Kallelse till barn- och utbildningsnämndens sammanträde. Ev. förhinder anmäls till nämndsekreterare Nina Gustavsson,

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Nina Gustavsson Kallelse BUN 2019/81 Kallelse till barnoch utbildningsnämndens sammanträde Tisdag den 5 februari 2019, klockan ca Ösel, Rådhuset Visborg TEMA: Tillgängliga lärmiljöer Ev. förhinder anmäls till nämndsekreterare Nina Gustavsson, nina.gustavsson@gotland.se Föredragningslista Förslag på justerare: Jennie Jarve (V) Ärende 1 Forskningsprojektet ECHO-zon om barnhälsa BUN 2018/991 Ärendet föredras av förvaltningschef Anders Jolby 2 Aktivitetsplan för självmordsförebyggande arbete BUN 2015/677 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming 3 Information. Projekt bokstart BUN 2019/35 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming 4 Överföring av resultat från år 2018, barnoch utbildningsnämnden BUN 2019/39 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 5 Verksamhetsberättelse år 2018, inklusive ekonomisk årsredovisning. BUN 2019/7 Ärendet föredras av förvaltningschef Anders Jolby m fl OMEDELBAR JUSTERING 6 Information. Inför strategisk plan och budget BUN 2016/6 Ärendet föredras av förvaltningschef Anders Jolby 7 Beslutsattestanter generella, år 2019 BUN 2019/36 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 8 Information/inbjudan. Skolriksdag den 6-7 maj 2019 BUN 2019/103 9 Beslut om revidering av grundbelopp. Internbudget år 2019 inklusive fastställande av grundbelopp BUN 2018/9 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 10 Internkontroll inom området ekonomi, år 2018 BUN 2018/11 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström 11 Kompletteringsbudget, investeringar 2019 BUN 2019/12 Ärendet föredras av ekonomichef Jimmy Söderström Kommentar (Bilaga) (Bilaga) (Bilaga) Bilaga Bilaga --- (Bilaga) Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

2 Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Kallelse BUN 2019/81 Ärende Kommentar 12 Information. Alléskolan BUN 2018/962 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming 13 Barn- och utbildningsnämndens tematiska uppföljning av verksamheten. Tillgängliga lärmiljöer BUN 2019/96 Ärendet föredras av projektledare Annika Nyström Karlsson och rektor, Marcus Larsson, Södervärnskolan 14 Information. Verksamhetsanpassning förskolan BUN 2019/100 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming 15 Information. Skolpliktsärenden, aktuella BUN 2017/89 Ärendet föredras av chefen för grundskolan Torsten Flemming 16 Information om vissa inkomna handlingar BUN 2019/14 Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet 17 Anmälningsärenden. Beslut fattade med stöd av delegation BUN 2019/33 Handlingar finns att tillgå i pärm på sammanträdet 18 Förvaltningschefens information BUN 2019/15 19 Ev. Övriga ärenden --- Bilaga --- Bilaga Ordförande 2 (2)

3 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Lisa Stark/Maria Benzcy Tjänsteskrivelse BUN 2018/ december 2018 Barn- och utbildningsnämnden Forskningsprojekt ECHO-zon barnhälsa Uppsala universitet Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv till det planerade forskningssamarbetet ECHO-zon under förutsättning av att regionfullmäktige avsätter erforderliga resurser till hälso- och sjukvårdsnämnden för forskningsprojektet inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt till regionstyrelsen för regional koordinering. Sammanfattning ECHO-zon är ett långsiktigt forskningsupplägg med utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO). Planeringen har skett inom partnerskapet mellan och Uppsala universitet. Ambitionen är att den forskning som genomförs ska kunna tillämpas praktiskt på Gotland och därmed stärka arbetet med barns hälsa. Professor Peter Bergsten vid Uppsala universitet är huvudansvarig för forskningsupplägget. Insatserna ska främst inriktas på faktorerna sömn, matvanor och fysisk aktivitet. Genom de mätningar som görs på individnivå blir det möjligt att följa upp om genomförda insatser ger avsedd effekt. Ambitionen är att forskningssamarbetet ska vara långsiktigt, 10 år, och att Uppsala universitet ska medverka till att såväl samla data på individnivå som att kartlägga och förstärka arbetet inom BVC, förskola, skola och i barns hem- och fritidsmiljö. Projektet ska omfatta barn 0 14 år. Elevhälsan kommer att beröras av projektet men kommer inte att behöva utöka sin verksamhet för detta. Därmed behöver heller inte särskilda resurser avsättas inom elevhälsan. Parallellt med ovan nämnda insatser planeras även att inleda samverkan med näringsidkare för att stimulera ett brett lokalt samhällsengagemang kring barns hälsa. En förstudie har genomförts inom partnerskapet Uppsala universitet under 2018 för att undersöka föräldrars inställning till att blodprov tas på deras barn. Vidare har resursbehovet bedömts för ett genomförande av 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

4 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/991 forskningsprojektet och interventionen. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen har medverkat i förstudien. Forskning som samlar in blodprov och annan data om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd är påbörjad och kommer att fullföljas när beslut fattats om att genomföra forskningssamarbetet. Finansieringen delas mellan Uppsala universitet och. Universitet bidrar i arbetet med motsvarande 2,4 tjänster som knyts till forskningsarbetet på Gotland och regionen med motsvarande 1,5 tjänst. Av detta planeras 1,0 tjänst förläggas inom hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhet medan 0,5 tjänst hanteras av regionstyrelsen. Forskningsprojektet förfogar därutöver över ytterligare resurser från Uppsala universitet för forskningssjuksköterska, laboratorieingenjör, statistiker och läkare motsvarande 1,7 tjänst med placering i Uppsala. Bedömning Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen gör i likhet med regionstyrelseförvaltningen bedömningen att den tänkta insatsen med ett långsiktigt forskningsupplägg med samhällsinriktade insatser för hälsosamma levnadsvanor för barn är helt i linje med regionens mål om god och jämlik hälsa. Samtidigt kan det ambitiösa vetenskapliga angreppssättet bidra till att stärka samverkan i partnerskapet mellan regionen och Uppsala universitet. Därmed bedömer förvaltningarna att projektet är angeläget såväl ur ett barnhälsoperspektiv som ur ett regionalt utvecklingsperspektiv. Beslutsunderlag Förstudie ECHO-zon Gotland, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby utbildningsoch arbetslivsdirektör Skickas till Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 2 (2)

5 Förstudie ECHO-zon Gotland En hälsosam uppväxt på Gotland Förstudie är genomförd inom ramen för partnerskapet med Uppsala universitet på uppdrag av. Författare: Gustav Melén Uppsala universitet Projektledare: Theresé Kullåker & Gustav Melén Uppsala universitet

6 Innehållsförteckning ECHO-zon Gotland... 3 Hälsosam uppväxt på Gotland... 3 Syfte... 4 Genomförande av - ECHO-zon Gotland... 4 Definiera nuläget (bas-linjen)... 5 Implementera insatser och följa upp... 5 Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet... 5 BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön... 6 Förändring på samhällsnivå... 6 Blodprovstagning... 6 Prov i stor skala i Umeå erfarenheter... 7 Forskningsresultat och etisk prövning... 7 Rekrytering av deltagare... 7 Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen... 8 Information och kontakt med potentiella deltagare... 8 TEAM ECHO-zon... 9 Styrgrupp för Echo-zon Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet Finansiering Slutsatser... 10

7 ECHO-zon Gotland Interventionen ECHO-zon Gotland tar sin utgångspunkt i WHO:s rapport Ending Childhood Obesity (ECHO) 1 och planeras bli en central del i partnerskapet mellan och Uppsala universitet. Ambitionen är att den forskning som genomförs också skall få praktisk tillämpning på Gotland och stärka arbetet med barns hälsa. Interventionen ämnar skapa en samhällsförändring med ett ökat fokus på hälsa. I finska Seinäjoki där en liknande intervention startade 2011 har samhället engagerats något som märks bland annat genom att allt fler företag sponsrar idrotts- och friluftsaktiviteter. Det har även vuxit fram en rad mindre hälsoföretag som lever på ett samhälle där hälsa hamnat mer i fokus. Seinäjoki har blivit ett föredöme för många kommuner och regioner både i och utanför Finland. För att hantera det allt större intresset så anordnas från och med 2018 konferensen Healthy kids of Seinäjoki. Peter Bergsten, professor vid Uppsala universitet och initiativtagaren bakom ECHO-zon Gotland, fick 2017 uppdraget att göra en vetenskaplig utvärdering av arbetet och de resultat som åstadkommits i Seinäjoki. En preliminär analys som gjorts och som nu skickats till den finska folkhälsomyndigheten THL visar dock att de positiva viktminskningsresultat, som kopplats till interventionen, på gruppnivå verkar vara mindre uttalade än vad som ursprungligen rapporterades. På individnivå visar dock analysen att vissa individer gått ner i vikt till följd av de insatser som gjorts medan andra gått upp i vikt under interventionen. Då data på individnivå är begränsade till mätningar av vikt och längd och inga blodprover tagits som kan ge kunskap och kopplas till individerna går det inte att dra några slutsatser om varför interventionen var effektiv hos vissa individer men inte hos andra. Mycket som gjorts i Seinäjoki är bra men bristen på data gör det svårt att förstå vilka delar i interventionen som fungerat och i så fall för vilka individer, säger Peter Bergsten professor vid Uppsala universitet. I ECHO-zon Gotland planeras därför en betydligt mer omfattande datainsamling för att följa effekterna av de initiativ som görs inom ramen för interventionen. Därigenom kommer möjligheter ges att bland annat följa individer på ett helt annat sätt än vad fallet varit i Seinäjoki. Hälsosam uppväxt på Gotland ECHO-zon Gotland har ambitionen att bidra till att alla barn på Gotland ges en hälsosammare uppväxt genom att förbättra de miljöer som barnen vistas i. I nära samverkan med vill Uppsala universitet genomföra och följa upp insatser inom framförallt förskola och skola. Här inkluderas även privata förskole- och skolalternativ. Förutom skola och förskola blir också BVC och Elevhälsan speciellt viktiga i sitt arbete med att informera föräldrar om bra levnadsvanor och därigenom påverka barnets hemmiljö på ett positivt sätt. Interventionen avser bidra till detta arbete genom att införa kompletterande hälsosamtal vid 1,5 och 4 års ålder i nära samarbete med BVC. Samtalen utförs i samband med den blodprovstagning som planeras inom ramen för interventionen. Ett sådant arbete är viktigt inte minst på Gotland eftersom statistiken visar att fler än var fjärde tioåring på Gotland är överviktig och siffran är bland de högsta i landet 2. Samtidigt syns en ljusning bland fyraåringarna där siffrorna sammantaget är under riksgenomsnittet och är bland de lägre i 1 WHO 2 Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och elevhälsan

8 landet. Bakgrunden till detta är att antalet fyraåriga pojkar med övervikt halverats sedan Däremot har flickorna i samma åldersgrupp dessvärre inte gjort samma framsteg utan ligger kvar på nivåer i linje med riksgenomsnittet eller något över. För att permanent förbättra hälsoläget vad gäller övervikt bland barn behöver vi förstå orsakerna till varför ett barn går upp i vikt medan ett annat inte gör det. För att kunna besvara frågan och finna orsaker behövs tillgång till omfattande data om barnen och den miljö de lever i. Förutom information kring barnens miljö, som bland annat innehåller information om mat, rörelse och sömn, behöver också blodprov tas för att inkludera individens unika, biologiska och ärftliga förutsättningar. Förutom de evidensbaserade data/åtgärder som ECHO-zon Gotland ser ut att kunna ge oss innebär det sannolikt ett ökat fokus på barns hälsa både inom regionen men också i samhället i stort., säger Lina Hedenius Skolöverläkare Barn- och Elevhälsan Genom åren har otaliga insatser för att minska övervikt bland barn genomförts på olika platser. Dessa insatser har haft olika ansatser men inga bestående förändringar har dock skett. Eftersom datainsamling kring dessa initiativ varit begränsad har det inte varit möjligt att förstå varför en insats inte fungerat. Målet för ECHO-zon Gotland är att minska andelen barn med övervikt och därmed relaterade sjukdomar. Bland dessa märks typ 2 diabetes såväl som psykisk ohälsa och en ökad risk för cancer. Ett sådant arbete förväntas att på kort såväl som på lång sikt minska kostnaden och belastningen på den gotländska sjukvården. För att lyckas med arbetet är det avgörande att föräldrar låter sina barn deltaga i interventionen men även att säkerställa att tillräckliga resurser tillsätts. Syfte Förstudien syftar till att tydliggöra vilka resurser som behöver tillsätta för att ingå ett långsiktigt samarbete med Uppsala universitet kopplat till barns hälsa och interventionen ECHO-zon Gotland. Vidare skall förstudien utreda och beskriva förutsättningarna för att genomföra interventionen i det gotländska samhället speciellt med avseende på antalet barn som kan förväntas delta. Genomförande av ECHO-zon Gotland Interventionen har som mål att kartlägga och påverka miljön runt om barnet i en riktning som bidrar till att barnet och dess familj gör hälsosamma val. Miljön innefattar hemmet, skolan samt platser där

9 barnet uppehåller sig på fritiden. Därigenom bidrar interventionen till att skapa förutsättningar för en hälsosam uppväxt på Gotland. Definiera nuläget (bas-linjen) Interventionen planerar att långsiktigt, längre än tio år, bidra till ett samhälle med ökat fokus på barns hälsa. Under det första året avser interventionen att studera nuläget, definiera en bas-linje som sedan utgör jämförelsepunkt för mätningar som görs i senare skede. Med utgångspunkt från Region Gotlands styrdokument görs en analys gentemot nationella riktlinjer men även den senaste forskningen kopplad till mat, rörelse och sömn. I nästa steg planerar interventionen att studera hur väl styrdokument och riktlinjer faktiskt implementeras. Detta genom att intervjua förskole- och skolpersonal som får beskriva hur situationen ser ut med fokus på mat och rörelse. För de minsta barnen finns också sömn med som parameter då de ännu sover på förskolan. Tanken är att fristående förskolor och skolor kommer följa samma modell. På individnivå planeras blodprovstagning på barn i åldern 1,5, 4, 7, 10, och 14 år samt hos nyfödda genom navelsträngsblodtagning. I samband med blodprovstagning görs också enkätstudier som fångar den omgivande miljö som barnen befinner sig i. Implementera insatser och följa upp Beroende på hur nuläget ser ut kan olika åtgärder bli aktuella. I den mån nulägesanalysen exempelvis skulle identifiera att flickor rör sig mindre än pojkar på förskolan skulle fokus kunna vara att titta på sätt att stimulera en ökad rörelse hos denna grupp. För att lyckas implementera denna typ av förändringar blir det helt avgörande att interventionen arbetar nära. Det är troligt att flera olika insatser kan bli aktuella, små såväl som större som kan liknas vid program inom framförallt områdena rörelse, mat och sömn. Genom de mätningar som planeras på individnivå blir det möjligt att följa om olika insatser ger avsedd effekt. I den mån det inte ger resultat blir det viktigt att förstå varför det inte fungerar men också pröva andra insatser. Målsättningen är att interventionen skall nå ut på hela Gotland till samtliga förskolor och skolor som berörs av en insats. I detta sammanhang är det viktigt att ta i beaktande att enstaka små förändringar årligen inte kommer gå att fånga utan det krävs flera små alternativt större för att få till förändringar som kan antas ha en påverkan på barnens viktutveckling. I och med de blodprov som planeras kan materialet delas in utifrån genetiska och biologiska faktorer vilket innebär att det blir möjligt att följa utvecklingen baserat på olikheter i genetik och biologi hos barnen. Bidra till behandlingen av barn med övervikt inom ordinarie verksamhet För de barn som avviker från viktkurvan vid BVC-kontroller eller elevhälsosamtal kan den data som interventionen samlat in för barnet bidra till en djupare förståelse för överviktsproblematiken. Interventionens personal kommer finnas tillgänglig för att tolka den data som finns men även om så önskas finnas med i förberedande samtal kring hur problematiken bör hanteras. I detta sammanhang blir också Anders Forslund som är interventionens praktiserande läkare en tillgång. Anders Forslund

10 är barnläkare och är ansvarig för Överviktsenheten vid Akademiska Barnsjukhuset, Uppsala universitet. BVC och Elevhälsan viktiga för att påverka hemmiljön BVC och Elevhälsan har en stor kunskap om situationen på Gotland och den problematik som finns. Med sin relation till stort sett samtliga barnfamiljer på Gotland blir verksamheterna viktiga i genomförandet av ECHO-zon Gotland. Detta gäller inte minst då de i många fall förväntas bli vägen in för att nå familjerna och den så viktiga hemmiljön. De hälsosamtal som i dagsläget genomförs på BVC och i elevhälsovården är centrala delar i möjligheterna att kunna påverka familjerna till en hälsosammare hemmiljö för barnen. Interventionen planerar också att bidra till detta genom hälsosamtal i samband med provtagningen vid 1,5 och 4 år. Förändring på samhällsnivå Interventionens breda anslag innebär att det är rimligt att anta att den faktiskt kommer påverka så många familjer att det blir möjligt att tala om en verklig samhällsförändring. Exempelvis kommer rekryteringen under de inledande åren arbeta brett för att nå ut med information om studien. Detta arbete kommer innebära att en klar majoritet av föräldrarna till barn i åldern 0 14 år kommer ha haft kontakt med interventionen efter 2-3 år. Bland de deltagande familjerna kommer relationen fördjupas genom enkäter, samtal och provtagning. Det blir sannolikt också naturligt bland de deltagande familjerna att diskutera och utbyta erfarenheter med andra familjer. Parallellt med detta kommer interventionen titta på möjligheter att påverka näringsidkare att erbjuda mer hälsosamma alternativ. Detta kommer sannolik underlättas när interventionen kommit igång och allt fler i samhället intresserar sig för hälsa på olika sätt. Om utvecklingen blir som i finska Seinäjoki där ett tydligt samhällsengagemang växt fram kring barns hälsa är förhoppningen att fler hälsosamma alternativ finns tillgängliga för barnen även på sin fritid. Blodprovstagning Viktuppgång respektive viktnedgång är kopplat till den enskilde individens biologiska och inte minst genetiska förutsättningar. Därför blir blodprov avgörande för att kunna dra rätt slutsatser. I interventionen planeras provtagning av navelsträngsblod samt provtagning på barnen vid 1,5 vid 4 vid 7 samt 10 och 14 års ålder som tidigare beskrivits. Med 200 individer i varje åldersgrupp innebär det i storleksordningen 1200 prover årligen. Då barnens ämnesomsättning står i fokus är det viktigt att proverna samlas in enhetligt efter en natts fasta. Visby lasarett och barnkliniken bedöms vara den lämpligaste platsen för provtagning av små barn 1,5 och 4 år gamla. Att använda vårdcentraler på landet blir logistiskt svårt / resurskrävande men framförallt är de inte anpassade för barn. Väntetider kan komma att förekomma speciellt i de fall lokaler delas med ordinarie verksamhet som alltid måste ha förtur. I dessa fall är det viktigt att möjligheten finns att kunna gå till ett lekrum. När det gäller de lite äldre barnen i skolåldern tas proven på skolorna och de bedöms vara mer rutinmässiga. För att kunna genomföra en så pass omfattande provtagning är tanken att skapa ett team som leds av en forskningssjuksköterska. Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen samt utarbetar hur studien kan genomföras på barnkliniken samt inom elevhälsovården. För att genomföra fyra faste-provtagningar per dag på de minsta barnen så krävs förutom forskningssjuksköterskan en barnsjuksköterska och att dessa flankeras av varsin undersköterska, se vidare avsnitt TEAM-ECHO-zon.

11 Proven behöver tas fastande vilket innebär att det i princip är tiden mellan 7, som är möjlig för provtagning. Kopplat till provtagningen hålls också ett kortare hälsosamtal där det även finns möjlighet att hantera eventuella obehagskänslor hos föräldrarna. Prov i stor skala i Umeå erfarenheter I Northpopstudien i Umeå har omkring 400 blodprov på 1,5 åringar genomförts under året. För dem har det fungerat bäst när barnet suttit i förälderns knä och en sjuksköterska tagit provet samtidigt som undersköterska hållit barnets hand. Själva blodprovet kan ta allt från någon till några minuter och under den tiden så använder de sig av såpbubblor såväl som film för att distrahera barnet. Innan provtillfället har handloven på båda händerna bedövats genom ett Emla-plåster vilket skickas ut via brev och sätts på av föräldrarna på morgonen. Detta innebär att området är bedövat när barnet kommer till mottagningen. Provet tas sedan från blodkärl i handen med en butterflynål och blodet droppas ner i ett provrör. I Northpop tas 8 ml medan i ECHO-zon Gotland planeras 5 ml. Eftersom det rör sig om forskning är det av yttersta vikt att undvika obehagssituationer där så är möjligt. Därför är det bättre att avbryta än att fullfölja en provtagning om en förälder eller barnet är alltför spänd. Forskningsresultat och etisk prövning Forskning som samlar in blodprov och information om människors hälsa måste godkännas av etikprövningsnämnden. Ansökan till denna nämnd har påbörjats och kommer genomföras så snart beslut om att genomföra interventionen är taget. De prover som tas på Gotland hamnar först under Stockholms Medicinska Biobank. I nästa steg planeras proverna att flyttas till Uppsala Biobank vilken samägs av Uppsala universitet och Region Uppsala. Den databas som skapas genom de omfattande enkätundersökningarna placeras på Uppsala universitet. Avsikten är att reglera tillgången till data för s räkning genom avtal. Fullständig transparens kring de resultat som uppkommer i studien kommer att råda och ambitionen är att och Uppsala universitet gemensamt kan använda dessa för att kontinuerligt förbättra interventionen. I de fall det kan handla om nya upptäckter exempelvis kopplat till avancerade blodprovsanalyser kan forskaren behöva en tidsfrist för att få en möjlighet att publicera sina upptäckter innan de delas brett. Forskaren äger också forskningsresultaten i enlighet med lärarundantaget. Interventionen kommer publicera resultat kontinuerligt på hemsidan på gruppnivå. Därtill kommer interventionen som tidigare beskrivits bistå med underlag i de fall överviktiga personer behöver behandling.ett dokument behöver också tas fram där föräldrarna samtycker till provtagningen och hur proverna kommer användas. Rekrytering av deltagare Ur ett vetenskapligt perspektiv är det viktigt att säkerställa att en tillräckligt stor grupp av individer finns med i urvalet för att kunna dra slutsatser om en grupp och interventionens effekt för densamma. Förenklat uttryckt ger ett större antal barn som deltar större möjlighet att dra korrekta slutsatser. Det är vidare viktigt att se till att de individer som deltar utgör ett representativt urval.

12 Ansatsen i ECHO-zon Gotland är mycket ambitiös i det att data både på miljö- och individnivå samlas in. Barnens deltagande innebär unika möjligheter att följa individer och grupper och koppla deras viktutveckling till sin livsmiljö. En så detaljerad och omfattande studie med det beskrivna upplägget finns i dagsläget inte, varför ECHO-zon Gotland blir unik. Interventionen är designad på sådant sätt att en stor del av analyserna kan göras även om deltagandet är lågt vissa år eller vissa grupper. Ambitionen är att årligen nå mellan 100 och 200 barn inom respektive åldersgrupp, vilket skulle skapa ett oerhört starkt forskningsmaterial. Även ett lägre deltagande skulle vara hanterbart men leda till att vissa analyser skulle falla bort. Föräldrar positiva till att låta sina barn ingå i interventionen I intervjuer med föräldrar till barn i åldrarna 0 14 år på Gotland framkom att procent var beredda att låta sina barn deltaga. Det relativt begränsade underlaget (31 individer) ger ingen statistiskt säkerställd siffra men väl en fingervisning om att deltagandet kan förväntas bli tillfredsställande. Blodprov på små barn (1,5 och 4 år), som är en central del av interventionen har diskuterats med samtliga föräldrar. Det visar sig att de föräldrar som tyckt att vaccinationer varit plågsamma för barnen också är skeptiska till att låta sina barn deltaga. I samtal med företrädare för BVC i Visby med mångårig erfarenhet framkommer att omkring 90 procent av vaccinationerna fungerar bra vilket indikerar att tio procent av föräldrarna kan förväntas falla bort av denna orsak. I Umeå genomförs forskningsprojektet Northpop, som har likheter med ECHO-zon Gotland. Vid besök i Umeå visade det sig att Northpop var utestängd från mödravården och fick stå utanför och i en många gånger stressad situation tvingas arbeta med rekryteringen. Trots detta framgår det i samtal med företrädare för Northpop att de lyckats rekrytera mellan procent av de nyfödda barnen. Northpop har vid 1,5 års ålder ett frivilligt blodprov som 75% av de deltagande familjerna genomför. Kopplat till detta görs en allergiscreening. Screeningen ansågs vara motiverande för föräldrarna. Det förekom dock även röster kring att screeningen var väl tidig och kunde bidra till onödigt arbete för sjukvården. Sammantaget med de uppgifter som framkommit från intervjuerna med gotländska föräldrar och erfarenheterna från Umeå så är bedömningen att ungefär 200 av de 550 barn som årligen föds bör kunna rekryteras vilket motsvarar knappt 40 procent. Information och kontakt med potentiella deltagare Även om föräldrarna är positiva till att låta sina barn vara med i interventionen är bedömningen att det krävs ett excellent rekryteringsarbete för att lyckas rekrytera 200 barn/familjer per årskull. På en övergripande nivå handlar det om att ta fram en professionell hemsida, Facebook- såväl som Instagramkonto för att kunna nå ut till målgruppen på olika sätt. Att sedan fylla dessa kanaler med information och även kortare filmer som berör blir viktigt för att öka engagemanget i frågan men även skapa kunskap om interventionen. Trycksaker som kan skickas ut för att informera om interventionen blir även det en viktig del i rekryteringsarbetet. Interventionen planerar att presentera de resultat som nås på hemsidan men även arrangera föreläsningar och work shops för att stärka engagemanget kring interventionen. Tanken är också att skapa en relation till media och genom dem sprida information både om att arbetet utförs men också skapa ett intresse kring de resultat som nås.

13 För att rekrytera blivande föräldrar till studien kommer MHV spela en central roll och vara vägen in i studien. Planen är att skicka ut information om interventionen ungefär halvvägs in i graviditeten och följa upp med att informera på gruppnivå vid de träffar som MHV arrangerar. En kombination av att skicka ut material och uppföljande samtal har visat sig effektivt i Northpopstudien. Under de första åren kommer interventionen behöva rekrytera brett. Förutom de nyblivna föräldrarna behöver även 1,5-, 4-, 7-, 10- och 14 åringarna och deras föräldrar informeras. Efter fyra år med provtagning kommer de nyfödda ha hunnit med både 1,5- och 4-årsprovtagningen och på samma sätt kommer första årets tioåringar hunnit bli 14 år. Det innebär att de som rekryteras till studien kommer att alltmer rekryteras från MHV. Att arbeta nära eller till och med gemensamt med är viktigt för att lyckas med rekryteringen. Planen är att skicka ut kallelser med och Uppsala universitet som avsändare. TEAM ECHO-zon Interventionen planeras ha två personer stationerade på Gotland i nuvarande upplägg där de procentsatser som anges är förslag på omfattning. Den totala resursåtgången för har sammanfattats i totalt 1,5 tjänster. Anställningens placering kan för forskningssjuksköterskan respektive hälsokoordinatorn vara på universitetet såväl som hos beroende på vad som är bäst för verksamheten. Värt att notera är att inga undersköterskor finns med trots att de krävs i provtagningen av de yngsta barnen. Istället för att ta med deras tid och även viss administrativ tid kring kallelser har denna summerats och lags på forskningssjuksköterskan och barnsjuksköterskan. Svårigheten att rekrytera barnsjuksköterskor kommer dock i praktiken sannolikt innebära att undersköterskor används där så är möjligt. Forskningssjuksköterska 100 % (50 % UU och 50 % RG) Forskningssjuksköterskan är ansvarig för provtagningen och klinisktupplägg tillsammans med barnkliniken och elevhälsovården. Forskningssjuksköterskan planeras också ha ett nära samarbete med BHV för att rekrytera blivande föräldrar till studien. Barnsjuksköterska 50 % RG Bistår med provtagning samt stöd till forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinator 100 % (UU 50 % RG 50 %) Hälsokoordinatorn leder genomförandet av interventionen på plats. Arbetsuppgifterna innefattar att genomföra nulägesanalysen, implementera åtgärder i samarbete med samt att hålla en nära dialog med forskningssjuksköterskan. Hälsokoordinatorn behöver kunna röra sig mellan olika förvaltningar och nivåer inom Region Gotland. Allt ifrån förvaltningsledning till operativ nivå i förskola och skola såväl som inom sjukvården. Förslaget är att denna person placeras hos. Föreståndaren 40 % (UU) och intervention-koordinator 100 % (UU)

14 Dessa personer är stationerade i Uppsala men kommer ge dagligt stöd till forskningssjuksköterskan såväl som hälsokoordinatorn. Projektledare planeras vara på plats på Gotland motsvarande 20 % av sin tid och föreståndaren motsvarande 10 %. I en inledande fas kommer detta med all säkerhet behöva vara mer frekvent. Styrgrupp för ECHO-zon Förslaget är att styrgruppen för ECHO-zon Gotland består av förvaltningscheferna för Utbildningsoch arbetslivsförvaltningen samt Hälso- och sjukvårdsförvaltningen vilka är de förvaltningar där den absoluta majoriteten av arbetet förväntas ske. Därtill föreslås föreståndaren för interventionen samt en företrädare för medfarms ledning vid Uppsala universitet finnas med som ordinarie ledamöter. Förslaget är vidare att till denna grupp adjungera projekt- och hälsokoordinatorn samt partnerskapsledarna. Deltagande i styrgruppsmöten för partnerskapet ECHO-zon Gotland planeras bli en stående punkt på agendan under partnerskapsmötet där företrädare för interventionen kommer att deltaga under del av möte. Det blir viktigt för att koordinera med andra initiativ inom partnerskapet. Finansiering De resurser som söks för genomförandet av interventionen från och Uppsala universitet säkrar arbetet under de första fem åren. Därtill kommer finansiering för mätningar och analyser sökas av externa parter. Att förändra samhället i en riktning som ECHO-zon Gotland arbetar med tar tid. Därför kommer redan nu planering påbörjas för att säkra finansiering av projektet för år Under den andra femårsperioden är ambitionen att säkra en fortsatt finansiering från Uppsala universitet och Region Gotland vilken kan utgöra ryggraden och garantin för den långsiktiga implementeringen av interventionen. Möjligheterna att söka externa medel bedöms som goda efter det att interventionen startat. För detta kommer ECHO-zon Gotland att presenteras för stiftelser som AFA, Länsförsäkringar och Kamprad. Slutsatser ECHO-zon Gotland kommer att samla omfattande data. Därmed har ECHO-zon Gotland möjlighet att på ett unikt sätt bidra till att tackla komplexa hälsoutmaningar centrerade kring våra barns hälsa. Detta genom att bidra med evidensbaserade underlag för hur samhället skall agera. ECHO-zon Gotland kräver en resursförstärkning inom s organisation motsvarande 1,5 tjänster på sjuksköterskenivå vilket motsvarar ca 1 miljon kronor årligen. Denna finansiering behöver vara långsiktig för att trygga interventionens genomförande. I ett första steg under fem år men med siktet inställt på tio år.

15 Möjligheterna att genomföra interventionen bedöms som goda. Dels är föräldrarna positiva och dels har provtagning i Umeå visat att det är möjligt att genomföra provtagning också på små barn i stor skala. Samtidigt finns det utmaningar framförallt i bemanningen då rekryteringen av barnsjuksköterskor till Visby lasarett är en svårighet.

16 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Maria Benczy Chef Barn- och elevhälsan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2015/677 8 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Aktivitetsplan för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, UAF, 2019 Förslag till beslut Aktivitetsplanen godkänns, under förutsättning att den godkänns av gymnasieoch utbildningsnämnden. Bakgrund Regionfullmäktige beslutade vid sitt sammanträde i oktober år 2015 att godkänna Program för självmordsförebyggande arbete inom för åren Utifrån uppdragen som beskrivs i Program för självmordsförebyggande arbete inom för åren , ansvarade barnoch utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden för planering av aktiviteter inom följande områden: Barn och unga ges kunskap i skolan om tecken på psykisk ohälsa genom evidensbaserat material Skolan har tydliga rutiner för upptäckt av risk för självmord och självmordsförsök Plan tas fram för att personal i skolan har kunskap om psykisk ohälsa Aktiviteterna som planerades i ovanstående Program för självmordsförebyggande arbete inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, UAF, för åren är i möjligaste mån genomförda och slutredovisade i BUN, november Därefter beslutade Regionfullmäktige vid sitt sammanträde i december 2018 att Nuvarande program för självmordsförebyggande arbete inom Region Gotland förlängs att gälla till dess att det är reviderat dock som längst till Arbetet med revideringen påbörjas under andra halvåret 2019, av Regionstyrelseförvaltningen 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

17 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2015/677 Regionstyrelsen (genom dess förvaltning) får i uppdrag att i samband med revideringen undersöka möjligheten till och eventuellt utforma ett formaliserat samarbete för förebyggande av självmord på Gotland med aktörer inom offentlig, privat och idéburen sektor Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen, genom Barn- och elevhälsan, har tagit fram aktivitetsplan för 2019 för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete, i avvaktan på ny beslutat Program för självmordsförebyggande arbete inom. Aktivitetsplanen för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete är framtagen i samarbete med s strateg inom folkhälsa och välfärd. De föreslagna aktiviteterna är även förankrade, och godkända av, chefen för grundskolan, chefen för gymnasiet och vuxenutbildningen samt utbildningsdirektören. Bedömning De i planen föreslagna aktiviteterna utgår från skollag och läroplaner, med syftet att stärka barn och ungas livskompetens. Nuläget gällande Gotlands barn och ungdomars psykiska ohälsa, som utifrån tillgänglig statistik, är högre än rikssnittet, föranleder oss att vara aktiva i det förebyggande hälsoarbetet. Det är av vikt att fokus och kraft i frågan fortgår. Beslutsunderlag Förslag till Aktivitetsplanen för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete, inom UAF, 2019 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Maria Benczy chef Barn- och elevhälsan 2 (2)

18 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Maria Benczy Chef Barn- och elevhälsan Aktivitetsplan för att fortsätta ge skolan ökad kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete Nedanstående är framtaget av Barn- och elevhälsan i samarbete med s strateg inom folkhälsa och välfärd. De föreslagna aktiviteterna är även förankrade, och godkända av, chefen för grundskolan, chefen för gymnasiet och vuxenutbildningen samt utbildningsdirektören Bilda arbetsgrupp: BEH representanter Rektors-/skolrepresentanter - Bilda styrgrupp från skolledning och ledning för BEH 2. Arbetsgruppens mål: Ta fram aktivitetsplan för att ge skolan/eleverna genom hela skoltiden kunskap om psykisk (o)hälsa och självmordsförebyggande arbete Arbetsgruppens uppdrag Första deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för gymnasiet - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i respektive år 1, år 2, år 3 Andra deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för åk Företrädesvis YAM (Youth Aware of Mental health), minst 5 medarbetare inom BEH/skolkuratorsgruppen utbildas till instruktörer - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i utvald årskurs(er) Tredje deluppdraget är att ta fram aktivitetsplan för de lägre årskurserna - Se på möjligheterna att använda Good Behaviour Game (exv Malmö Höjaspelet) - Konkreta aktiviteter som genomförs för alla elever i utvalda årskurser Fjärde deluppdraget är att ta fram en aktivitetsplan för att ge MHFAutbildning (Första hjälpen psykisk hälsa) till gymnasieskolans pedagoger, eventuellt även grundskolans pedagoger - Exv två utbildningskurser per år (Utbildningsinstruktörer finns inom förvaltningen/region Gotland) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

19 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Cecilia Herdenstam Biblioteksutvecklare Gotlands länsbibliotek Lena Gustavsson Chef för förskolan Tjänsteskrivelse BUN 2019/35 8 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Informationsärende. Projektet Bokstart Informationen tas emot Sammanfattning Projektet Bokstart Gotland som ska främja små barns språkutveckling har planerats av länsbiblioteket, folkbiblioteken, förskolan och barnhälsovården och har tilldelats statliga medel från Kulturrådet. Ärendebeskrivning Länsbiblioteket (projektägare), förskolan och barnhälsovården har under åren 2017 och 2018 sökt och beviljats statliga projektmedel för att främja små barns språkutveckling. I omställningsarbetet och övergången till regionsstyrelseförvaltningen har kultur- och fritidsavdelningen sett att ansökningsbeslut och projektdirektiv inte nått den politiska nivån. Detta gäller också andra berörda nämnder. Bokstart Gotland är ett treårigt projekt (ca 1,2 mnkr kr årligen från Kulturrådet) som riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Projektet ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera språk och kommunikation hos sina barn. Forskningen har funnit att bristande stöd och stimulans för små barns språkutveckling kan få stora konsekvenser för det enskilda barnet, familjen och för samhället. Ekonomiska analyser visar att kostnaderna för tidiga, språkstimulerande insatser är små jämfört med de vinster som genereras. Insatserna har dessutom visat sig ha långsiktiga effekter de påverkar barnens skolresultat också efter flera år. Det faktum att tidiga insatser kring små barns språkutveckling är så tydligt evidensbaserad får oss att vilja satsa på denna målgrupp även på Gotland för att kunna arbeta långsiktigt läs- och språkfrämjande vilket i sin tur främjar social inkludering, folkhälsa och demokratiutveckling på Gotland. På Gotland samverkar verksamheter i tre förvaltningar (förskolan, öppna förskolan, folkbiblioteken och barnhälsovården) i 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

20 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/35 projektet, där alla har i uppdrag att stödja barns språkutveckling, men utifrån olika kompetenser och infallsvinklar. Projektet vill arbeta mer effektivt och förvaltningsöverskridande för små barns språkutveckling på Gotland. Om vi har en gemensam grundhållning, ett gemensamt språk och använder liknande metoder och informationsmaterial finns större chans att budskapet når fram till vårdnadshavarna och att vi kan stärka dem i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera sina barns språk och kommunikationsförmåga i olika sammanhang. Projektets sex delar: Fortbildning av förskole-, biblioteks- och bhv-personal. Samma budskap, om språkutveckling och högläsning, ska nå alla vårdnadshavare till barn 0-3 år på Gotland på bvc-besök, föräldramöten och utvecklingssamtal i förskolan, besök på öppna förskolan och bibliotek m m. Kampanj för alla vårdnadshavare till barn 0-3 år via bvc, förskolan, öppna förskolan, biblioteken och media. Informationsmaterial, foldrar och affischer ska tas fram. Hembesök i vissa områden, skolan väljer områden där skolresultaten behöver förbättras. Gåvoböcker och inspirerande, lyhörda samtal om språk, högläsning och böcker. Extra resurser till förskolor i de utvalda områdena med kapprumsbibliotek, besök och stöd av bibliotekspersonal. Andra förskolor kan skaffa egna kapprumsbibliotek, köpa hyllor och komma till biblioteken och låna böcker till dessa i nära samråd med barnbibliotekspersonal. Bokstartsevenemang på bibliotek och öppna förskolor. Tillfällen till fördjupning, högläsningscirklar och informationsträffar. Dokumentation, undersökning och analys av projektet i samarbete med Uppsala universitet Campus Gotland (förskollärarprogrammet). Bedömning Bedömningen är att projektet stämmer väl överens både med den gamla och den nya reviderade läroplanens mål för barns språkutveckling och kommunikation. Förvaltningen anser att det är angeläget att nämnden är informerad om projektet. Beslutsunderlag Projektdirektiv Bokstart Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 2 (2)

21 Regionstyrelseförvaltningen Projekt- / förstudiedirektiv Kultur- och fritidsavdelningen, Gotlands länsbibliotek Projekt- / förstudiedirektiv *Projekt Bokstart Gotland *Projektägare Gotlands länsbibliotek *Projektledare Catharina Ampler Projektstyrgrupp RSF: Länsbiblioteket Cecilia Herdenstam HSF: Barnhälsovården Yvonne Shatohin UAF: Förskolan Lena Gustavsson Intressenter *Bakgrund Språket är en grundläggande rättighet. Internationella skolundersökningar, som PISA och Pirls-studierna, visar på försämrade resultat när det gäller elevers läsförmåga och läsförståelse, vilket påverkar möjligheterna till fortsatta studier och yrkesval, och livet i stort. Internationell forskning visar att tidiga, språkstimulerande insatser i hemmen har avgörande betydelse för språkutvecklingen. Program som stödjer små barns språk- och läsutveckling före skolåldern har därmed blivit högintressanta. Kulturrådet har sedan 2017 i uppdrag av regeringen att initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet. Ett initiativ inom uppdraget är Bokstart, en nationell satsning på små barns språk- och läsutveckling. Bokstart-program finns i närmare 30 länder och har pågått i Sverige i form av pilotprojekt från Kulturrådet har regeringens uppdrag att under utvidga Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskola. Som en del i utvidgningen erbjuder Kulturrådet möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språkutveckling. Bokstart Gotland är ett treårigt projekt, finansierat av Kulturrådet, som riktar sig till familjer med barn i åldrarna 0-3 år. Projektet ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera språk och kommunikation hos sina barn. På Gotland samverkar förskolan, öppna förskolan, Kultur- och fritidsavdelningen, Gotlands länsbibliotek Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

22 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv folkbiblioteken och barnhälsovården i projektet, där alla har i uppdrag att stödja barns språkutveckling, men utifrån olika kompetenser och infallsvinklar. *Syfte (varför?) Forskningen har funnit att bristande stöd och stimulans för små barns språkutveckling kan få stora konsekvenser för det enskilda barnet, familjen och för samhället. Ekonomiska analyser visar att kostnaderna för tidiga, språkstimulerande insatser är små jämfört med de vinster som genereras. Insatserna har dessutom visat sig ha långsiktiga effekter de påverkar barnens skolresultat också efter flera år. Därför är det viktigt att arbeta förebyggande med små barns språkutveckling. Bokstart ska stärka föräldrar i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera barnets språk och kommunikation. Utvärderingar från andra länder som satsat på språkstimulerande insatser visar att föräldrar som deltagit i bokstartprogram läser mer med sina barn och de går oftare till biblioteket. De blir också mer medvetna om läsningens roll för språkutvecklingen. Behov av stimulans för språk- och läsutveckling finns i alla samhällsgrupper och Bokstart är en generell satsning för alla små barn. Det faktum att tidiga insatser kring små barns (o-3 år) språkutveckling är så tydligt evidensbaserad får oss att vilja satsa på denna målgrupp även på Gotland för att kunna arbeta långsiktigt läs- och språkfrämjande vilket i sin tur främjar social inkludering, folkhälsa och demokratiutveckling på Gotland. Projektbeskrivning Projektet vill arbeta mer effektivt och förvaltningsöverskridande för små barns språkutveckling på Gotland. Om vi har en gemensam grundhållning, ett gemensamt språk och använder liknande metoder och informationsmaterial finns större chans att budskapet når fram till vårdnadshavarna och att vi kan stärka dem i deras betydelsefulla roll för att tidigt stimulera sina barns språk och kommunikationsförmåga i olika sammanhang. En viktig del i Bokstartmetodiken är hembesök till familjer med inspirerande samtal om språkutveckling och högläsning samt bokgåvor. Projektets sex delar: Utbildning av förskole-, biblioteks- och BHV-personal. Samma budskap, om språkutveckling och högläsning, ska nå alla vårdnadshavare till barn 0-3 år på Gotland på bvc-besök, föräldramöten och utvecklingssamtal i förskolan, besök på öppna förskolan och bibliotek m m. En gemensam digital plattform för delat lärande kommer att utvecklas med tips, mallar och informationsmaterial för personalen. Kampanj för alla vårdnadshavare till barn 0-3 år via bvc, förskolan, öppna förskolan, biblioteken och media. Informationsmaterial, foldrar och affischer ska tas fram. Hembesök i vissa områden, skolan väljer områden där skolresultaten behöver förbättras. Gåvoböcker och inspirerande, lyhörda samtal om språk, högläsning och böcker. 2 (5)

