Kallelse till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde. Tisdagen den 15 januari 2019, klockan ca Ösel, Rådhuset Visborg

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2019/38 Kallelse till barn- och utbildningsnämndens arbetsutskotts sammanträde Tisdagen den 15 januari 2019, klockan ca Ösel, Rådhuset Visborg Eventuellt förhinder anmäls till nämndsekreterare Nina Gustavsson, Föredragningslista Förslag på justerare: Ärende 1 Forskningsprojektet ECHO-zon om barnhälsa BUN 2018/991 Ärendet föredras av Lisa Stark, regionstyrelseförvaltningen samt av chefen för barn- och elevhälsan Maria Benczy 2 Aktivitetsplan för självmordsförebyggande arbete BUN 2015/677 Ärendet föredras av chefen för barn- och elevhälsan Maria Benczy 3 Information. Projekt bokstart BUN 2019/35 Ärendet föredras av chefen för förskolan Lena Gustavsson 4 Information. Överföring av resultat från år 2018, barn- och utbildningsnämnden BUN 2019/39 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 5 Verksamhetsberättelse år 2018, inklusive ekonomisk årsredovisning. Verksamheternas årsredovisningar BUN 2019/7 Ärendet föredras av t.f chef för kvalitets- och utvecklingsavdelningen, Kalle Söderberg 6 Information. Inför strategisk plan och budget BUN 2019/6 Ärendet föredras av förvaltningschef Anders Jolby 7 Beslutsattestanter generella, år 2019 BUN 2019/36 8 Information. Skolriksdag den 6-7 maj 2019 BUN 2019/37 Ärendet föredras 9 Rapport. Anmälningar om kränkande behandling BUN 2018/19 NOT. Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet 10 Förvaltningschefens information BUN 2019/15 Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Muntligt ärende Bilaga Muntligt ärende Bilaga Muntligt ärende (---) Muntligt ärende Ordförande Stefan Nypelius Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 1 of 99 Webbplats

2 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Lisa Stark/Maria Benzcy Tjänsteskrivelse BUN 2018/ december 2018 Barn- och utbildningsnämnden Forskningsprojekt ECHO-zon barnhälsa Uppsala universitet Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till det planerade forskningssamarbetet ECHO-zon under förutsättning av att regionfullmäktige avsätter erforderliga resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden för forskningsprojektet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt till regionstyrelsen för regional koordinering. Sammanfattning ECHO-zon är ett långsiktigt forskningsupplägg med utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO). Planeringen har skett inom partnerskapet mellan och Uppsala universitet. Ambitionen är att den forskning som genomförs ska kunna tillämpas praktiskt på Gotland och därmed stärka arbetet med barns hälsa. Professor Peter Bergsten vid Uppsala universitet är huvudansvarig för forskningsupplägget. Insatserna ska främst inriktas på faktorerna sömn, matvanor och fysisk aktivitet. Genom de mätningar som görs på individnivå blir det möjligt att följa upp om genomförda insatser ger avsedd effekt. Ambitionen är att forskningssamarbetet ska vara långsiktigt, 10 år, och att Uppsala universitet ska medverka till att såväl samla data på individnivå som att kartlägga och förstärka arbetet inom BVC, förskola, skola och i barns hem- och fritidsmiljö. Projektet ska omfatta barn 0 14 år. Elevhälsan kommer att beröras av projektet men kommer inte att behöva utöka sin verksamhet för detta. Därmed behöver heller inte särskilda resurser avsättas inom elevhälsan. Parallellt med ovan nämnda insatser planeras även att inleda samverkan med näringsidkare för att stimulera ett brett lokalt samhällsengagemang kring barns hälsa. En förstudie har genomförts inom partnerskapet Uppsala universitet under 2018 för att undersöka föräldrars inställning till att blodprov tas på deras barn. Vidare har resursbehovet bedömts för ett genomförande av 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Page 2 of 99 Webbplats

3 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/991 forskningsprojektet och interventionen. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har medverkat i förstudien. Forskning som samlar in blodprov och annan data om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd är påbörjad och kommer att fullföljas när beslut fattats om att genomföra forskningssamarbetet. Finansieringen delas mellan Uppsala universitet och. Universitet bidrar i arbetet med motsvarande 2,4 tjänster som knyts till forskningsarbetet på Gotland och regionen med motsvarande 1,5 tjänst. Av detta planeras 1,0 tjänst förläggas inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet medan 0,5 tjänst hanteras av regionstyrelsen. Forskningsprojektet förfogar därutöver över ytterligare resurser från Uppsala universitet för forskningssjuksköterska, laboratorieingenjör, statistiker och läkare motsvarande 1,7 tjänst med placering i Uppsala. Bedömning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen gör i likhet med regionstyrelseförvaltningen bedömningen att den tänkta insatsen med ett långsiktigt forskningsupplägg med samhällsinriktade insatser för hälsosamma levnadsvanor för barn är helt i linje med regionens mål om god och jämlik hälsa. Samtidigt kan det ambitiösa vetenskapliga angreppssättet bidra till att stärka samverkan i partnerskapet mellan regionen och Uppsala universitet. Därmed bedömer förvaltningarna att projektet är angeläget såväl ur ett barnhälsoperspektiv som ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Beslutsunderlag Förstudie ECHO-zon Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby utbildnings- och arbetslivsdirektör Skickas till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen Page 3 of 99 2 (2)

4 Förstudie ECHO-zon Gotland En hälsosam uppväxt på Gotland Förstudie är genomförd inom ramen för partnerskapet med Uppsala universitet på uppdrag av. Författare: Gustav Melén Uppsala universitet Projektledare: Theresé Kullåker & Gustav Melén Uppsala universitet Page 4 of 99

5 Innehållsförteckning ECHO-zon Gotland... 3 Hälsosam uppväxt på Gotland... 3 Syfte... 4 Genomförande av - ECHO-zon Gotland... 4 Definiera nuläget (bas-linjen)... 5 Implementera insatser och följa upp... 5 Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet... 5 BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön... 6 Förändring på samhällsnivå... 6 Blodprovstagning... 6 Prov i stor skala i Umeå erfarenheter... 7 Forskningsresultat och etisk prövning... 7 Rekrytering av deltagare... 7 Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen... 8 Information och kontakt med potentiella deltagare... 8 TEAM ECHO-zon... 9 Styrgrupp för Echo-zon Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet Finansiering Slutsatser Page 5 of 99

6 ECHO-zon Gotland Interventionen ECHO-zon Gotland tar sin utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO) 1 och planeras bli en central del i partnerskapet mellan och Uppsala universitet. Ambitionen är att den forskning som genomförs också skall få praktisk tillämpning på Gotland och stärka arbetet med barns hälsa. Interventionen ämnar skapa en samhällsförändring med ett ökat fokus på hälsa. I finska Seinäjoki där en liknande intervention startade 2011 har samhället engagerats något som märks bland annat genom att allt fler företag sponsrar idrotts- och friluftsaktiviteter. Det har även vuxit fram en rad mindre hälsoföretag som lever på ett samhälle där hälsa hamnat mer i fokus. Seinäjoki har blivit ett föredöme för många kommuner och regioner både i och utanför Finland. För att hantera det allt större intresset så anordnas från och med 2018 konferensen Healthy kids of Seinäjoki. Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet och initiativtagaren bakom ECHO-zon Gotland, fick 2017 uppdraget att göra en vetenskaplig utvärdering av arbetet och de resultat som åstadkommits i Seinäjoki. En preliminär analys som gjorts och som nu skickats till den finska folkhälsomyndigheten THL visar dock att de positiva viktminskningsresultat, som kopplats till interventionen, på gruppnivå verkar vara mindre uttalade än vad som ursprungligen rapporterades. På individnivå visar dock analysen att vissa individer gått ner i vikt till följd av de insatser som gjorts medan andra gått upp i vikt under interventionen. Då data på individnivå är begränsade till mätningar av vikt och längd och inga blodprover tagits som kan ge kunskap och kopplas till individerna går det inte att dra några slutsatser om varför interventionen var effektiv hos vissa individer men inte hos andra. Mycket som gjorts i Seinäjoki är bra men bristen på data gör det svårt att förstå vilka delar i interventionen som fungerat och i så fall för vilka individer, säger Peter Bergsten professor vid Uppsala universitet. I ECHO-zon Gotland planeras därför en betydligt mer omfattande datainsamling för att följa effekterna av de initiativ som görs inom ramen för interventionen. Därigenom kommer möjligheter ges att bland annat följa individer på ett helt annat sätt än vad fallet varit i Seinäjoki. Hälsosam uppväxt på Gotland ECHO-zon Gotland har ambitionen att bidra till att alla barn på Gotland ges en hälsosammare uppväxt genom att förbättra de miljöer som barnen vistas i. I nära samverkan med vill Uppsala universitet genomföra och följa upp insatser inom framförallt förskola och skola. Här inkluderas även privata förskole- och skolalternativ. Förutom skola och förskola blir också BVC och Elevhälsan speciellt viktiga i sitt arbete med att informera föräldrar om bra levnadsvanor och därigenom påverka barnets hemmiljö på ett positivt sätt. Interventionen avser bidra till detta arbete genom att införa kompletterande hälsosamtal vid 1,5 och 4 års ålder i nära samarbete med BVC. Samtalen utförs i samband med den blodprovstagning som planeras inom ramen för interventionen. Ett sådant arbete är viktigt inte minst på Gotland eftersom statistiken visar att fler än var fjärde tioåring på Gotland är överviktig och siffran är bland de högsta i landet 2. Samtidigt syns en ljusning bland fyraåringarna där siffrorna sammantaget är under riksgenomsnittet och är bland de lägre i 1 WHO 2 Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och elevhälsan Page 6 of 99

7 landet. Bakgrunden till detta är att antalet fyraåriga pojkar med övervikt halverats sedan Däremot har flickorna i samma åldersgrupp dessvärre inte gjort samma framsteg utan ligger kvar på nivåer i linje med riksgenomsnittet eller något över. För att permanent förbättra hälsoläget vad gäller övervikt bland barn behöver vi förstå orsakerna till varför ett barn går upp i vikt medan ett annat inte gör det. För att kunna besvara frågan och finna orsaker behövs tillgång till omfattande data om barnen och den miljö de lever i. Förutom information kring barnens miljö, som bland annat innehåller information om mat, rörelse och sömn, behöver också blodprov tas för att inkludera individens unika, biologiska och ärftliga förutsättningar. Förutom de evidensbaserade data/åtgärder som ECHO-zon Gotland ser ut att kunna ge oss innebär det sannolikt ett ökat fokus på barns hälsa både inom regionen men också i samhället i stort., säger Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och Elevhälsan Genom åren har otaliga insatser för att minska övervikt bland barn genomförts på olika platser. Dessa insatser har haft olika ansatser men inga bestående förändringar har dock skett. Eftersom datainsamling kring dessa initiativ varit begränsad har det inte varit möjligt att förstå varför en insats inte fungerat. Målet för ECHO-zon Gotland är att minska andelen barn med övervikt och därmed relaterade sjukdomar. Bland dessa märks typ 2 diabetes såväl som psykisk ohälsa och en ökad risk för cancer. Ett sådant arbete förväntas att på kort såväl som på lång sikt minska kostnaden och belastningen på den gotländska sjukvården. För att lyckas med arbetet är det avgörande att föräldrar låter sina barn deltaga i interventionen men även att säkerställa att tillräckliga resurser tillsätts. Syfte Förstudien syftar till att tydliggöra vilka resurser som behöver tillsätta för att ingå ett långsiktigt samarbete med Uppsala universitet kopplat till barns hälsa och interventionen ECHO-zon Gotland. Vidare skall förstudien utreda och beskriva förutsättningarna för att genomföra interventionen i det gotländska samhället speciellt med avseende på antalet barn som kan förväntas delta. Genomförande av ECHO-zon Gotland Interventionen har som mål att kartlägga och påverka miljön runt om barnet i en riktning som bidrar till att barnet och dess familj gör hälsosamma val. Miljön innefattar hemmet, skolan samt platser där Page 7 of 99

8 barnet uppehåller sig på fritiden. Därigenom bidrar interventionen till att skapa förutsättningar för en hälsosam uppväxt på Gotland. Definiera nuläget (bas-linjen) Interventionen planerar att långsiktigt, längre än tio år, bidra till ett samhälle med ökat fokus på barns hälsa. Under det första året avser interventionen att studera nuläget, definiera en bas-linje som sedan utgör jämförelsepunkt för mätningar som görs i senare skede. Med utgångspunkt från Region Gotlands styrdokument görs en analys gentemot nationella riktlinjer men även den senaste forskningen kopplad till mat, rörelse och sömn. I nästa steg planerar interventionen att studera hur väl styrdokument och riktlinjer faktiskt implementeras. Detta genom att intervjua förskole- och skolpersonal som får beskriva hur situationen ser ut med fokus på mat och rörelse. För de minsta barnen finns också sömn med som parameter då de ännu sover på förskolan. Tanken är att fristående förskolor och skolor kommer följa samma modell. På individnivå planeras blodprovstagning på barn i åldern 1,5, 4, 7, 10, och 14 år samt hos nyfödda genom navelsträngsblodtagning. I samband med blodprovstagning görs också enkätstudier som fångar den omgivande miljö som barnen befinner sig i. Implementera insatser och följa upp Beroende på hur nuläget ser ut kan olika åtgärder bli aktuella. I den mån nulägesanalysen exempelvis skulle identifiera att flickor rör sig mindre än pojkar på förskolan skulle fokus kunna vara att titta på sätt att stimulera en ökad rörelse hos denna grupp. För att lyckas implementera denna typ av förändringar blir det helt avgörande att interventionen arbetar nära. Det är troligt att flera olika insatser kan bli aktuella, små såväl som större som kan liknas vid program inom framförallt områdena rörelse, mat och sömn. Genom de mätningar som planeras på individnivå blir det möjligt att följa om olika insatser ger avsedd effekt. I den mån det inte ger resultat blir det viktigt att förstå varför det inte fungerar men också pröva andra insatser. Målsättningen är att interventionen skall nå ut på hela Gotland till samtliga förskolor och skolor som berörs av en insats. I detta sammanhang är det viktigt att ta i beaktande att enstaka små förändringar årligen inte kommer gå att fånga utan det krävs flera små alternativt större för att få till förändringar som kan antas ha en påverkan på barnens viktutveckling. I och med de blodprov som planeras kan materialet delas in utifrån genetiska och biologiska faktorer vilket innebär att det blir möjligt att följa utvecklingen baserat på olikheter i genetik och biologi hos barnen. Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet För de barn som avviker från viktkurvan vid BVC-kontroller eller elevhälsosamtal kan den data som interventionen samlat in för barnet bidra till en djupare förståelse för överviktsproblematiken. Interventionens personal kommer finnas tillgänglig för att tolka den data som finns men även om så önskas finnas med i förberedande samtal kring hur problematiken bör hanteras. I detta sammanhang blir också Anders Forslund som är interventionens praktiserande läkare en tillgång. Anders Forslund Page 8 of 99

9 är barnläkare och är ansvarig för Överviktsenheten vid Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala universitet. BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön BVC och Elevhälsan har en stor kunskap om situationen på Gotland och den problematik som finns. Med sin relation till stort sett samtliga barnfamiljer på Gotland blir verksamheterna viktiga i genomförandet av ECHO-zon Gotland. Detta gäller inte minst då de i många fall förväntas bli vägen in för att nå familjerna och den så viktiga hemmiljön. De hälsosamtal som i dagsläget genomförs på BVC och i elevhälsovården är centrala delar i möjligheterna att kunna påverka familjerna till en hälsosammare hemmiljö för barnen. Interventionen planerar också att bidra till detta genom hälsosamtal i samband med provtagningen vid 1,5 och 4 år. Förändring på samhällsnivå Interventionens breda anslag innebär att det är rimligt att anta att den faktiskt kommer påverka så många familjer att det blir möjligt att tala om en verklig samhällsförändring. Exempelvis kommer rekryteringen under de inledande åren arbeta brett för att nå ut med information om studien. Detta arbete kommer innebära att en klar majoritet av föräldrarna till barn i åldern 0 14 år kommer ha haft kontakt med interventionen efter 2-3 år. Bland de deltagande familjerna kommer relationen fördjupas genom enkäter, samtal och provtagning. Det blir sannolikt också naturligt bland de deltagande familjerna att diskutera och utbyta erfarenheter med andra familjer. Parallellt med detta kommer interventionen titta på möjligheter att påverka näringsidkare att erbjuda mer hälsosamma alternativ. Detta kommer sannolik underlättas när interventionen kommit igång och allt fler i samhället intresserar sig för hälsa på olika sätt. Om utvecklingen blir som i finska Seinäjoki där ett tydligt samhällsengagemang växt fram kring barns hälsa är förhoppningen att fler hälsosamma alternativ finns tillgängliga för barnen även på sin fritid. Blodprovstagning Viktuppgång respektive viktnedgång är kopplat till den enskilde individens biologiska och inte minst genetiska förutsättningar. Därför blir blodprov avgörande för att kunna dra rätt slutsatser. I interventionen planeras provtagning av navelsträngsblod samt provtagning på barnen vid 1,5 vid 4 vid 7 samt 10 och 14 års ålder som tidigare beskrivits. Med 200 individer i varje åldersgrupp innebär det i storleksordningen 1200 prover årligen. Då barnens ämnesomsättning står i fokus är det viktigt att proverna samlas in enhetligt efter en natts fasta. Visby lasarett och barnkliniken bedöms vara den lämpligaste platsen för provtagning av små barn 1,5 och 4 år gamla. Att använda vårdcentraler på landet blir logistiskt svårt / resurskrävande men framförallt är de inte anpassade för barn. Väntetider kan komma att förekomma speciellt i de fall lokaler delas med ordinarie verksamhet som alltid måste ha förtur. I dessa fall är det viktigt att möjligheten finns att kunna gå till ett lekrum. När det gäller de lite äldre barnen i skolåldern tas proven på skolorna och de bedöms vara mer rutinmässiga. För att kunna genomföra en så pass omfattande provtagning är tanken att skapa ett team som leds av en forskningssjuksköterska. Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen samt utarbetar hur studien kan genomföras på barnkliniken samt inom elevhälsovården. För att genomföra fyra faste-provtagningar per dag på de minsta barnen så krävs förutom forskningssjuksköterskan en barnsjuksköterska och att dessa flankeras av varsin undersköterska, se vidare avsnitt TEAM-ECHO-zon. Page 9 of 99

