Självständigt arbete (15 hp)

Transkript

1 Självständigt arbete (15 hp) Författare Program/Kurs Nanette Lindblom OP SA Handledare Jan Ångström Beteckning Kurskod Antal ord: ord SVENSKA KVINNORS MOTIVATION TILL INTERNATIONELL INSATS En kvantitativ och kvalitativ enkätundersökning om svenska kvinnors motivation till internationell insats. ABSTRACT: Resolution 1325 shows that the role of women in military organizations and in armed conflicts is an important resource. One of the reasons for this is that the legitimacy of peace agreements and peace building is increasing. Although it is 18 years since the adoption of this resolution, there is a very limited number of research studies indicating what motivates women to participate in international military operations. The purpose of this paper is to investigate what motivates Swedish women to participate on an international military operation. Using quantitative and qualitative methods of analysis, Swedish women's motivation has been examined in relation to Battistelli's theory, which defines three categories: paleo modern, modern and postmodern. Survey results indicate that Swedish women are most highly motivated by paleo modern motives, followed by postmodern and finally modern motives. An analysis was also conducted to determine whether levels of motivation varied in relation to the type of operation involved, for example, if the mandate was peacekeeping or peace enforcement. Findings indicated similar results for both types of operation, although modern motives had a stronger influence in the case of peace enforcement. Nyckelord: Internationell insats, Battistelli, kvinnor, motivation

2 Innehållsförteckning 1. INLEDNING PROBLEMFORMULERING TIDIGARE FORSKNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION TEORI BEGREPPSFÖRKLARING BATTISTELLIS TEORI OPERATIONALISERING PALEOMODERN MODERN POSTMODERN KRITIK MOT VALD TEORI METOD FORSKNINGSDESIGN DATAINSAMLING VAL AV RESPONDENTER GENOMFÖRANDE BORTFALL VALIDITET OCH RELIABILITET FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN KÄLLKRITIK ANALYS RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING PALEOMODERN MODERN POSTMODERN PALEOMODERN, MODERN ELLER POSTMODERN? SAMMANFATTNING AV RESULTAT ANALYS EFTER TYP AV INSATS AVSLUTNING ÅTERKOPPLING TILL PROBLEM, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR TEORI- OCH METODDISKUSSION BEHOV AV VIDARE FORSKNING RESULTATENS RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNING SOM OFFICER LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR OFFENTLIGT TRYCK PERSONLIG KOMMUNIKATION BILAGA FRÅGEENKÄT Sida 2 av 50

3 TABELLFÖRTECKNING TABELL 1: SAMMANFATTNING AV BATTISTELLIS TEORI OCH OPERATIONALISERING...14 TABELL 2: SAMMANFATTNING AV BORTFALL...21 TABELL 3: SAMMANFATTNING AV FRÅGA 1 OCH TABELL 4. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 5. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 6. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 7. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 8. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 9. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 10. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 11. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 12. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 13. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 14. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 15. SAMMANSTÄLLNING AV PÅSTÅENDE TABELL 16. SAMMANFATTNING AV RESULTAT ENLIGT BATTISTELLIS TEORI...41 TABELL 17. SAMMANFATTNING AV RESULTAT BEROENDE AV TYP AV INSATS...42 Sida 3 av 50

4 1. Inledning 1.1. Problemformulering Flera militära organisationer vill se ett ökat antal kvinnor inom organisationen men kvinnor som kombattanter kan fortfarande ses som något nytt. År 1980 öppnade Sverige möjligheten för kvinnor att göra värnplikt och år 1989 möjliggjordes det för kvinnor att få tillgång till samtliga militära befattningar i den svenska Försvarsmakten 1, därmed kom militäryrket att bli det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige. 2 Det dröjde fram till år 2016 innan den amerikanska försvarsmakten öppnade samtliga militära befattningar för kvinnor. 3 År 2015 införde Norge könsneutral värnplikt 4 och tre år senare gjorde Sverige detsamma. 5 Att kvinnor fullt ut skall vara en del av militära organisationer har alltså inte varit en självklarhet utan det är först på 2000-talet som kvinnor har blivit sedda som en tillgång i militär kontext i alla avseenden. För att öka kvinnors inflytande i fredsprocesser och i konfliktlösning har FN antagit flera resolutioner som berör detta ämne, till exempel resolution 1325, 1820, 1888, 1889 och Dessa resolutioner har skapat ett ramverk för genomförandet av internationella insatser ur ett jämställdshetsperspektiv. Utifrån dessa ramverk finns det flera fördelar, till exempel en bättre miljö för de lokala kvinnorna i insatsområdet och militären kan inhämta ett bredare underrättelseunderlag genom att militära kvinnor interagerar med de lokala kvinnorna. 6 Vidare bidrar kvinnors deltagande i internationella insatser till att det politiska inflytandet ökar legitimiteten av fredsavtalen och fredsbyggandet men även kvalitén och hållbarheten ökar (hämtad ). 2 Sundevall Fia, Det sista manliga yrkesmonopolet: genus och militärt arbete i Sverige , Makadam, Stockholm, 2011, s (hämtad ) 4 (hämtad ). 5 (hämtad ). 6 Egnell Robert, Gender Perspectives and Military Effectiveness: Implementing UNSCR 1325 and the National Action Plan on Women, Peace and Security, PRISM, 6(1), 2016, s Utrikesdepartmentet, Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering, Stockholm, Utrikesdepartmentet, 2017 (Regeringens skrivelse 2016/17:196), s. 24. Sida 4 av 50

5 Militära organisationer har alltså under lång tid dominerats av maskulinitet och det har varit männen som ansetts lämpliga för stridande befattningar, inte kvinnorna. Kvinnor har setts som svaga, framförallt fysiskt, och deras medverkan i krig skulle kunna skada männens stridsberedskap. Trots detta har kvinnor ändå fått medverka men då i befattningar såsom sjuksköterskor, kockar eller haft administrativa uppgifter. 8 I kommande avsnitt, 1.2. Tidigare forskning, redovisas tidigare forskning som visar på varför kvinnor vill ansluta sig till en militär organisation men inte vad som sedan motiverar kvinnor att ta det vidare steget, det vill säga att åka på internationell insats Tidigare forskning Det finns en stor mängd av tidigare forskning som påvisar varför människor vill vara en del av en militär organisation. Till detta avsnitt av uppsatsen har granskats vad som motiverar soldater, där båda biologiska könen inkluderas, att vara en del av detta. Undersökningar har även gjorts beträffande vad som motiverar kvinnor att ansluta sig till den militära miljön. Den tidigare forskningen är till stor del amerikansk, därmed har ett aktivt val gjorts att hitta forskning från andra länder, som till exempel Italien och Sverige för att få en vidgad bild av motivation i militär kontext. Eighmey skriver i sin artikel Why Do Youth Enlist? att den amerikanska militären står inför en rekrytringsutmaning då amerikanska ungdomar prioriterar skolutbildning före militärtjänstgöring. För att kontrollera ungdomars inställning till militärtjänstgöring undersökte Eighmey data från USA:s Försvarsdepartement från år 2001, 2003 och Utifrån Moskos teori institutional/occupational delar Eighmey in de olika motivationsfaktorerna om de är institutionellt (institutional) eller yrkesmässigt (occupational) motiverade. 9 Om en soldat har institutionella motiv kännetecknas de av normer och värderingar. Att bli en del av det militära kan ses som ett kall och dessa drivs inte av ekonomiska aspekter. De yrkesmässiga motiven kännetecknas av ett egenintresse framför organisationen och präglas av ett större intresse av att tjäna pengar Popa, B. M., Women in the military, Review of the Air Force Academy, 9(1), 2011, s Eighmey John, Why Do Youth Enlist?: Identification of Underlying Themes, Armed Forces and Society, 32(2), 2006, Moskos Charles C., From Institution to Occupation. Trends in Military Organization, Armed Forces and Society, 4(1), 1977, Sida 5 av 50

