effekter Ett träningspass öka glukosupptag i skelettmuskeln via insulin oberoende mekanismer (Zierath, 2002; Hawley, 2008) Långtidseffekter Vid kort diabetesduration störst effekt av träning /fysisk aktivitet (Sowling, 2006;Umpierre, 2011) HbA1c reduktion med 6-9 mmol/l, kliniskt relevant, jämförbart med många mediciner som ges vid typ 2 diabetes (Sowling, 2006;Umpierre, 2011, 2012;Terada, 2013) Påverkar andra riskfaktorer som vikt, midjemått och fitness (Koivula, 2013) Välbefinnande & depression (Nicolucci (IDES), 20012; Look AHEAD, 2013) Utplanande effekt (Hansen, 2012) Träning-typ Kombinerad träning, både konditions & styrketräning 8-9 mmol/l (Snowling, 2006; Chudyk, 2011; Figueira 2013; Cazua, 2005) Konditionsträning 6-7 mmol/l (Boulé, 2003; van Dijk, 2012) Träning-dos Ju mer man tränar desto större effekt (Terada, 2013; Umpierre 2011, 2012; Boulé, 2001;Segerström, 2010) Intensitet tycks kunna kompensera för tid (Terada, 2013; Umpierre 2011, 2012; Boulé, 2001;Segerström, 2010) Styrketräning 3-4 mmol/l (van Dijk, 2012; Grontved, 2012; Irvine, 2009) HIIT Säkert (Terada, 2013; Balducci, 2012) Effektivt (Gillien 2012;Little 2011) Progression (Umpierre 2011, 2012) 14

många mediciner som ges vid typ 2 diabetes (Sowling, 2006;Umpierre, 2011, 2012;Terada, 2013) Påverkar andra riskfaktorer som vikt, midjemått och fitness (Koivula, 2013) Välbefinnande & depression

15 Träning-didaktik Träningsrekommendationer T2D Handledträning (Balducci, 2012; Nielsen, 2006) Motiverande samtal (Avery, 2012) Progression (Hansen, 2012) Styrka Uthållighet Basaktivtet (FYSS 2008) Träningsrekommendationer T2D Basaktivitet Intensitet 30 till 50% av VO2max (FYSS 2008) Duration 30 minuter (FYSS 2008) 1000 kcal/vecka (2000 kcal/vecka) (ACSM 2010) 150 min/vecka 40-60% VO2max 90 min/vecka 55-70% VO2max Frekvens Varje dag (FYSS 20028) 3 till 7 gånger per vecka (ACSM 2010) Träningsrekommendationer T2D Uthållighet Intensitet % VO2max (FYSS 2008) 50-80% av HRR eller VO2max (ACSM 2010) Duration minuter min/vecka (FYSS 2008) minuter, min/vecka (ACSM 2010) Frekvens 3-5 gånger per vecka (FYSS 2008) 3-7 gånger per vecka (ACSM 2010) Högst 48 timmar mellan träningspassen (FYSS 2008, ACSM 2010) 15

min/vecka 55-70% VO2max Frekvens Varje dag (FYSS 20028) 3 till 7 gånger per vecka (ACSM 2010) Träningsrekommendationer T2D Uthållighet Intensitet 40-70 % VO2max (FYSS 2008) 50-80% av HRR eller VO2max

16 Träningsrekommendationer T2D Styrka Intensitet 8-12 rep (FYSS 2008) 8-12 rep 60-80% av 1 RM (ACSM 2010) Duration 2-3 set (FYSS 2008, ACSM 2010) 8-10 stora muskelgrupper som går över flera leder (FYSS 2008, ACSM 2010) Rekommendationer Kombinerad träning 48 h Dos-respons Progression Motiverande samtal Frekvens 2 till 3 gånger per vecka (FYSS 2008, ACSM 2010) Sammanfattning Det finns ett tydligt dos respons-samband mellan plasmaglukoskontroll och fysisk aktivitet/fysisk träning. Fysisk träning/fysisk aktivitet ger god HbA1c-sänkande effekt, väl jämförbar med många läkemedel som ges vid typ 2-diabetes. Intensitet, duration och frekvens är viktigt vid dosering av fysisk träning. Kombinerad fysisk träning (både konditions- och styrketräning) ger störst sänkning av HbA1c, följt av endast konditionsträning, därefter styrketräning och enbart förändring av den fysiska aktivitetsnivån. Fysisk aktivitet är en av hörnstenarna vid behandling av typ 2-diabetes. Samma rekommendationer om fysisk aktivitet gäller för personer med typ 2-diabetes som för personer utan typ 2-diabetes, det vill säga minst 150 minuter aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet per vecka. Tack! 16

respons-samband mellan plasmaglukoskontroll och fysisk aktivitet/fysisk träning.

Relevanta dokument

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE Träningsfysiologi Kolhydrater Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda Transporteras som glukos, tas upp av lever och muskler och lagras som glykogen Glykogen från levern konverteras vid behov