10 Proven behöver tas fastande vilket innebär att det i princip är tiden mellan 7, som är möjlig för provtagning. Kopplat till provtagningen hålls också ett kortare hälsosamtal där det även finns möjlighet att hantera eventuella obehagskänslor hos föräldrarna. Prov i stor skala i Umeå erfarenheter I Northpopstudien i Umeå har omkring 400 blodprov på 1,5 åringar genomförts under året. För dem har det fungerat bäst när barnet suttit i förälderns knä och en sjuksköterska tagit provet samtidigt som undersköterska hållit barnets hand. Själva blodprovet kan ta allt från någon till några minuter och under den tiden så använder de sig av såpbubblor såväl som film för att distrahera barnet. Innan provtillfället har handloven på båda händerna bedövats genom ett Emla-plåster vilket skickas ut via brev och sätts på av föräldrarna på morgonen. Detta innebär att området är bedövat när barnet kommer till mottagningen. Provet tas sedan från blodkärl i handen med en butterflynål och blodet droppas ner i ett provrör. I Northpop tas 8 ml medan i ECHO-zon Gotland planeras 5 ml. Eftersom det rör sig om forskning är det av yttersta vikt att undvika obehagssituationer där så är möjligt. Därför är det bättre att avbryta än att fullfölja en provtagning om en förälder eller barnet är alltför spänd. Forskningsresultat och etisk prövning Forskning som samlar in blodprov och information om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd har påbörjats och kommer genomföras så snart beslut om att genomföra interventionen är taget. De prover som tas på Gotland hamnar först under Stockholms Medicinska Biobank. I nästa steg planeras proverna att flyttas till Uppsala Biobank vilken samägs av Uppsala universitet och Region Uppsala. Den databas som skapas genom de omfattande enkätundersökningarna placeras på Uppsala universitet. Avsikten är att reglera tillgången till data för s räkning genom avtal. Fullständig transparens kring de resultat som uppkommer i studien kommer att råda och ambitionen är att och Uppsala universitet gemensamt kan använda dessa för att kontinuerligt förbättra interventionen. I de fall det kan handla om nya upptäckter exempelvis kopplat till avancerade blodprovsanalyser kan forskaren behöva en tidsfrist för att få en möjlighet att publicera sina upptäckter innan de delas brett. Forskaren äger också forskningsresultaten i enlighet med lärarundantaget. Interventionen kommer publicera resultat kontinuerligt på hemsidan på gruppnivå. Därtill kommer interventionen som tidigare beskrivits bistå med underlag i de fall överviktiga personer behöver behandling.ett dokument behöver också tas fram där föräldrarna samtycker till provtagningen och hur proverna kommer användas. Rekrytering av deltagare Ur ett vetenskapligt perspektiv är det viktigt att säkerställa att en tillräckligt stor grupp av individer finns med i urvalet för att kunna dra slutsatser om en grupp och interventionens effekt för densamma. Förenklat uttryckt ger ett större antal barn som deltar större möjlighet att dra korrekta slutsatser. Det är vidare viktigt att se till att de individer som deltar utgör ett representativt urval. Page 10 of 99

11 Ansatsen i ECHO-zon Gotland är mycket ambitiös i det att data både på miljö- och individnivå samlas in. Barnens deltagande innebär unika möjligheter att följa individer och grupper och koppla deras viktutveckling till sin livsmiljö. En så detaljerad och omfattande studie med det beskrivna upplägget finns i dagsläget inte, varför ECHO-zon Gotland blir unik. Interventionen är designad på sådant sätt att en stor del av analyserna kan göras även om deltagandet är lågt vissa år eller vissa grupper. Ambitionen är att årligen nå mellan 100 och 200 barn inom respektive åldersgrupp, vilket skulle skapa ett oerhört starkt forskningsmaterial. Även ett lägre deltagande skulle vara hanterbart men leda till att vissa analyser skulle falla bort. Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen I intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 0 14 år på Gotland framkom att procent var beredda att låta sina barn deltaga. Det relativt begränsade underlaget (31 individer) ger ingen statistiskt säkerställd siffra men väl en fingervisning om att deltagandet kan förväntas bli tillfredsställande. Blodprov på små barn (1,5 och 4 år), som är en central del av interventionen har diskuterats med samtliga föräldrar. Det visar sig att de föräldrar som tyckt att vaccinationer varit plågsamma för barnen också är skeptiska till att låta sina barn deltaga. I samtal med företrädare för BVC i Visby med mångårig erfarenhet framkommer att omkring 90 procent av vaccinationerna fungerar bra vilket indikerar att tio procent av föräldrarna kan förväntas falla bort av denna orsak. I Umeå genomförs forskningsprojektet Northpop, som har likheter med ECHO-zon Gotland. Vid besök i Umeå visade det sig att Northpop var utestängd från mödravården och fick stå utanför och i en många gånger stressad situation tvingas arbeta med rekryteringen. Trots detta framgår det i samtal med företrädare för Northpop att de lyckats rekrytera mellan procent av de nyfödda barnen. Northpop har vid 1,5 års ålder ett frivilligt blodprov som 75% av de deltagande familjerna genomför. Kopplat till detta görs en allergiscreening. Screeningen ansågs vara motiverande för föräldrarna. Det förekom dock även röster kring att screeningen var väl tidig och kunde bidra till onödigt arbete för sjukvården. Sammantaget med de uppgifter som framkommit från intervjuerna med gotländska föräldrar och erfarenheterna från Umeå så är bedömningen att ungefär 200 av de 550 barn som årligen föds bör kunna rekryteras vilket motsvarar knappt 40 procent. Information och kontakt med potentiella deltagare Även om föräldrarna är positiva till att låta sina barn vara med i interventionen är bedömningen att det krävs ett excellent rekryteringsarbete för att lyckas rekrytera 200 barn/familjer per årskull. På en övergripande nivå handlar det om att ta fram en professionell hemsida, Facebook- såväl som Instagramkonto för att kunna nå ut till målgruppen på olika sätt. Att sedan fylla dessa kanaler med information och även kortare filmer som berör blir viktigt för att öka engagemanget i frågan men även skapa kunskap om interventionen. Trycksaker som kan skickas ut för att informera om interventionen blir även det en viktig del i rekryteringsarbetet. Interventionen planerar att presentera de resultat som nås på hemsidan men även arrangera föreläsningar och work shops för att stärka engagemanget kring interventionen. Tanken är också att skapa en relation till media och genom dem sprida information både om att arbetet utförs men också skapa ett intresse kring de resultat som nås. Page 11 of 99

12 För att rekrytera blivande föräldrar till studien kommer MHV spela en central roll och vara vägen in i studien. Planen är att skicka ut information om interventionen ungefär halvvägs in i graviditeten och följa upp med att informera på gruppnivå vid de träffar som MHV arrangerar. En kombination av att skicka ut material och uppföljande samtal har visat sig effektivt i Northpopstudien. Under de första åren kommer interventionen behöva rekrytera brett. Förutom de nyblivna föräldrarna behöver även 1,5-, 4-, 7-, 10- och 14 åringarna och deras föräldrar informeras. Efter fyra år med provtagning kommer de nyfödda ha hunnit med både 1,5- och 4-årsprovtagningen och på samma sätt kommer första årets tioåringar hunnit bli 14 år. Det innebär att de som rekryteras till studien kommer att alltmer rekryteras från MHV. Att arbeta nära eller till och med gemensamt med är viktigt för att lyckas med rekryteringen. Planen är att skicka ut kallelser med och Uppsala universitet som avsändare. TEAM ECHO-zon Interventionen planeras ha två personer stationerade på Gotland i nuvarande upplägg där de procentsatser som anges är förslag på omfattning. Den totala resursåtgången för har sammanfattats i totalt 1,5 tjänster. Anställningens placering kan för forskningssjuksköterskan respektive hälsokoordinatorn vara på universitetet såväl som hos beroende på vad som är bäst för verksamheten. Värt att notera är att inga undersköterskor finns med trots att de krävs i provtagningen av de yngsta barnen. Istället för att ta med deras tid och även viss administrativ tid kring kallelser har denna summerats och lags på forskningssjuksköterskan och barnsjuksköterskan. Svårigheten att rekrytera barnsjuksköterskor kommer dock i praktiken sannolikt innebära att undersköterskor används där så är möjligt. Forskningssjuksköterska 100 % (50 % UU och 50 % RG) Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen och klinisktupplägg tillsammans med barnkliniken och elevhälsovården. Forskningssjuksköterskan planeras också ha ett nära samarbete med BHV för att rekrytera blivande föräldrar till studien. Barnsjuksköterska 50 % RG Bistår med provtagning samt stöd till forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinator 100 % (UU 50 % RG 50 %) Hälsokoordinatorn leder genomförandet av interventionen på plats. Arbetsuppgifterna innefattar att genomföra nulägesanalysen, implementera åtgärder i samarbete med samt att hålla en nära dialog med forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinatorn behöver kunna röra sig mellan olika förvaltningar och nivåer inom Region Gotland. Allt ifrån förvaltningsledning till operativ nivå i förskola och skola såväl som inom sjukvården. Förslaget är att denna person placeras hos. Föreståndaren 40 % (UU) och intervention-koordinator 100 % (UU) Page 12 of 99

13 Dessa personer är stationerade i Uppsala men kommer ge dagligt stöd till forskningssjuksköterskan såväl som hälsokoordinatorn. Projektledare planeras vara på plats på Gotland motsvarande 20 % av sin tid och föreståndaren motsvarande 10 %. I en inledande fas kommer detta med all säkerhet behöva vara mer frekvent. Styrgrupp för ECHO-zon Förslaget är att styrgruppen för ECHO-zon Gotland består av förvaltningscheferna för Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilka är de förvaltningar där den absoluta majoriteten av arbetet förväntas ske. Därtill föreslås föreståndaren för interventionen samt en företrädare för medfarms ledning vid Uppsala universitet finnas med som ordinarie ledamöter. Förslaget är vidare att till denna grupp adjungera projekt- och hälsokoordinatorn samt partnerskapsledarna. Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet ECHO-zon Gotland planeras bli en stående punkt på agendan under partnerskapsmötet där företrädare för interventionen kommer att deltaga under del av möte. Det blir viktigt för att koordinera med andra initiativ inom partnerskapet. Finansiering De resurser som söks för genomförandet av interventionen från och Uppsala universitet säkrar arbetet under de första fem åren. Därtill kommer finansiering för mätningar och analyser sökas av externa parter. Att förändra samhället i en riktning som ECHO-zon Gotland arbetar med tar tid. Därför kommer redan nu planering påbörjas för att säkra finansiering av projektet för år Under den andra femårsperioden är ambitionen att säkra en fortsatt finansiering från Uppsala universitet och Region Gotland vilken kan utgöra ryggraden och garantin för den långsiktiga implementeringen av interventionen. Möjligheterna att söka externa medel bedöms som goda efter det att interventionen startat. För detta kommer ECHO-zon Gotland att presenteras för stiftelser som AFA, Länsförsäkringar och Kamprad. Slutsatser ECHO-zon Gotland kommer att samla omfattande data. Därmed har ECHO-zon Gotland möjlighet att på ett unikt sätt bidra till att tackla komplexa hälsoutmaningar centrerade kring våra barns hälsa. Detta genom att bidra med evidensbaserade underlag för hur samhället skall agera. ECHO-zon Gotland kräver en resursförstärkning inom s organisation motsvarande 1,5 tjänster på sjuksköterskenivå vilket motsvarar ca 1 miljon kronor årligen. Denna finansiering behöver vara långsiktig för att trygga interventionens genomförande. I ett första steg under fem år men med siktet inställt på tio år. Page 13 of 99

14 Möjligheterna att genomföra interventionen bedöms som goda. Dels är föräldrarna positiva och dels har provtagning i Umeå visat att det är möjligt att genomföra provtagning också på små barn i stor skala. Samtidigt finns det utmaningar framförallt i bemanningen då rekryteringen av barnsjuksköterskor till Visby lasarett är en svårighet. Page 14 of 99

15 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Maria Benczy Chef Barn- och elevhälsan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2015/677 8 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Aktivitetsplan för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, UAF, 2019 Förslag till beslut Aktivitetsplanen godkänns, under förutsättning att den godkänns av gymnasieoch utbildningsnämnden. Bakgrund Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i oktober år 2015 att godkänna Program för självmordsförebyggande arbete inom för åren Utifrån uppdragen som beskrivs i Program för självmordsförebyggande arbete inom för åren , ansvarade barn- och utbildningsnämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden för planering av aktiviteter inom följande områden: Barn och unga ges kunskap i skolan om tecken på psykisk ohälsa genom evidensbaserat material Skolan har tydliga rutiner för upptäckt av risk för självmord och självmordsförsök Plan tas fram för att personal i skolan har kunskap om psykisk ohälsa Aktiviteterna som planerades i ovanstående Program för självmordsförebyggande arbete inom utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, UAF, för åren är i möjligaste mån genomförda och slutredovisade i BUN, november Därefter beslutade Regionfullmäktige vid sitt sammanträde i december 2018 att Nuvarande program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland förlängs att gälla till dess att det är reviderat dock som längst till Arbetet med revideringen påbörjas under andra halvåret 2019, av Regionstyrelseförvaltningen 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Page 15 of 99 Webbplats

16 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2015/677 Regionstyrelsen (genom dess förvaltning) får i uppdrag att i samband med revideringen undersöka möjligheten till och eventuellt utforma ett formaliserat samarbete för förebyggande av självmord på Gotland med aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, genom Barn- och elevhälsan, har tagit fram aktivitetsplan för 2019 för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete, i avvaktan på ny beslutat Program för självmordsförebyggande arbete inom. Aktivitetsplanen för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete är framtagen i samarbete med s strateg inom folkhälsa och välfärd. De föreslagna aktiviteterna är även förankrade, och godkända av, chefen för grundskolan, chefen för gymnasiet och vuxenutbildningen samt utbildningsdirektören. Bedömning De i planen föreslagna aktiviteterna utgår från skollag och läroplaner, med syftet att stärka barn och ungas livskompetens. Nuläget gällande Gotlands barn och ungdomars psykiska ohälsa, som utifrån tillgänglig statistik, är högre än rikssnittet, föranleder oss att vara aktiva i det förebyggande hälsoarbetet. Det är av vikt att fokus och kraft i frågan fortgår. Beslutsunderlag Förslag till Aktivitetsplanen för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete, inom UAF, 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Maria Benczy chef Barn- och elevhälsan Page 16 of 99 2 (2)

17 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Maria Benczy Chef Barn- och elevhälsan Aktivitetsplan för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete Nedanstående är framtaget av Barn- och elevhälsan i samarbete med s strateg inom folkhälsa och välfärd. De föreslagna aktiviteterna är även förankrade, och godkända av, chefen för grundskolan, chefen för gymnasiet och vuxenutbildningen samt utbildningsdirektören Bilda arbetsgrupp: BEH representanter Rektors-/skolrepresentanter - Bilda styrgrupp från skolledning och ledning för BEH 2. Arbetsgruppens mål: Ta fram aktivitetsplan för att ge skolan/eleverna genom hela skoltiden kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete Arbetsgruppens uppdrag Första deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för gymnasiet - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i respektive år 1, år 2, år 3 Andra deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för åk Företrädesvis YAM (Youth Aware of Mental health), minst 5 medarbetare inom BEH/skolkuratorsgruppen utbildas till instruktörer - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i utvald årskurs(er) Tredje deluppdraget är att ta fram aktivitetsplan för de lägre årskurserna - Se på möjligheterna att använda Good Behaviour Game (exv Malmö Höjaspelet) - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i utvalda årskurser Fjärde deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för att ge MHFAutbildning (Första hjälpen psykisk hälsa) till gymnasieskolans pedagoger, eventuellt även grundskolans pedagoger - Exv två utbildningskurser per år (Utbildningsinstruktörer finns inom förvaltningen/region Gotland) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland Page 17 of 99

18 Regionfullmäktige Protokoll Rf 73 Självmordsförebyggande program revidering RS 2018/ Regionstyrelseförvaltningen Regionstyrelsen , 336 Regionfullmäktiges beslut Nuvarande program för förebyggande av självmord (regionfullmäktige , 245) för, förlängs att gälla till dess det är reviderat, dock som längst till Arbetet med revideringen påbörjas under andra halvåret Regionstyrelsen (genom dess förvaltning) får i uppdrag att i samband med revideringen av s program för förebyggande av självmord undersöka möjligheten till och eventuellt utforma ett formaliserat samarbete för förebyggande av självmord på Gotland med aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor. Nuvarande program för självmordsförebyggande arbete för gäller från 2015 till Enligt programmet har regionstyrelsen i uppdrag att planera arbete för revidering av programmet i början av Regionstyrelseförvaltningen ser att det är mest gynnsamt att planera revidering av programmet till andra halvåret Det beror på att det under första halvåret 2019 kommer pågå processer kring framtagandet av regional utvecklingsstrategi, RUS och att hälso- och sjukvårdsförvaltningen är inne i ett projekt säker suicidprevention som pågår fram till och med första halvåret Uppföljning av det självmordsförebyggande programmet gjordes som planerat i samband med bokslut 2016 och regionsstyrelseförvaltningen har även stämt av pågående aktiviteter vid halvårsskiftet Resultaten visar att arbete sker utifrån programmet som bedöms ha positiv effekt för att hålla fokus på arbetet. Strateg inom folkhälsa och välfärd deltar vid nationella nätverksmöten med regionala samordnare för suicidprevention och bedömer att Gotland ligger väl till nationellt i det förebyggande arbetet. Uppföljningen av programmet visar att det genomförts olika utåtriktade aktiviteter som föreläsningar på temat psykisk hälsa samt deltagande i marknader och mässor. Alla förvaltningarna har genomfört kompetenshöjande aktiviteter för medarbetare. forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 18 of 99

19 Regionfullmäktige Protokoll Rf 73 forts. Förvaltningarna arbetar med sina rutiner för kontakt och stöd till självmordsnära personer. Gemensamt över verksamhetsgränser har en processkartläggning genomförts med deltagande från psykiatrin, primärvården, akutmottagningen, ambulansen, 1177 sjukvårdsrådgivningen, barn- och elevhälsan, anhörigstödet, socialjouren, social tjänsten, räddningstjänsten och polisen. Ett övergripande rutindokument som tydliggör uppdrag och rutiner är skapat. Nya rutiner för strukturerat stöd till efterlevande vid suicid är också framtagna. Arbete fortgår för att integrera suicidprevention i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom. Ämnet ingår numer i regionens arbetsmiljöutbildning och rutin är framtagen till personalhandboken som stöd för samtal om psykisk hälsa. 16 personer i, FINSAM och ideella organisationer har utbildats till instruktörer i Första hjälpen till psykisk hälsa. De har i sin tur utbildat medarbetare i och andra organisationer, exempelvis fackförbund och LRF. Arbete pågår över förvaltningsgränser (hälso- och sjukvårdsförvaltningen, socialförvaltningen och utbildnings- och arbetslivsförvaltning) för att förbättra tillgänglighet till och samverkan kring första linjens vård för barn och unga som mår psykiskt dåligt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar aktivt för att följa vapenlagen för att undvika att personer med psykisk sjukdom har tillgång till vapen för att minska risken för självmord genom skjutning. Barn- och elevhälsan har tagit fram en egen handlingsplan för förebyggande arbete mot självmord och utifrån den har arbete gjorts med kompetensutveckling av medarbetare och en arbetsbok har tagits fram för psykisk hälsa i skolan och förebyggande av självmord. Arbete pågår för att ta fram plan för ökad kunskap om psykisk hälsa bland skolelever. Det självmordsförebyggande arbetet lyfts i olika möten och nätverk inom Region Gotland och i kontakt med andra aktörer. Ett behov till mer strukturerat och gemensamt arbete på Gotland i samarbete mellan olika aktörer i det självmordsförebyggande arbetet har kommit upp som en möjlighet under de senaste åren. Behovet har bland annat lyfts på Länsstyrelsens forum för social hållbarhet där deltagarna visat intresse för det. Regionstyrelseförvaltningens bedömning är att det är lämpligt att förlänga giltighetstiden av nuvarande program för självmordsförebyggande arbete till dess att det är reviderat, dock längst till Revidering påbörjas under andra halvåret forts. Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 19 of 99