23 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Bokstartförskolor i de utvalda områdena med kapprumsbibliotek, besök och stöd av bibliotekspersonal. Andra förskolor kan skaffa egna kapprumsbibliotek, köpa hyllor och komma till biblioteken och låna böcker till dessa i nära samråd med barnbibliotekspersonal. Bokstartsevenemang på bibliotek och öppna förskolor. Tillfällen till fördjupning, högläsningscirklar och informationsträffar. Dokumentation, undersökning och analys av projektet i samarbete med Uppsala universitet Campus Gotland (förskollärarprogrammet). *Mål för projektet Att föräldrar och andra vuxna i de små barnens närhet inser betydelsen av att tidigt stimulera barnets språk och kommunikation. Att föräldrar och andra vuxna i det lilla barnets närhet i högre utsträckning läser högt tillsammans med sina barn. Att vi genom förvaltningsöverskridande samverkan lyckas utveckla hållbara, effektiva metoder för detta. Att de metoder som testas och utvecklas under projektet kan föras in i löpande verksamhet efter projekttidens slut. Beslutspunkter *Återrapportering (när, till vem, vad?) Projektledaren rapporterar till styrgruppen kontinuerligt. Projektägaren ansvarar för kontinuerliga rapporter till berörda förvaltningsledningar och nämnder. Vid projekttidens slut skrivs en slutrapport. Berörda politiska nämnder fattar beslut om en eventuell fortsättning av insatserna i löpande verksamhet. Kommunikation Kopplingar till andra projekt/uppdrag Uppdrag bibliotek Bibliotekslagen: Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. s kulturplan: Länsbiblioteket och folkbiblioteken ska, tillsammans med andra förvaltningar, utarbeta metoder för att öka de vuxnas högläsning för barn. 3 (5)

24 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Uppdrag Barnhälsovård Rikshandboken för barnhälsovård: Samtal och information om det kommunikativt kompetenta barnet bidrar till föräldrars medvetenhet och kunskap om barnets förmågor. Det kan öka föräldrarnas motivation till att vid behov stötta barnets kommunikativa och språkliga utveckling. Betydelsefulla främjande faktorer är att tidigt uppmärksamma barnets vilja att kommunicera, lyssna till barnet, prata tillsammans, sätta ord på och dela det som sker i vardagen, peka i/läsa bok tillsammans. Uppdrag Förskolan Lpfö 98: Förskolan ska sträva efter att varje barn "utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.", "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tankar.", "utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra." I den reviderade läroplanen som kommer i juli 2019 finns målet: "utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa." *Slutdatum Övrigt (Kompletterande upplysningar, tidsskrivning etc) Projektorganisation Styrgrupp Projektledare Arbetsgrupp med representanter från bibliotek, barnhälsovård, förskolan, öppna förskolan, logopeder, talpedagog, förskollärarutbildningen Uppsala universitet Campus Gotland Personalgrupper inom Barnhälsovården, Förskolan på Gotland och Biblioteken på Gotland Referensgrupp Projektbudget Intäkter år 1: 4 (5)

25 Regionstyrelseförvaltningen Projektdirektiv Statliga projektmedel från Kulturrådet: 1,2 milj kr Egeninsats löner för mötestid styrgrupp och arbetsgrupp: kr Inköpsstöd från Kulturrådet för inköp av gåvoböcker: kr Kostnader år 1: Projektsamordnare, bokstartare, styrgrupp: kr Gåvoböcker och böcker till kapprumsbiblioteken: kr Informationsmaterial, annonser och filmer: kr Resor till utbildningar och lokala resor: kr Övrigt kapprumsbibliotek, utbildningsmaterial, evenemang: kr Kodsträng Ansvar Organisation Konto Verksamhet Aktivitet 1609 Objekt Projekt Komponent *Datum *Underskrift [Namnförtydligande] 5 (5)

26 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ärendenr BUN 2019/39 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 22 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Överföring av resultat 2018 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barnoch utbildningsnämnden besluta att hos regionstyrelsen hemställa om: att inte bli påförda 2018 års resultat, ett underskott på kronor att regionstyrelsen i sitt beslut om det förhandlade underskottet tar hänsyn till de förändringar som varit i barnoch elevvolymer och därav reducerar det överförda resultatet för Bakgrund och ärendebeskrivning Reglerna för överföring av resultat finns beskrivna i Regler för styrning och uppföljning i Gotlands kommun. Reglerna innebär i sin korthet att av förhandlat överskott överförs 75 procent och förhandlat underskott i sin helhet. Under året har nämnden utnyttjat sitt eget kapital med kronor. Det egna kapitalet var vid ingången av år 2018 positivt och är på 39,2 miljoner kronor. Resursfördelningen, barn och elevvolymer, har under budgetåret varit underbudgeterat och redovisar ett negativt resultat på 41,5 miljoner kronor. Underbudgeteringen i resursfördelningen beror på 638 fler barn och elever än prognostiserat. Av resultatet utgör semesterlöneskuldens negativa förändring kronor. Besparingskravet på 12,5 miljoner kronor har nämnden uppnått. På grund av att täckning saknas för fler barn och elever uppnår inte nämnden ett balanserat resultat. Ärendets beredning Ärendet har behandlats tillsammans med ledningsgrupp. Anders Jolby Utbildningsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr

27 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Karl-Erik Söderberg Processutvecklare Tjänsteskrivelse BUN 2018/7 31 januari 2018 Barn- och utbildningsnämnden Verksamhetsberättelse år 2018, inklusive ekonomisk årsredovisning Förslag till beslut Verksamhetsberättelse inklusive bilagorna 1 2, 4-9 samt godkännes och överlämnas till regionstyrelsen. Informationen gällande avdelningarnas verksamhetsberättelser tas emot. Sammanfattning Den samlade bedömningen är att barnoch utbildningsnämnden (BUN) i hög utsträckning bidrar till måluppfyllelse för koncernstyrkortsmålet God tillgänglighet till samt i hög utsträckning når måluppfyllelse för koncernstyrkortsmålet God kvalitet i skolan. Vidare bedöms nämnden i hög utsträckning nå nämndmålet Kunskapslyft för barn, unga och vuxna. Gotland klättrar både i SKL:s skolranking (öppna jämförelser) och Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. År 2018 placerade sig Gotland på plats 49 bland Sveriges skolkommuner - en förbättring med tre placeringar jämfört med året innan. Gotland fortsätter därmed att tillhöra en av de 20 procent bästa skolkommunerna. I SKL:s skolranking av grundskolan 2018 hamnade Gotland på plats 88 när 290 kommuner jämförs med fokus på elevernas kunskapsresultat. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet har ökat med 1,4 procent jämfört med föregående år och 6,6 procent jämfört med läsåret dessförinnan. 81,9 procent av eleverna i Gotlands kommunala skolor uppnådde gymnasiebehörighet vårterminen Detta motsvarar resultatet för riket, som också är 81,9 procent. Det finns dock stora skillnader i skolresultaten mellan kommunala skolor på Gotland samt mellan pojkar och flickor. Resultatet för helåret 2018 för barnoch utbildningsnämnden (BUN) visar ett negativ resultat på 26,8 miljoner kronor. Resultatet är förväntat eftersom en positiv 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

28 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/7 befolkningstillväxt har gjort att barn och elevvolymerna ökat med 638 individer jämfört med de förutsättningar som rådde vid planeringen av året. Nämnden har därmed varit underfinansierad när det gäller barnoch elevvolymer motsvarande minst 41,5 miljoner kronor. Ärendebeskrivning s årsredovisning är en viktig del av uppföljningen och är även bland annat underlag för den framtida styrningen. Innehållet i årsredovisningen regleras av lagen om kommunal redovisning. Utöver underlag till årsredovisningen utarbetar nämnderna en verksamhetsberättelse som finns tillgänglig för samtliga regionfullmäktigeledamöter i samband med att årsredovisningen behandlas i regionfullmäktige. Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse inklusive bilagorna 1 5 o Sammanställning mål, bilaga 1 o Utvecklingsområden och aktiviteter, bilaga 2 o Uppföljning av intern kontroll, bilaga 3 (Separat beslut) o Ekonomiska rapporter, bilaga 4 o Uppföljning av resultatindikatorer, bilaga 5 Uppföljning av självmordsförebyggande programmet, bilaga 6 Uppföljning av den internationella strategin, bilaga 7 Patientsäkerhetsberättelse, bilaga 8 Skolverkets statsbidrag 2018, bilaga 9 Förslag till överföring av ekonomiskt resultat, bilaga 10 (Separat beslut) Redovisning köp från uppdragsföretag, bilaga 11 Uppföljning av pågående besparingsprogram , bilaga 12 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Regionstyrelsen 2 (2)

29 RAPPORT Verksamhetsberättelse BUN 2018 Barn och utbildningsförvaltningen Fastställd av barnoch utbildningsnämnden Framtagen av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr BUN 2019/7 Version 2.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

30 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Verksamhetsberättelse BUN 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Framtida inriktningen för förskole- och grundskoleorganisation i Visbyområdet Alléskolan får vänta trots att Visby växer Nämnden har ändrat modell för resursfördelningen Ökad måluppfyllelse i den kommunala grundskolan Gotland klättrar i SKL:s skolranking Gotland placerar sig högre Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun Skolnärvaro ett fokusområde Ny förskola har etablerats i Visby Förskolan i Fårösund har nyinvigts Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning Åtgärder för att hantera de ökade barnoch elevvolymerna Statsbidrag från Skolverket Arbete med tillgängliga lärmiljöer pågår Projektet kring nyanländas lärande har gått i mål Mottagningsverksamheten blir permanent Varaktigt ledningsstöd ges till skolledarna Psykisk ohälsa bland elever oroar Digitaliseringen av skolan Skollokalerna i Västerhejde är återinvigda Visby får ny grundskola Polhemskolan Skolskjutsupphandling har genomförts El sistema har etablerats på Gotland Arbetskläder införs i förskolan Introduktion av den nya läroplanen Lpfö Nämndens verksamheter ska kranmärkas Förväntad utveckling Skolstrukturerna är avgörande för att klara kompetensförsörjning och kvalitet Statsbidragen får allt större betydelse Övergångar och skolnärvaro är utvecklingsområden Förskolans utveckling Digitaliseringen av skolan framåt Tillgängliga lärmiljöer Samarbetet mellan skola och arbetsliv Perspektiv samhälle Mål: God folkhälsa Mål: Gotlänningar känner sig delaktiga Mål: Alla barn har goda uppväxtvillkor Mål: Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan Mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland Mål: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för en god inomregional balans Mål: Hög andel gotlänningar i arbete eller studier (67)

31 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Mål: Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv Målområdet ekologisk hållbarhet Kvalitet Redovisningens struktur Samlad bedömning av måluppfyllelse Mål: God tillgänglighet till (koncernstyrkortsmål) Mål: God kvalitet i skolan (Koncernstyrkortsmål) Mål: Kunskapslyft för barn, unga och vuxna (nämndmål) Förskola Grundskola Nationella prov årskurs Nationella prov årskurs Elever i årskurs 9, meritvärde Elever årskurs 9, behörighet till yrkesprogram Elevenkät genomförd av Skolinspektionen Statistik nyinvandrade elever Fritidshem Summering och analys av resultat i grundskolan Grundsärskola och gymnasiesärskola Lärvux Kulturskolan Fenomenalen Science Center Mål: Kunskapslyft i arbetslivet samt Lyckad integration (nämndmål) Inkomna synpunkter Digitalisering Skoladministrativa system Digitala läromedel Digitalisering av systematiskt kvalitetsarbete Gotlands resultat i rankningar Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Arbetsmiljö/sjuktal jämfört Arbetsmiljö/sjuktal Hälsoarbete inom förskolan Jämställdhet (allmänt) Medarbetarundersökning 2018 (allmänt) Rekryteringsutmaningar Särskilda insatser Rekrytering av finländska lärare Vidareutbildning av lärare Specialpedagoger i förskolan Samarbete med Uppsala universitet Läraraspiranter Teach for Sweden Vikarieförmedlingen (67)

32 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Övriga rekryteringsinsatser Ledarskap Lönebildning Personalvolym Oönskade deltider/heltid som norm Ekonomi Årets resultat Resultatrapport per den 31 december 2018, tkr Intäkter Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Resultat per avdelning, tkr Utveckling av statsbidrag, tkr Nettokostnadsutveckling, mnkr Barn och elevvolymer, rörliga flödesbidrag Mottagande av asylsökande, tkr Periodiseringar, tkr Investeringar, tkr Bilagor...53 Bilaga 1: Sammanställning mål Bilaga 2: Utvecklingsområden och aktiviteter Bilaga 3: Uppföljning av intern kontroll Bilaga 4: Ekonomiska rapporter Bilaga 5: Uppföljning av resultatindikatorer (67)

33 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Sammanfattning Resultatet för helåret 2018 för barnoch utbildningsnämnden (BUN) visar ett negativ resultat på 26,8 miljoner kronor. Resultatet är förväntat eftersom en positiv befolkningstillväxt har gjort att barn och elevvolymerna ökat med 638 individer jämfört med de förutsättningar som rådde vid planeringen av året. Nämnden har därmed varit underfinansierad när det gäller barnoch elevvolymer motsvarande minst 41,5 miljoner kronor. Nettokostnaden har i jämförelse med 2017 ökat med 49 miljoner kronor ökningen motsvarar 4,4 procent. Statsbidragen från Migrationsverket i kombination med statsbidrag från Skolverket (exempelvis fritidshemssatsning och lågstadiesatsning) påverkar nämndens nettokostnadsutveckling liksom de ökade barnoch elevvolymerna och minskade externa intäkterna. Statliga reformer och riktade satsningar genom till exempel statsbidrag påverkar i stora delar det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och en del av inriktningen framåt. Nämnden har fått bidrag på närmare 23,5 miljoner kronor inom sitt ansvarsområde bland annat till ökad jämlikhet, läslyftet, mindre barngrupper i förskolan, lovskola, läxhjälp samt gratis simskola för barn. Gotland klättrar både i SKL:s skolranking (öppna jämförelser) och Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun. År 2018 placerade sig Gotland på plats 49 bland Sveriges skolkommuner - en förbättring med tre placeringar jämfört med året innan. Gotland fortsätter därmed att tillhöra en av de 20 procent bästa skolkommunerna. I SKL:s skolranking av grundskolan 2018 hamnade Gotland på plats 88 när 290 kommuner jämförs med fokus på elevernas kunskapsresultat. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet har ökat med 1,4 procent jämfört med föregående år och 6,6 procent jämfört med läsåret dessförinnan. 81,9 procent av eleverna i Gotlands kommunala skolor uppnådde gymnasiebehörighet vårterminen Detta motsvarar resultatet för riket, som också är 81,9 procent. Det finns dock stora skillnader i skolresultaten mellan kommunala skolor på Gotland samt mellan pojkar och flickor. Det ökade antalet barn och elever totalt på Gotland i kombination med en ökad inflyttning till Visby är en utmaning. För att hantera framtidens utmaningar är det önskvärt att befolkningsökningen kan spridas över hela Gotland samt att tillgången till förskole- och skollokaler i Visby ökar. Visbys befolkning beräknas utökas med cirka 200 nya familjer, till år För att möta behovet behövs cirka 100 nya förskoleplatser (motsvarande fem avdelningar) samt 16 nya klassrum i grundskolan från förskoleklass till årskurs 9 under de kommande åren. Bara på A7-fältet, som tillhör upptagningsområdet för Alléskolan, förväntas cirka 700 bostäder att byggas (enligt samhällsbyggnadsförvaltningens beräkningar). I juni beslutade regionfullmäktige att avvakta med att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats en investering på 135 miljoner. Kompetensförsörjningsutmaningarna är fortsatt stora. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen behöver arbeta aktivt med många typer av åtgärder, både kortsiktiga och långsiktiga. Till de svårrekryterade grupperna hör delar av barnoch elevhälsans medarbetarkår samt lärare inom för- och grundskolan. All tillgänglig statistik visar att bristen på lärare kommer att öka de närmaste åren. Det är angeläget att fortsätter att ha en balans i hela lönebilden och utvecklar attraktivare arbetsplatser för att såväl behålla befintlig personal som att kunna nyrekrytera. Resultaten från årets medarbetarenkät visar ett förbättrat resultat kring arbetsbelastning, att arbetet känns meningsfullt och att medarbetare känner sig respekterade och har förtroende för sin närmaste chef. 5 (67)

34 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Sjuktalet har minskat med 0,28 procent under 2018 i förhållande till motsvarande period 2017 för hela nämndens ansvarområde. Inom förskolan har ett projekt genomförts i samarbete med företagshälsovården på temat insatser för ett hållbart arbetsliv och inom denna verksamhet har sjuktalen sänkts till 6,60 procent jämfört med 7,40 procent förra året. Under en följd av år har skolledares ansträngda arbetssituation uppmärksammats i medarbetarenkäter och stressmätningar. För att underlätta för rektor och förskolechef att vara pedagogisk ledare så har förvaltningen under året inrättat ett ledningsstöd (intendenter) som hanterar administrativa uppgifter för att avlasta skolledarna. I kombination med andra insatser har detta sannolikt påverkat sjuktalet bland skolledarna i grundskolan, vilket har minskat från 4,32 till 1,37. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Framtida inriktningen för förskole- och grundskoleorganisation i Visbyområdet BUN har under året beslutat om den framtida inriktningen för förskole- och grundskoleorganisation i Visbyområdet, omfattande verksamheterna inom dagens Solbergalinje respektive Södervärnslinje. Utifrån att Visbys befolkning beräknas utökas med cirka 400 nya familjer till år 2025 behövs cirka 150 nya förskoleplatser (motsvarande åtta avdelningar) samt 20 nya klassrum i grundskolan från förskoleklass till årskurs 9 under de kommande åren. Nämnden har också beslutat att ändra elevupptagningsområden för Södervärnskolan och Lyckåkerskolan för läsåret 2019/20. Detta för att göra plats för Lyckåkersskolans mellanstadieelever på Södervärnsskolan och göra Lyckåkerskolan till en skola från förskoleklass upp till årskurs 3. På så sätt kan befintliga byggnader nyttjas bättre. 2.2 Alléskolan får vänta trots att Visby växer BUN begärde under våren hos regionfullmäktige om investeringsmedel med 135 miljoner kronor för nybyggnation av en skola (Alléskolan) på befintlig tomt Visby Pjäsen 14 samt tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 9,6 miljoner kronor per år. I juni beslutade regionfullmäktige att vänta med att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats. Detta ska istället göras om ett par år. Behovet av Alléskolan som grundskola kvarstår, då cirka 700 bostäder förväntas att byggas på A7-fältet. Skolan kommer inte att ha plats för samtliga elever som beräknas tillhöra upptagningsområdet inom något år. Alléskolan är idag en enparallellig F-6 skola och har sedan länge ett renoveringsbehov. Skolan har i sitt nuvarande skick föreläggande gällande ljudmiljö orsakade av ventilationsanläggningarna och placeringen av dessa. 2.3 Nämnden har ändrat modell för resursfördelningen BUN beslutade att från och med budgetåret 2019 tillämpa SCB:s riksmodell som grund för socioekonomisk resursfördelning i förskolan och skolan. Socioekonomisk resursfördelning innebär att kommunen fördelar pengar till skolorna utifrån deras elevsammansättning - till exempel utifrån elevens kön, vilken utbildningsnivå som elevernas föräldrar har, hur länge eleverna har bott i Sverige. Syftet är att skapa likvärdiga förutsättningar mellan skolorna. 2.4 Ökad måluppfyllelse i den kommunala grundskolan Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasiet har ökat med 1,4 procent jämfört med föregående år och 6,6 procent jämfört läsåret dessförinnan. 81,9 procent av eleverna i den Gotlands kommunala skolor uppnådde gymnasiebehörighet vårterminen Resultatet för riket är 82,7 procent - alltså något högre. Medan Gotlands kommunala skolor ökat sina resultat så har de fristående gått tillbaka. Att fler eleverna når gymnasiebehörighet 6 (67)

35 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 är bra men inte tillräckligt då grundskolans övergripande mål är att varje elev ska vara behörig till gymnasiet när de lämnar årskurs 9. En utmaning framöver är de stora skillnaderna mellan skolor samt mellan pojkar och flickor. (Mer om detta återfinns i kvalitetsavsnittet.) 2.5 Gotland klättrar i SKL:s skolranking När Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterade årets Öppna jämförelser av grundskolan visade sig Gotland hamna på plats 88 när 290 kommuner jämförs med fokus på elevernas kunskapsresultat. De sammanvägda resultaten består av olika nyckeltal som mätts under läsåret 2017/18 andel elever som uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen, det genomsnittliga meritvärdet, andel elever som är behöriga till yrkesprogram, andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i matematik och andel elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska. I förra årets ranking hamnade Gotland på plats 108 i det sammanvägda resultatet för Gotland. Sammanfattningsvis kan konstateras att något fler än föregående läsår i årskurs 9 når kunskapskraven i den kommunala grundskolan, att meritvärdet (betygspoängen) ökat och att andelen behöriga till gymnasiets yrkesprogram ökat något sedan förra mätningen. Gotland sticker ut på ett positivt sätt när det gäller andelen elever i årskurs 6 med lägst betyg E i svenska och matematik. Där tillhör kommunala grundskolan på Gotland de 25 procent bästa kommunerna i landet. 2.6 Gotland placerar sig högre Lärarförbundets ranking av Bästa skolkommun År 2018 placerade sig Gotland på plats 49 bland i Lärarförbundets rankning av Sveriges bästa skolkommun - en förbättring med tre placeringar jämfört med året innan. Gotland fortsätter därmed att tillhöra en de 20 procent bästa skolkommunerna. Rankningen bygger på 13 olika kriterier, bland annat lärarlöner, lärartäthet, resurser till undervisningen och elevresultat. Årets ranking ger vid handen att Gotland är starkast när det gäller resurstilldelningen till skolan och andelen godkända elever i alla ämnen i årskurs 9. Poängsättningen i kriterierna lön, friska lärare och andelen elever som fullföljer gymnasiet inom tre år drar ner betyget. Gotland har höjt sig beträffande kriterierna avtalspart och andel utbildade lärare. De satsningar som gjorts när det gäller löner och karriärtjänster på Gotland har inte gett något större utslag i rankingen som bygger på 2017-års löner. Beträffande kriteriet Friska lärare har Gotland tappat några placeringar. 2.7 Skolnärvaro ett fokusområde Rektorerna rapporterar fortlöpande, till kvalitets- och utvecklingsavdelningen, om det finns risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras. Enligt rutin ska också rapportering av elever med hög frånvaro ske tre gånger per läsår till kvalitets- och utvecklingsavdelningen. Därefter får avdelningschefen för grundskolan en lägesbeskrivning som följs upp med rektorerna. I maj 2018 var det 42 elever som riskerade att skolplikten inte fullgörs. I november hade antalet sjunkit till 36. I nästan samtliga fall pågår ett gemensamt arbete kring dessa elever med andra instanser som socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Skolledare, barnoch elevhälsa och lärare arbetar aktivt med olika insatser och åtgärder för att elevens rätt till utbildning ska tillgodoses. 2.8 Ny förskola har etablerats i Visby I februari invigdes Gotlands nyaste förskola, Törnekvior förskola i Visby. Förskolan har fem avdelningar inklusive tillagningskök och plats för 100 barn i åldern 1-5 år och pedagoger. Förskolan har ritats utifrån ett miljötänk och både inne- och utemiljö har utformats med utgångspunkten att stimulera barnens lärande. Förskolans gård, en för de mindre barnen och en för de större, är delvis kuperad med bland annat en vattenlek, hinderbana och amfiteater. Huset har försetts med loftgångar som ger plats för vila utomhus under tak. 7 (67)

36 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Huset (ett lågenergihus) har byggts i hållbara och ekonomiska material, som inte kräver underhåll. 2.9 Förskolan i Fårösund har nyinvigts Fårösunds nya förskola invigdes i november, som en del i s satsning på landsbygden. Förskolan, som förut bedrev verksamhet i ett tidigare äldreboende, har fått nyrenoverade lokaler som är bättre anpassade för förskoleverksamhet i anslutning till Fårösundskolan. Lärmiljön i förskolan har utformats för att stimulera barnen till utforskande och lek mot bakgrund av läroplanens samtliga målområden. Rummens innehåll har inriktats mot olika teman: fantasifullt skapande, sinnliga upplevelser, språkupplevelser, matematik, teknik och naturvetenskap samt motorik Kompetensförsörjningen är en fortsatt utmaning Att säkra en långsiktig kompetensförsörjning är en fortsatt utmaning för stora delar av BUN:s ansvarsområde. Det betyder att förvaltningen behöver arbeta aktivt med många typer av åtgärder, både kortsiktiga och långsiktiga. För grundskolans del innebär det bland annat en fortsatt satsning på vidareutbildning inom Lärarlyftet av redan anställda lärare inom kategorier där möjligheterna till nyrekrytering är större, att erbjuda olika typer av utbildningsanställningar, via Teach för Sweden och via så kalladeaspirantanställningar i samarbete med Campus Gotland, samt att fortsätta se över möjligheterna att anställa alternativa personalkategorier, t ex socialpedagoger och lärarassistenter, så att lärares tid tillsammans med elever kan öka. Höjda förväntningar på högre löner kommer också att påverka rekryteringsmöjligheterna av svårrekryterade grupper, dit även delar av barnoch elevhälsans medarbetarkår hör förutom lärare inom för- och grundskolan. Det är dessutom angeläget att fortsätter att göra extra lönesatsningar för att behålla befintlig personal genom en balans i hela lönebilden. Inom förskolan är det svårt att rekrytera utbildad, kompetent personal. En del av Region Gotlands förskolor har fler medarbetare utan adekvat utbildning än utbildade. Kompetensförsörjningen inom grundskolan är även den en stor utmaning. Trots låg tillgång och ojämn spridning av kompetens inom de kommunala förskolorna så ligger Gotland jämfört med riket högre på andel legitimerade utbildade medarbetare. Inom saknas för närvarande behöriga lärare i flera klassrum och 40 stycken dispenser har till höstterminen 2018 utfärdats för medarbetare som saknar lärarlegitimation. Rekrytering skedde in i det sista innan skolstart och tar alltmer tid av rektors arbetstid. Utifrån forskning (bland annat gjord av John Hattie) och beprövad erfarenhet är läraren den enskilt viktigaste faktorn för att eleven ska klara målen. Därför är kompetensförsörjningen närmast livsviktig. Läs mer om i avsnittet Medarbetare Åtgärder för att hantera de ökade barnoch elevvolymerna Utfallet för barn och elevvolymer blev för 2018 ett underskott, i resursfördelningen, på 41,5 miljoner kronor och motsvarar 638 barn och elever. Nämndens strategi för att hantera det ekonomiska underskottet orsakat av utebliven kompensation för ökade barnoch elevvolymer har varit att använda nämndens buffert, beslutat om resultatkrav i verksamheterna samt för den resterande del av underskottet begära hos regionstyrelsen att få nyttja nämndens egna kapital för att kunna reducera underskottet till tio miljoner kronor, vilket från regionstyrelsen inte har bifallits Statsbidrag från Skolverket Ett antal olika statsbidrag har sökts. Nämnden har fått bidrag på närmare 23,5 miljoner kronor inom sitt ansvarsområde bl.a till ökad jämlikhet, läslyftet, mindre barngrupper i förskolan, lovskola, läxhjälp samt gratis simskola för barn födda år 2011 och Förutom 8 (67)

37 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 dessa har bidrag beviljats till exempelvis karriärtjänster och lärarlönelyftet, där barnoch utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden fördelat pengarna emellan sig. Sökta statsbidrag redovisas i särskild bilaga Arbete med tillgängliga lärmiljöer pågår För att klara målet om att fler elever ska klara grundskolan och sin gymnasieutbildning genomför en bred och genomgripande satsning på att förbättra våra lärmiljöer. Arbetet sker med stöd av Specialpedagogiska skolmyndigheten med fokus på att höja kompetensen på området bland chefer och medarbetarna inom förskola och grundskola. Detta är ett led i att öka likvärdigheten genom att göra undervisning och utbildning mer tillgänglig för alla elever. Särskilda målgrupper är barn/elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och elever med långvarig frånvaro Projektet kring nyanländas lärande har gått i mål har stärkt förmågan att ta emot nyanlända elever. De insatser som de senaste åren gjorts med stöd av Skolverket inom projektet Nyanländas lärande har utvärderats och en plan för fortsatt implementering tagits fram. Projektet avslutades den 30 juni och vid projekttidens slut kan konstateras att samarbetet med Skolverket varit framgångsrikt och de uppsatta målen har uppnåtts samtidigt som flera nya utvecklingsbehov har identifierats. Bland resultaten kan nämnas etableringen av mottagningsenheten Lotsen, som är en gemensam verksamhet för grundskolan och gymnasiet för kartläggning och introduktion har etablerats. Där tas samtliga nyanlända barn och unga 6-19 år emot för att kartläggas och ges en introduktion till det svenska skolsystemet och till det gotländska samhället. Läs mer om detta under kvalitetsavsnittet Mottagningsverksamheten blir permanent Barn- och utbildningsnämnden har i oktober även beslutat att permanenta den centrala mottagningsenhet Lotsen för nyanlända elever i åldern 6-19 år med annat modersmål än svenska. Denna har drivits på försök sedan augusti 2017 att säkerställa kvalitet och likvärdighet kring mottagandet. Sedan starten i augusti har 150 elever tagits i verksamheten som har 4,5 personer anställda och återfinns inom enheten för modersmål och studiehandledning vid grundskolan. BUN beslutade att kostnaderna för verksamheten från och med 1 januari 2020 ska rambudgeteras genom att arbetas in i nämndens strategiska plan och budget Varaktigt ledningsstöd ges till skolledarna Under en följd av år har skolledares ansträngda arbetssituation uppmärksammats i medarbetarenkäter och stressmätningar. För att öka skolledares förutsättningar för ett gott pedagogiskt ledarskap hos rektor och förskolechef så har förvaltningen på försök under 2018 inrättat intendenter för att avlasta skolledarna med de administrativa ledningsuppgifterna kopplade till exempelvis lokaler, HR och ekonomi. Under hösten beslutade utbildningsdirektören att permanenta organisationen med intendenter Psykisk ohälsa bland elever oroar Den psykiska ohälsan bland unga på Gotland är uttalad, vilket är bekymmersamt eftersom en god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan och omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Hälso- och sjukvården, socialtjänsten, rektorer samt barnoch elevhälsan ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån bl.a. psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Andelen elever med hög skolfrånvaro har ökat och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. Skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer beskriver att behovstrycket och efterfrågan på deras insatser från både elever, rektorer, lärare och föräldrar är större än deras resursmöjligheter. Jämfört med riket kan vi ur statistiken utläsa att Gotland under (67)

38 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 hade 1,57 självmord per invånare, enligt färska siffrorna från Socialstyrelsen. Gotland hamnar därmed på ett medel bland kommunerna i landet. Motsvarande andel för riket är motsvarar i snitt 1,16. På Gotland finns en högre förekomst än rikssnittet gällande orosanmälningar till socialtjänsten, psykisk funktionsnedsättning samt förskrivning av ADHD-läkemedel, antidepressiva läkemedel, sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar. I avvikelsesystemet Flexite märks oroande tendenser att fler barn och elever än tidigare är starkt utåtagerande och uppvisar våldsbeteende Digitaliseringen av skolan Regeringen har under året fastställt en nationell IT-strategi. Förtydliganden och förstärkningar i har även gjorts i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Bland annat införs programmering i flera ämnen redan från första klass och elevernas förmåga att vara källkritiska på nätet ska stärkas. Syftet med förändringarna är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Ändringarna rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen från och med den 1 juli För att möta förändringarna har utbildningsoch arbetslivsförvaltningen arbetat fram en lokal handlingsplan för åren som bland annat omfattar kompetensutvecklingsinsatser, utformandet av skolornas egna planer för digitaliseringsarbetet samt e-tjänster. I september genomförde också årets stora kompetensutvecklingsdag för 800 lärare och trettiotalet skolledare. Under dagen erbjöds föreläsningar och workshops med namnkunniga inom digitalisering kopplat till undervisning. De olika föreläsningarna gav en inblick i det omfattande förändringsarbetet och de möjligheter och risker som digitaliseringen innebär för skolan. Inom förvaltningens verksamheter sker en fortsatt satsning på 1till1-datorer till alla elever inom vuxenutbildningen och gymnasiet. För grundskolan 1till1-lärplattor till alla elever i årskurs 7-9 och succesivt på övriga stadier. Lärarna har tillgång till en lärplatta och en dator. Läs mer om digitaliseringen av skolan under avsnittet Förväntad utveckling. 10 (67)

39 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Skollokalerna i Västerhejde är återinvigda Skollokalerna i Västerhejde har återinvigts under våren och eleverna i årkurs 3-6 har efter en tillfällig evakuering fått flytta tillbaka till nyrenoverade och fina lokaler. Under evakueringen har eleverna fått sin undervisning i gymnasieskolans tidigare lokaler på Norra Hansegatan 16A i Visby. Det återstår fortfarande ett mindre arbete i matsal och slöjdsal. Behovet av en ny, alternativt tillbyggd och/eller renoverad skola i Västerhejde har diskuterats under en rad år mot bakgrund av att skolbyggnaderna varit slitna och underhållet till viss del eftersatt Visby får ny grundskola Polhemskolan BUN beslutade under hösten att starta en ny skola: Polhemskolan, i kvarteret Hackspetten i Visby från och med höstterminen Skolan kommer att vara enparallellig från förskoleklass upp till årskurs 6 med fritidshem. Polhemskolan kommer att etableras i tidigare Christopher Polhemsgymnasiets lokaler. (Även barnoch elevhälsan återfinns i skolbyggnaderna samt delar av Kompetenscentrum Gotland.) Polhemskolan ska ingå i elevupptagningsområdet för Norrbacka och S:t Hans skolområde och vara profilerad mot naturvetenskap och FN:s globala mål för hållbar utveckling. Starten av Polhemskolan sker för att möta behovet då Visby växer Skolskjutsupphandling har genomförts Upphandling av Visbyområdets skolskjutsar är genomförd och tilldelad Bergkvara Buss AB. Avtalsstart augusti Förlängning av landsbygdsavtalen gjorda till Avtalstiden upphör nu samtidigt för Visbyområdet och landsbygdstrafiken. Detta för att få en synkronisering av avtalen för skolskjutsar och allmän kollektivtrafik. Ett nytt avtal för transportörer/taxi för elever med växelvis boende och barn med särskilda behov gäller från och med 1 juli Upphandlingen har gjorts gemensamt med teknikförvaltningen för att de samhällsbetalda resorna ska kunna samordnas. Från och med hösten 2018 kan elevers resor med taxi komma att samordnas med andra samhällsbetalda resor så som färdtjänst och sjukresor El sistema har etablerats på Gotland Kulturskolan Gotland startade under hösten 2018 en El Sistema-verksamhet i Visby och Hemse mot nya grupper av elever. El Sistema är en världsomspännande rörelse som tror på musikens kraft att hjälpa människor att påverka sina liv till det bättre. El Sistema handlar om musikaliska möten med integration, demokrati, jämlikhet och mångfald som ledord. Grundtanken är att alla barn ska få möjlighet att komma i kontakt med musik oavsett socioekonomisk bakgrund eller var man bor. Verksamheten grundades 1975 i Venezuela och finns i dag i 65 länder. I Sverige har El Sistema funnits sedan 2010 och är i nuläget etablerat på 26 kulturskolor i landet. I Visby och Hemse kommer det att ges undervisning i blåsinstrument på två skolor: Gråboskolan och Högbyskolan. I Visby startar även undervisning i körsång i en klass. Barnen träffas två gånger i veckan i starten, i helgrupp båda gångerna, senare kommer det ena tillfället vara grupplektioner på de olika instrumenten. Alla El Sistema-lektionerna ligger under skoltid och leds av pedagoger från kulturskolan. En viktig del är samarbetet med professionella musiker, bland annat för att stärka barnens band med musiklivet. Kulturskolan Gotland har den regionala musikinstitutionen Gotlands Musiken som samarbetspartner. Det handlar om att skapa musikaliska möten där barn får spela och sjunga och spela tillsammans i orkester/ensemble eller kör. Det kommer företrädesvis att spelas västerländsk konstmusik och en del folkmusik. 11 (67)

40 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Till skillnad från andra av kulturskolans aktiviteter är det gratis att delta. Andra skillnader är att föräldrar är mer involverade, bland annat genom familjeträffar med fika två gånger per termin Arbetskläder införs i förskolan Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen fick i oktober i uppdrag av nämnden att succesivt under en femårsperiod införa enhetliga arbetskläder för s förskolepersonal inom ramen för budget, med start år Införandet av arbetskläder genom ett centralt beslut är ett led i arbetet med att skapa en likvärdighet för alla förskolor och att stärka Region Gotlands varumärke. Dessutom skapar enhetliga arbetskläder trygghet då både vårdnadshavare och utomstående kan identifiera vilka som är personal på förskolan Introduktion av den nya läroplanen Lpfö -18 I november fick all förskolepersonal på Gotland en första introduktion till vad den reviderade läroplanen för förskolan kommer att innebära. Det finns förändringar i ansvar för förskolans olika yrkeskategorier, verksamhet och organisation. Även de fristående förskolorna var inbjudna varav några sedan deltog. En av de största förändringarna i förskolans nya läroplan - Lpfö 2018 som träder i kraft i juli 2019, är att begreppet undervisning och utbildning har skrivits in i läroplanen och förskollärarens speciella ansvar för denna. Andra förändringar i nya läroplanen är att uppdraget för var och en som ingår i arbetslaget blivit tydligare formulerat, att arbetslaget fått ett gemensamt ansvar för den utbildning som bedrivs samt att förskolechef fortsättningsvis ska vara rektor. Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande, barns integritet, digitalisering samt högläsning är andra innehållsliga nyheter i läroplanen. Rektor för förskolan har också ett tydligare uppdrag gällande systematiskt kvalitetsarbete än tidigare. Inom kommer de två förste förskollärarna att arbeta med implementeringen av den nya läroplanen under två år samt finnas som ett stöd i arbetet med läroplanen ute i förskolorna Nämndens verksamheter ska kranmärkas BUN har i november beslutat i enlighet med regionfullmäktiges rekommendation, att ansöka om Kranmärkning av nämnden och nämndens verksamhetsområde och de arbetsplatser och aktiviteter som genomförs i nämndens namn. Märkningen innebär att hela arbetsplatser och de möten och de externa konferenser eller utbildningar som ordnas hålls helt fria från inköpt flaskvatten. Kranmärkt är en nationell hållbarhetsmärkning som Svenskt Vatten står bakom. På Gotland är det teknikförvaltningen som utför Kranmärkningen. 3 Förväntad utveckling 3.1 Skolstrukturerna är avgörande för att klara kompetensförsörjning och kvalitet Arbetet med att skapa mer bärkraftiga och effektiva enheter tillsammans med förskolan behöver fortsätta i enlighet med de av regionfullmäktige beslutade riktlinjerna. För att klara kompetensförsörjningen och den lagda besparingen för 2019 är det nödvändigt att fortsätta se över s struktur. Små grupper i vissa årskurser, som inte kan slås ihop med intilliggande årskurser i andra enheter, kräver extra resurser. 12 (67)

41 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Antalet elever i grundskolan bedöms öka från 6370 elever i grundskolan 2019 till 6762 elever år 20270F1. Det är en ökning med 392 elever, vilket motsvarar ett behov av 36 nya lärartjänster och 16 nya klassrum. En utmaning är att eleverna inte kommer att bo där Region Gotlands skollokaler finns. Inflyttningen till Visby är fortsatt hög och det fria skolvalet påverkar. Många önskar placering på en skola i Visby. Det kan komma krävas investeringar för att möta de behov som det ökade elevantalet för med sig en ökning som sker snabbbare än vad vi tidigare förutsett. Ett strategiskt byggande och skapande av attraktiva boenden på hela ön kan bidra till att barnfamiljer bosätter sig där det finns ledig kapacitet i skolorna. I strategisk plan och budget för år prognostiserades ett behov av fem nya förskoleavdelningar om hela elevökningen sker i Visby de närmaste åren. Kompetensförsörjning är nämndens största utmaning de närmaste åren och den faktor som starkast bidrar till behovet av att skapa bärkraftiga enheter. Eftersom lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna ska lyckas nå målen så är kompetensförsörjning intimt förknippad med kvalitet i skolan. Redan idag har svårt att bemanna skolorna med behöriga och legitimerade lärare. All tillgänglig statistik visar att bristen på lärare kommer att öka de närmaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort en totalstudie1f2 för svenska förhållanden och undersökt sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat i årskurs 6 respektive i årskurs 9. Rapporten visar att det finns skillnader. Om man inte tar hänsyn till kontrollfaktorer som exempelvis kön, föräldrars utbildningsnivå, föräldrars inkomst och annat är resultaten tydliga - skolans resultat har stort samband med skolstorleken. Ju större skola, desto högre resultat. Men även utan kontrollfaktorer ser man att för de allra minsta grundskolorna kvarstår ett samband som visar att eleverna har lägre resultat även om hänsyn tas till elevernas bakgrund. Detta beror dock huvudsakligen på att bland de allra minsta skolorna finns många så kallade resursskolor. Den statistiska analysen i rapporten bekräftar således den bild vi redan vet. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för elevers resultat i svensk skola. Frågan om skolors storlek är ofta laddad. Vid beslut om omstruktureringar för att satsa och utveckla några skolor behöver hänsyn tas till en rad faktorer som exempelvis geografiska avstånd, möjligheten att attrahera lärare, ekonomi, urbanisering och så vidare. I ljuset av den demografiska utvecklingen2f3 är just kompetensförsörjningen en utmaning i hela landet. Det är svårare att rekrytera lärare till de riktigt små skolorna jämfört med de större där lärarna har flera kollegor för samarbete och utveckling inom till exempel sina ämnen. Skolstrukturen och möjligheter till samarbeten mellan skolor kommer att vara en angelägen fråga för grundskolan på Gotland framöver. Oavsett skolstorlek, men framför allt för mindre skolor, kommer det att krävas nytänkande när det gäller arbetssätt och hur vi kan jobba med digitala möjligheter och kompetensutveckling på olika sätt. 3.2 Statsbidragen får allt större betydelse Statliga reformer och riktade satsningar genom till exempel statsbidrag från Skolverket styr i stora delar det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och en del av inriktningen framåt. Regeringen beslutade i februari 2018 om en förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan genom ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i enlighet med Skolkommissionens förslag (förordning 2018:49). Fullt utbyggt är avsikten att sex miljarder kronor årligen avsätts från 1 Statisticon befolkningsprognos Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat, SKL:s rapport maj RF 122 Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud (67)