6 Resultat från Eighmeys studie visade att de yrkesmässiga motivationsfaktorerna var centrala. Motivationsfaktorer i denna kategori är bland annat att uppleva ett äventyr, utvecklas personligt, tjäna pengar och bli utmanad fysiskt och psykiskt. Vidare var lojalitet den ledande faktorn för den manliga populationen. För den kvinnliga populationen var utmaning den största faktorn år 2003 men år 2004 var lojalitet den mest framträdande. 11 Woodruff, Kelty och Segal samlade in data genom en enkätundersökning när de undersökte motivationen hos soldater som var en del av den amerikanska armén. Genom Moskos teori kontrollerades 257 soldater i denna studie. Den främsta motivationsfaktorn visade sig vara av institutionell art, där patriotism och att kunna göra en militär karriär var de mest signifikanta. Kvinnor fick inte vara med i denna studie, då kvinnor inte fick tjänstgöra inom markstridsförband vid denna tidpunkt. Författarna kom även fram till att Moskos teori behöver utvecklas för att kunna omfatta fler faktorer till varför soldater väljer att tjänstgöra. 12 En som valde att utveckla Moskos teori var Battistelli. När han studerade värnpliktiga och anställda soldaters motivation från Italien under internationell insats i Albanien och Somalia, identifierade han att det saknades en mer modern kategori i Moskos teori. Utifrån Moskos tvådelade teori, även kallat dikotomi, utvecklade Battiestellis en trikotomi, en tredelad teori. Battistellis utvecklade trikotomi består av de tre kategorierna paleomodern, modern och postmodern. De två första kategorierna utgår ifrån Moskos teori, där palemodern ses som den institutionella och modern som den yrkesmässiga. Den sista kategorin i Battistellis teori kommer från Ronald Ingleharts forskning om det postmoderna samhället. De postmoderna motiven ses mer utifrån individens egna motiv, vilka syftar till att forma sin egen identitet. Resultatet i Battistellis studie av de italienska soldaterna visar att de postmoderna motiven är dominerande. 13 I denna studie anges det inte hur stor andel av respondenterna som var män eller kvinnor. Battistelli undersökte även om motivationen skiljde sig åt mellan de värnpliktiga och anställda soldaterna. De postmoderna motiven var överrepresenterade och de värnpliktiga visade en större motivation än de anställda soldaterna. Nästkommande kategori var motiven av modern art där de anställda soldaterna visade en högre grad av motivation än 11 Eighmey John, Why Do Youth Enlist?: Identification of Underlying Themes, Woodruff Todd, Kelty Ryan, Segal R. David, Propensity to Serve and Motivation to Enlist among American Combat Soldiers, Armed Forces & Society, 32(3), 2006, Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, Armed Forces & Society, 23(3), 1997, s Sida 6 av 50

7 de värnpliktiga. Därefter kom paleomoderna motiv som visade även här att anställda soldater hade mer motivation inom denna kategori än den värnpliktiga. Utifrån Battistellis utvecklade tredelade teori, trikotomi har Hedlund undersökt vad som motiverar svenska soldater att delta i internationell insats. I Hedlunds artikel What Motivates Swedish Soldiers to Participate in Peacekeeping Missions: Research Note ingick det 27 respondenter som skulle tjänstgöra i Libyen samt Kosovo. Resultatet av denna studie påvisar att motiv utifrån den postmoderna kategorin är överrepresenterade, där soldaterna vill uppleva ett äventyr, träffa nya människor och utvecklas som människa. I kategorin paleomodern fanns motiv såsom kamratskap och att hjälpa andra samt i den moderna kategorin var motiven att tjäna pengar samt att insatsen kan ses som meriterande. 14 Hedlund har inte specificerat hur stor del av respondenterna som var män respektive kvinnor. Vidare har Hedlund och Szvircsev använt sig av samma metod när de undersökte soldaters motivation till grundutbildning från åtta olika länder personer deltog i studien och 209 av dessa var kvinnor. Resultatet var att Belgien, Frankrike, Schweiz, Sverige och Taiwan hade postmoderna motiv som den centrala faktorn. Turkiet och Polen hade moderna motiv som de mest signifikanta. Japan var det land som hade annorlunda motiv där postmoderna faktorer var lägst och paleomoderna motiv var högst Hedlund Erik, What Motivates Swedish Soldiers to Participate in Peacekeeping Missions: Research Note, Armed Forces & Society, 37(1), 2011, s Hedlund Erik & Szvircsev Tresch Tibor (red.), Motivation to be a soldier: a comparison of eight nations, Stockholm, 2017, s Sida 7 av 50

8 Bland ovan presenterad forskning är det ingen som explicit undersöker varför kvinnor söker sig till militära organisationer alternativt internationella insatser. Den forskning som finns om kvinnor i militära organisationer tenderar att fokusera på kvinnors utsatthet för sexuella brott. Dock har Mankowski, Tower, Brandt och Mattocks genomfört en semistrukturerad intervju med 18 kvinnor för att ta reda på varför kvinnor väljer att ansluta sig till militära organisationer. I likhet med övrig tidigare forskning visar, är drivkrafter såsom äventyr, möta nya människor och uppleva nya platser faktorer som motiverade kvinnorna. Vissa av kvinnorna såg det även som ett kall att ansluta sig till militären. Några kvinnor motiverades av de ekonomiska förmåner som militären bidrar med; att faktiskt ha ett jobb eller att få bidrag inför framtida studier. 16 Utifrån ovanstående tidigare forskning går det att utläsa att det finns forskning gällande vad som motiverar människor och soldater i en militär kontext där de postmoderna motiven är överrepresenterade. Bland de undersökta artiklarna finns det en artikel som visar på vad som motiverar just kvinnor att ansluta sig till en militär organisation men det finns inte någon tidigare forskning om svenska kvinnors motivation till internationell insats. Av tidigare nämnda forskning finns det tre forskningsluckor som är identifierade. Den ena är att det inte finns någon tidigare forskning avseende svenska kvinnors motivation att medverka i internationell insats. Det andra är att tidigare forskning består av enkätundersökningar och intervjuer, men ingen som använt kvalitativ och kvantitativ metod parallellt. Den tredje och sista forskningsluckan påvisar att det inte finns forskning som undersökt om det finns någon motivationsskillnad mellan fredsbevarande eller fredsframtvingande insatser. 16 Mankowski Mariann, Tower E. Leslie, Brandt A. Cynthia, Mattocks Kristin, Why Women Join the Military: Enlistment Decisions and Postdeployment Experiences of Service Members and Veterans, Social Work, 60(4), 2015, s Sida 8 av 50