20 Regionfullmäktige Protokoll Rf 73 forts. Några negativa konsekvenser av förlängning av nuvarande program kan inte ses för det självmordsförebyggande arbetet i. Det vore däremot till nackdel om nuvarande program upphör att gälla samtidigt som ett nytt inte trätt i kraft. Det riskerar att fokus och kraft minskar i frågan. Det bedöms av vikt för att ytterligare fokusera det självmordsförebyggandet att undersöka möjligheten till att formalisera samarbetet mellan och andra aktörer på Gotland för gemensam riktning och uppföljning. Det föreslås därför att regionstyrelseförvaltningen får i uppdrag att föra diskussioner om sådant samarbete och om möjligt utarbeta gemensamt styrande dokument, parallellt med att s program revideras. Regionstyrelseförvaltningen föreslår därför att nuvarande program för förebyggande av självmord (regionfullmäktige , 245) för, förlängs att gälla till dess det är reviderat, dock som längst till Arbetet med revideringen påbörjas under andra halvåret Regionstyrelseförvaltningen föreslår även att uppdrag ges om att i samband med revideringen av s program för förebyggande av självmord undersöka möjligheten till och eventuellt utforma ett formaliserat samarbete för förebyggande av självmord på Gotland med aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor. Regionstyrelsen har tillstyrkt regionstyrelseförvaltningens förslag. A n f ö r a n d e n Anföranden hålls av Mats-Ola Rödén (L) och Brittis Benzler (V). P r o p o s i t i o n Ordföranden ställer proposition på regionstyrelsens förslag och finner att det bifalls. Expedieras: Alla nämnder Regionstyrelseförvaltningen Social hållbarhet Justerande: Utdragsbestyrkande: Page 20 of 99

21 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Cecilia Herdenstam Biblioteksutvecklare Gotlands länsbibliotek Lena Gustavsson Chef för förskolan Tjänsteskrivelse BUN 2019/35 8 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Informationsärende. Projektet Bokstart Informationen tas emot Sammanfattning Projektet Bokstart Gotland som ska främja små barns språkutveckling har planerats av länsbiblioteket, folkbiblioteken, förskolan och barnhälsovården och har tilldelats statliga medel från Kulturrådet. Ärendebeskrivning Länsbiblioteket (projektägare), förskolan och barnhälsovården har under åren 2017 och 2018 sökt och beviljats statliga projektmedel för att främja små barns språkutveckling. I omställningsarbetet och övergången till regionsstyrelseförvaltningen har kultur- och fritidsavdelningen sett att ansökningsbeslut och projektdirektiv inte nått den politiska nivån. Detta gäller också andra berörda nämnder. Bokstart Gotland är ett treårigt projekt (ca 1,2 mnkr kr årligen från Kulturrådet) som riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Projektet ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera språk och kommunikation hos sina barn. Forskningen har funnit att bristande stöd och stimulans för små barns språkutveckling kan få stora konsekvenser för det enskilda barnet, familjen och för samhället. Ekonomiska analyser visar att kostnaderna för tidiga, språkstimulerande insatser är små jämfört med de vinster som genereras. Insatserna har dessutom visat sig ha långsiktiga effekter de påverkar barnens skolresultat också efter flera år. Det faktum att tidiga insatser kring små barns språkutveckling är så tydligt evidensbaserad får oss att vilja satsa på denna målgrupp även på Gotland för att kunna arbeta långsiktigt läs- och språkfrämjande vilket i sin tur främjar social inkludering, folkhälsa och demokratiutveckling på Gotland. På Gotland samverkar verksamheter i tre förvaltningar (förskolan, öppna förskolan, folkbiblioteken och barnhälsovården) i 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 21 of 99 Webbplats

22 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/35 projektet, där alla har i uppdrag att stödja barns språkutveckling, men utifrån olika kompetenser och infallsvinklar. Projektet vill arbeta mer effektivt och förvaltningsöverskridande för små barns språkutveckling på Gotland. Om vi har en gemensam grundhållning, ett gemensamt språk och använder liknande metoder och informationsmaterial finns större chans att budskapet når fram till vårdnadshavarna och att vi kan stärka dem i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera sina barns språk och kommunikationsförmåga i olika sammanhang. Projektets sex delar: Fortbildning av förskole-, biblioteks- och bhv-personal. Samma budskap, om språkutveckling och högläsning, ska nå alla vårdnadshavare till barn 0-3 år på Gotland på bvc-besök, föräldramöten och utvecklingssamtal i förskolan, besök på öppna förskolan och bibliotek m m. Kampanj för alla vårdnadshavare till barn 0-3 år via bvc, förskolan, öppna förskolan, biblioteken och media. Informationsmaterial, foldrar och affischer ska tas fram. Hembesök i vissa områden, skolan väljer områden där skolresultaten behöver förbättras. Gåvoböcker och inspirerande, lyhörda samtal om språk, högläsning och böcker. Extra resurser till förskolor i de utvalda områdena med kapprumsbibliotek, besök och stöd av bibliotekspersonal. Andra förskolor kan skaffa egna kapprumsbibliotek, köpa hyllor och komma till biblioteken och låna böcker till dessa i nära samråd med barnbibliotekspersonal. Bokstartsevenemang på bibliotek och öppna förskolor. Tillfällen till fördjupning, högläsningscirklar och informationsträffar. Dokumentation, undersökning och analys av projektet i samarbete med Uppsala universitet Campus Gotland (förskollärarprogrammet). Bedömning Bedömningen är att projektet stämmer väl överens både med den gamla och den nya reviderade läroplanens mål för barns språkutveckling och kommunikation. Förvaltningen anser att det är angeläget att nämnden är informerad om projektet. Beslutsunderlag Projektdirektiv Bokstart Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Page 22 of 99 2 (2)

23 Regionstyrelseförvaltningen Projekt- / förstudiedirektiv Kultur- och fritidsavdelningen, Gotlands länsbibliotek Projekt- / förstudiedirektiv *Projekt Bokstart Gotland *Projektägare Gotlands länsbibliotek *Projektledare Catharina Ampler Projektstyrgrupp RSF: Länsbiblioteket Cecilia Herdenstam HSF: Barnhälsovården Yvonne Shatohin UAF: Förskolan Lena Gustavsson Intressenter *Bakgrund Språket är en grundläggande rättighet. Internationella skolundersökningar, som PISA och Pirls-studierna, visar på försämrade resultat när det gäller elevers läsförmåga och läsförståelse, vilket påverkar möjligheterna till fortsatta studier och yrkesval, och livet i stort. Internationell forskning visar att tidiga, språkstimulerande insatser i hemmen har avgörande betydelse för språkutvecklingen. Program som stödjer små barns språk- och läsutveckling före skolåldern har därmed blivit högintressanta. Kulturrådet har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet. Ett initiativ inom uppdraget är Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling. Bokstart-program finns i närmare 30 länder och har pågått i Sverige i form av pilotprojekt från Kulturrådet har regeringens uppdrag att under utvidga Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskola. Som en del i utvidgningen erbjuder Kulturrådet möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språkutveckling. Bokstart Gotland är ett treårigt projekt, finansierat av Kulturrådet, som riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Projektet ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera språk och kommunikation hos sina barn. På Gotland samverkar förskolan, öppna förskolan, Kultur- och fritidsavdelningen, Gotlands länsbibliotek Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Page 23 of 99 Webbplats

24 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv folkbiblioteken och barnhälsovården i projektet, där alla har i uppdrag att stödja barns språkutveckling, men utifrån olika kompetenser och infallsvinklar. *Syfte (varför?) Forskningen har funnit att bristande stöd och stimulans för små barns språkutveckling kan få stora konsekvenser för det enskilda barnet, familjen och för samhället. Ekonomiska analyser visar att kostnaderna för tidiga, språkstimulerande insatser är små jämfört med de vinster som genereras. Insatserna har dessutom visat sig ha långsiktiga effekter de påverkar barnens skolresultat också efter flera år. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande med små barns språkutveckling. Bokstart ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera barnets språk och kommunikation. Utvärderingar från andra länder som satsat på språkstimulerande insatser visar att föräldrar som deltagit i bokstartprogram läser mer med sina barn och de går oftare till biblioteket. De blir också mer medvetna om läsningens roll för språkutvecklingen. Behov av stimulans för språk- och läsutveckling finns i alla samhällsgrupper och Bokstart är en generell satsning för alla små barn. Det faktum att tidiga insatser kring små barns (o-3 år) språkutveckling är så tydligt evidensbaserad får oss att vilja satsa på denna målgrupp även på Gotland för att kunna arbeta långsiktigt läs- och språkfrämjande vilket i sin tur främjar social inkludering, folkhälsa och demokratiutveckling på Gotland. Projektbeskrivning Projektet vill arbeta mer effektivt och förvaltningsöverskridande för små barns språkutveckling på Gotland. Om vi har en gemensam grundhållning, ett gemensamt språk och använder liknande metoder och informationsmaterial finns större chans att budskapet når fram till vårdnadshavarna och att vi kan stärka dem i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera sina barns språk och kommunikationsförmåga i olika sammanhang. En viktig del i Bokstartmetodiken är hembesök till familjer med inspirerande samtal om språkutveckling och högläsning samt bokgåvor. Projektets sex delar: Utbildning av förskole-, biblioteks- och BHV-personal. Samma budskap, om språkutveckling och högläsning, ska nå alla vårdnadshavare till barn 0-3 år på Gotland på bvc-besök, föräldramöten och utvecklingssamtal i förskolan, besök på öppna förskolan och bibliotek m m. En gemensam digital plattform för delat lärande kommer att utvecklas med tips, mallar och informationsmaterial för personalen. Kampanj för alla vårdnadshavare till barn 0-3 år via bvc, förskolan, öppna förskolan, biblioteken och media. Informationsmaterial, foldrar och affischer ska tas fram. Hembesök i vissa områden, skolan väljer områden där skolresultaten behöver förbättras. Gåvoböcker och inspirerande, lyhörda samtal om språk, högläsning och böcker. Page 24 of 99 2 (5)

25 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Bokstartförskolor i de utvalda områdena med kapprumsbibliotek, besök och stöd av bibliotekspersonal. Andra förskolor kan skaffa egna kapprumsbibliotek, köpa hyllor och komma till biblioteken och låna böcker till dessa i nära samråd med barnbibliotekspersonal. Bokstartsevenemang på bibliotek och öppna förskolor. Tillfällen till fördjupning, högläsningscirklar och informationsträffar. Dokumentation, undersökning och analys av projektet i samarbete med Uppsala universitet Campus Gotland (förskollärarprogrammet). *Mål för projektet Att föräldrar och andra vuxna i de små barnens närhet inser betydelsen av att tidigt stimulera barnets språk och kommunikation. Att föräldrar och andra vuxna i det lilla barnets närhet i högre utsträckning läser högt tillsammans med sina barn. Att vi genom förvaltningsöverskridande samverkan lyckas utveckla hållbara, effektiva metoder för detta. Att de metoder som testas och utvecklas under projektet kan föras in i löpande verksamhet efter projekttidens slut. Beslutspunkter *Återrapportering (när, till vem, vad?) Projektledaren rapporterar till styrgruppen kontinuerligt. Projektägaren ansvarar för kontinuerliga rapporter till berörda förvaltningsledningar och nämnder. Vid projekttidens slut skrivs en slutrapport. Berörda politiska nämnder fattar beslut om en eventuell fortsättning av insatserna i löpande verksamhet. Kommunikation Kopplingar till andra projekt/uppdrag Uppdrag bibliotek Bibliotekslagen: Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. s kulturplan: Länsbiblioteket och folkbiblioteken ska, tillsammans med andra förvaltningar, utarbeta metoder för att öka de vuxnas högläsning för barn. 3 (5) Page 25 of 99

26 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Uppdrag Barnhälsovård Rikshandboken för barnhälsovård: Samtal och information om det kommunikativt kompetenta barnet bidrar till föräldrars medvetenhet och kunskap om barnets förmågor. Det kan öka föräldrarnas motivation till att vid behov stötta barnets kommunikativa och språkliga utveckling. Betydelsefulla främjande faktorer är att tidigt uppmärksamma barnets vilja att kommunicera, lyssna till barnet, prata tillsammans, sätta ord på och dela det som sker i vardagen, peka i/läsa bok tillsammans. Uppdrag Förskolan Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.", "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar.", "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra." I den reviderade läroplanen som kommer i juli 2019 finns målet: "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa." *Slutdatum Övrigt (Kompletterande upplysningar, tidsskrivning etc) Projektorganisation Styrgrupp Projektledare Arbetsgrupp med representanter från bibliotek, barnhälsovård, förskolan, öppna förskolan, logopeder, talpedagog, förskollärarutbildningen Uppsala universitet Campus Gotland Personalgrupper inom Barnhälsovården, Förskolan på Gotland och Biblioteken på Gotland Referensgrupp Projektbudget Intäkter år 1: Page 26 of 99 4 (5)

27 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Statliga projektmedel från Kulturrådet: 1,2 milj kr Egeninsats löner för mötestid styrgrupp och arbetsgrupp: kr Inköpsstöd från Kulturrådet för inköp av gåvoböcker: kr Kostnader år 1: Projektsamordnare, bokstartare, styrgrupp: kr Gåvoböcker och böcker till kapprumsbiblioteken: kr Informationsmaterial, annonser och filmer: kr Resor till utbildningar och lokala resor: kr Övrigt kapprumsbibliotek, utbildningsmaterial, evenemang: kr Kodsträng Ansvar Organisation Konto Verksamhet Aktivitet 1609 Objekt Projekt Komponent *Datum *Underskrift [Namnförtydligande] 5 (5) Page 27 of 99

28 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Kalle Söderberg Tf. chef kvalitet och utveckling Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 9 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Information. Avdelningarnas verksamhetsberättelser för 2018 Förslag till beslut Informationen tas emot. Sammanfattning Arbetet med nämndens årsredovisning och verksamhetsberättelse för år 2018 pågår. Arbetsutskottet kommer att få en första lägesrapport på sammanträdet, den 15 januari. Som ett led i arbetet med nämndens verksamhetsberättelse tar avdelningarna fram egna verksamhetsberättelser. Avdelningarnas verksamhetsberättelser går till nämndens ledamöter som information och en möjlighet till fördjupning inom respektive verksamhetsområde. Följande underlag bifogas kallelsen: Verksamhetsberättelse förskola Verksamhetsberättelse grundskola Verksamhetsberättelse särskola Verksamhetsberättelse kulturskola Verksamhetsberättelse barn- och elevhälsa Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Page 28 of 99 Webbplats

29 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. Page 29 of 99 2 (2)

30 RAPPORT Verksamhetsberä ttelse 2018 Avdelningen för förskolan Framtagen av avdelningschef för förskolan Datum Ärendenr BUN 2018 Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page 30 of 99

31 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning...3 Ärendenr BUN 2018 Datum Händelser av väsentlig betydelse Rekrytering Organisationsförändringar Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Ny chef Invigning av Törnekvior förskola Ny förskola i Fårösund invigd Barngruppers storlek i förskolan Tillgång förskoleplatser Tillsyn av Gotlands förskolor Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Regeringens budgetförslag Förstelärare Arbetskläder Förväntad utveckling Rekrytering och introduktion Systematiskt kvalitetsarbete Likvärdig förskola Gotland Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultat Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Medabetarena på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Ekonomi Bilaga...14 Page 31 of 99 2 (15)

32 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Sammanfattning Förskolan på Gotland har: Beslutat att ha enhetliga arbetskläder med start En stor utmaning i rekrytering av medarbetare där vi måste finna nya metoder för att lyckas attrahera och behålla kompetenta sökanden. Trots rekryteringsproblem en något högre andel utbildade medarbetare än riket. Ett fortsatt arbete att göra kring ekonomi och det stöd som behövs för att förskolecheferna ska kunna ha kontinuerlig och god insikt i budget och vilka åtgärder som behövs för att vara i balans. Systematiskt kvalitetsarbete som kommit mycket långt och har skapat en ökad medvetenhet hos varje enskild medarbetare kring mål kopplat till individens insats. Rekryterat 2 st förste förskollärare som arbetar med att implementera den nya läroplanen, Lpfö 18 Börjat ett arbete med Likvärdig förskola Gotland där vi börjat arbeta mot att stärka likvärdighet och kvalité genom att skapa mål för vad medborgarna kan förvänta sig av förskolan Gotland. Upptäckt brister i återkoppling av bedömningsresultaten från förskoleklass och behöver vidta åtgärder så dessa blir användbara för alla enheter så de kan arbeta strategiskt med att öka måluppfyllelsen. Förskolechefer med gott kvalitetstänk och hög professionalitet kring uppdraget. Har ett arbete framför oss kring att säkra upp tillgången på förskoleplatser som ska matcha önskemålen geografiskt. Vi behöver arbeta med att ligga steget före. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Rekrytering Det är svårt att rekrytera utbildad, kompetent personal. En del av s förskolor har fler medarbetare utan adekvat utbildning än utbildade. Flera förskolor beskriver hur de inte haft en enda behörig sökande till utlysta förskollärartjänster under höstens rekrytering. Ärendenr BUN 2018 Datum Organisationsförändringar Klinte förskola har genomfört en organisationsförändring som innebär fyra avdelningar istället för fem. Detta för att komma tillrätta med ekonomin och få bättre barnantal per medarbetare. Gothems förskola är avvecklad och sista dag för verksamhet var 30 juni. Några familjer på förskolan valde att söka sig till Fole förskola medan resterande barn stannade kvar hos den privata anordnare som tog över förskolans lokaler. Personalmässigt stannade två medarbetare kvar medan de två andra har fått uppdrag i andra verksamheter. Page 32 of 99 3 (15)