42 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 och med år För höstterminen 2018 fanns det en miljard kronor och för 2019 är planen att 3,5 miljarder kronor ska fördelas till huvudmännen. Medlen fördelas så att resurserna viktas med hänsyn till elevernas socioekonomiska bakgrund. För s del innebar det en förstärkning med drygt 4,5 miljoner kronor för höstterminen 2018, ca 14 miljoner kronor 2019 och fullt utbyggt ca 26 miljoner kronor per år från och med år Bidraget är villkorat så att de tillförda medlen ska leda till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten. Samtliga huvudmän som tar del av bidraget förbinder sig att inte sänka de egna kostnaderna för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt av föregående tre år. Om så skulle ske blir huvudmannen återbetalningsskyldig till Skolverket. Huvudmännen ska även utarbeta en plan för hur bidraget ska leda till en stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. 3.3 Övergångar och skolnärvaro är utvecklingsområden I sin lägesbedömning år 2017 skriver Skolverket att det är ett problem att information om elevers kunskaper och stödbehov inte alltid följer med vid övergångar, till exempel när elever byter skola eller skolform. I de analyser som förvaltningens kvalitets- och utvecklingsavdelning har genomfört framgår också att detta är ett utvecklingsområde. Skolfrånvaro är ett nationellt ökande problem, vilket också gäller på Gotland, även om antalet elever där risk för att skolplikten inte fullföljs har gått ner. Arbetet med att öka närvaron är därför ett fortsatt fokusområde. Då det även finns kopplingar till ökad psykiska ohälsa bland unga så är samarbetet med övriga förvaltningar viktigt och det arbete som pågår kring tillgängliga lärmiljöer för att varje elev lyckas i skolan. För kulturskolans del försvinner bidraget från Statens Kulturråd i statsbudgeten för 2019, vilket betyder en neddragning motsvarande totalt cirka en tjänst som hittills kunnat avsättas för att möta nya elevgrupper i socioekonomiskt utsatta områden. 3.4 Förskolans utveckling Av alla barn i åldern 1-5 år är 88 procent inskrivna i förskolan på Gotland (enligt statistik gällande år 2017). Rikets andel är 83 procent. Detta är glädjande då det gagnar barns sociala utveckling, motorik och språkfärdigheter och inte minst påverkas barns hälsa positivt. En ny läroplan för förskolan träder i kraft den 1 juli Denna lyfter fram det läsfrämjande och språkutvecklande arbetet, förtydligar barnskötarnas uppdrag i arbetslaget och förskollärarnas särskilda ansvar för undervisningen samt barns rätt till integritet. (Mer information finns att läsa i avsnitt 2.26) Den nya läroplanen, samt regionfullmäktiges uppdrag att utveckla verksamheten mot större och mer bärkraftiga enheter, föranleder ett större fokus på utveckling av den gotländska förskolan. Bland annat har två karriärtjänster inrättats som förste förskollärare för perioden för att både erbjuda karriärmöjligheter för legitimerade förskollärare samt för att utveckla undervisningen i enlighet med nya läroplanen. Även utmaningarna kring det ökade antalet barn i förskolan, urbaniseringens påverkan samt de framtida ekonomiska utmaningarna behöver hanteras. Antal barn i förskolan per årsarbetare har under en femårsperiod minskat från 5,0 till 4,4. Riket hade 5,1 barn per årsarbetare under år Anledningen till den relativt låga siffran på Gotland beror till viss del på statsbidraget för mindre barngrupper, men till större del på att har många små enheter både i staden och på landsbygden där barngrupperna inte är så stora vilket till stor del beror på demografiska faktorer. Förskolan har startat ett långsiktigt arbete Likvärdig förskola Gotland som kommer att arbeta med mål 14 (67)

43 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 och kvalitetsbegrepp. Det innefattar bland annat att se över hur kvaliteten på förskolor med få barn och i många fall färre utbildade pedagoger påverkas. Under 2018 har fått statligt bidrag för mindre barngrupper i förskolan för tre av nio sökande förskolor: Kabyssens förskola i Visby, förskolan Lien i Visby och förskolan Sjöliljan (numera Fårösunds förskola). Förskolan på Gotland eftersträvar att barngruppens storlek är lämplig utifrån de förhållanden som finns på aktuell förskola (bland annat den pedagogiska kompetensen hos personalen och lokalernas utformning) och utifrån de barn som befinner sig i verksamheten. 3.5 Digitaliseringen av skolan framåt Skolverket har mot bakgrund av den nya nationella IT-strategin uppdraget att utveckla ett antal utbildningspaket kring digitalisering för verksamma inom skolan. Dessa paket kommer att ge en god hjälp i att lyfta den digitala kompetensen bland lärare och skolledare på Gotland. Koordination av detta kommer att ske med hjälp av förvaltningens IT-pedagoger. För Gotland betyder förändringarna bland annat att ännu större satsningar behöver göras på att kompetensutveckla lärare och skolledare. De senare behöver kliva fram som förebilder och ta täten i digitaliseringen av skolan. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att från och med vårterminen 2019 genomföra nationella prov digitalt inom utvalda årskurser och ämnen. En gemensam nationell lösning kommer inte att finnas förrän tidigast 2021 varför utbildningsoch arbetslivsförvaltningen måste utveckla och erbjuda en lösning fram till dess. Detta kommer att innebära ett inköp av systemstöd och nya säkerhetsrutiner för lärare och elever. Då Gotland är relativt väl rustat med nätverk och enheter till elever så blir kostnaden begränsad. Eleverna har behov av att bekanta sig med den nya lösningen varför även en del av egenutvecklade prov måste genomföras digitalt med liknande rutiner. För att få grepp på den omfattande utvecklingen inom digitaliseringsområdet skapas nu ett forum bestående av avdelningschefer som ska prioritera och driva utvecklingsarbetet. Ett antal olika utvecklingsprojekt pågår som är viktiga förutsättningar för verksamhetsutvecklingen. Bland annat rör dessa skoladministrativa system (som ska ersätta dagens olika lösningar för skolformerna), digitala läromedel (som ger interaktivitet, filmer, bilder, möjlighet att dela uppgifter, spelupplägg etc) och digitalisering av det systematiska kvalitetsarbetet (vilket förenkla faktainsamlandet och presentationen av kvalitetsindikatorer). 3.6 Tillgängliga lärmiljöer Under 2019 kommer förskolors och skolors arbete med åtgärder och anpassningar för tillgänglighet fortsätta och vidareutvecklas. Detta ska ske genom att öka förvaltningens kunskap kring vilket stöd skolledare behöver för att skapa tillgängliga lärmiljöer för alla samt vidta åtgärder utifrån kunskapen. Fokus är att var och en kan känna igen sig, identifiera sig och därmed betrakta sig som en viktig person. Detta är en förutsättning för lusten att lära. Projektet kring tillgängliga lärmiljöer ska synliggöra arbetet för att stödja den primära målgruppen för insatserna, barn och elever inom det neuropsykiatriska området. Att det finns förväntningar och därmed stödinsatser och resurser i regionen ska vara synligt och känt. 3.7 Samarbetet mellan skola och arbetsliv Ett av delaktiviteterna inom kompetensförsörjningsprojektet Kompetenta Gotland (som pågår fram till och med år 2020) har fokus på samarbetet mellan skola och arbetsliv. Projektets aktiviteter syftar bland annat till att stärka strukturer och samarbeten mellan skolan och arbetslivet. Insatserna inom projektet strävar mot målet att både arbetsgivare och skola tar ett aktivt och gemensamt ansvar för kopplingen mellan skola och arbetsliv och att lokala 15 (67)

44 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 företag är mer involverade i skolans pedagogiska arbete. Ökad kunskap om arbetsmarknaden hos unga tillsammans med ett ökat engagemang från arbetsgivare ska leda till att arbetsgivare i större utsträckning och mer långsiktigt ska kunna hitta den kompetens de efterfrågar. Nätverksetablering är ett annat fokusområde i projektet. Kompetenta Gotland arbetar också med kompetensutvecklande insatser inom studie- och yrkesvägledningen i vid bemärkelse för att se till att studie- och yrkesvägledningen verkligen är hela skolans ansvar och genomsyrar undervisningen på skolans alla stadier och förskolan. Detta ska bidra till att fler elever ska göra väl underbyggda gymnasieval. 4 Perspektiv samhälle SOCIAL HÅLLBARHET För handlar social hållbarhet om att bygga ett långsiktig och öppet samhälle för dess invånare och besökare. Ett jämlikt och jämställt samhälle där grundläggande mänskliga behov tillgodoses. En ö där människor lever ett gott liv i kombination med god hälsa vilket innebär att man kan förverkliga sina egna möjligheter. En ö där det finns en mångfald av människor och utrymme för nya möten. En ö där människor känner tillit och förtroende för varandra samt känner sig delaktiga i samhällsutvecklingen. (s styrkort) EKONOMISK HÅLLBARHET För innebär ekonomisk hållbarhet att skapa ekonomisk tillväxt på ett balanserat sätt i nyttjandet av resurser. Gotland ska växa via en ökad folkmängd, innovativa idéer och samverkan. Med en bra uppväxtmiljö och en god utbildning skapas goda förutsättningar för tillgång av kompetent arbetskraft på lång sikt. Ett bra företagsklimat och goda kommunikationer. En väl utbyggd infrastruktur, såväl den fysiska, som det tekniska (IT). (s styrkort) EKOLOGISK HÅLLBARHET För innebär ekologisk hållbarhet att vi ska värna om miljön, naturen och vattnet för att säkra ett fortsatt hållbart samhälle till kommande generationer. Det innebär att utveckla Gotland som ekokommun. Ställa om till lokalproducerad förnyelsebar energi och minska negativa klimatavtryck och gifter i miljön. Högre grad av återvinning och hållbara kretslopp, att minska samhällets farliga avfall, klimatanpassning, medvetna konsumtionsval och ansvarsfullt samhällsbyggande som minskar belastningen på ekosystemen. (s styrkort) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) har i verksamhetsplanen för 2018 valt ut några prioriterade utvecklingsområden. Varje utvecklingsområde är kopplat till ett eller flera av de koncerngemensamma målen från koncernstyrkortet och nämndmålen som har tagits fram för barnoch utbildningsnämnden. Varje koncerngemensamma mål och nämndmål kan också vara kopplat till ett eller flera utvecklingsområden. Redovisningen av måluppfyllelse för koncernstyrkortets samhällsperspektiv sorteras utifrån de mål i det koncerngemensamma styrkortet som i verksamhetsplanen har kopplats till ett eller flera prioriterade utvecklingsområden. av måluppfyllelse utgår huvudsakligen från de indikatorer i koncernstyrkortet som har koppling till nämndernas ansvarsområden. 16 (67)

45 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Förvaltningens prioriterade utvecklingsområden med tillhörande aktiviteter och utvecklingsprojekt bildar tillsammans en helhet som syftar till att bidra till måluppfyllelsen. Redovisningen av måluppfyllelse per mål har följande struktur: - koppling till prioriterade utvecklingsområden och tillhörande indikatorer från koncernstyrkortet (tabell) - redovisning av resultat utifrån ovannämnda indikatorer (text, samt tabell i bilaga) - bedömning av bidrag till måluppfyllelse (text) 4.1 Mål: God folkhälsa Prioriterade utvecklingsområden Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Upplevelse av trygghet * Årskurs 3 medelvärde 3,5 Årskurs 5 medelvärde 3,5 Årskurs 8 medelvärde 3,5 *Inom årskurs 3, 5 och 8 genomfördes elevenkäter under hösten Frågan Jag känner mig trygg i skolan ställdes. Eleven fick svara på en 4 gradig skala där 1= instämmer inte alls och 4= instämmer helt. Ett prioriterat mål från de båda nämnderna är att skapa en god lärmiljö för livslångt lärande som leder till att elever och studerande fullföljer sina studier med goda resultat och därigenom får goda förutsättningar för en positiv framtid, arbete och delaktighet i samhällslivet. Värdegrundsarbetet med allas lika värde, arbete med trygghet och goda relationer samt ett medvetet genusarbete är grundläggande och viktiga beståndsdelar som behöver fortsatt fokus för alla åldrar, skolformer och övriga verksamheter i förvaltningen. Till detta hör ett normkritiskt förhållningssätt och respekt för människors lika värde. Den psykiska ohälsan bland befolkningen är ett ökande orosmoln. I våra verksamheter gäller det både medarbetare samt barn och unga, särskilt flickor och kvinnor. En regional handlingsplan för förebyggande arbete mot självmord finns upprättad, samt en förvaltningsöverskridande strategi för ökad psykisk hälsa. Gotland har i snitt en högre andel barn och unga som diagnosticeras med neuropsykiatriska funktionsvariationer i jämförelse med riket. Kompetens att anpassa verksamheterna till barns och elevers olikheter är därför särskilt viktigt på Gotland. För att stödja det arbetet har ett långsiktigt samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten inletts i förskola, grundskola och gymnasiet med målet att öka tillgängligheten i våra verksamheter. 4.2 Mål: Gotlänningar känner sig delaktiga Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat Allas ansvar för skolans uppdrag Integration och etablering Delaktighetsindex Nöjd inflytandeindex Årskurs 3 medelvärde 3,5 Årskurs 5 medelvärde 3,5 Årskurs 8 medelvärde 3,5 Ingen indikator i VP *Inom årskurs 3, 5 och 8 genomfördes elevenkäter under hösten Frågan Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas åsikter ställdes. Eleven fick svara på en 4 gradig skala där 1= instämmer inte alls och 4= instämmer helt. Observera att resultaten inte redovisas som ett index. Efter den stora tillströmningen av nyanlända barn och familjer under 2015, så har ett medvetet utvecklingsarbete skapat ett lärande i hela förvaltningen. Mottagandet av våra nyanlända på Gotland börjar nu bli välfungerande och strukturerad, men för att detta ska bli ett 17 (67)

46 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 långsiktigt och hållbart arbetssätt kräver detta även fortsättningsvis ett fokus samt prioriteringar i resursanvändningen. Med den beslutade regionala integrationsstrategin som grund har vi ett flertal områden identifierade. En utmaning framåt är etablering, meningsfull sysselsättning och att skapa delaktighet för våra nya medborgare, både kvinnor och män, i vårt gotländska samhälle. Särskilt behöver nyanlända kvinnors situation uppmärksammas och där spelar förskolan en stor roll. Med fler barn till nyanlända i förskolan ökar kvinnornas möjlighet att välja studier och arbete samt barnens möjligheter att lyckas i skolan. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och utbildningsoch arbetslivsförvaltningen behöver utvecklas ytterligare. Möten och mötesplatser mellan etablerade och nya gotlänningar är viktigt för integrationsarbetet. Att skapa sådana mötesplatser är en del av utbildningsoch arbetslivsförvaltningens uppdrag. 4.3 Mål: Alla barn har goda uppväxtvillkor Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat i procent Allas ansvar för skolans uppdrag Barn 1 5 år inskrivna i förskola 88 Integration och etablering Andel elever årskurs 9 behöriga till yrkesprogram 81,9 *Andel barn födda 1 jan maj 2017 på Gotland som var inskrivna i kommunal eller fristående förskola per den 31 maj 2018 En hög andel av Gotlands barn i åldern 1 5 år är inskrivna i förskolan. Jämfört med genomsnittet för rikets kommuner och liknande kommuner har Gotland en högre andel av sina barn i förskolan. En stor andel elever i Gotlands kommunala grundskolor uppnår behörighet till yrkesprogram på gymnasieskolan. Andelen har 2018 ökat i jämförelse med Resultatet för Gotlands kommunala skolor har de senaste åren varit i nivå med riket eller högre. Det finns dock skillnader mellan skolor och mellan flickor och pojkar i hur stor andel som blir behöriga till yrkesprogram. Andelen flickor som blir behöriga till yrkesprogram på gymnasiet är högre än andelen pojkar. Den höga andelen barn inskrivna i förskola på Gotland tyder på att förskolans verksamhet har goda möjligheter att bidra till målet om att alla barn ska ha goda uppväxtvillkor. Att en relativ hög andel elever uppnår behörighet till yrkesprogram är också en indikator på att våra verksamheter i stor utsträckning bidrar till att nå målet om att alla barn ska ha goda uppväxtvillkor. Dock finns en utmaning i att lyfta pojkars resultat och höja resultaten för skolor som har lägre resultat 4.4 Mål: Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat i procent Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Andel elever årskurs 9 behöriga till yrkesprogram 81,9 Allas ansvar för skolans uppdrag Gymnasielever med examen inom 4 år 68,4 Integration och etablering Som beskrivet under avsnittet 4.3 Alla barn har goda uppväxtvillkor uppnår en hög andel av eleverna i Gotlands kommunala grundskolor behörighet till yrkesprogram på gymnasieskolan. Men skillnader finns mellan skolor och mellan flickor och pojkar. Resultaten indikerar att vi genom våra kommunala grundskolor i stor utsträckning bidrar till målet om att alla elever ska fullfölja gymnasieskolan. Vi ser att det fortsatt finns ett arbete att göra för att lyfta pojkars resultat till flickors nivå samt att lyfta grundskolor med lägre resultat. 18 (67)

47 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat i procent Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Gymnasieelever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 2 år efter avslutade gymnasiestudier 20,9 Allas ansvar för skolans uppdrag Självupplevd hälsa - Gotlands kompetensförsörjning Integration Alla elever har enligt lag rätt till likvärdig utbildning. Då vi ser att resultaten mellan skolor, skolformer, ämnen och kön länge har varit ojämn och skiftande i våra verksamheter så är likvärdigheten ett fortsatt utvecklingsområde på Gotland. Med en tillgänglig utbildning menas att lärmiljöerna i pedagogiska, fysiska såväl som sociala hänseenden är tillgängliga och anpassade till alla elevers olika behov och förutsättningar. Vi ser att pojkars resultat i alla åldrar och skolformer över tid ligger lägre i jämförelse med flickor. Till detta kommer ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd samt barn och unga med psykisk ohälsa. Detta ställer höga krav på alla som arbetar i skolan att kunna anpassa utbildningen för elevers olikheter. Till exempel vet vi att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är bra för alla elever, men avgörande för vissa. Det kompensatoriska uppdrag som tydligt beskrivs i skollag och läroplaner är ett viktigt utvecklingsområde. En förebyggande och främjande elevhälsa samt god samverkan kring eleverna både inom och utom skolan och förvaltningen är betydelsefullt för att vi ska lyckas. Övergångarna mellan skolformerna behöver säkerställas och överlämningarna bli mer genomarbetade. Tidiga och riktade insatser samt flexibel och behovsstyrd resursanvändning är några stödjande åtgärder för att öka likvärdigheten. En likvärdig tillgång och användning av tidsenliga och digitala verktyg, samt digital kompetens är en viktig rättvisefråga. 4.6 Mål: En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för en god inomregional balans Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Gotlands kompetensförsörjning Ej tillämpliga för UAF - Resultat Nämnden bedriver verksamhet över hela ön och bidrar därmed till att hela Gotland kan utvecklas. 4.7 Mål: Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Prioriterade utvecklingsområden Allas ansvar för skolans uppdrag Indikatorer från koncernstyrkort Gymnasieelever som påbörjat universitet/högskoleutbildning inom 2 år efter avslutade gymnasiestudier Resultat i procent 20,9 Integration Andel av hela befolkningen, år, som är i sysselsättning Andel av befolkningen, år, som har minst 3 års högskoleutbildning Ingen indikator i VP Ingen indikator i VP 19 (67)

48 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Antal personer som under året anvisats plats från Arbetsförmedlingen till s förvaltningar Relativt arbetslöshetstal Ingen indikator i VP Att förbereda barn och elever för framtida yrkesval är ett huvudsakligt uppdrag för skolan och där ingår yrkesvägledningen som en viktig del. Ett brett och anpassat utbud av utbildningar, både på gymnasiet och vuxenutbildningen är grundläggande för att möta elevernas önskemål och arbetsgivarnas behov. Kompetensförsörjningen på Gotland är en utmaning för trots att arbetslösheten är lägre än på länge så finns det personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Samtidigt har gotländska företagare och arbetsgivare svårt att hitta rätt kompetens för att kunna utveckla sina verksamheter och därmed Gotland. Samverkan med öns arbetsgivare behöver därför öka. Vuxen- och yrkesutbildning samt arbetsmarknadsåtgärder spelar en stor roll för utvecklingen på ön. 4.8 Mål: Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv Prioriterade utvecklingsområden Indikatorer från koncernstyrkort Resultat - Ej tillämpliga för UAF - Kulturskolan Gotland är en frivillig verksamhet inom med cirka 1200 deltagare i den egna verksamheten. Målgruppen är barn, ungdomar och - i mån av plats vuxna, som erbjuds undervisning på olika instrument, sång/kör, ensemble, dans, teater och film samt undervisning i bild- och formgivning. Kulturskolan samarbetar med flera av öns andra utbildningar inom de estetiska områdena samt med institutioner och frilansande kulturarbetare. Kulturskolan har för år 2018 erhållit en ramförstärkning kronor som öronmärkts för att kunna bedriva integrationsinsatser för att gotländska ungdomar och ungdomar som inte har svenska som modersmål ska kunna mötas i gemensamma aktiviteter. 4.9 Målområdet ekologisk hållbarhet Undervisning kring miljöfrågan i alla skolformer ska ge kunskap och förståelse för miljöoch naturvårdsfrågor och leda till ett ansvarsfullt förhållningssätt till jordens resurser. Varje lärare och pedagog ansvarar för hur undervisningen ska planeras och genomföras för att leda till detta. Till det kommer att undervisningen ska fånga aktuella frågor i omvärlden, både lokalt och globalt samt att vatten ingår som en naturlig del i undervisningen i flertal ämnen, kurser eller program. Till s övergripande miljöprogram har alla nämnder beslutat om en tillhörande handlingsplan. För utbildningsoch arbetslivsförvaltningen tar handlingsplanen även hänsyn till de nationella styrdokumenten och uppdragen för utbildningarna där undervisning kring miljö är ett obligatorium. 20 (67)

49 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) 5.1 Redovisningens struktur I utbildningsoch arbetslivsförvaltningens verksamhetsplan för 2018 har barnoch utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden beslutat vilka av målen i koncernstyrkortet som är direkt tillämpliga för förvaltningen. Utöver de direkt tillämpliga målen har barnoch utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden gemensamt tagit fram tre nämndmål. I arbetet med att nå de direkt tillämpliga målen i koncernstyrkortet samt nämndmålen har utbildningsoch arbetslivsförvaltningen valt ut fem prioriterade utvecklingsområden. De flesta av förvaltningens utvecklingsområden är kopplade till ett eller flera av de koncerngemensamma målen från koncernstyrkortet samt nämndmålen. Bedömning av måluppfyllelse alternativt bidrag till måluppfyllelse sker för de direkt tillämpliga målen i koncernstyrkortet samt för nämndmålen. Om inget annat anges redovisas resultat för Gotlands kommunala verksamheter och jämförs med andra kommunala verksamheter. 5.2 Samlad bedömning av måluppfyllelse Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen är att nämnden i hög utsträckning bidrar till måluppfyllelse för koncernstyrkortsmålet God tillgänglighet till samt i hög utsträckning når måluppfyllelse för koncernstyrkortsmålet God kvalitet i skolan. Vidare bedöms nämnden i hög utsträckning nå nämndmålet Kunskapslyft för barn, unga och vuxna. Nämndmålen Kunskapslyft i arbetslivet och Lyckad integration saknar mätbara indikatorer inom barn och utbildningsnämndens verksamhet. Fortfarande finns utvecklingspotential och det fortsatta arbetet med de prioriterade utvecklingsområdena kommer att bidra till ökad måluppfyllelse framöver. 5.3 Mål: God tillgänglighet till (koncernstyrkortsmål) Hösten 2018 har den senaste servicemätningen för att undersöka tillgängligheten till Region Gotland via e-post- och telefoni genomförts. (Detta är en del av de mätningar som görs inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet KkiK.). Resultatet från servicemätningen används för att mäta måluppfyllelsen gällande koncernstyrkortsmålet God tillgänglighet till. Indikator från koncernstyrkort Resultat3F4 i procent Andel som får svar på e-post inom två dagar Förskola 100 Grundskola 91 Andel som tar kontakt med via telefon och får ett direkt svar på en enkel fråga Förskola 42 Grundskola 58 4 Avser resultat från Servicemätning via telefon och e-post för 2018, genomförd av JSM Telefront och är mått till KKIK 21 (67)

50 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Gott bemötande vid kontakt4f5 Förskola 75 Grundskola 88 Resultatet visar en förbättring mot 2017 på samtliga områden förutom bemötande vid kontakt inom förskolan som sjunkit något. Dock har andelen svarande som upplever bemötandet mycket gott ökat från 33 procent till 50 procent, medan delen som upplever bemötandet som gott minskat från 56 procent till 38 procent. Resultatet kommer att analyseras vidare och en åtgärdsplan kommer att tas fram. Identifierade styrkor Tillgängligheten till förskola och grundskola är hög Svarstider på e-post i förskola och grundskola är mycket god, förskola 100 % Bemötande av förskola och grundskola är god Identifierade förbättringsområden Svar på ställd fråga både förskola och grundskola. Åtgärder Bättre/tydligare kontaktinformation på webb och i trycksaker för att styras till rätt handläggare. 5.4 Mål: God kvalitet i skolan (Koncernstyrkortsmål) Föregående års resultat inom parentes. Prioriterat utvecklingsområde Indikator från koncernstyrkort Resultat Likvärdig och tillgänglig utbildning Plats på förskolan på önskat placeringsdatum (procent) 68 % (45 %) Likvärdig och tillgänglig utbildning Kostnad förskola (kr)/inskrivet barn F6 ( ) Likvärdig och tillgänglig utbildning Likvärdig och tillgänglig utbildning Elever i årskurs 9, jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar (procent) Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (hemkommun) 79 %6F7 85,8 % (87,5 %) Likvärdig och tillgänglig utbildning Kostnad per betygspoäng i årskurs 9 i kommunala skolor 4577F8 (440) 5.5 Mål: Kunskapslyft för barn, unga och vuxna (nämndmål) Förskola Förvaltningen genomför årligen en föräldraenkät i förskolan. För år 2018 innehöll enkäten frågor som Skolinspektionen tagit fram. Enkäten tog även upp frågor som berörde trygghet samt föräldrars nöjdhet. Nytt för 2018 var att enkäten för kommunal förskola skickades till 5 Intervjuaren har, efter varje samtal, graderat hur de upplever att de blivit bemötta av handläggaren. Bedömningen baseras på det bemötande som handläggaren ger, är han/hon tillmötesgående, trevlig, hjälpsam, trovärdig. Resultatet avser andelen som fått graderingen mycket god och god. 6 Avser kostnaderna för år 2017 inom parantes Avser skolinspektionens enkätresultat för Resultaten för 2018 redovisas under Resultat från 2014 saknas. 8 Avser kostnaderna för år (67)

51 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 båda vårdnadshavarna, förutsatt att båda hade en registrerad e-postadress på s familjesida. Föräldraenkät i förskolan8f Föräldrars nöjdhet med förskola 75 % 76 % 78,32 % 81,41 %9F 10 Svarsfrekvensen för vårdnadshavare till barn i förskolan var 49 procent svarande. Den övergripande nöjdheten har ökat sedan mätningen När resultaten studeras djupare visar även resultaten att nöjdheten är en aning högre hos föräldrar till flickor än pojkar. Ett viktigt resultat för förskolan är även den språkscreening som genomförs i förskoleklass. Då nästan alla barn på Gotland har gått i endera kommunal eller fristående förskola (av barn födda 2011 hade 96 procent en förskoleplats i maj 2018) så ger resultatet en viktig indikation på hur väl arbetet med språkutveckling lyckas i förskolan. Screening av Språklig medvetenhet inom förskoleklass består av tre delar varav två redovisas och sammanställs för kommunen, en på höstterminen och en på vårterminen. De barn som inte uppnår minst 14 poäng följs upp extra och för de i spannet 0 8 poäng kan insatser behöva sättas in. Gränsvärdena är 0 8 Stödbehov finns, 9 13 Uppmärksammas och God förmåga. Språklig medvetenhet- Förskoleklass 2015/ / /2018 Andel med god förmåga höst- och vårtermin 76 %/73 % 78 %/71 % 77 %/68 % Resultaten under höstterminen för förskoleklass visar att nivån är relativt jämt över tid. När vi istället studerar resultaten för vårterminens tester visar resultaten på en nedåtgående trend. När resultaten studeras djupare visar även resultaten att av screeningen att flickorna i högre grad lyckas bättre än pojkarna. Förskolans analys av redovisade resultat visar att det finns många olika faktorer som påverkar resultaten. Flickor kan ha en tidigare mognat än pojkarna vad det gäller språket. Det går även att se att de barn som ligger lågt på screeningen ofta är barn som förskolan haft insatser för. För de förskolor som kan följa samtliga elever de släppt iväg till förskoleklass kan förskolan glädjande se att deras insatser under tiden på förskolan har givit resultat. 9 Förvaltningens årliga föräldraenkät 10 Från och med 2018 redovisas - Övergripande nöjdhet skala 1-10 ( redovisas nöjdhetsindex) 23 (67)

52 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Figur 10F11 Andel (procent) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Egen undersökning i kommunen. I jämförelse har Gotland i större utsträckning kunnat erbjuda plats på förskolan på önskat placeringsdatum. Gotland har förbättrat sitt resultat i jämförelse med tidigare år. Den markanta förbättringen mellan år 2017 till 2018 beror dels på att resultaten från 2017 inte tog hänsyn till de barn som fått plats på önskat datum men där inte kunnat erbjuda plats på önskad förskola. Dessa barn redovisades under 2017 som att de inte fått plats på önskat placeringsdatum. Vidare har centraliseringen av hanteringen gällande placering på förskola bidragit till att barn i större utsträckning kan erbjudas plats enligt önskat placeringsdatum. Glädjande är att Gotland för 2018 ligger både över liknande kommuner samt alla kommuner. Figur 11F12 Antal barn 1-5 år inskrivna i förskola dividerat med antal barn 1-5 år. Avser förskolor i kommunen, oavsett regi. Källa: Skolverket och SCB. De allra flesta barn på Gotland är inskrivna i förskolan. Den senaste nationella statistiken visar på 86 procent. Den höga andelen kan ha olika orsaker, dels visar enkätundersökningar 11 I sammanställningen används liknande kommuner avseende förskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Västervik, Hudiksvall, Boden, Ystad, Hässleholm och Luleå. 12 I sammanställningen används liknande kommuner avseende förskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Västervik, Hudiksvall, Boden, Ystad, Hässleholm och Luleå. 24 (67)

53 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 på hög nöjdhetsgrad, dels har Gotland under den flyktingström som även berörde Gotland, kunnat ta emot i stort sett alla barn i förskoleålder. Ett medvetet arbete med att minska den kommunala pedagogiska omsorgen till förmån för förskola ger också en högre andel barn i förskola. Detta är positivt för barns utveckling och forskning visar att barn som gått i förskola har större möjligheter att lyckas skolan. Störst avgörande skillnad är det för barn från socioekonomiskt svaga förhållanden. Figur 12F13 Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarexamen) totalt som arbetar med barn i förskola dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser både kommunal och fristående regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10.* Gotland har i jämförelse med jämförbara kommuner en lägre andel medarbetare i förskolan med högskoleexamen. En ökning har dock skett från år 2015 till Att Gotland har en lägre andel medarbetare med högskoleexamen kan till viss del förklaras med att den kommunala pedagogiska omsorgen har avvecklats och tillsvidareanställde medarbetare i dessa verksamheten har fått anställning inom förskolan. Medelåldern för medarbetare utan högskoleexamen är relativt hög och ett aktivt rekryteringsarbete pågår av förskollärare då det finns förskollärarutbildning på Gotland. Figur 13F14 Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. 13 I sammanställningen används liknande kommuner avseende förskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Västervik, Hudiksvall, Boden, Ystad, Hässleholm och Luleå. 14 I sammanställningen används liknande kommuner avseende förskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Västervik, Hudiksvall, Boden, Ystad, Hässleholm och Luleå. 25 (67)

54 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Gotland har en förhållandevis god personaltäthet i de kommunala förskolorna, det vill säga färre barn/årsarbetare i jämförelse med liknande kommuner och alla kommuner. Anledningen till den relativt låga siffran beror till viss del på statsbidraget för mindre barngrupper i skolan, men till större del på att vi har många små enheter där barngrupperna inte är så stora Grundskola Nationella prov årskurs 3 Figur 14F15 Andel av elever i årskurs 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, (procent). Källa: Skolverket och SCB. Andelen elever som uppnått godkänd på alla delprov i matematik läsår 2017/2018 ligger under liknande kommuner samt under alla kommuner. Gotland visare även ett lägre resultat i jämförelse med tidigare år. Skillnader mellan könen visar att pojkarna i större utsträckning klarar alla delprov i jämförelse med flickorna. 15 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 26 (67)

55 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Figur 15F16 Andel av elever i årskurs 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, kommunala skolor, (procent). Källa: Skolverket och SCB. Andelen elever som uppnått godkänd på alla delprov i svenska och svenska som andraspråk läsår 2017/2018 ligger även här straxt under liknande kommuner. Resultaten är dock högre än alla kommuner. Gotland visare även ett lägre resultat i jämförelse med tidigare år. Skillnader mellan könen visar att flickorna i större utsträckning klarar alla delprov i jämförelse med pojkarna. Nationella prov årskurs 6 Redovisningen anger andel som nått målen (provbetyg E A) av andel elever som gjort alla delprov och därmed fått ett provbetyg i ämnena engelska, matematik samt svenska/svenska som andraspråk. Redovisningen är inklusive elever i särskild undervisningsgrupp samt nyanlända elever. Figur Procentuell andel elever som erhållit godkänt prov-/delprovsbetyg A-E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F. Källa: Skolverket 16 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 27 (67)

56 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Andel elever med provbetyg E-A år 2018 i engelska är 93,30 procent, ca tre procentenheter högre än året innan och i nivå med alla kommuner för Skillnaderna mellan könen är ca en procentenhet till flickornas favör. Figur Procentuell andel elever som erhållit godkänt prov-/delprovsbetyg A-E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F. Källa: Skolverket Andel elever med provbetyg E-A i matematik år 2018 är 92,73 procent, ca 4,3 procentenheter högre än året innan samt högre än alla kommuner för Skillnaden mellan könen är 1,52 procentenheter till flickornas favör. Figur Procentuell andel elever som erhållit godkänt prov-/delprovsbetyg A-E, av de som erhållit prov-/delprovsbetyg A-F. Källa: Skolverket 2018* visar resultat exklusive svenska som andraspråk För 2018 har vi endast nationell statistik där svenska som andrasprårskursär exkluderat. Resultaten visar då att andel elever med provbetyg E-A i svenska år 2018 är 97 procent vilket är högre än resultaten för alla kommuner år Skillnaden mellan könen är 5,6 procentenheter till flickornas favör. 28 (67)

57 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Elever i årskurs 9, meritvärde Figur 16F17 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Gotland visar de högsta meritvärdet på fyra år. Resultaten är även högre än liknande kommuner och alla kommuner. Flickorna visar högre resultat än pojkarna. Figur 17F18 Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, tex om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris). Även när resultaten presenteras exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund visar de på det högsta värdet på fyra år. Resultaten är bättre än liknande kommuner samt alla kommuner. Flickorna når högre meritvärde än pojkarna. 17 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 18 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 29 (67)

58 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Elever årskurs 9, behörighet till yrkesprogram Figur 18F19 Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent exkluderades elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris). Andelen elever som är behöriga till gymnasiets yrkesprogram har ökat sedan 2017 och ligger i nivå med alla kommuner men under nivån för liknande kommuner. Flickorna når behörighet i större utsträckning än pojkarna. Figur 19F20 Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Nyinvandrade elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, tex om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Källa: Skolverket (Siris). När resultaten visas exklusive nyinvandrade elever samt elever med okänd bakgrund hamnar Gotland 0,6 procentenheter lägre än för 2017, straxt över resultatet för alla kommuner 19 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 20 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 30 (67)

59 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 och straxt under resultatet för liknande kommuner. Resultaten mellan könen skiljer sig åt där flickorna i större utsträckning når behörighet än pojkarna. Figur Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Modellberäknade värden för andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå, kön samt fr.o.m andel elever med okänd bakgrund. Avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett var de är folkbokförda. Källa: SKL och SCB. Ovan diagram visar att Gotland har presterat bättre än förväntat under 2016 och 2017 i jämförelse med övriga kommuner och där hänsyn tagits till olika socioekonomiska värden. För 2018 når 82 procent av eleverna behörighet till yrkesprogram medan det modellberäknade värdet hamnar på 81,9 procent. Resultatet är således snarligt det förväntade resultatet. Figur Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Modellberäknade värden för andel elever som uppnått målen har tagits fram av SKL i en regressionsmodell där kommunerna jämförs med övriga kommuner och där hänsyn tagits till behov av ekonomiskt bistånd, nyinvandrade elever (0-4 år), föräldrars utbildningsnivå, kön samt fr.o.m andel elever med okänd bakgrund. Avser elever i kommunala skolor belägna i kommunen. Källa: SKL och SCB. Ovan diagram visar att Gotland har presterat bättre än förväntat sedan 2015 i jämförelse med övriga kommuner och där hänsyn tagits till olika socioekonomiska värden. För 2018 når 76 procent av eleverna godkänt i samtliga ämnen medan det modellberäknade värdet hamnar på 72,9 procent. 31 (67)

60 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Elevenkät genomförd av Skolinspektionen Figur 20F21 Antal elever som angivit något av alternativen "stämmer helt och hållet" eller "stämmer ganska bra" som svar på påståendet "Jag är nöjd med min skola som helhet", dividerat med det totala antalet elever som svarat på enkäten. Uppgifterna kommer från Skolinspektionens "Skolenkäten" som en gång under två läsår (T-1 och T) tillfrågat skolans elever i årskurs 9. För data på kommunnivå avser uppgifterna enbart elever i kommunala skolor i den aktuella kommunen, medan uppgifterna på enhetsnivå och för riket även inkluderar skolor med annan huvudman. Måttet ingår i Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). Källa: Skolinspektionen. Skolinspektionen genomför vartannat år en skolenkät i årskurs 5 och 9. Resultatet ovan gäller den mätning som gjordes för Gotland gjordes även en mätning. Resultaten blir tillgängliga först under För årskurs 5 är eleverna mer nöjda än vad alla kommuners nöjdhet visar men ligger straxt under liknande kommuners resultat. För årskurs 9 är resultaten högre än för både liknande kommuner och alla kommuner. Det positiva resultateten för 2016 är högre än för den elevenkät som förvaltningen använder under höstterminen i årskurs 5 och 8 med så kallat nöjdelevindex. Gotland visar även att skillnaden i nöjdhet mellan årskurs 5 och 9 är lägre i jämförelse med liknande kommuner samt alla kommuner. Figur 21F22 Antal elever per lärare i årskurs 1-9 omräknat till heltidstjänster, i kommunala skolor i kommunen. Övrig pedagogisk personal (förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare) ingår inte. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). 21 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 22 I sammanställningen används liknande kommuner avseende grundskolan som har tagits fram genom en likhetsutsökning i kommunoch landstingsdatabasen Kolada. För Gotland 2017 är det Norrtälje, Skövde, Västervik, Kalmar, Östersund, Piteå och Sundbyberg 32 (67)

61 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 De senaste årens ekonomiska anpassningar i verksamheterna visar för 2017 att antalet elever per årsarbetare nu ligger i nivå med alla kommuner. Det kan man tycka är rimligt, men med bakgrund av att Gotland har många små skolor med litet elevunderlag så är jämförelser svåra att göra. Vi kan ändå konstatera att i liknande kommuner och med liknande strukturer är antalet elev/årsarbetare högre. Statistik nyinvandrade elever 22F23 Figur Andel nyinvandrade elever åk. 9 inkl. okänd bakgrund. Elever med kortare än 4 års vistelsetid i Sverige, kommunala skolor, som gått ut på våren aktuellt år, andel (procent). Källa: SCB och SKL. Tabellen visar trenden av andel nyinvandrade elever i årskurs 9 i kommunen. Vi kan konstatera att jämfört med liknande kommuner är andelen nyinvandrade elever för första gången högre, dock med en knapp marginal på 0,4 procentenheter. I jämförelse med 2017 faller andelen nyanlända i årskurs 9 i hela landet. I resultatsammanställningar av behörighet till gymnasiet samt meritvärde i årskurs 9 avspeglas detta på samma sätt. För elever som anländer sent i svensk skola är det svårt att hinna nå godkända resultat i grundskolan. Därför har Gotland genomfört ett projekt med namnet Nyanländas lärande i förvaltningen med många olika insatser för att på ett bättre sätt kunna stödja dessa elever. Projektet har nu blivit en del av ordinarie verksamhet. Fritidshem HT Läsår Läsår Föräldraenkät i fritidshem23f / /2018 Föräldrars nöjdhet med fritidshemmet - Nöjdhetsindex föräldraenkät Under åren har enkäter till vårdnadshavare med barn i fritidshem sett olika ut. Under läsår 2017/18 genomfördes enkäten månadsvis månadens fråga. Resultatet visar att den övergripande nöjdheten har ökat sedan 2016/17. Förhoppningen kring att ändra genomförandesätt var att öka svarsfrekvensen och ge fritidshemmet kontinuerlig återkoppling på verk- 23 Uppgifter för år 2016 saknas 24 Förvaltningens enkät till vårdnadshavare med barn i fritidshem, s.k. månadens fråga 33 (67)

62 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 samheten. Svarsfrekvensen har inte ökat och fritidshemmen har i olika grad anpassat verksamheten utifrån resultaten. Hösten 2018 har förvaltningen valt att inte genomför månadens fråga. Under januari och februari 2018 genomfördes även en enkät till samtlig personal inom kommunala fritidshem på Gotland. Syftet var att följa upp hur väl nya kapitlet inom läroplanen är förankrad inom organisationen och hur varje enhet arbetar enligt läroplanskapitlet 4. Fritidshemmet i Lgr 11. Svarsfrekvensen var 51 procent och några fritidshem valde att inte besvara enkäten. Resultaten har av denna anledning analyserats med försiktighet. Vad vi dock kan se och som även uppmärksammas i Skolverkets utvärdering av implementeringen av läroplansdelen för fritidshemmet i Lgr 1124F25 är att läroplansdelen är känd hos medarbetarna inom fritidshemmet. Resultaten visar dock bristande förutsättningar dels i form av framför allt låg behörighet hos personalen, dels i möjlighet till planering. Detta gör det svårt att arbeta läroplansstyrt i fritidshemmen. En satsning utifrån utvecklingsområdet Allas ansvar för skolans uppdrag har varit att särskilt uppmärksamma fritidshemmets viktiga roll för att eleven ska lyckas. I arbetet med denna aktivitet har bland annat en förstelärare inom fritidshemmen utsetts. Förstelärarens roll är bland annat att synliggöra fritidshemmet uppdrag. Resultaten från vårens enkät har delgetts försteläraren i sitt arbete med att uppmärksamma fritidshemmets viktiga roll med stöd av genomförd enkät. Vidare finns det nu fritidnätverk i varje linje för att öka likvärdigheten i våra kommunala fritidshem. Figur Antal inskrivna barn i fritidshem belägna i kommunen oavsett regi dividerat med totalt antal årsarbetare som arbetar med barn i fritidshem. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Gotlands kommunala fritidshem har ett lägre antal barn per årsarbetare än liknande kommuners kommunala fritidshem och rikets kommunala fritidshem. Antal barn per årsarbetare har dock ökat under perioden (67)

