OKTOBERRAPPORT Årsprognos för 2016 Marks kommun. Beslutad av kommunstyrelsen

Transkript

1 OKTOBERRAPPORT Årsprognos för Marks kommun Beslutad av kommunstyrelsen

2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning och sammanfattning... 3 Verksamhetsuppföljning... 4 Ekonomi... 5 Marks ekonomi i jämförelse - Finansiell profil... 5 Driftprognos... 7 Oktoberprognos jämfört med helårsutfallet Resultatprognos Personalredovisning Sjukfrånvaro Löneöversynen Kompetensutveckling

3 Inledning och sammanfattning Oktoberrapporten är kommunstyrelsens uppföljning av delårsprognosen per augusti om kommunens totala ekonomi och verksamhet efter 10 månader. Kommuninformation Antalet kommuninvånare den 1 november var enligt preliminära uppgifter personer. Detta är en ökning med 246 invånare jämför med motsvarande tid förra året. Antalet arbetslösa i åldrarna år (öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd) var 330 i september. Detta är en minskning med 65 personer jämfört med september Mätt som andel av den registerbaserade arbetskraften år motsvarar detta 4,1 procent. Motsvarande siffra för ungdomar år är 144 personer en minskning med 72 personer. Verksamhet De flesta grunduppdrag bedöms uppfyllas i hög grad. Sedan delårsrapporten har fyra uppdrag ändrats i sin bedömning av uppfyllnadsgraden. Ekonomi Årets resultat beräknas bli 81,8 mnkr, vilket är 62,4 mnkr högre än budgeterat och 35,9 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Ökningen jämfört med delåret förklaras till stor del av att nämndernas samlade budgetavvikelse ändrats från underskott om 1,4 mnkr till ett överskott om 19,6 mnkr. Den senaste skatteprognosen från Sveriges kommuner och landsting innebär en höjd intäktsprognos med 2,8 mnkr. Personal Den totala sjukfrånvaron ökar jämfört med samma redovisade period för de senaste tre åren. Mönstret är att sjukfrånvaron är som högst under influensaperioden januari till och med april. Under vår och sommar sjunker sjukfrånvaron för att från september visa en stigande kurva igen. 3

4 Verksamhetsuppföljning I oktoberrapporten görs årets sista bedömning av uppfyllnadsgraden för kommunfullmäktiges uppdrag innan den slutliga uppföljningen i årsrapporten. Av 27 uppdrag (bolagen är exkluderade) bedöms två uppdrag bli helt uppfyllda, 16 uppdrag bedöms uppfyllas i hög grad och 9 uppdrag bli delvis uppfyllda. Sedan delårsrapporten har två uppdrag bedömts ha en högre uppfyllandegrad än i delårsrapporten. Uppdraget vuxenutbildning har höjts i sin bedömning, från i hög grad till helt, och uppdraget livsmedelstillsyn höjts från delvis till i hög grad. Bedömningarna inom skolområdet och då även vuxenutbildning utgår ifrån frågeställningar framtagna av Skolverket avsedda att kartlägga hur väl verksamheten följer de nationella styrdokumenten. För uppdraget vuxenutbildning är bedömningen att verksamheten svarar helt mot kriterierna. Inom livsmedelstillsyn har extra resurser tillförts för att genomföra fler livsmedelskontroller och därmed minska tillsynsskulden. Uppdragen kultur fritid och rehabilitering har sänkts i sin bedömning från i hög grad till delvis. Inom kultur och fritid har sjukskrivningar påverkat främst föreningsarbetet och lokalbokningen. Detta har bland annat inneburit att utredningen om föreningsbidrag samt stallutredningen har fått flyttas fram. Vidare har Öppen ung haft lokalproblem och flyttat ut ur Knalleskolan vilket inneburit färre organiserade träffar. För uppdraget rehabilitering är bedömningen att uppdraget kommer att uppfyllas delvis under hösten. Detta på grund av omställningsarbete inför verksamhetsövergång. Utöver ovan förändrade bedömningar av grunduppdrag har bland annat nedan händelser lyfts i oktoberrapporteringen. För bygglovsverksamheten har antalet ärenden ökat jämfört med tidigare år samtidigt som det finns vakanta tjänster, vilket kan medföra längre handläggningstider. Ändrade förutsättningar i mottagandet av ensamkommande barn med i stort inga nya barn till kommunen och fler utredningar av Migrationsverket leder till att boenden kommer att avvecklas. 4