33 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Ojämn tillströmning av barn skapar svårigheter att rätta munnen efter matsäcken då förskolorna först i augusti kan se hur barnantalet blir. En förskola har tappat barn från 120 till 97. Här har förskolechef uppmuntrat till tjänstenedsättning för de som vill för att snabbt kunna komma tillrätta med kostnader kontra intäkter. Förskolechefen vill på sikt slå ihop dessa två förskolor till en för att kunna ha en flexiblare organisation och inte behöva ha så hög bemanning för att täcka öppettiderna. 2.3 Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Förskolan Kabyssen, med sex avdelningar och cirka 100 barn, uppfördes år 1973 och ingår i Gråbo förskoleområde. Arbetsmiljöverket utfärdade under 2017 ett föreläggande till om att åtgärda problemen med ventilationen och rumstemperaturen på förskolan. En omfattande renovering och utbyte av ventilationsanläggningen är genomförd och förskolan uppfyller nu alla krav. 2.4 Ny chef Lena Gustavsson, ny verksamhetschef för förskolan tillträdde i juni. 2.5 Invigning av Törnekvior förskola Den 15 februari invigdes Gotlands nyaste förskola, Törnekvior förskola Förskolan har fem avdelningar inklusive tillagningskök och plats för 100 barn i åldern 1-5 år och pedagoger. 2.6 Nya förskolelokaler i Fårösund invigd Förskolan har nu fått nyrenoverade lokaler som är väl anpassade för förskoleverksamhet i anslutning till Fårösundskolan. Lärmiljön i förskolan har utformats för att stimulera barnen till utforskande och lek mot bakgrund av läroplanens samtliga målområden. Rummens innehåll har inriktats mot olika teman: fantasifullt skapande, sinnliga upplevelser, språkupplevelser, matematik, teknik och naturvetenskap samt motorik 2.7 Barngruppers storlek i förskolan Skolverkets publicerade den 25 april rapport om barngruppernas storlek och personaltätheten inom förskolan. Barngruppernas storlek fortsätter att minska och Region Gotland ligger något under riket dvs har färre antal barn i grupperna. har även högre personaltäthet jämfört riket. 2.8 Tillgång förskoleplatser Alla barn har fått plats inom garantitiden på de kommunala förskolorna men inte alltid på sitt förstahandsval. Det vi tydligt kan se är att våra förskolelokaler inte ligger placerade där behovet av platser finns. Trångbodda förskoleområden såsom; Roma FO, Västerhejde/Eskelhem FO, Norrbacka FO, Tjelvar FO samt Väskinde FO har inte plats för alla som står i kö. De förskolor som kan ta in dessa barn är främst Terra Nova FO samt Gråbo FO. Terra Nova FO har en mycket ojämn tillströmning av barn. De har många barn på våren men ett mycket lågt barnantal på hösten. I år skiljde sig antalet med; våren 120 inskrivna barn mot 97 barn efter sommaren. Till nästa år ser dock prognosen för Terra Nova FO bättre ut. Ärendenr BUN 2018 Datum Tillsyn av Gotlands förskolor Under hösten 2017 har miljö- och hälsoskyddsnämnden bedrivit tillsyn vid 55 av Gotlands förskolor, både regionens egna förskolor och privata förskolor inspekterades. Förvaltningen konstaterar, precis som miljö- och hälsoskyddsnämnden, att en klar förbättring har skett avseende förskolornas tillgång till OVK-protokoll (ventilation). Dock kvarstår vissa förbättringsområden, vilka förvaltningen avser att åtgärda med hjälp av att befintliga rutiner sprids ytterligare. Page 33 of 99 4 (15)

34 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten I år har 160 förskolor deltagit i den rikstäckande tävlingen Skräpjakten, som arrangeras av stiftelsen Håll Sverige Rent. Juryn har utsåg förskolan Glasmästaren på Terra Nova i Visby till årets vinnare. De tävlande har fått svara på hur mycket skräp som plockats, vilket skräp som var vanligast och ge tips på hur vi kan minska nedskräpning. Juryn tyckte att tipset Om man säger till de vuxna med riktigt arg röst...för det är vuxna som skräpar ner var ett kreativt och bra tips för att minska nedskräpningen. För detta får de första priset, i september får förskolan ett besök av Mumin och Lilla My som ge barnen priset. De barn som då har börjat förskoleklass bjuds in till denna aktivitet. har genom teknikförvaltningen stöttat förskole- och skolenheter med skräpplockarmaterial från Håll Sverige Rent Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Ny läroplan för förskolan är beslutad av regeringen och gäller från och med 1 juli Den nya läroplanen innebär ett större fokus på undervisning och utbildning. Nytt är också att förskolechefer kommer att tituleras rektorer Regeringens budgetförslag Regeringens budgetförslag (våren) innehåller bland annat satsningar på att bygga bibliotek inom förskolan Förstelärare Två karriärtjänster som förste förskollärare har inrättats för perioden för att erbjuda attraktiva karriärmöjligheter för legitimerade förskollärare samt för att utveckla undervisningen för barn och därmed även utveckla hela förskoleverksamheten. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) har valt att tidsbegränsa karriärtjänsterna för att kunna utvärdera de identifierade uppdragen och för att ge alla medarbetare möjligheten att söka en karriärtjänst på nytt. Förste förskollärarna har under hösten startat sitt arbete med att implementera den nya läroplanen för förskolan. De har under hösten haft 4 föreläsningar för all personal på våra kommunala förskolor där även de fristående var inbjudna att delta. Dessa föreläsningar har varit mycket uppskattade och har varit startskottet till det implementeringsarbete som ska ske under våren Arbetskläder Under hösten beslutades det att förskolan Gotland ska ha arbetskläder. Förskolan kommer under 2019 att köpa in kläder till alla enheter. I ett första steg kommer vi att köpa in skaljacka, skalbyxa och fleecejacka. Under nästa år kommer vi sedan se över och skapa ett baspaket som vi kan använda framöver. På kläderna kommer vi ha regionens tryck i reflexfärg. Ärendenr BUN 2018 Datum Page 34 of 99 5 (15)

35 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Förväntad utveckling 3.1 Rekrytering och introduktion Svårigheten att rekrytera utbildad personal skapar stress hos medarbetarna då de axlar ett stort ansvar eller roll de inte alltid har adekvat kompetens för att utföra. Den satsning som börjat med att introducera nyutexaminerade förskollärare så de får en trygg och bra introduktion i yrkeslivet har slagit väl ut. Det är ännu för tidigt att säga om den förväntan att uppnå förskollärare som i högre grad får det stöd de behöver och står rustade för ett hållbart yrkesliv kommer slå väl ut. Reaktionerna har varit mycket positiv från deltagarna och förskolecheferna beskriver att det givit ringar på vattnet i ett kollegialt lärande för övriga pedagoger på enheterna. Positivt för förskolorna på Gotland är att vi trots svårigheter att rekrytera ändå ligger strax bättre än riket i utbildade/behöriga medarbetare. Tabellen nedan är publicerad på Skolverket i april 2018 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) årsarb. med årsarb. med årsarb. med årsarb. utan förskollärar- pedagog. förskollärar- utb. för legitimation högskole- examen arbete med Kommuner examen barn Samtliga kommuner Gotlands län Systematiskt kvalitetsarbete Förskolecheferna beskriver en medvetenhet kring det systematiska kvalitetsarbetet ända ned till varje medarbetare angående styrkort, processer och UAFs årshjul. En förskola beskriver hur medarbetarnas syn på den röda tråden medvetandegjorts genom arbetet med verksamhetsplanerna under -17 och -18. Medarbetarna har önskat en process framåt kring att behålla mål från båda åren för att få en kontinuitet i sitt arbete och fortsätta utveckla dem för att bli ännu bättre. Med den ökade insikten och därav ett ökat engagemang så har en del förskolechefer gjort analysen att detta är en av de saker som påverkat sjukskrivningstalen på enheterna. Förskolorna kommer fortsätta att utveckla arbetet med att synlig- och medvetandegöra målarbetet och koppla det till varje individs betydelse. 3.3 Likvärdig förskola Gotland UAF har under försommaren utsett två stycken förste förskollärare. De har påbörjat ett tvåårigt projekt där huvuduppdraget är att arbeta med implementeringen av den nya läroplanen (Lpfö 18) som träder i kraft i juli De arbetar i nära samarbete med förskolans ledningsgrupp. Läroplanen spänner över många olika projekt och är ett sammanhållande paraply för att delarna ska hållas samman och skapa en helhet. Ärendenr BUN 2018 Datum Forskning Mål Lpfö 18 Likvärdig förskola Gotland Page 35 of 99 6 (15)

36 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Regionens mål, läroplan och aktuell forskning ska samspela så att medvetenheten på enheterna ökar och det systematiska kvalitetsarbetet ger önskad effekt. Förskolan har kommit långt i ökad medvetenhet hos medarbetarna kring styrkedjan med regionens mål. Det underlättar då att se sambanden mellan de olika styrdokument som ska samspela för att nå maximal effekt. Förskolan kommer även nästa år att fortsätta hålla i de olika delar som redan är i gång: Samverkan övergångar förskola - skola Tillgängliga lärmiljöer (SPSM) Nyanländas lärande Bild och tecken Läslyft och bokstart Genus Yrkesroller i förskolan Ett mål från arbetsplanen som kommit igång under hösten är yrkesrollerna. Vi har startat en projektgrupp som arbetar med detta och där kommer under våren även våra första förskollärare att vara delaktiga. Yrkesrollerna och arbetslagens ansvar behöver förtydligas så de samspelar med den nya läroplanen. Om god förändring ska ske behöver processer få ta tid. Det är lätt att tro att något som vi implementerat har blivit genomfört. Det kräver långsiktighet och medvetet konsekvent handlande där det nya ständigt kopplas till det dagliga arbetet, målen samt aktuell forskning så att det får bärkraft. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämndens delårsrapport. 5 Kvalitet Ärendenr BUN 2018 Datum I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Page 36 of 99 7 (15)

37 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker Förskolorna har nästan uteslutande tagit upp screeningen som enda punkt i det här avsnittet. Alla förskolor tar del av den screeningen som genomförts i förskoleklass av mottagande skola. Det här behöver utvecklas då det är stor skillnad hur förskolorna kan följa de barn de lämnat över. En del förskolor få ta del av resultatet från en skola som är mottagande från många olika enheter. Detta gör då att förskolan inte kan se om det egna arbetet som gjorts på enheten för att förbättra sitt screeningresultat har givit effekt. Även i år ser vi att flickor i högre grad än pojkar lyckas bättre i språkscreeningen. Från och med nästa år kommer skolorna att använda Skolverkets bedömningsstöd i stället för språkscreeningen. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultat Screeningen, som tidigare beskrivits så är förutsättningarna för att kunna mäta effekten av förskolornas arbete med språkets utveckling mycket olika. De som tittat på det här funderar på om flickorna tidigare mognar vad det gäller språket då de ligger högre än pojkarna i resultat. De ser också att de som ligger lågt på screeningen ofta är barn som de haft stora insatser för. En förskola kan se att de många chefsbyten som varit kan ha skapat svårigheter i att hålla i ett långsiktigt och strategiskt arbete med barnen så de kan lyckas på screeningen. Någon kan se hur linjens resultat ökat men kan inte få siffror på hur det gått för barnen på den egna enheten. Förskolorna kan se att både pojkar och flickor visar lika stort intresse för att blädderläsa så det är inte ointresse från pojkar som skapar skillnaderna. De förskolor som får ett resultat där de ser resultatet för alla sina barn har även kunnat se en ökning av goda resultat för barnen då de kunnat mäta hur deras insatser har lyckats år från år. Förskolorna arbetar med att försöka få fram siffror så att de bättre kan analysera tillsammans med pedagoger och specialpedagoger på sina enheter 5.3 Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Vi behöver skapa rutiner för hur återkoppling till förskolorna kring resultat av bedömning i förskoleklass ser ut. Det här är ett arbete som måste ske mellan förskola och skola och ligger väl i linje med vårt långsiktiga arbete kring likvärdig förskola Gotland. Det ligger i båda verksamheternas intresse att förskolorna kan se hur deras egna enheter ligger till från år till år. När vi kan ge rätt resultat till enheterna kan de medvetet arbeta med att förbättra och korrigera de insatser de gör runt språket för att höja resultaten. Förskolorna kommer att få ta del av de lyckade insatser som gjorts på de förskolor som lyckats bra och kunnat se det i sina linjer kollegialt lärande mellan förskolecheferna. Ärendenr BUN 2018 Datum Delaktighet Förskolans medarbetares delaktighet har ökat genom det systematiska kvalitetsarbetet. De ser tydligare i dag vad och hur de kan påverka arbetet på enheterna. Föräldrar är delaktiga genom de föräldrarådsmöten som finns på förskolorna. Page 37 of 99 8 (15)

38 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Medabetarena på enheterna: Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna är en grupp med goda möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling då de är ett mycket effektivt team: Team Effektivitetsindex (TEI) Samarbetet i din arbetsgrupp fungerar bra och ni har goda förutsättningar att arbeta effektivt och lönsamt 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetarna på enheterna: I delårsrapporterna syns det tydligt att arbetet med att systematisera och följa upp har skapat ett tydligare ledarskap som ökar tryggheten för medarbetarna i våra förskolor. Årshjul, processer, rutiner och policys ger lugn och ro i verksamheterna och skapar mer utrymme för det dagliga arbetet. Att se sin del i helheten ger en vikänsla som gynnar diskussioner och utveckling. Detta genomförs sedan i förankrade processer och får ett tydligare genomslag. Förskolecheferna har kommit långt i att leda via den systematiska kvalitetsprocessen. De har en hög medvetenhet kring hur dagsläget för enheterna ser ut och vart de ska. De leder den pedagogiska utvecklingen genom ovan beskrivna processer. Ärendenr BUN 2018 Datum Förskolecheferna som grupp: I årets medarbetarenkät har vi fler svaranden i gruppen då även de biträdande förskolecheferna nu ingår i svarsgruppen. Det gör att resultatet inte går att jämföra med 2017 års resultat. Hållbart medarbetarengagemang (HME) Även med ny svarsgrupp visar årets medarbetarenkät, 2018, att det är fortsatt högt engagemang (HME) för verksamheten i jämförelse med är mycket engagerade i sina verksamheter. Page 38 of 99 9 (15)

39 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 De frågor som har försämrats i årets mätning med den nya gruppen kommer vi att arbeta med under året som kommer. Psykosocial arbetsmiljöindex (PAI) Psykosocial arbetsmiljöindex utvärderar den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen med syfte att upptäcka tidiga signaler på om det finns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som kan leda till ohälsa. En trend som syns i årets PAI värde är att stressnivån har ökat och förutsättningarna för att göra ett bra arbete har minskat. Genom att lyfta frågorna till diskussion och se över vilka insatser som behövs hoppas jag vi kommer tillrätta med dessa frågor under kommande verksamhetsår. (Se vidare under arbetsmiljö) 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Förskolecheferna är väl insatta i uppdraget och har lyckats att skapa tydlighet kring uppdraget och verksamheten förskola. Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna. Det som syns i 2018 års resultat under HME är att siffran för hur man följer upp och utvärderar målen har sjunkit från 100% till 94%. Om det är pga av fler svaranden på enkäten (biträdande förskolechefer deltar i år) eller om det är en allmän uppfattning behöver vi ta reda på och följa upp i gruppen. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ärendenr BUN 2018 Datum I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna beskriver att den långtidssjukskrivning som finns i ökad grad mer handlar om privata orsaker än tidigare. De ser en god hjälp framöver med det nya systemet Adato Page 39 of (15)

40 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 när de ska arbeta med sjukfrånvaro. Diskussion kring sjukskrivning förs och en uppfattning är att förskolor med lägre bemanning av utbildade pedagoger har mer ohälsa än övriga. Sjuktalen mellan enheterna varierar kraftigt från lägst 2,18% till högst 14,82%. Förskolan med lägst sjuktal beskriver det systematiska kvalitetsarbetet som en påverkansfaktor på resultatet. Förskolan totalt har gått ned i sjukfrånvaro så de insatser som görs idag har börjat göra skillnad. Att förskolecheferna arbetat strategiskt med styrkedja och mål tror jag kan spela in för sjuktalen då känslan av KASAM ökar när du ser din roll i helheten Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna har mycket låg sjukfrånvaro. De ligger på 2,31% för jan-okt och motsvarande siffra år 2017 var 2,92%. Den stressscreening som gjorts under hösten visar på en ökad stress och vi behöver arbeta med de faktorer som skapar stressen. Nedan ser ni en bild över stressfaktorerna: 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar 15 november 2018 Kvinnor Män Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Ärendenr BUN 2018 Datum Page 40 of (15)

41 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Förskolecheferna känner oro kring det minskade ekonomiska stöd som blivit i och med den neddragning som gjorts i regionen. Även ekonomisystemet har brister där det inte går att få en tydlig kostnadsbild på t.ex. vikariekostnader och fast anställda medarbetare. Det blir då en gissad bild av läget, en upplevd bild, som är svår att stämma av mot reella siffror. Minskningen av andelen ekonomer som kan hjälpa till med budgetuppföljningen har således fortsatt påverkat enheternas möjlighet att jobba med ekonomin. Det har funnits svårigheter att få en tillförlitlig rapport och prognoserna kan på bara några månader svänga från ett stort budgetunderskott till ett nollresultat. Dessa bristande förutsättningar skapar svårigheter för planeringen kring budgeten gällande långsiktighet och framförhållning. En annan aspekt som skapar bekymmer är den stora osäkerheten i antal barn som börjar på förskolorna. Estimatet som ligger till grund för budgeten kan snabbt ändras och det svänger kraftigt med antal barn på en och samma förskola mellan t.ex vår och höst eller inom loppet av några månader. De platser som finns matchar inte heller efterfrågan på platser i Visby med omnejd. Då blir vissa förskolor en sluss och har mycket ojämnt barnantal att organisera för. Förskolorna ligger under riket gällande barn/årsarbetare enligt SCBs mätning i oktober Arbetet med att anpassa barngruppernas storlek är ett led i arbetet att få budget i balans. Under våren publiceras de nya siffrorna från SCB. Ärendenr BUN 2018 Datum Statsbidragens sena beslut försvårar också för planeringen av verksamheterna. Beslut om små barngrupper kom sent, slutet av juni vilket gjorde det svårt för de förskolor som inte fick bidraget igen att korrigera sina organisationer. hade ansökt om bidrag för mindre barngrupper i förskolan för sammanlagt nio förskolor, men bara tre av dem beviljades bidraget: Kabyssens förskola i Visby (index 18), förskolan Lien i Visby (index 16,66) och förskolan Sjöliljan (numera Fårösunds förskola med index 16). Skolverket bedömde att indexvärdet inte var tillräckligt högt i det urval som Skolverket gjort för bidragsomgången 2018/19. De förskolor i riket som fått statsbidrag i år har barngrupper som har fler än 22,5 barn per avdelning. År 2017 fick fem av s förskolor statsbidrag för detta ändamål och året dessförinnan sex förskolor. Förskolan på Gotland eftersträvar att barngruppens storlek är lämplig utifrån de förhållanden som finns på aktuell förskola (bland annat den pedagogiska kompetensen hos personalen och lokalernas utformning) och utifrån de barn som befinner sig i verksamheten. Även de ökade ansökningarna om tilläggsbelopp påverkar ekonomin då tilläggsbeloppet minskat för att klara det ökade behoven. Page 41 of (15)

