Pedagogers uppfattning om tvåspråkiga barns språkutveckling miljöns betydelse för lärande

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGEN Barn Unga Samhälle Barn och ungdomsvetenskap Vt Examensarbete 15 högskolepoäng på grundnivå Pedagogers uppfattning om tvåspråkiga barns språkutveckling miljöns betydelse för lärande Bilingual children`s language development Meaning of the Environment for learning Amina Abdi Muse Lärarutbildning 210hsp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Annika Månsson Handledare: Lotta Nyrén

2 2

3 Sammanfattning Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet samt hur de ser på miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. För att få en djupare förståelse för pedagogernas resonemang valde jag att använda mig av en kvalitativ metod. Tre intervjuer med förskollärare som arbetar i tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö genomfördes. Jag har även genomfört observationer på samma förskolor vid tre olika tillfällen. Undersökningens frågeställningar var: Hur arbetar pedagogerna för att främja tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och modersmålet? Undersökningens utgångspunkten har varit sociokulturella teorier. Förskollärarna som intervjuades lyfte fram att språket är viktigt för lärandet. Förskollärarna påpekade att samspelet mellan barn och vuxna eller mellan barn och barn leder till språkutvecklingen. I olika teoribildningar behandlas ömsesidiga interaktioner (samspel) som centrala utgångspunkter för lärande och utveckling. Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna har olika sätt att arbeta för att stimulera de tvåspråkiga barnens språkutveckling. Nyckelord: Barn, Förskola, Miljö, Modersmål, Pedagoger, Samspel, Språkutveckling, Tvåspråkighet. 3

4 4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte och frågeställningar Disposition Teori och tidigare forskning Barns språkutveckling Den sociala miljöns betydelse för barns lärande Tvåspråkighet - en tillgång eller utmaning Metod Metodval Urval Genomförande Etiska övervägande Analysmetod Presentation av empirin och analys Intervjuer och observationer Körsbärets Förskola Måltidssituation Analys av intervju observation på Körsbäret Giraffens Förskola Samling Analys av intervju observation på Giraffen Koalans Förskola Dockrum Analys av intervju observation på Koalan Sammanfattande resultat Pedagogernas gemensamma syn Skillnaderna mellan pedagogernas arbetssätt Miljöns betydelse Diskussion Slutdiskussion och kritisk reflektion Referenser Bilaga

6 6

7 1 Inledning Språk är vårt kulturella verktyg vi använder det för att dela erfarenheter och för att ett kollektivt, ihop med andra göra dem begripliga Språk är därför inte bara ett medel som individer tar till för att formulera tankar och förmedla dem, det är också ett medel som gör att folk kan tänka och lära tillsammans Neil Mercer (ur Gibbons, 2008: 35). I förskolans styrdokument Läroplanen för förskola (Lpfö 98/ 2010:7) står det att språk och lärande hänger oupplösligt samman, liksom språk och identitetsutveckling. Förskolans läroplan betonar vidare att förskolan ska stimulera varje barns språkutveckling, uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftliga världen. Det läggs stor vikt vid att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Vidare hävdar förskolans läroplan att barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Eftersom förskolans styrdokument lägger så stort vikt vid språkets (svenska och modersmålet) betydelse för tvåspråkiga barns lärande och utveckling blev jag nyfiken på hur pedagogerna främjar tvåspråkiga barns lärande och om, och i så fall hur miljön på förskolan anpassas efter dessa barns behov. Under min praktik upplevde jag att det fanns stora skillnader mellan hur pedagoger arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling beroende på vilka geografiska områden förskolorna ligger. Utifrån min erfarenhet som modersmålstränare har jag sett att mångkulturella förskolor har en annan fokus på barns språkutveckling än mer språkligt homogena förskolor. Detta skapade ett intresse att undersöka olika förskolors sätt att arbeta med barns språkutveckling. Jag kommer även att studera miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande, samt hur pedagogerna resonerar kring tvåspråkiga barns lärande. 7

8 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att undersöka hur pedagogerna resonerar kring sitt arbete med tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i modersmålet. Samtidigt vill jag undersöka hur pedagogerna resonerar kring miljöns betydelse för dessa barns språkutveckling. Samuelsson & Sheridan lyfter fram den språkliga miljöns betydelse för barns språkutveckling. De menar att talspråkets utveckling är beroende av samspelet med omgivningen, vilket förutsätter att barn i förskolan omges av vuxna som stödjer och underlättar barns språkande och samtalar med barn för att de vill detta. I dialogen och läsandet är det viktigt att även mycket små barn är delaktiga och att de efterhand blir alltmer språkaktiva i samtalen (Samuelsson & Sheridan, 1999: 74). De menar att det är viktigt att skapa en språklig miljö för att möjliggöra och underlätta för barnens språkinlärning. För att närma mig mitt problemområde blir följande frågeställningar grunden till min studie; Hur resonerar pedagogerna kring tvåspråkiga barns lärande? Går det att iaktta variation när det gäller antalet tvåspråkiga barn avseende förskolans arbetssätt? Hur resonerar pedagogerna kring miljöns betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling i svenska och i sitt modersmål? 1.2 Disposition Examensarbetet är strukturerat i olika övergripande kapitel. Du har nu läst det första kapitlet som bestod av inledning, arbetets syfte och mina frågeställningar. Andra kapitlet är en presentation av begrepp och teorier som är relevanta för mitt arbete. I det tredje kapitlet har jag tagit upp den metod som jag kommer att använda mig av för att få svar på mina frågor och hur jag gick tillväga för att samla in min empiri. Presentationen 8

9 av empirin finns under kapitel fyra. Kapitel fem består av en sammanfattande resultat och kapitel sex består av diskussioner, slutsatser och kritiska reflektion. 9