9 1.3. Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att utifrån Battistellis teori om vad som motiverar soldater att delta i internationella insatser studera vilka faktorer som motiverar svenska kvinnor att medverka i internationella insatser i Försvarsmaktens regi och utröna huruvida dessa motiv kan anses vara av paleomodern, modern eller postmodern art. Vidare kommer analys av insatstyp, fredsbevarande eller fredsframtvingande, att ske för att analyseras för att undersöka om det finns skillnad inom motivation beroende på typ av insats. Inom detta syfte blir det inomvetenskapliga bidraget från denna uppsats att undersöka om Battistellis teori även kan förklaras på svenska kvinnors motivation till internationell insats. Vidare blir det utomvetenskapliga bidraget att Försvarsmakten men även andra internationella militära organisationer kan se vad det är som motiverar kvinnor. Uppsatsens frågeställning är: Vad motiverar svenska kvinnor enligt Battistellis teori att medverka i internationella insatser i Försvarsmaktens regi? Underfråga: Finns det någon skillnad i motivation beroende på typ av insats? 1.4. Avgränsningar Till denna uppsats är det endast svenska kvinnors medverkan i Försvarsmaktens internationella insatser som undersöks. Eftersom uppsatsen syftar till att få en bred bild av kvinnors motivation finns det därmed ingen avgränsning gällande befattning för respondenternas medverkan i internationella insatser. Då kvinnor fick tillträde att genomföra värnplikt först år 1980 är tidsramen därmed avgränsad från år 1980 till dags dato. Sida 9 av 50

10 1.5. Disposition I kapitel två presenteras det teoretiska ramverk som ligger till grund för uppsatsen och enkätundersökningen. Inom detta kapitel operationaliseras även teorin för att kunna utforma rätt frågor till enkätundersökningen. Vidare kommer kritik mot vald teori att presenteras här. I kapitel tre redovisas den valda forskningsdesignen och uppsatsens metod. Inom detta kapitel kommer även forskningsetiska överväganden och källkritik att presenteras. I kapitel fyra redovisas resultat från enkätundersökningen ur ett kvantitativt perspektiv. Till den kvalitativa delen kommer citat från respondenterna att presenteras och analyseras. I kapitel 5 besvaras uppsatsens frågeställning utifrån analysens resultat samt att förslag till forskning ges. I slutet av denna uppsats finns även en källförteckning samt den enkät som använts för undersökningen. Sida 10 av 50

11 2. Teori Som tidigare nämnt i avsnitt 1.2. Tidigare forskning har både Moskos teori, institutional/occupational och Battistellis teori nyttjats vid undersökningar om soldaters motivation. Detta påvisar att teorierna är relevanta för ämnet. Till denna uppsats har Battistellis teori valts Begreppsförklaring Då motivation är ett återkommande begrepp i uppsatsen följer en förklaring av begreppet. Enligt NE.se är motivation: psykologisk term för de faktorer hos individen som väcker, formar och riktar beteendet mot olika mål. 17 Battistelli menar att motivation skall ses som att det är något som förklarar varför soldater agerar på ett visst sätt 18 för att nå ett specifikt mål. Med NE.se och Battistellis förklaring av motivation skall begreppet ses som en drivkraft som gör att individer målmedvetet gör handlingar för att nå uppsatta mål Battistellis teori Som tidigare nämnt består Battistellis teori av tre kategorier: paleomodern, modern och postmodern. De två första kategorierna utgår från Moskos teori, institutional/occupational. Den sista kategorin i Battistellis teori kommer från Ingleharts forskning om det postmoderna samhället, där attityder som självförverkligande och individuella behov är framstående. 19 Paleomodern Denna kategori är kärnan inom den militära professionen, där motiv inom denna kategori karaktäriseras av att bli en del av det militära ses som ett kall, där värderingar och normer är centralt för dessa individer. Dessa individer drivs av att vara en del av en grupp, att hjälpa andra men även att stärka synen på det egna land internationellt. 20 Vidare menar Sveriges riksdag att en del av Sveriges deltagande i internationella insatser är att främja den egna nationella säkerheten, där byggande av säkerhet tillsammans med andra är ett viktigt avseende i svenska säkerhetspolitik (hämtad ). 18 Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Ibid., s Ibid., s Utrikesdepartmentet, Sveriges samlade politik för internationell civil och militär krishantering, (Regeringens skrivelse 2016/17:196), s. 8. Sida 11 av 50

12 De ekonomiska vinningarna är inte viktiga i detta avseende då dessa individer drivs mer av de sociala förmåner som uppstår inom en institutionell organisation. 22 En del av den paleomoderna kategorin är också den kamratskap 23 som upplevs i en militär organisation, vilket också utgör en motivation inom denna kategori. Kamratskap är en viktig del inom engagemanget för en utvecklad stridsvilja och stridsmoral, vilket förbandsanda vilar på. 24 Modern Denna kategori karaktäriseras av individer som har ett egenintresse av att vara en del av en militär organisation. Individer inom denna kategori motiveras inte av att göra något för andra utan motiveras snarare av sådant som gynnar individen själv. Detta kan till exempel vara ekonomiska och materiella ting och de erfarenheter som upplevs från det militära ses meriterande inför en civil karriär. 25 Postmodern Denna kategori är en kombination av de tidigare kategorierna paleomodern och modern. I likhet med paleomoderna motiveras individer i denna kategori inte av materiella ting, men har ett självcentrerat fokus likt individer i kategorin modern. Postmodern kännetecknas av individer som motiveras av ett självförverkligande där upplevelserna av äventyr, att utvecklas personligt och att få utmana sig själv är centrala delar Moskos Charles C., From Institution to Occupation. Trends in Military Organization, s. 42, Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Hedlund Erik, What Motivates Swedish Soldiers to Participate in Peacekeeping Missions: Research Note, s Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Stockholm, 2016, s Moskos Charles C., From Institution to Occupation. Trends in Military Organization, s. 43, Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Battistelli Fabrizio, Ammendola Teresa, Grazia Galantino Maria, The fuzzy environment and postmodern soldiers: The motivations of the Italian contingent in Bosnia, Small Wars & Insurgencies, 10(2), 2007, s Sida 12 av 50

13 2.3. Operationalisering Battistellis teori operationaliserades i syfte att kunna utforma enkäten så att den mäter avsett fenomen samt möjliggöra analys av respondenternas kvalitativa svar. De identifierade variablerna användes till enkäten för att formulera olika påståenden utifrån de tre olika kategorierna. Den sista frågan i enkäten var öppen där respondenterna fick möjlighet att skriva vad som motiverar dem. Svaren har analyserats utifrån variablerna och sedan placerats inom de olika kategorierna. Kategorierna består av två variabler och nedan sker en presentation av de identifierade variablerna Paleomodern Det centrala inom Battistellis paleomoderna kategori är individens behov av att känna sig användbar för organisationen och att hjälpa andra. För att kunna mäta detta har variabeln altruism identifieras, vilket förklarar individens osjälviskhet mot organisationen och andra människor. 27 Den andra variabeln patriotism, identifieras utifrån Battistellis argument om att stärka synen av sitt egna land internationellt och att individen ser det som ett kall att bli en del av en militär organisation Modern Denna kategori karaktäriseras av individer som har ett stort fokus på materiella ting och innehar ett självcentrerat fokus. Med anledning av att individer inom denna kategori ansluter sig till militära organisationer av självförverkligande motiv, där individen själv är i fokus, har variabeln egoistisk identifierats. Vidare har även variabeln karriär identifierats då erfarenheter inom det militära kan vara meriterande inför en framtida civil karriär och därför finns med som motiv inom denna kategori Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Ibid., s Ibid., s Sida 13 av 50