42 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer - SPM Bild- och teckenstöd Implementeringsarbete - läroplan Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer: Alla förskolor har genomfört eller påbörjat utbildning i tillgängliga lärmiljöer. Beroende på hur långt de kommit i projektet har det gett olika resultat. De som kommit lite längre ger uttryck för en ökad samsyn och förståelse för vikten av att ge alla barn förutsättningar att lära utifrån individens behov. De ser också effekter av att avdelningarna har blivit lugnare och att ljudnivån har sänkts då alla barn får möjlighet att kunna kommunicera och delta. Det kollegiala lärandet har också ökat genom detta sätt att implementera och arbeta med projektet. Det ger ringar på vattnet. Bild- och teckenstöd: Förskolorna ser detta som en del av att skapa tillgängliga lärmiljöer och har då inte upplevt det som en belastning eller ytterligare ett projekt. De ser hur de olika aktiviteter som genomförs samverkar och skapar bättre förutsättningar för ett lärande hos varje individ. Pedagogerna ser hur små barn kan kommunicera tidigare med varandra och med de vuxna. Föräldrar berättar hur barnen använder tecken även hemma. Många skriver fram att det är ett mycket bra hjälpmedel för att kommunicera med barn i affekt. Många förskolor har kommit längre med att använda tecken och är medvetna om att bildstödet behöver komma i fatt. Implementeringsarbete läroplan: Arbetet är påbörjat under hösten och många förskolor har börjat diskutera hur de ska arbeta utifrån det nya nästa år. Våra två första förskollärare har i uppdrag att arbeta med implementeringen inför starten juli -19. De har haft 4 föreläsningar kring det nya i läroplanen och vad det innebär. Under nästa år fortsätter deras arbete utifrån det behov som de genom enkätundersökning ser finns ute på enheterna. Ärendenr BUN 2018 Datum Page 42 of (15)

43 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Medarbetarenkäten - handlingsplan Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Handlingsplan för medarbetarenkäten: förskolorna har kommit olika långt i arbetet med att följa upp och utvärdera resultatet från medarbetarenkäterna. De utvärderar kontinuerligt sina enkäter och handlingsplaner som bryts ned på enheter och avdelningar. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer Öka medvetenheten om de undervisningstillfällen som finns i vardagen. De olika yrkesrollerna och deras ansvar/arbetsuppgifter Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer Detta har ökat medvetenheten om vikten av att lärandet ska vara tillgängligt för alla. För tidigt för att se effekter ännu för alla men de förskolor som kommit lite längre kan se att utbildningen och förhållningssättet börjat att genomsyra stora delar av verksamheten. Se även under Utvecklingsområde 1. Ökad medvetenheten om de undervisningstillfällen som finns i vardagen: I och med implementeringen av nya läroplanen så diskuteras undervisningsbegreppet på våra förskolor. Diskussionerna hanterar bl.a vad som ingår i begreppet undervisning och vad som ingår under begreppet utbildning. Detta har påbörjats i höst och kommer att intensifieras under våren. Yrkesrollerna: Under hösten har arbetet med yrkesroller kommit i gång. Vi arbetar med detta utifrån den nya läroplanen som ska börja gälla i juli Gruppen som arbetar med detta har även lyft in första förskollärarna i detta då de arbetar med implementeringen av nya läroplanen. Under våren kommer vi att lägga grund för vad som X Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Ärendenr BUN 2018 Datum Rektorsutbildning Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Pågår ständigt och de som ännu inte har gått står på tur. Utbildningen ger en större säkerhet för uppdraget genom ökade kunskaper om juridik, systematiskt kvalitetsarbete samt ledarrollen. Page 43 of (15)

44 Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Mottagandet av nyanlända Språkplanen Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Arbetet med båda ovanstående punkter är påbörjat. Gällande mottagande så har förskolorna tät kontakt med hemmen och kan se att det ger en snabbare etablering för familjerna. Språkplanen behöver revideras en aning, under nästa år, för att täcka in de insatser som görs. I början av nästa år kommer förskolorna även att få en föreläsning i användandet av materialet Polyglutt som är ett digitalt hjälpmedel för läsning av böcker på flera språk. Ärendenr BUN 2018 Datum Page 44 of (15)

45 RAPPORT Verksamhetsberä ttelse 2018 Avdelningen för grundskolan Framtagen av avdelningschef för grundskolan Datum Ärendenr BUN 2018 Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page 45 of 99

46 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Västerhejde skola nyinvigd Skolinspektionen besöker Gotland Alléskolan får vänta Organisationsförändringar skola Polhemskolan Visbys senaste skola Mellanstadiet på Lyckåkerskolan flyttar till Södervärnskolan Försöket med intendenter permanentas Lotsen blir kvar Stadieindelad timplan Obligatorisk förskoleklass Praon är obligatorisk Förväntad utveckling Kompetensförsörjningen i verksamheterna Likvärdigheten i skolan Elever som har stora behov av särskilt stöd Arbetet med skolnärvaro fortsätter Statsbidragen får allt större betydelse Visby växer Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Statliga reformer Samarbete med idrottsrörelsen kring hälsofrämjande skolutveckling Digitaliseringen i skolan Kompetenta Gotland Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker (positivt och negativt) Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Andel oönskade deltidsanställningar och åtgärder Ekonomi Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Vad kan påverka ekonomin framöver? Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...14 Page 46 of 99

47 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Sammanfattning Grundskolan på Gotland har: Goda resultat jämfört riket och liknande kommuner En ekonomi i balans tack vare statsbidrag Kostnader i nivå med riket och liknande kommuner i en jämförelse. Flera goda samarbetspartners. Skolverket (som uppmärksammat vårt systematiska kvalitetsarbete med en film, som stöd för andra kommuner), Specialpedagogiska skolmyndigheten, Uppsala universitet samt nätverk i olika former. Systematiskt kvalitetsarbete med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Kompetensförsörjning som en stor utmaning, men nationellt sett ligger vi bra till. En kontinuitet i ledarskapet och ett gott gäng skolledare som är grundskolan på Gotland. Styrkedjan fungerar. Ett fortsatt arbete att göra för att öka likvärdigheten över ön. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Västerhejde skola nyinvigd Fredagen den 13 april nyinvigdes Västerhejde skola med anledning av att skolan nästan är färdigrenoverad och att de elever som under en period varit evakuerade nu återvänt till hemskolan. Det som återstår att renovera är matsal och övervåning i stenhusets andra del, vilket beräknas klart till vårterminens start Skolinspektionen besöker Gotland Skolinspektionen gjorde i maj en riktad inspektion mot Högbyskolan i Hemse. Myndigheten såg brister i förutsättningar för lärande och trygghet och förelägger därför att vidta åtgärder kring det förebyggande värdegrundsarbetet. Skolinspektionen har också genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning på Västerhejde och Eskelhem skolor. Skolinspektionen gör bedömningen att det här är två väl fungerande skolor. Ett fåtal punkter som inspektionen pekar på har åtgärdats och kvalitetsgranskningen beträffande Västerhejde och Eskelhem skolor är avslutade. 2.3 Alléskolan får vänta I juni beslutade regionfullmäktige att vänta med för att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats. 2.4 Organisationsförändringar skola För att klara brist på platser i Visby och skapa större och mer bärkraftiga enheter på landsbygden så har organisationsförändringar genomförts under året. Terra Novaskolan har fullt och renoveras under innevarande läsår. Åk 6 har därför flyttat till Södervärn lå 2018/19. Page 47 of 99

48 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Dalhem/Endre/Kräklingbo och Lärbro/Fårösund är nu samlade skolområden med nya rektorer sedan årsskiftet Polhemskolan Visbys senaste skola Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. Skolan användes under våren som evakuering för Västerhejde skola. I november 2018 tog barn- och utbildningsnämnden beslut att Polhemskolan startar som en enparallellig F-6 skola från läsåret 2019/ Mellanstadiet på Lyckåkerskolan flyttar till Södervärnskolan Vid sitt möte i november 2018 fattade också nämnden beslutet att mellanstadiet på Lyckåkerskolan skall flytta till Södervärnskolan till läsåret 2019/2020. Ovanstående åtgärder löser bristen på skolplatser i Visby på kort sikt. 2.5 Försöket med intendenter permanentas En översyn gällande förskolechefers och rektorers stödfunktioner vad avser de administrativa arbetsuppgifterna gjordes under Syftet var att ge rektor ökade möjligheter att vara pedagogiska ledare för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Men syftet var också att förbättra ledarnas arbetsmiljö. Försök med intendenter har pågått under Det har fallit väl ut och permanentas från Fem tjänster, en per linje, har tillsatts. Intendenterna skall vara ett nära stöd till rektor/förskolechef och ha sin placering på en av linjens enheter. 2.6 Lotsen blir kvar Den centrala mottagningen Lotsens verksamhet har fortsatt under hela Enheten tillhör från 1 juli avdelningen grundskola och har en ny chef, Madelene Johansson. Enheten tar emot ett ökat antal kvotflyktingar. Det är barn och elever som har ett större behov av stöd än tidigare grupp nyanlända elever. Beslutet är taget att Lotsen blir fortsatt kvar under Stadieindelad timplan Från höstterminen 2018 är undervisningstiden för alla elever i grundskolan uppdelad mellan låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen innehåller lägsta antalet timmar per ämne i varje stadium. Detta för att det ska bli mer lika över hela Sverige och underlätta när elever byter skola. Störst påverkan för organisationen på Gotland är att språkvalet, ämnet moderna språk, nu ska läsas i årskurs 6. Eftersom har små skolenheter med ett fåtal elever i årskursen så har det inneburit organisatoriska förändringar. I en del fall skjutsas elever till centralskolan för att kunna erbjuda en undervisningsgrupp och en lärare. Eleven har rätt att välja mellan minst två språk och det är en utmaning eftersom vi har en brist på lärare i moderna språk. 2.8 Obligatorisk förskoleklass Från och med skolstarten hösten 2018 är förskoleklass (F) obligatoriskt för alla sexåringar i Sverige. 2.9 Praon är obligatorisk Den första juli i år infördes en ändring i skollagen som innebär att alla elever i år 8 och 9 i grundskolan ska ha praktisk arbetslivsorientering (prao) i minst tio dagar., som har central praktiksamordning, är väl rustad för denna förändring. Till skillnad från andra svenska kommuner har behållit och även utvecklat praon. Det finns just nu två praktiksamordnare (motsvarande en heltid) som jobbar med att hitta praoplatser Page 48 of 99

49 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 och har kontakt med arbetsgivare runt om på Gotland. Praktiksamordnaren fördelar praoveckor och årskurser i samarbete med studie- och yrkesvägledarna på skolorna 3 Förväntad utveckling Vi har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har en tydligare styrkedja. Vi har dokumenterade fokusområden utifrån våra analyser som löper från Regionens styrkort ned till medarbetarnas kontrakt. Vi har en rad stora insatser som bygger på både forskning och beprövad erfarenhet och det skall visa sig i höjda resultat. För grundskolans del att varenda elev skall stå på balkongen på Wisby strand och lyfta studentmössan. Men vi blundar inte för att vi har utmaningar. De två absolut största är kompetensförsörjningen, bristen på lärare och likvärdigheten bland öns skolor. Här har skolstrukturerna en avgörande betydelse, både för att klara kompetensförsörjning och för att klara ekonomin. Uppdraget som Grundskolan har från Regionfullmäktige, att skapa mer bärkraftiga enheter, kommer att behöva intensifieras under kommande år. Rapport kring skolstorlekens betydelse för måluppfyllelse kom i början på december och pekar klart på ett samband. Små skolor har svårt att klara kvalitetskraven. 3.1 Kompetensförsörjningen i verksamheterna Kompetensförsörjningen är det som oroar mest. Utifrån forskning (Hattie m.fl.) och beprövad erfarenhet vet vi att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att eleven skall klara målen. På Gotland saknar vi idag behöriga lärare i flera klassrum och 45 st. dispenser för medarbetare som saknar legitimation har utfärdats. Rekrytering sker in i det sista innan skolstart och tar alltmer tid av rektors arbetstid. Grundskolan på Gotland arbetar aktivt med frågan tillsammans med HR. Detta beskrivs mer under rubriken medarbetare och i förvaltningens övergripande verksamhetsberättelse under avsnittet HR. 3.2 Likvärdigheten i skolan Det är skillnader i resultat mellan öns skolor. Kompetensförsörjning är en faktor men resultat påverkas också av skolans rykte, kulturen på skolan, föräldrars studiebakgrund och inställning till skolan och ledarskapet generellt. Vi har inlett ett arbete med att se över resursfördelningssystemet. Vi behöver bli mer offensiva i vår fördelning av de medel vi har till förfogande och bli bättre på att följa upp effekten av fördelade medel. För att ändra på rykte, kultur och föräldrars syn på skola så behöver vi hitta nya former för att samverka med vårdnadshavarna och närsamhället. När det gäller ledarskapet skall vi fortsätta det spår vi följer med kompetensutveckling och kollegialt lärande för våra skolledare och för våra medarbetare. 3.3 Elever som har stora behov av särskilt stöd Både medarbetare och skolledare vittnar om att antalet elever som är i behov av stöd i någon form har ökat senaste åren. Vi har också kunnat läsa rapporter om att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Antalet elever med hög skolfrånvaro har ökat, se nedan. Vi kan också konstatera att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. Det här kräver skickliga pedagoger som kan möta dessa elever och anpassa arbetssätt. Grundskolan på Gotland har ingått ett avtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten som stödjer oss i arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Samtliga skolor på Gotland skall genomgå utbildningen. Men ibland räcker inte pedagogiska lösningar på sociala och mer komplexa problem. Då är det viktigt med ett gott samarbete mellan förvaltningarna kring elever som behöver extra allt. Vi fortsätter utveckla det goda samarbete som finns på Gotland. Vi har skrivna överenskommelser med Barn- och ungdomspsykiatrin och Barnhabiliteringen. Page 49 of 99

50 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Socialförvaltningen försök med FOSS, familjeorienterat skolstöd, föll mycket väl ut och är nu en permanentad del av socialtjänstens öppna verksamhet. I korthet innebär det att socialtjänsten deltar i skolans elevhälsoteam och arbetar förebyggande med familjer i riskzon. Vi har sedan tidigare SIP, särskild individuell plan och vi arbetar förvaltningsövergripande genom BarnSam och Barnnätverket. Antalet ansökningar om tilläggsbelopp har ökat kraftigt. Mot bakgrund av ovanstående riktar vi 2018 och framåt det riktade statsbidraget likvärdig skola för att stärka elevhälsoteamen med extra kuratorstjänster och vi anställer socialpedagoger riktade för att få tillbaka elever med hög frånvaro till skolan. Det är klart att det som beskrivits ovan måste ge resultat på sikt men idag är de här eleverna den stora utmaningen för skolan. Skolan klarar inte att ge de här eleverna det stöd de behöver fullt ut trots stora ansträngningar och det påverkar resultaten i negativ riktning 3.4 Arbetet med skolnärvaro fortsätter Frånvaron i grundskolan ät fortsatt hög. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen följer upp elever med hög frånvaro tre gånger per läsår och redovisar för avdelningschef för grundskolan. Därefter följs redovisningarna upp mellan avdelningschef och respektive rektor. Antalet elever med risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras enligt skollagen uppgår i november 2018 till 20 stycken. Eleverna återfinns framförallt i åk Statsbidragen får allt större betydelse Statliga reformer och riktade insatser genom statsbidrag styr det utvecklingsarbete som genomförs och inriktningen framåt. Regeringen beslutade i februari om förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan genom ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i enighet med Skolkommissionens förslag. För grundskolans del innebär det en förstärkning fullt uppbyggt med 4,5 mnkr för höstterminen 2018, 15;9 mnkr för 2019 och fullt utbyggt ca 26 mnkr. Bidraget är villkorat så att de tillförda medlen ska leda till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten. Huvudmannen förbinder sig att inte sänka sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt föregående tre år. Om så skulle ske blir huvudmannen återbetalningsskyldig. En plan för hur bidraget skall leda till stärkt likvärdighet ska utarbetas. 3.6 Visby växer Antalet grundskoleelever på Gotland ökar. Det är positivt. En utmaning är att eleverna inte bor där vi har skolhus. Inflyttningen och byggnationen i Visby innebär stora elevgrupper och en trångboddhet i Visbyskolorna. Det ställer stora krav på både elever och på personal som vittnar om försämrad arbetsmiljö. För att lösa utmaningen krävs flexibilitet i organisationen och nya arbetssätt. Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. I södra delen av Visby är det Södervärnsskolan som kan ta emot elever. Terra Novaskolan har fullt och åk 6 kommer att ha sin undervisning på Södervärn kommande läsår. På Lyckåkerskolan flyttar mellanstadiet till Södervärn läsåret 2019/20. I praktiken har det här inneburit att Visbyskolorna inte haft möjlighet att ta emot eleverna som så önskat genom det fria skolvalet som man kan säga är mycket begränsat. En förhoppning var att få bygga en ny skola alternativt renovera där Alléskolan är lokaliserad utifrån att byggandet på A 7-området expanderat kraftigt. Nu sköts beslutet Page 50 of 99