10 2. Teori och tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten i mitt arbete utgörs av Vygotskijs sociokulturella teori. Vygotskij menade att barns språkutveckling och lärande sker i samspel med omgivningen och den kulturella gemenskapen barnet befinner sig i. I detta kapitel kommer jag även att redogöra för olika sätt att definiera och se på begreppen språkutveckling och tvåspråkighet. Avslutningsvis diskuteras den fysiska och sociala miljöns betydelse för barns lärande. 2.1 Barns språkutveckling och lärande Genom interaktion mellan barnet och dess omgivning läggs grunden till intellektuell och emotionell utveckling (Strandberg, 2006: 48). Språket är en social produkt som påverkar barnets sociala funktioner. Utan en social interaktion sker ingen språkutveckling. Den sociokulturella teorin utgår från att barnets språkutveckling är förknippad med den kognitiva utvecklingen. Det innebär att språkutveckling är en förutsättning för hela barnets utveckling. Tanken och språket är nära förknippade med varandra. Strandberg hävdar att enligt Vygotskijs uppstår inte tänkandet i hjärnan, utan att det växer fram i barnets aktiva och ömsesidiga interaktion med den givna kulturen (Strandberg, 2006:11). Vygotskij menade att de inre processer de som finns inuti 10

11 huvudet har föregåtts av yttre aktivitet tillsammans med andra, med hjälpmedel i specifika kulturella miljöer. Vygotskijs utgångspunkter för lärande och utveckling är att det är genom människors yttre aktiviteter som hon skapar sig ett råmaterial för inre processer (Strandberg, 2006: 10). Vidare utformade Vygotskij sina tankar att miljön har stor betydelse för människors lärande och utveckling. Han lägger vikten vid att barnets förhållande till sin miljö utvecklas och förändras i relation till barnets aktivitet (Strandberg, 2006: 19). Det är en viktig pedagogisk uppgift att förmedla språket (redskapet) till barnet. Enligt Strandberg återkommer Vygotskijs i sin teori hela tiden till det han kallar utvecklingens allmänna lag som handlar om att all utveckling uppenbarar sig två gånger, först på social nivå och sedan på en individuell nivå. Han hävdar att det man lär sig först tillsammans med andra människor, det kan man göra själv imorgon (Strandberg, 2006: 27). Det som är viktigt i detta sammanhang är barnets omgivning som Vygotskij kallar tillgång till utveckling. Han lägger vikten vid att det är miljön som utformar barns lärande. Barn har naturligtvis inte någon som helst aning om att det finns något som heter tillgång till socio - kulturell historisk praxis, men likafullt är det förtroget med att utveckling är relaterad till aktiviteter. Enligt den sociokulturella teorin menade Vygotskij att aktiviteter tillsammans med andra leder till lärande och utveckling, med stöd av hjälpmedel, i specifika kulturella miljöer (Strandberg, 2006: 11). En annan huvudtanke i den sociokulturella teorin är resonemanget kring mediering. Detta innebär att barnet genom det sociala samspelet med vuxna och med språket som verktyg lär sig nya kognitiva strategier, som sedan överförs till det inre tänkandet hos barnet. Nya kunskaper överförs till barnet genom samtal och reflektioner över händelser tillsammans med andra. Enligt Vygotskijs teori gäller det att barnet måste få mängder av tillfällen att umgås med vuxna och barn i olika åldrar för att samtala och samspela med dem. Arnbergs (2004: 102) forskning påvisar också hur bra barnet kan tillförskansa sig de båda språken. Sannolikt har det mer samband med de yttre faktorerna, som till exempel hur gynnsam omgivningen (miljön) är för att lära och upprätthålla två språk, när det andra språket införs. Cummins och Skutnabb-Kangas betonar att omgivningens attityder till tvåspråkighet i allmänhet och i minoritetsspråket och minoritetsgruppen i synnerhet är av stor betydelse för barnens språkliga och kognitiva utveckling (Arnberg, 2004: 57). Äldre kamrater eller vuxna som samspelar med barnet på en nivå som utmanar barnet bidrar till inlärning hos barnet (Svensson, 1998: 31). Med andra ord betonar Svensson 11

12 att språket vid samtal blir ett tecken som representerar någonting, eftersom alla parter i ett samtal behöver ett verktyg för att gestalta t.ex. ett objekt, en händelse, en idé eller en känsla. Språket blir då redskapet för tanken i lärandeprocessen. Ett väl utvecklat språk leder till kognitiv utveckling. 2.2 Den sociala miljöns betydelse för lärande Skans menar att kunskaper, erfarenheter, språk med mera som är viktiga för barnen i hemmet bör synliggöra i förskolan för att hjälpa barnen. I dessa miljöer är modersmålet mycket viktigt för att tillvaron på förskolan inte ska bli alltför svårbegriplig för barnen (Skans, 2011: 31). Skans menar vidare att pedagogerna är viktiga förebilder för barnen. Han framhävdar att barnens första möte med svenska språket ofta sker i förskolan och det är i vissa fall den enda plats där de i mötet med pedagogerna kommer i kontakt med det svenska språket. I enlighet med detta resonemang pekade Vygotskij på att miljön och det offentliga rummet har stor betydelse för barns utveckling och lärande (Strandberg, 2006: 32). Vygotskij menade att barns inre motivation hänger samman med de motiv som finns i de aktiviteter som pågår. Samt att det är atmosfären i rummen som bär på och förmedlar kunskaper, erfarenheter, känslor och förväntningar. Vidare hävdade Vygotskij att barnens motiv för utveckling inte bara finns i huvudet, de finns även i väggarna, i leksakerna och i personalens förväntningar. Man lånar motivation och förhoppningar från den socio- kulturella historisk kontexten. Det utvecklingsekologiska perspektivet (Hwang & Nilsson, 2004: 29) fokuserar på hur individen utvecklas i samspelet med sin sociala miljö. För barnets del handlar detta inte bara om närmiljön, det vill säga föräldrar, syskon, barnomsorg och skola. Det handlar även om en rad mer övergripande system som kopplingen mellan familjen och förskolan/skolan. I detta sammanhang ligger tonvikten på det sociala samspelet mellan individen och sin miljö. I den sociala miljön pekar Bjar & Liberg på att vuxna och jämnåriga, personer barnet känner och personer som barnet är mindre bekanta med är alla viktiga stöd för barnets språkutveckling (Bjar & Liberg, 2007: 98). Bjar & Liberg menar att socialisera i ett språk innebär således bland annat att man klarar av att delta alltmer aktivt och med egna bidrag. Vidare betonar de vikten av att känna sig delaktig och berörd är en central drivkraft för att utveckla sida. 12