63 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Figur Antal årsarbetare totalt med pedagogisk högskoleexamen (förskollärar-, fritidspedagog- respektive lärarutbildning) totalt som arbetar med barn i fritidshem dividerat med totalt antal årsarbetare i fritidshem. Antal anställda som arbetar med barn har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen i Gotlands kommunala fritidshem är lägre än för liknande kommuners samt alla kommuner. Andelen har även sjunkit under perioden Från den 1 juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Fritidspedagoger är idag ett av skolans största bristyrke och det här kommer att påverka tjänsteplanering framöver. Summering och analys av resultat i grundskolan Generellt är resultaten för gotländska grundskolan bra. Jämfört alla kommuner och liknande kommuner har vi fler elever som är behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet jämfört med 2017 års siffror. Att varje elev ska vara behörig till gymnasiet är grundskolans övergripande mål. Det som sticker ut kring resultaten för grundskolan på Gotland är de stora skillnader som finns mellan våra skolor. När vi studerar resultaten per enhet har vi en enhet där bara 55 procent av eleverna är behöriga till gymnasiet medan eleverna på en annan skola har en behörighet på 95 procent. Vi har också en enhet som sticker ut vad gäller pojkars resultat där endast 35 procent av eleverna klarar målen. Resultaten på nationella prov för årskurs 3 har sjunkit och då främst inom matematik. Resultaten för årskurs 6 är dock goda. En analys av resultaten för grundskolan som görs är att det finns en tydlighet i styrkedjan och i det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskolan på Gotland har en hög ambitionsnivå med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Grundskolan har koll hur det går för sina elever ner på elevnivå och följer upp på enhetsnivå, i respektive linje och i kvalitetsuppföljningssamtal på avdelnings- och förvaltningsnivå. Samsyn och tillit mellan politik och tjänstemän är också en framgångsfaktor. Det grundskolan måste bli bättre på är att fördela resurserna än mer aktivt för att öka likvärdigheten vad gäller resultat. Skolor som har låga resultat pekar ofta på föräldrar och elevers inställning till skolan vilket leder till en bristande motivation för studier. De beskriver vidare att de har en hög andel elever i behov av stöd och att skolan inte klarar att ge dem det stöd de har rätt till fullt ut. Förklaringen kan vara att skolan haft brist på behöriga lärare, att elevhälsoteamet saknat kompetenser eller att det brustit i samarbetet över förvaltningsgränser. Del av förklaringen ligger också i att skolan har haft nyanlända elever med svag studiebakgrund som kommit 35 (67)

64 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 sent in i den svenska skolan. Man ser också samband mellan det arbete som görs på förskolan och resultatet i skolan. Enheter med lägre resultat är också självkritiska och menar att man borde varit mer aktiv i att få effekt av det som beslutats i enhetens handlingsplan. En reflektion från chefen för grundskolan på Gotland är att vi idag har ett mer individualistiskt samhälle. Vårdnadshavare och elever vet vilka krav de kan ställa och de har en hög förväntan på skolan. Det är naturligtvis bra men de möter en verksamhet som utgår ifrån att elever ska klara att tillägna sig kunskaper i grupp. Skolan får alltså lägga mer tid än förr på att forma gruppen. Det här kan vara en förklaring till att resultat i lägre åldrar sjunker men att skolan kompenserar under resans gång och att sedan resultaten i årskurs 6 respektive årskurs 9 är betydligt bättre. Slutsatsen är att förvaltningen ska hålla i det goda som görs och vara stolt över grundskolan på Gotland. För att öka likvärdigheten behöver vi ta ett steg mot en mer offensiv resursfördelning. Skolledarnas roll är avgörande. Arbetet med att ge skolledarna förutsättningar för att vara pedagogiska ledare måste fortsätta. Förvaltningen behöver vidareutveckla det som kallas intern insyn. För att ge skolorna återkoppling och stöd när det inte går så bra så besöker chefen för grundskola och en medarbetare på kvalitets- och utvecklingsavdelningen för att föra en diskussion kring åtgärder. Andra framgångsfaktorer som vi är på och som vi ska hålla i men också utveckla är att stärka samarbetet förskola skola, att arbeta med rödatrådenfrågor i våra linjer. Vi måste förstärka elevhälsoteamen på våra skolor, men det är tyvärr svårt att rekrytera även barnoch elevhälsans yrkesgrupper Grundsärskola och gymnasiesärskola Alla ungdomar i Sverige som har avslutat grundsärskolan har rätt till en gymnasieutbildning. Till gymnasieutbildningen räknas gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada. Gymnasiesärskolan på Gotland erbjuder två av de nio nationella programmen samt det individuella programmet. Det individuella programmet vänder sig till de elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program och behöver en utbildning som är mer anpassad. Föräldraenkät grundsärskola och gymnasiesärskola VT 2015 VT 2016 VT 2017 VT 2018 Föräldrars nöjdhet Nöjdhetsindex föräldraenkät Enkät till föräldrar och vårdnadshavare till elever i grundsärskola och gymnasiesärskola genomfördes på papper vårterminen Resultaten visar att nöjdheten hos föräldrarna har ökat med två procentenheter i jämförelse med Målet för studierna på gymnasiesärskolan är att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och få ett så gott vuxenliv som möjligt. En viktig del av arbetet som görs är att förbereda för kommande arbetsplats per sysselsättning. Fullständiga betyg Kvinna Man Totalt % 50 % 57 % År 2018 avslutade 7 elever sina studier i gymnasiesärskolan. Av dessa gick fyra från det individuella programmet, tre från nationellt program. Av de sistnämnda valde en att gå vidare till folkhögskolestudier och en gjorde ett studieuppehåll. 57 procent av gymnasiesärskolans 36 (67)

65 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 avgångselever fick fullständiga betyg. Andelen kvinnor med fullständiga betyg var högre än andelen män. Värt att notera är att dessa resultat ska tolkas med försiktighet då det är en liten grupp med få elever. Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för personer som är över 20 år och har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada och som vill förbättra eller komplettera sin utbildning. Lärvux har kurser som motsvarar grundsärskolans kurser samt inriktning träningsskola och gymnasiesärskolans nationella program. Särskild utbildning för vuxna samlokaliseras med gymnasiesärskolan på Säveområdet vilket ger bättre möjligheter till samordning av kurser, personal och lokaler. Fullföljt utbildning Kvinna Man Totalt % 88 % 91 % År 2018 fullföljde 91 procent av eleverna sin utbildning på Lärvux. Andelen kvinnor som fullföljde sin utbildning var högre än andel män. Även här är det värt att notera är att dessa resultat ska tolkas med försiktighet då det är en liten grupp med få elever. Figur Elever/lärare (heltidstjänst) i grundsärskola samt gymnasiesärskola belägen i kommunen. Avser läsår, mätt den 15 oktober. Källa Skolverket (Siris). Gotland har färre elever per lärare i både grundsärskola och gymnasiesärskola jämfört med genomsnittet för alla kommuner. Jämfört med 2015 har antal elever per lärare i grundsärskolan ökat något 2016 och Elevunderlaget på gymnasiesärskolan har, efter tidigare års minskning, stabiliserats. Vi ser dock en ökning mot fler studerande på de individuella programmen. Framåt kan vi se att elevunderlaget på Gotland i åldersgruppen är relativt lågt. Tidigare förändringar i styrdokumenten gör att färre är behöriga att studera i gymnasiesärskolan. Kulturskolan Under 2018 genomfördes en enkätundersökning bland elever och vårdnadshavare inom Kulturskolan. Eleverna fick bedöma hur väl de tyckte att påstående Jag lär mig och utvecklas i Kulturskolan Gotland samt Jag är nöjd med Kulturskolans verksamhet i sin helhet passade in på en 10 gradig skala där 0 stod för Håller inte alls med och 10 stod för Håller med. Resultaten redovisas i nedan diagram. 37 (67)

66 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Figur Elever i Kulturskolans verksamhets upplevelse av möjlighet till utveckling samt nöjdhet. Flicka/Pojke/Annat avser elevens kön. Antal svarande var 86 st. Källa: egen enkätundersökning genom verktyget Questback. Resultaten visar att eleverna upplever att de i hög utsträckning både lär sig och utvecklas i Kulturskolan Gotland samt är nöjd med kulturskolans verksamhet i sin helhet. Nöjdheten är en aning högre än möjligheten till att utvecklas. Skillnaderna mellan könen är marginell. Figur Föräldrar till elever i Kulturskolans verksamhets upplevelse av barnets möjlighet till utveckling samt sin egen nöjdhet. Flicka/Pojke/Annat avser elevens kön. Antal svarande var 140 st. Källa: egen enkätundersökning genom verktyget Questback. Resultaten visar att även föräldrarna upplever att sina barn i hög utsträckning både lär sig och utvecklas i Kulturskolan Gotland samt är nöjda med kulturskolans verksamhet i sin helhet. Skillnaderna mellan nöjdheten och möjligheten till att utvecklas samt skillnader mellan könen är marginella. En skillnad kan ändå utläsas i att eleverna är något mer nöjda än sina vårdnadshavare när det gäller verksamheten i sin helhet, medan deras vårdnadshavare upplever något högre grad av lärande och utveckling än vad eleverna själva upplever. 38 (67)

67 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Figur visar hur många undervisningstimmar som bedrivs i Visby samt utanför Visby. Källa: Kulturskolans egen datainsamling. Resultaten visar att majoriteten av undervisningstimmarna sker i Visby. När vi bryter ner undervisningstimmarna på olika former av undervisning sker inga direkta förändringar mot resultaten på totalnivå Fenomenalen Science Center Fenomenalen har till en del ett statligt uppdrag som finansieras med statsbidrag från Skolverket. I det statliga uppdraget ingår bland annat att öka intresset för och insikterna om naturvetenskap och teknik. Detta görs bland annat genom att välkomna elever/klasser från samtliga förskolor, grundskolor, särskolan, gymnasieskolor, gymnasiesärskolan, fritidshem och Lotsen till Fenomenalen där de tillsammans med utbildade pedagoger från Fenomenalen får lära sig mer inom områdena naturvetenskap och teknik. Figur visar hur fördelningen av klasser/grupper som kommit till Fenomenalen och genomfört träffar med pedagog från Fenomenalen ser ut. Källa: Fenomenalens egen datainsamling. Totalt besökte 242 klasser/grupper Fenomenalen Detta kan jämföras med 262 klasser/grupper under Resultaten visar att de yngre eleverna i större utsträckning besöker Fenomenalen i jämförelse med de äldre samt att det totalt genomfördes något färre träffar under 2018 i jämförelse med Värt att notera är antalet klasser/grupper som lyckats få till ett besök på Fenomenalen under åren 2018 och 2017 i relation till antal skoldagar under ett läsår. 39 (67)

68 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Mål: Kunskapslyft i arbetslivet samt Lyckad integration (nämndmål) För nämndmålen Kunskapslyft i arbetslivet samt Lyckad integration saknar barnoch utbildningsnämnden mätbara indikatorer. Den indikator som ligger för Lyckad integration mäter andel nyanlända elever samt elever med okänd bakgrund i årskurs 9 som blir behöriga till yrkesprogram och är ny för Indikatorn visar att 46,2 procent av eleverna i Gotlands kommunala skolor blev behöriga till yrkesprogram under Jämförbara siffror saknas. 5.7 Inkomna synpunkter Inom BUN:s ansvarsområde har det inkommit totalt 49 synpunkter till och med Det är övervägande klagomål som inkommer och rör sig om brist på förskoleplatser, köhantering och säkerhet inom förskolan. Inom grundskolans område inklusive fritidshem handlar det om särskilt stöd för elever, undervisning och skolornas värdegrundsarbete. Vårdnadshavare som framför synpunkter per telefon erbjuds, beroende på synpunkternas allvar, ett möte på förvaltningen för att åtgärder snabbt ska kunna sättas in. Områden med positiva synpunkter Områden med negativa synpunkter Förskolan; köhantering, rutiner, barn med funktionsvariationer, barngruppernas storlek, utomhusmiljöns säkerhet. Fritidshem; barngruppernas storlek, regler för plats i fritidshem Grundskolan; undervisning, särskilt stöd, värdegrundsarbete, information, trafiksituation kring skola, hemsida, skoltider Åtgärder Förvaltningen kontaktar anmälare, oftast vårdnadshavare, omgående för att komma överens om åtgärd och vidare kontakter. En del ärenden avslutas därmed. Andra ärenden går vidare i möte med alla inblandande. Alla ärenden omhändertas och åtgärdas inom rimlig tid. Tabell 1: Sammanställning analys inkomna synpunkter Digitalisering Digitaliseringen av Sverige är i full gång och strategier på olika nivåer är formulerade; för hela Sverige, för skolväsendet och inom hela förvaltningen. Skolväsendets nationella digitaliseringsstrategi fastställdes i november 2017 och har tre fokusområden; Adekvat digital kompetens, Likvärdig tillgång och användning, Forskning och uppföljning. En lokal handlingsplan för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen med utgångspunkt i den nationella strategin för skolväsendet fastställdes i barnoch utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden i september månad. Handlingsplanen, som ska gälla , avser att inbegripa även övriga verksamhetsområden och medarbetare i förvaltningen. Till handlingsplanen finns en aktivitetsplan upprättad som årligen ska revideras. Ett antal olika utvecklingsprojekt pågår inom förvaltningen, men några viktiga förutsättningar för att verksamhetsutvecklingen ska ta fart är följande projekt: Skoladministrativa system Då utbildningsoch arbetslivsförvaltningen tidigare bestod av två förvaltningar har det inneburit att verksamheter har skilda administrativa system. Konsekvensen av det är att förvaltningen i dagsläget har stora svårigheter med att samordna och överföra information och data mellan verksamheterna. Förutom att det medför stora kostnader för dessa parallella system och även dubbla organisationer för att förvalta och utveckla användningen, så innebär det även svårigheter att samverka då systemen inte kommunicerar med varandra. Med detta som ingångsvärde har 40 (67)

69 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 en förstudie med processkartläggning genomförts för att fånga på vilket sätt de olika systemen nyttjas. Kartläggningen resulterade även i att den synliggjorde processer och arbetssätt som fortgår och det konstateras att det finns många möjligheter att utveckla och effektivisera arbetet med hjälp av till exempel e-tjänster. Upphandlingsunderlag tas fram och målet är att vi skall ha upphandlat ett nytt gemensamt skolsystem till höstterminen Digitala läromedel Moderna digitala läromedel är inte att förväxla med e-böcker som redan finns för till exempel skönlitteratur. Digitala läromedel erbjuder en mängd nya möjligheter för interaktivitet, filmer, bilder, dela uppgifter, spelupplägg etc. Allt för att utveckla undervisningen, kunna anpassa efter uppgifter, elevens förutsättningar och gruppens sammansättning genom att lärarna enkelt får tillgång till professionella läromedel via sina datorer/lärplattor. För att underlätta hanteringen av vilka läromedel som respektive lärare/elev abonnerar på och säkerställa att debitering kommer rätt undersöker förvaltningen möjligheten av en väg in i en federationslösning. Det förenklar för användaren, eleven/läraren att kunna välja läromedel utan att behöva fundera på vilket företag som har gett ut det läromedel som skall användas utan hittar allt som läraren valt med en och samma inloggning. Inom en snar framtid kommer majoriteten av läromedelsinköpen att ske i digital form. Detta kommer vara starkt bidragande till utvecklingen av undervisningen Digitalisering av systematiskt kvalitetsarbete Ett arbete har påbörjats att med hjälp av digitala verktyg förenkla resultatsammanställningar samt uppföljning av verksamhetsplanens indikatorer. Detta kommer att underlätta insamlingen av resultat samt frigöra arbetstid till att fördjupa analysarbetet och därmed leverera mer underbyggda underlag för beslut om förbättringsarbete i förvaltningen. Det kommer även att vara ett verksamt analysverktyg för alla chefer att förbättra analysarbetet i sina verksamheter. 5.9 Gotlands resultat i rankningar Gotland rankades som en av de 20 procent bästa skolkommunerna och placerar sig på plats 49 bland landets 290 kommuner, när Lärarförbundet presenterade sin årliga rankning av Sveriges bästa skolkommun. Rankningen bygger på 13 olika kriterier, däribland lärarlöner, lärartäthet, resurser till undervisningen och elevresultat. Gotland förbättrade sin placering med tre placeringar jämfört med året innan. Starkast är Gotland när det gäller resurser till undervisningen per inskrivet barn i den kommunala skolan. Även om Gotland gått tillbaka från plats 21 till plats 41 beträffande detta kriterium. Gotlands placering i Lärarförbundets kommunranking har försämrats mest beträffande kriteriet friska lärare. Här har Gotland gått tillbaka 79 placeringar, från plats 39 till plats 118. I öppna jämförelser grundskolan placerar sig Gotland på 88:e plats och klättrar 20 placeringar jämfört med De områden där Gotland är allra bäst jämfört riket är meritvärdet i årskurs 9 och resultatet i matematik för eleverna i årskurs 6. I övriga mätområden är vi jämförbara med riket, inget område är bland de 20 procent sämsta. 41 (67)

70 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) På övergripande nivå har utbildningsoch arbetslivsförvaltningen (UAF) ett gott resultat i årets medarbetarundersökning vad gäller medarbetarnas motivation, upplevelse av att målen för verksamheten är tydliga och att man känner sig respekterad av sin chef och sina kollegor, vilket är viktiga förutsättningar för att kunna bidra till verksamhetens utveckling. Även organisationen med förstelärare inom grundskolan och två nyrekryterade förste förskollärare, torde bidra till verksamhetsutvecklingen inom skolformerna, då uppdragen för dessa är formulerade utifrån aktuella och prioriterade utvecklingsbehov. Målet i s styrkort är delvis uppfyllt 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Utvecklingen av de index i medarbetarundersökningen som beskriver det hållbara medarbetarengagemanget (HME) och den psykosociala arbetsmiljön (PAI) i uppföljningen av medarbetarenkäten 2018 har varit särskilt gynnsam för kulturskolan och för avdelningen för kvalitet och utveckling. Barn- och elevhälsan visar en negativ trend gällande PAI, vilket kan kopplas till de organisatoriska förutsättningarna för berörda medarbetare, där många arbetsplatser i sig upplevs som problematiskt och där flera lokaler dessutom uppfattas som undermåliga. Målet i s styrkort är delvis uppfyllt 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) I januari och februari 2018 anordnade förvaltningen en samtalsutbildning för samtliga chefer i syfte att stärka förmågan att vara tydlig i framförallt lönesamtalen, de samtal som syftar till att tydliggöra hur förväntningarna i varje medarbetares uppdrag har uppfyllts och vad medarbetaren behöver göra ytterligare i de fall något brister i måluppfyllelse. Förvaltningen anordnade dessutom ett seminarium som berörda lärares arbetstidsvillkor ( bilaga M ) för samtliga skolledare och för fackliga företrädare för lärarfacken i aktuella samverkansgrupper. Seminariet syftade till att öka kunskaperna om arbetstidens förläggning vid ferieanställning och de krav som därmed ställs i medarbetarskapet för lärare. Målet i s styrkort är delvis uppfyllt. 42 (67)

71 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Arbetsmiljö/sjuktal jämfört I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Sjuktal Kvinnor Män Förändring från 2017 BUN totalt 5,93 5,94 5,66 6,12 3,59-0,28 Förskolan 6,90 7,40 6,60 6,74 3,12-0,80 Grund-skolan 5,62 5,51 5,67 6,30 3,87 0,16 Särskolan 4,49 6,58 5,41 4,55 7,47-1,17 Barn- och elevhälsan 8,56 7,90 7,78 8,20 0,53-0,12 Kulturskolan 2,86 2,23 3,62 4,23 1,83 1, Arbetsmiljö/sjuktal Inom BUN:s ansvarområde totalt har sjuktalet minskat något i förhållande till motsvarande period Det innebär att samtliga verksamheter utom kulturskolan har minskat sina sjuktal. Kulturskolan har dock relativt sett en låg sjukfrånvaro (ingen långtidssjukfrånvaro) och varje sjukfrånvarotillfälle får relativt stor betydelse för siffrorna eftersom det endast handlar om ett trettiotal medarbetare. Målet i s jämställdhetsplan är delvis uppfyllt Hälsoarbete inom förskolan Även sjuktalet inom förskolan, som är den verksamhet som har högst sjuktal, har minskat, vilket sannolikt har flera förklaringar. En särskild satsning under året gjordes för målgruppen nyexaminerade förskollärare, i syfte att ge en proaktiv utbildning som en förstärkning av introduktionsåret och därmed ge ökade förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Insatsen har fokuserat på delområdena stress kopplat till arbetslivet, belastningsergonomi och ljudmiljö och har genomförts i samarbete med företagshälsovården. Ca 40 förskollärare, tillsammans med sina chefer och handledare, genomgick utbildningen som pågick från mars till december Jämställdhet (allmänt) Inom löneöversynen 2018 gjordes en större satsning på det kvinnodominerade förskollärarkollektivet, som innebär en rejäl förskjutning av lönenivåerna i förhållande till framförallt kategorin gymnasielärare, som har en betydligt större andel män. (Se även avsnitt om lönebildning samt avsnitt om oönskade deltider nedan.) I de förvaltningsgemensamma introduktionerna för medarbetare och för chefer ingår en information om innehållet i policyn mot kränkande särbehandling. Vid de löpande introduktionstillfällena för timanställda görs en genomgång av skollagens regler angående kränkande behandling inom förskola och skola. I medarbetarundersökningen 2018 kon konstateras att 92 procent av medarbetarna inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen uppger 43 (67)

72 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 att de känner till vem man ska vända sig till angående kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Den del som avviker i negativ bemärkelse är medarbetarna inom strategiskt stöd, där motsvarande siffra är 76 procent. Dock är gruppen relativt liten och är sedan årsskiftet samlade under en avdelningschef, vilket kan ge ett annat resultat vid kommande uppföljningar. Det kan också noteras att en manlig biträdande förskolechef anställdes under hösten Medarbetarundersökning 2018 (allmänt) En begränsad uppföljning av medarbetarundersökningen genomfördes inom hösten procent av utbildningsoch arbetslivsförvaltningens cirka 2000 medarbetare svarade. Undersökningen avsåg i första hand att mäta hur arbetsplatsen mår via två index: ett som beskriver ett hållbart medarbetarengagemang (HME) baserat på frågor kring motivation, ledarskap och styrning och ett index som ger en bild av den psykosociala arbetsmiljön (PAI). Det senare området omfattar frågor om till exempel arbetsbelastning, förutsättningarna för att utföra arbetet och arbetsplatskonflikter. HME för utbildningsoch arbetslivsförvaltningen var i år 79 (vilket kan jämföras mot indexet 78 för år 2017). Resultatet kan generellt sett anses var bra. Samtliga utom ett frågeområde Jag lär nytt och utvecklas i mitt arbete hade högre andel positiva svar än föregående år. Jämförelsevärdet för HME (benchmark) var 74. Indexet för den psykosociala arbetsmiljön var 70 denna undersökningsomgång och pekar på att många delar i den psykosociala arbetsmiljön fungerar väl. Detta kan jämföras mot ett PAI på 66 för år Samtliga chefer uppmanades att följa upp respektive handlingsplan från enkäten som gjordes 2017, utifrån de nya resultaten. Då resultatet 2018 indikerade brister i förvaltningsledningens kommunikation genomfördes en heldagsutbildning i kommunikativt ledarskap särskilt för förvaltningsledningsgruppen. Under 2019 planerar att genomföra ytterligare en medarbetarundersökning på samma premisser som 2017, så att eventuell resultatförskjutning kan följas upp i varje enskild del. 6.6 Rekryteringsutmaningar Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har en aktuell kompetensförsörjningsplan som beslutades under hösten 2017 och som ska revideras under våren Planen följer den regionövergripende kompetensförsörjningsplanen och beskriver strategier för kommande år Särskilda insatser Rekrytering av finländska lärare Under hösten 2017 besökte representanter för förvaltningen Åbo Akademi samt arbetsförmedlingen i Åbo i Finland för att skapa intresse för den gotländska skolan bland lärarstudenterna. Resan föregicks också av annonsering i den lokala pressen. Som ett resultat av detta anställdes två lärare till Solklintskolan höstterminen 18. Vidareutbildning av lärare Under höstterminen 2018 vidareutbildade sig en lärare i matematik årskurs 7-9, en i slöjd årskurs 7-9 och en i engelska årskurs 7-9 inom Lärarlyftet. Tretton lärare vidareutbildade sig till speciallärare. Specialpedagoger i förskolan Under våren 2018 gjordes en särskild satsning utanför Lärarlyftet, där två förskollärare erbjöds att med motsvarande förmåner studera till specialpedagog inom förskolan. 44 (67)

73 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Samarbete med Uppsala universitet Under året har ett fortsatt samarbete skett med Uppsala universitet/campus Gotland. Bland annat gjordes en gemensam inbjudan till en informationsträff riktad till tidsbegränsat anställda medarbetare inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, t ex elevassistenter och obehöriga lärare, som kan tänkas vara intresserade av en lärarutbildning. Samarbete runt examensarbeten inleddes och en utbildning motsvarande 7,5 högskolepoäng för ett 40-tal lärare som efter utbildningen kan ges uppdrag som handledare för VFU-studenter (verksamförlagd utbildning), genomfördes. Läraraspiranter För att attrahera fler studenter att ansöka till och slutföra grundlärarutbildningarna F-3 och 4-6 vid Campus Gotland kommer utbildningsoch arbetslivsförvaltningen erbjuda samtliga nya studenter till dessa utbildningar höstterminen 19 möjligheten till en så kallade aspirantanställning på någon av våra partnerskolor. Syftet, utöver att attrahera fler till att bli lärare, är att ge studenten möjlighet att redan under utbildningen få prova på att arbeta deltid på en skola på riktigt. Studenten kommer som aspirant att få tillämpa sina kunskaper från sin utbildning i praktiken samt få erfarenhet av läraryrket, utöver VFU. Teach for Sweden Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har inlett ett samarbete med stiftelsen Teach for Sweden (TFS) för att kunna erbjuda möjligheten för akademiskt utbildade personer inom särskilt svårrekryterade ämnen att delta i TFS ledarskapsprogram. Förhoppningen är att samarbetet ska leda till att ska kunna hitta personer som är redo att anta en ny utmaning i arbetslivet - att bli lärare. Under ledarskapsprogrammets två år får den som studerar en heltidsanställning kopplad till en högstadieskola inom. Vikarieförmedlingen Ett förändringsarbete har pågått under 2018 i syfte att effektivisera och kvalitetsstärka den dagliga bemanningen av korttidsvikarier inom framförallt förskolan och grundskolan. Den dagliga bemanningen ska nu huvudsakligen ske digitalt, vilket innebär ett förändrat arbetssätt både för vikarieförmedlingen centralt och för de enskilda arbetsplatserna. Som exempel kan nämnas att motsvarande ca 96 årsarbetare var anställda som timvikarier inom BUN:s ansvarsområde i november Övriga rekryteringsinsatser Förvaltningen har deltagit i karriärmässor för lärare arrangerade av Uppsala universitet, Mälardalens högskola och Linköpings universitet, deltagit i lärarmingel vid Södertörns högskola samt i arbetsmarknadsmässor på Gotland. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har använt skoljobb.se för olika annonseringskampanjer och gjort en särskild samannonsering för grundskolan och gymnasiet, i syfte att rekrytera lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. 6.7 Ledarskap Stresscreeningen som genomfördes för samtliga regionens chefer under hösten 2017, visade att en stor andel chefer inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningen upplever att arbetstiden inte är tillräcklig i förhållande till kraven. Medelvärdet för tidsupplevelse hamnade på 2,91 på en skala upp till 6,00 och medelvärdet för uppskattad övertid per vecka var 7,36 timmar. I syfte att avlasta skolledarna och därigenom ge förutsättningar att kunna fokusera på det pedagogiska ledarskapet, permanentades organisationen med intendenter inom för- och grundskolan under hösten Syftet är att elevernas måluppfyllelse ska öka och skolledarnas arbetsmiljö ska förbättras. Uppföljningen av stresscreeningen som 45 (67)

74 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 gjordes under hösten 2018 visade tyvärr att andelen chefer som upplever en långvarig stressproblematik har ökat (fördelning inom UAF saknas). Förhoppningen är att intendentorganisationen får förväntad effekt under 2019 och att detta ska bidra till att minska upplevelsen av stressrelaterad problematik framåt. Inom för- och grundskolan har ett arbete med att se över de organisatoriska förutsättningarna för skolledarna påbörjats i syfte att skapa mer hållbara ledaruppdrag. Kartläggningen omfattar bland annat antal medarbetare och omfattningen av administrativa stödresurser per skol-/förskoleområde. 6.8 Lönebildning Förutom den större satsningen på mer jämställda löner gällande förskollärare (se avsnitt om jämställdhet ovan), gjordes en generell extra lönesatsning på hela lärarkollektivet inom löneöversyn 2018 i syfte att stärka marknadskraften för skolorna på Gotland. 6.9 Personalvolym Förändring från 2017 Totalt BUN Antal tv Antal visstid Årsarbetare totalt 1587, , ,00 53,02 Antalet månadsanställda medarbetare har ökat med 53,02 årsarbetare i förhållande till november Noteras att timanställningar inte redovisas i statistiken, samt att volymförändringen är avstämd i förhållande till kostnadsutvecklingen Oönskade deltider/heltid som norm I arbetar kvinnor och män på den sysselsättningsgrad som önskas. Effektmål: Andelen oönskade deltidsanställningar har minskat för kvinnor och män jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.2) December 2017 December 2018 Kvinnor Män Kvinnor Män Tabell 2: Oönskade deltidsanställningar (antal) Inom arbetet tillsammans med Kommunal med den så kalladeheltidsresan har ett tiotal medarbetare kunnat erbjudas önskad sysselsättningsgrad under Förvaltningen arbetar också kontinuerligt med att se över möjligheten att erbjuda heltid vid varje tillfälle en tillsvidareanställning blir aktuell inom Kommunals avtalsområde. Målet i s jämställdhetsplan är delvis uppfyllt. 46 (67)

75 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) 7.1 Årets resultat Nämnden redovisar ett negativt resultat för budgetåret 2018 på 26,8 miljoner kronor. Besparingskravet på 12,5 miljoner kronor uppnås. Nämnden hade vid ingången på året en buffert på 13 miljoner kronor. I stort sett samtliga avdelningar redovisar balans. Obalans finns i resursfördelningen (barn och elevvolymer) som varit underfinansierad under året med 41,5 miljoner kronor. Om balans hade funnits i resursfördelningen hade nämnden uppnått ett positivt resultat på 14,7 miljoner kronor. Statsbidragen från Migrationsverket i kombination med statsbidrag från Skolverket (exempelvis fritidshemssatsning och lågstadiesatsning) påverkar nämndens nettokostnadsutveckling. En ökad riktad statlig resurstilldelning för en nationell likvärdig skola medför på längre sikt ett ökat beroende av riktade statsbidrag. Investeringarna redovisar ett positivt resultat vilket nämnden kommer att begära kompletteringsbudget för. 7.2 Resultatrapport per den 31 december 2018, tkr Resultaträkning Budget Utfall Resultat Prognos 18 Bokslut 17 Intäkter Flödesbidrag rörligt Flödesbidrag fast Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Flödesbidrag rörligt Flödesbidrag fast Enskild verksamhet Summa Exklusive kommunbidrag 7.3 Intäkter Intäkterna visar på ett positivt resultat med 14,3 miljoner kronor. I en jämförelse med föregående år är de externa intäkterna lägre för 2018, detta har sin grund i att ersättningarna från Migrationsverket har minskat och det är framförallt ersättningen för barnoch elever i asyl, se avsnittet om statsbidragens utveckling över tid. De rörliga flödesbidragen avser interna ersättningar för barn och elever i de olika skolformerna, ersättningarna avser delar av grundbeloppet. En tolftedel av grundbeloppet utgår varje månad till respektive förskolechef och rektor för det antal barn och elever som är inskrivna på verksamheten. Förskolechef och rektor har en nollbudget, med det menas att barn och elevintäkter som inkommer ska täcka den totala egna kostnaden för verksamheten avseende alla förekommande kostnader som exempelvis viss administration, ledning, undervisnings- och personalkostnader samt lärverktyg. 47 (67)

76 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 De fasta bidragen avser modersmålsundervisning och tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet är belopp utöver grundbeloppet och är till för barn och elever som behöver extra stöd på grund av exempelvis fysiska funktionsnedsättningar. Det rörliga bidraget visar som resultat för året på ett överskott på 8,8 miljoner kronor detta beror på fler barn och elever än budgeterat. 7.4 Personalkostnader Utfallet för personalkostnaderna visar för året en negativ avvikelse på 14,7 miljoner kronor. Att året visar på en negativ avvikelse i förhållande till budget har sin huvudsakliga förklaring i att personalkostnaden som finansieras med hjälp av statsbidrag och andra externa projekt och bidragsfinansierade insatser inte är budgeterade, tillika är inte intäkterna budgeterade vilket medför att intäkterna för året redovisar ett överskott och personalkostnaden ett underskott men sammantaget blir resultatet relativt nära balans. Det finns svårigheter med att budgetera för en del externa medel då det kan finnas en osäkerhet om vilka bidragsbelopp som är sökbara under ett år och om de i slutändan erhålls, av den anledningen blir exempelvis en del statsbidrag ej budgeterade. Personalkostnaderna har i jämförelse med bokslutet för 2017 en kostnadsutveckling på 4,8 procent vilket förklaras av att nämnden har ökat med cirka 50 anställda under Lokalkostnader Resultatet för lokalkostnaderna är ett positivt resultat 1,3 miljoner kronor. Lokalkostnadsutfallet är i en jämförelse med föregående år lägre motsvarande 2,6 procent. Det lägre utfallet på lokalkostnaderna har bland annat sin förklaring i ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna på grund av komponentredovisning där nämndens ram för lokalkostnader 2018 minskades med 9,7 miljoner kronor. 7.6 Övriga kostnader Redovisar i stor sett balans. Kostnadsutveckling för de övriga kostnaderna är på 2,8 procent något högre i jämförelse med prisindex kommunal verksamhet (PKV) där är indexet för övrig förbrukning är 2,2 procent. De rörliga och fasta flödesbidragen som går ut som en kostnad per barn och elev till rektor och förskolechef matchar i huvudsak den intäkt som inkommer, se avsnitt intäkter rörliga och fasta flödesbidrag. 7.7 Resultat per avdelning, tkr Organisation 3pos Resultat 2018 Resultat BUN, nämnd UAF, utbildningsdirektör Kvalitet & utveckling (KVUT) Strategiskt Stöd Förskola Särskolan Grundskola Kulturskolan Barn- o Elevhälsan Resursfördelning kommunal Förskola Resursfördelning kommunal Grundskola Resursfördelning kommunal ekonomichef Totaler Resursfördelning avser rörliga och fasta flödesbidrag (tilläggsbelopp) 48 (67)

77 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Samtliga avdelningar redovisar balans förutom kulturskolan, barn och elevhälsan samt strategiskt stöd som redovisar ett negativt resultat på 30,9 miljoner kronor, detta beror på obudgeterade kostnader för barn och elevvolymer som avser utbetalningar till fristående huvudmän. 7.8 Utveckling av statsbidrag, tkr ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; ; Statsbidrag fr Skolverket Stb fr Migrationsverket Övriga Statsbidrag Driftbidrag från AMS EU Övrigt Övriga externa bidrag Totaler Över åren kan det ses att statsbidragen har ökat från 2014 till 2018 med 53,7 miljoner kronor. En nedgång av totalt statsbidrag kan ses under 2018 i jämförelse med 2017 motsvarande 5,4 miljoner kronor. Statsbidragen från Skolverket ökar, vilket de förväntas göras de kommande åren, genom exempelvis statsbidraget stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. Statsbidragen från Migrationsverket har minskat sedan 2016 och det är framförallt de återsökta statsbidrag för asyl som minskar medan etableringsersättning för nyanlända ökar. Etableringsersättningen är ett två-årigt bidrag vilket noggrant kommer att följas framöver då bidraget per barn och elev upphör efter två år och täckning för organisatoriska kostnader som är längre än två år kvarstår (exempelvis svenska som andra språk och modersmålsundervisning). 49 (67)

78 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN Nettokostnadsutveckling, mnkr Diagrammet nedan visar slutlig budgetram och nettokostnadsutvecklingen under de senaste åren Nettokostnad Budget För 2018 har nettokostnaden, i jämförelse med 2017, ökat med 49 miljoner kronor ökningen motsvarar 4,4 procent. Det är en ökning i jämförelse med föregående år och ökningen förklaras av fler barn och elever samt minskade externa intäkter. I nettokostnaden ligger bruttokostnadsökningen på 3,6 procent och det är personalkostnaderna samt utbetalningar till fristående huvudman som ökar och detta har sin grund i att det är 275 fler barn och elever i jämförelse med föregående år. Genomsnittlig bruttokostnadsutveckling för de tre senaste åren är på 2,6 procent. Tilldelningen av budget har under de senaste åren varit mer eller mindre konstant men för 2018 har den ökat med 14 miljoner kronor Barn och elevvolymer, rörliga flödesbidrag Kommunal huvudman Budget, tkr Utfall, tkr Differens, tkr Budget volym Utfall volym Differens volym Förskola Fritidshem Förskoleklass Grundskola not Summa not 1 Exkluderar särskild undervisningsgrupp Fristående huvudman Budget, tkr Utfall, tkr Differens, tkr Budget volym Utfall volym Differens volym Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Summa Totalt (67)

79 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Utfallet för barn och elevvolymer blev ett underskott, i resursfördelningen, på 41,5 miljoner kronor och motsvarar 638 barn och elever. För budgetåret 2019 förstärks budgetramen med 40,5 miljoner på grund av ökning i antalet barn och elever. Vid budgetarbetet läggs full budgettäckning för barn och elever i den interna resursfördelningen vilket medför att vid obalans (fler barn och elever) i den totala volymen blir det budgettekniskt en underbudgetering på budgetposterna vid fristående huvudman Mottagande av asylsökande, tkr Resultaträkning Utfall Intäkter, statsbidrag Intäkter, flödesbidrag Personalkostnader Övriga kostnader 198 Flödesbidrag Enskild verksamhet 391 Summa Kostnadsnettot för perioden visar på ett överskott om 6,1 miljoner kronor. I intäkterna från Migrationsverket (statsbidrag) är även schablonersättningen (etableringsersättning) medräknad och är den ersättning som tillfaller regionen för de barn och elever som fått uppehållstillstånd Periodiseringar, tkr Verksamhet Belopp Skola, Migrationsverket -922 Förskola, Migrationsverket -461 Förskoleklass, Migrationsverket -42 Upplupna intäkter Intäkter som påförts 2018 Skola, skolskjutsar 566 Upplupna kostnader -859 Kostnader som påförts Förskola Fritidshem Skola Kulturskola Central Adm Fenomenalen SC 13 Förutbetalda intäkter Intäkter som överflyttas till 2019 Netto Avser utfallet per den 31/12 december som bokas upp för respektive år25f26. För 2018 är det uppbokade beloppet negativt på 2,6 miljoner kronor. Uppbokade intäkter avser statsbidrag 26 Periodiserade kostnader och intäkter innebär att kostnader förs under den period då resursen förbrukas, liksom att alla intäkter förs under den period då de faktiskt intjänas 51 (67)

80 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 som exempelvis Skolverkets lågstadiesatsning och Migrationsverkets etableringsersättning m.fl Investeringar, tkr Projekt-Namn Budget Utfall Resultat IT IT Surfplattor IT Administration Förskoleplatser IT Surfpl flyktingbarn Särskolan, handik.hjälpm Övriga bygginv/anordninga Kulturskolan, instrument Återanskaffning Törnekvior förskola Västerhejde Skola F Polhemsskolan Lyckåkerskolan Totaler Under året har kronor av budget och utfall för kategori övriga bygginvesteringar flyttats till tekniska nämnden. Att budgetmedel flyttas mellan barnoch utbildningsnämnden och tekniska nämnden har sin förklaring i de ändrade redovisningsprinciper för lokalkostnaderna som gäller för. Budgetramen kommer att påverkas när det gäller investeringar för verksamhetsanpassningar, mindre ombyggnationer och periodiskt underhåll. Budgetmedel kommer successivt under ett budgetår att överflyttas till tekniska nämnden vartefter investeringar igångsätts. Anledningen till detta är att investeringarna, enligt krav om komponentredovisning, skall ligga på anläggningen (fastigheten). Överskjutande resultat på 4,3 miljoner kronor kommer nämnden att begära kompletteringsbudget för och under 2019 att överflyttas till tekniska nämnden, medlen avser Polhemsskolan samt Lyckåkerskolan. Polhemsskolan avser anpassningar för att skapa en komplett grundskola på sikt. Lyckåkerskolan avser flytt av årskurs 4-6 till Södervärnskolan där lokaler och skolgård ska anpassas. Förskoleplatser och övriga bygginvesteringar har löpt på enligt plan och avsett alla verksamhetsanpassningar, för att skapa förbättring av verksamhetsförutsättningarna och i viss mån även fler förskoleplatser. Det gäller exempelvis ombyggnation av entréer, kök toaletter, utemiljöer med mera och innefattar också möjligheten att ta mot fler förskolebarn. Alla IT-investeringar som en samlad post avser lärplattor för barn, elever och lärare inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden, utbyggnad av trådlösa nät, skrivare, kopiatorer, underhåll av administrativa system och ett fortsatt arbete med digitala klassrum. Västerhejde skola avser kostnad för arbeten som slutförs. 52 (67)

81 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Bilagor Bilaga 1: Sammanställning mål Perspektiv: Samhälle Social hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 1. God folkhälsa x x x x 2. Gotlänningar känner sig delaktiga x x x x 3. Ett jämställt och jämlikt Gotland x x x x 4. Alla barn har goda uppväxtvillkor x x x x 5. Ett rikt och tillgängligt kultur- och fritidsliv x x x x 6. En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans x x x x Ekonomisk hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 7. Ingen bostadsbrist 8. Alla elever fullföljer gymnasieskolan x x x x 9. Hög andel gotlänningar i arbete eller studier x x x x 10. God tillgång till vuxenutbildning x x x x 11. Långsiktigt goda och stabila kommunikationer 12. Ett gott näringslivsklimat x x x x 13. Ökad folkmängd x Ekologisk hållbarhet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 14. Utveckla Gotland som ekokommun x 15. Ställ om till lokalproducerad och förnyelsebar energi 16. Säkra tillgången till vatten av god kvalitet x 17. Gotlands klimatavtryck ska minska x 18. Ett ansvarsfullt samhällsbyggande som bidrar till tillväxt över hela ön x 53 (67)

82 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Perspektiv: Verksamhet Kvalitet Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 19. God tillgänglighet till x 20. God kvalitet i skolan x x x x 21. God kvalitet i vården 22. God kvalitet i omsorgen Medarbetare Mål 23. Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling 24. Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna 25. Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag 26. Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP x x x x x x x x x x x x Relaterat nämndmål finns Ekonomi Mål Tillämpligt mål i VP Prioriterat utv.område i VP Prioriterad aktivitet i VP Relaterat nämndmål finns 27. Budgeterat resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden 28. Årets ekonomiska resultat ska uppgå till minst 2 procent av nettokostnaden x 29. Soliditeten ska vara minst 45 procent 30. Den totala nettokostnadsökningen ska inte överstiga ökningen av skatteintäkter och generella statsbidrag x 31. Regionens materiella tillgångar ska vårdas x 32. Skattefinansierade investeringar ska vara egenfinansierade till 100 procent 54 (67)