14 Postmodern Battistelli hävdar att motiv inom den postmoderna kategorin syftar till hur individen kan använda organisationen för sin egen utveckling. Den första identifierade variabeln, utmaning, härleds utifrån Battistellis argument om soldaters längtan efter personliga äventyr. 30 Den andra variabeln, personlig utveckling, härleds utifrån Battistellis argument om individers motivation kring möjligheter att utvecklas på ett personligt plan och att uppleva meningsfulla situationer. 31 Kategori: Karaktäriseras av: Variabler: Exempel på citat från respondenter: Paleomodern Osjälvisk, fokus på immateriella ting Hjälpa andra Vara en del av något större Stärka sitt land nationellt och internationellt Altruism Patriotism Jag hade drömt om att göra utlandstjänst ända sedan jag var liten. Det var det som motiverade mig att ansöka om att få göra värnplikt Modern Självorienterad, fokus på materiella ting Tjäna extra pengar Meriterande inför framtiden Egoistisk Karriär Ett viktigt, meriterande äventyr. Något av det jobbigaste men roligaste jag gjort under mitt yrkesliv. Postmodern Självorienterad, fokus på immateriella ting Utmana sig själv Uppleva ett äventyr Utvecklas personligt Tabell 1. Sammanfattning av Battistellis teori och operationalisering. Utmaning Personlig utveckling Som sagt en utmaning både fysiskt samt mentalt. 30 Battistelli Fabrizio, Ammendola Teresa, Grazia Galantino Maria, The fuzzy environment and postmodern soldiers: The motivations of the Italian contingent in Bosnia, s Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Sida 14 av 50

15 2.4. Kritik mot vald teori Booth, Kestnbaum och Segal kritisierar Moskos teori i sin Are Post Cold-War Militaries Postmodern, då de menar att Moskos gör ett försöka att använda nya termer på ett gammalt fenomen. Booth, Kestnbaum och Segal menar på att det inte finns någon skillnad mellan den moderna och postmoderna militären utan det skall istället till situationer som sker i omvärlden och som militären sedan blir påverkade av. Alltså, kan förändringar inom militären inte förklaras av postmoderna termer, utan skall ses till den historiska bakgrunden som sedan förankras i det moderna. Detta betyder att moderna termer, såsom fredsbevarande uppdrag, är ett uttryck för en modern värld. 32 En annan som kritiserat Moskos teori är Caforio. I sin text The Military Profession: Theories of Change menar han att Moskos teori inte är lämplig för de förändringar som en militär organisation står inför. Visserligen är Moskos teori från 1977 som han sedan korrigerade år Battistelli motbevisade Caforios då han år 1997 utvecklade teorin med ytterligare en kategori. Vidare nämner Caforio att Moskos teori inte tar hänsyn till den militära professionen som helhet då den är en blandning av en institutionell och yrkesmässig organisation Booth Bradford, Kestnbaum Meyer, Segal David, Are Post-Cold War Militaries Postmodern? Armed Forces & Society, 27(3), s Caforio Giuseppe, The Military Profession: Theories of Change, Armed Forces & Society, 1988, 15(1), s Sida 15 av 50

16 3. Metod I detta avsnitt presenteras och motiveras vald metod. Vidare presenteras enkätundersökningens utformande och tillvägagångssätt Forskningsdesign Till denna uppsats har både kvantitativ och kvalitativ metod valts. Till den kvantitativa delen för denna uppsats har en webbaserad enkät att nyttjas. Detta gjordes dels med anledning av uppsatsens syfte och att en bred bild av kvinnornas motivation önskas. Med anledning av uppsatsens tidsram, bidrar en webbaserad enkätundersökning till att fler respondenter kan medverka då sådan enkätundersökning kan genomföras oavsett geografiskt plats, utan krav på författarens närvaro, annat än att vara tillgänglig via e-post för att svara på eventuella uppkomna frågor från respondenterna. Vidare krävs det inte stora resurser för att fånga in en stor andel personer i undersökningen och respondenterna får större möjlighet att välja när de skall svara. 34 Om till exempel intervjuer hade valts hade inte lika många respondenter kunnat intervjuas med anledning av transkribering och transkribering och att intervjuerna med nödvändighet måste genomföras sekventiellt. De nackdelar som finns med enkäter är bland annat att följdfrågor inte kan ställas och den djupare förståelsen för fenomenet uteblir, vilket till exempel kan förstås vid intervjuer. Intervjuer innehar en större flexibilitet då strukturen kan ändras under intervjuns gång, till skillnad från kvantitativa undersökningar då frågeformuläret har producerats i förväg. 35 Andra nackdelar med enkätundersökningar är att de frågor som konstruerats till enkäten kan uppfattas felaktigt alternativt att de som har svårt att förstå texter eller har läsproblem kommer ha svårt att kunna svara på enkätundersökningen. 36 Dock, anses den största utmaningen vid vald metod vara att konstruera frågor som är formulerade på ett sådant sätt att det avser att de verkligen mäter det teoretiska fenomen man vill undersöka. 37 För att få den djupare förståelsen har denna uppsats kompletterats med kvalitativ metod där respondenterna har beretts möjlighet att skriva ned sina egna åsikter som en del av enkäten. 34 Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, 3. [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2014, s Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1. uppl., Liber, Malmö, 2003, s Ejlertsson, Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, s Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 67. Sida 16 av 50

17 Texter eller dokument är sådant material som bland annat kännetecknar kvalitativt material. 38 Genom att använda sig av en kvalitativ metod bidrar det till en helhetsförståelse kring fenomenet och det undersöks djupare jämfört med en kvantitativ metod. Inom denna uppsats har de kvalitativa och kvantitativa ansatserna använts parallellt med varandra. Den kvalitativa datan kan ses som ett komplement utöver de siffermässiga resultaten för att stärka respondenternas svar. 39 Den kvalitativa metoden för denna uppsats utgår från att analysera meningsinnehållet från respondenternas svar. Genom att läsa svaren flertalet gånger, för att därefter kategorisera texterna utefter Battistellis kategorier och identifierade variabler, kunde specifika mönster utrönas Datainsamling Den data som samlats in, analyserats och kontrollerats under undersökningsprocessen kallas vanligtvis för primärkällor medan sekundärkällor är sådant som samlats in och analyserats av andra. 41 Primärkällorna för denna uppsats är respondenternas svar som samlats in genom en webbaserad enkätundersökning. Sekundärkällor som ligger till grund för denna uppsats har samlats in genom databasen Primo med sökord som till exempel: women in the military, motivation military, women motivation och military enlistment Val av respondenter Till denna uppsats har respondenterna valts ut genom Facebook vilket beskrivs i avsnitt 3.4. Genomförande. Detta val av tillvägagångssätt har gjorts för att kunna nå lämpliga respondenter som bidrar med god information för att kunna uppnå uppsatsens syfte där Baker et. al menar att inhämta respondenter från internet är ett bra alternativ jämfört med traditionella metoder vid enkätundersökningar. 42 Även med den anledning att statistik över kvinnlig militär personal påbörjades när Utlandsstyrkan upphörde och lag (2010:449) om Försvarsmaktens personal vid internationella militära insatser började gälla 43. Denna lag syftar till att Försvarsmakten har ett ansvar att följa upp all personal som tjänstgjort i en 38 Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s Ibid., s Ibid., s Patel Runa & Davidson Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, 4., [uppdaterade] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2011, s Baker Reg et al., AAPOR report on online panels, The Public Opinion Quarterly, 74(4), 2010, s Försvarsmaktens kommunikationsavdelning, e-post, , info@mil.se. Sida 17 av 50