5 Ekonomi Marks ekonomi i jämförelse - Finansiell profil Ett sätt att beskriva finansiell ställning och utveckling är genom en modell som kommunforskning i Västsverige (KFi) tagit fram. Modellen bygger på jämförelser mellan 55 kommuner i Västsverige med ett antal ekonomiska nyckeltal. Värdena sammanställs i ett spindeldiagram för respektive kommun. Den streckade ringen i diagrammen visar ett genomsnitt och den heldragna linjen visar Marks kommuns poäng (1-5) i relation till de andra kommunerna inom regionen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Modellen innehåller också fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv för en kommun. Dessa finansiella perspektiv är kapacitet på lång sikt, risk, beredskap på kort sikt och kontroll. Varje perspektiv är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. I KFi-rapporten Finansiell profil ser diagrammet för Marks kommun ut som nedan. Av diagrammet framgår att kommunen under perioden förbättrade poängen i den finansiella profilen för perspektiven långsiktig handlingsberedskap samt riskperspektivet. Poängen för kontrollperspektivet försvagades något under samma period medan den kortsiktiga handlingsberedskapen blev oförändrad. Förklaringen till denna utveckling var att poängen för nyckeltalen soliditet samt likviditet förbättrades under perioden. Mot det ska ställas att nyckeltalet resultat före extraordinära poster försvagades mellan 2013 och Övriga fem nyckeltal förblev poängmässigt oförändrade. Marks finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förstärkt finansiell profil. Detta innebär utifrån profilen, det vill säga jämfört med snittet i länen, hade Mark vid utgången av 2015 ett starkare finansiellt utgångsläge jämfört med Av Marks profil, går det vidare att utläsa, att kommunen under 2015 hade en finansiell profil som var klart starkare än genomsnittet för samtliga fyra perspektiv. Av rapportens avslutande kommentar framgår att kommunen under perioden och 2015 rediovisade en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. KFi understryker också vikten av att uppnå en god resultatnivå, då de närmaste åren för många kommuner innebär ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten 5

6 av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunerna. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. 6

7 Driftprognos Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2015 Budget inkl tillägg Prognos Budgetavvikelse budgetavvikelse delår/okt Fullmäktige, partistöd och revision 4,9 5,0 4,7 0,2 0,1 Kommunstyrelsen 99,6 144,0 137,4 6,6 3,8 Barn- och utbildningsnämnden 752,9 771,7 769,5 2,2 5,1 Kultur- och fritidsnämnden 70,8 71,0 70,9 0,1 0,1 Miljönämnden 7,6 6,8 7,6-0,8 0,0 Plan- och byggnadsnämnden 9,4 9,4 9,4 0,0 0,0 Samrehabnämnden 16,4 17,3 14,3 3,0 0,3 Socialnämnden 301,5 315,7 321,6-5,9 4,3 Äldreomsorgsnämnden 403,8 417,4 407,4 10,0 6,0 Teknik- och servicenämnden 50,5 36,2 32,1 4,1 1,4 Valnämnden 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden 2,3 2,6 2,6 0,0 0,0 Summa nämnder 1 719, , ,6 19,6 21,0 Pensioner 42,7 45,7 43,7 2,0 2,0 Integrationssatsningar 0,0 0,0 0,0 0,0 6,1 VA-verksamheten, skattefinansiering*) -1,4 4,5 2,6 1,9 0,0 Disposition av tidigare överskott 0,0 1,1 0,0 1,1 0,0 Familjecentral 0,0 0,8 0,4 0,4 0,0 Kommunreserven 0,0 6,0 0,0 6,0 1,7 Övriga verksamhetsposter -45,8-31,1-35,1 4,0 2,3 Gemensamma kostnader/intäkter -3,1 26,9 11,7 15,3 12,1 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 716, , ,3 34,8 33,1 *) Utfallet 2015 har reglerats mot eget kapital och ingår inte i resultatet. Årsprognos Prognosen för verksamhetens totala nettokostnader innebär ett budgetöverskott på 34,8 mnkr, vilket är 33,1 mnkr högre än vad som prognostiserades i delårsrapporten. Detta förklaras i huvudsak av att nämndernas samlade prognos har förändrats från underskott om 1,4 mnkr i delårsrapporten till ett överskott om 19,6 mnkr. Mellan rapporterna har budget för års särskilda lönesatsning fördelats ut från gemensamma verksamheter till nämnderna vilket ökat nämndernas budget med 4,8 mnkr. För kommunfullmäktige, partistöd och revision har prognosen för kostnaderna minskat med 0,1 mnkr jämfört med delårsprognosen. 7