83 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Bilaga 2: Utvecklingsområden och aktiviteter Utvecklingsområde 1: Likvärdighet, tillgänglighet och värdegrund Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla elever ska fullfölja gymnasieskolan, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet i, God folkhälsa Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Tillgängliga lärmiljöer, utbildningsinsats för förskolan, grundskolan och särskolan Digitalisering - gäller alla verksamheter SKL Prio, skolutvecklingsprojekt - grundskolan x x x Kompetenta Gotland, projekt för att höja utbildningsnivån och öka kompetensförsörjningen på Gotland Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Det är ett stort fokus på utveckling av verksamheterna i riktning mot ökad likvärdighet. Tillgängliga lärmiljöer. Vilket förväntas ge ökad kompetens hos alla våra medarbetare och ge en större trygghet i arbetet med barn och elever som har stora behov av stöd. Digitaliseringen. Se avsnittet om digitalisering. PRIO. Att alla skolor deltar i SKL:s satsning gör att undervisningen blir mer likvärdig och ger en tydligare struktur på skolornas systematiska kvalitetsarbete. Kompetenta Gotland. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning både i det specifika och det bredare perspektivet som är ett ansvar för alla som arbetar på skolan. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö och kompetensförsörjning Avser mål: Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling, Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa, Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna, Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag. x Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. I rekrytering och i ansökan om statsbidrag söker vi aktivt andra yrkeskategorier. T.ex. socialpedagoger x x Ge ökade möjligheter för förskolechef/rektor att vara pedagogisk ledare. Införa en intendent per linje. x En god arbetsmiljö. Verkställa handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Se avsnittet Medarbetare x 55 (67)

84 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, God tillgång till vuxenutbildningen, God tillgänglighet till, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans. Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Tillgängliga lärmiljöer, utbildningsinsats för förskolan, grundskolan och särskolan x Kompetenta Gotland Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Tillgängliga lärmiljöer: att öka medvetenheten om vikten av att lärandet ska vara tillgängligt för alla. För tidigt för att se effekter ännu för alla men de förskolor som kommit lite längre kan se att utbildningen och förhållningssättet börjat att genomsyra stora delar av verksamheten Kompetenta Gotland: se nedan Utvecklingsområde 4: Gotlands kompetensförsörjning Avser mål: Ett jämlikt och jämställt Gotland, God tillgång till vuxen utbildning, God kvalitet i skolan, God tillgänglighet till, En levande landsbygd och ett attraktivt Visby för bibehållen inomregional balans. x Aktivitet Status Kompetenta Gotland Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Kompetenta Gotland: effekterna med projektet är långsiktiga och ska i förskolor och grundskolor leda till ökad kompetens för alla pedagoger att studie- och yrkesvägleda till barn och elever. Projektet ska även leda till att skapa ökad motivation att studera, att göra val som är välgrundade, att se möjligheter, att se fler alternativ i perspektivet att Gotlands kompetensförsörjning på sikt ska öka. Utvecklingsområde 5: Integration och etablering Avser mål: Ett jämställt och jämlikt Gotland, Alla barn har goda uppväxtvillkor, Alla elever fullföljer gymnasieskolan, Hög andel gotlänningar i arbete eller studier, Gotlänningar känner sig delaktiga. x Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Nyanländas lärande Effekt, det vill säga hur märks detta i verksamheten? Det finns en likvärdighet i mottagandet. Eleverna är kartlagda innan de kommer ut till sin hemskola och det finns en större kompetens hos medarbetarna som skall ta emot nyanländ elev. Vi har utbildat ett antal studiehandledare, en framgångsfaktor för elevens lärande och vi har utbildade handledare som stöttar pedagogerna. Det skapar en trygghet för både enskilda eleven och för personalen. Höjda resultat för den här elevgruppen är målet. x 56 (67)

85 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Bilaga 3: Uppföljning av intern kontroll Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram de områden som skall kontrolleras i Intern kontrollplan Intern kontroll har genomförts inom förvaltningen sedan hösten Områden och urval Arbetet med intern kontroll har under 2018 varit fokuserat på två områden inom redovisning av ekonomi. Följande områden har följts upp: Förtroendekänsliga uppgifter Verifikationer för oktober månad togs fram ur ekonomisystemet. Endast verifikat över 0 kronor med granskning och beslutsattest har tagits med. Totalt antalet verifikat blev då 196 stycken. Antalet transaktioner har granskats enligt principen vilket betyder att en av de första 10 individerna valts ut och därefter har n/10:e individ valts. Inköpskort Verifikationer för oktober månad togs fram ur ekonomisystemet. Därefter har verifikat under 100 kronor samt dubbletter har tagits bort. Därefter återstod det 38 stycken kontrollverifikat. Antalet transaktioner har granskats enligt principen <5 vilket betyder att hela populationen av transaktionerna valts ut; att samtliga individer testats. Kontroll och resultat Förtroendekänsliga uppgifter Rutinen har kontrollerats genom att granska att s riktlinjer för attest av behörig person samt riktlinjer för representation följs. Det sistnämnda reglerar intern och extern representation, uppvaktning, minnesgåvor och momsredovisning i samband med detta. Med behörig person menas att faktura är attesterad av rätt person enligt attestreglementet som Barn- och utbildningsnämnden har beslutat. Genom stickprov säkerställs att reglementets regler följs avseende attestbehörigheter, att överordnad attesterat resor, att relevanta anteckningar gjorts där så krävs. Konton som kontrollerats har varit: 705xx, 710xx, 711xx, 745xx, 765xx. Kontrollmånad har varit oktober. Verifikationer utan besluts- och granskningsattest har valts bort. Därefter har samtliga verifikationer valts ut för genomgång och kontroll, totalt 196 stycken. Urvalet har sedan granskats efter granskningsprincipen Den 9:e transaktionen valdes ut och därefter var 10:e individ. Totalt har tjugofem stycken verifikat kontrollerats. Det som framkom är att 10/25 eller 40,0 procent av underlagen inte hade ett 100 procentigt godkänt resultat av kontrollen mot bakgrund av de riktlinjer har. Orsaken till att verifikaten inte blev godkända är: - att moms vid uppvaktning endast får lyftas vid avtackning samt vid personalens 50- årsuppvaktning. - att underlaget inte klart visar syfte och vilka som deltagit med bl.a. risk för attest av egen beställning. 57 (67)

86 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Av de tjugofem granskade fakturorna hade sex attesterats av ersättare till beslutsattestanten. Alla fanns upptagna i beslutad attestförteckning. Dock hade ett ansvar ingen ordinarie attestant i förteckningen. I några fall framgår det inte klart om attestanten har deltagit eller inte. Som utomstående granskare är det svårt att veta när man inte är närmre insatt i verksamheten. Bedömning Granskningen visar att riktlinjerna för förtroendekänsliga uppgifter uppsatta för regionen inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden fungerar till viss del. Vid granskningen upptäckta brister kan härledas till två områden och kan åtgärdas mha information till berörd personal. Ett viktigt arbetsverktyg är förvaltningens attestförteckning. I arbetet ovan har förteckning från använts. Tyvärr har materialet varit svårhanterligt då det bl.a saknas uppgifter, gammal information fortfarande finns kvar, informationen ibland är svårtydligt samt att attestanter ersätter sig själva i några fall. Att arbeta fram en korrekt förteckning bör vara viktigt för förvaltningen för att säkerställa arbetet med att kunna följa de rutiner och riktlinjer som finns i. Kontroll och resultat Hantering av Inköpskort Syftet med denna rutin är att säkerställa att verksamheterna inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden följer s riktlinjer för Regler för inköpskort. Det innebär bland annat kontroll av att kvitto eller annan form av underlag från inköp skall finnas bifogat, att uppgift finns om syfte och mål, att rätt moms är konterad, att kostnaden är attesterad av behörig person, samt vid kostnader för representation en uppgift om deltagare. Kontrollmånad för denna kontroll har varit oktober. Samtliga verifikationer över 100 kr har valts ut för genomgång och kontroll, totalt 38 stycken. Urvalet har granskats efter granskningsprincipen <5, innebärande att alla verifikat har kontrollerats. Vid granskningen framkom det att 28/38 eller 73,7 procent av verifikationerna inte hade ett 100 procentigt godkänt resultat av kontrollen. Med detta menas att dessa verifikationer inte var korrekt hanterade enligt de gällande riktlinjer för inköpskort som gäller inom Region Gotland. De 28 verifikaten kan delas in i dels de som har brister gällande underlaget i sig eller ej har korrekt attestant, dels där det saknas information om syfte och mål. Totalt var det 19/38 verifikat eller 50,0 procent som hade någon av de förstnämnda bristerna och 9/38 verifikat eller 23,7 procent som saknade fullgod anteckning med information om syfte och mål. Utomstående granskare som inte är insatta i verksamheten kan ha svårigheter att se till vad inköpet har gjorts även om underlagen och/eller konteringen ger lite information i sig. För 6/38 verifikationer har beslutsattestanten inte funnits upptagen på det ansvaret i av BUN beslutad attestförteckning. Tre verifikat har inneburit att attestanten godkänt sitt eget inköp. I ett fall fanns ansvaret inte ens med i beslutad attestförteckning. I 8/38 verifikationer så har ingen moms bokförts, eller bokförts felaktigt, trots att det framgår av bifogade kvitton att moms har betalats och med vilket belopp. 58 (67)

87 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Kvitto eller annat underlag från inköpstillfället saknas för 7/38 av verifikaten. Här kan inte kontroll av syfte, mål eller eventuella fel i momshanteringen kontrolleras. Bedömning Granskningen visar att den interna kontrollen med hanteringen av inköpskort inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden inte fungerar tillfredställande. Resultatet av granskningen visar att förvaltningen bör fortsatt framhålla hur de tänker agera framåt när det gäller det aktuella kontrollområdet, som brustit i granskningen. Ett viktigt arbetsverktyg är förvaltningens attestförteckning. I arbetet ovan har förteckning från använts. Tyvärr har materialet varit svårhanterligt då det bl.a saknas uppgifter, gammal information fortfarande finns kvar, informationen ibland är svårtydligt samt att attestanter ersätter sig själva i några fall. Att arbeta fram en korrekt förteckning bör vara viktigt för förvaltningen för att säkerställa arbetet med att kunna följa de rutiner och riktlinjer som finns i. Utöver det bör arbete läggas på att fortsätta informera om rutinerna kring inköpskorten och konsekvenserna om de inte följs. Det gäller främst att alltid göra noteringar om syfte och mål, samt uppmana till att alltid bifoga kvitton som underlag. Dels för att styrka gjorda inköp, dels för att eventuell moms hanteras på korrekt sätt. Därutöver behövs även en påminnelse göras om vikten att attestreglementen följs samt att anteckningar deltagande personer görs. I granskningen har verifikaten inte underkänts om det endast saknats en anteckning om antalet deltagare. Det bör dock beaktas för att även om det t.ex. står att alla deltagit kan det vara svårt för utomstående att veta hur många som avses. Vid granskningen upptäcktes, precis som tidigare kontroller, att avgiften för inköpskorten bokförts på fyra olika konton samt vid tre tillfällen inte särredovisats alls på eget konto. Det är ingenting som har påverkat bedömningen i denna granskning, men förvaltningen bör informera berörda personer om var avgiften skall bokföras för bättre uppföljning. 59 (67)

88 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Bilaga 4: Ekonomiska rapporter Tabeller enligt anvisning Här redovisas tabeller som skall bifogas förvaltningsberättelsen (WBL2-4), i enlighet med s anvisningar för Barn- och utbildningsnämndens årsredovisning och bokslut: Resultatrapport på nämndnivå, tkr Årsbudget Utfall Avvikelse Verksamhetens totala intäkter Verksamhetens totala kostnader Avskrivningar Internränta Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Årets resultat Enligt anvisning blankett WBL3 Resultatrapport per verksamhet, tkr Nämnd- och styrelseverksamhet Nämndadministration Politisk verksamhet Strategiska vakanser Not Infrastruktur, skydd mm Fenomenalen Sience Center Ungdomsverksamhet Kulturskolan Fritid och kultur Central administration Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Obligatoriska skolan Gymnasieutbildning Vuxenutbildning Folkhögskola Pedagogisk verksamhet Övrigt -37 Justering 2 Totaler Enligt anvisning blankett WBL2, Not avser lokaler på Hackspetten (67)

89 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Investeringsrapport per projekt, tkr Projekt nr Budget Utfall Resultat IT IT Surfplattor IT Administration Förskoleplatser IT Surfpl flyktingbarn Särskolan, handik.hjälpm Övriga bygginv/anordninga Kulturskolan, instrument Återanskaffning Törnekvior förskola Västerhejde Skola F Polhemsskolan Lyckåkerskolan Totaler Enligt anvisning blankett WBL4 Årsredovisning och bokslut tabeller för den egna nämnden Antal barn och elever totalt Not Antal barn, elever per skolform Budget Utfall Förändring mot budget Förskola Pedagogisk omsorg 17 Fritidshem F-klass år Grundsär 47 Gysär 30 Lärvux 12 Totalt Not Exklusive särskild undervisningsgrupp, 56 barn och elever Antalet barn och elever i kommunal verksamhet Antal barn, elever per skolform i kommunal verksamhet Budget Utfall Förändring mot budget Förskola Pedagogisk omsorg 0 Fritidshem F-klass--år Grundsär 47 Gysär 30 Lärvux 12 Totalt Not Exklusive särskild undervisningsgrupp, 56 barn och elever (67)

90 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Antal barn och elever i fristående verksamhet Antal barn, elever per skolform i fristående verksamhet Budget Utfall Förändring mot budget Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem F-klass år 9 Totalt Köp av huvudverksamhet från extern utförare 2017, tkr Föreningar Kommun/ stat Övriga företag Enskilda Totalt Fenomenalen Science Center 0 Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Obligatoriska skolan Gymnasieutbildning Totaler Nettokostnadsutveckling, tkr Nettokostnadsutveckling Utveckling i % Intäkter 2,4% Personalkostnader 4,8% Lokaler -2,6% Övriga kostnader 2,8% Enskild verksamhet 8,2% Totalt Kostnadutv. i mnkr Utveckling i % Utveckling i % ,9% 12,7% ,5% 12,9% ,0% -5,9% ,7% 5,3% ,7% 13,7% Kostnadsutv. i procent 4,4% 5,1% 5,0% 4,4% 0,7% -0,2% Resultat per enhet, tkr Resultat 2018 Resultat 2017 Resultat 2016 Central förvaltning och stöd BUN Central förvaltning Barn- och elevhälsa (67)

91 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Resultat 2018 Resultat 2017 Resultat 2016 Grundskola inkl fritidshem Chef grundskola Fårösund/Lärbro skolområde Slite skolområde Fole/Stenkyrka skolområde Roma skolområde Dalhem/Endre skolområde Solberga skolområde Solberga språkskolan Tjelvar skolområde Tjelvar språkskolan F Humlegården skolområde Norrbacka/StHans skolområde Väskinde skolområde Södervärn skolområde Lyckåker skolområde Västerhejde/Eskelhem skolområde Gråbo skolområde Modersmål Terra Nova skolområde Klinte/Sanda skolområde Hamnen Sudret skolområde Resultat 2018 Resultat 2017 Resultat 2016 Förskola inkl pedagogisk omsorg Chef förskola Fårösund/Lärbro/Slite förskoleområde Fole/Stenkyrka förskoleområde Roma förskoleområde Tjelvar förskoleområde Humlegården förskoleområde Särskild förskolegrupp Myggan Norrbacka förskoleområde Språkförskolan Väskinde förskoleområde Lyckåker förskoleområde Västerhejde förskoleområde Gråbo förskoleområde TerraNova förskoleområde Klinte/Sanda förskoleområde Sudret förskoleområde (67)

92 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Särskolan Kulturskolan (1 228 elever) Fenomenalen Science Center Rörliga flödesbidrag Not Fasta flödesbidrag Not Semesterlöneskuld Totalt Not Avser resultat flödesbidrag budgeterat på respektive avdelningschef för grundskola och förskola 64 (67)

93 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Bilaga 5: Uppföljning av resultatindikatorer Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen ska enligt verksamhetsplanen för 2018 följa upp en rad olika resultatindikatorer för att se om vi är på rätt väg gentemot målen kunskapslyft för barn, unga och vuxna, kunskapslyft i arbetslivet och lyckad integration. I tabellen nedan redovisas resultatindikatorerna uppdaterade med de senaste resultaten. Resultaten redovisas löpande för nämnd och analyser av resultaten redovisas i analysrapport vår samt delår 2. Här redovisas även resultatindikatorer från det koncerngemensamma styrkortets samhällsperspektiv samt verksamhetsperspektiv målområde kvalitet. Observera att alla resultatindikatorer för 2018 inte finns tillgängliga än och redovisas som. Siffror för förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola avser Gotlands kommunala skolor. Siffror för samtliga kommuner, ovägt medel i parantes. Tom ruta i tabellen innebär att indikatorn inte följts upp. Barn- och utbildningsnämnden Kunskapslyft för barn, unga och vuxna Förskola Grundskola Fritidshem Föräldrars nöjdhet med förskola - Från och med 2018 redovisas ,14 - Övergripande nöjdhet skala 1-10 ( redovisas nöjdhetsindex) Språkutveckling, språklig medvetenhet i förskoleklass - nå en förväntad språkutveckling utifrån ålder i språkscreening (HT/VT) 76/73 78/71 77/68 Elevernas syn på skola och undervisning i grundskolan, årskurs 75 79, Nöjd elevindex26f27 Årskurs 5, Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva 86,7 svar, andel (procent)27f28 - (85,8) - v. 4 Årskurs 9, Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva 79,6 svar, andel (procent)28f29 - (69,5) - v. 4 Andel elever i årskurs 3 som nått godkänt på nationella prov i svenska/svenska som andrasprårskurs(klarat samtliga delporv) Andel elever i årskurs 3 som nått godkänt på nationella prov i matematik (klarat samtliga delprov) Andel elever i årskurs 6 som når godkänt på nationella prov i svenska Andel elever i årskurs 6 som når godkänt på nationella prov i engelska Andel elever i årskurs 6 som når godkänt på nationella prov i matematik Andel elever i årskurs 9 behöriga till yrkesprogram (alla elever) SALSA - Skolenheters resultat av slutbetygen i årskurs 9 med hänsyn till elevsammansättningen (modellberäknat värde) Föräldrars nöjdhet med fritidshem - Från och med 2018 redovisas - Övergripande nöjdhet skala 1-10 ( redovisas nöjdhetsindex) Fritidshemmets arbete utifrån läroplanen - enkät till personal 85 (72) 78 (75) 79 (76) 73 (71) 79 (67) 64 (65) 72 (67) 65 (67) 96 (94) 94 (94) 90 (93,1) 9729F30 (95,4) 95 (94) 94 (94) 91 (93) 93,3 (93,2) 93 (91) 93 (90) 88,4 92,73 (87,8) (88,60) 88,4 88,4 80,5 81,9 (84,5) (86) (80,5) (81,9) 87 86,6 79, ,7 30F31 27 Utgår från och med 2018 då förvaltningen går över till att redovisa Skolinspektionens resultat av genomförd elevenkät som görs för årskurs5, 8 och årskurs2 på gymnasiet. 28 Från och med 2018 övergår förvaltningen till att redovisa Skolinspektionens resultat av genomförd elevenkät. Enkäten görs vartannat år (jämna år). Enkäten görs för årskurs5, 8 och årskurs2 på gymnasiet. 29 Från och med 2018 övergår förvaltningen till att redovisa Skolinspektionens resultat av genomförd elevenkät. Enkäten görs vartannat år (jämna år). Enkäten görs för årskurs5, 8 och årskurs2 på gymnasiet. 30 Resultaten för 2018 presenteras exklusive svenska som andraspråk 31 Se avsnittet Fritidshemmet under rubriken kvalitet 65 (67)

94 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Grund- och gymnasiesärskola Lärvux Barn och elevhälsa Kulturskolan Fenomenalen Elevernas syn på skola och undervisning i grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Nöjd elevindex Föräldrars nöjdhet med grundsärskolan och gymnasiesärskolan - Nöjdhetsindex Andel avgångselever i gymnasiesärskolan med fullständiga betyg Andel elever på Lärvux som fullföljt sina planerade studier F Ny för Ny för Elevernas syn på skola och undervisning på Lärvux (enkät) Ny för Andel skolor som har tillgång till alla de lagstadgade kompetenserna som ska ingå i elevhälsan (procent) Upplevelse av förutsättningar för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande - självskattning rektor och elevhälsoteam (procent) Elevers upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan, medelvärde (1-10) Föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan, medelvärde (1-10) Elevers nöjdhet med Kulturskolan, medelvärde (1-10) Föräldrars nöjdhet med Kulturskolan, medelvärde (1-10) Andel av Kulturskolans undervisningstimmar som ges utanför Visby Barn och elever i kommunal förskola och skola som deltagit i skolprogram på Fenomenalen (grupper/klasser) Ny för ,3 Ny för ,0 Ny för ,8 Ny för ,8 Ny för ,3 Ny för ,9 Ny för ,0 Ny för Lyckad integration Grundskola Andel nyanlända elever samt elever med okänd bakgrund i årskurs9 som blir behöriga till yrkesprogram32f33 Ny för ,2 Koncernstyrkort - samhällsperspektiv Ett jämställt och jämlikt Gotland Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning Alla barn har goda uppväxtvillkor 24,2 (27,8) 20,9 (26,6) - - Barn 1-5 år inskrivna på förskolan (procent) 89 (82) 88 (83) 86 (83) - Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun (procent) Ingen bostadsbrist Andel bosatta av anvisade nyanlända (procent) 87,5 (85,2) 89,6 (86,3) 87,5 (83,7) 85,8 (84,0) Alla elever fullföljer gymnasieskolan Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (procent) (elever i kommunala skolor) Andel gymnasieelever med examen inom 4 år 88,4 (84,5) 67,5 (62,2) 88,4 (86) 80,5 (80,5) 66,0 71,5 (64,5) (64,1) 81,9 (81,9) 68,4 (65,3) Hög andel gotlänningar i arbete eller studier Gymnasieelever som börjat på universitet/högskola inom 2 år efter fullföljd gymnasieutbildning 24,2 (27,8) 20,9 (26,6) Från och med 2018 görs enkäten vartannat år för att komma i samma cykel som skolinspektionens enkät. Nästa gång enkäten genomförs blir Avser resultat för elever med utländska bakgrund som är födda utomlands 66 (67)

95 Ärendenr BUN 2019/7 Datum Barn och utbildningsförvaltningen Verksamhetsberättelse BUN 2018 Koncernstyrkort - verksamhetsperspektiv, målområde kvalitet God kvalitet i skolan Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel (procent) 40 (64) 55 (63) 45 (60) 68 (60) Kostnad förskola, kr/inskrivet barn ( ) ( ) ( ) - Elever i årskurs 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel (procent) Elever i årskurs 9 som är behöriga till yrkesprogram (procent) hemkommun Kostnad per betygspoäng i åk. 9 i kommunala skolor kr/betygspoäng Gymnasieelever med examen inom 4 år (procent) finns ej 80 (72) finns ej 79 (68) 87,5 (85,2) 89,6 (86,3) 87,5 (83,7) 85,8 (84,0) 415 (375) 421 (382) 457 (440) - 67 (69) 68 (71) 71 (71) 68,4 (65,3) 67 (67)

96 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 18 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Bilaga, uppföljning av besparingar 2016 samt pågående besparingsprogram 2017 till 2019 Förslag till beslut Nämnden beslutar att inge denna skrivelse till ledningskontoret som redovisning av uppdraget kring besparingsprogram för planperioden Sammanfattning Besparingar för perioden 2016 till 2019 har gjorts med 58,4 miljoner kronor. Den ekonomiska effekten av beslutade besparingar är att regionens kostnader per invånare för att utbilda barn och elever inom nämndens verksamhetsområde har, från 2016 till 2017, minskat med totalt 58,3 miljoner kronor. För grundskolan som exempel har grundbeloppet, den ersättning som utges per elev, för året 2016 i en jämförelse med år 2019 minskat med 907 kronor per elev, där motsvarande indexuppräkning till år 2019 pekar mot att grundbeloppet borde istället ha ökat med kronor per elev. Bakgrund Nämnden har i samband med bokslutet för 2018 getts i uppdrag att beskriva nuläget för dess del av besparingsprogrammet I särskild skrivelse som bilaga ska nämnden beskriva vilka åtgärder som vidtagits och effekter av dessa på verksamhet och ekonomi. Nämnden ska utgå ifrån det beslut som togs i regionfullmäktige , 90 samt , 200. Nämnden ska också beskriva planeringen för hur besparingen för 2019 ska genomföras och vilka ytterligare effekter detta ger. Beslutet som togs i regionfullmäktige , 90 är som följer: Utbud och effektiviseringar inklusive personalstrategiska åtgärder Regionstyrelsen får i uppdrag att till fullmäktiges sammanträde lämna en samlad rapport kring hur uppdragen enligt nedan har hanterats. Berörda nämnder ska alltså återrapportera respektive uppdrag till ledningskontoret senast för fortsatt beredning. Barn- och utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att, utifrån strategier angivna nedan, redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden (7) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

97 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 1. Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftigaenheter med högt resursutnyttjande. Förvaltningens svar: - Nämnden fullföljer den återrapporterade strategin genom att till hösten 2019 starta Polhemsskolan en F-6 skola i kvarteret Hackspetten, norra Visby. För nämnden är det alltid en pågående process att effektivisera nyttjandet av lokaler utifrån behov och tillgängliga resurser. För att nämna något exempel för detta så har renoveringen av skolan i Västerhejde möjliggjort ett större resursutnyttjande. På Högbyskolan i Hemse har skolledningen samordnats i skolans lokaler för att tidigare varit placerade i kommunhuset, förutsättningar utreds även för att öppna förskolan skall flytta in i lokaler på Högbyskolan. 2. Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och den kommande serviceplanen. Förvaltningens svar: - Under planperioden har nämnden haft en avvaktande förhållning till den nu av regionfullmäktige antagna Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud Arbete kommer nu att påbörjas med serviceutbudet som grund för fortsatt planering och samordning med övrig service. 3. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. Förvaltningens svar: - Bildandet av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen har medfört att samverkan inom barn och utbildningsnämndens och gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens verksamhetsområden har ökat. Andra exempel är samverkan mellan kultur och fritidsavdelningen gällande skolbibliotek och idrottshallar. 4. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. Förvaltningens svar: - Arbete pågår att skapa bärkraftiga förskolor med pedagogiska möjligheter och effektivitet där förskolor med få avdelningar avvecklas eller samordnas till större enheter med fler avdelningar ett exempel på detta är förskolan Törneqvior. 5. Effektivisera små skolenheters verksamhet. Förvaltningens svar: - Istället för att bygga Tofta förskola så skapades plats på Eskelhem skola med en förskola och F-3 skola. När det gäller skolstruktur så tas hänsyn till serviceplanen och att det fortsatta arbetet utgå från denna vilket i slutändan kan innebära investeringar i skollokaler och skolbyggnader för större bärkraftiga skolenheter. 6. Fler ska nå gymnasieexamen. Förvaltningens svar: 2 (7)

98 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 - Grundskolan arbetar med att öka likvärdigheten inom regionens skolor för att fler elever ska uppnå behörighet för gymnasiet. Besparingar och anpassningar av regionfullmäktige beslutade 2016 samt för planperioden 2017 till 2019 Förvaltningen har i den fortsatta beskrivningen av besparingar valt att lyfta fram de ramjusteringar som gjorts under åren , att år 2016 medräknas är av den anledningen att det även för år 2016 var ett stort sparbeting. Sparbetinget för år 2016 behöver medräknas i en analys om betingen under åren har haft någon effekt. Beslutade besparingar 1 Nämnd Omförd Extra Totalt Totalt Fördelning BUN 14, , ,7 44,2 74,04% 58,4 GVN 3, ,5 15,5 25,96% 19,4 Totalt 18, , ,2 59,7 77,8 Ovan tabell ger en samlad bild om de ramjusteringar som gjorts för barn och utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden under perioden 2016 till 2019, beloppen avser miljoner kronor. Reella justeringar som gjorts av nämndernas samlade budgetramar är på 59,7 miljoner kronor och överstiger de tidigare fastställda 50 miljoner kronor i besparing för planperioden Av nämnden beslutade besparingar och anpassningar De efterföljande tabellerna med dess text avser vad nämnden har fattat för beslut angående besparingar och anpassningar av budget för planperioden. Besparingar Stänga förskolan Misteln i Tingstäde, avser lokalkostnader Stänga förskolan Vildrosen i Klintehamn, avser lokalkostnader Minska grundbeloppet för förskola inklusive avvecklingen i Tingstäde Avveckling av två mindre förskolor, vilket innebär fler barn på övriga förskolor utan personalökning Minska grundbeloppet till grundskola inklusive förskoleklass Avsluta samlad skoldag från ht 2017 Av total årsbudget på 29 miljoner kronor för samlad skoldag görs en besparing med 13 miljoner kronor. Till fritidshem återförs 10 miljoner kronor i årsbudget och 6 miljoner kronor kvarhålls i årsbudget för åk 1-3.Medför minskat grundbelopp F Förändra beräkningen för ersättning gällande Sva-undervisning Förändra beräkningen för pedagogiska måltider: Fler barn och elever per pedagog Minska buffert Minska kulturskolans ram Minska Särskolans ram Minska kostnaden för digital arbetsplats (DAP-abonnemang) Flytta ur verksamhet i hus 124 på visborgsområdet Besparingar RF 280, Besparingar enligt plan RS 250, RF 87, Omfördelning RS 132, Extra beting RF 97, (7)

99 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 Besparing Besparingar Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper -fristående huvudman Samlad skoldag -kommunal huvudman fristående huvudman Generellt sparbeting alla skolformer samt stab -kommunal huvudman fristående huvudman 200 Besparing De ändrade redovisningsprinciperna för lokalkostnaderna medför att det utbetalade grundbeloppet per skolform till fristående huvudman blir lägre 2018 i jämförelse med grundbeloppet Den lägre lokalkostnaden är lika oavsett huvudman. I fastställandet av internbudget 2017 och beslutet om att avsluta samlad skoldag från och med höstterminen 2017 var den totala årsbudgeten för samlad skoldag 29 miljoner kronor. Genom att avsluta samlad skoldag skall en besparing motsvarande 13 miljoner kronor i den kommunala budgeten uppnås, genom att 10 miljoner kronor i årsbudget återfördes till fritidshem och 6 miljoner kronor kvarhölls i årsbudget för åk F-3. Effekten för resterande del av sparbetinget för grundbeloppet 2018 uttrycks här som en del av sparbetinget. Prognostiserad helårseffekt av beslutet taget för hösten 2017 är 14,7 miljoner kronor. Besparingar 2019 Besparing och underlag för omfördelning 1. Ändrade redovisningsprinciper för lokaler samt förändring i kapitalkostnader -fristående huvudman Särskilda undervisningsgrupper -fristående huvudman Buffert, lokaler -upplösning av lokalbuffert IT, digital arbetsplats -fristående huvudman 130 -kommunal huvudman Särskolan -reducering av ram, överbudgeterad ram Förskolan -fristående huvudman 410 -kommunal huvudman Fritidshem -fristående huvudman 88 -kommunal huvudman Avdelningen kvalitet och utveckling -riktade insatser Avdelningen grundskola -landsbygdsstöd (7)

100 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 Besparing Fastställt besparingsmål Differens att omfördela De ändrade redovisningsprinciperna för lokaler samt förändring i kapitalkostnader medför att det utbetalade grundbeloppet per program till fristående huvudman blir lägre 2019 i jämförelse med grundbeloppet Den lägre lokalkostnaden, kapitalkostnaden och räntekostnaden är lika oavsett huvudman. Nämnden fattade beslut den 21 mars 2018, BUN 42, att 10,2 miljoner kronor avlyfts från grundbeloppet till särskilt stöd för barn och elever i språkförskolan och språkskolan F-9 från och med budgetåret 2019 (särskild undervisningsgrupp) förändringen i grundbeloppet är lika oavsett huvudman. Under 2018 har en lokalbuffert funnits den upplöses inför budget 2019, anledning till bufferten var oklarheter av kostnadseffekt på grund av komponentavskrivningarna för år Budgeten för digital arbetsplats reduceras med hänsyn till översyn och neddragning av abonnemang. De senaste åren har särskolan haft en överbudgetering, i budget 2019 justeras detta, verksamheten påverkas inte. Förskolan får ett generellt sparbeting på två miljoner kronor, grundbeloppet blir lika oavsett huvudman. Fritidshemmen får en generell besparing på en miljon kronor, grundbeloppet blir lika oavsett huvudman. Avdelningen kvalitet och utveckling får en minskad budget avseende riktade insatser, kompetensutvecklande insatser. För avdelningen grundskola, reduceras budgetramen för landsbygdsstödet. Den ekonomiska Effekten av beslutade besparingar Den ekonomiska effekten av beslutade besparingar är att regionens kostnader per invånare för att utbilda barn och elever inom nämndens verksamhetsområde har, från 2016 till 2017, minskat med totalt 58,3 miljoner kronor. För grundskolan som exempel har grundbeloppet, den ersättning som utges per elev, för året 2016 i en jämförelse med år 2019 minskat med 907 kronor per elev, där motsvarande indexuppräkning till år 2019 pekar mot att grundbeloppet borde istället ha ökat med kronor per elev. Referenskostnaden i relation till besparingar Uppgifterna i efterföljande diagram är hämtade från kommun och landstingsdatabasen, KOLADA. Referenskostnaden 2 är den kostnad som en kommun skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Referenskostnaden redovisas som kronor per invånare, det vill säga vad kostar utbildning per skolform för folkbokförd person i. Uppgifterna avser samtlig regi och grundskola inkluderar förskoleklass 2 Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden 5 (7)

101 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Diagrammet med referenskostnaden visar att har procentuellt högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. En omräkning av den procentuella avvikelsen till kronor visar att den egna kommunen har till år 2017 minskat kostnaden med 69,7 miljoner kronor detta i förhållande till att sparbetinget för motsvarande period var 39,1 miljoner kronor. Den samlade överkostnaden för alla skolformer år 2017 är 168,7 miljoner kronor. Under sommaren 2019 publiceras siffrorna från räkenskapssammandraget 2018, sannolikt kommer dessa siffror visa på en fortsatt minskning av kostnaderna per skolform. Grundbeloppets utveckling 2016 till 2019 Avvikelse referenskostnad Sparbeting , 39,1 mnkr Förskola 28,5% 21,7% 19,8% Fritidshem 39,7% 29,4% 23,4% Grundskola 19,4% 17,7% 12,5% Gymnasieskola 16,3% 16,8% 10,4% -7,8 mnkr -20,2 mnkr -30,3 mnkr -11,4 mnkr Effekt besparing , -69,7 mnkr Nedan diagram visar grundbeloppets utveckling från 2016 till Beloppen avser kronor per barn och elev. Grundbeloppet är den ersättning som huvudmannen erhåller per inskrivet barn och elev. Grundbeloppet är beräknat i enlighet med skollagen 3 samt lagen om offentliga bidrag på lika villkor 4. Grundskola åk 7-9 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 1-3 Förskoleklass Fritidshem 6-12 år Förskola 2,6-5 år Förskola 1-2,5 år Skollag (2010:800), avser kapitel för gällande skolform samt paragraf avseende bidrag från hemkommunen 4 Prop. 2008/09:171 6 (7)

102 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/7 Grundbeloppet har under planperioden i jämförelse med 2016 minskat för alla skolformer per skolform, förutom för fritidshem vilket är starkt kopplat till beslutet om samlad skoldag, läs besparingar Det som i huvudsak har påverkat grundbeloppets utveckling är besparingar gjorda under planperioden, vilket redovisas senare i dokumentet. Men även förändringar i s internränta och ändrade redovisningsprinciper gällande komponentavskrivning och förändringar av kapitalkostnaden har påverkat grundbeloppet negativt. Ett skolindex 5 beräknat på grundbeloppet för grundskolan 2016 uttryckt för år 2019 skulle ge ett grundbelopp för grundskolan på kronor per elev, en positiv utveckling på kronor per elev. Konsekvensen av barn och elevökningar samt besparingar har medfört att grundbeloppet istället under planperioden haft en negativ utveckling på 907 kronor per barn och elev. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 5 SKOLFS 2018:248, 2017:93 samt 2016:75, regeringen fastställer årligen skolindex 7 (7)

103 RAPPORT Uppföljning av internationell strategi Fastställd av BUN & GVN Framtagen av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen Datum Ärendenr BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Version [1.0] Uppföljning av internationell strategi Innehåll 1. Bakgrund Internationellt arbete inom förskolan Internationellt arbete inom särskolan Internationellt arbete inom grundskolan Gråboskolan Klinteskolan Solbergaskolan Terra Nova Foleskola Lotsen - central mottagningsfunktion för nyanlända Internationellt arbete inom kulturskolan Internationellt arbete inom avdelningen för gymnasiet och vuxenutbildningen Gotlands folkhögskola... 6 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

104 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Ärendenr RS BUN 2018/7 & GVN 2018/5 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi 1. Bakgrund I den av regionfullmäktige antagna 1 internationella strategin för anges att internationellt arbete ska beskrivas, följas upp och årligen rapporteras i nämndens verksamhetsberättelse. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen beskriver nedan det arbete som pågått och som i vissa fall fortfarande fortgår inom förvaltningens ansvarsområde. 2. Internationellt arbete inom förskolan Inget internationellt arbete eller utbyte har skett under Internationellt arbete inom särskolan Inget internationellt arbete eller utbyte har skett under Internationellt arbete inom grundskolan 4.1 Gråboskolan Skolan har arbetat med vattenprojekt och samarbetat med Kihaba från En delegation mottogs på skolan under 2018 för att visa hur skolan arbetar med Grön flagg, källsortering med mera. 4.2 Klinteskolan Sedan många år tillbaka är internationellt arbete ett fokusområde i skolans värdegrundsarbete. Det finns ett samarbete mellan Klinteskolan och Frälsnings-armén. Gotzam Gotland och Zambia. En konsert av eleverna på Högstadiet, operation dagsverk och Öppet Hus med försäljning. Detta sker i månadsskiftet maj/juni varje år. Elevens val tränas till konsert. Eleverna säljer alster från slöjd och bildlektioner. Alla klasser arbetar utifrån temat som resulterar i utställningar. Intäkterna går rakt till barnhemmet AR- TECO i Zambia.Varje år är det olika teman utifrån värdegrund. Förra årets tema var Vatten. Lärare och elever i åk 5 arbetar varje år med Childrens World Price. Åk 5 föreläser i alla klasser kring de nominerade och elever från samtliga klasser röstar fram skolans val, vilket presenteras under Gotzam dagen. Ca 4-5 elever från åk 5-9 åker till Stockholm, med inbjudan till Vita salen under ceremonin. De dokumenterar och föreläser under Gotzam dagen för gäster som kommer under dagen. 4.3 Solbergaskolan Solbergaskolan startade hösten 2017 upp ett utbyte med Sifundzani highschool i Mbabane, Swaziland. En skolledare och tre lärare besökte Swaziland under 10 dagar i oktober som ett första steg i utbytet. Under vårterminen 2018 besökte fyra lärare från Sifundzani Gotland och Solbergskolan. 4.4 Terra Nova Höstterminen 2018 hade skolan besök av en delegation från Sudan. Det var Osman El Kheir och hans dotter med man. De hade med sig brev från Knalleskolan och Terra Novaskolans elever hade skrivit nya brev som skickades med. Eftersom postgången i Sudan inte är att lita på (ännu) skickas breven med personer som reser mellan länderna. Osman visade 1 Fastställd av regionfullmäktige Ärendenr RS 2016/540 2 (7)

105 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi nytagna bilder från Knalleskolan. Han berättade också att universitetet i området planerade att använda del av Knalleskolan som filial campus för forskare. De ska dels forska i området kring bevattning och grödor, dels visa Knalleskolans elever hur en fortsättning på skolgången kan se ut och uppmuntra fortsatt skolgång. Eleverna på Terra Novaskolan var som vanligt mycket intresserade och ville att pengar ska samlas in för att kunna åka och hälsa på. 4.5 Foleskola Fole skola är med i ett Erasmus+-projekt. Det är ett internationellt projekt där lärare från Tyskland, Spanien, Portugal, Grekland, Polen och Sverige har ett treårigt samarbete. I projektet arbetar man bland annat med programmering, matematik och engelska och de deltagande lärarna utbyter erfarenheter med varandra. Utbytet sker både digitalt genom mail, sociala medier och Skype samt fysiska möten. Varje läsår besöker de deltagande lärarna några av de andra länderna, en gång per år åker även elever med på resan. Det sker även ett utbyte mellan skolornas elever genom t.ex. Skype-möten där eleverna pratar engelska med varandra. Då frågar och berättar de för varandra om hur det är att leva och gå skolan i respektive land samt visar vad de arbetar med i skolan 4.6 Lotsen - central mottagningsfunktion för nyanlända I slutet av augusti 2017 öppnade en central mottagningsfunktionen för nyanlända inom utbildningsoch arbetslivsförvaltningens. Denna centrala mottagning för nyanlända (Lotsen) tillhör enheten för modersmål och studiehandledning vilken sorterar under barnoch utbildningsnämnden. Syftet är att detta ska säkra likvärdigheten och kvaliteten på mottagandet. Alla skolor ska få samma hjälp och stöd i arbetet med att kartlägga barns och vuxnas utbildningsbakgrund, erfarenheter och hälsostatus, genomföra skoloch samhällsintroduktion, ge studie- och yrkesvägledning, språkstöd osv. Central mottagning är ett resultat av det utvecklingsarbete som pågått i utbildningsoch arbetslivsförvaltningen inom projektet kring nyanländas lärande, tillsammans med Skolverket. Där olika insatser har gjorts för att stärka och stödja som huvudman i mottagandet och undervisningen av nyanlända elever. Projektet avslutades efter sommaren 2018 men styrgruppen kommer fortsätta utvecklingsarbetet i linje med tidigare arbete. 5. Internationellt arbete inom kulturskolan Inget internationellt arbete eller utbyte har skett under Internationellt arbete inom avdelningen för gymnasiet och vuxenutbildningen Nedan redovisas avdelningens internationella projekt som bedrivits under året. Även övrigt internationellt arbete i form av värd för besök, deltagande på konferenser beskrivs i korthet. 3 (7)

106 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi Verksamhet Utvecklingsarbete/utbyte Land Finansiering Gymnasiet Idrottsgymnasiet utbyte Bergamo/ Italien Gymnasiet APL, Bygg- och anläggningsprogrammet, åk2-3. Projekt/ utbyte med Zanzibar Tanzania Egna medel Egna medel UHR, sponsorer, fonder Gymnasiet Projekt mellan Nuckö gymnasium nära Hapsalu i Estland och Wisbygymnasiet. Syftet är ökad kunskap om varandras kulturer, historia och traditioner. I år arbetar man särskilt kring vårt gemensamma vatten och tillståndet i Östersjön. Estland Respektive skola står för egna kostnader Gymnasiet Språk- och kultursamarbete mellan Conrad-von-Soestgymnasium i Soest och Wisbygymnasiet. Eleverna från skolorna träffas vid två tillfällen under våren, en gång i Tyskland och en gång på Gotland. Respektive skola anordnar aktiviteter dagtid. Under kvällarna språkträning i värdfamiljerna. Förmodligen ett av Sveriges längsta elevutbyte (39 år). Tyskland Egna medel Gymnasiet UF Tyskland - Språk-, kultur- och entreprenöriellt utbyte med skola i Lübeck för elever på Samhälls- och naturvetenskapsprogrammet. Tyskland Extern bl,.a. Tysk-svenska Handelskammaren och UHR Gymnasiet Förstudie kring regionalt partnerskap mellan Gotland och Miory-distriktet. Avslutad p.g.a. nationellt beslut att inte medge bistånd till Vitryssland. Vitryssland ICLD Gymnasiet EU- skola Wisbygymnasiet är en av Europaparlamentets ambassadörskolor. Man arbetar för att stärka kunskapen om Sveriges medlemskap i EU och ge kunskap om vad det innebär att vara Frankrike och Belgien EU 4 (7)