18 internationell militär insats. 44 Det betyder att det inte finns enskild statistik över kvinnor som medverkat i internationella insatser innan 2011 vilket hindrar en jämförelse av antalet respondenter i denna uppsats mot det verkliga utfallet. Det finns flera metoder att nå respondenter online och en metod är genom river sampling. Denna metod har använts till denna uppsats och kännetecknas av att respondenter rekryteras till en undersökning då de anses vara en målgrupp inom den specifika undersökningen 45 samt att respondenterna har valts ut som en särskild panel då de är en grupp inom en specifik profession Genomförande Inledningsvis lades en förfrågan upp i den öppna Facebook gruppen Veteranstöd Rapid Reaction om det fanns kvinnor som varit på internationell insats och ville vara med i uppsatsens undersökning. När förfrågan lades ut innehöll gruppen medlemmar. De kvinnor som hade intresse att delta i undersökningen fick ansöka om tillträde till en sluten grupp som hade skapats på Facebook. För att få tillträde till denna grupp fanns det två krav för att utesluta systematiska fel i enkäten, även kallat bias 47. Det ena kravet var att att respondenten till namn och profilbild skulle kunna identifieras som en kvinna. Det andra kravet var att kvinnorna fick svara på en fråga om vilken internationell insats de varit deltagande i. I början av enkätens utformande togs kontakt med filosofie doktor Erik Hedlund i syfte att kunna nyttja hans enkät som använts i tidigare studier och för att stärka enkätens validitet. Vid mottagandet av Hedlunds enkät identifierades det att hans frågor explicit var tagna från Battistellis teori. Denna enkät nyttjades inte utan en egen utformades. Detta gjordes enligt ett prestrukturerat frågeformulär, alltså att frågorna har färdiga svarsalternativ. Det är en fördel att använda sig av ett sådant strukturerat formulär då det blir lättare för respondenterna att 44 (hämtad ). 45 Hill A. Craig, Dean Elizabeth, Murphy Joe, "Social Media, Sociality, and Survey Research" [Elektronisk resurs], 2013, s Baker Reg et al., AAPOR report on online panels, The Public Opinion Quarterly, 74(4), 2010, s Ejlertsson Göran, Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik, s. 20. Sida 18 av 50

19 svara. För att respondenten skulle få möjlighet att uttrycka övriga svar var den sista frågan öppen där respondenten även fick möjlighet att uttrycka sina egna känslor. 48 När enkäten ansågs vara klar testades denna på en grupp. Detta är en viktig del av utformandet då återkoppling ges som gör att enkäten blir bättre 49. Testgruppen bestod av både militära och civila individer. Detta i syfte att gemene man skulle förstå frågorna och att militära facktermer inte skulle förekomma då detta kan försvåra språket och förståelsen för frågorna. Enkäten utformades med hjälp av Survio ( Denna valdes då det var enklast att utforma enkäten via denna hemsida. Kontroll av andra hemsidor såsom Webbenkäter, Google Forumlär och Surveymonkey visade att dessa inte var lika användarvänliga som Survio. Den fullständiga enkäten återfinns under bilaga 1 och är uppdelad i tre delar, där första delen består av frågor som rör bakgrundsfaktorer till respondenten. Den andra delen består av 12 påståenden som är kopplade till Battistellis teori och består av en tiogradig skala där 0 är instämmer ej och 10 är instämmer helt. Skalan 1-4 innefattar låg motivation, 5-7 som delvis motiverande och 8-10 som högt motiverande. Den tredje delen i enkäten bestod av en öppen fråga där respondenten fick möjlighet att uttrycka sin egen åsikt till varför den ville medverka i en internationell insats. För att utesluta att gemene man skulle få tillgång till enkäten och ytterligare bias var enkäten lösenordskyddad. Enkätundersökningen och dess påståenden är utformad utifrån Battistellis teori och dess tre olika kategorier. Frågorna är konstruerade utifrån identifierade variabler, som tidigare har redogjorts i avsnitt 2.2. Battistellis teori. 48 Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod,, s. 71. Sida 19 av 50

20 Utifrån Battistellis kategori paleomodern med identifierade variabler såsom altruism och patriotism ställdes dessa påståenden: Jag vill hjälpa andra människor Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är ett kall för mig. Det är viktigt att försvara Sveriges intressen internationellt. Jag är villig att fullfölja gruppens behov före mina egna behov. Utifrån Battistellis kategori modern med identifierade variabler såsom egoistisk och karriär ställdes dessa påståenden: Att delta i internationell insats är/var för mig ett sätt att tjäna pengar. Mina egna intressen går före Försvarsmaktens intressen. Min tjänstgöring inom Försvarsmakten anser jag är/var meriterande inför en civil karriär. Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är som vilket annat jobb som helst. Utifrån Battistellis kategori postmodern med identifierade variabler såsom utmaning och personlig utveckling ställdes dessa påståenden: Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är ett sätt för mig att utmana mig själv. En del av mitt engagemang i Försvarsmakten är att jag får möjlighet att utvecklas personligt. Jag hade inget bättre för mig vid tidpunkten. Försvarsmaktens gemenskap (förbandsanda) är inget som tilltalar mig. Sida 20 av 50

21 En av de tre identifierade forskningsluckorna var även om det fanns någon skillnad i motivation beroende på vilket mandat insatsen hade. För att få ett djup i analysen genomfördes det även en undersökning utifrån respondenternas svar om motivation skiljer sig beroende av vilken insats kvinnorna skall medverka i. Genom att kontrollera vilken mission kvinnorna deltagit delades insatserna upp efter fredsbevarande eller fredsframtvingande. Vilket mandat insatsen hade kontrollerades utifrån Jan Ångströms text: Försvarsmaktens internationella insatser: I den svenska säkerhetens eller identitetens tjänst? 50. I denna text finns det angivet vilka insatser Sverige har bidragit med personal och vilket mandat insatsen har innehaft från år Om respondenterna till exempel angett att de deltagit i insats i Kosovo, Bosnien eller Afghanistan har dessa insatserna haft mandatet fredsframtvingande. Om de däremot angett att de deltagit i Mali eller Libanon är mandatet fredsbevarande Bortfall Med anledning av att respondenterna rekryterades som en särskild panel, räknas bortfallet utifrån antalet respondenter som besökte enkäten. Det var 67 stycken som besökte enkäten och 61 stycken som svarade. Detta ger ett bortfall på 9%. I den skapade gruppen fanns det 79 stycken medlemmar och av dessa var det 61 stycken kvinnor som svarade på enkäten. Detta ger ett bortfall på 23%. Antalet medlemmar 79 stycken Fullständiga svar 61 stycken Totalt bortfall 18 stycken Besöksantal 67 stycken Oavslutade 0 stycken Tabell 2. Sammanfattning av bortfall. 50 Engelbrekt Kjell, Holmberg Arita & Ångström Jan (red.), Svensk säkerhetspolitik i Europa och världen, 2., [utök.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2015, s Sida 21 av 50