13 Pramling & Sheridan (1999: 89) påpekar att miljön sänder budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten. De betonar att den pedagogiska miljön har en stor betydelse för barns lärande liksom många andra forskare också bekräftar. Vygotskij hävdar att barnets förhållande till sin miljö utvecklas och förändras när barn tillåts att förhålla sig kreativt till sin miljö, använda de delar som är meningsfulla för dem och utveckla egna metoder som gagnar deras eget lärande (Strandberg, 2006: 35). Vidare påpekade Vygotskij att om rummet redan är färdigt finns inget utrymme för barnens deltagande eller någon plats för deras innovationer. Om det är möjligt för barnen att förändra rummet så kommer de att göra det. Det väsentliga är hur miljön är utformad för barnen. I det pedagogiska arbetet med att skapa miljö menar Strandberg att det viktigaste är att göra barnen delaktiga Tvåspråkighet - en tillgång eller utmaning Svensson betonar att modersmålet är det språk som barnets föräldrar talar oavsett dess status och kvalitet. Samtidigt pekar Svensson på att modersmålet är det språk man lär sig först. Detta gäller även om man har två språk från början, då blir båda modersmål, modersmål är det språk som är kopplat till känslor och tidiga upplevelser (Svensson, 1998:179 ). Modersmålet är en mycket viktig del av barnets identitet. Det binder samman minnen, upplevelser och känslor. Barn och vuxna behöver modersmålet för att få tillgång till sitt inre jag. Modersmålet är ett viktigt gemensamt språk för kommunikation i familjen och med släktingar. Med ett utvecklat modersmål känner sig barnet säkrare i sin egen identitet och tillhörighet. Enligt Ladberg är modersmålet nödvändigt och kan aldrig ersättas av andraspråk (Ladberg, 2000: 179). Hon påpekar att intellektuellt sett är barnets första språk vikigt för att barnet ska kunna tänka, reflektera och tillägna sig nya kunskaper. Vidare betonar Ladberg att modersmålet är en hjälp för att lära nya skolämnen, till ett andra språk och till kunskaper om samhället. Veli, Tuomela (2003: 49) framhåller att både svensk och internationell forskning visar att för att lära sig ett andraspråk måste man exponeras för språket i sitt naturliga sammanhang. 13

14 Inflödet är det språkliga materialet för lärande. Men vid inflöde lyssnar man främst efter innehållet i vad någon säger, inte hur det uttrycks. För att lära sig behärska ett nytt språk måste man också få många möjligheter till utflöde. Samtalet är det mest effektiva sättet att utveckla språket, eftersom det innehåller både inflöde och utflöde i samma situation. (Tuomela, Lärarförbundets förlag, 2003: 51). Skans (2011: 38) definierar i detta sammanhang att barnets sociokulturella erfarenheter och upplevelser är viktiga delar för barnets språkliga utveckling. Begreppsutvecklingen är avgörande för språkutveckling. Barnet behöver använda orden som funktionella redskap för att utveckla bereppsbildning, sociala kontakter, praktisk erfarenhet och användandet av konkreta föremål är grunden för utvecklandet av begrepp. Betydelsen av språkligt samspel, sociala kontakter, lek med flera gemensamma aktiviteter har med denna syn på språk stor betydelse för andraspråksutvecklingen för flerspråkiga barn. Svensson (1998: 183) menar att tvåspråkighet är positivt. Det gynnar barnets allmänna språkutveckling. Enligt Svensson har forskare visat på att tvåspråkiga barn, mer än enspråkiga, är uppmärksamma på kommunikativa signaler och tolkar dem snabbare. Fördelen med tvåspråkighet, enligt Svensson är att barn som är tvåspråkiga tidigt lär sig att ett föremål kan ha olika namn och att ordet bara är en symbol för föremålet. Exempelvis att bil kan heta bil, men också car, auto, voiture osv. Med andra ord; tvåspråkiga barn kan i högre grad än enspråkiga barn tänka sig att byta ut ord och komma på nya beteckningar. Det finns ett samband mellan barnets förmåga att göra skillnad mellan språken och dess allmänna språkliga utveckling i de två språken. När det gäller användning av modersmålet och andraspråket hänvisar Håkansson till en enkätundersökning som gjordes 1997 (Wingstedt 1998) som visade att man tycker det var viktigare att kunna använda båda språken än att ha lärt sig dem i barndomen, tala brytningsfritt, tänka eller drömma på båda språken. Håkansson (2003:19), liksom andra språkforskare, menar att tvåspråkighet inte enbart handlar om att behärska två språk. Hon betonar att båda språken tenderar att användas i olika sammanhang och i olika situationer. Håkansson pekar vidare på att forskare hävdar att tvåspråkiga personer utvecklar en alldeles speciell språklig kompetens i det att man kan växla språk beroende på situation, särskilt i samtal med andra tvåspråkiga. Därmed pekar hon på att tvåspråkiga personer alltid har möjlighet att välja språk. I 14

15 samtal med enspråkiga använder de naturligtvis det språk som talas av samtalspartnern, men i samtal med andra tvåspråkiga finns ett val mellan de båda språken. Grosjean presenterar en personorienterad modell för språkval. Hans modell inkluderar även kodväxlingen, språkvalet på samtalsnivå. Grosjean betonar att när man diskuterar tvåspråkiga personers språkval, måste man skilja mellan samtalssituationer där den tvåspråkiges samtalspartner är enspråkig i ettdera språket och situationer där även samtalspartner är tvåspråkig Huss (1996: 19). Sammantaget menar Håkansson i sin forskning om tvåspråkigheten att tvåspråkighet inte är ett hinder utan en tillgång för barns lärande. Grosjeans (Huss, 1996: 20) forskning om ämnet följer samma linje som Håkansson. Grosjean beskriver ett kontinuum av möjligheter för tvåspråkiga personer är att använda båda språkens resurser i kommunikationen. Där en och samma talare kan använda sig av alla dessa möjligheter i olika situationer. När ett barn lär sig ett nytt språk så lär han/hon sig samtidigt ett nytt sätt att se på världen, och det är av stor vikt att ge barnet många tillfällen att få använda sig av sina båda språk. Det är även väldigt viktigt att barnet blir bekräftad på både svenska och sitt modersmål. Svensson (1998: 199) påpekar att positiva känslor och ett gott samspel mellan individer är en förutsättning för att en god tvåspråkighet ska uppstå. Vidare lägger Svensson betoningen vid att det måste finnas lekar och känsloupplevelser för att barnet ska behärska språket så allsidigt som möjligt. Øzerk framhävdar att barn behöver olika språk arenor för en allsidig språkutveckling. I hemmet används språket på ett sätt och här dominerar modersmålet. Nästa arena för barnen att använda språk är i förskola eller skola. Vilket av de tvåspråkiga barnens språk som dominerar här avgörs av de val som förskolan och skolan gjort kring lärande, Skans (2011: 35). 15