107 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi medlem i en stor lagstyrd gemenskap. Resa genomförs till Europaparlamentet i Strassburg för att prova på att arbeta som parlamentariker genom att arbeta i utskott, lägga förslag och rösta. Gymnasiet Toleransprojektet - Värdegrundsarbete på Bygg- och anläggningsprogrammet i syfte att stärka elevernas yrkeskompetens och kulturförståelse. Med en ökad otrygghet och starka politiska tongångar i den offentliga diskursen lär man sig de förflutnas varningssignaler. En förstudie för eventuell utlands-apl är inledd. Polen UHR Gymnasiet Projektet Learning to Undertake Strategiska partnerskap mellan fem europeiska länder i syfte att stärka nätverk och ge kunskap om att verka på en affärsnivå. Arbetsmetoder, praxis och utmaningar delas. Projektet består av arbete med affärsidéer, koncept, affärsplaner, kommunikation och marknadsföring i fiktiva företag inom turism. Yw Portugal, Rumänien, Frankrike och Spanien UHR (Erasmus + KA2) Gymnasiet Kultursamarbete med Matera, Europas kulturhuvudstad 2019 för elever på det humanistiska och estetiska programmet. Studieresa till Kreta i syfte är att uppmärksamma vår kulturella identitet, erhålla kunskap om och skapa stolthet över den kulturella kontext vi lever i. Elever skapar bland annat en fotoutställning för publik miljö. Grekland, Italien m.fl Egna medel Integrationsenheten Nordiskt samarbete inom Nordiskt nätverk för vuxnas lärande med fokus integration/inkludering Nordiska ministerrådet Folkhögskolan Utbyte avseende socialpedagogutbildningen och Orchid school. En del av utbildningen sker på plats i Pune. Se nedan, rubrik 7.1. Indien Studerande betalar egen resa Folkhögskolan Film crew utbildningen och storyutbildningen har löpande samarbete med internationella aktörer och Olika länder Gästlärare betalas enligt praxis 5 (7)

108 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi branscher med anledning av filmproduktion. Se nedan, rubrik 7.1. Folkhögskolan Allmänna linjen tar årligen emot internationella stipendiater på förfrågan från svenska institutet. Se nedan, rubrik 7.1. Olika länder 7.1 Gotlands folkhögskola Socialpedagogutbildningen har en inriktning som heter Mänskliga rättigheter och kulturkommunikation. I den inriktningen ingår det tre veckors utbildning i staden Pune i Indien. Den person som håller i veckorna, med besök på många olika sociala organisationer och skolor och utbildning i kulturkommunikation, är Lakshmi Kumar. Lakshmi Kumar är i grunden en socionom från Indien bosatt i Pune. Hon har även i mer än 20 år arbetat med utbyten och kulturkommunikation med socionomutbildningen på Örebro universitet, där hon i år blivit utnämnd till hedersdoktor. Folkhögskolans elever som valt inriktningen Mänskliga rättigheter och kulturkommunikation, arrangerar också ett kort läger på Gotland för elever från skolan Orchid School, Pune Indien. Allmänna linjen Har haft stipendiater från Svenska institutet. Någon stipendiat från något östland har studerat på skolan under 1 år. Just nu ligger det på is eftersom Svenska institutet avvaktar att visumansökningstiden skall bli kortare. Senaste åren har eventuella stipendiater fått vänta på sitt visum så länge att det gjort det omöjligt att bevilja stipendier. Film Crew utbildningen har etablerat följande samarbete med filmskolan Whistling Woods i Mumbai, Indien. Den internationella filmskolan Whistling Woods är en av Indiens största filmskolor. Skolan ligger i hjärtat av Bollywood och utbildar elever inom en rad olika discipliner inom kommersiell filmproduktion. Gotlands folkhögskola har under de senaste åren etablerat en allt tätare kontakt med skolans lärare och institution. Lärare och utbildningsansvariga från Indien har vid flera tillfällen besökt Gotland och utbildningarna och detsamma har skett från svensk fakultet. Utbytet har lett till ett mer formellt samarbete som realiserades under hösten 2018 då två deltagare från Film Crew vistades flera veckor på Whistling Woods där de fick bo hos elever på skolan, ta del av utbildningen samt besöka Bollywood. Syftet med deltagarnas vistelse var framförallt att de skulle möta det animation/effekt-team som tidig vår 2019 kommer att besöka Gotland och arbeta tillsamman med Film Crew i den produktion som produceras i studion av Film Crew & Story. Ytterligare ett syfte var att deltagarna skulle få möjligheten att göra ett kulturellt utbyte. Baserat på hur samarbetet fortlöper kommer skolan att ytterligare formalisera samarbetet och göra det till ett återkommande inslag. 6 (7)

109 Ärendenr RS BUN 2019/7 & GVN 2018/259 Datum Utbildning- och arbetslivsförvaltningen Uppföljning av internationell strategi Storyutbildningen - Storyutbildningen samarbetar med manusförfattare från hela världen men företrädelsevis från USA och Hollywood. Utbytet är omfattande och beskrivs på skolans hemsida. Samarbete med Michael Weiss Publisher har inletts som är en av de absolut största bokförläggarna avseende filmlitteratur. Avsikten är att utveckla ett samarbete med målsättningen att studenter på Storyutbildningen kan översätta någon bok till svenska och lansera i Sverige. Story är med i en mailinglista med nya böcker som vi kan få ta del av och läsa samt skriva reviews på under namnet Storyutbildningen. 7 (7)

110 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Elevhälsans medicinska insats Patientsäkerhetsberättelse 2018 Elevhälsans medicinska (EMI) insats består idag av 19 skolsköterskor, 1 skolläkare samt 1 skolöverläkare som är specialist i barnoch ungdomsmedicin. Samtliga skolsköterskor har specialistutbildning, med undantag av 2 skolsköterskor som är under utbildning men beräknas vara klara under En vikarierande skolsköterska har endast grundutbildning. Vakanser har funnits under hösten på grund av en uppsägning och en sjukskrivning. Idag är det full bemanning. EMI har under året deltagit i förvaltningens satsning, Tillgängliga lärmiljöer i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten, tillsammans med sina skolor (rektorer, specialpedagoger och övrig elevhälsopersonal). Majoriteten av skolsköterskorna deltog i nationell konferensen för skolsköterskor i april, Skolsköterskedagarna, för kompetensutveckling. Satsningar på ytterligare kompetensutveckling som gjorts under året är: Elevhälsa nyanlända elever, Hederskultur, MI (motiverande samtal) - fördjupning, Handledarutbildning för studerande, Utbildning blankettdesign PMO/journalsystem och Nätverksträff för hälsosamtal. Skolläkarna har påbörjat Specialistutbildning i skolhälsovård för läkare. Under hösten har EMI tagit emot 10 studenter för praktik. Dessa studenter genomgår specialistutbildning till distriktssköterskor. Studenterna har varit placerade 3 veckor hos olika skolsköterskor under en 6 veckors period. Fortlöpande arbete har pågått under året med EMI: s basprogram. Statistik : Vaccinationer: Totalt antal givna vaccinationer 1668 st. Unika elever 1563 st. Hälsobesök åk 2: 403 elever Hälsobesök åk 4: 336 elever Hälsobesök åk 6: 294 elever Hälsobesök åk 8: 463 elever Hälsobesök gymnasiet åk 1: 487 elever Planerade besök: Antal kontakter Unika elever 2920 st. Här ingår även kontrollelever. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Bg Pg Org nr Webbplats facebook.com/regiongotland

111 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 2 (4) Oplanerade besök/ öppen mottagning: Antal 2397 st. Unika elever 1495 st. EMI: s basprogram, fortlöpande arbete under året; Årskurs Aktivitet Skolsköterska Skolläkare Förskoleklass Rekvirera BVC-journal. Administrera hälsobesök inklusive utskick av hälsoformulär. X x Genomgång av hälsouppgifter. x v.b Bedömning av vaccinationsstatus och ev ordination av vaccinationskomplettering. x v.b Samtal med elev och vårdnadshavare. x v.b. Undersökning av längd, vikt, rygg avseende skolios, motorik, synskärpa vid behov och hörsel vid behov. x v.b. Bedömning och registrering beträffande kontrollelever x v.b Informationsöverföring till/ från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev och vårdnadshavare. x v.b 1 Uppföljning av kontrollelever. x v.b 2 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. x Undersökning av längd och vikt. x 3 Uppföljning av kontrollelever. x v.b 4 Administrera hälsobesök inklusive utskick av hälsoformulär. x Genomgång av hälsouppgifter. x v.b. Undersökning av längd, vikt, rygg avseende skolios och synskärpa x Hälsosamtal med elev. Hälsoprofil. Samtal med vårdnadshavare vid behov. x v.b. Särskild läkarundersökning/ uppföljning av vissa elever. v.b Informationsöverföring till/ från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev och vårdnadshavare. x v.b. 5 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Vaccination mot humant papillomvirus - flickor, två doser. x 6 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Undersökning av rygg avseende skolios, längd och vikt. x

112 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 3 (4) 7 Uppföljning av kontrollelever x v.b 8 Administrera hälsobesök inklusive utskick av hälsoformulär. Genomgång av hälsouppgifter. Vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta. Undersökning av hörsel, syn, färgsinne, rygg avseende skolios, längd och vikt. x v.b. Hälsosamtal med elev. Hälsoprofil. Samtal med vårdnadshavare vid behov. Särskild läkarundersökning / uppföljning av vissa elever. x v.b. v.b Medicinsk SYV vid behov. x v.b. Informationsöverföring till/från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev och vårdnadshavare. x v.b. 9 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Medicinsk SYV vid behov. x v.b. Vid behov, informationsöverföring inför gymnasiestarten i samråd med elev och vårdnadshavare. v.b. v.b. x x x v.b. Gy 1 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Administrera hälsobesök. x Erbjudande om hälsosamtal och undersökning av syn, längd och vikt. x Särskilda åtgärder enligt föreskrifter* för programmen; Barn och fritid, Fordon, Omvårdnad och Sjöfart. x X Hörselkontroll på programmen; Bygg, Fordon, Naturbruk, Estetiska (musik) och Sjöfart. x Undersökning av rygg avseende skolios för elever med sen pubertet. x v.b. Medicinsk studie- och yrkesvägledning (SYV) vid behov. x v.b. Samtal med vårdnadshavare vid behov. v.b. v.b. Informationsöverföring till/från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev och vårdnadshavare. v.b. v.b. Gy 2 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Särskilda åtgärder enligt föreskrifter* för programmen; Fordon (karosseri) och Sjöfart. x/ v.b. x/ v.b. Medicinsk studie- och yrkesvägledning (SYV) vid behov. x v.b. Samtal med vårdnadshavare vid behov. v.b. v.b. Informationsöverföring till/från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev och vårdnadshavare. v.b. v.b. Gy 3 Uppföljning av kontrollelever. x v.b Särskilda åtgärder enligt föreskrifter* för programmen; Fordon (karosseri) och Sjöfart. v.b. v.b. Medicinsk studie- och yrkesvägledning (SYV) vid behov. x v.b. Informationsöverföring till/från lärare, skolledning, EHK etc i samråd med elev. v.b. v.b.

113 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen 4 (4) Skolsköterskorna har regelbundet deltagit i elevhälsoteamens möten och vid behov/mån av tid, även på klasskonferenser och föräldramöten. Har även deltagit i klassrumsinformation/undervisning gällande kost, sömn, hygien, sex och samlevnad m.m. Mycket tid har ägnats åt till kontakt och uppföljning med föräldrar via telefon, främst gällande de yngre eleverna. Under vårterminen har Lotsen (mottagning av nyanlända) av varit bemannad 2 dagar per vecka av skolsköterska. Under hösten endast 1 dag per vecka. Utvecklingsarbete har påbörjats med digitalisering av hälsosamtal och modell för gotländsk metodbok. Alla skolsköterskor har varit involverade i arbetet. Skolläkarmottagningar har skett regelbundet på alla skolor (går ej att få fullständig statistik på detta, har ej funnits som sökord förrän till HT-18). Nytt för HT-18 är att skolläkare gör en medicinsk bedömning på alla barn med eventuella behov av specialistinsats, NPF-utredning. Samarbete har skett med andra aktörer inom, HSF och SOF. EMI har deltagit i olika nätverk och arbetsgrupper: Mat och Hälsa Referensgrupp, Tobaksfrågor Referensgrupp, Sexualitet och Relationer Forumgrupp, STI-gruppen (sexuellt överförbara sjukdomar), Regionen Gotlands Allergikommitté, Mini-Maria Samverkansgrupp, E-hälsa Referensgrupp och Smittskydd BHV-EMI Samarbetsgrupp.

114 Skolverkets statsbidrag 2018 Namn Sökt Sökta kr Beviljade kr Förskola Läslyftet i förskolan 2018/2019 Nej Omsorg på kvällar, nätter och helger Ja kr kr Kvalitetssäkrande åtgärder Ja kr kr Mindre barngrupper 2018/2019 Ja kr kr Grundskola Läslyftet 2018/2019 Ja kr kr Läxhjälp* Ja kr kr Specialpedagogik för lärande 2018/2019 Ja kr kr Lovskola 2018 Ja kr kr Lågstadiesatsningen 2018/2019 Ja kr kr Fritidshemssatsningen 2018/2019 Ja kr kr Nyanlända elever VT 2018 Nej Science center ** Ja kr Ökad jämlikhet 2018 Ja Samordning nyanlända 2018 Ja kr kr Likvärdig skola 2018 Ja kr kr Elevhälsa Nej Papperslösa barn Ja kr kr Summa BUN kr Gymnasiet Gymnasial lärlingsutbildning VT 18 + HT 18 Ja kr kr Introduktionsprogram (ansökan jan feb) Nej Säkerhetshöjande åtgärder Ja kr - kr Försöksverksamhet med branschskolor Ja kr kr Entreprenörskap huvudmän Ja kr kr Fjärde tekniskt år Nej Vuxenutbildning Lärlingvux + SIF & sva Ja kr Yrkesförarutbildning Ja kr kr Yrkesvux + SIF & sva Ja kr kr Kommunal yrkesutbildning Ja kr kr Traineejobb Nej Traineejobb Hälso- och sjukvård Ja kr kr Fortbildning SVA och SFI VT 18 Nej Lärcentrum 2018 Ja kr kr Utveckla SFI Ja kr kr Behörighetsgivande utb. Yrkeslärare Nej Kompetensutveckling yrkeslärare Nej Branschers arbete för fler yrkeslärare Nej Summa GVN kr kr Statsbidrag som berör hela förvaltningen Högskolestudier specialpedagogik VT 18 + HT 18 Ja kr kr Icke folkbokförda elever Nej Karriärtjänster 2018/2019 Ja kr kr Lärarlönelyftet 2018/2019 Ja kr kr Lärarlyftet VT 18 + HT 18 Ja kr kr Skolledare & karriärstjänster Nej Hälsofrämjande skola Ja kr - kr SIS-medel Ja kr kr Skolbiblotek Nej Summa statsbidrag som berör hela förvaltningen kr kr Summa BUN + GVN samt stöd som berör hela förvaltningen kr kr

115 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ärendenr BUN 2019/39 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (1) Datum 22 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Överföring av resultat 2018 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår barnoch utbildningsnämnden besluta att hos regionstyrelsen hemställa om: att inte bli påförda 2018 års resultat, ett underskott på kronor att regionstyrelsen i sitt beslut om det förhandlade underskottet tar hänsyn till de förändringar som varit i barnoch elevvolymer och därav reducerar det överförda resultatet för Bakgrund och ärendebeskrivning Reglerna för överföring av resultat finns beskrivna i Regler för styrning och uppföljning i Gotlands kommun. Reglerna innebär i sin korthet att av förhandlat överskott överförs 75 procent och förhandlat underskott i sin helhet. Under året har nämnden utnyttjat sitt eget kapital med kronor. Det egna kapitalet var vid ingången av år 2018 positivt och är på 39,2 miljoner kronor. Resursfördelningen, barn och elevvolymer, har under budgetåret varit underbudgeterat och redovisar ett negativt resultat på 41,5 miljoner kronor. Underbudgeteringen i resursfördelningen beror på 638 fler barn och elever än prognostiserat. Av resultatet utgör semesterlöneskuldens negativa förändring kronor. Besparingskravet på 12,5 miljoner kronor har nämnden uppnått. På grund av att täckning saknas för fler barn och elever uppnår inte nämnden ett balanserat resultat. Ärendets beredning Ärendet har behandlats tillsammans med ledningsgrupp. Anders Jolby Utbildningsdirektör Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr

116 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Ärendenr BUN 2018/7 Handlingstyp Bilaga 1 (1) Datum 22 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Köp från uppdragsföretag, mnkr 2018 Skolform Leverantör/uppdragstagare Belopp Andel Förskola Hellvi förskola koop 2,56 3,5% Förskola Loket förskola koop 2,76 3,8% Förskola Prästbacken förskola koop 2,53 3,4% Förskola Athene förskola 7,69 10,5% Förskola Riddarsporren förskola 4,50 6,1% Förskola Karlavagnen förskola 6,42 8,7% Förskola Slottsparken förskola 3,78 5,1% Förskola Fröet förskola 3,04 4,1% Förskola Positivet förskola 3,20 4,4% Förskola Montessori förskola 3,11 4,2% Förskola Alla årstider Stjärngatan 0,63 0,9% Förskola Alla årstider Russet 4,14 5,6% Förskola Alla årstider Hogrän 2,31 3,1% Förskola Bikupan förskola 2,44 3,3% Förskola Bysen förskola 2,15 2,9% Förskola Lyckan förskola 3,08 4,2% Förskola Tofflan förskola 2,86 3,9% Förskola Fårö förskola 1,88 2,6% Förskola Athene Fardhem förskola 3,00 4,1% Förskola Suderängens förskola Ek.Fö 0,94 1,3% Förskola Ekolek Barnomsorg AB 1,66 2,3% Förskola Friskola Montessori Gotland 3,22 4,4% Förskola Förskolan Sankta Maria 2,52 3,4% Förskola Guteskolan 3,06 4,2% Summa 73,48 100% Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post registrator-bun alt gvn@gotland.se Webbplats Org nr

117 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/ januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Bilaga, uppföljning av besparingar 2016 samt pågående besparingsprogram 2017 till 2019 Förslag till beslut Nämnden beslutar att inge denna skrivelse till regionstyrelsen som redovisning av uppdraget kring besparingsprogram för planperioden Sammanfattning Nämnden har i samband med bokslutet för 2018 getts i uppdrag att beskriva nuläget för dess del av besparingsprogrammet I särskild skrivelse som bilaga ska nämnden beskriva vilka åtgärder som vidtagits och effekter av dessa på verksamhet och ekonomi. Nämnden ska utgå ifrån det beslut som togs i regionfullmäktige , 90 samt , 200. Nämnden ska också beskriva planeringen för hur besparingen för 2019 ska genomföras och vilka ytterligare effekter detta ger. Beslutet som togs i regionfullmäktige , 90 är som följer: Utbud och effektiviseringar inklusive personalstrategiska åtgärder Regionstyrelsen får i uppdrag att till fullmäktiges sammanträde lämna en samlad rapport kring hur uppdragen enligt nedan har hanterats. Berörda nämnder ska alltså återrapportera respektive uppdrag till ledningskontoret senast för fortsatt beredning. Barn- och utbildningsnämnden och gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden får i uppdrag att, utifrån strategier angivna nedan, redovisa förutsättningarna att minska kostnaderna med 50 miljoner kronor fördelat under perioden Integrerade skolformer och flexibel lokalanvändning för att bygga bärkraftiga enheter med högt resursutnyttjande. - Nämnden fullföljer den återrapporterade strategin genom att till hösten 2019 starta Polhemsskolan en F-6 skola i kvarteret Hackspetten, norra Visby. För nämnden är det alltid en pågående process att effektivisera nyttjandet av lokaler utifrån behov och tillgängliga resurser. För att nämna något exempel för detta så har renoveringen av skolan i Västerhejde möjliggjort ett större resursutnyttjande. På Högbyskolan i Hemse har skolledningen samordnats i skolans lokaler för att tidigare varit placerade i kommunhuset, förutsättningar utreds även för att öppna förskolan skall flytta in i lokaler på Högbyskolan. 1 (7) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

118 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 Ett systematiskt geografiskt perspektiv där lokal särart och lokala behov strukturerar utbudet med grund i serviceutbudsutredningen och den kommande serviceplanen. - Under planperioden har nämnden haft en avvaktande förhållning till den nu av regionfullmäktige antagna Strategi för ett långsiktigt hållbart serviceutbud Arbete kommer nu att påbörjas med serviceutbudet som grund för fortsatt planering och samordning med övrig service. Integrera verksamheter över förvaltningsgränser. - Bildandet av utbildningsoch arbetslivsförvaltningen har medfört att samverkan inom barn och utbildningsnämndens och gymnasieoch vuxenutbildningsnämndens verksamhetsområden har ökat. Andra exempel är samverkan mellan kultur och fritidsavdelningen gällande skolbibliotek och idrottshallar. Planera för större enheter i syfte att uppnå bättre pedagogiska möjligheter och effektivitet inom samtliga skolformer. - Arbete pågår att skapa bärkraftiga förskolor med pedagogiska möjligheter och effektivitet där förskolor med få avdelningar avvecklas eller samordnas till större enheter med fler avdelningar ett exempel på detta är förskolan Törneqvior. Effektivisera små skolenheters verksamhet. - Istället för att bygga Tofta förskola så skapades plats på Eskelhem skola med en förskola och F-3 skola. När det gäller skolstruktur så tas hänsyn till serviceplanen och att det fortsatta arbetet utgå från denna vilket i slutändan kan innebära investeringar i skollokaler och skolbyggnader för större bärkraftiga skolenheter. Fler ska nå gymnasieexamen. - Grundskolan arbetar med att öka likvärdigheten inom regionens skolor för att fler elever ska uppnå behörighet för gymnasiet. Besparingar och anpassningar beslutade 2016 samt för planperioden 2017 till 2019 Förvaltningen har i den fortsatta beskrivningen av besparingar valt att lyfta fram de ramjusteringar som gjorts under åren , att år 2016 medräknas är av den anledningen att det även för år 2016 var ett stort sparbeting. Sparbetinget för år 2016 behöver medräknas i en analys om betingen under åren har haft någon effekt. Beslutade besparingar 1 Nämnd Omförd Extra Totalt Totalt Fördelning BUN 14, , ,7 44,2 74,04% 58,4 GVN 3, ,5 15,5 25,96% 19,4 Totalt 18, , ,2 59,7 77,8 1 Besparingar RF 280, Besparingar enligt plan RS 250, RF 87, Omfördelning RS 132, Extra beting RF 97, (7)

119 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 Ovan tabell ger en samlad bild om de ramjusteringar som gjorts för barn och utbildningsnämnden samt gymnasieoch vuxenutbildningsnämnden under perioden 2016 till 2019, beloppen avser miljoner kronor. Reella justeringar som gjorts av nämndernas samlade budgetramar är på 59,7 miljoner kronor och överstiger de tidigare fastställda 50 miljoner kronor i besparing för planperioden Har beslutade besparingar gett någon effekt? Den ekonomiska effekten av beslutade besparingar är att regionens kostnader per invånare för att utbilda barn och elever inom nämndens verksamhetsområde har, från 2016 till 2017, minskat med totalt 58,3 miljoner kronor. För grundskolan som exempel har grundbeloppet, den ersättning som utges per elev, för året 2016 i en jämförelse med år 2019 minskat med 907 kronor per elev, där motsvarande indexuppräkning till år 2019 pekar mot att grundbeloppet borde istället ha ökat med kronor per elev. Referenskostnaden i relation till besparingar Uppgifterna i diagrammet nedan är hämtade från kommun och landstingsdatabasen, KOLADA. Referenskostnaden 2 är den kostnad som en kommun skulle ha om verksamheten bedrevs på en genomsnittlig avgifts-, ambitions och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna. Referenskostnaden redovisas som kronor per invånare, det vill säga vad kostar utbildning per skolform för folkbokförd person i. Uppgifterna avser samtlig regi och grundskola inkluderar förskoleklass 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Avvikelse referenskostnad Sparbeting , 39,1 mnkr Förskola 28,5% 21,7% 19,8% Fritidshem 39,7% 29,4% 23,4% Grundskola 19,4% 17,7% 12,5% Gymnasieskola 16,3% 16,8% 10,4% -7,8 mnkr -20,2 mnkr -30,3 mnkr -11,4 mnkr Effekt besparing , -69,7 mnkr Diagrammet med referenskostnaden visar att har procentuellt högre kostnader, för varje skolform, än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunala kostnadsutjämningssystemet. En omräkning av den procentuella avvikelsen till kronor visar att den egna kommunen har till år 2017 minskat kostnaden med 69,7 miljoner kronor detta i förhållande till att sparbetinget för motsvarande period var 39,1 miljoner kronor. Den samlade överkostnaden för alla skolformer år 2017 är 168,7 miljoner kronor. Under sommaren 2019 publiceras 2 Referenskostnaden bygger i sin grund på standardkostnaden 3 (7)

120 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 siffrorna från räkenskapssammandraget 2018, sannolikt kommer dessa siffror visa på en fortsatt minskning av kostnaderna per skolform. Grundbeloppets utveckling 2016 till 2019 Nedan diagram visar grundbeloppets utveckling från 2016 till Beloppen avser kronor per barn och elev. Grundbeloppet är den ersättning som huvudmannen erhåller per inskrivet barn och elev. Grundbeloppet är beräknat i enlighet med skollagen 3 samt lagen om offentliga bidrag på lika villkor 4. Grundskola åk 7-9 Grundskola åk 4-6 Grundskola åk 1-3 Förskoleklass Fritidshem 6-12 år Förskola 2,6-5 år Förskola 1-2,5 år Grundbeloppet har under planperioden i jämförelse med 2016 minskat för alla skolformer per skolform, förutom för fritidshem vilket är starkt kopplat till beslutet om samlad skoldag, läs besparingar Det som i huvudsak har påverkat grundbeloppets utveckling är besparingar gjorda under planperioden, vilket redovisas senare i dokumentet. Men även förändringar i s internränta och ändrade redovisningsprinciper gällande komponentavskrivning och förändringar av kapitalkostnaden har påverkat grundbeloppet negativt. Ett skolindex 5 beräknat på grundbeloppet för grundskolan 2016 uttryckt för år 2019 skulle ge ett grundbelopp för grundskolan på kronor per elev, en positiv utveckling på kronor per elev. Konsekvensen av barn och elevökningar samt besparingar har medfört att grundbeloppet istället under planperioden haft en negativ utveckling på 907 kronor per barn och elev. 3 Skollag (2010:800), avser kapitel för gällande skolform samt paragraf avseende bidrag från hemkommunen 4 Prop. 2008/09:171 5 SKOLFS 2018:248, 2017:93 samt 2016:75, regeringen fastställer årligen skolindex 4 (7)

121 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 Av nämnden beslutade besparingar och anpassningar De efterföljande tabellerna med dess text avser vad nämnden har fattat för beslut angående besparingar och anpassningar av budget för planperioden. Besparingar Stänga förskolan Misteln i Tingstäde, avser lokalkostnader Stänga förskolan Vildrosen i Klintehamn, avser lokalkostnader Minska grundbeloppet för förskola inklusive avvecklingen i Tingstäde Avveckling av två mindre förskolor, vilket innebär fler barn på övriga förskolor utan personalökning Minska grundbeloppet till grundskola inklusive förskoleklass Avsluta samlad skoldag från ht 2017 Av total årsbudget på 29 miljoner kronor för samlad skoldag görs en besparing med 13 miljoner kronor. Till fritidshem återförs 10 miljoner kronor i årsbudget och 6 miljoner kronor kvarhålls i årsbudget för åk 1-3.Medför minskat grundbelopp F Förändra beräkningen för ersättning gällande Sva-undervisning Förändra beräkningen för pedagogiska måltider: Fler barn och elever per pedagog Minska buffert Minska kulturskolans ram Minska Särskolans ram Minska kostnaden för digital arbetsplats (DAP-abonnemang) Flytta ur verksamhet i hus 124 på visborgsområdet 500 Besparing Besparingar Lokalkostnader, ändrade redovisningsprinciper -fristående huvudman Samlad skoldag -kommunal huvudman fristående huvudman Generellt sparbeting alla skolformer samt stab -kommunal huvudman fristående huvudman 200 Besparing De ändrade redovisningsprinciperna för lokalkostnaderna medför att det utbetalade grundbeloppet per skolform till fristående huvudman blir lägre 2018 i jämförelse med grundbeloppet Den lägre lokalkostnaden är lika oavsett huvudman. I fastställandet av internbudget 2017 och beslutet om att avsluta samlad skoldag från och med höstterminen 2017 var den totala årsbudgeten för samlad skoldag 29 miljoner kronor. Genom att avsluta samlad skoldag skall en besparing motsvarande 13 miljoner kronor i den kommunala budgeten uppnås, genom att 10 miljoner kronor i årsbudget återfördes till fritidshem och 6 miljoner kronor kvarhölls i årsbudget för åk F-3. Effekten för resterande del av sparbetinget för grundbeloppet 2018 uttrycks här som en del av sparbetinget. Prognostiserad helårseffekt av beslutet taget för hösten 2017 är 14,7 miljoner kronor. 5 (7)

122 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 Besparingar 2019 Besparing och underlag för omfördelning 1. Ändrade redovisningsprinciper för lokaler samt förändring i kapitalkostnader -fristående huvudman Särskilda undervisningsgrupper -fristående huvudman Buffert, lokaler -upplösning av lokalbuffert IT, digital arbetsplats -fristående huvudman 130 -kommunal huvudman Särskolan -reducering av ram, överbudgeterad ram Förskolan -fristående huvudman 410 -kommunal huvudman Fritidshem -fristående huvudman 88 -kommunal huvudman Avdelningen kvalitet och utveckling -riktade insatser Avdelningen grundskola -landsbygdsstöd Besparing Fastställt besparingsmål Differens att omfördela De ändrade redovisningsprinciperna för lokaler samt förändring i kapitalkostnader medför att det utbetalade grundbeloppet per program till fristående huvudman blir lägre 2019 i jämförelse med grundbeloppet Den lägre lokalkostnaden, kapitalkostnaden och räntekostnaden är lika oavsett huvudman. Nämnden fattade beslut den 21 mars 2018, BUN 42, att 10,2 miljoner kronor avlyfts från grundbeloppet till särskilt stöd för barn och elever i språkförskolan och språkskolan F-9 från och med budgetåret 2019 (särskild undervisningsgrupp) förändringen i grundbeloppet är lika oavsett huvudman. Under 2018 har en lokalbuffert funnits den upplöses inför budget 2019, anledning till bufferten var oklarheter av kostnadseffekt på grund av komponentavskrivningarna för år Budgeten för digital arbetsplats reduceras med hänsyn till översyn och neddragning av abonnemang. De senaste åren har särskolan haft en överbudgetering, i budget 2019 justeras detta, verksamheten påverkas inte. Förskolan får ett generellt sparbeting på två miljoner kronor, grundbeloppet blir lika oavsett huvudman. Fritidshemmen får en generell besparing på en miljon kronor, grundbeloppet blir lika oavsett huvudman. Avdelningen kvalitet och utveckling får en minskad budget avseende riktade insatser, kompetensutvecklande insatser. För avdelningen grundskola, reduceras budgetramen för landsbygdsstödet. 6 (7)

123 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/899 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 7 (7)

124 RAPPORT Verksamhetsberättelse, 2018 Avdelningen för Barn- och elevhälsa Fastställd av Välj ett objekt Framtagen av Välj ett objekt Datum Välj publiceringsdatum Ärendenr [Ärendenummer] Version 1.0 Eventuell bild Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

125 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, 2018 Verksamhetsberättelse, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Förväntad utveckling Perspektiv samhälle Kvalitet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Ekonomi Bilaga uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) (9)

126 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, Sammanfattning Verksamhetsgrannar, rektorer och barnoch elevhälsans medarbetare ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån bl.a. psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Vår utmaning här är att hitta sätt att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande (som skollagen kräver) samtidigt som efterfrågan och trycket på Barn- och elevhälsan kompetenser och insatser gällande individärenden i det åtgärdande arbetet är mycket stort. Kompetensförsörjningen är ständigt en aktuell fråga som vi måste arbeta med. Vakanser får stora konsekvenser för bibehållen likvärdighet och kvalitet för eleverna samt innebär arbetsmiljörisker för medarbetare. Vi har flera pensionsavgångar i närtid och här finns oro att vakanser kan bli långvariga utifrån att det är nationella bristyrken som elevhälsan organiserar. Majoriteten av rektorerna på grundskolan (52,4 % av 21 st svarande) för fram att de inte har förutsättningar att leva upp till lagkravet på ett elevhälsoarbete som främst är före-byggande och hälsofrämjande. Risken att vi inte kan möte elevernas behov av elevhälsa behöver belysas ytterligare. Vi har under året tagit ytterligare steg i att utveckla kvalitet och likvärdighet genom t.ex. arbete med vårt psykosociala program, föräldrautbildning, forskningssamarbete gällande tidiga och förebyggande insatser, riktade föreläsningar till pedagoger och förstärkt samverkan med barnpsykiatrin. Vi har även påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering 2 Händelser av väsentlig betydelse Barn- och elevhälsan var i slutet av 2018 i stort sätt fulltaligt i samtliga yrkesgrupper vilket är svårt att uppnå då Barn- och elevhälsans professioner är nationella bristyrken. I dagsläget mycket svårt att rekrytera legitimerade psykologer. Statsbidrag, Likvärdig skola, som gått till grundskolan, har kunnat finansiera en resursökning (skolkuratorstjänst) av elevhälsopersonal som förstärker möjligheten att kunna ge insatser utifrån elevers behov 3 Förväntad utveckling Barn och ungas ökande psykiska ohälsa Skolan hanterar såväl elevers lärande som deras hälsa, och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Det råder ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande. En god hälsa är en viktig förutsättning för att klara skolan och omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för den mentala hälsan. Våra verksamhetsgrannar, rektorer samt skolans- och barnoch elevhälsans medarbetare ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån bl.a. psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. I skolan på Gotland har elever med hög skolfrånvaro 3 (9)

127 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, 2018 ökat och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. Våra skolsköterskor, skolpsykologer och skolkuratorer beskriver att behovstrycket och efterfrågan på deras insatser från både elever, rektorer, lärare och föräldrar är större än deras resursmöjligheter. Jämfört med riket kan vi utläsa, i den statistik som står till buds, att Gotlands siffror sticker ut på ett negativt sätt. Detta inkluderar självmordsstatistiken där tex under år 2018 vi beklagligt nog kan konstatera att två gymnasielever begick självmord. Vi kan också utläsa att Gotlands barn och ungdomar har högre förekomst än rikssnittet gällande orosanmälningar till socialtjänsten, psykisk funktionsnedsättning, förskrivning av ADHD-läkemedel, antidepressiva läkemedel samt sömnmedel och lugnande medel. I våra egna avvikelsesystem, som Flexite, kan vi även se oroande tendenser att fler barn och elever än tidigare är starkt utåtagerande och uppvisar våldsbeteende. Den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har nationellt konstaterats genom bland annat rapporter från myndigheter som folkhälsomyndigheten och socialstyrelsen. Här beskrivs att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Jämfört med andra nordiska länder har ökningen av psykosomatiska symtom varit mer omfattande i Sverige. Vidare beskrivs här att under de senaste 20 åren har psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna i Sverige ökat. Ökningen rör såväl självrapporterade psykiska besvär som diagnostiserade psykiska sjukdomar. Kännetecknande för ökningen i psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige är att den återfinns i hela ungdomspopulationen. Detta kan tyda på att orsaker till ökningen går att finna i miljöer där de flesta ungdomar vistas, som i skolan 4 Perspektiv samhälle 5 Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat Vår verksamhet består av medarbetare med rätt kompetens och som mycket engagerat arbetar för att göra skillnad varje dag för barnen och eleverna utifrån medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. 4 (9)

128 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, 2018 Elevhälsan som utgör en av skolornas lagstadgade huvudprocesser och där den nationella bedömningen, som vi delar, är att elevhälsan är en viktig resurs för skolans arbete med elevers välbefinnande, utveckling och lärande och att kunskapsuppbyggnaden och kunskapsspridningen gällande arbetssätt och metoder inom elevhälsoområdet behöver förbättras. Det handlar dels om hur skolors generella hälsofrämjande arbete kan utformas för att ha effekt och vara en integrerad del i skolans verksamhet, dels om att utarbeta evidensbaserade program för att motverka psykisk ohälsa. Verksamhetsgrannar, rektorer och barnoch elevhälsans medarbetare ser alla tendensen att fler barn och unga är i behov av stöd och insatser utifrån psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa. Vår utmaning här är att hitta sätt att främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande (som skollagen kräver) samtidigt som efterfrågan och trycket på Barn- och elevhälsan kompetenser och insatser gällande individärenden i det åtgärdande arbetet är mycket stort. Vi har under året tagit ytterligare steg i att utveckla kvalitet och likvärdighet genom t.ex. arbete med vårt psykosociala program, föräldrautbildning, forskningssamarbete gällande tidiga och förebyggande insatser, riktade föreläsningar till pedagoger och förstärkt samverkan med barnpsykiatrin. Vi har även påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering. Kvalitet/tillgänglighet får konsekvenser beroende på antal elever per medarbetare samt antal skolor/enheter som varje medarbetare riktas mot. Till exempel har en skolkurator på grundskolan hos oss närmare 700 elever samt majoriteten av skolkuratorer verkar på 3-5 skolor/enheter 6 Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Har inte valts som ett prioriterat område att arbeta med utifrån medarbetarundersökningens resultat. 5 (9)

129 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) För att få en så god arbetsmiljö som möjligt liksom personligt och professionellt växande och välmående arbetar vi aktivt med att utveckla tydlighet, likvärdighet, lära av varandra, dela med sig, lyfta goda exempel, lösningsfokuserat förhållningssätt och utökat teamarbete. Hela Barn- och elevhälsan har träffats 1,5 timme en gång per månad samt 1 heldag i år för bland annat gemensam kompetensutveckling, systematiskt kvalitetsarbete, arbete med verksamhetsplan/ handlingsplan och kollegialt lärande. Respektive yrkesgrupp har träffats 1 dag/ månad för bland annat diskussion av gemensamma professionsfrågor och kvalitetsarbete. APT har hållits 1 gång/månad samt facklig samverkan fyra gånger under respektive termin Ledarskap Enligt medarbetarenkätresultatet uppskattar medarbetarna samt har förtroende för ledarskapet Det finns energi/engagemang i medarbetargruppen och medarbetarna har tydliga mål att arbeta efter. Utvecklingsområden är bl.a. stressnivå, återhämtningsmöjligheter och förutsättningar. Stort medarbetarantal (närmare 50 stycken) som består av olika professioner (läkare, skolsköterskor, psykologer, kuratorer och specialpedagoger) under ledning av en chef. Barnoch elevhälsans chef är inte placerad på samma arbetsplats som medarbetarna. Medarbetarnas arbetsplatser finns över hela ön. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Högt/bra resultat på jag är insatt i min arbetsplats mål och jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Analysera sjuktal och kommentera eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Sjuktalet fram till ht 2018: 9,68. Sjuktalet för år 2017 var 7,7, vilket kan jämföras med 8,64 år (9)

130 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Prognos ekonomi i balans. Högst undermålig ekonomiuppföljning så osäkerhetsaspekten i prognosen bör beaktas. 7 (9)

131 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, Bilaga uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsätta utveckla det likvärdiga hälsofrämjandeelevhälsoarbetet Utveckla våra elevhälsoteam X X Deltagande i förvaltningens SPSM satsning En tillgänglig utbildning X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Genomfört det psykosociala programmet enligt plan, samt påbörjat en utökning. Barnoch elevhälsan har ingått i omgång 1, 2, 3, 4 och sista omgången av utbildningen Tillgänglig utbildning/spsm Utvecklingsområde2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Genomförande av arbetsvärdering BAS X Ökad tydlighet gällande förhållandet av fysiska arbetsmiljö En god arbetsmiljö X X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Inventering av den fysiska arbetsplatsen har tagits fram samt en påbörjad åtgärdsplan i samarbete med chefen för grundskolan och försörjningsavdelningen Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet X Fortsatt utveckling av elevhälsobesöken X Fortsatt arbete med aktiviteter med kollegialt lärande i fokus X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Vi har kollegialt lärande som stående punkt på dagordningen varje gång vi har APT och yrkesgruppsträff. Fler delar med sig och ribban för detta har sänkts till att fler vågar, vill 8 (9)

132 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Välj publiceringsdatum Avdelningen för Barn- och elevhälsa Verksamhetsberättelse, 2018 och gör. Vi har påbörjat en digitaliseringsprocess för hälsosamtal som kommer att generera statistik gällande elevernas psykiska och fysiska hälsa på individnivå, gruppnivå, skolnivå och Gotlandsnivå. Vår förhoppning är bl.a. att kunna bidra med underlag för strategisk planering. Under ht 18 har samtliga skolsköterskor använt digital plattform för insamlade av hälsosamtalsuppgifter. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsätta utveckla samarbete med universitet/högs-kola ink förstärka mottagande av studentpraktikan-ter/ptp X Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har haft studentpraktikanter på både psykolog- och skolsköterskesidan under våren. Under hösten mottog vi ca 10 ytterligare studentpraktikanter hos skolsköterskorna i samarbete med Uppsala universitet. Har anställt tre PTP-psykologer 2018 (varav två tillträder 2019) samt vi har bistått socialtjänsten med psykologhandledning till en av deras PTPpsykologer Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt utveckling av elevhälsans arbete i Lotsen Deltagande i TMO utbildning Deltagande i aktuella nätverk X X X Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har byggt upp och ansvarar för den medicinska delen av Lotsens verksamhet med befintliga resurser. 9 (9)

133 RAPPORT Verksamhetsberättelse 2018 Avdelningen för förskolan Framtagen av avdelningschef för förskolan Datum Ärendenr BUN 2018 Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

134 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Rekrytering Organisationsförändringar Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Ny chef Invigning av Törnekvior förskola Ny förskola i Fårösund invigd Barngruppers storlek i förskolan Tillgång förskoleplatser Tillsyn av Gotlands förskolor Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Regeringens budgetförslag Förstelärare Arbetskläder Förväntad utveckling Rekrytering och introduktion Systematiskt kvalitetsarbete Likvärdig förskola Gotland Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultat Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Medabetarena på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna som grupp: Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Ekonomi Bilaga (16)