8 en förklaras i huvudsak av lägre kostnader för kommunfullmäktiges arvoden. Kommunstyrelsen har ökat det prognostiserade överskottet från 2,8 mnkr till 6,6 mnkr. av prognosen förklaras i huvdsak av följande orsaker. En markförsäljning har höjt intäkterna med 0,9 mnkr jämfört med delårsprognosen. Personalkostnaderna beräknas bli 1,2 mnkr lägre än prognosen i delåret med anledning av att planerade rekryteringar dragit ut något på tiden samt att kompensbehov utreds kring vissa tjänster. Prognosen för övriga kostnaderna är 0,7 mnkr lägre jämfört med delårsprognosen vilket huvudsakligen förklaras av lägre konsultkostnader inom IT-verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett budgetöverskott om 2,2 mnkr vilket innebär en förändring om 5,1 mnkr från delårets bedömning om 2,9 mnkr i underskott. Nämndens budget har i oktober ökats med 1,5 mnkr med anledning av årets särskilda lönesatsning. Prognosen för nämndens intäkterna överstiger föregående prognos med 2 mnkr. Merparten av ökningen är hänförlig till ersättning från Migrationsverket till verksamheterna inom förskola, grundskola, gymnasieskola och SFI. Prognosen för personalkostnaderna är 12,6 mnkr lägre i jämförelse med delårsprognosen. ar finns i samtliga huvudverksamheter men störst sänkning återfinns i förskola, grundskola, fritidshem och gymnasie där prognosen för personalkostnader sänkts med 2,6 mnkr, 2,0 mnkr, 2,0 mnkr och 5,5 mnkr. Nämndens prognos för de övriga kostnaderna är höjd med 9,5 mnkr sedan delårsrapporten och 2,5 mnkr av ökningen avser ökade kostnader för köpta platser i grundskola, fritidshem och gymnasieskolan. Resterande del av ökning avser främst inköp av läromedel och läroverktyg till förskolan och gymnasieskolan. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott om 0,1 mnkr att jämföra med en prognos enligt budget i delåret. Nämndens ram är ökad med 0,1 mnkr med anledning av årets särskilda lönesatsning. För samrehabnämnden är prognosen nu ett överskott om 3,0 mnkr jämfört med 2,7 mnkr i delåret (exklusive primärvårdsdelen). Nämnden upphör i dess nuvarande form per den siste november efter beslut i respektive huvudmans fullmäktige. Socialnämnden har minskat det i delåret prognostiserade underskottet om 10,2 mnkr till 5,9 mnkr. Nämndens ram har ökats med 1 mnkr i oktober med anledning av årets särskilda lönesatsning. Intäkterna lämnas med en oförändrad prognos. Personalkostnaderna visar ett större överskott mot budget än i delåret och prognosen för kostnaderna är sänkt med ytterligare 0,8 mnkr. Orsaken till förändringen är främst färre antal anställda inom flyktingverksamheten då antalet boendeplatser för ensamkommande barn och ungdommar i egen regi minskar. Prognosen för övriga kostnader är sänkt med 2,3 8