16 3 Metod Under kapitlet om metod tar jag upp valet av metod och beskrivningar om de olika metoderna jag har använt i min undersökning och hur jag har gått tillväga med den praktiska delen (intervjuerna och observationerna). Enlig Stukat är det lämpligast att använda någon form av observation när man vill ta reda på vad människor faktiskt gör, inte bara vad de säger att de gör (Stukat, 2010: 49). Det påpekas vidare att fördelen för observationen jämför med intervju är att man får kunskap som är direkt hämtad från sitt sammanhang. Observationstillfällena görs vid tre olika tillfällen på de tre förskolorna, därför har det blivit tre olika situationer som observerats. 3.1 Metodval I min studie använde jag en kvalitativ metod. Jag intervjuade under hösten 2011 tre pedagoger enskilt samt gjorde observationer kring hur pedagogerna arbetar med de tvåspråkiga barnen för att främja deras språkutveckling i de olika miljöerna på förskolor. Stukat (2010:36) menar att en forskare väljer en viss metod utifrån bakgrunden till ett problem eller i relation till syftet och frågeställningen. Forskningsproblemet ska styra metodvalet och att syftet styr vilken metod som skall användas precis som en snickare använder olika verktyg för olika ändamål, bör forskaren ha kännedom om och utnyttja de olika instrument som finns i forskarvärlden. 16

17 Jag koncentrerade mig på att ha öppna frågor till pedagogerna som jag intervjuade för att vid ett senare tillfälle göra observationer. I Patel & Davidson (2006: 65) beskrivs intervjun kan ske genom en teknik som kallas tratt- teknik. Tratt- tekniken innebär att man börjar med stora öppna frågor för att så småningom gå över till mer specifika. Denna teknik anses vara motiverande och aktiverande i och med att intervjupersonen till att börja med får verbalisera sig som han/hon vill. Därför valde jag att ha öppna frågor för att komma längre och nå en djupare förståelse för mitt problemområde. Jag hade ostrukturerade undersökningsfrågor för att skapa en djupare förståelse kring relationen mellan språkutvecklingen för tvåspråkiga barn och miljöns betydelse. Samtidigt lämnade jag utrymme för intervjupersonerna att svara. Ett viktigt instrument är djupintervjun där man försöker beskriva och förstå det enskilda, kanske unika, fallet. Forskare brukar också använda den formen av forskningsintervju som han eller hon anser passar sin studie (Stukat, 2010: 32). Stukat menar att det i en strukturerad intervju ställs samma frågor till alla och alla svar ordnas i en särskild svarsordning. Genom en strukturerad forskningsintervju skapas en situation där interaktionen mellan den som frågar och den som svarar blir så neutral som möjligt (Stukat, 2010: 38). Vad som är viktigt i detta sammanhang för min studie är som Stukat betonar, att miljön ska vara så ostörd som möjligt och upplevas som trygg för båda parter. Jag registrerade intervjusvaren från pedagogerna med hjälp av diktafon. Rubinstein & Wesén (1999: 15) menar att fördelen med att använda bandspelare är att man får en detaljerad och obearbetad information utan att det är särskilt arbetskrävande. Det andra metodvalet utgjordes av observationer. Syftet med observationer var att studera beteenden och skeenden i ett naturligt sammanhang i samma stund som de inträffar. Rubinstein & Wesén (1999: 15) betonar att det vanligaste sättet att registrera observationer är att skriva ner det man ser, antingen omedelbart vid observationstillfället eller vid ett senare tillfälle. På det sättet använde jag observationer som instrument för att fånga in spontana beteenden som kan möjliggöra att uppnå målen på min studie. I Patel & Davidson (2006: 74) står observationer är framförallt användbara när vi ska samla information inom områden som berör beteenden och skeenden i naturliga situationer. Nästa steg handlar om att försöka bearbeta intervjuerna och observationerna för att tolka den insamlade informationen som kommer under kapitel 4. Enligt Stukat är huvuduppgiften för det kvalitativa synsättet att 17

18 tolka och förstå de resultat som framkommit, inte att generalisera, förklara och förutsäga (Stukat, 2010: 32). 3.2 Urval De valda pedagogerna till min undersökning är tre förskollärare som arbetar på tre olika förskolor som ligger i olika geografiska områden i Malmö. Lena arbetar på Körsbärets förskola, Maria arbetar på Giraffens förskola och Frida arbetar på Koalans Förskola. Samtliga tre pedagoger har arbetat länge på respektive förskola i Malmö. Förskolornas och pedagogernas namn är fiktiva på grund av anonymitet. Enligt Vetenskapsrådet är en vanlig form för utträde? s.k. anonymisering vilket innebär att data står kvar men att alla möjligheter till identifikation undanröjs (Vetenskapsrådet, 2002: 10). Anledningen till att jag valde dessa tre förskollärare var att de arbetar med tvåspråkiga barn men har olika förutsättningar och barngrupperna ser olika ut. En av förskolorna har ett stort antal barngrupper på avdelningen. Barnen är mellan 1 5 år gamla och majoriteten av barnen har svenska som modersmål. Lena har arbetat på Körsbärets förskola i 5 år. Förskolan har två avdelningar och få tvåspråkiga barn i barngrupperna, ytterligare två andra förskollärare och en barnskötare arbetar där. Körsbäret ligger i den centrala delen av Malmö och en del parker ligger nära förskolan och det tar inte lång tid att komma dit till fots. Giraffens förskola är en mångkulturell förskola som ligger i ett bostadsområde med flerfamiljehus i östra Malmö. På Giraffens förskola består barngrupperna av olika etniska grupper som talar många olika språk. Förskolläraren Maria arbetar på Giraffens förskola som har tre avdelningar med barn i åldrarna 1 5 år. Maria har arbetat i 6 år på Giraffen tillsammans med en förskollärare och en barnskötare. Förskolläraren Frida har arbetat i 29 år på olika förskolor i Region Skåne. Idag arbetar Frida i ett mångkulturellt område på Koalans Förskola som har två avdelningar med barn i åldrarna 1 5 år tillsammans med en förskollärare och en barnskötare. På Koalan där Frida arbetar finns fyra språkgrupper representerade i barngrupperna. Föräldrarna informerades om examensarbetet, för att jag skulle få tillåtelse att observera arbetet på avdelningen. 18

