OKTOBERRAPPORT Årsprognos för 2015 Marks kommun

Transkript

1 OKTOBERRAPPORT Årsprognos för Marks kommun Fastställd av kommunstyrelsen , 156/

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning och sammanfattning... 3 Ekonomi... 4 Marks ekonomi i jämförelse... 4 Driftredovisning... 5 Oktoberprognos jämfört med helårsutfallet Resultaträkning Personalredovisning...11 Sjukfrånvaro Arbetsvärdering och lönekartläggning Kompetensutveckling Verksamhetsuppföljning

3 Inledning och sammanfattning Oktoberrapporten är kommunstyrelsens uppföljning av sin delårsprognos till kommunfullmäktige om kommunens totala ekonomi och verksamhet efter de första tio månaderna. Den är också information till externa intressenter så som näringslivet, leverantörer, kreditgivare, samarbetspartners och andra offentliga myndigheter samt inte minst till kommuninvånarna. Ekonomi Årets resultat beräknas bli 47,6 mnkr, vilket är 33,5 mnkr högre än budgeterat och 8,5 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Ökningen jämfört med delåret förklaras till stor del av att kommunstyrelsen nu prognostiserar ett överskott som är 3,2 mnkr högre än i delåret samtidigt som socialnämnden och äldreomsorgsnämnden vänt sina underskott om 1,5 mnkr resp. 3 mnkr till en prognos enligt budget. Den senaste skatteprognosen från Sveriges kommuner och landsting innebär en sänkt intäktsprognos med 1,4 mnkr. Personal Den totala sjukfrånvaron ökar jämfört med samma redovisade period för de senaste tre åren. Mönstret är att sjukfrånvaron är som högst under influensaperioden januari till och med april. Under vår och sommar sjunker sjukfrånvaron för att från september visa en stigande kurva igen. Ett trendbrott med sjunkande sjukfrånvaro kan noteras för teknik- och servicenämnden. Verksamhet Nämnderna har ombetts bedöma hur väl de kommer att uppfylla sina grunduppdrag under. De flesta grunduppdrag förväntas bli uppfyllda helt eller i hög grad. Enbart miljönämnden har förändrat bedömningarna sedan delårsrapporten. 3

4 Ekonomi Marks ekonomi i jämförelse Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan kommunerna i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena sammanställs i ett spindeldiagram för respektive kommun. Finansiell profil för Marks kommun I KFi-s kommentarer till Marks kommuns finansiella profil konstateras följande; Mark redovisade, sammanlagt under perioden och under 2014, en resultatnivå som kan betraktas ligga väl i linje med kravet på god ekonomisk hushållning ur ett generellt synsätt. Kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet och finansiella nettotillgångar är också relativt stark. Även betalningsförmågan på kort sikt i form av kassalikviditet bör betraktas som mycket god. Marks kommun befinner sig med marginal över länsgenomsnitet i sex av åtta nyckeltal och kan därför betraktas som en finansiellt välskött kommun. Det är viktigt för nästan alla kommuner att ligga på en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Marks kommun bör således även i framtiden uppnå resultatnivåer i linje med kravet på god ekonomisk hushållning. 4