22 3.6. Validitet och reliabilitet Validitet och reliabilitet är två begrepp som är förknippade med varandra och det går inte att endast fokusera på en av dessa. Begreppet validitet förklarar om något är giltigt, alltså avser undersökningen att mäta det som är meningen att den ska mäta? Då denna uppsats syftar till att undersöka något abstrakt, det vill säga motivation till varför kvinnor medverkar i en internationell insats, behövs ett instrument som mäter detta fenomen. Detta kan bland annat göras genom innehållsvaliditet, vilket kan åstadkommas genom en logisk analys av innehållet. Denna analys kan sedan kopplas till den teoretiska delen i uppsatsen och därmed kan enskilda frågor kopplas till vald teori. 51 Totalt var det 61 stycken kvinnor som svarade på enkäten, vilket bidrar till hög validitet då gruppen innehöll 79 stycken kvinnor. Vidare har en noggrann operationalisering av teorin gjorts i syfte att erhålla god validitet. Reliabilitet är ett begrepp som förklarar hur trovärdig och tillförlitlig en undersökning är. En undersökning innehar hög reliabilitet om undersökningen genomförs ytterligare en gång och svaren blir desamma som innan. 52 En faktor som kan påverka reliabiliteten i en enkätundersökning är att respondenterna kan missuppfatta de frågor eller påståenden som ligger till grund för undersökningen. För att minimera denna risk, har som tidigare nämnt, både militära och civila individer kontrollerat enkäten innan för att språket skall kunna förstås på ett korrekt sätt. 53 I enkäten var det inga frågor som ignorerades vilket tyder på god reliabilitet Forskningsetiska överväganden De svar som respondenterna lämnat till enkäten har behandlats enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer; informations-, samtycke-, konfidentialitets- samt nyttjandekravet. Dessa krav syftar till att skydda människor som medverkar i forskning där respondenterna skall meddelas om att deltagandet är frivilligt, deltagandet kan avbrytas när som helst och att anonymitet skall garanteras. 54 Dessa fyra principer beaktades i hög grad genomgående i denna uppsats för att ingen utomstående skall kunna identifiera en respondents svar. 51 Patel Runa & Davidson Bo, Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning, s Ibid., s Ibid., s Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s. 61. Sida 22 av 50

23 Inför enkätundersökningen fick respondenterna skriftlig information med bland annat information att deltagandet var frivilligt och hur svaren kommer att behandlas. Denna information återfinns i bilaga 1. För att säkerställa respondenternas anonymitet anges inte fullständig data utefter respondenternas svar. Till den kvalitativa delen inom denna uppsats har respondenternas svar angetts med ordet respondent och sedan en siffra. För att ytterligare garantera respondenternas anonymitet anges endast vilka länder kvinnorna medverkat i och inte enskilt namn på insatsen. Insatser som är angiva en gång eller som kan anses vara unika anges därför inte därför inte i klartext. Detta görs med anledning att vid tidpunkten kan det ha funnits en enskild kvinna med på denna internationella insats, vilken i sin tur kan identifieras om insatsen anges Källkritik Primärkällor ligger i första hand till grund för denna uppsats, där respondenterna även ingår som primärkällor. Inom källkritik finns det fyra källkritiska principer: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet. 55 För att uppfylla kriteriet äkthet, har det vidtagits flera åtgärder för att källan ska vara det den utger sig för att vara och inte att det är en påhittad person på internet som fyllt i enkätundersökningen. Som tidigare nämnt, skapades en grupp och för att kvinnorna skulle få tillgång till denna, skulle profilbilden och namnet vara kvinnligt. Vidare skulle de ange vilken insats de medverkat i. Det var ett flertal män som ansökte om tillträde till gruppen men dessa nekades. Nästa kriterie är tidssamband vilket syftar till att det finns skäl att tvivla på källan om det gått en längre tid mellan händelse och källans berättelse. Inom enkätundersökningen fanns det kvinnor som angett att de varit på insats för cirka 20 år sedan. Detta betyder att deras svar kan vara annorlunda i dag än vad de var när det var aktuellt för dessa att åka på internationell 55 Thurén Torsten, Källkritik, 3., [rev. och omarb.] uppl., Liber, Stockholm, 2013, s Sida 23 av 50

24 insats. Samtidigt är det deras känsla och berättelse, därmed ska det inte finnas tvivel kring detta. Vilket för oss in på kriteriet oberoende. Med detta menas att källan inte ska ha utsatts för någon påverkan och inte vara refererad av en annan källa. Kvinnorna kan ha berättat sin upplevelse för många om deras bidrag i en internationell insats och därmed kan sanningen förändras. Detta med anledning av att denna berättelse kan ha gått i flera led men precis som i kriteriet, tidssamband, så är det kvinnornas sanningar och därmed skall det finnas en hög tillit inom detta. Det sista kriteriet är tendensfrihet och detta innebär att det inte ska finnas misstankar kring att källan ger en falsk bild av verkligheten på grund av någons personliga, ekonomiska eller andra intressen. För denna uppsats finns inte dessa misstankar utan det är kvinnorna som delat med sig av sina erfarenheter för att bidra till en grund inför denna uppsats. Sida 24 av 50

25 4. Analys I detta kapitel redovisas det empiriska resultatet från enkätens undersökning. Inledningsvis sammanställdes all data i Excel, som sig grundar sig på 61 respondenter. På grund av den begränsade tiden inom uppsatsens utförande har inte ett mer omfattande statistiskt analysverktyg använts. Därefter skapades tabeller som visar hur kvinnorna svarar utifrån antal och valda svarsalternativ. Utifrån dessa skapade tabeller beräknades medelvärde. Detta med anledningen för att kunna sammanfatta ett resultat i slutet av analysen men också för att få fram ett genomsnittligt svar från alla respondenter. 56 Även togs medianen ut för att kunna använda detta som ett mått inom analysen och för att det är ett bättre mått att använda inom statistik då det säger något om vad som är representativt för respondenterna. 57 Utöver enkätundersökningens kvantitativa resultatet kommer respondenternas egna svar att anges i syfte att få en bredare förståelse för varje kategori inom Battistellis teori. De citat som valdes ut skall vara ett uttryck för identifierade variabler som återfinns under avsnitt 2.3. Operationalisering alternativt en annan formulering av ställt påstående. 56 Johannessen Asbjørn & Tufte Per Arne, Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, s Ibid., s Sida 25 av 50

26 4.1. Resultat från enkätundersökning Kvinnliga respondenter 61 stycken (=N) Medianålder 28 år Medelålder 30,2 år Respondenternas medverkan i insatser såsom: Adenviken, Afghanistan, Bosnien, Kosovo, Libanon, Mali, Somalia Tabell 3. Sammanfattning av fråga 1 och 2. I enkäten hade respondenterna möjlighet att svara på 18 frågor varav två av dessa frågor var frivilliga. Dessa två var öppna frågor, där den ena frågan var antalet tidigare genomförda insatser. Den andra frågan frågade varför individen valt att åka. 56 stycken svarade på antalet genomförda insatser och 54 stycken svarade på varför de valt att åka. Fråga 3-6 sammanställs inte med anledning av att dessa inte användes till undersökningen då Excel nyttjades och inte ett mer avancerat statistiskt program för att sammanställa data. Påståenden som utgick ifrån Battistellis teori hade svarsalternativ mellan 1, instämmer ej samt 10, instämmer helt. Nedan kommer varje kategori att redovisas med varje påstående och tillhörande medelvärde samt median. Sida 26 av 50