51 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 på framtiden och det påverkar planeringen. Kort sagt, grundskolan på Gotland lägger mycket tid på lokal och organisationsfrågor som vi hoppas kunna ägna åt skolutveckling och högre måluppfyllelse 3.7 Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Sedan hösten 2017 samverkar s utbildning- och arbetslivsförvaltning med Uppsala universitets lärarutbildning kring partnerskolor. Projektet syftar till att utveckla kontakten mellan universitetet och grundskolor på Gotland inom både forskning och lärarutbildning. Lärarna på de gotländska partnerskolorna har under året blivit erbjudna att vara med i forskningsprojekt som baseras skolverksamhetens intressen och med lärarnas aktiva medverkan. Lärare från Lärbro skola och Solklintskolan deltar och har från och med hösten 2018 påbörjat utbildningssociologiska studier som omfattar tio procents anställning. Parallellt med forskningsstudien kommer lärarna att läsa en 7,5 högskolepoängskurs som heter Sociala gruppers utbildningsstrategier, på distans. 3.8 Statliga reformer Riktade satsningar genom till exempel statsbidrag har inverkan på det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och styr till en del inriktningen framåt. Utökat antal timmar i matematik och idrott läsåret 2019/20. Kan innebära en utmaning för att få ihop förskoleklassens sluttid med skolbussupphandlingen. För yngre elever, som inte har en fritidshemsplacering, är risken stor att väntetiden blir längre än de 60 minuter som är nämndens riktlinje idag. Alternativet är att sätta in extraskjutsar, vilket ger merkostnader. En annan möjlighet är att utöka tiden i skolan för dessa elever för att undvika lång väntan på buss. Krav på legitimation i fritidshemmet. Från den 1 juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Fritidspedagoger är idag vårt största bristyrke och det här kommer att påverka tjänsteplanering framöver. Nu är det parlamentariska läget osäkert men en rad reformer är aviserade. T.ex. införandet av en läsa-, räkna- skriva-garanti för tidiga stödinsatser. Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet (individuell studieplan, anpassad timplan och studiehandledning på modersmål) och att skolor skall undvika håltimmar när de lägger scheman är andra förslag, som om de blir verklighet, föreslås att träda i kraft relativt snabbt. 3.9 Samarbete med idrottsrörelsen kring hälsofrämjande skolutveckling Grundskolan tog under 2017 del av statsbidraget för en hälsofrämjande skolutveckling. Tillsammans med idrottsrörelsen fortsätter vi den satsningen för daglig rörelse ute i våra skolor. Effekten är mer energi och färre konflikter enligt rektorernas berättelser Digitaliseringen i skolan Under 2018 fick vi en nationell IT-strategi som grundskolan nu omsätter i egna planer. Digitaliseringen påverkar och ger möjligheter i undervisningen och lärandet. Konkret så hanteras vi frågan om programmering från åk 1 och digitaliserade nationella prov just nu. Alltfler möten kommer att kunna ske på distans och fjärrundervisning är något som kommer utvecklas framöver. Vi hat tecknat ett avtal med IFOUS, där Fårösundskolan och Modersmålsenheten är först ut som piloter. Page 51 of 99

52 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Kompetenta Gotland Grundskolans del inom kompetenta Gotland finns inom området arbetsmarknadskunskap och det utvidgade SYV-uppdraget. Att öka motivation för studier och ge en vidgad bild av de möjligheter en ung människa har på arbetsmarknaden är en kort beskrivning. Arbetet intensifieras under Perspektiv samhälle Redovisas i nämndens verksamhetsberättelse. 5 Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker (positivt och negativt) Att varje elev skall vara behörig till gymnasiet är grundskolans övergripande mål. Generellt är resultaten för gotländska grundskolan bra. Fler elever är behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet, 81,9 % (2018) jämfört med 80,5 % (2017). Det är naturligtvis bra men för de elever som inte klarat målen för en behörighet så är det naturligtvis inte tillräckligt. Grundskolan måste alltid sträva efter 100 % måluppfyllelse. Flickor har högre andel behörighet till yrkesförberedande program på gymnasiet, 87,55 % jmf med pojkar, 77 %. Jämfört riket är fler flickor på Gotland behöriga medan pojkar i riket som helhet lyckats bättre än oss. Både flickor och pojkar går dock framåt, pojkar på Gotland har ökat sitt resultat med 1 % och flickorna med 1,4 %. Det som sticker ut är de stora skillnader som finns mellan våra skolor. Vi har en enhet där bara 55 % av eleverna är behöriga till gymnasiet medan eleverna på en annan skola har en behörighet på 95 %. Vi har också en enhet som sticker ut vad gäller pojkars resultat, endast 35 % av eleverna klarar målen. En oroande bild av läget är att resultaten på nationella proven i åk 3 sjunkit. Framförallt gäller det i ämnet matematik. Resultaten i åk 6 är goda, både vad gäller resultat på nationella prov och betyg. Det visar sig också i SKL:s öppna jämförelser som presenterades i december. Här klättrar den kommunala Page 52 of 99

53 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 grundskolan på Gotland 20 placeringar, från 108:e till 88:e plats bland Sveriges 290 kommuner. De områden där vi är allra bäst jämfört riket är meritvärdet i åk 9 och resultatet i matematik för eleverna i just åk 6. I övriga mätområden är vi jämförbara med riket, inget område är bland de 20 % sämsta. Grundskolan klättrar också i Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun. Här placerar sig Gotland på en 49:e plats av de 290 kommunerna. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultaten Det finns en god samstämmighet mellan resultatet på nationella provet och betyg på huvuddelen av våra skolor. I något enstaka ämne på tre enheter är avvikelsen stor och det måste analyseras vidare Min analys av det relativt sett goda resultat som grundskolan gör är att vi har tydlighet i styrkedjan och i det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskolan på Gotland har en hög ambitionsnivå med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Vi har koll på hur det går för våra elever ner på elevnivå och vi följer upp på enhetsnivå, i våra linjer och i kvalitetsuppföljningssamtal på avdelnings- och förvaltningsnivå. Samsyn och tillit mellan politik och tjänstemän är också en framgångsfaktor. Det vi måste bli bättre på är att fördela resurserna än mer aktivt för att öka likvärdigheten vad gäller resultat. De skolor som har låga resultat pekar ofta på föräldrar och elevers inställning till skola vilket leder till en bristande motivation för studier. De beskriver vidare att de har en hög andel elever i behov av stöd och att de inte klarat att ge dem det stöd de har rätt till fullt ut. Förklaringen kan vara att skolan haft brist på behöriga lärare, att elevhälsoteamet saknat kompetenser eller att det brustit i samarbetet över förvaltningsgränser. Del av förklaringen ligger också i att skolan har haft nyanlända elever med svag studiebakgrund som kommit sent in i den svenska skolan. Man ser också samband mellan det arbete som görs på förskolan och resultatet i skolan. Enheter med lägre resultat är också självkritiska och menar att man borde varit mer aktiv i att få effekt av det som beslutats i enhetens handlingsplan. Jag läser i rektorernas verksamhetsberättelser att det är för mycket fokus på lokaler, organisation och administration istället för att utveckla pedagogik och arbetssätt. Det låga resultatet på nationella provet i åk 3, framförallt i matematik, kräver en djupare analys. Vi deltog i SKL:s satsning PISA 2015 med fokus att höja resultatet i matematik och samtliga skolor på Gotland har gått igenom mattelyftet. Varför sjunker resultatet? Jag har inget svar i dagsläget. Positivt är att resultatet i åk 6 och åk 9 går motsatt väg uppåt! Rektorerna beskriver ett samhälle som påverkar arbetsmiljön och som skolan kanske inte helt anpassat sig till. Vårdnadshavare och elever vet vilka krav de kan ställa och de har höga förväntningar på skolan. Det är naturligtvis bra men de möter en verksamhet som utgår ifrån att elever skall klara att tillägna sig kunskaper i grupp. Skolan får alltså lägga mer tid än förr på att forma gruppen. Det här kan vara en förklaring till att resultat i lägre åldrar sjunker. Det positiva är att skolan klarar sitt kompensatoriska uppdrag relativt bra, faktiskt bättre än riket i övrig. På Gotland har elever till föräldrar med låg utbildningsbakgrund bättre resultat än riket som helhet. Page 53 of 99

54 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Min slutsats är att vi måste hålla i allt det goda vi gör. Vi skall vara stolta över grundskolan på Gotland och hålla i det vi beslutat i våra aktivitetsplaner för grundskolan och i respektive enhet. Om vi får alltför mycket bristfokus så minskar motivationen och arbetsglädjen hos våra medarbetare. För att öka likvärdigheten behöver vi ta ett steg mot en mer offensiv resursfördelning. Ett beslut om att använda SCB:s riksmodell vid resursfördelningen är taget. Det är ett steg som vi under kommande år får följa upp. Nästa steg är att vi behöver se över hur man på enheterna använder det s.k. regionala stödet och vad riktade statsbidrag och tilläggsbelopp får för effekt. Är det optimalt använda medel? Skolledarnas roll är avgörande. Vi måste fortsätta arbetet med att ge skolledarna förutsättningar för att vara pedagogiska ledare. I Maria Jarls bok om att organisera för skolframgång framgår tydligt att kontinuitet i ledarskapet är en framgång. Intendenter på varje linje som infördes som projekt under 2018 kan vara ett sätt att ge rektor förutsättningar för att vara pedagogisk ledare. Modiga skolledare som tar taktpinnen, delar med sig goda idéer till varandra i kollegiala möten och som får kontinuerlig kompetenspåfyllnad ökar likvärdigheten. Skolledare på skolor som år efter år får goda resultat skall möta skolledare med svaga resultat över tid. Vi behöver utveckla det vi kallar intern insyn. För att ge skolorna feedback och stöd när det inte går så bra så besöker chefen grundskola och medarbetare på kvalitets- och utvecklingsavdelningen enheten och för en diskussion kring åtgärder. Det kan handla om att enheten fått skolinspektionsanmälningar, ett flertal klagomålsärenden, hög andel elever med frånvaro eller har allmänt svaga resultat. Att bli skolan mitt i byn är en framgång. När skolan krokar arm med närsamhället och vårdnadshavarna så händer något. Man börjar prata gott om skolan. Solklintskolan i Slite är ett exempel på att det går att vända ett mindre bra rykte. Andra framgångsfaktorer som vi är på, som vi skall hålla i men också utveckla är att stärka samarbetet förskola skola, att arbeta med röda-trådenfrågor i våra linjer är viktigt. Vi måste förstärka elevhälsoteamen på våra skolor, det är tyvärr svårt att rekrytera även barn- och elevhälsans yrkesgrupper. Sammanfattningen blir att vi egentligen vet vad som behöver göras. Vi behöver sätta allt fokus på det som gör skillnad. Vid varje insats behöver ställa oss frågan: leder detta till ökad måluppfyllelse för våra elever? Om inte, så får det vara. 5.4 Delaktighet Rektorerna beskriver i sina verksamhetsberättelser att eleverna deltar i utvecklingen av verksamheten på olika sätt. Både genom representation i formella råd där elevråd är det vanligast förekommande men också genom direkt delaktighet kring arbetssätt i klassrummet på daglig basis. Delaktighet i undervisningen är en förutsättning för elevernas studiemotivation. Page 54 of 99

55 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Generellt ger medarbetarna sina rektorer ett gott betyg i medarbetarenkäten. Rektorerna beskriver å sin sida om stor utvecklingsvilja hos medarbetarna, de är mycket mån om kvalificerad och kontinuerlig kompetensutveckling. Medarbetarna trivs på sin arbetsplats och de tycker att de har ett viktigt uppdrag som de förstår. Förstelärare är geografiskt spridda över ön och de bidrar till utveckling tillsammans med skolledningen. 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Skolledarna ger flertalet exempel på hur man utvecklat det kollegiala lärandet på sina skolor. Man skapar arenor för utveckling och har en dela-med-sig-kultur i allt högre grad. Grundskolan på Gotland ligger högt vid mätning av engagemang som åskådliggörs i ett engagemangsindex. Men ledare och medarbetare vittnar också om en ansträngd arbetsmiljö. När det gäller skolledarna så låg en stor andel på rött i stressenkäten och erbjöds sorterande samtal hos företagshälsovården. Andelen medarbetare per chef och tillgången till administrativt stöd har justerats under året och intendenter på varje linje har införts. För medarbetarna görs anpassningar i olika former, man erbjuder stresskurser, stödjande samtal och man är mån om den psykosociala arbetsmiljön genom må-bra-aktiviteter för att skapa en vi-känsla på arbetsplatsen. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Här får Grundskolan får ett högt betyg i medarbetarundersökningen. Medarbetare och ledare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Skollag och läroplaner är tydliga och systematiken från styrkort via verksamhetsplan, arbetsplan, handlingsplan och medarbetarkontrakt har gjort uppdraget än mer tydligt. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Grundskolans sjuktal har höjts från 5,74% till 6,0%. För skolledarna specifikt har sjuktalen minskat från 4,32% till 1,37%. Rektorerna beskriver att man arbetar hårt med delaktighet, tillit, samarbetskultur. Man strävar efter gemensamma rutiner och struktur så här arbetar vi på den här skolan. Det Page 55 of 99

56 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 skapar trygghet och arbetet med PRIO har hjälpt till i arbetet. Utvecklingsarbetet avslutas ed att skolan får en handbok för hur man jobbar på just den här enheten. Ovanstående har säkert stor betydelse i det förebyggande arbetet men man beskriver också att man är snabbare på med handledning, samtalsstöd och anpassningar i verksamheten när det är medarbetare i riskzon eller redan är sjukskrivna. 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Andel oönskade deltidsanställningar och åtgärder 15 november 2018 Kvinnor Män 3 1 Ekonomiska utrymmet styr och arbetsgivaren har erbjudit alternativa arbetsuppgifter och samtjänster med annan skola. Medarbetare har valt att vara kvar på deltid. 7 Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) 7.1 Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Uppdrag för avdelningen grundskola var att lämna ett bokslut i balans per den 31/ Verksamheterna skulle ha anpassat sig till den besparing, helårseffekten på 13 miljoner, som togs i samband med avvecklingen av samlad skoldag. Utmaningen var att tre enheter prognostiserade minus redan från årets början varav en enhet gick in i 2018 med ett stort prognostiserat underskott. Dessa tre enheter har lämnat in plan för en budget i balans och de har en tätare ekonomisk uppföljning. Ett resultatkrav för övriga enheter tillsammans med nytillkomna riktade statsbidrag, som visserligen känns något osäkra, gör att grundskolan räknar med att klara uppdraget. När det gäller kostnadsjämförelser så kan det nu konstateras att grundskolan och fritidshemmet är i nivå med riket och jämförbara kommuner. Personaltätheten är i nivå liksom kostnaden för undervisning. Det som kostar mer än riket i övrigt är kostnader för måltider och lokaler där Gotland är betydligt dyrare. Förskoleklassens kostnader är också mycket högre än riket och jämförbara kommuner. En viktig anledning är att Gotland erbjuder sina elever i förskoleklass 20 timmar istället för de lagstadgade 15 timmarna. Personalkostnaden blir alltså väsentligt högre. Införandet av intendenter på försök under 2018 har fallit väl ut så här långt. Rektorerna vittnar om att de tack vare intendenter med ekonombakgrund nu har koll på ekonomin 7.2 Vad kan påverka ekonomin framöver? Statsbidragen är osäkra. Förutsättningen för att ta del av statsbidraget för en likvärdig skola, det största bidraget, är att kommunen inte dragit ner på kostnaden för undervisning under de senaste tre åren. För grundskolans del innebär bidraget en förstärkning med 4,5 mnkr för Page 56 of 99

57 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 höstterminen 2018, 15,9 mnkr för 2019 och fullt utbyggt ca 26 mnkr. Skolverket har som ett stöd gett ut en räknehjälp men fortfarande är det osäkert om vi får behålla rekvirerade medel eller betala tillbaka del av dessa. En annan osäkerhet gäller elever med stora behov av särskilt stöd. Elever med behov av stöd och elever som av någon anledning inte mår bra, psykisk ohälsa bland unga ökar. Det gör att resurser behövs i form av förstärkt elevhälsa och fler elevassistenter. Ansökningar om plats i särskilda undervisningsgrupper och tilläggsbelopp ökar för varje år. Kompetensutveckling, flexibla organisationer och nya arbetssätt är nödvändigt och det görs men vi har en lärarbrist som gör att fler outbildade medarbetare finns i våra verksamheter. För att klara skollagens krav på att varje elev har rätt till det stöd den behöver för att nå målen så innebär det kostnader. Gotland tar numer emot ett större antal kvotflyktingar. De barn som nu kommer med sina familjer har ofta ett större stödbehov än tidigare nyanlända elever. Det kan vara elever som i en framtid, när utredningar har kunnat genomföras, kommer att tillhöra Särskolan. I väntan på eventuell placering så behövs ett förstärkt stöd i grundskolan. Att Visby växer påverkar. Lokalerna nyttjas till bristningsgränsen och det finns behov av renovering av lokaler som tidigare inte behövt användas eller där det är dags för ett periodiskt underhåll. Kostnaden belastar grundskolans budget indirekt genom att vi måste evakuera till tillfälliga lokaler där det förutom extra skolskjutskostnader och inköp av möbler också handlar om förstärkt bemanning. Om elevtalet fortsätter öka genom inflyttning till ön så är det positivt för den enskilda enheten som kompenseras men mer osäkert vad gäller ersättningen för ökade elevflöden till förvaltningen. Rektorer på våra minsta enheter klarar inte att hålla sin budget. Utrymmet för oförutsedda händelser är begränsat. Page 57 of 99

58 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen i verktyget enligt fastställd turordning. Digitalisering som en del i att utveckla lärandet Implementera nationell IT-strategi och följa upp FLIS-satsningen för chefer. Kvalitetssäkra övergångar och samverkan. Implementera Skolverkets och egna stödmaterial och handlingsplaner. Utveckla våra elevhälsoteam. Skapa rutiner för elevhälsoarbetet och samarbetet med BEH Läxhjälp i skolan. Skolor erbjuder läxhjälp. Vi söker statsbidrag. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det är ett stort fokus på utveckling av verksamheterna i riktning mot ökad likvärdighet. Grundskolan har ett flertal utvecklingsinsatser och projekt som pågår. o o o o o o Tillgängliga lärmiljöer. Vilket förväntas ge ökad kompetens hos alla våra medarbetare och ge en större trygghet i arbetet med elever som har stora behov av stöd. Skall ta oss ytterligare steg mot en skola för alla. Digitaliseringen. Här ser vi redan och förväntar oss än mer två effekter. För det första att lärares arbetsmiljö skall bli bättre och underlättas genom smarta digitala lösningar, t.ex. att vi kan öka delakulturen, varje lärare skall inte behöva uppfinna hjulet själv. Vi ser också att användandet av digitala lösningar ger oss fler möjligheter att vara en skola i tiden. Det ökar nyfikenheten och lusten att lära hos våra elever. PRIO. Att alla skolor deltar i SKL:s satsning gör att vi blir mer likvärdiga och får en tydligare struktur på skolornas systematiska kvalitetsarbete. Läslyft, mattelyft och specialpedagogiska lyft leder till ökat kollegialt lärande men effekten på elevresultat är inte lika tydlig. Hälsofrämjande skolutveckling med fokus på daglig rörelse för alla våra elever har slagit igenom på våra skolor. Kompetenta Gotland. Här är vi bara i startgroparna. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning både i det specifika (SYV-are på plats) och det bredare perspektivet som är ett ansvar för alla som arbetar på skolan är viktigt. Vi behöver ge våra elever framtidstro och en bild av arbetsmarknadens möjligheter. Skapar motivation för att studera. Utmaningen med alla de goda insatser som beskrivs ovan är att vi inte får greppa över för mycket. Det är en framgångsfaktor att noggrant välja några få insatser utifrån de analyser vi gjort av läget och sedan se till att lyckas. En organisation mår bra av att få fira framgångar och det gynnar elevernas måluppfyllelse. Vi behöver alltså hålla i och hålla ut och inte ändra för mycket när vi går in i arbetet med VP-19. Förutom det har vi förstärkt elevhälsoteamen under läsåret med fler kuratorer. Page 58 of 99