5 Driftredovisning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2014 Budget inkl. tillägg Oktoberprognos Budgetavvikelse delår/oktober Fullmäktige, partistöd och revision 4,7 5,1 5,0 0,1 0,2 Kommunstyrelsen 103,3 119,2 109,6 9,6 3,2 Barn- och utbildningsnämnden 726,6 757,4 756,4 1,0-1,5 Kultur- och fritidsnämnden 68,5 72,1 71,7 0,4 0,1 Miljönämnden 7,1 7,3 7,3 0,0 0,0 Plan- och byggnadsnämnden 8,9 9,4 9,3 0,1 0,1 Samrehabnämnden 24,3 17,4 15,6 1,8-0,8 Socialnämnden tom ,9 0,0 0,0 0,0 0,0 Socialnämnden från 302,0 302,0 0,0 1,5 Äldreomsorgsnämnden 404,6 404,6 0,0 3,0 Teknik- och servicenämnden, 38,1 53,2 51,3 2,0 1,9 skattefinansierad del -taxefinansierade verksamheter redovisas under gem vht Valnämnden 1,2 0,1 0,2-0,1 0,0 Överförmyndarnämnden 2,6 2,6 2,4 0,3 0,3 Summa nämnder 1653, , ,1 15,3 8,1 Gemensamma verksamheter 44,9 37,9 25,5 12,4 0,7 VA-verksamheten, skattefinansiering *) 0,5 2,7 0,6 2,1 1,0 Avfallsverksamheten, resultatreglering *) -3,3 0,8-1,9 2,7 0,4 Avfallsverksamheten, justeras mot eget kapital *) 3,3-0,5 1,9-2,4-0,4 Återföring av kapitalkostnader -79,0-83,1-83,6 0,5 0,0 Satsning löner 0,0 0,2 0,0 0,2 0,0 Disposition av tidigare överskott 0,0 1,6 0,0 1,6 0,0 Reserver - kommunstyrelsen 0,0 9,0 0,0 9,0 0,0 Gemensamma kostnader/intäkter -34,1-31,5-57,4 26,0 1,7 Nettokostnader före avskrivningar 1619, , ,6 41,3 9,8 Avskrivningar 56,1 59,0 59,0 0,0 0,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1675, , ,6 41,3 9,8 *) Utfallet 2014 har reglerats mot eget kapital och ingår inte i resultatet. Årsprognos Prognosen för verksamhetens totala nettokostnader innebär ett budgetöverskott på 41,3 mnkr, vilket är 9,8 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Detta förklaras i huvudsak av att nämndernas samlade budgetöverskott ökat från 7,1 mnkr i delårsrapporten till 15,3 mnkr i oktoberrapporten. 5

6 För kommunfullmäktige, partistöd och revision har prognosen för kostnaderna minskat med 0,2 mnkr jämfört med delårsprognosen. en förklaras i huvudsak av lägre kostnader för fullmäktiges arvoden och övriga kostnader. Kommunstyrelsen har ökat det prognostiserade överskottet från 6,4 mnkr till 9,6 mnkr. ar av prognosen förklaras av en rad olika orsaker. Prognosen för IT-intäkter har höjts med 0,6 mnkr jämfört med delårsprognosen. Personalkostnaderna beräknas bli knappt 1,0 mnkr lägre än prognosen i delåret med anledning av att planerade rekryteringar dragit ut något på tiden. Prognosen för övriga kostnaderna är 1,6 mnkr lägre jämfört med delårsprognosen vilket delvis förklaras av lägre kostnader inom IT-verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett budgetöverskott om 1,0 mnkr vilket innebär en ökning av nämndens nettokostnader med 1,5 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapporten. Nämndens prognos för köpta och sålda utbildningsplatser är 0,4 mnkr lägre än delårsprognosen medan kostnaderna för verksamhet i egen regi nu prognostiseras bli 1,9 mnkr högre. Sett till huvudverksamhet finns flera förändringar i prognosen. De beloppsmässigt största är att kostnaderna för gymnasie- och gymnasiesärskolan är 1,4 mnkr högre. Detta beror på att en lägre andel av de ungdomar som började gymnasiet höstterminen valde Marks gymnasium vilket ökar kostnaderna för köpta platser. Även kostnaderna för personal och läromedel bedöms bli högre än den prognos som gjordes i delårsbokslutet. För grundskolan beräknas kostnaderna bli 0,7 mnkr lägre än i delårsprognosen. Det är framför allt köpta/sålda platser som svarar för detta. Kultur- och fritidsnämnden har ökat sitt prognostiserade överskott med 0,1 mnkr. Detta förklaras i huvudsak av biblioteksverksamhetens lägre kostnader. Plan- och byggnadsnämnden redovisar nu ett budgetöverskott om 0,1 mnkr att jämföra med en prognos enligt budget i delåret. Överskottet förklaras främst av ökade intäkter inom framförallt bygglovsverksamheten men även inom planverksmheten och inom kartverksamheten. För samrehabnämnden som verkar under ett nytt avtal sedan årsskiftet är prognosen nu ett överskott om 3,2 mnkr jämfört med 2,6 mnkr i delåret (exklusive primärvårdsdelen). Enligt det nya avtalet får det ackumulerade resultatet uppgå till +/-2 procent av omslutningen inom länssjukvårds- och kommunrehabilitering. Prognosen i ovanstående tabell motsvarar därför 2 procent av regionens (0,2 mnkr) och Svenljungas (0,1 mnkr) delar av omslutningen samt hela Marks del (1,5 mnkr) inom länssjukvårds- och kommunrehabilitering. Inom primärvårdsrehabilitering bär regionen hela det ekonomiska ansvaret och prognostiserat överskott om 1,2 mnkr tillfaller dem i sin 6