27 ANTAL Paleomodern Battistellis kategori paleomodern kännetecknas av individer som har ett osjälviskt synsätt. De motiveras av att hjälpa andra men även att till att bidra med fred i andra länder och att stärka synen på sitt egna land internationellt. 58 Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är ett kall för mig. N=61. Medelvärde: 6,4. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 4. Sammanställning av påstående 7. Sammanställning av respondenternas svar av påstående 7 visar en spridning över hela svarsalternativs-axeln. Det var två individer som inte alls instämde med detta påstående samtidigt som det två personer som instämde helt med att det är ett kall att ansluta sig till en militär organisation. En respondents svar visar tydligt på att det överensstämmer med Battistellis teori: Jag hade drömt om att göra utlandstjänst ända sedan jag var liten. Det var det som motiverade mig att ansöka om att få göra värnplikt 59. Medianen är 7 vilket tyder på att kvinnorna delvis anser att deras tjänstgöring är ett kall och något som de motiveras av. 58 Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Respondent 35, 17/ Sida 27 av 50

28 ANTAL Jag vill hjälpa andra människor. N=61. Medelvärde: 8,8. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 5. Sammanställning av påstående 12. En faktor i Battistellis kategori postmodern var att individer motiveras av att hjälpa andra. Respondenternas svar överensstämmer med Battistellis teori. En kvinna var lågt motiverad av att hjälpa andra och tio kvinnor som var delvis motiverade. En respondent svarade att det som motiverade henne att åka på internationell insats var: För att bidra till en annan nations säkerhet under svensk fana 60. Med en median av 9 påvisar detta att svenska kvinnor motiveras av att hjälpa andra människor i en internationell insats. 60 Respondent 56, 21/ Sida 28 av 50

29 ANTAL Det är viktigt att försvara Sveriges intressen nationellt. N=61. Medelvärde: 8,6. Median: Tabell 6. Sammanställning av påstående 13. En motivationsfaktor inom Battistellis kategori paleomodern är stärka landets syn på en internationell nivå SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Detta påstående har som det tidigare ovan nämnda påstående också en median på 9, vilket visar hög motivation. En kvinna var lågt motiverad inom denna kategori och åtta som är delvis motiverade. En kvinna uttryckte sin motivation på detta sätt: För att man ska göra det man kan för att bidra till fred och stabilitet. Det är en plikt. 61. En annan kvinna uttryckte sin motivation: Jag ville göra en insats för fred och frihet Respondent 43, 18/ Respondent 33, 17/ Sida 29 av 50

30 ANTAL Jag är villig att fullfölja gruppens behov före mina egna behov. N=61. Medelvärde: 8,5. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 7. Sammanställning av påstående 14. Detta påstående är framfört utifrån den operationaliserade variabeln altruism, vilket innebär att ha ett osjälviskt synsätt. Att tänka på gruppens behov före sina egna behov är därför något som kan identifieras inom denna variabel. Laget före jaget är också något som är typiskt inom militära organisationer med anledning av den verksamhet som bedrivs, där gruppen endast är stark som den svagaste länken. Detta påstående visar att kvinnorna har en hög motivation till att hjälpa andra, då medianen är 9. Det var endast 1 kvinna som svarade lågt och 12 stycken som delvis instämde till påstående. Sida 30 av 50

31 ANTAL Modern Battistellis kategori modern kännetecknades av individer som motiveras av sådant som gynnar individen själv, där ekonomiska och materiella ting är centralt. 63 Vid analysering från den öppna frågan i enkäten, kunde endast ett fåtal svar identifieras inom den moderna kategorin. Att delta i en internationell insats är/var för mig ett sätt att tjäna pengar. N=61. Medelvärde: 5,0. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 8. Sammanställning av påstående 8. Som ovan tabell visar, är det en stor spridning av kvinnornas svar. 28 kvinnor har svarat att de ekonomiska fördelar som internationell insats bidrar mer än en låg motivator. 25 kvinnor har svarat att de är delvis motiverade av detta. 8 stycken kvinnor har svarat att de ekonomiska fördelarna är en hög motivator. Med en median på 5 visar detta att svenska kvinnor är delvis motiverade av att tjäna pengar. Påstående 12, vilket var att hjälpa människor, fick en median på 9, vilket visar att det är en större motivator att hjälpa andra och att de ekonomiska fördelar inte alls är en lika stor motivator. 63 Battistelli Fabrizio, Peacekeeping and the Postmodern Soldier, s Sida 31 av 50

32 ANTAL Mina egna intressen går före Försvarsmaktens intressen. N=61. Medelvärde: 5,0. Median: Tabell 9. Sammanställning av påstående SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Inom detta påstående operationaliserades variabeln egoistisk fram och därmed ställdes påståendet på ett sådant sätt att egoistisk skall vara den centrala delen i påståendet. Medianen visar 5, vilket är intressant då påstående 14, Jag är villig att fullfölja gruppens behov före mina egna behov, kan ses som en motsatsfråga till detta påstående. Om detta påstående skall överensstämma med 14 bör dessa svar vara inom svarsalternativen 1-4. Sida 32 av 50

33 ANTAL Min tjänstgöring inom Försvarsmakten anser jag är/var meriterande inför en civil karriär. N=61. Medelvärde: 7,5. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 10. Sammanställning av påstående 18. Battistellis teori nämner att inom kategorin modern är en motivator att tjänstgöring inom det militära ses som meriterande inför en civil karriär. Vidare operationaliserades variabeln karriär fram och därför är påståendet ställt med tyngdpunkt i detta. Detta påstående har en median av 8 och jämfört med resterande påståenden inom kategorin modern är detta högt. Dock, är det fortfarande en stor spridning över svaren men den större delen av svaren är inom alternativet högt. Alltså, motiveras svenska kvinnor av att deras tjänstgöring i Försvarsmakten är meriterande inför en civil karriär. En respondent uttryckte: Ett viktigt, meriterande äventyr. Något av det jobbigaste men roligaste jag gjort under mitt yrkesliv Respondent 14, 16/ Sida 33 av 50

34 ANTAL Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är som vilket annat jobb som helst. N=61. Medelvärde: 3,5. Median: Tabell 11. Sammanställning av påstående SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT 1 0 Inom kategorin modern menar Battistellis teori att individen ser till sig själv och de fördelar en organisation kan ge individen. Eftersom denna kategori karaktäriseras av individer som gör handlingar till sin egen fördel är detta påstående ställt på sätt att ett jobb är ett jobb, tills något viktigare och bättre dyker upp. Med en median av 3 visar detta att kvinnorna inte instämmer med att Försvarsmakten är som vilket jobb som helst. Sida 34 av 50

35 ANTAL Postmodern Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är ett sätt för mig att utmana mig själv. N=61. Medelvärde: 8,6. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 12. Sammanställning av påstående 9. En central del inom kategorin postmodern är individens längtan efter utmaning och äventyr. Då variabeln utmaning operationaliserades fram ställdes detta påstående. Med en median av 9 instämmer svenska kvinnor högt till att tjänstgöring inom Försvarsmakten är ett sätt att bli utmanad på. En kvinna uttryckte sin motivation på detta sätt: Som sagt en utmaning både fysiskt samt mentalt Respondent 3, 16/ Sida 35 av 50