19 3.3 Genomförande Jag skrev en projektplan under våren utifrån mina frågeställningar och läste relevant forskning kring tvåspråkiga barns språkutveckling och miljöns betydelse för barns lärande. Min studie utgick framförallt från intervjuer och observationer om pedagogernas språkutvecklande arbetssätt och dess arbetsmetoder för att främja tvåspråkiga barns lärande. Därför gjorde jag en plan för mitt arbete och ringde till de tre nämnda förskollärarna för att kunna boka tid för intervjuerna. Efter ett samtal på telefon bestämde vi tid och plats för intervjun. Förskollärarna fick intervjufrågorna i god tid innan intervjun för att ha kännedom om frågorna. Vi bestämde att våra träffar skulle ligga på eftermiddagarna när det var färre barn på avdelningarna. För att pedagogerna vid intervjuerna skulle kunna svara i lugn och ro hade vi i förväg kommit överens om att sitta i ett enskilt rum till exempel i personalrummet som är avskärmat från resten av verksamheten. Intervjuerna har genomförts vid tre olika tillfällen. Pedagogerna visade och berättade om de metoder de använde i sitt arbete och förklarade sitt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling. Vid senare tillfällen genomförde jag tre observationer vid olika tider såsom samlingen på förmiddagen, matsituationen vid lunchtiden och leksituationen i dockrummet på eftermiddagen. Tiden som jag observerade varierade beroende på de situationer jag var med vid. Matsituationens tid var trettio minuter, samlingen var fyrtio minuter och dockrummet var en timme. Den första observationen gjordes på en måltidssituation på Körsbärets förskola, den andra gjordes på samlingen på Giraffens förskola och den tredje gjordes vid leksituationen i dockrummet på Koalans förskola. Jag använde diktafon i både intervjuerna och observationerna men de situationer där jag av olika skäl inte kunnat använda diktafonen har jag antecknat istället. 19

20 3.4 Etiska överväganden I de etiska principerna har deltagarna rätt att själva bestämma om hur länge och på vilka villkor de ska delta (Stukàt, 2010: 131). De ska kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem, därför skall intervjuerna ske på frivillig basis. Jag har informerat förskolorna i förväg om studies syfte, samt att de kommer att delta anonymt. Det vill säga att deras namn inte kommer att figurera i uppsatsen. Precis som Stukat skriver får alla medverkande pedagoger information om att alla uppgifter ska behandlas anonymt och att de privata data som kan identifiera informanten inte kommer att redovisas, forskarens rätt och möjlighet att bedriva sin undersökning måste ifrågasättas och ställas mot individskyddskrav vilket kan leda till ett etiskt dilemma (Stukat, 2010: 130). Jag har även frågat föräldrarna som har barn på de avdelningar som jag har genomfört min undersökning på, för att kunna uppfylla Vetenskapsrådets krav. Enligt Vetenskapsrådet krav skall forskaren i vissa fall inhämta samtycke från föräldern (2002:9). 3.5 Analysmetod I forskningsmetodiken är jag inspirerad av hermeneutik. Patel & Davidson framhävdar att hermeneutisk metod är tolkningslära och är en vetenskaplig riktning där man studerar, tolkar och försöker förstå grundbetingelserna för den mänskliga existensen. Det menas vidare att människor har intentioner, avsikter, som yttrar sig i språk och i handling, och som det går att tolka och förstå innebörden av (Patel & Davidson, 2006: 25). Detta innebär att jag har börjat nästa avsnitt av tolkningen i den insamlade empirin som Patel och Davidson påpekat blir det andra delen av arbetet. Vilket betyder att skriva ner allt som sagts under intervjuerna från de pedagoger jag har valt till min studie. Intervjuerna har gått som jag har planerat och jag har gjort sammanfattning av upprepade meningar och ord som pedagogerna har resonerat kring tvåspråkiga barns språkutveckling och miljöns betydelse för lärande. 20

21 4 Presentation av empirin och analys I detta kapitel presenterar jag empirin och analys från de tre förskolorna som nämnts under rubriken urval. 4.1 Intervjuer och observationer Här presenterar jag intervjuerna och observationerna som jag genomförde på förskolorna. Intervjuerna är en pelare till hela min undersökning som utgår från pedagogernas resonemang om sitt arbete för tvåspråkiga barns språkutveckling. Det är intervjuerna och observationerna som tillsammans bildar en helhet. Anledningen till observationerna är att jag vill få en kompletterande bild av hur pedagogerna på förskolorna arbetar för tvåspråkiga barns språkutveckling. Samtidigt vill jag se huruvida miljön är gynnsam för lärandet. Observationsdelen under detta kapitel sker vid tre olika tillfällen som nämnts under kapitel tre, i tre olika situationer på förskolorna. I måltidssituationen, samlingen och leksituationen i ett dockrum Körsbärets förskola Körsbärets arbetssätt och metod som pedagogerna arbetar efter med de tvåspråkiga barnen, beskriver Lena som att förutsättningarna att lära sig ett andraspråk är att ha ett bra förstaspråk. Förståelsen av ett språk underhåller ens inlärning samt det sociala samspelet med båda barn och vuxna. Lena lyfter fram att det är viktigt att barn med ett annat modersmål än svenska få stöd och stimulans samt positivt bemötande i sin omgivning med det nya språket. Det betonas vidare att mötet med vuxna och med andra barn är viktigt för barn. 21