59 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Mål: Antalet anmälningar om kränkande behandling och antalet elever med oroande hög frånvaro skall minska Effekt: Systematiken kring anmälningar om kränkande behandling har förbättrats. Det har inneburit att antalet anmälningar har ökat men förvaltningen ser det som att det förebyggande och främjande arbetet har stärkts. Antalet elever med hög frånvaro har minskat. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. I rekrytering och i ansökan om statsbidrag söker vi aktivt andra yrkeskategorier. T.ex. socialpedagoger Ge ökade möjligheter för rektor att vara pedagogisk ledare. Införa en intendent per linje. En god arbetsmiljö. Verkställa handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det finns en stor medvetenhet bland medarbetarna om läget vad gäller kompetensförsörjning och deras egen roll i att få fler kollegor. Vi har anställt socialpedagoger och lärarassistenter för att underlätta för lärare att vara lärare och på så vis förbättra arbetsmiljön, minska stressen. Rektorerna vittnar om att intendenterna har avlastat dem främst vad gäller ekonomiuppföljning och fysiska arbetsmiljöfrågor. Mål: Grundskolan skall öka antalet alternativa yrkeskategorier i skolan Effekt: Grundskolan har utökat antalet alternativa yrkeskategorier jämfört Vi har anställt sju socialpedagoger, sex lärarassistenter och två beteendevetare under Mål: Grundskolan skall ha lägre sjuktal jämfört 2017 Effekt: Grundskolan som helhet 5,75 år 2017 / 6,00 år 2018 Skolledare specifikt 4,75 år 2017 / 1,75 år 2018 Mål: Bättre resultat på medarbetarenkäten Effekt: Inga siffror som går att jämföra (ny modell) men engagemangsindex är mycket högt gentemot Regionens övriga förvaltningar och ledarskapsindex är högt. Två enheter inom grundskolan har röda siffror och de enheterna får särskilt stöd. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen in verktyget enligt fastställd turordning. Page 59 of 99

60 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Språkutvecklande arbetssätt. Vi har fyra utbildade kursledare som handleder och utvecklar arbetet med språkutvecklande arbetssätt på våra skolor. Hälsofrämjande skolutveckling. Genom att hålla i lärdomarna från den statsbidragsfinansierade satsningen. Implementera läroplan för förskoleklassen i våra verksamheter Särskilt uppmärksamma Fritidshemmets viktiga roll för att eleven skall lyckas. Säkerställa att samverkan skola-fritids sker, att fritidsnätverk finns i varje linje och att en extra KUT-dag anordnas. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Rektorerna beskriver flera exempel på att man gjort organisationsförändringar för lärande. Flera skolor beskriver hur de inför läsåret tänkt till kring organisation och schemaläggning för att undervisning och elevernas lärande skall vara styrande i högre grad. Ett exempel är Södervärnslinjen som tagit goda idéer från Glömstaskolan i Huddinge. Längre sammanhållande arbetspass och inte så många lokal- och lärarbyten är en bärande idé. Mål: Samtliga medarbetare skall få utbildning kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och tillgängliga lärmiljöer Effekt: Samtliga har fått eller är just nu i utbildning. För tidigt att se resultat. Mål: Synliggöra fritidshemmets uppdrag Effekt: Särskild fortbildningsdag endast riktad mot fritids. Förstelärare är utsedd i fritidshemmets pedagogik. Fritidsnätverk finns nu i varje linje. Mål: Elever i grundskolan skall ha daglig rörelse Effekt: Vi har fått riktade statsbidrag för en hälsofrämjande skolutveckling och vi har samarbete med idrottsrörelsen i olika former. Fritidshemmet har utbildats i rastens pedagogik. Skolledarna vittnar om en upplevd positiv effekt mindre antal konflikter efter raster och rörelsepass. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Samarbete med Uppsala universitet. Nyttja det goda läge vi har att universitet finns på Gotland. Partnerskolor. Fyra av våra skolor deltar idag i partnerskolesamarbete med lärarutbildning VFU. Vara goda handledare. Se till att utbilda LLU efter behov. Viktigt att knyta skolan närmare forskningen. Varför gör vi som vi gör och hur vet vi att det ger effekt? Karriärlärartjänster. Att nyttja de skickligaste pedagogerna som draghjälp i skolutvecklingen på Gotland. Att ha en transparent och tydlig process kring att definiera uppdrag och ansökning av dessa. Page 60 of 99

61 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. Kompetenta Gotland. Genomföra insatsen Röda tråden, det vidgade SYV-uppdraget. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har ett samarbete med Uppsala universitets lärarutbildning som vi kallar partnerskolor. Det är en win-win för både universitetet och våra skolor och förhoppningsvis kan det leda till att fler och rätt personer väljer att bli lärare. Mål: Fler sökande till lärarutbildningen på Campus Effekt: 28 studerande mot 11 st. föregående år. 15 åk F-3 och 13 Åk 4 6. Tyvärr är nuläget att flera lärarstuderande har hoppat av utbildningen. Mål: Vi skall öka kontinuiteten i rektorsgruppen. Effekt: Vi har inte behövt rekrytera skolledare till ht-18. Mål: Vi skall ha samarbete med lärarutbildningen genom partnerskolor. Effekt. Vi har utökat antalet partnerskolor från fem till sju. Mål: Vi skall ha fler handledare som tar emot VFU-studerande Effekt: Vi har 16 st. som påbörjar utbildningen augusti 2018 Mål: Vi skall knyta skolor till forskning Effekt: Nu har vi två skolor, Gråbo och Lärbro som arbetar tätt med forskare vid UU. Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Nyanländas lärande. Inom satsningen pågår flera delprojekt som från Lå 18/19 skall stå på egna ben utan stöd av Skolverket. Arbetsgrupper i varje insats med en gruppledare skall redovisa mål och effekt inför att vi gör en större utvärdering av insatsen. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Det finns en likvärdighet i mottagandet. Eleverna är kartlagda innan de kommer ut till sin hemskola och det finns en större kompetens hos medarbetarna som skall ta emot nyanländ elev. Vi har utbildat ett antal studiehandledare, en framgångsfaktor för elevens lärande och vi har utbildade handledare som stöttar pedagogerna. Det skapar en trygghet för både enskilda eleven och för personalen. Höjda resultat för den här elevgruppen är naturligtvis målet Mål: Andelen nyanlända som är behöriga till yrkesförb. program på gymnasiet ska öka Effekt: Andelen har ökat från 40,0 % 2017 till 46,2 % 2018 Mål: Mottagningsansvariga på varje skola, fler studiehandledare och samtliga elever skall ha passerat Lotsen (introduktion och kartläggning) Effekt: Genomfört Page 61 of 99

62 RAPPORT Verksamhetsberä ttelse 2018 Avdelningen för särskola Framtagen av avdelningschef för särskolan Datum Ärendenr BUN 2018/ Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page 62 of 99

63 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning...3 Ärendenr BUN 2018/ Datum Händelser av väsentlig betydelse Skolskjutsar Nyanlända Förskoleklass Gymnasiesärskolan Lärvux Lövsta Kompetensutveckling Elevantal Förstelärare Behörighetsdispens Förväntad utveckling Ny upphandling, skolskjutsavtal Förskoleklass Norrbacka/Solberga Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Lärvux Lövsta Administration/skolledning Stödsystem Samverkan Kompetensutveckling Förändringar föreslås inom särvux Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...11 Page 63 of 99 2 (13)

64 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Sammanfattning Ekonomi: Särskolans linje lämnar det erforderliga avkastningskravet. Linjens rambudget ger förutsättningar för större flexibilitet och resursanvändande. Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. Behörighetsreformen som innebär att, lärare förutom sin lärarexamen, för att få tillsvidareanställning som lärare i särskolan ska ha examen som speciallärare inriktning utvecklingsstörning, har flyttats fram till 1 juli Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Skolskjutsar De aktuella skolskjutsavtalen har förlängts till 1 juli Ny skolbuss har köpts. 2.2 Nyanlända Nya rutiner upparbetas för mottagande av nyanlända elever. För att bli mottagen i grundoch gymnasiesärskola krävs fyra bedömningar som tillsammans bildar en utredning. Denna utredning ska visa om eleven har rätt till grund- eller gymnasiesärskoleplats. Därefter är det vårdnadshavare eller elev över 18 år som beslutar om de vill tacka ja eller nej till det eventuella erbjudandet. 2.3 Förskoleklass Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi, detta utifrån Skollagen. För att ha möjlighet att gå i grundsärskolan ska bl a en pedagogisk bedömning göras. Den ska ge besked om eleven klarar grundskolans kunskapskrav eller ej. I förskoleklass finns inga kunskapskrav att mäta emot. Grundsärskola påbörjas tidigast i årskurs Gymnasiesärskolan 7 elever avslutade sina studier i gymnasiesärskolan. Av dessa gick 4 från det individuella programmet, 3 från nationellt program. Av de sistnämnda valde en att gå vidare till folkhögskolestudier och en gjorde ett studieuppehåll. Målet för studierna är att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och få ett så gott vuxenliv som möjligt. En viktig del av arbetet som görs är att förbereda för kommande arbetsplats/sysselsättning. Ärendenr BUN 2018/ Datum Lärvux Särskild utbildning för vuxna samlokaliseras med gymnasiesärskolan på Säveområdet vilket ger bättre möjligheter till samordning av kurser, personal och lokaler. 2.6 Lövsta Elever som får sin utbildning på Lövsta har, utifrån sina förutsättningar, lyckats hitta motivation att gå i skolan. Svårt att hitta former för återgång för grundskolans elever till Page 64 of 99 3 (13)

65 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 grundskolan. Under året har det varit stora förändringar i personalgruppen. Medarbetare är svårrekryterade utifrån specifika kompetenser. 2.7 Kompetensutveckling Arbetet med SPSM:s material runt tillgängliga lärmiljöer fortsätter. Utvärdering av handlingsplanen är gjord och nya mål satta. Samtlig personal deltar. Internutbildning runt teckenkommunikation fortsätter. Kurator har gått en utbildning för att få ytterligare verktyg för sitt elevarbete. 1 lärare påbörjar utbildning inom lärarlyftet till speciallärare inriktning utvecklingsstörning och en lärare påbörjar år 2. 2 lärare examineras från samma utbildning vid årsskiftet 18/19. Ansökan om validering har skickats till Skolverket för 5 lärare med lång yrkeserfarenhet. Två av dessa har nu blivit legitimerade för arbete i grundsärskola. En har fått avslag och de övriga väntar på besked. 2.8 Elevantal Vi ser en ovanligt stor tillströmning av elever främst i lägre åldrar. 2.9 Förstelärare I särskolans linje finns 2 förstelärartjänster. Dessa har uppdrag mot digitalisering och hälsa. Uppdragen är utformade utifrån tanken på det livslånga lärandet. I digitaliseringsuppdraget fokuseras på kommunikation och digitala läromedel. Hälsouppdraget syftar till att öka det allmänna välmåendet i vuxenlivet Behörighetsdispens Behörighetsreformen för lärare i särskolan flyttas fram till 1 juli Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. 3.1 Ny upphandling, skolskjutsavtal Särskolans linje har avtal med 3 taxibolag. Här finns också en skolbuss som kör elever i Visby med omnejd, inklusive elever i tal- och språkklasser samt till viss del grundskoleelever i samundervisningsgrupper över ön. Vi har en skolskjutskoordinator/chaufför anställd för att samordna dessa skjutsar. Nuvarande skolskjutsavtal är förlängda till 1 juli I januari 2019 initierar vi ny upphandling. Vi lägger då stor vikt vid förhållningssätt och bemötande gentemot elevgruppen från aktuella chaufförer. Ärendenr BUN 2018/ Datum Förskoleklass Från ht 19 bedriver inte grundsärskolan på Gotland någon förskoleklass, utifrån skollagsändring. Skollagsändringen gäller från , men vi har valt att ha ett övergångsår för att ge grundskola/förskola möjlighet att planera för de aktuella eleverna på ett adekvat sätt. Från bedrivs förskoleklass enbart i grundskolans regi. 3.3 Norrbacka/Solberga I Visby är elevkullarna framöver stora. Detta påverkar även oss. Grundsärskolans elevantal kommer troligtvis att öka och därmed lokalbehoven. Kommande elevgrupp har större Page 65 of 99 4 (13)

66 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 behov av individuella anpassningar. Vi har idag gott samarbete på ovan nämnda skolor och vill fortsätta att finnas med i diskussionerna om skollokaler även framgent. 3.4 Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Arbetsmiljöarbetet fortgår för att förbättra samarbetet med externa utövare. Anpassningar i miljön behöver åtgärdas. Utveckla det påbörjade samarbetet med övriga Wisbygymnasiet, såväl på lednings- som lärar- och elevnivå. Ht-19 erbjuds två program på nationell nivå: Hotell, restaurang och bageri samt Estetiska verksamheter. 3.5 Lärvux Förändringar inom särskild utbildning för vuxna gör att vi ökar samarbetet med Daglig Verksamhet och gemensamt utökar adekvata yrkeskurser. I och med lokalförändringen, samordning med gymnasiesärskolan, har vi tillgång till ytterligare behörig lärarkompetens. 3.6 Lövsta En översyn av grundskolans resursenheter pågår. Lövsta är en del i detta. Översynen kan påverka den vidare utvecklingen av verksamheten. 3.7 Administration/skolledning I särskolans linje finns 84 medarbetare. I dagsläget är vi 1,5 rektor med personalansvar för dessa. Vi har påbörjat en rekryteringsprocess av 1,0 rektorstjänst. 3.8 Stödsystem Vi är en del i det förändringsarbetet som pågår med samordnade och välfungerande ITsystem med back-up funktioner. 3.9 Samverkan Vi ska fortsätta vår strävan till samverkan med andra skolformer och andra samhällsfunktioner. Vi har stora kontaktnät för att, så långt möjligt, förklara elevgruppens rättigheter och självklara del i samhällets olika delar. Varje elevs individuella behov ska styra dennes rätt till ett gott liv Kompetensutveckling Det pågående arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska bli en naturlig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vår interna kommunikationsutbildning (AKK) ska fortgå. Arbetet med att höja behörighetsgraden hos lärarna ska fortsätta, såväl via lärarlyft som i rekryteringsprocesser. Elevassistenter är en viktig del av personalen i särskolans linje. Här vill vi satsa på kompetensutveckling, karriärmöjligheter och adekvat löneutveckling. Ärendenr BUN 2018/ Datum Förändringar föreslås inom särvux Den 31 augusti 2018 redovisades slutbetänkandet kring förändringar av kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (En andra och en annan chans ett komvux i tiden, SOU 2018:71). Där föreslås en rad förändringar. För särvux del är bakgrunden till utredningen att antalet som studerar inom särvux minskat. En anledning som pekas i utredningen på är att många upplever att det nuvarande särvux inte är inkluderande och allt för stigmatiserande. Dessutom är möjligheten att läsa vidare efter särvux på gymnasial nivå kraftigt begränsad. Utredarna föreslår därför att: Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Page 66 of 99 5 (13)

67 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Betygsskalan för grundläggande särvux förenklas med betygsstegen godkänd och icke godkänd. Riksrekryterande yrkesutbildningar införs inom särvux 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. a) Elevunderlaget på gymnasiesärskolan har, efter tidigare års minskning, stabiliserats. Vi ser dock en ökning mot fler studerande på de individuella programmen. Det blir därmed färre på nationella program vilket innebär att utbudet minskat till två program. b) Minskat antal studerande på Lärvux. c) Antal elever i förskoleklass och lågstadieåldrar har ökat. d) Nöjdhetsindex i såväl elev- som föräldraenkät har ökat. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultaten Ärendenr BUN 2018/ Datum a) Elevunderlaget på Gotland i åldersgruppen är relativt lågt. Tidigare förändringar i styrdokumenten gör att färre är behöriga att studera i gymnasiesärskolan. b) Lärvux har förändrat, utifrån styrdokumenten, sitt kursutbud. Tydligare regler runt vem som har rätt att läsa dessa kurser. Tidigare kunde alla läsa vidare på Lärvux efter gymnasiesärskolan. I dag kan man läsa kurser man inte tidigare läst. c) Elevunderlaget i stort har ökat. d) Nära kontakt mellan skola och hem. Snabba insatser från berörd personal. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt Page 67 of 99 6 (13)

68 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. 5.3 Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående a) Färre skolförlagda program på gymnasiesärskolan. Personalförändringar inom linjen. b) Lärvux samlokaliseras med gysär för att samordna resurser och ge fler möjligheter till ett större utbud av kurser. c) Behov av befintliga lokaler. Personalförändringar inom linjen. d) Det goda värdegrundsarbetet ska fortsätta. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Fortsatt kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. 5.4 Delaktighet Hur har barn, elever, studerande, deltagare varit delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Eleverna görs delaktiga i utbildningens mål i de olika ämnen/ämnesområden/kurser som de studerar. Lärarna anpassar informationen så att eleverna, så långt möjligt, ska förstå vad de ska möta och lära sig. Klassråd och elevråd finns schemalagt. Synpunkter lyfts och tas med i verksamhetens utveckling. Utvecklingssamtalet leds, i möjligaste mån, av eleven. Elevenkäter och intervjuer används som metoder för att få veta hur eleven ser på sin utbildning och sitt mående. Nära samarbete mellan hem och skola ger god grund för elevers delaktighet. Ärendenr BUN 2018/ Datum Page 68 of 99 7 (13)

69 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. Förvaltningen har rekryterat en ny omgång förstelärare och denna gång för perioden Karriärtjänsterna riktar sig till legitimerade lärare. Det handlar om totalt 73 tjänster varav två inom särskolan. Karriärtjänsterna är tidsbegränsade och uppdragsstart är höstterminen Precis som vid föregående rekryteringsprocess för två år sedan har utbildnings- och arbetslivsförvaltningen formulerat uppdragen utifrån aktuella och prioriterade utvecklingsbehov. En hel del uppdrag kommer att vara nya, medan andra kommer att bestå. Inställningen är att det är viktigt att alla ges samma möjlighet att på nytt söka en karriärtjänst och ett specifikt försteläraruppdrag. Regeringen har beslutat att förlänga tiden för införandet att behörighetskrav inom särskolan från 1 juli 2018 till 1 juli Behörighetskravet innebär att alla som undervisar inom särskolan förutom sin grundutbildning även ska ha en speciallärarutbildning inriktning utvecklingsstörning. Det nya datumet för införandet innebär för Gotlands del att fler pedagoger hinner kompetensutveckla sig för behörighet. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser sig få förutsättningar för att bidra till verksamhetens utveckling. Handlingsplanerna i materialet Tillgänglig lärmiljö bidrar till verksamhetsutveckling och engagemang. Ärendenr BUN 2018/ Datum Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. Mentorskap för nyanställda. Kollegialt lärande, tillgänglighetsutbildningen. Tillgång till intern handledning och extern handledning. Page 69 of 99 8 (13)