7 helhet. Överskottet ingår därmed inte Marks kommuns driftredovisning på sidan 5. Socialnämnden har minskat det i delåret prognostiserade underskottet om 1,5 mnkr till en prognos i linje med budget. Intäkterna förväntas öka med ytterligare 7,8 mnkr till ett överskott på 13,8 mnkr. Justeringen förklaras av ökade ersättningar från Migrationsverket. Nämndens personalkostnader prognostiseras bli 1,1 mnkr lägre än vad som beräknades i delåret, totalt förväntas nu ett överskott om 7,1 mnkr. Sett till huvudverksamhet prognostiseras personalkostnaderna visa underskott om 3,2 mnkr inom funktionshinder och överskott om 10,3 mnkr inom individ- och familjeomsorgen. Nämndens övriga kostnader förväntas ge ett underskott om ytterligare 7,4 mnkr, till totalt 20,9 mnkr för året. en beror på att kostnaderna för köpta vårdplatser till ensamkommande flyktingbarn beräknas bli 12,3 mnkr högre än budgeterat. Det är bland annat dessa kostnader som ligger till grund för ersättningarna från Migrationsverket som beskrivs ovan. Äldreomsorgsnämnden har minskat det i delåret prognostiserade underskottet om 3,0 mnkr till en prognos i linje med budget. Intäkterna förväntas precis som i delåret visa överskott med 4 mnkr. Underskott förväntas inom personalkostnader där prognosen nu är underskott med 5 mnkr att jämföra med 7,5 mnkr i delårsprognosen. Utfallet för personalkostnaderna har i stort sett legat över budget under första halvåret. Nu är bedömningen att budget följs under årets resterande månader. Prognosen för övriga kostnader förväntas bli ett överskott med 1 mnkr att jämföra med +0,5 mnkr i delårsprognosen. Kostnaderna för bostadsanpassning har tidigare beräknats överskrida budget med 2 mnkr. Med anledning av lägre kostnader under de senaste månaderna är prognosen nu ett underskott om 0,5 mnkr. Teknik- och servicenämndens prognostiserade nettokostnader uppgår till 51,3 mnkr exklusive Va- och avfallsverksamheten. I delåret beräknades lokalförsörjningens verksamhet följa budget men nu redovisas ett överskott om 1,5 mnkr. Kostnaderna för energi minskar med ytterligare 2,5 mnkr då medeltemperaturen fortsatt att ligga på en hög nivå under hösten. Även prognosen för ersättning från lokalbank är minskad med 1 mnkr då några inga ytterligare behov beräknas tillkomma under årets sista månader. Prognosen för underhåll är uppräknad med 1,8 mnkr jämfört med delåret. Totalt uppgår underhållet därmed till 19,1 mnkr att jämföra med budgeterat underhåll om 16,1 mnkr. Ett mindre överskott om 0,2 mnkr redovisas även inom kost- och städverksamheten. 7