22 På Körsbärets förskola berättar Lena att de utgår från lekar med begreppsövningar, de tränar att barnen föra dialog och att lyssna. Därefter tar Lena upp att de arbetar mycket med högläsning, sång och samtal för att främja barnens språkutveckling. På Körsbäret arbetar pedagogerna med sagopåsar för att visualisera sagor vid högläsning enligt Lena. På samlingen används rim och ramsor, rörelsesånger och sagopåsarna, detta väcker barnens lust och nyfikenhet även för de barn som inte kan mycket svenska förklarar Lena. Lena hävdar att bilder och föremål förstärker deras aktiviteter med barnen, så att barnen som inte kan mycket svenska få mer förståelse om vad vi gör berättar Lena vidare: Vi försöker konkretisera vårt arbete med barn så mycket som möjlig för att alla kan förstå handlingar. Barnen får röra, känna och lukta vad som finns i språkpåsarna. Det är alltid spännande att komma med en påse med nya roliga saker som ger barnen lust att lära sig det nya språket och samtidigt ökar det nyfikenheten hos barnen. Lena menar att användningen av språkpåsarna är bra för att främja lärande och skapa närmare relation till barnen oavsett om de är tvåspråkiga eller en språkiga. Det har kommit fram att även de tysta barnen kommer till tals och tar initiativ till samspel genom att delta i det spännande och gemensamma upplevelsen med språkpåsarna säger Lena. Det pedagogiska magasinet (Nummer 2 Maj 2011: s.76,79) påpekar att barn har rätt till pedagoger som möter barnen i deras intentioner och försöker inta barnens perspektiv för att kunna möta barn i en ömsesidig dialog förutsätter en pedagogisk medvetenhet. Pedagogiska magasinet menar vidare att de otaliga utvecklingsarbetena av lärandemiljöer som bedrivs runt om i världen utgår från insikter av detta slags och söker vägar till hur lärande kan stöttas inom olika kunskapsområden. Lena berättar vidare att uppmuntra barnens modersmål t.ex i hemmet samt introducera mycket böcker och läsning är viktig för att främja barnens språkutveckling. Lena lägger vikt vid att bilder underlättar att barn förstår vad man talar om och samtidigt blir ett stöd i samtalet. Lena påpekar att samtalet, lyssnandet och pedagogernas sätt att bemöta barn är viktig just för att lära tvåspråkiga barn svenska. Hon belyser vidare i sitt tal vad som gäller inlärningen för de tvåspråkiga barnen är de vardagliga aktiviteterna som sker under dagen. Lena beskriver att det allra viktigaste som sker i detta pedagogiska arbete är att de stödjer barnen i lekmiljöer och lärande för att leken och lärande är två saker som utmärker en bra förskolepedagogik. 22

23 Nedanstående utspelar sig en måltidssituation på Körsbärets förskola Måltidssituation Barnen satte sig runt bordet på sina bestämda platser det var tre pojkar, en flicka och en pedagog som brukar sitta just vid detta bord. Det ser lite annorlunda ut idag för de fick fixa en extra plats till mig. Jag ställde diktafonen på den närmaste hyllan för att spela in samtalen mellan pedagogen och barnen. Barn 1: Fröken! Vet du vad min mamma har gjort? Pedagogen: Nej, vad gjorde din mamma? Barn 1: Hon har bakat pannkakor. Och vet du vad? Pedagogen: Nej. Barn 1: Hon gjorde sönder ägget och sedan blandade hon socker. Pedagogen: Ja så! Barn 2: gjorde hon som Pippi? Barn 1: Nej hon gjorde inte sönder ägget på huvudet. Men hon har blandat väldigt länge med något pulver också. Barn- 3: Vad är det för pulver? Barn 1: Jag vet inte. Det var något vitt. Barn 4: Min mamma gör också något vitt, men jag vet inte. Pedagogen: Vad spännande att era mammor bakar pannkakor. Barn 1: Ja, jag älskar pannkakorna. Barn 2: Jag också. Barn 4: Också jag. Barn 3: Nej, inte jag men min syster älskar pannkakorna. Pedagogen: Är det någon som vet vad pannkakorna är gjorda av, mer än ägg och socker? Barn 2,3 och 4: Nej. Barn 1: Ja något vitt blandar min mamma. Pedagogen: Menar du vetemjöl? Barn 1: Jag vet inte. 23

24 Pedagogen: Pannkakorna är gjorda av ägg, socker, mjöl, mjölk och smör, man lägger lite salt också. Ni får fråga på era mammor när de bakar vad de använda för något. Plötsligt går ett glas sönder och samtalet i ämnet avbryts Analys av intervju - observation på Körsbäret Pedagoger som arbetar på Körsbärets förskola uppmuntrar barnens modersmål t.ex i hemmet samt introducerar mycket böcker och läsning som främjar barnens språkutveckling. Pedagogerna på Körsbäret använder bilder, böcker, samtal, sagopåsar, rim och ramsor, rörelsesånger och högläsning som metod för sitt arbete. Det som har tagits upp av Lena i sin beskrivning av sitt arbete är att pedagogerna har stort inflytande i de vardagliga aktiviteterna där de stödjer barnen i sitt lärande. Bjar& Liberg (2007: 22) betonar att i mötet med barn kan man som pedagog aktivt välja språkutvecklande arbetssätt för att stödja processen som möjliggör för barn att vidareutveckla sitt språk. Det beskrivs att det allra viktigaste som sker i detta pedagogiska arbete är att pedagogerna i Körsbäret stödjer barnen i lekmiljöer och lärande för att leken och lärande är två saker som utmärker en bra förskolepedagogik. Det som också lyftes fram under intervjun är att samtalet, lyssnandet och pedagogernas sätt att bemöta barnen är viktigt för lärandet. Det läggs vikt vid att skapa närmare relation till barnen genom att använda sagopåsar med olika roliga föremål. Det som Vygotskij kallar tillgång till utveckling handlar om att miljön utformar barns lärande. Vygotskij menade att växelspelet mellan yttre och inre aktivitet är lärandets grund (Strandberg, 2006). Vidare betonar Vygotskij att samspelet mellan vuxna och barn, och mellan barn och barn i olika aktiviteter är just där lärandet och språkutvecklingen sker. Språket utvecklas genom dialogen i olika aktiviteter där barnen är aktivt deltagande. Det är den vuxna och den miljö som barnen befinner sig i som formar barnets lärande. Den observationen har grundat sig på en av pojkarnas berättelser om hur hans mamma bakar pannkakor. Dialogen mellan barnen har skapat nyfikenhet och barnen får tillfället att ställa frågor och resonerar med varandra om sina funderingar kring pannkakor. Pedagogen ställer omväxlande frågor och förklarar vad pannkakorna är gjorda av samtidigt förs diskussionen vidare till att barnen ska fråga sina mammor vad de 24