9 mnkr jämfört med augusti. Prognosändringen hänförs till lägre kostnader för köpta vårdplatser inom både individ- och familjeomsorgen och flyktingverksamheten, men även att kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd har minskat mer än tidigare bedömning. Äldreomsorgsnämnden har ökat det i delåret prognostiserade överskottet om 4 mnkr till ett överskott om 10 mnkr. Intäkterna förväntas öka med knappt 2 mnkr jämfört med budget bland annat med anledning av införandet av höjt avgiftstak per halvårsskiftet. Personalkostnaderna lämnas med en oförändrad prognos samtidigt som budget för personalkostnader per oktober har ramjusterats med 2,1 mnkr för helåret avseende särskilda lönesatsningar. Prognosen för övriga kostnader minskas med 1,9 mnkr jämfört med augusti på grund av lägre kostnader för hjälpmedel, bostadsanpassning, kompetensutveckling och övrig förbrukning. Teknik- och servicenämndens prognostiserade överskott i förhållande till budget om 4,1 mnkr överstiger överskottet i delåret med 1,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på minskade kostnader inom lokalförsörjningen där personalkostnader avseende fastighetsskötsel är minskade med ytterligare 1,2 mnkr. Prognosen för energikostnader är minskad med drygt 0,3 mnkr och prognosen för underhållskostnader ökad med knappt 0,3 jämfört med. Kost- och städverksamhetens prognos är 0,2 mnkr högre jämfört med delårsrapporten på grund av omställningsarbeten då matsalen på Lyckeskolan stängdes. För övriga nämnder har inga eller endast mindre justeringar av prognoserna gjorts jämfört med delårsrapporten. Prognosen för de gemensamma verksamheterna (exklusive avskrivningar) innebär ett budgetöverskott om 15,3 mnkr. Överskottet beräknades i delårsprognosen till 3,2 mnkr. Förklaringen till skillnaden är att pensionskostnaderna beräknas bli 2 mnkr lägre än bedömningen i delåret. Delårsprognosen baserades på att barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden skulle redovisa 6,1 mnkr i integrationskostnader som inte finansieras av migrationsverket eller ryms inom ram. En motsvarande avsättning om 1,7 mnkr av kommunreserven ingick i delårsprognosen för att möta integrationskostnader hos kultur- och fritidsnämnden, miljönämnden och plan- och byggnadsnämnden. Nu bedöms dessa kostnader rymmas inom respektive nämnds ram vilket innebär ett överskott jämfört med delårsprognosen. Det särskilda statsbidraget om 25 mnkr med anledning av flyktingsituationen finns redovisat under skatter och utjämning i resultatprognosen på sidan 11. I övriga verksamhetsposter prognostiseras nu nedskrivning av Lyckeoch Knalleskolan vilket beräknas medföra en kostnad om 5,0 mnkr. Vidare prognostiseras en intäkt om 7,5 mnkr hänförlig till bidrag från Migrationsverket utbetalda före Bidraget betalades ut under cirka två år men avsåg att täcka kostnader för flera år. Medlen 9

10 balanserades och resultatfördes i den mån kostnader uppstod vilket fick till följd att 7,5 mnkr aldrig resultatförts. 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% av budget av utfall 0,0% -1,0% 2010/ / / / / / -2,0% Oktoberprognos jämfört med helårsutfallet 2015 /2017 Det prognostiserade helårsutfallet för nämnderna i oktober jämfört med helårsutfallet 2015 innebär en nettokostnadsökning om 3,4 procent. I de senaste årens budgetprocesser har utgångspunkten i budgetarbetet varit att nämndernas ramar ökats med 1 procent. Utöver det har kommunfullmäktige beslutat om ytterligare satsningar för vissa av nämnderna. Mellan 2015 och ökade nämndernas totala budget med 2,7 procent. Att nämnderna kan ha överskott trots att nettokostnadsökningen mellan 2015 och varit högre än budgetökningen förklaras av att nämnderna hade överskott (30,2 mnkr) även De gick därmed in i verksamhetsåret med en lägre nettokostnadsnivå. Utifrån den nivån har nämnderna ökat sina nettokostnader mer än ökningen av budgeten mellan åren. Trots detta prognostiseras ett överskott enligt oktoberprognosen med 19,6 mnkr. I förslaget om budgetramarna för 2017 till kommunfullmäktige är ökningen 2,9 procent. Om nämndernas utfall för 2017 är i balans med budgeten innebär det en möjlig nettokostnadsökning för verksamheterna mellan och 2017 med i snitt 4 procent. Förklaringen är att nettokostnadsnivån vid ingången av 2017 är lägre på grund av att hela budgetresursen för inte tagits i anspråk. Utvecklingen med kostnader som ökar i en snabbare takt än budget är inte hållbar i längden och det är därför av största vikt att nämnderna följer kommunstyrelsens beslut i samband med delårsrapporten där de nämnder som prognostiserade underskott uppmanades att arbeta för en budget i balans. 10