36 ANTAL En del av mitt engagemang i Försvarsmakten är/var att jag får/fick möjlighet att utvecklas personligt. N=61. Medelvärde: 8,5. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 13. Sammanställning av påstående 10. Inom denna kategori operationaliserades variabeln personlig utveckling fram och Battistellis teori har även detta som en central punkt. Det var 19 kvinnor som instämde delvis och 42 som instämde helt till detta påstående. Med en median på 8 motiveras svenska kvinnor av att utvecklas personligt inom Försvarsmakten. En kvinna uttryckte sig: Evigt tacksam för min personliga utveckling som hände under missionen gång Respondent 34, 17/ Sida 36 av 50

37 ANTAL Jag hade inget bättre för mig vid tidpunkten. N=61. Medelvärde: 2,6. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 14. Sammanställning av påstående 17. Detta påstående är snarlikt påstående 15, Att tjänstgöra inom Försvarsmakten är som vilket annat jobb som helst, då det finns ett självcentrerat fokus inom denna kategori och ett deltagande i en militär organisation är för sin egen skull. Påstående 15 hade en median av 3 och detta påstående har 2, vilket gör att bilden överensstämmer. Till viss del är det en spridning över svarsalternativ men de flesta har svarat lågt vilket betyder att kvinnorna inte identifierar sig med detta påstående. En kvinna uttrycker dock bejakande med påståendet: Passade bra, var trött på mitt dåvarande jobb! Respondent 53, 18/ Sida 37 av 50

38 ANTAL Försvarsmaktens gemenskap (förbandsanda) är inget som tilltalar mig. N=61. Medelvärde: 2,3. Median: SVARSALTERNATIV: 1 - INSTÄMMER EJ, 10 - INSTÄMMER HELT Tabell 15. Sammanställning av påstående 16. Individer inom Battistellis kategori postmodern är självorienterade, precis som kategorin modern. De motiveras inte av den gemenskap som skapas inom militären i den utsträckning som kategorin paleomodern gör. Det går att utläsa av resultatet att kvinnor motiveras av gemenskapen, vilket tyder på att om denna fråga hade ställts inom paleomodern hade resultatet varit högt. Det är en kvinna som svarat högt på att gemenskapen är inget som tilltalar denna. Det kan mycket väl vara så, samtidigt som påståendet kan vara feltolkat med anledning av resterande kvinnors svar. Sida 38 av 50

39 Paleomodern, modern eller postmodern? Som resultaten ovan visar, beroende av påstående, så finns det differentiella spridningar över svarsalternativen. Nedan följer exempel från respondenterna vilket påvisar att motivation oftast inte är bunden till en kategori utan dessa citat kan likväl placeras inom de tre olika kategorierna. Utmana mig själv att göra något annorlunda inom min profession, att kunna bidra med en insats för behövande i världen, att bidra med fredsinsats. Bevisa för mig själv och andra att jag kan klara en annorlunda och krävande utmaning. Sedan var den en spännande och kittlande utmaning också. 68. Denna kvinna uttrycker i början paleomoderna motiv då hon vill hjälpa andra och bidra till fred. Därefter går motiven över till postmoderna motiv då hon uttrycker att hon vill bevisa för sig och själva och andra att hon klarar av den utmaning som internationell insats kan vara. Intressant, otroligt lärorikt, att lära mer om annan kultur, lära känna sig själv är rätt påfrestande för psyket mellan varven, en möjlighet att få resa. 69. Inledningsvis nämner denna kvinna paleomoderna motiv, då hon vill lära sig mer om en annan kultur. Sedan nämner hon att vill lära känna sig själv, vilket kan relateras till postmoderna motiv. Hon avslutar sitt uttryck med att det var en möjlighet till att få resa vilket gör att hon kommer tillbaka till dom paleomoderna motiven. För att testa sina vingar. Man vill utmana sig själv och använda all sin kunskap och det man övat på så länge. Jag ville också bidra till en bättre värld för andra. 70. Denna kvinna börjar med att nämna motiv som kan placeras inom postmoderna motiv för att därefter gå över till motiv som är enligt Battistellis teori, paleomoderna. 68 Respondent 12, 16/ Respondent 23, 16/ Respondent 35, 17/ Sida 39 av 50

40 Jag ville göra skillnad för mig själv, men även i Afghanistan. Jag förstår i efter hand att jag hade en ganska romantisk syn på att vilja göra skillnad. Men jag vill gör något för människor som inte hade möjlighet till att göra det på egenhand. Jag ville även göra skarp tjänst. På mitt hemma förband övar vi mycket men har väldigt få gånger skarpa insatser hemma i Sverige. Jag vill utmana mig själv och blir duktigare, skaffa mig erfarenhet, något som även var mediterande för karriär inom FM 71. Denna kvinna börjar med att uttrycka sina motiv inom den postmoderna kategorin då hon nämner att hon vill göra något för sig själv. Dock, nämner hon postmoderna motiv i samma mening då hon också ville göra skillnad i Afghanistan. Därefter kommer hon tillbaka inom postmoderna motiv då hon ville utmana sig själv. I slutet av citat nämner hon motiv som är av modern art då hon ville skaffa sig erfarenhet som kan anses vara meriterande inför en framtida karriär. 71 Respondent 38, 18/ Sida 40 av 50

41 Svarsintervall Sammanfattning av resultat 10 Svenska kvinnors motivation enligt Battistellis teori Paleomodern Modern Postmodern Tabell 16. Sammanfattning av resultat enligt Battistellis teori. Vid sammanställning av medelvärden från de olika påståendena inom varje kategori blir resultat att de paleomoderna är överrepresenterade. Paleomodern har ett medelvärde på 8,2. Nästa kategori är postmodern som har ett medelvärde på 5,5 och därefter kommer kategorin modern med ett medelvärde på 5,3. Detta är ett intressant resultat då tidigare forskning visade på att postmoderna motiv var det som var mest populärt bland de tidigare undersökta populationerna. Sida 41 av 50

42 Svarsintervall Analys efter typ av insats Kvinnors motivation efter insatstyp Fredsbevarande Fredsframtvingande Paleomodern Modern Postmodern Tabell 17. Sammanfattning av resultat beroende av typ av insats. En av de tre identifierade forskningsluckorna till denna uppsats var att det inte fanns någon tidigare forskning som undersökt någon eventuell skillnad inom motivation beroende på mandat inom insatsen. En av frågorna som respondenterna fick svara på var vilken insats de medverkat i. Utifrån respondenternas svar sammanställdes dessa insatser utifrån om mandatet var fredsbevarande eller fredsframtvingande insatser. Resultatet utifrån denna sammanställning visar snarlika resultat, dock har kategorin modern inom fredsframtvingande ett högre medelvärde jämfört med fredsbevarande. Resultatet är så pass litet att det inte går att dra någon specifik slutsats av detta. Inom fredsbevarande fick paleomodern ett medelvärde på 8,4, modern ett medelvärde 4,5 och postmodern ett medelvärde 6,4. Inom fredsbevarande fick paleomodern ett medelvärde på 8,1, modern ett medelvärde 5,2 och postmodern ett medelvärde 6,7. Sida 42 av 50