25 använder för att baka pankokar. Jag har fått syn på att barnens språk utvecklas genom ett utforskande sätt. Barnen får nya begrepp om hur saker går till. Svensson pekar på att språket vid ett samtal är ett verktyg för att gestalta någonting t.ex. ett objekt, en händelse, ett ide eller en känsla (Svensson, 1998: 31). I detta fall anser jag att barnens resonemang om ämnet beror på deras nyfikenhet och deras tidigare erfarenhet om vad de har varit med Giraffens förskola Maria beskriver att de på Giraffen arbetar med ett språkutvecklande arbetssätt, som är att sätta ord på så mycket som möjlig. Ju mer ord barnen får höra ju mer kommer att lära sig. Maria tycker att det är bara positivt att barn behåller sitt modersmål och sin kultur. Hon inser att modersmålet är mycket viktigt för de tvåspråkiga barn som de har här på förskolan. Ju mer ord barnen har i modersmålet ju mer ord kommer de att lära sig på svenska. Vet barnen vad ordet heter på modersmålet lär de sig ordet lättare på svenska. Det har tagits upp att pedagogerna på avdelningen arbetar mycket med plastfrukter, berättar och frågar vad frukterna och grönsakerna heter främst vid samlingen med sånger och ramsor. Sånglek med färgerna är populär på vår förskola. Pedagogerna på Giraffen försöker vara så tydliga som möjligt i sitt uttal med barnen och arbetar med bilder, foto, böcker, internet med mera. Tuomela betonar att det är lätt att bli hemmablind och tro att man har en språknivå som passar. Situationerna i förskolan är idealiska för ett språk som är snäppet över (Tuomela, Lärarförbundets förlag, 2003: 50). De är konkreta, innehåller rutiner och återkommande aktiviteter som utgår från egna och andras erfarenheter. Språket är ofta kontextbundet orden ackompanjeras exempelvis med mimik, kroppsspråk, föremål eller bilder och det är oerhört bra för språkutvecklingen. Maria förklarar sin roll som pedagog- Jag måste ha höga ambitioner för mitt arbete för att främja tvåspråkiga barns språkutveckling, för att den enda kontakten med svenska språket har barnen hos oss pedagoger. Maria påpekar att tvåspråkighet är bra. Ju fler språk barnen har desto bättre. Barnen kan namnet och vet vad det är för sak på sitt modersmål men inte på svenska. Då är det bra med bilder eller föremål som pedagogerna kan visa upp för barnen, och om barnen vet 25

26 namnet på föremålet på sitt modersmål lär det sig lätt ordet på svenska. Barnen lär sig när pedagogen ger de mer förförståelse, som ett hus (villa), ett hus kan se olika ut (höghus, låghus) om pedagogerna visar och förklarar barnen får mer förförståelse. Det påpekas vidare av att pedagogerna på Giraffen sätta ord på saker i stället för att säga den och det t.ex om barnen leker i dockvrån och att pedagogerna väljer att benämna föremålet med ett namn i stället den/det och så vidare. Maria säger att man som pedagog bör vara tydlig i sitt uttal för att ge barnen så mycket ord som det bara går, sätta ord på allt som händer och vad man gör med barnen. Det handlar om att man som pedagog ska vara i dialog med barnen för att förstå vad de vill kommunicera. Det menas att barn med annat modersmål än svenska får allt för lite ord och språkutrymme under dagarna. Bjar & Liberg (2007: s.146) beskriver att i bostadsområden där få svensktalande barn bor kan kontakten med pedagogerna i förskolan och skolan vara den enda som sker på svenska. En sådan social situation ställer mycket höga krav på förskolan och skolans förmåga att skapa tillfällen där språkets alla funktioner blir tillgodosedda. Maria lägger vikt vid att barnen uttrycker sig och berättar också genom bilder där de bland annat har varit ritat vad de har varit med om tillsammans med sin familj. Det som är viktigt i detta fall menar pedagogen är att barnen får det stöd i modersmålet hemifrån och att de har modersmålsstöd på förskolan också. Vikten av modersmålet definieras som ett fartyg till det nya språket och till den hela läroprocessen. Lenore (2004: s.126) lyfter fram att språket bäst lärs ut av närstående i form av barnanpassat tal. Även i sin naturliga miljö så är det i kärnfamiljen och hos de närmaste vännerna som barnet kommer att ha största nyttan av detta, i alla fall under sina första tre till fem år. Det pedagogiska magasinet (Nummer 2 Maj 2011: s.76,79) påpekar att barn har rätt till pedagoger som möter barnen i deras intentioner och försöker inta barnens perspektiv för att kunna möta barn i en ömsesidig dialog förutsätter en pedagogisk medvetenhet. Pedagogiska magasinet pekar vidare att de otaliga utvecklingsarbetena av lärandemiljöer som bedrivs runt om i världen utgår från insikter av detta slags och söker vägar till hur lärande kan stöttas inom olika kunskapsområden. Nedanstående utspelar sig under en samling: 26