11 Resultatprognos Belopp i miljoner kronor (mnkr) Utfall 2015 Budget Prognos Budgetavvikelse delår/ okt Nettokostnader exkl avskrivning -1658,2-1761,1-1726,3 34,8 33,1 Avskrivningar -58,6-63,0-61,5 1,5 0,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,8 36,3 33,1 Skatteintäkter 1 337, , ,8-5,3 2,8 Utjämning 441,4 444,3 475,3 31,0 0,0 S:a skatter och utjämning 1 779, , ,0 25,6 2,8 Finansiella intäkter 7,0 4,9 6,6 1,7 0,0 Finansiella kostnader -0,6-0,8-2,1-1,3 0,0 Finansnetto 6,4 4,1 4,5 0,4 0,0 S:a skatter, utjämning o finansnetto 1 785, , ,6 26,1 2,8 RESULTAT 68,6 19,4 81,8 62,4 35,9 Verksamhetens prognostiserade nettokostnader har minskat med 33,1 mnkr jämfört med delårsrapporten (för förklaring se sidan 7-11) vilket innebär en budgetavvikelse på 36,3 mnkr. Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade en ny prognos för skatteintäkter, intäkter via utjämningssystemet och fastighetsavgift den 5 oktober. Prognosen innebar att intäkterna räknats upp med 2,8 mnkr jämfört med i delårsrapporten. I förhållande till budget innebär prognosen ett överskott om 25,6 mnkr vilket förklaras av att det särskilda statsbidraget med anledning av flyktingsituationen som redovisas med utjämningen. Statsbidraget är inte budgeterat men ingår i prognosen med 25,3 mnkr. Prognosen för finansnettot är oförändrat jämfört med delåret, budgetöverskott med 0,4 mnkr. Kommunens resultat beräknas till 81,8 mnkr, vilket är 62,4 mnkr över budget. 11

12 Personalredovisning Sjukfrånvaro Nedanstående tabell visar sjukfrånvaro för perioden januari till och med september. Den redovisas som andel av den totala arbetade tiden. Andel i procent av totalt arbetad tid jansept 2013 jansept 2014 jansept 2015 jansept Barn- och utbildningsnämnden 5,0 5,2 6,4 6,4 Kommunstyrelsen 2,1 2,4 2,8 5,1 Kultur- och fritidsnämnden 3,8 4,4 5,8 9,1 Miljönämnden 3,7 9,9 11,7 11,2 Plan- och byggnadsnämnden 7,1 1,5 4,3 5,6 Samrehabnämnden 4,3 4,9 5,5 6,4 Socialnämnden 6,1 7,0 7,8 7,8 Teknik- och servicenämnden 7,8 8,4 7,2 6,9 Äldreomsorgsnämnd 6,3 7,4 8,9 9,6 Kommunen totalt 5,8 6,3 7,2 7,5 Generellt gäller att sjukfrånvaron fortsätter att öka i Marks kommun, även om ökningen det senaste året är 0,3 procentenheter jämfört med året innan då den ökade med 0,9 procentenheter. Möjligen ser vi en kulmen under slutet på eller under Dock minskar andelen långtidsfrånvaro, dvs sjukfrånvaro längre än sextio dagar. Sjukfrånvarons förändringar i Marks kommun följer den allmänna trenden, även om Marks kommun ligger generellt högt. Löneöversynen Arbetet med löneöversyn är klart och nya löner har betalats ut. Sist ut var avtalet om Kommunals löner, som innehöll en särskild löneökning för gruppen undersköterskor. Totalt sett landade årets löneöversyn på cirka 2,7 procent, det vill säga i enlighet med budget. Kompetensutveckling Kommunstyrelsen gav kommunledningskontoret i uppdrag om kompetenshöjande insatser för all personal och alla förtroendevalda vad avser diskrimineringslagstiftningens grunder, mänskliga rättigheter mm. Insatserna startade i november 2015 och avslutades våren. 12