135 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Sammanfattning Förskolan på Gotland har: Beslutat att ha enhetliga arbetskläder med start En stor utmaning i rekrytering av medarbetare där vi måste finna nya metoder för att lyckas attrahera och behålla kompetenta sökanden. Trots rekryteringsproblem en något högre andel utbildade medarbetare än riket. Ett fortsatt arbete att göra kring ekonomi och det stöd som behövs för att förskolecheferna ska kunna ha kontinuerlig och god insikt i budget och vilka åtgärder som behövs för att vara i balans. Systematiskt kvalitetsarbete som kommit mycket långt och har skapat en ökad medvetenhet hos varje enskild medarbetare kring mål kopplat till individens insats. Rekryterat 2 st förste förskollärare som arbetar med att implementera den nya läroplanen, Lpfö 18 Börjat ett arbete med Likvärdig förskola Gotland där vi börjat arbeta mot att stärka likvärdighet och kvalité genom att skapa mål för vad medborgarna kan förvänta sig av förskolan Gotland. Upptäckt brister i återkoppling av bedömningsresultaten från förskoleklass och behöver vidta åtgärder så dessa blir användbara för alla enheter så de kan arbeta strategiskt med att öka måluppfyllelsen. Förskolechefer med gott kvalitetstänk och hög professionalitet kring uppdraget. Har ett arbete framför oss kring att säkra upp tillgången på förskoleplatser som ska matcha önskemålen geografiskt. Vi behöver arbeta med att ligga steget före. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Rekrytering Det är svårt att rekrytera utbildad, kompetent personal. En del av s förskolor har fler medarbetare utan adekvat utbildning än utbildade. Flera förskolor beskriver hur de inte haft en enda behörig sökande till utlysta förskollärartjänster under höstens rekrytering. 2.2 Organisationsförändringar Klinte förskola har genomfört en organisationsförändring som innebär fyra avdelningar istället för fem. Detta för att komma tillrätta med ekonomin och få bättre barnantal per medarbetare. Gothems förskola är avvecklad och sista dag för verksamhet var 30 juni. Några familjer på förskolan valde att söka sig till Fole förskola medan resterande barn stannade kvar hos den privata anordnare som tog över förskolans lokaler. Personalmässigt stannade två medarbetare kvar medan de två andra har fått uppdrag i andra verksamheter. 3 (16)

136 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Ojämn tillströmning av barn skapar svårigheter att rätta munnen efter matsäcken då förskolorna först i augusti kan se hur barnantalet blir. En förskola har tappat barn från 120 till 97. Här har förskolechef uppmuntrat till tjänstenedsättning för de som vill för att snabbt kunna komma tillrätta med kostnader kontra intäkter. Förskolechefen vill på sikt slå ihop dessa två förskolor till en för att kunna ha en flexiblare organisation och inte behöva ha så hög bemanning för att täcka öppettiderna. 2.3 Ventilationsproblem på Kabyssen är åtgärdade Förskolan Kabyssen, med sex avdelningar och cirka 100 barn, uppfördes år 1973 och ingår i Gråbo förskoleområde. Arbetsmiljöverket utfärdade under 2017 ett föreläggande till Region Gotland om att åtgärda problemen med ventilationen och rumstemperaturen på förskolan. En omfattande renovering och utbyte av ventilationsanläggningen är genomförd och förskolan uppfyller nu alla krav. 2.4 Ny chef Lena Gustavsson, ny verksamhetschef för förskolan tillträdde i juni. 2.5 Invigning av Törnekvior förskola Den 15 februari invigdes Gotlands nyaste förskola, Törnekvior förskola Förskolan har fem avdelningar inklusive tillagningskök och plats för 100 barn i åldern 1-5 år och pedagoger. 2.6 Nya förskolelokaler i Fårösund invigd Förskolan har nu fått nyrenoverade lokaler som är väl anpassade för förskoleverksamhet i anslutning till Fårösundskolan. Lärmiljön i förskolan har utformats för att stimulera barnen till utforskande och lek mot bakgrund av läroplanens samtliga målområden. Rummens innehåll har inriktats mot olika teman: fantasifullt skapande, sinnliga upplevelser, språkupplevelser, matematik, teknik och naturvetenskap samt motorik 2.7 Barngruppers storlek i förskolan Skolverkets publicerade den 25 april rapport om barngruppernas storlek och personaltätheten inom förskolan. Barngruppernas storlek fortsätter att minska och ligger något under riket dvs har färre antal barn i grupperna. har även högre personaltäthet jämfört riket. 2.8 Tillgång förskoleplatser Alla barn har fått plats inom garantitiden på de kommunala förskolorna men inte alltid på sitt förstahandsval. Det vi tydligt kan se är att våra förskolelokaler inte ligger placerade där behovet av platser finns. Trångbodda förskoleområden såsom; Roma FO, Västerhejde/Eskelhem FO, Norrbacka FO, Tjelvar FO samt Väskinde FO har inte plats för alla som står i kö. De förskolor som kan ta in dessa barn är främst Terra Nova FO samt Gråbo FO. Terra Nova FO har en mycket ojämn tillströmning av barn. De har många barn på våren men ett mycket lågt barnantal på hösten. I år skiljde sig antalet med; våren 120 inskrivna barn mot 97 barn efter sommaren. Till nästa år ser dock prognosen för Terra Nova FO bättre ut. 2.9 Tillsyn av Gotlands förskolor Under hösten 2017 har miljö- och hälsoskyddsnämnden bedrivit tillsyn vid 55 av Gotlands förskolor, både regionens egna förskolor och privata förskolor inspekterades. Förvaltningen konstaterar, precis som miljö- och hälsoskyddsnämnden, att en klar förbättring har skett avseende förskolornas tillgång till OVK-protokoll (ventilation). Dock kvarstår vissa förbättringsområden, vilka förvaltningen avser att åtgärda med hjälp av att befintliga rutiner sprids ytterligare. 4 (16)

137 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Förskolan Glasmästaren vann Skräpjakten I år har 160 förskolor deltagit i den rikstäckande tävlingen Skräpjakten, som arrangeras av stiftelsen Håll Sverige Rent. Juryn har utsåg förskolan Glasmästaren på Terra Nova i Visby till årets vinnare. De tävlande har fått svara på hur mycket skräp som plockats, vilket skräp som var vanligast och ge tips på hur vi kan minska nedskräpning. Juryn tyckte att tipset Om man säger till de vuxna med riktigt arg röst...för det är vuxna som skräpar ner var ett kreativt och bra tips för att minska nedskräpningen. För detta får de första priset, i september får förskolan ett besök av Mumin och Lilla My som ge barnen priset. De barn som då har börjat förskoleklass bjuds in till denna aktivitet. har genom teknikförvaltningen stöttat förskole- och skolenheter med skräpplockarmaterial från Håll Sverige Rent Ny läroplan för förskolan beslutad förskolans avdelningsberättelse Ny läroplan för förskolan är beslutad av regeringen och gäller från och med 1 juli Den nya läroplanen innebär ett större fokus på undervisning och utbildning. Nytt är också att förskolechefer kommer att tituleras rektorer Regeringens budgetförslag Regeringens budgetförslag (våren) innehåller bland annat satsningar på att bygga bibliotek inom förskolan Förstelärare Två karriärtjänster som förste förskollärare har inrättats för perioden för att erbjuda attraktiva karriärmöjligheter för legitimerade förskollärare samt för att utveckla undervisningen för barn och därmed även utveckla hela förskoleverksamheten. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) har valt att tidsbegränsa karriärtjänsterna för att kunna utvärdera de identifierade uppdragen och för att ge alla medarbetare möjligheten att söka en karriärtjänst på nytt. Förste förskollärarna har under hösten startat sitt arbete med att implementera den nya läroplanen för förskolan. De har under hösten haft 4 föreläsningar för all personal på våra kommunala förskolor där även de fristående var inbjudna att delta. Dessa föreläsningar har varit mycket uppskattade och har varit startskottet till det implementeringsarbete som ska ske under våren Arbetskläder Under hösten beslutades det att förskolan Gotland ska ha arbetskläder. Förskolan kommer under 2019 att köpa in kläder till alla enheter. I ett första steg kommer vi att köpa in skaljacka, skalbyxa och fleecejacka. Under nästa år kommer vi sedan se över och skapa ett baspaket som vi kan använda framöver. På kläderna kommer vi ha regionens tryck i reflexfärg. 5 (16)

138 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Förväntad utveckling 3.1 Rekrytering och introduktion Svårigheten att rekrytera utbildad personal skapar stress hos medarbetarna då de axlar ett stort ansvar eller roll de inte alltid har adekvat kompetens för att utföra. Den satsning som börjat med att introducera nyutexaminerade förskollärare så de får en trygg och bra introduktion i yrkeslivet har slagit väl ut. Det är ännu för tidigt att säga om den förväntan att uppnå förskollärare som i högre grad får det stöd de behöver och står rustade för ett hållbart yrkesliv kommer slå väl ut. Reaktionerna har varit mycket positiv från deltagarna och förskolecheferna beskriver att det givit ringar på vattnet i ett kollegialt lärande för övriga pedagoger på enheterna. Positivt för förskolorna på Gotland är att vi trots svårigheter att rekrytera ändå ligger strax bättre än riket i utbildade/behöriga medarbetare. Tabellen nedan är publicerad på Skolverket i april 2018 Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) årsarb. med årsarb. med årsarb. med årsarb. utan förskollärar- pedagog. förskollärar- utb. för legitimation högskole- examen arbete med Kommuner examen barn Samtliga kommuner Gotlands län Systematiskt kvalitetsarbete Förskolecheferna beskriver en medvetenhet kring det systematiska kvalitetsarbetet ända ned till varje medarbetare angående styrkort, processer och UAFs årshjul. En förskola beskriver hur medarbetarnas syn på den röda tråden medvetandegjorts genom arbetet med verksamhetsplanerna under -17 och -18. Medarbetarna har önskat en process framåt kring att behålla mål från båda åren för att få en kontinuitet i sitt arbete och fortsätta utveckla dem för att bli ännu bättre. Med den ökade insikten och därav ett ökat engagemang så har en del förskolechefer gjort analysen att detta är en av de saker som påverkat sjukskrivningstalen på enheterna. Förskolorna kommer fortsätta att utveckla arbetet med att synlig- och medvetandegöra målarbetet och koppla det till varje individs betydelse. 3.3 Likvärdig förskola Gotland UAF har under försommaren utsett två stycken förste förskollärare. De har påbörjat ett tvåårigt projekt där huvuduppdraget är att arbeta med implementeringen av den nya läroplanen (Lpfö 18) som träder i kraft i juli De arbetar i nära samarbete med förskolans ledningsgrupp. Läroplanen spänner över många olika projekt och är ett sammanhållande paraply för att delarna ska hållas samman och skapa en helhet. Mål Forskning Lpfö 18 Likvärdig förskola Gotland 6 (16)

139 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Regionens mål, läroplan och aktuell forskning ska samspela så att medvetenheten på enheterna ökar och det systematiska kvalitetsarbetet ger önskad effekt. Förskolan har kommit långt i ökad medvetenhet hos medarbetarna kring styrkedjan med regionens mål. Det underlättar då att se sambanden mellan de olika styrdokument som ska samspela för att nå maximal effekt. Förskolan kommer även nästa år att fortsätta hålla i de olika delar som redan är i gång: Samverkan övergångar förskola - skola Tillgängliga lärmiljöer (SPSM) Nyanländas lärande Bild och tecken Läslyft och bokstart Genus Yrkesroller i förskolan Ett mål från arbetsplanen som kommit igång under hösten är yrkesrollerna. Vi har startat en projektgrupp som arbetar med detta och där kommer under våren även våra första förskollärare att vara delaktiga. Yrkesrollerna och arbetslagens ansvar behöver förtydligas så de samspelar med den nya läroplanen. Om god förändring ska ske behöver processer få ta tid. Det är lätt att tro att något som vi implementerat har blivit genomfört. Det kräver långsiktighet och medvetet konsekvent handlande där det nya ständigt kopplas till det dagliga arbetet, målen samt aktuell forskning så att det får bärkraft. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämndens delårsrapport. 7 (16)

140 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker Förskolorna har nästan uteslutande tagit upp screeningen som enda punkt i det här avsnittet. Alla förskolor tar del av den screeningen som genomförts i förskoleklass av mottagande skola. Det här behöver utvecklas då det är stor skillnad hur förskolorna kan följa de barn de lämnat över. En del förskolor få ta del av resultatet från en skola som är mottagande från många olika enheter. Detta gör då att förskolan inte kan se om det egna arbetet som gjorts på enheten för att förbättra sitt screeningresultat har givit effekt. Även i år ser vi att flickor i högre grad än pojkar lyckas bättre i språkscreeningen. Från och med nästa år kommer skolorna att använda Skolverkets bedömningsstöd i stället för språkscreeningen. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultat Screeningen, som tidigare beskrivits så är förutsättningarna för att kunna mäta effekten av förskolornas arbete med språkets utveckling mycket olika. De som tittat på det här funderar på om flickorna tidigare mognar vad det gäller språket då de ligger högre än pojkarna i resultat. De ser också att de som ligger lågt på screeningen ofta är barn som de haft stora insatser för. En förskola kan se att de många chefsbyten som varit kan ha skapat svårigheter i att hålla i ett långsiktigt och strategiskt arbete med barnen så de kan lyckas på screeningen. Någon kan se hur linjens resultat ökat men kan inte få siffror på hur det gått för barnen på den egna enheten. Förskolorna kan se att både pojkar och flickor visar lika stort intresse för att blädderläsa så det är inte ointresse från pojkar som skapar skillnaderna. De förskolor som får ett resultat där de ser resultatet för alla sina barn har även kunnat se en ökning av goda resultat för barnen då de kunnat mäta hur deras insatser har lyckats år från år. Förskolorna arbetar med att försöka få fram siffror så att de bättre kan analysera tillsammans med pedagoger och specialpedagoger på sina enheter 8 (16)

141 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Vi behöver skapa rutiner för hur återkoppling till förskolorna kring resultat av bedömning i förskoleklass ser ut. Det här är ett arbete som måste ske mellan förskola och skola och ligger väl i linje med vårt långsiktiga arbete kring likvärdig förskola Gotland. Det ligger i båda verksamheternas intresse att förskolorna kan se hur deras egna enheter ligger till från år till år. När vi kan ge rätt resultat till enheterna kan de medvetet arbeta med att förbättra och korrigera de insatser de gör runt språket för att höja resultaten. Förskolorna kommer att få ta del av de lyckade insatser som gjorts på de förskolor som lyckats bra och kunnat se det i sina linjer kollegialt lärande mellan förskolecheferna. 5.4 Delaktighet Förskolans medarbetares delaktighet har ökat genom det systematiska kvalitetsarbetet. De ser tydligare i dag vad och hur de kan påverka arbetet på enheterna. Föräldrar är delaktiga genom de föräldrarådsmöten som finns på förskolorna. 9 (16)

142 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Medabetarena på enheterna: Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna är en grupp med goda möjligheter att bidra till verksamhetsutveckling då de är ett mycket effektivt team: Team Effektivitetsindex (TEI) Samarbetet i din arbetsgrupp fungerar bra och ni har goda förutsättningar att arbeta effektivt och lönsamt 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetarna på enheterna: I delårsrapporterna syns det tydligt att arbetet med att systematisera och följa upp har skapat ett tydligare ledarskap som ökar tryggheten för medarbetarna i våra förskolor. Årshjul, processer, rutiner och policys ger lugn och ro i verksamheterna och skapar mer utrymme för det dagliga arbetet. Att se sin del i helheten ger en vikänsla som gynnar diskussioner och utveckling. Detta genomförs sedan i förankrade processer och får ett tydligare genomslag. Förskolecheferna har kommit långt i att leda via den systematiska kvalitetsprocessen. De har en hög medvetenhet kring hur dagsläget för enheterna ser ut och vart de ska. De leder den pedagogiska utvecklingen genom ovan beskrivna processer Förskolecheferna som grupp: I årets medarbetarenkät har vi fler svaranden i gruppen då även de biträdande förskolecheferna nu ingår i svarsgruppen. Det gör att resultatet inte går att jämföra med 2017 års resultat. Hållbart medarbetarengagemang (HME) Även med ny svarsgrupp visar årets medarbetarenkät, 2018, att det är fortsatt högt engagemang (HME) för verksamheten i jämförelse med är mycket engagerade i sina verksamheter. 10 (16)

143 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 De frågor som har försämrats i årets mätning med den nya gruppen kommer vi att arbeta med under året som kommer. Psykosocial arbetsmiljöindex (PAI) Psykosocial arbetsmiljöindex utvärderar den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen med syfte att upptäcka tidiga signaler på om det finns faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som kan leda till ohälsa. En trend som syns i årets PAI värde är att stressnivån har ökat och förutsättningarna för att göra ett bra arbete har minskat. Genom att lyfta frågorna till diskussion och se över vilka insatser som behövs hoppas jag vi kommer tillrätta med dessa frågor under kommande verksamhetsår. (Se vidare under arbetsmiljö) 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Förskolecheferna är väl insatta i uppdraget och har lyckats att skapa tydlighet kring uppdraget och verksamheten förskola. Alla förskolor har upprättade medarbetarkontrakt. Förskolecheferna kan nu börja skönja ett genomslag av det systematiska kvalitetsarbete som pågått under en tid. Medarbetarna har större insikt i styrkedjan och känner sig mer delaktiga i den egna enhetens målarbete och hur de kan bidra. Detta sätt att arbeta som förskolan anammat på ett mycket bra sätt ger cheferna verktyg för tydlighet i organisationen vilket ger ett ökat välmående hos medarbetarna. Det som syns i 2018 års resultat under HME är att siffran för hur man följer upp och utvärderar målen har sjunkit från 100% till 94%. Om det är pga av fler svaranden på enkäten (biträdande förskolechefer deltar i år) eller om det är en allmän uppfattning behöver vi ta reda på och följa upp i gruppen. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Medarbetarna på enheterna: Förskolecheferna beskriver att den långtidssjukskrivning som finns i ökad grad mer handlar om privata orsaker än tidigare. De ser en god hjälp framöver med det nya systemet Adato 11 (16)

144 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 när de ska arbeta med sjukfrånvaro. Diskussion kring sjukskrivning förs och en uppfattning är att förskolor med lägre bemanning av utbildade pedagoger har mer ohälsa än övriga. Sjuktalen mellan enheterna varierar kraftigt från lägst 2,18% till högst 14,82%. Förskolan med lägst sjuktal beskriver det systematiska kvalitetsarbetet som en påverkansfaktor på resultatet. Förskolan totalt har gått ned i sjukfrånvaro så de insatser som görs idag har börjat göra skillnad. Att förskolecheferna arbetat strategiskt med styrkedja och mål tror jag kan spela in för sjuktalen då känslan av KASAM ökar när du ser din roll i helheten Förskolecheferna som grupp: Förskolecheferna har mycket låg sjukfrånvaro. De ligger på 2,31% för jan-okt och motsvarande siffra år 2017 var 2,92%. Den stressscreening som gjorts under hösten visar på en ökad stress och vi behöver arbeta med de faktorer som skapar stressen. Nedan ser ni en bild över stressfaktorerna: 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar 15 november 2018 Kvinnor Män Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits 12 (16)

145 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Förskolecheferna känner oro kring det minskade ekonomiska stöd som blivit i och med den neddragning som gjorts i regionen. Även ekonomisystemet har brister där det inte går att få en tydlig kostnadsbild på t.ex. vikariekostnader och fast anställda medarbetare. Det blir då en gissad bild av läget, en upplevd bild, som är svår att stämma av mot reella siffror. Minskningen av andelen ekonomer som kan hjälpa till med budgetuppföljningen har således fortsatt påverkat enheternas möjlighet att jobba med ekonomin. Det har funnits svårigheter att få en tillförlitlig rapport och prognoserna kan på bara några månader svänga från ett stort budgetunderskott till ett nollresultat. Dessa bristande förutsättningar skapar svårigheter för planeringen kring budgeten gällande långsiktighet och framförhållning. En annan aspekt som skapar bekymmer är den stora osäkerheten i antal barn som börjar på förskolorna. Estimatet som ligger till grund för budgeten kan snabbt ändras och det svänger kraftigt med antal barn på en och samma förskola mellan t.ex vår och höst eller inom loppet av några månader. De platser som finns matchar inte heller efterfrågan på platser i Visby med omnejd. Då blir vissa förskolor en sluss och har mycket ojämnt barnantal att organisera för. Förskolorna ligger under riket gällande barn/årsarbetare enligt SCBs mätning i oktober Arbetet med att anpassa barngruppernas storlek är ett led i arbetet att få budget i balans. Under våren publiceras de nya siffrorna från SCB. Statsbidragens sena beslut försvårar också för planeringen av verksamheterna. Beslut om små barngrupper kom sent, slutet av juni vilket gjorde det svårt för de förskolor som inte fick bidraget igen att korrigera sina organisationer. hade ansökt om bidrag för mindre barngrupper i förskolan för sammanlagt nio förskolor, men bara tre av dem beviljades bidraget: Kabyssens förskola i Visby (index 18), förskolan Lien i Visby (index 16,66) och förskolan Sjöliljan (numera Fårösunds förskola med index 16). Skolverket bedömde att indexvärdet inte var tillräckligt högt i det urval som Skolverket gjort för bidragsomgången 2018/19. De förskolor i riket som fått statsbidrag i år har barngrupper som har fler än 22,5 barn per avdelning. År 2017 fick fem av s förskolor statsbidrag för detta ändamål och året dessförinnan sex förskolor. Förskolan på Gotland eftersträvar att barngruppens storlek är lämplig utifrån de förhållanden som finns på aktuell förskola (bland annat den pedagogiska kompetensen hos personalen och lokalernas utformning) och utifrån de barn som befinner sig i verksamheten. Även de ökade ansökningarna om tilläggsbelopp påverkar ekonomin då tilläggsbeloppet minskat för att klara det ökade behoven. 13 (16)

146 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAF:s verksamhetsplan (VP 2018) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer - SPM Bild- och teckenstöd Implementeringsarbete - läroplan Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer: Alla förskolor har genomfört eller påbörjat utbildning i tillgängliga lärmiljöer. Beroende på hur långt de kommit i projektet har det gett olika resultat. De som kommit lite längre ger uttryck för en ökad samsyn och förståelse för vikten av att ge alla barn förutsättningar att lära utifrån individens behov. De ser också effekter av att avdelningarna har blivit lugnare och att ljudnivån har sänkts då alla barn får möjlighet att kunna kommunicera och delta. Det kollegiala lärandet har också ökat genom detta sätt att implementera och arbeta med projektet. Det ger ringar på vattnet. Bild- och teckenstöd: Förskolorna ser detta som en del av att skapa tillgängliga lärmiljöer och har då inte upplevt det som en belastning eller ytterligare ett projekt. De ser hur de olika aktiviteter som genomförs samverkar och skapar bättre förutsättningar för ett lärande hos varje individ. Pedagogerna ser hur små barn kan kommunicera tidigare med varandra och med de vuxna. Föräldrar berättar hur barnen använder tecken även hemma. Många skriver fram att det är ett mycket bra hjälpmedel för att kommunicera med barn i affekt. Många förskolor har kommit längre med att använda tecken och är medvetna om att bildstödet behöver komma i fatt. Implementeringsarbete läroplan: Arbetet är påbörjat under hösten och många förskolor har börjat diskutera hur de ska arbeta utifrån det nya nästa år. Våra två första förskollärare har i uppdrag att arbeta med implementeringen inför starten juli -19. De har haft 4 föreläsningar kring det nya i läroplanen och vad det innebär. Under nästa år fortsätter deras arbete utifrån det behov som de genom enkätundersökning ser finns ute på enheterna. 14 (16)

147 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Medarbetarenkäten - handlingsplan Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Handlingsplan för medarbetarenkäten: förskolorna har kommit olika långt i arbetet med att följa upp och utvärdera resultatet från medarbetarenkäterna. De utvärderar kontinuerligt sina enkäter och handlingsplaner som bryts ned på enheter och avdelningar. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Tillgängliga lärmiljöer Öka medvetenheten om de undervisningstillfällen som finns i vardagen. De olika yrkesrollerna och deras ansvar/arbetsuppgifter Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Tillgängliga lärmiljöer Detta har ökat medvetenheten om vikten av att lärandet ska vara tillgängligt för alla. För tidigt för att se effekter ännu för alla men de förskolor som kommit lite längre kan se att utbildningen och förhållningssättet börjat att genomsyra stora delar av verksamheten. Se även under Utvecklingsområde 1. Ökad medvetenheten om de undervisningstillfällen som finns i vardagen: I och med implementeringen av nya läroplanen så diskuteras undervisningsbegreppet på våra förskolor. Diskussionerna hanterar bl.a vad som ingår i begreppet undervisning och vad som ingår under begreppet utbildning. Detta har påbörjats i höst och kommer att intensifieras under våren. Yrkesrollerna: Under hösten har arbetet med yrkesroller kommit i gång. Vi arbetar med detta utifrån den nya läroplanen som ska börja gälla i juli Gruppen som arbetar med detta har även lyft in första förskollärarna i detta då de arbetar med implementeringen av nya läroplanen. Under våren kommer vi att lägga grund för vad som X Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Rektorsutbildning Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Pågår ständigt och de som ännu inte har gått står på tur. Utbildningen ger en större säkerhet för uppdraget genom ökade kunskaper om juridik, systematiskt kvalitetsarbete samt ledarrollen. 15 (16)

148 Ärendenr BUN 2018 Datum Avdelningen för förskolan Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Mottagandet av nyanlända Språkplanen Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Arbetet med båda ovanstående punkter är påbörjat. Gällande mottagande så har förskolorna tät kontakt med hemmen och kan se att det ger en snabbare etablering för familjerna. Språkplanen behöver revideras en aning, under nästa år, för att täcka in de insatser som görs. I början av nästa år kommer förskolorna även att få en föreläsning i användandet av materialet Polyglutt som är ett digitalt hjälpmedel för läsning av böcker på flera språk. 16 (16)

149 RAPPORT Verksamhetsberättelse 2018 Avdelningen för grundskolan Framtagen av avdelningschef för grundskolan Datum Ärendenr BUN 2018 Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

150 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Västerhejde skola nyinvigd Skolinspektionen besöker Gotland Alléskolan får vänta Organisationsförändringar skola Polhemskolan Visbys senaste skola Mellanstadiet på Lyckåkerskolan flyttar till Södervärnskolan Försöket med intendenter permanentas Lotsen blir kvar Stadieindelad timplan Obligatorisk förskoleklass Praon är obligatorisk Förväntad utveckling Kompetensförsörjningen i verksamheterna Likvärdigheten i skolan Elever som har stora behov av särskilt stöd Arbetet med skolnärvaro fortsätter Statsbidragen får allt större betydelse Visby växer Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Statliga reformer Samarbete med idrottsrörelsen kring hälsofrämjande skolutveckling Digitaliseringen i skolan Kompetenta Gotland Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker (positivt och negativt) Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Andel oönskade deltidsanställningar och åtgärder Ekonomi Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Vad kan påverka ekonomin framöver? Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18)... 14

151 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Sammanfattning Grundskolan på Gotland har: Goda resultat jämfört riket och liknande kommuner En ekonomi i balans tack vare statsbidrag Kostnader i nivå med riket och liknande kommuner i en jämförelse. Flera goda samarbetspartners. Skolverket (som uppmärksammat vårt systematiska kvalitetsarbete med en film, som stöd för andra kommuner), Specialpedagogiska skolmyndigheten, Uppsala universitet samt nätverk i olika former. Systematiskt kvalitetsarbete med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Kompetensförsörjning som en stor utmaning, men nationellt sett ligger vi bra till. En kontinuitet i ledarskapet och ett gott gäng skolledare som är grundskolan på Gotland. Styrkedjan fungerar. Ett fortsatt arbete att göra för att öka likvärdigheten över ön. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Västerhejde skola nyinvigd Fredagen den 13 april nyinvigdes Västerhejde skola med anledning av att skolan nästan är färdigrenoverad och att de elever som under en period varit evakuerade nu återvänt till hemskolan. Det som återstår att renovera är matsal och övervåning i stenhusets andra del, vilket beräknas klart till vårterminens start Skolinspektionen besöker Gotland Skolinspektionen gjorde i maj en riktad inspektion mot Högbyskolan i Hemse. Myndigheten såg brister i förutsättningar för lärande och trygghet och förelägger därför att vidta åtgärder kring det förebyggande värdegrundsarbetet. Skolinspektionen har också genomfört en regelbunden kvalitetsgranskning på Västerhejde och Eskelhem skolor. Skolinspektionen gör bedömningen att det här är två väl fungerande skolor. Ett fåtal punkter som inspektionen pekar på har åtgärdats och kvalitetsgranskningen beträffande Västerhejde och Eskelhem skolor är avslutade. 2.3 Alléskolan får vänta I juni beslutade regionfullmäktige att vänta med för att ersätta Alléskolan i Visby med en nybyggd skola med mer funktionella lokaler på samma plats. 2.4 Organisationsförändringar skola För att klara brist på platser i Visby och skapa större och mer bärkraftiga enheter på landsbygden så har organisationsförändringar genomförts under året. Terra Novaskolan har fullt

152 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 och renoveras under innevarande läsår. Åk 6 har därför flyttat till Södervärn lå 2018/19. Dalhem/Endre/Kräklingbo och Lärbro/Fårösund är nu samlade skolområden med nya rektorer sedan årsskiftet Polhemskolan Visbys senaste skola Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. Skolan användes under våren som evakuering för Västerhejde skola. I november 2018 tog barnoch utbildningsnämnden beslut att Polhemskolan startar som en enparallellig F-6 skola från läsåret 2019/ Mellanstadiet på Lyckåkerskolan flyttar till Södervärnskolan Vid sitt möte i november 2018 fattade också nämnden beslutet att mellanstadiet på Lyckåkerskolan skall flytta till Södervärnskolan till läsåret 2019/2020. Ovanstående åtgärder löser bristen på skolplatser i Visby på kort sikt. 2.5 Försöket med intendenter permanentas En översyn gällande förskolechefers och rektorers stödfunktioner vad avser de administrativa arbetsuppgifterna gjordes under Syftet var att ge rektor ökade möjligheter att vara pedagogiska ledare för att därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Men syftet var också att förbättra ledarnas arbetsmiljö. Försök med intendenter har pågått under Det har fallit väl ut och permanentas från Fem tjänster, en per linje, har tillsatts. Intendenterna skall vara ett nära stöd till rektor/förskolechef och ha sin placering på en av linjens enheter. 2.6 Lotsen blir kvar Den centrala mottagningen Lotsens verksamhet har fortsatt under hela Enheten tillhör från 1 juli avdelningen grundskola och har en ny chef, Madelene Johansson. Enheten tar emot ett ökat antal kvotflyktingar. Det är barn och elever som har ett större behov av stöd än tidigare grupp nyanlända elever. Beslutet är taget att Lotsen blir fortsatt kvar under Stadieindelad timplan Från höstterminen 2018 är undervisningstiden för alla elever i grundskolan uppdelad mellan låg-, mellan- och högstadiet. Timplanen innehåller lägsta antalet timmar per ämne i varje stadium. Detta för att det ska bli mer lika över hela Sverige och underlätta när elever byter skola. Störst påverkan för organisationen på Gotland är att språkvalet, ämnet moderna språk, nu ska läsas i årskurs 6. Eftersom har små skolenheter med ett fåtal elever i årskursen så har det inneburit organisatoriska förändringar. I en del fall skjutsas elever till centralskolan för att kunna erbjuda en undervisningsgrupp och en lärare. Eleven har rätt att välja mellan minst två språk och det är en utmaning eftersom vi har en brist på lärare i moderna språk. 2.8 Obligatorisk förskoleklass Från och med skolstarten hösten 2018 är förskoleklass (F) obligatoriskt för alla sexåringar i Sverige. 2.9 Praon är obligatorisk Den första juli i år infördes en ändring i skollagen som innebär att alla elever i år 8 och 9 i grundskolan ska ha praktisk arbetslivsorientering (prao) i minst tio dagar., som har central praktiksamordning, är väl rustad för denna förändring. Till skillnad från andra svenska kommuner har behållit och även utvecklat praon. Det finns

153 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 just nu två praktiksamordnare (motsvarande en heltid) som jobbar med att hitta praoplatser och har kontakt med arbetsgivare runt om på Gotland. Praktiksamordnaren fördelar praoveckor och årskurser i samarbete med studie- och yrkesvägledarna på skolorna 3 Förväntad utveckling Vi har utvecklat vårt systematiska kvalitetsarbete. Vi har en tydligare styrkedja. Vi har dokumenterade fokusområden utifrån våra analyser som löper från Regionens styrkort ned till medarbetarnas kontrakt. Vi har en rad stora insatser som bygger på både forskning och beprövad erfarenhet och det skall visa sig i höjda resultat. För grundskolans del att varenda elev skall stå på balkongen på Wisby strand och lyfta studentmössan. Men vi blundar inte för att vi har utmaningar. De två absolut största är kompetensförsörjningen, bristen på lärare och likvärdigheten bland öns skolor. Här har skolstrukturerna en avgörande betydelse, både för att klara kompetensförsörjning och för att klara ekonomin. Uppdraget som Grundskolan har från Regionfullmäktige, att skapa mer bärkraftiga enheter, kommer att behöva intensifieras under kommande år. Rapport kring skolstorlekens betydelse för måluppfyllelse kom i början på december och pekar klart på ett samband. Små skolor har svårt att klara kvalitetskraven. 3.1 Kompetensförsörjningen i verksamheterna Kompetensförsörjningen är det som oroar mest. Utifrån forskning (Hattie m.fl.) och beprövad erfarenhet vet vi att läraren är den enskilt viktigaste faktorn för att eleven skall klara målen. På Gotland saknar vi idag behöriga lärare i flera klassrum och 45 st. dispenser för medarbetare som saknar legitimation har utfärdats. Rekrytering sker in i det sista innan skolstart och tar alltmer tid av rektors arbetstid. Grundskolan på Gotland arbetar aktivt med frågan tillsammans med HR. Detta beskrivs mer under rubriken medarbetare och i förvaltningens övergripande verksamhetsberättelse under avsnittet HR. 3.2 Likvärdigheten i skolan Det är skillnader i resultat mellan öns skolor. Kompetensförsörjning är en faktor men resultat påverkas också av skolans rykte, kulturen på skolan, föräldrars studiebakgrund och inställning till skolan och ledarskapet generellt. Vi har inlett ett arbete med att se över resursfördelningssystemet. Vi behöver bli mer offensiva i vår fördelning av de medel vi har till förfogande och bli bättre på att följa upp effekten av fördelade medel. För att ändra på rykte, kultur och föräldrars syn på skola så behöver vi hitta nya former för att samverka med vårdnadshavarna och närsamhället. När det gäller ledarskapet skall vi fortsätta det spår vi följer med kompetensutveckling och kollegialt lärande för våra skolledare och för våra medarbetare. 3.3 Elever som har stora behov av särskilt stöd Både medarbetare och skolledare vittnar om att antalet elever som är i behov av stöd i någon form har ökat senaste åren. Vi har också kunnat läsa rapporter om att psykisk ohälsa ökar bland barn och unga. Antalet elever med hög skolfrånvaro har ökat, se nedan. Vi kan också konstatera att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har blivit fler. Det här kräver skickliga pedagoger som kan möta dessa elever och anpassa arbetssätt. Grundskolan på Gotland har ingått ett avtal med Specialpedagogiska skolmyndigheten som stödjer oss i arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Samtliga skolor på Gotland skall genomgå utbildningen. Men ibland räcker inte pedagogiska lösningar på sociala och mer komplexa problem. Då är det viktigt med ett gott samarbete mellan förvaltningarna kring elever som behöver extra allt. Vi fortsätter utveckla det goda samarbete som finns på Gotland. Vi har skrivna

154 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 överenskommelser med Barn- och ungdomspsykiatrin och Barnhabiliteringen. Socialförvaltningen försök med FOSS, familjeorienterat skolstöd, föll mycket väl ut och är nu en permanentad del av socialtjänstens öppna verksamhet. I korthet innebär det att socialtjänsten deltar i skolans elevhälsoteam och arbetar förebyggande med familjer i riskzon. Vi har sedan tidigare SIP, särskild individuell plan och vi arbetar förvaltningsövergripande genom BarnSam och Barnnätverket. Antalet ansökningar om tilläggsbelopp har ökat kraftigt. Mot bakgrund av ovanstående riktar vi 2018 och framåt det riktade statsbidraget likvärdig skola för att stärka elevhälsoteamen med extra kuratorstjänster och vi anställer socialpedagoger riktade för att få tillbaka elever med hög frånvaro till skolan. Det är klart att det som beskrivits ovan måste ge resultat på sikt men idag är de här eleverna den stora utmaningen för skolan. Skolan klarar inte att ge de här eleverna det stöd de behöver fullt ut trots stora ansträngningar och det påverkar resultaten i negativ riktning 3.4 Arbetet med skolnärvaro fortsätter Frånvaron i grundskolan ät fortsatt hög. Kvalitets- och utvecklingsavdelningen följer upp elever med hög frånvaro tre gånger per läsår och redovisar för avdelningschef för grundskolan. Därefter följs redovisningarna upp mellan avdelningschef och respektive rektor. Antalet elever med risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras enligt skollagen uppgår i november 2018 till 20 stycken. Eleverna återfinns framförallt i åk Statsbidragen får allt större betydelse Statliga reformer och riktade insatser genom statsbidrag styr det utvecklingsarbete som genomförs och inriktningen framåt. Regeringen beslutade i februari om förstärkning av den statliga finansieringen av förskoleklassen och grundskolan genom ett statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i enighet med Skolkommissionens förslag. För grundskolans del innebär det en förstärkning fullt uppbyggt med 4,5 mnkr för höstterminen 2018, 15;9 mnkr för 2019 och fullt utbyggt ca 26 mnkr. Bidraget är villkorat så att de tillförda medlen ska leda till ökade insatser för jämlikhet, kunskapsutveckling och kvalitet i verksamheten. Huvudmannen förbinder sig att inte sänka sina egna kostnader för undervisning och elevhälsa, sett till ett genomsnitt föregående tre år. Om så skulle ske blir huvudmannen återbetalningsskyldig. En plan för hur bidraget skall leda till stärkt likvärdighet ska utarbetas. 3.6 Visby växer Antalet grundskoleelever på Gotland ökar. Det är positivt. En utmaning är att eleverna inte bor där vi har skolhus. Inflyttningen och byggnationen i Visby innebär stora elevgrupper och en trångboddhet i Visbyskolorna. Det ställer stora krav på både elever och på personal som vittnar om försämrad arbetsmiljö. För att lösa utmaningen krävs flexibilitet i organisationen och nya arbetssätt. Polhemskolan i kvarteret Hackspetten har varit och är fortsatt den skollokal som används för att skolorna i norra delen av Visby skall kunna få plats. I södra delen av Visby är det Södervärnsskolan som kan ta emot elever. Terra Novaskolan har fullt och åk 6 kommer att ha sin undervisning på Södervärn kommande läsår. På Lyckåkerskolan flyttar mellanstadiet till Södervärn läsåret 2019/20. I praktiken har det här inneburit att Visbyskolorna inte haft möjlighet att ta emot eleverna som så önskat genom det fria skolvalet som man kan säga är mycket begränsat. En förhoppning var att få bygga en ny skola alternativt renovera där Alléskolan är lokaliserad utifrån att byggandet på A 7-området expanderat kraftigt. Nu sköts beslutet

155 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 på framtiden och det påverkar planeringen. Kort sagt, grundskolan på Gotland lägger mycket tid på lokal och organisationsfrågor som vi hoppas kunna ägna åt skolutveckling och högre måluppfyllelse 3.7 Samarbetet med Uppsala universitet och forskningsanknutna skolor Sedan hösten 2017 samverkar s utbildning- och arbetslivsförvaltning med Uppsala universitets lärarutbildning kring partnerskolor. Projektet syftar till att utveckla kontakten mellan universitetet och grundskolor på Gotland inom både forskning och lärarutbildning. Lärarna på de gotländska partnerskolorna har under året blivit erbjudna att vara med i forskningsprojekt som baseras skolverksamhetens intressen och med lärarnas aktiva medverkan. Lärare från Lärbro skola och Solklintskolan deltar och har från och med hösten 2018 påbörjat utbildningssociologiska studier som omfattar tio procents anställning. Parallellt med forskningsstudien kommer lärarna att läsa en 7,5 högskolepoängskurs som heter Sociala gruppers utbildningsstrategier, på distans. 3.8 Statliga reformer Riktade satsningar genom till exempel statsbidrag har inverkan på det utvecklingsarbete som genomförs inom nämndens verksamhetsområde och styr till en del inriktningen framåt. Utökat antal timmar i matematik och idrott läsåret 2019/20. Kan innebära en utmaning för att få ihop förskoleklassens sluttid med skolbussupphandlingen. För yngre elever, som inte har en fritidshemsplacering, är risken stor att väntetiden blir längre än de 60 minuter som är nämndens riktlinje idag. Alternativet är att sätta in extraskjutsar, vilket ger merkostnader. En annan möjlighet är att utöka tiden i skolan för dessa elever för att undvika lång väntan på buss. Krav på legitimation i fritidshemmet. Från den 1 juli 2019 blir det krav på lärarlegitimation och behörighet för att få undervisa och ansvara för undervisning i fritidshemmet. Fritidspedagoger är idag vårt största bristyrke och det här kommer att påverka tjänsteplanering framöver. Nu är det parlamentariska läget osäkert men en rad reformer är aviserade. T.ex. införandet av en läsa-, räkna- skriva-garanti för tidiga stödinsatser. Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasiet (individuell studieplan, anpassad timplan och studiehandledning på modersmål) och att skolor skall undvika håltimmar när de lägger scheman är andra förslag, som om de blir verklighet, föreslås att träda i kraft relativt snabbt. 3.9 Samarbete med idrottsrörelsen kring hälsofrämjande skolutveckling Grundskolan tog under 2017 del av statsbidraget för en hälsofrämjande skolutveckling. Tillsammans med idrottsrörelsen fortsätter vi den satsningen för daglig rörelse ute i våra skolor. Effekten är mer energi och färre konflikter enligt rektorernas berättelser Digitaliseringen i skolan Under 2018 fick vi en nationell IT-strategi som grundskolan nu omsätter i egna planer. Digitaliseringen påverkar och ger möjligheter i undervisningen och lärandet. Konkret så hanteras vi frågan om programmering från åk 1 och digitaliserade nationella prov just nu. Alltfler möten kommer att kunna ske på distans och fjärrundervisning är något som kommer utvecklas framöver. Vi hat tecknat ett avtal med IFOUS, där Fårösundskolan och Modersmålsenheten är först ut som piloter.