70 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Ger förutsättningar för kompetensutveckling, så långt möjligt Ledarskap Avdelningen har valt att koncentrera ledningsresurs i ett team bestående av särskolechef/rektor, rektor, intendent och specialpedagog. Vi ser nu ett behov av utökning då antal medarbetare per rektor är för stort. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser att de förstår sitt uppdrag. Nära samarbete med Skolverket och SPSM. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Långtidssjukskrivningar har ökat på 5 av 8 enheter. Frånvaron har i alla fall utom 2 andra orsaker än direkt arbetsrelaterade. Totalt sett så har sjukfrånvaron minskat från 5,93% samma period förra året till 5,58% i år, d v s en minskning med 0,35 procentenheter. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått I samarbete med medarbetare har vi hittat individuella lösningar. 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar 15 november 2018 Kvinnor Män Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Ärendenr BUN 2018/ Datum Vid medarbetarsamtalet diskuteras anställning och anställningsgrad. Flertalet elevassistenter i särskolans linje vill arbeta i en s k uppehållsanställning som innebär ca 90% av en heltid över året, vilket innebär jul- och sommaruppehåll. Page 70 of 99 9 (13)

71 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Utifrån nuvarande budgetram och med kommande avkastningskrav har vi en budget i balans. Ärendenr BUN 2018/ Datum Page 71 of (13)

72 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Tillgänglighetsutbildning SPSM. Ska pågå kontinuerligt. x x Teckenutbildningar, AKK pågår kontinuerligt. x x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Större engagemang och bra diskussioner/reflektioner i arbetsgrupperna. En utvärdering av de direkta effekterna för elevernas lärande och delaktighet kommer att påbörjas under vt- 19. Vi implementerar syn- och arbetssättet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Fler elever får tillgång till ett aktivt språk och därmed en större delaktighet i sin utbildning. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Bibehålla den goda arbetsmiljön. x x Handledning för att förbättra arbetsmiljön i en liten enhet med stor personalgenomströmning. x Fortsatt handledning i speciell resursenhet. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Bibehålla den goda arbetsmiljön. Enligt medarbetarenkäten har medarbetarna en väl fungerande arbetsmiljö. Handledning har genomförts för att öka förståelsen i vardagen mellan olika yrkeskategorier. Ett dokument har skapats för att lyfta skolfrågor i introduktion av nya medarbetare med annan huvudman. Handledningen har gjort att arbets- och mötesrutiner har förbättrats. Nu finns tydliga anteckningar med beslut och ansvarsfördelning nedtecknade. Fokus på elever och utveckling av verksamhet. Mycket tid läggs på praktiska frågor som ex schemaförändringar. Ärendenr BUN 2018/ Datum Page 72 of (13)

73 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde3 : Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Kommunikationsutvecklande arbetssätt x x Hälsofrämjande arbetssätt x x Omvärldsspaning x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Kommunikation utifrån elevernas förmåga används i hela linjen. Bild- och teckenstöd såväl digitalt som analogt. Nu har arbetet med Widget Go även anammats av förskolan. Under KUT-dagen i november visade olika enheter prov på kollegialt lärande och kommunikationsutvecklande arbetssätt. Det nya försteläraruppdraget innebär att eleverna får prova många nya aktiviteter som förhoppningsvis kan leda till ett aktivt vuxenliv. Elevhälsan deltar aktivt i elevarbetet med ett brett hälsofrämjande perspektiv. Flera lärare önskar studiebesök i liknande verksamheter som kompetensutvecklande insatser. Några besök har gjorts t ex till särskolor i Västerås och Karlstad. Skolledningen ingår i nätverk med Mälardalens kommuner och träffas 2 ggr/år. Ledningsteamet har också deltagit i Särskolans rikskonferens i Linköping. Genom speciallärar- och ämnesstuderande lärare får vi input om ny litteratur och forskning. De knyter även kontakter med andra skolor för framtida samarbete. Särskolans kurator har deltagit i en utbildning i Stockholm. Rektorerna deltar i grundskolans respektive gymnasie/vux ledningsgrupper. Specialpedagog deltar i nätverk med andra specialpedagoger för ökad samverkan. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Uppmuntrar och ger förutsättningar för utbildning som leder till högre behörighetsgrad. x x x Nyrekryteringar x x x Hålla en enhetlig linje för gemensam kompetensutveckling. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Flera lärare studerar till speciallärare inriktning utvecklingsstörning. Stort intresse för att arbeta i särskolan även om de sökande inte har full behörighet. Ärendenr BUN 2018/ Datum Vi har prioriterat SPSM:s utbildning Tillgängliga lärmiljöer. Detta arbete ska fortgå men ska nu ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Page 73 of (13)

74 Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Öka kompetenser runt regelverken både internt och externt. Utveckla information till vårdnadshavare angående skolformerna i linjen. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Informationsutbyte med Lotsen och Integrationsenheten har genomförts. Vi fortsätter att försöka hitta vägar för informationsflöde runt olika samhällsfunktioner. Vi anlitar telefontolk vid behov. Svårt med specifika ord och begrepp då liknande skolform inte finns i hemlandet. En utmaning att jobba vidare med. Ärendenr BUN 2018/ Datum Page 74 of (13)

75 RAPPORT Verksamhetsber ättelse, 2018 Avdelningen för kulturskola Framtagen av chefen för kulturskola Datum Ärendenr BUN 2018/ Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats Page 75 of 99

76 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 Verksamhetsberättelse, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Sjuktal Projektmedel från Statens Kulturråd El Sistema Ny satsning i samarbete med Gotlandsmusiken Nationella mål Borta är hemma - ett folkmusikdrama Årets Svängrum Vem äger framtiden? Projektet MÖTET Förväntad utveckling Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)...12 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 76 of 99 2 (14)

77 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Sammanfattning Vi kan för närvarande prognostisera ett nollresultat tack vare att vi har fått projektbidrag från Statens Kulturråd. Dock är det i år något mindre än väntat. Därför har vi under hösten 2018 tvingats till viss återhållsamhet, för att kunna ha kvar medel att föra över till 2019 för de projekt vi erhållit statliga bidrag för. Verksamhetens särskilda insatser - lite mer utöver det vanliga - framgår nedan. För övrigt pågår gruppundervisning och enskild undervisning i alla våra ämnen. Vi permanentade under året även ämnet Bild & Form. Ett stort fokus har vi lagt på att hitta former för att utöka och stärka vårt integrationsarbete. Vi har totalt haft cirka 10 nya grupper där samtliga våra ämnen har varit representerade. I några fall har vi behövt göra mindre förändringar både utifrån rörelser i elevgrupperna och förändrade schemaförutsättningar för lärarna. Medarbetarenkäten som gjordes under förra läsåret resulterade i ett antal områden där vi behövde bli bättre. Tydligare mötesstrukturer, mer ändamålsenliga kommunikationsvägar, transparenta beslutsformer och ett systematiskt kvalitetsarbete finns i den handlingsplan vi gjorde, och som vi är på god väg att genomföra. Resultatet av medarbetarenkäten hösten 2018 var också klart bättre. Svårare har det tyvärr varit att hitta fler möjligheter för medarbetarna att kunna arbeta dagtid istället för kvällar. Det mest negativa värdet i undersökningen gällde just möjligheterna att kombinera arbete med fritid. Tvärtom upplever vi att det över tid blivit allt svårare att hitta lösningar där grundskoleelever kan undervisas av våra kulturskollärare under skoldagen, vilket förflyttar mer arbete till kvällstid. Att hitta lösningar på den ekvationen, är nog vår största utmaning. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Sjuktal Under vintern och våren 2017/2018 var sjuktalet högt. Orsaken kunde delvis härledas till det intensiva år verksamheten då hade haft, med lokalflytt, nytt samarbete med gymnasiet och chefsbyte. Med undantag för mer normal korttidssjukfrånvaro, har annars samtliga medarbetare varit tillbaka i tjänst enligt sysselsättningsgrad från juni Den höga siffran våren 2018 (5,57%) bör därför hamna lägre under höstterminen Värdet kan också jämföras med BUN totalt som är högre (5,98%). Ärendenr [Ärendenummer] Datum Förändring ,29% 5,57% 3,28% 2.2 Projektmedel från Statens Kulturråd I juni 2018 kom beslut från Statens Kulturråd om projektmedel. Vi fick inför innevarande läsår en påfyllning av medel med kronor - utöver de medel som ännu återstår av de Page 77 of 99 3 (14)

78 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, kronor vi fick 2016 och kronor år Anledning till det lägre beloppet i år, är att det är fler kommuner som delar på ett oförändrat totalbelopp. Dessa projektmedel har bidragit till att vi kunnat rikta oss mot nya grupper och elever i områden med socioekonomiska utmaningar. 2.3 El Sistema Ny satsning i samarbete med Gotlandsmusiken Vi startade El Sistema-verksamhet hösten 2018 med undervisning i blåsinstrument på Gråboskolan och Högbyskolan. I Gråboskolan startade vi även undervisning i körsång i en klass. El Sistema är en rörelse som startade för barn i slummen i Venezuela och som sedan spridits över värden. Till Sverige kom El Sistema för drygt 10 år sedan, och numera arbetar ett 30-tal kommuner enligt modellen. Förhoppningen är att kunna jobba långsiktigt, att musiken ska bli en angelägenhet för de elever som får ta del av detta. Vi samarbetar här med Gotlandsmusiken som låter olika ensembler vara faddrar åt klasserna, vilket stärker motivationen hos eleverna. Barnen träffas två gånger i veckan och familjefika arrangeras två gånger per termin. Satsningen har varit mycket uppskattad av barn, vårdnadshavare och de pedagoger som finns i de klasser som fått del av denna undervisning. 2.4 Nationella mål I mars 2018 beslutade regeringen om nationella mål för landets kulturskolor. Detta utifrån den nationella kulturskoleutredningen som var klar hösten Nationella mål har tidigare inte funnits. 2.5 Borta är hemma - ett folkmusikdrama Under våren 2018 har Kulturskolan Gotland satt upp ett nytt folkmusikdrama kallat Borta är hemma en satsning liknande musikalen "Ajvide-Maria" som genomfördes år Precis som då har författaren Eva Sjöstrand som skrivit manus, denna gång om människor på flykt från Baltikum till Gotland i andra världskrigets slutskede och Karin Kickan Holmberg ska regissera. Producent är kulturskolans Maria Wessman Klintberg. Borta är hemma ska spelas för skolelever under våren Föreställningen har getts både för allmänheten och som skolföreställning. Förutom ensemblen som består av mellan- och högstadieelever medverkar äldre kulturskolelever (och före detta elever) som musiker i föreställningen. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Årets Svängrum Under två dagar den maj genomförde Kulturskolan Gotland i samarbete med Kulturföreningen Kött, Svängrum - en färgsprakande föreställning i tre akter. Publiken fick avnjuta en helkväll med scenkonst i olika former, god mat och härlig stämning. Nyskapat blandat med traditionellt och improviserat av och med gotländska ungdomar på scenen. Årets föreställning var ett samarbete mellan världsmusikbandet Austre Tornseil, Teater Våga, Visby Voices, kören Cikoria, Dansensemblen samt integrationsprojektet Mötet. Svängrum är ett återkommande koncept och genomförs vart tredje år någonstans på Gotland, fast utifrån olika teman. Årets tema är Alla vi i hela världen. Utgångspunkten är att vi alla är medborgare i samma värld, med samma behov av att få vara fria och med de konstnärliga språken kan vi berätta och kommunicera med varandra. Page 78 of 99 4 (14)

79 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Vem äger framtiden? Hur är det egentligen att komma som ung asylsökande till Sverige? Varför lämnar man sin familj för att resa mot en osäker framtid på andra sidan jordklotet? Fem unga människor delade med sig av sina erfarenheter i uppsättningen Vem äger framtiden en berättelse om krossade drömmar. Första föreställningen gavs den 6 maj på Rondo i Klintehamn, och innan den avslutande föreställningen den 23 november hade gruppen spelat den att antal gånger. Föreställning gavs av deltagarna i integrationsprojektet MÖTET. Ungdomarna som agerade på scenen hade själva skrivit text och komponerat musiken. 2.8 Projektet MÖTET Projektet startades av Kulturskolan Gotland år 2016 i samarbete med kommunala Wisbygymnasiet och fristående Guteskolan i syfte att främja integrationen mellan nyanlända och gotländska ungdomar, då med medel från länsstyrelsen. Projektet har fungerat som ett forum för att fånga upp kulturintresserade nyanlända och gotländska ungdomar som inte hittat in i föreningslivet. En eftermiddag i veckan har ungdomarna träffats på kulturskolan tillsammans med tre pedagoger för ett gemensamt skapande. Projektet "Hej Salam" har även bidragit till att göra föreställningen möjlig. 3 Förväntad utveckling Verksamheten är förhållandevis stabil, även om många medarbetare just nu har delar av sina tjänster finansierade med projektmedel. Kösituationen är oförändrad även om kölängden kan variera i vissa ämnen eller kurser. Att en ökande andel av undervisningen sker genom projektmedel i avgiftsfria grupper, riktade till elever i ekonomiskt utsatta situationer och områden, är naturligtvis positivt. Det kan dock på sikt skapa problem med att behålla dessa elever när avgifter senare kan komma att behöva tas ut. En utveckling mot fler kvalitetshöjande insatser till exempel tillsammans med grundskollärare i grundskoleklasser, är inte bara stärkande för de elever som får ta del av satsningar, utan kan också vara positiv utifrån det perspektiv att vi behöver hitta fler dagtidsuppdrag för lärarna. Dock är det inte möjligt att erhålla medel från Statens Kulturråd för insatser som ligger på timplanebunden undervisningstid - om det överhuvud taget kommer att finnas sådana medel kvar i den nya statsbudgeten för Därför är de kommunala medel vi erhåller för sådana ändamål mycket viktiga för likvärdigheten i skolorna - över hela ön. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 79 of 99 5 (14)

80 Avdelningen för kulturskola Jag lär mig och utvecklas i Kulturskolan Gotland (elever): Jag upplever att mitt barn lär sig och utvecklas i Kulturskolan Gotland (vårdnadshavare): Verksamhetsberättelse, Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker Kulturskolan - som är en frivillig verksamhet har delvis annorlunda förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet än de obligatoriska skolformerna. Två indikatorer finns framtagna för kulturskolan i verksamhetsplanen: - Elevers och föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan. - Andel av Kulturskolans undervisningstimmar som ges utanför Visby. I samband med vår brukarundersökning i oktober 2018 frågade vi dessutom om nöjdheten med Kulturskolan som helhet. 86 elever och 140 vårdnadshavare valde att svara. Även om svarsfrekvensen därmed är låg, (cirka 900 elever går hos oss) har alla fått chansen att uttrycka sina synpunkter. Enkäten tillät också fritextsvar. 38 vårdnadshavare och 23 elever använde sig av den möjligheten. Några andra konkreta objektiva resultatmått är svåra att ta fram i Kulturskolan Gotlands verksamhet - inte minst för att olika elever har olika mål och ambitioner med undervisningen. För vår del handlar det istället om att i de personliga mötena vara känslig för hur vi bäst stimulerar elevernas motivation och vara lyhörda för hur de upplever undervisningen. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 80 of 99 6 (14)

81 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 Medelvärde 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 10,00 8,768,698,81 Totalt Flicka Pojke Annat Medelvärde 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 8,828,828,80 9,00 Totalt Flicka Pojke Annat Totalt Flicka Pojke Annat Totalt Flicka Pojke Annat Jag är nöjd med Kulturskolans verksamhet i sin helhet (elever): 10,00 9,309,339,19 10,00 Medelvärde 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 Totalt Flicka Pojke Annat Totalt Flicka Pojke Annat Jag är nöjd med Kulturskolans verksamhet i sin helhet (vårdnadshavare): Medelvärde 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 8,858,828,899,00 Totalt Flicka Pojke Annat Totalt Flicka Pojke Annat I år har vi för första gången försökt att med en ny metod mäta fördelningen av undervisningen mellan Visby och övriga ön. Det betyder att vi inte i år ännu kan göra jämförelser med hur det varit tidigare. Statistiken är framtagen genom att varje lärare uppgett hur fördelningen av sina egna arbetstimmar är. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Page 81 of 99 7 (14)

82 Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Analys av ovanstående områden/resultaten Totalt sett finns en mycket stor nöjdhet hos både elever och deras vårdnadshavare. En marginell skillnad kan ändå utläsas i att eleverna är något mer nöjda än sina vårdnadshavare när det gäller verksamheten i sin helhet, medan deras vårdnadshavare upplever något högre grad av lärande och utveckling än vad eleverna själva upplever. Även fritextsvaren domineras av uppskattande omdömen. Några uttrycker dock att vi behöver ha en modernare kommunikationsplattform och några lyfter att de skulle önska lägre avgifter. När det gäller kommunikationsproblemen kan vi bara bekräfta att vi behöver ha bättre lösningar, men vi vill heller inte köpa in nya tjänster innan det nya elevregistreringssystem som skall införas under 2019 är upphandlat och på plats. Systemen behöver kunna kommunicera med varandra. I våra interna utvärderingar, och även i ett fritextsvar från en vårdnadshavare, lyfts att det ibland kan vara svårt för pedagogerna att skapa lugn i gruppsamlingar med de yngre eleverna. Det är en tydlig förändring sett över några år tillbaka. En ökande andel elever behöver ett alltmer kvalificerat pedagogiskt bemötande. Att bara en knapp tredjedel av undervisningen är förlagd utanför Visby, kan verka lite med tanke på att huvuddelen av befolkningen på ön bor utanför Visby. Dock finns det naturliga förklaringar. Bland annat är vi allt oftare hänvisade till elevers raster och håltimmar, vilket begränsar möjligheterna till undervisning på landsbygden. Många av de äldre eleverna vill gärna vara i våra mer ändamålsenliga visbylokaler, även om det för dem innebär bussresor eller skjutsningar. Alla gymnasieelever finns dessutom i Visby, och har all sin undervisning där. Elever som har individuell instrumentalundervisning och samtidigt deltar i orkester i Visby, passar ofta på att ha sina lektioner i anslutning till orkesterrepetitionerna. Ärendenr [Ärendenummer] Datum Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående När det nya elevregistreringssystemet är på plats, får vi ta ställning till om vi behöver komplettera med ytterligare funktioner eller system som gör att vi kan kommunicera bättre med elever och deras vårdnadshavare. Under 2019 planerar vi att utveckla våra kontakter med andra skolors rektorer och elevhälsoteam, för att bättre kunna möta nyanlända elever och elever med Page 82 of 99 8 (14)