27 4.3.2 Samling Giraffens förskola har som mål att främja språkutvecklingen bland annat genom att introducera nya begrepp och namn på saker och ting. Förskolan stäver efter att ha en röd tråd av kreativt arbete genom hela det tematiska arbetet. Enligt förskolans mål beskrivs det att förskolan har i största möjliga mån försökt tillgodose barnens behov. Det tematiska arbetet ska ha fortlöpt på ett adekvat sätt och samtliga grupper ska utvecklas, inhämta kunskap och ha roligt under arbetets gång. På Giraffen har barnen har suttit i en ring med tre pedagoger, en av pedagogerna håller samlingen och ropar barnens namn, sedan delas barnen in i tre grupper. Den observationen genomfördes med de stora barnen. Barnen sitter fortfarande i ringen och tränar på att lyssna och berätta vad de har hört. Pedagogen ställer frågor till barnen som t.ex vad man gör med örat och barnen svarar att man hör med örat. Hon ger en uppgift till barnen att de ska vara tysta och berättar vad de har hört. Efter en stund ställer pedagogen frågor till barnen en efter en vad har du hört?. Pedagogen uppmuntrar barnen att berätta, så att de övar sig att sätta ihop meningar och får möjlighet att byta tankar med varandra. Efter att barnen berättar vad de har hört och alla har sagt sitt, satte pedagogen in en CD i bandspelaren så att barnen och pedagogerna gör samma rörelser som sångerna säger som t ex lyssna med öron, vifta med armar, gunga med knäna och hoppa högt med mera. Barnen koncentrerar sig att lyssna vad som sägs för att göra rätt rörelse. Under samlingen på Giraffen används mycket av musik och rörelse för att barnen ska lära sig nya ord och samtidigt visar pedagogen bilder vad barnen skulle göra. Efter rörelse sångerna har barnen en avkopplings musik och lägger sig på rygg. De barnen som inte förstår mycket svenska tittar hur de andra barnen gör och samtidigt imiterar efter dem. Barnens pratar, småskrattar då och då, tittar på varandra och gör samma gester. Vid slutet av aktiviteten sätter pedagogen händelsebilder på tavlan för att barnen ska veta vad som kommer och hända under dagen (en bild som förställer ute vistelse, en bild på måltid, en bild vila och så vidare). När pedagogen sätter bilderna på tavlan använder hon teckenspråk som stöd för att barnen förstår vad hon säger. 27

28 4.3.3 Analys av intervju - observation på Giraffen På Giraffens förskola lägger Maria vikten vid ett språkutvecklande arbetsätt. Det är att sätt ord på så mycket som möjligt. Modersmålet är viktigt för de tvåspråkiga barnen för att ju mer ord barnen har i modersmålet ju mer ord kommer de att lära sig på svenska. På Giraffen beskriver Maria att de arbetar för att främja tvåspråkiga barns språkutveckling med plastfrukt, grönsaker, sånger och ramsor, sånglek med färger, bilder, foto, böcker, internet med mera. Maria har belyst att pedagogerna på sin avdelning pratar så tydligt som möjligt med barnen genom att använda metoder som t.ex bilder med föremål som pedagogerna visar upp för barnen. Pedagogerna på Giraffens förskola visar bilder och förklarar ord för barnen för att få en dialog. Samt att pedagogerna är med t.ex om barnen lekar i dockvrån för att benämna och sätt ord på de föremål som barnen leker med och inte vet vad det heter på svenska. Maria tyckte att barn med annat modersmål än svenska får allt för lite ord och språkutrymme under dagarna. Det som tycktes viktigt är att barnen får stöd i modersmålet hemifrån och att de har modersmålsstöd på förskolan också. Observationen på Giraffens förskola var en samling där barnen övar att vara tysta, lyssna och berätta vad de har hört. Förskolläraren som håller samlingen uppmuntrar barnen att träna att sätta ihop meningar och att får möjlighet att byta tanker. Genom musik och rörelser får barnen nya ord och nya begrepp. Ekström & Godeè påpekar förmågan att uppleva med sinnen, känslor rörelse och språk utvecklas tillsammans. När barnen rör sig inne eller ute skaffar de sig nya sinneupplevelser, som ger nya tankar, minnen och ord (Ekström & Godeè, 1984:27). Förskolläraren använder händelser och bilder för att underlätta så att barnen förstår dagens aktiviteter med teckenspråk som stöd. Vad jag såg i denna observation var att förskolläraren ansträngde sig att ge barnen lustfyllda stunder för att förankra lärandet på ett enkelt sätt. Skans hävdar att musik och sång ger en lustfylld stund som tränar begrepp, uttal samt språkmelodi (Skans, 2011: 31). De kan tolkas som att pedagogerna främjar barnens språkutveckling på ett lustfyllt sätt. Förskolans läroplan betonar att förskollärare ska ansvara för att barnen ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper (Lpfö 98, 2010: 11). Barnen koncentrerade sig under observationstillfället med glädje för att lyssna och för att höra vad som sagts. Det hördes små skratt och 28

29 ordväxling mellan barnen. Tuomela hävdar att inflödet är det språkliga materialet för lärande. Men vid inflöde lyssnar man främst efter innehållet i vad någon säger, Tuomela (Lärarförbundets förlag, 2003: s. 51). Vidare betonar Tuomela för att lära sig behärska ett nytt språk måste man också få många möjligheter till utflöde Koalans Förskola Frida berättar att språkutvecklingen stiger in genom dörren med samtalet och pedagogiska redskapen som lektema lek och saga. Hon betonar att lektema byggs upp utifrån barnens nyfikenhet, erfarenhetsvärld och intresse. Frida belyser att det tematiska arbetet varar i ett läsår för att ge det möjlighet att befästa barnens upplevelser och språkliga uttryck starkare. Pedagogen lyfter fram vikten av att hålla länge tematiska arbete än att det vara några veckor. Just att ha tematiska arbetet i långa perioder kan det leda till att barnens lärande blir mer mångsidigt och sammanhängande som en helhet. Röda tråden i verksamheten vidgar lärandet, det stannar inte bara inom det aktuella ämnet utan att barnen associerar till andra saker, som språkpåsar i konkreta saker, flano - saga, handdocka, böcker med mera. I lektema dramatiserar vi handlingar av en saga vilket innebär att barnen deltar i olika äventyr som Pedagogerna fördelar rollarna i saga till barnen, Frida. Efteråt får barnen möjlighet att reflektera över vad som händer och samtidigt byggs det om en miljö som anknyter till handlingarna. I de kreativa handlingar betonar Vygotskij (Strandberg, 2006: 35) när barnen tillåts att förhålla sig kreativ till sin miljö, använda de delar som är meningsfulla för dem och utveckla egna metoder som gagnar deras eget lärande. Frida påpekar att saga skapar tillfälle till att lyssna (inflöde), återberätta, samtala (utflöde), ställa frågor, argumentera och att lära sig att man kan tycka olika sätt. Hon betonar vidare att det är viktigt att man som pedagog delta i barnens lek och vara närvarande för att stötta barnen, sätter ord på saker och känslor vad barnen befinna sig och vad bearbetar de från lektemat. I Förskolans läroplan står det Barnen ska få stimuleras och få vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära och bilder en helhet (Lpfö 98/2010: 10). 29