8 För övriga nämnder har inga eller endast mindre justeringar av prognoserna gjorts jämfört med delårsrapporten. Prognosen för de gemensamma verksamheterna (inklusive avskrivningar) innebär ett budgetöverskott om 26 mnkr. Jämfört med delårsprognosen beräknas kostnaderna bli 1,7 mnkr lägre. Förklaringen till detta är att pensionskostnaderna beräknas bli 1,5 mnkr lägre än bedömningen i delåret. Prognosen för skattefinansiering av VA-verksamheten är 1 mnkr lägre än i delårsprognosen. Jämfört med prognosen i delåret är det främst kapitalkostnaderna som är nedjusterade (0,7 mnkr) då investeringsutfallet inte följer plan. Avfallsverksamhetens prognos är ett överskott om 1,9 mnkr vilket balanseras mot tidigare års resultat. I posten gemensamma verksamheter ingår återbetalning av ackumulerat resultat för samrehabnämnden enligt det tidigare avtalet, som slutade gälla 31 december 2014, med 0,5 mnkr till regionen samt 0,1 mnkr till Svenljunga. Samrehabnämnden hade vid årsskiftet ett ackumulerat resultat på 1,1 mnkr där resterande 0,5 mnkr motsvarar Marks andel. I posten ingår även självrisk och nedskrivning hänförliga till den vattenskadade Assbergs förskola med 0,2 mnkr respektive 0,4 mnkr. Dessa kostnadsposter har inte ingått i prognosen tidigare. 8

9 Oktoberprognos jämfört med helårsutfallet ,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% av budget av utfall 0,0% 1,0% 2010/ / / / / /2016 2,0% Det prognostiserade helårsutfallet för nämnderna i oktober jämfört med helårsutfallet 2014 innebär en nettokostnadsökning om 5,0 procent. I de senaste årens budgetprocesser har utgångspunkten i budgetarbetet varit att nämndernas ramar ökats med 1 procent. Utöver det har kommunfullmäktige beslutat om ytterligare satsningar för vissa av nämnderna. Mellan 2014 och ökade nämndernas totala budget med 3,6 procent. Att nämnderna kan ha överskott trots att nettokostnadsökningen mellan 2014 och varit högre än budgetökningen är att nämnderna hade överskott (36,4 mnkr) även De gick därmed in i verksamhetsåret med en lägre nettokostnadsnivå. Utifrån den nivån har nämnderna ökat sina nettokostnader mer än ökningen av budgeten mellan åren. Trots detta prognostiseras ett överskott enligt oktoberprognosen med 15,3 mnkr (23,8 mnkr 2014). I förslaget om budgetramarna för 2016 till kommunfullmäktige är ökningen 2,3 procent. Om nämndernas utfall för 2016 är i balans med budgeten innebär det en möjlig nettokostnadsökning för verksamheterna mellan och 2016 med i snitt 3,2 procent. Förklaringen är att nettokostnadsnivån vid ingången av 2016 är lägre på grund av att hela budgetresursen för inte tagits i anspråk. Utvecklingen med kostnader som ökar i en snabbare takt än budget är inte hållbar i längden och det är därför av största vikt att nämnderna följer kommunstyrelsens beslut i samband med delårsrapporten där det påpekades för nämnderna att de utifrån hur de ekonomiska prognoserna för kommande år ser ut redan nu ska göra anpassningar. 9

10 Resultaträkning Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2014 Budget Prognos Budgetavvikelse delår/okt Nettokostnader exkl avskrivning ,0-1718,9-1677,6 41,3 9,8 Avskrivningar -56,1-59,0-59,0 0,0 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,6 41,3 9,8 Skatteintäkter 1 282, , ,8-4,7-1,4 Utjämning 426,0 441,5 438,2-3,3 0,0 S:a skatter och utjämning 1 708, , ,0-8,0-1,4 Finansiella intäkter 10,1 6,7 6,7 0,0 0,0 Finansiella kostnader -1,0-0,7-0,5 0,2 0,0 Finansnetto 9,1 6,0 6,2 0,2 0,0 S:a skatter, utjämning o finansnetto 1 717, , ,2-7,8-1,4 RESULTAT 42,0 14,1 47,6 33,5 8,5 Verksamhetens prognostiserade nettokostnader har minskat med 9,8 mnkr jämfört med delårsrapporten (för förklaring se sidan 5-8) vilket innebär en budgetavvikelse på 41,3 mnkr. Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade en ny prognos för skatteintäkter, intäkter via utjämningssystemet och fastighetsavgift den 8 oktober. Prognosen innebar att intäkterna räknats ner med 1,4 mnkr jämfört med i delårsrapporten. I förhållande till budget innebär prognosen ett underskott om 8,0 mnkr. Prognosen för finansnettot är oförändrat jämfört med delåret, budgetöverskott med 0,2 mnkr. Kommunens resultat beräknas till 47,6 mnkr, vilket är 33,5 mnkr över budget. Återbetalning från AFA utgör precis som i tidigare rapporter under året 14,7 mnkr av avvikelsen mellan budgeterat resultat och prognosen. 10

11 Personalredovisning Sjukfrånvaro I nedanstående tabell redovisas endast frånvaro relaterad till sjukfrånvaro för perioden januari till och med september. Den redovisas som andel av den totala arbetade tiden. Noteras bör att antalet anställda i vissa förvaltningar är få och en till två individers sjukfrånvaro kan ge stort utslag i statistiken. % av totalt arbetad tid jansept 2012 jansept 2013 jansept 2014 jansept Barn- och utbildningsnämnden 4,6 5,0 5,2 6,4 Kommunstyrelsen 2,2 2,1 2,4 2,8 Kultur- och fritidsnämnden 2,9 3,8 4,4 5,8 Miljönämnden 3,3 3,7 9,9 11,7 Plan- och byggnadsnämnden 5,4 7,1 1,5 4,3 Samrehabnämnden 3,5 4,3 4,9 5,5 Socialnämnden 4,4 6,1 7,0 7,8 Teknik- och servicenämnden 6,3 7,8 8,4 7,2 Äldreomsorgsnämnd 7,0 6,3 7,4 8,9 Kommunen totalt 5,2 5,8 6,3 7,2 Sjukfrånvaron ökar. Främst ökar korttidsfrånvaron, medan långtidsfrånvaron också ökar, men i långsammare takt. Tendensen ser lika ut även i Sverige i övrigt, men sjukfrånvaron är högre i Västra Sverige jämfört med övriga Sverige, och Sjuhärad ligger högre än övriga Västra Sverige. Den finns inga tydliga förklaringar från Försäkringskassan till dessa siffror. Arbetsvärdering och lönekartläggning Arbetet med värdering av kommunens samtliga befattningar är klart. Nästa steg i arbetet är lönekartläggning. Denna är i sitt slutskede och kommer att redovisas i november månad. Kompetensutveckling Kommunstyrelsens uppdrag, om en kompetenshöjande insats för all personal vad avser diskrimineringslagstiftningens grunder, genomförs med start i november månad och avslutas våren Upphandling av grundläggande ledarutvecklingsprogram är gjord. Samtliga nyanställda chefer ska genomgå programmet som påbörjas i januari Dessutom har tio medarbetare anmälts till GR:s kurs Jag vill bli chef en rekryteringsutbildning för att få fram nya chefer. 11

12 Verksamhetsuppföljning De flesta grunduppdrag förväntas bli uppfyllda helt eller i hög grad. Sedan delårsrapporten är de enda förändringar i bedömningar som har gjorts att miljötillsyn och hälsoskyddstillsyn och enskilda avlopp bedöms bli helt uppfyllda samt att bedömningen för naturvård sänkts till i hög grad. Nedan följer en sammanfattning av några av de verksamhetsförändringar som nämnderna rapporterat sedan delårsrapporten. Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till attraktivitetsplan för Marks kommun. Planen visar hur Marks kommun kan bli mer attraktivt för sina kommuninvånare och sitt näringsliv men även hur kommunen kan locka nya företag och invånare att komma till kommunen. Ett förslag till hur Marks kommuns utvecklingsarbete med näringslivsfrågor har också tagits fram. Förslaget innebär bland annat att ett näringslivsråd med representanter från näringslivets organisationer, såväl regionala som lokala, samt personer från övrigt näringsliv inrättas.innan slutligt beslut fattas i frågan ska förslaget remitteras till näringslivet. Arbetet med värdering av kommunens samtliga befattningar är klart och kommer att följas av en lönekartläggning. Under 2012 startade arbete med att ta fram lokala miljömål för att nå de Nationella miljömålen. De lokala miljömålen är framtagna utifrån de nationella och regionala miljömålen. Inom förskolverksamheten saknas det i dagsläget cirka 40 förskoleplatser med anledning av renoveringen av Assbergs förskola. Detta, i kombination med fler inflyttade och nyanlända barn, innebär en utmaning i att placera barn på förskolorna. Även inom grundskolan påverkas verksamheten av ett ökat antal nyanlända elever och därmed ses mottagandet och skolplaceringarna över. För gymnasieskolan kommer en tydligare profilering av programmens inriktningar att ske inför nästa läsår utifrån analys av verksamhetens resultat samt antalet antagna elever. För samrehabnämnden kommer ett eventuellt beslut om förändrat vårdinnehåll för Södra Älvsborgs Sjukhus i Skene av styrelsen i december. Detta kan påverka Samrehabs verksamheter under 2016 men det är ännu ovisst i vilken omfattning. Uthyrningen i den nya idrottshallen i Hyssna har inletts. Vidare har arbetet med att hitta lösningar för föreningar med ekonomiska problem har tagit större utrymme än normalt. Inom miljötillsyn har enheten fått en tillfällig förstärkning av personal vilket inneburit att arbete nu har kommit i fas. Arbete med standskyddstillsyn/dispenser har dock under våren uppgått till mer än 12

13 vad som planerades. Detta har inneburit att en del andra uppdrag såsom arbetet med naturvårdsåtgärder som främjar allmänhetens naturupplevelser samt samordning av kommunens naturvårdsarbete inte kunnat utföras i planlagd takt. Även arbetet med bildandet av naturreservat vid Gallåsen har försenats. I plan- och byggnadsnämnden har fyra detaljplaner antagits under perioden. Behov av och efterfrågan på simundervisning för flyktingar, både barn och ungdomar, har under hösten ökat markant. Dialog förs om hur kommunen kan möta detta behov. Vid en av de kommunala badplatserna (Hanatorp, Öresjön) har det uppkommit ett akut reperationsbehov då stora stenar har rasat och ytterligare stenar riskerar att rasa som skiljer gräsytan från sandstrand. Den 7 september öppnade Fritsla bibliotek efter att ha varit stängt för renovering av fuktskador sedan april månad. Äldreomsorgen har haft en högre införandetakt vad det gäller byte av larm i hemtjänsten där nu cirka 200 larm är utbytta till digitala larm. Utifrån miljöhänsyn kommer det under hösten att hållas en utbildning i sparsam körning. En öppen verksamhet inom socialpsykiatrin, Kryddan, har avvecklats och de brukare som besökte denna verksamhet har erbjudits andra aktiviteter. För kunna möta brukares behov samt effektivt använda kommunens resurser sker en översyn av kommunens dagliga verksamhet inom funktionshinder. Kommunens gruppboenden är i dag fullbelagda vilket inneburit att ett beviljat beslut inte kunnat verkställas. Behovet av ett gruppboende för äldre brukare inom funktionshinder ökar i takt med att brukarna blir allt äldre. Migrationsverkets anvisningar till Marks kommun gällande asylsökande barn har ökat markant. Sedan månadsskiftet augusti/september startade asylboendet Ekås. Starten möjliggjordes genom att PUTboendet som tidigare var i dessa lokaler flyttade till Kinna. En större vattenläcka inträffade vid Willys i Skene i oktober vilket ledde till en hel del vatten på gatan och att Assbergs vattentorn tappade mycket vatten. Läckan lagades omgående och ett mindre antal kunder var utan vatten under en kortare period. 13