156 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Kompetenta Gotland Grundskolans del inom kompetenta Gotland finns inom området arbetsmarknadskunskap och det utvidgade SYV-uppdraget. Att öka motivation för studier och ge en vidgad bild av de möjligheter en ung människa har på arbetsmarknaden är en kort beskrivning. Arbetet intensifieras under Perspektiv samhälle Redovisas i nämndens verksamhetsberättelse. 5 Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker (positivt och negativt) Att varje elev skall vara behörig till gymnasiet är grundskolans övergripande mål. Generellt är resultaten för gotländska grundskolan bra. Fler elever är behöriga till ett yrkesförberedande program på gymnasiet, 81,9 % (2018) jämfört med 80,5 % (2017). Det är naturligtvis bra men för de elever som inte klarat målen för en behörighet så är det naturligtvis inte tillräckligt. Grundskolan måste alltid sträva efter 100 % måluppfyllelse. Flickor har högre andel behörighet till yrkesförberedande program på gymnasiet, 87,55 % jmf med pojkar, 77 %. Jämfört riket är fler flickor på Gotland behöriga medan pojkar i riket som helhet lyckats bättre än oss. Både flickor och pojkar går dock framåt, pojkar på Gotland har ökat sitt resultat med 1 % och flickorna med 1,4 %. Det som sticker ut är de stora skillnader som finns mellan våra skolor. Vi har en enhet där bara 55 % av eleverna är behöriga till gymnasiet medan eleverna på en annan skola har en behörighet på 95 %. Vi har också en enhet som sticker ut vad gäller pojkars resultat, endast 35 % av eleverna klarar målen. En oroande bild av läget är att resultaten på nationella proven i åk 3 sjunkit. Framförallt gäller det i ämnet matematik. Resultaten i åk 6 är goda, både vad gäller resultat på nationella prov och betyg. Det visar sig också i SKL:s öppna jämförelser som presenterades i december. Här klättrar den kommunala

157 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 grundskolan på Gotland 20 placeringar, från 108:e till 88:e plats bland Sveriges 290 kommuner. De områden där vi är allra bäst jämfört riket är meritvärdet i åk 9 och resultatet i matematik för eleverna i just åk 6. I övriga mätområden är vi jämförbara med riket, inget område är bland de 20 % sämsta. Grundskolan klättrar också i Lärarförbundets undersökning Bästa skolkommun. Här placerar sig Gotland på en 49:e plats av de 290 kommunerna. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultaten Det finns en god samstämmighet mellan resultatet på nationella provet och betyg på huvuddelen av våra skolor. I något enstaka ämne på tre enheter är avvikelsen stor och det måste analyseras vidare Min analys av det relativt sett goda resultat som grundskolan gör är att vi har tydlighet i styrkedjan och i det systematiska kvalitetsarbetet. Grundskolan på Gotland har en hög ambitionsnivå med ett flertal insatser för ökad måluppfyllelse. Vi har koll på hur det går för våra elever ner på elevnivå och vi följer upp på enhetsnivå, i våra linjer och i kvalitetsuppföljningssamtal på avdelnings- och förvaltningsnivå. Samsyn och tillit mellan politik och tjänstemän är också en framgångsfaktor. Det vi måste bli bättre på är att fördela resurserna än mer aktivt för att öka likvärdigheten vad gäller resultat. De skolor som har låga resultat pekar ofta på föräldrar och elevers inställning till skola vilket leder till en bristande motivation för studier. De beskriver vidare att de har en hög andel elever i behov av stöd och att de inte klarat att ge dem det stöd de har rätt till fullt ut. Förklaringen kan vara att skolan haft brist på behöriga lärare, att elevhälsoteamet saknat kompetenser eller att det brustit i samarbetet över förvaltningsgränser. Del av förklaringen ligger också i att skolan har haft nyanlända elever med svag studiebakgrund som kommit sent in i den svenska skolan. Man ser också samband mellan det arbete som görs på förskolan och resultatet i skolan. Enheter med lägre resultat är också självkritiska och menar att man borde varit mer aktiv i att få effekt av det som beslutats i enhetens handlingsplan. Jag läser i rektorernas verksamhetsberättelser att det är för mycket fokus på lokaler, organisation och administration istället för att utveckla pedagogik och arbetssätt. Det låga resultatet på nationella provet i åk 3, framförallt i matematik, kräver en djupare analys. Vi deltog i SKL:s satsning PISA 2015 med fokus att höja resultatet i matematik och samtliga skolor på Gotland har gått igenom mattelyftet. Varför sjunker resultatet? Jag har inget svar i dagsläget. Positivt är att resultatet i åk 6 och åk 9 går motsatt väg uppåt! Rektorerna beskriver ett samhälle som påverkar arbetsmiljön och som skolan kanske inte helt anpassat sig till. Vårdnadshavare och elever vet vilka krav de kan ställa och de har höga förväntningar på skolan. Det är naturligtvis bra men de möter en verksamhet som utgår ifrån att elever skall klara att tillägna sig kunskaper i grupp. Skolan får alltså lägga mer tid än förr på att forma gruppen. Det här kan vara en förklaring till att resultat i lägre åldrar sjunker. Det positiva är att skolan klarar sitt kompensatoriska uppdrag relativt bra, faktiskt bättre än riket i övrig. På Gotland har elever till föräldrar med låg utbildningsbakgrund bättre resultat än riket som helhet.

158 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Min slutsats är att vi måste hålla i allt det goda vi gör. Vi skall vara stolta över grundskolan på Gotland och hålla i det vi beslutat i våra aktivitetsplaner för grundskolan och i respektive enhet. Om vi får alltför mycket bristfokus så minskar motivationen och arbetsglädjen hos våra medarbetare. För att öka likvärdigheten behöver vi ta ett steg mot en mer offensiv resursfördelning. Ett beslut om att använda SCB:s riksmodell vid resursfördelningen är taget. Det är ett steg som vi under kommande år får följa upp. Nästa steg är att vi behöver se över hur man på enheterna använder det s.k. regionala stödet och vad riktade statsbidrag och tilläggsbelopp får för effekt. Är det optimalt använda medel? Skolledarnas roll är avgörande. Vi måste fortsätta arbetet med att ge skolledarna förutsättningar för att vara pedagogiska ledare. I Maria Jarls bok om att organisera för skolframgång framgår tydligt att kontinuitet i ledarskapet är en framgång. Intendenter på varje linje som infördes som projekt under 2018 kan vara ett sätt att ge rektor förutsättningar för att vara pedagogisk ledare. Modiga skolledare som tar taktpinnen, delar med sig goda idéer till varandra i kollegiala möten och som får kontinuerlig kompetenspåfyllnad ökar likvärdigheten. Skolledare på skolor som år efter år får goda resultat skall möta skolledare med svaga resultat över tid. Vi behöver utveckla det vi kallar intern insyn. För att ge skolorna feedback och stöd när det inte går så bra så besöker chefen grundskola och medarbetare på kvalitets- och utvecklingsavdelningen enheten och för en diskussion kring åtgärder. Det kan handla om att enheten fått skolinspektionsanmälningar, ett flertal klagomålsärenden, hög andel elever med frånvaro eller har allmänt svaga resultat. Att bli skolan mitt i byn är en framgång. När skolan krokar arm med närsamhället och vårdnadshavarna så händer något. Man börjar prata gott om skolan. Solklintskolan i Slite är ett exempel på att det går att vända ett mindre bra rykte. Andra framgångsfaktorer som vi är på, som vi skall hålla i men också utveckla är att stärka samarbetet förskola skola, att arbeta med röda-trådenfrågor i våra linjer är viktigt. Vi måste förstärka elevhälsoteamen på våra skolor, det är tyvärr svårt att rekrytera även barnoch elevhälsans yrkesgrupper. Sammanfattningen blir att vi egentligen vet vad som behöver göras. Vi behöver sätta allt fokus på det som gör skillnad. Vid varje insats behöver ställa oss frågan: leder detta till ökad måluppfyllelse för våra elever? Om inte, så får det vara. 5.4 Delaktighet Rektorerna beskriver i sina verksamhetsberättelser att eleverna deltar i utvecklingen av verksamheten på olika sätt. Både genom representation i formella råd där elevråd är det vanligast förekommande men också genom direkt delaktighet kring arbetssätt i klassrummet på daglig basis. Delaktighet i undervisningen är en förutsättning för elevernas studiemotivation.

159 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Generellt ger medarbetarna sina rektorer ett gott betyg i medarbetarenkäten. Rektorerna beskriver å sin sida om stor utvecklingsvilja hos medarbetarna, de är mycket mån om kvalificerad och kontinuerlig kompetensutveckling. Medarbetarna trivs på sin arbetsplats och de tycker att de har ett viktigt uppdrag som de förstår. Förstelärare är geografiskt spridda över ön och de bidrar till utveckling tillsammans med skolledningen. 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Skolledarna ger flertalet exempel på hur man utvecklat det kollegiala lärandet på sina skolor. Man skapar arenor för utveckling och har en dela-med-sig-kultur i allt högre grad. Grundskolan på Gotland ligger högt vid mätning av engagemang som åskådliggörs i ett engagemangsindex. Men ledare och medarbetare vittnar också om en ansträngd arbetsmiljö. När det gäller skolledarna så låg en stor andel på rött i stressenkäten och erbjöds sorterande samtal hos företagshälsovården. Andelen medarbetare per chef och tillgången till administrativt stöd har justerats under året och intendenter på varje linje har införts. För medarbetarna görs anpassningar i olika former, man erbjuder stresskurser, stödjande samtal och man är mån om den psykosociala arbetsmiljön genom må-bra-aktiviteter för att skapa en vi-känsla på arbetsplatsen. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Här får Grundskolan får ett högt betyg i medarbetarundersökningen. Medarbetare och ledare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Skollag och läroplaner är tydliga och systematiken från styrkort via verksamhetsplan, arbetsplan, handlingsplan och medarbetarkontrakt har gjort uppdraget än mer tydligt. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Grundskolans sjuktal har höjts från 5,74% till 6,0%. För skolledarna specifikt har sjuktalen minskat från 4,32% till 1,37%. Rektorerna beskriver att man arbetar hårt med delaktighet, tillit, samarbetskultur. Man strävar efter gemensamma rutiner och struktur så här arbetar vi på den här skolan. Det skapar

160 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 trygghet och arbetet med PRIO har hjälpt till i arbetet. Utvecklingsarbetet avslutas ed att skolan får en handbok för hur man jobbar på just den här enheten. Ovanstående har säkert stor betydelse i det förebyggande arbetet men man beskriver också att man är snabbare på med handledning, samtalsstöd och anpassningar i verksamheten när det är medarbetare i riskzon eller redan är sjukskrivna. 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Andel oönskade deltidsanställningar och åtgärder 15 november 2018 Kvinnor Män 3 1 Ekonomiska utrymmet styr och arbetsgivaren har erbjudit alternativa arbetsuppgifter och samtjänster med annan skola. Medarbetare har valt att vara kvar på deltid. 7 Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) 7.1 Plan för att grundskolan ska nå ett bokslut i balans Uppdrag för avdelningen grundskola var att lämna ett bokslut i balans per den 31/ Verksamheterna skulle ha anpassat sig till den besparing, helårseffekten på 13 miljoner, som togs i samband med avvecklingen av samlad skoldag. Utmaningen var att tre enheter prognostiserade minus redan från årets början varav en enhet gick in i 2018 med ett stort prognostiserat underskott. Dessa tre enheter har lämnat in plan för en budget i balans och de har en tätare ekonomisk uppföljning. Ett resultatkrav för övriga enheter tillsammans med nytillkomna riktade statsbidrag, som visserligen känns något osäkra, gör att grundskolan räknar med att klara uppdraget. När det gäller kostnadsjämförelser så kan det nu konstateras att grundskolan och fritidshemmet är i nivå med riket och jämförbara kommuner. Personaltätheten är i nivå liksom kostnaden för undervisning. Det som kostar mer än riket i övrigt är kostnader för måltider och lokaler där Gotland är betydligt dyrare. Förskoleklassens kostnader är också mycket högre än riket och jämförbara kommuner. En viktig anledning är att Gotland erbjuder sina elever i förskoleklass 20 timmar istället för de lagstadgade 15 timmarna. Personalkostnaden blir alltså väsentligt högre. Införandet av intendenter på försök under 2018 har fallit väl ut så här långt. Rektorerna vittnar om att de tack vare intendenter med ekonombakgrund nu har koll på ekonomin 7.2 Vad kan påverka ekonomin framöver? Statsbidragen är osäkra. Förutsättningen för att ta del av statsbidraget för en likvärdig skola, det största bidraget, är att kommunen inte dragit ner på kostnaden för undervisning under de senaste tre åren. För grundskolans del innebär bidraget en förstärkning med 4,5 mnkr för

161 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 höstterminen 2018, 15,9 mnkr för 2019 och fullt utbyggt ca 26 mnkr. Skolverket har som ett stöd gett ut en räknehjälp men fortfarande är det osäkert om vi får behålla rekvirerade medel eller betala tillbaka del av dessa. En annan osäkerhet gäller elever med stora behov av särskilt stöd. Elever med behov av stöd och elever som av någon anledning inte mår bra, psykisk ohälsa bland unga ökar. Det gör att resurser behövs i form av förstärkt elevhälsa och fler elevassistenter. Ansökningar om plats i särskilda undervisningsgrupper och tilläggsbelopp ökar för varje år. Kompetensutveckling, flexibla organisationer och nya arbetssätt är nödvändigt och det görs men vi har en lärarbrist som gör att fler outbildade medarbetare finns i våra verksamheter. För att klara skollagens krav på att varje elev har rätt till det stöd den behöver för att nå målen så innebär det kostnader. Gotland tar numer emot ett större antal kvotflyktingar. De barn som nu kommer med sina familjer har ofta ett större stödbehov än tidigare nyanlända elever. Det kan vara elever som i en framtid, när utredningar har kunnat genomföras, kommer att tillhöra Särskolan. I väntan på eventuell placering så behövs ett förstärkt stöd i grundskolan. Att Visby växer påverkar. Lokalerna nyttjas till bristningsgränsen och det finns behov av renovering av lokaler som tidigare inte behövt användas eller där det är dags för ett periodiskt underhåll. Kostnaden belastar grundskolans budget indirekt genom att vi måste evakuera till tillfälliga lokaler där det förutom extra skolskjutskostnader och inköp av möbler också handlar om förstärkt bemanning. Om elevtalet fortsätter öka genom inflyttning till ön så är det positivt för den enskilda enheten som kompenseras men mer osäkert vad gäller ersättningen för ökade elevflöden till förvaltningen. Rektorer på våra minsta enheter klarar inte att hålla sin budget. Utrymmet för oförutsedda händelser är begränsat.

162 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen i verktyget enligt fastställd turordning. Digitalisering som en del i att utveckla lärandet Implementera nationell IT-strategi och följa upp FLIS-satsningen för chefer. Kvalitetssäkra övergångar och samverkan. Implementera Skolverkets och egna stödmaterial och handlingsplaner. Utveckla våra elevhälsoteam. Skapa rutiner för elevhälsoarbetet och samarbetet med BEH Läxhjälp i skolan. Skolor erbjuder läxhjälp. Vi söker statsbidrag. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det är ett stort fokus på utveckling av verksamheterna i riktning mot ökad likvärdighet. Grundskolan har ett flertal utvecklingsinsatser och projekt som pågår. o Tillgängliga lärmiljöer. Vilket förväntas ge ökad kompetens hos alla våra medarbetare och ge en större trygghet i arbetet med elever som har stora behov av stöd. Skall ta oss ytterligare steg mot en skola för alla. o Digitaliseringen. Här ser vi redan och förväntar oss än mer två effekter. För det första att lärares arbetsmiljö skall bli bättre och underlättas genom smarta digitala lösningar, t.ex. att vi kan öka delakulturen, varje lärare skall inte behöva uppfinna hjulet själv. Vi ser också att användandet av digitala lösningar ger oss fler möjligheter att vara en skola i tiden. Det ökar nyfikenheten och lusten att lära hos våra elever. o PRIO. Att alla skolor deltar i SKL:s satsning gör att vi blir mer likvärdiga och får en tydligare struktur på skolornas systematiska kvalitetsarbete. o Läslyft, mattelyft och specialpedagogiska lyft leder till ökat kollegialt lärande men effekten på elevresultat är inte lika tydlig. o Hälsofrämjande skolutveckling med fokus på daglig rörelse för alla våra elever har slagit igenom på våra skolor. o Kompetenta Gotland. Här är vi bara i startgroparna. Att arbeta med studie- och yrkesvägledning både i det specifika (SYV-are på plats) och det bredare perspektivet som är ett ansvar för alla som arbetar på skolan är viktigt. Vi behöver ge våra elever framtidstro och en bild av arbetsmarknadens möjligheter. Skapar motivation för att studera. Utmaningen med alla de goda insatser som beskrivs ovan är att vi inte får greppa över för mycket. Det är en framgångsfaktor att noggrant välja några få insatser utifrån de analyser vi gjort av läget och sedan se till att lyckas. En organisation mår bra av att få fira framgångar och det gynnar elevernas måluppfyllelse. Vi behöver alltså hålla i och hålla ut och inte ändra för mycket när vi går in i arbetet med VP-19. Förutom det har vi förstärkt elevhälsoteamen under läsåret med fler kuratorer.

163 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Mål: Antalet anmälningar om kränkande behandling och antalet elever med oroande hög frånvaro skall minska Effekt: Systematiken kring anmälningar om kränkande behandling har förbättrats. Det har inneburit att antalet anmälningar har ökat men förvaltningen ser det som att det förebyggande och främjande arbetet har stärkts. Antalet elever med hög frånvaro har minskat. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater. I rekrytering och i ansökan om statsbidrag söker vi aktivt andra yrkeskategorier. T.ex. socialpedagoger Ge ökade möjligheter för rektor att vara pedagogisk ledare. Införa en intendent per linje. En god arbetsmiljö. Verkställa handlingsplan utifrån medarbetarenkäten. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Det finns en stor medvetenhet bland medarbetarna om läget vad gäller kompetensförsörjning och deras egen roll i att få fler kollegor. Vi har anställt socialpedagoger och lärarassistenter för att underlätta för lärare att vara lärare och på så vis förbättra arbetsmiljön, minska stressen. Rektorerna vittnar om att intendenterna har avlastat dem främst vad gäller ekonomiuppföljning och fysiska arbetsmiljöfrågor. Mål: Grundskolan skall öka antalet alternativa yrkeskategorier i skolan Effekt: Grundskolan har utökat antalet alternativa yrkeskategorier jämfört Vi har anställt sju socialpedagoger, sex lärarassistenter och två beteendevetare under Mål: Grundskolan skall ha lägre sjuktal jämfört 2017 Effekt: Grundskolan som helhet 5,75 år 2017 / 6,00 år 2018 Skolledare specifikt 4,75 år 2017 / 1,75 år 2018 Mål: Bättre resultat på medarbetarenkäten Effekt: Inga siffror som går att jämföra (ny modell) men engagemangsindex är mycket högt gentemot Regionens övriga förvaltningar och ledarskapsindex är högt. Två enheter inom grundskolan har röda siffror och de enheterna får särskilt stöd. Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd SPSM:s värderingsverktyg Tillgänglig utbildning. Varje skola på Gotland skall genomgå utbildningen in verktyget enligt fastställd turordning. Språkutvecklande arbetssätt. Vi har fyra utbildade kursledare som handleder och utvecklar arbetet med språkutvecklande arbetssätt på våra skolor.

164 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Hälsofrämjande skolutveckling. Genom att hålla i lärdomarna från den statsbidragsfinansierade satsningen. Implementera läroplan för förskoleklassen i våra verksamheter Särskilt uppmärksamma Fritidshemmets viktiga roll för att eleven skall lyckas. Säkerställa att samverkan skola-fritids sker, att fritidsnätverk finns i varje linje och att en extra KUT-dag anordnas. Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Rektorerna beskriver flera exempel på att man gjort organisationsförändringar för lärande. Flera skolor beskriver hur de inför läsåret tänkt till kring organisation och schemaläggning för att undervisning och elevernas lärande skall vara styrande i högre grad. Ett exempel är Södervärnslinjen som tagit goda idéer från Glömstaskolan i Huddinge. Längre sammanhållande arbetspass och inte så många lokal- och lärarbyten är en bärande idé. Mål: Samtliga medarbetare skall få utbildning kring Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och tillgängliga lärmiljöer Effekt: Samtliga har fått eller är just nu i utbildning. För tidigt att se resultat. Mål: Synliggöra fritidshemmets uppdrag Effekt: Särskild fortbildningsdag endast riktad mot fritids. Förstelärare är utsedd i fritidshemmets pedagogik. Fritidsnätverk finns nu i varje linje. Mål: Elever i grundskolan skall ha daglig rörelse Effekt: Vi har fått riktade statsbidrag för en hälsofrämjande skolutveckling och vi har samarbete med idrottsrörelsen i olika former. Fritidshemmet har utbildats i rastens pedagogik. Skolledarna vittnar om en upplevd positiv effekt mindre antal konflikter efter raster och rörelsepass. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Samarbete med Uppsala universitet. Nyttja det goda läge vi har att universitet finns på Gotland. Partnerskolor. Fyra av våra skolor deltar idag i partnerskolesamarbete med lärarutbildning VFU. Vara goda handledare. Se till att utbilda LLU efter behov. Viktigt att knyta skolan närmare forskningen. Varför gör vi som vi gör och hur vet vi att det ger effekt? Karriärlärartjänster. Att nyttja de skickligaste pedagogerna som draghjälp i skolutvecklingen på Gotland. Att ha en transparent och tydlig process kring att definiera uppdrag och ansökning av dessa. Fortsatt aktivt arbete i enighet med kompetensförsörjningsplanen. Viktigt att vi alla är goda ambassadörer om vi skall få blivande arbetskamrater.

165 Avdelningen för grundskolan Verksamhetsberättelse 2018 Kompetenta Gotland. Genomföra insatsen Röda tråden, det vidgade SYV-uppdraget. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har ett samarbete med Uppsala universitets lärarutbildning som vi kallar partnerskolor. Det är en win-win för både universitetet och våra skolor och förhoppningsvis kan det leda till att fler och rätt personer väljer att bli lärare. Mål: Fler sökande till lärarutbildningen på Campus Effekt: 28 studerande mot 11 st. föregående år. 15 åk F-3 och 13 Åk 4 6. Tyvärr är nuläget att flera lärarstuderande har hoppat av utbildningen. Mål: Vi skall öka kontinuiteten i rektorsgruppen. Effekt: Vi har inte behövt rekrytera skolledare till ht-18. Mål: Vi skall ha samarbete med lärarutbildningen genom partnerskolor. Effekt. Vi har utökat antalet partnerskolor från fem till sju. Mål: Vi skall ha fler handledare som tar emot VFU-studerande Effekt: Vi har 16 st. som påbörjar utbildningen augusti 2018 Mål: Vi skall knyta skolor till forskning Effekt: Nu har vi två skolor, Gråbo och Lärbro som arbetar tätt med forskare vid UU. Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Nyanländas lärande. Inom satsningen pågår flera delprojekt som från Lå 18/19 skall stå på egna ben utan stöd av Skolverket. Arbetsgrupper i varje insats med en gruppledare skall redovisa mål och effekt inför att vi gör en större utvärdering av insatsen. Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Det finns en likvärdighet i mottagandet. Eleverna är kartlagda innan de kommer ut till sin hemskola och det finns en större kompetens hos medarbetarna som skall ta emot nyanländ elev. Vi har utbildat ett antal studiehandledare, en framgångsfaktor för elevens lärande och vi har utbildade handledare som stöttar pedagogerna. Det skapar en trygghet för både enskilda eleven och för personalen. Höjda resultat för den här elevgruppen är naturligtvis målet Mål: Andelen nyanlända som är behöriga till yrkesförb. program på gymnasiet ska öka Effekt: Andelen har ökat från 40,0 % 2017 till 46,2 % 2018 Mål: Mottagningsansvariga på varje skola, fler studiehandledare och samtliga elever skall ha passerat Lotsen (introduktion och kartläggning) Effekt: Genomfört

166 RAPPORT Verksamhetsberättelse, 2018 Avdelningen för kulturskola Framtagen av chefen för kulturskola Datum Ärendenr BUN 2018/ Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

167 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 Verksamhetsberättelse, 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Sjuktal Projektmedel från Statens Kulturråd El Sistema Ny satsning i samarbete med Gotlandsmusiken Nationella mål Borta är hemma - ett folkmusikdrama Årets Svängrum Vem äger framtiden? Projektet MÖTET Förväntad utveckling Perspektiv samhälle Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) (13)

168 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Sammanfattning Vi kan för närvarande prognostisera ett nollresultat tack vare att vi har fått projektbidrag från Statens Kulturråd. Dock är det i år något mindre än väntat. Därför har vi under hösten 2018 tvingats till viss återhållsamhet, för att kunna ha kvar medel att föra över till 2019 för de projekt vi erhållit statliga bidrag för. Verksamhetens särskilda insatser - lite mer utöver det vanliga - framgår nedan. För övrigt pågår gruppundervisning och enskild undervisning i alla våra ämnen. Vi permanentade under året även ämnet Bild & Form. Ett stort fokus har vi lagt på att hitta former för att utöka och stärka vårt integrationsarbete. Vi har totalt haft cirka 10 nya grupper där samtliga våra ämnen har varit representerade. I några fall har vi behövt göra mindre förändringar både utifrån rörelser i elevgrupperna och förändrade schemaförutsättningar för lärarna. Medarbetarenkäten som gjordes under förra läsåret resulterade i ett antal områden där vi behövde bli bättre. Tydligare mötesstrukturer, mer ändamålsenliga kommunikationsvägar, transparenta beslutsformer och ett systematiskt kvalitetsarbete finns i den handlingsplan vi gjorde, och som vi är på god väg att genomföra. Resultatet av medarbetarenkäten hösten 2018 var också klart bättre. Svårare har det tyvärr varit att hitta fler möjligheter för medarbetarna att kunna arbeta dagtid istället för kvällar. Det mest negativa värdet i undersökningen gällde just möjligheterna att kombinera arbete med fritid. Tvärtom upplever vi att det över tid blivit allt svårare att hitta lösningar där grundskoleelever kan undervisas av våra kulturskollärare under skoldagen, vilket förflyttar mer arbete till kvällstid. Att hitta lösningar på den ekvationen, är nog vår största utmaning. 2 Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Sjuktal Under vintern och våren 2017/2018 var sjuktalet högt. Orsaken kunde delvis härledas till det intensiva år verksamheten då hade haft, med lokalflytt, nytt samarbete med gymnasiet och chefsbyte. Med undantag för mer normal korttidssjukfrånvaro, har annars samtliga medarbetare varit tillbaka i tjänst enligt sysselsättningsgrad från juni Den höga siffran våren 2018 (5,57%) bör därför hamna lägre under höstterminen Värdet kan också jämföras med BUN totalt som är högre (5,98%) Förändring ,29% 5,57% 3,28% 2.2 Projektmedel från Statens Kulturråd I juni 2018 kom beslut från Statens Kulturråd om projektmedel. Vi fick inför innevarande läsår en påfyllning av medel med kronor - utöver de medel som ännu återstår av de 3 (13)

169 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, kronor vi fick 2016 och kronor år Anledning till det lägre beloppet i år, är att det är fler kommuner som delar på ett oförändrat totalbelopp. Dessa projektmedel har bidragit till att vi kunnat rikta oss mot nya grupper och elever i områden med socioekonomiska utmaningar. 2.3 El Sistema Ny satsning i samarbete med Gotlandsmusiken Vi startade El Sistema-verksamhet hösten 2018 med undervisning i blåsinstrument på Gråboskolan och Högbyskolan. I Gråboskolan startade vi även undervisning i körsång i en klass. El Sistema är en rörelse som startade för barn i slummen i Venezuela och som sedan spridits över värden. Till Sverige kom El Sistema för drygt 10 år sedan, och numera arbetar ett 30-tal kommuner enligt modellen. Förhoppningen är att kunna jobba långsiktigt, att musiken ska bli en angelägenhet för de elever som får ta del av detta. Vi samarbetar här med Gotlandsmusiken som låter olika ensembler vara faddrar åt klasserna, vilket stärker motivationen hos eleverna. Barnen träffas två gånger i veckan och familjefika arrangeras två gånger per termin. Satsningen har varit mycket uppskattad av barn, vårdnadshavare och de pedagoger som finns i de klasser som fått del av denna undervisning. 2.4 Nationella mål I mars 2018 beslutade regeringen om nationella mål för landets kulturskolor. Detta utifrån den nationella kulturskoleutredningen som var klar hösten Nationella mål har tidigare inte funnits. 2.5 Borta är hemma - ett folkmusikdrama Under våren 2018 har Kulturskolan Gotland satt upp ett nytt folkmusikdrama kallat Borta är hemma en satsning liknande musikalen "Ajvide-Maria" som genomfördes år Precis som då har författaren Eva Sjöstrand som skrivit manus, denna gång om människor på flykt från Baltikum till Gotland i andra världskrigets slutskede och Karin Kickan Holmberg ska regissera. Producent är kulturskolans Maria Wessman Klintberg. Borta är hemma ska spelas för skolelever under våren Föreställningen har getts både för allmänheten och som skolföreställning. Förutom ensemblen som består av mellan- och högstadieelever medverkar äldre kulturskolelever (och före detta elever) som musiker i föreställningen. 2.6 Årets Svängrum Under två dagar den maj genomförde Kulturskolan Gotland i samarbete med Kulturföreningen Kött, Svängrum - en färgsprakande föreställning i tre akter. Publiken fick avnjuta en helkväll med scenkonst i olika former, god mat och härlig stämning. Nyskapat blandat med traditionellt och improviserat av och med gotländska ungdomar på scenen. Årets föreställning var ett samarbete mellan världsmusikbandet Austre Tornseil, Teater Våga, Visby Voices, kören Cikoria, Dansensemblen samt integrationsprojektet Mötet. Svängrum är ett återkommande koncept och genomförs vart tredje år någonstans på Gotland, fast utifrån olika teman. Årets tema är Alla vi i hela världen. Utgångspunkten är att vi alla är medborgare i samma värld, med samma behov av att få vara fria och med de konstnärliga språken kan vi berätta och kommunicera med varandra. 2.7 Vem äger framtiden? Hur är det egentligen att komma som ung asylsökande till Sverige? Varför lämnar man sin familj för att resa mot en osäker framtid på andra sidan jordklotet? Fem unga människor 4 (13)

170 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 delade med sig av sina erfarenheter i uppsättningen Vem äger framtiden en berättelse om krossade drömmar. Första föreställningen gavs den 6 maj på Rondo i Klintehamn, och innan den avslutande föreställningen den 23 november hade gruppen spelat den att antal gånger. Föreställning gavs av deltagarna i integrationsprojektet MÖTET. Ungdomarna som agerade på scenen hade själva skrivit text och komponerat musiken. 2.8 Projektet MÖTET Projektet startades av Kulturskolan Gotland år 2016 i samarbete med kommunala Wisbygymnasiet och fristående Guteskolan i syfte att främja integrationen mellan nyanlända och gotländska ungdomar, då med medel från länsstyrelsen. Projektet har fungerat som ett forum för att fånga upp kulturintresserade nyanlända och gotländska ungdomar som inte hittat in i föreningslivet. En eftermiddag i veckan har ungdomarna träffats på kulturskolan tillsammans med tre pedagoger för ett gemensamt skapande. Projektet "Hej Salam" har även bidragit till att göra föreställningen möjlig. 3 Förväntad utveckling Verksamheten är förhållandevis stabil, även om många medarbetare just nu har delar av sina tjänster finansierade med projektmedel. Kösituationen är oförändrad även om kölängden kan variera i vissa ämnen eller kurser. Att en ökande andel av undervisningen sker genom projektmedel i avgiftsfria grupper, riktade till elever i ekonomiskt utsatta situationer och områden, är naturligtvis positivt. Det kan dock på sikt skapa problem med att behålla dessa elever när avgifter senare kan komma att behöva tas ut. En utveckling mot fler kvalitetshöjande insatser till exempel tillsammans med grundskollärare i grundskoleklasser, är inte bara stärkande för de elever som får ta del av satsningar, utan kan också vara positiv utifrån det perspektiv att vi behöver hitta fler dagtidsuppdrag för lärarna. Dock är det inte möjligt att erhålla medel från Statens Kulturråd för insatser som ligger på timplanebunden undervisningstid - om det överhuvud taget kommer att finnas sådana medel kvar i den nya statsbudgeten för Därför är de kommunala medel vi erhåller för sådana ändamål mycket viktiga för likvärdigheten i skolorna - över hela ön. 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 (13)

171 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker Kulturskolan - som är en frivillig verksamhet har delvis annorlunda förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet än de obligatoriska skolformerna. Två indikatorer finns framtagna för kulturskolan i verksamhetsplanen: - Elevers och föräldrars upplevelse av lärande och utveckling i Kulturskolan. - Andel av Kulturskolans undervisningstimmar som ges utanför Visby. I samband med vår brukarundersökning i oktober 2018 frågade vi dessutom om nöjdheten med Kulturskolan som helhet. 86 elever och 140 vårdnadshavare valde att svara. Även om svarsfrekvensen därmed är låg, (cirka 900 elever går hos oss) har alla fått chansen att uttrycka sina synpunkter. Enkäten tillät också fritextsvar. 38 vårdnadshavare och 23 elever använde sig av den möjligheten. Några andra konkreta objektiva resultatmått är svåra att ta fram i Kulturskolan Gotlands verksamhet - inte minst för att olika elever har olika mål och ambitioner med undervisningen. För vår del handlar det istället om att i de personliga mötena vara känslig för hur vi bäst stimulerar elevernas motivation och vara lyhörda för hur de upplever undervisningen. 6 (13)

172 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Medelvärde Medelvärde Medelvärde Medelvärde Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 Jag lär mig och utvecklas i Kulturskolan Gotland (elever): ,76 8,69 8,81 10,00 Totalt Flicka Pojke Annat Jag upplever att mitt barn lär sig och utvecklas i Kulturskolan Gotland (vårdnadshavare): ,82 8,82 8,80 9,00 Totalt Flicka Pojke Annat Jag är nöjd med Kulturskolans verksamhet i sin helhet (elever): 10 9,30 9,33 9,19 10, Totalt Flicka Pojke Annat Jag är nöjd med Kulturskolans verksamhet i sin helhet (vårdnadshavare): ,85 8,82 8,89 9,00 Totalt Flicka Pojke Annat I år har vi för första gången försökt att med en ny metod mäta fördelningen av undervisningen mellan Visby och övriga ön. Det betyder att vi inte i år ännu kan göra jämförelser med hur det varit tidigare. Statistiken är framtagen genom att varje lärare uppgett hur fördelningen av sina egna arbetstimmar är. 7 (13)

173 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Analys av ovanstående områden/resultaten Totalt sett finns en mycket stor nöjdhet hos både elever och deras vårdnadshavare. En marginell skillnad kan ändå utläsas i att eleverna är något mer nöjda än sina vårdnadshavare när det gäller verksamheten i sin helhet, medan deras vårdnadshavare upplever något högre grad av lärande och utveckling än vad eleverna själva upplever. Även fritextsvaren domineras av uppskattande omdömen. Några uttrycker dock att vi behöver ha en modernare kommunikationsplattform och några lyfter att de skulle önska lägre avgifter. När det gäller kommunikationsproblemen kan vi bara bekräfta att vi behöver ha bättre lösningar, men vi vill heller inte köpa in nya tjänster innan det nya elevregistreringssystem som skall införas under 2019 är upphandlat och på plats. Systemen behöver kunna kommunicera med varandra. I våra interna utvärderingar, och även i ett fritextsvar från en vårdnadshavare, lyfts att det ibland kan vara svårt för pedagogerna att skapa lugn i gruppsamlingar med de yngre eleverna. Det är en tydlig förändring sett över några år tillbaka. En ökande andel elever behöver ett alltmer kvalificerat pedagogiskt bemötande. Att bara en knapp tredjedel av undervisningen är förlagd utanför Visby, kan verka lite med tanke på att huvuddelen av befolkningen på ön bor utanför Visby. Dock finns det naturliga förklaringar. Bland annat är vi allt oftare hänvisade till elevers raster och håltimmar, vilket begränsar möjligheterna till undervisning på landsbygden. Många av de äldre eleverna vill gärna vara i våra mer ändamålsenliga visbylokaler, även om det för dem innebär bussresor eller skjutsningar. Alla gymnasieelever finns dessutom i Visby, och har all sin undervisning där. Elever som har individuell instrumentalundervisning och samtidigt deltar i orkester i Visby, passar ofta på att ha sina lektioner i anslutning till orkesterrepetitionerna. 5.3 Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående När det nya elevregistreringssystemet är på plats, får vi ta ställning till om vi behöver komplettera med ytterligare funktioner eller system som gör att vi kan kommunicera bättre med elever och deras vårdnadshavare. Under 2019 planerar vi att utveckla våra kontakter med andra skolors rektorer och elevhälsoteam, för att bättre kunna möta nyanlända elever och elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer, och mer allmänt pedagogiskt kunna hantera grupper med de yngre eleverna. Vi behöver också arbeta fram former för att nå en större andel av de barn och unga som av olika anledningar normalt inte kommer till Kulturskolan. Att mer allmänt se över hur vi kommunicerar att vi finns, och vad vi kan erbjuda, är en del. En annan del handlar om att kunna erbjuda permanent avgiftsfrihet för vissa grupper. Nationella projektmedel har hittills funnits för att stimulera en sådan utveckling. 5.4 Delaktighet Inom de olika ämnena förekommer olika former av delaktighet på individ- och gruppnivå, till exempel när det gäller att välja repertoar, former för redovisningar och uppträdanden och utvecklingstempo vad gäller ökande svårighetsgrad. 8 (13)

174 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, 2018 Pedagogerna för resonemang med enskilda vårdnadshavare särskilt när det gäller de yngre barnen. Några ensembler ordnar föräldramöten och i något fall finns även inflytande organiserat i föreningsform. Något annat övergripande brukarråd eller liknande finns inte. 6 Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Resultaten i medarbetarenkäten 2017 var inte bra. Dessa kan dock säkert till stor del förklaras med den pressade situation som medarbetarna varit i under året innan den gjordes mycket på grund av flytten till nya lokaler med allt som det för med sig i form av praktiska arbetsuppgifter, men också på grund av brist på tid för andra viktiga processer. Samtidigt gjordes allt detta arbete med en avgående och en tillförordnad chef i avvaktan på permanent lösning, vilket inte underlättade eller tryggade den mer långsiktiga planeringen. Det uttrycktes till exempel önskemål om ett tydligare kvalitetsarbete (mål, utvärderingar och uppföljningar etc.) samt en mer strukturerad mötesplanering. Detta har nu varit i fokus sedan våren 2018 och i medarbetarenkäten hösten 2018 finns det en bättre nöjdhet med många delar. Det kvarstår dock ett par viktiga frågor att arbeta vidare med: Många medarbetare upplever hög stress och att det finns hindrande konflikter inom arbetsgruppen. Detta kommer därför att lyftas i den handlingsplan vi skall upprätta i början på Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) I den senaste medarbetarenkäten framgick att vi är på rätt väg när det gäller att bygga ett förtroendefullt samarbete mellan chef och medarbetare. Strategin har varit att skapa mer förståelse och ömsesidig tillit genom mer transparenta och tydliga beslutsprocesser Ledarskap Vi hade ett chefsbyte den 1 mars Utöver att det finns en positiv trend i medarbetarenkäten, så är det för tidigt att djupare utvärdera situationen. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Medarbetarna har alltid haft en stor förståelse för verksamheten, även om det kan spreta en del när medarbetare individuellt tolkar sina uppdrag. Genom att vi har startat och håller på att utveckla vårt gemensamma systematiska kvalitetsarbete, är vi på väg mot en djupare förståelse för vårt gemensamma uppdrag. 9 (13)

175 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Att medarbetarna kan kombinera jobb med fritid är vårt klart största utmaning. För att lärarna skall slippa arbeta många kvällar i veckan, är vi beroende av ett bra samarbete med grundskolorna för att hitta lösningar för att i högre grad få in individuell undervisning under skoldagen. Det fanns en viss långtidssjukfrånvaro vid ingången av 2018, men situationen kunde hanteras och lösas med hjälp av stöd- och samtalsinsatser. Från juni har vi ingen långtidssjukskrivning. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått Att kvalitetsarbetet och mötesplaneringen blivit tydligare, har inneburit att fler upplevt en lägre stressnivå. Vi har i personalgruppen lyft - och behöver fortsättningsvis prata mer om - skillnaden mellan arbetstid och fritid samt öka medvetenheten om vikten att sätta egna gränser. Slutligen behöver vi på individnivå - för de som så önskar - ha tätare (och då kanske med nödvändighet, kortare) medarbetarsamtal. 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar 15 november 2018 Kvinnor Män Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Under året har en lärare fått sin tjänst utökad till heltid och ytterligare en lärare har erbjudits det. Innan de fyra som ännu önskar utökning kan få det, behöver vi veta att vi har ekonomi för det. Det råder en stor osäkerhet om detta i nuläget är möjligt. 10 (13)

176 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Ett antal deltidsanställda har genom projektbidrag från Statens Kulturråd hittills kunnat erhålla utökade tjänster. Just nu råder dock en stor osäkerhet när det gäller statsbudgeten för Om nya sådana projektmedel inte kommer, kan vi vid halvårsskiftet behöva göra personalneddragningar för att klara oss inom tilldelad budget års utfall är prognostiserat att vara i balans. Skolbio och Scenkonst för unga erbjuds grundskolorna, men ligger inom vårt verksamhetsområde. På grund av ökade kostnader för inköp av föreställningar, och samtidigt sedan många år utan årlig uppräkning, måste ramen ökas om kvaliteten och kvantiteten i utbudet skall kunna bibehållas. 11 (13)

177 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Starta frivilligkurser i Bild utanför Visby X Fördjupade samarbeten med bl.a. Elevhälsan. Kompetensutveckling El Sistema X X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Fler elever deltar hos oss trots sämre sociala och ekonomiska förutsättningar. Ökad motivation hos elever. Pedagoger blir mer kompetenta att hantera elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer och utmanande elevgrupper Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Utvecklad chefsdialog och insats av beteendevetare X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Ökad trivsel på arbetsplatsen och bättre resultat i årets medarbetarenkät Utvecklingsområde 3: Allas ansvar för skolans updrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Utveckling av nytt ämnesområde: Bild & form X Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Nya elever söker - och stannar kvar även om kursen senare behöver avgiftsbeläggas. Vi har dessutom en kö och skulle kunna utöka verksamheten om vi hade medel för det Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Utbilda förskollärare inom kulturområdet. Ej påbörjad Påbörjad Genomförd X Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Stärker kulturskolans roll som resurs i förvaltningen och betyder fler samarbetsytor med pedagoger, där vår kompetens i slutändan kommer förskolebarnen till del. 12 (13)

178 Ärendenr [Ärendenummer] Datum Avdelningen för kulturskola Verksamhetsberättelse, Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Skräddarsy insatser utifrån lokala kulturdialoger med skolområden. X Effekt, d v s hur märks detta i din avdelning? Vi har nu cirka tio avgiftsfria grupper i de flesta av våra olika ämnen, med elever med blandad etnisk och social bakgrund. Verksamheten är uppskattad av de som fått del av den. 13 (13)

179 RAPPORT Verksamhetsberättelse 2018 Avdelningen för särskola Framtagen av avdelningschef för särskolan Datum Ärendenr BUN 2018/ Version 1.0 Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org. nr Webbplats

180 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Verksamhetsberättelse 2018 Innehåll 1 Sammanfattning Händelser av väsentlig betydelse Skolskjutsar Nyanlända Förskoleklass Gymnasiesärskolan Lärvux Lövsta Kompetensutveckling Elevantal Förstelärare Behörighetsdispens Förväntad utveckling Ny upphandling, skolskjutsavtal Förskoleklass Norrbacka/Solberga Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Lärvux Lövsta Administration/skolledning Stödsystem Samverkan Kompetensutveckling Förändringar föreslås inom särvux Kvalitet Områden/resultat där verksamheten avviker Analys av ovanstående områden/resultaten Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående Delaktighet Medarbetare Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) Oönskade deltider /heltid som norm Ekonomi Bilaga Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) (13)

181 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Sammanfattning Ekonomi: Särskolans linje lämnar det erforderliga avkastningskravet. Linjens rambudget ger förutsättningar för större flexibilitet och resursanvändande. Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. Behörighetsreformen som innebär att, lärare förutom sin lärarexamen, för att få tillsvidareanställning som lärare i särskolan ska ha examen som speciallärare inriktning utvecklingsstörning, har flyttats fram till 1 juli Händelser av väsentlig betydelse 2.1 Skolskjutsar De aktuella skolskjutsavtalen har förlängts till 1 juli Ny skolbuss har köpts. 2.2 Nyanlända Nya rutiner upparbetas för mottagande av nyanlända elever. För att bli mottagen i grundoch gymnasiesärskola krävs fyra bedömningar som tillsammans bildar en utredning. Denna utredning ska visa om eleven har rätt till grund- eller gymnasiesärskoleplats. Därefter är det vårdnadshavare eller elev över 18 år som beslutar om de vill tacka ja eller nej till det eventuella erbjudandet. 2.3 Förskoleklass Ht-18 startar den sista förskoleklassen i grundsärskolans regi, detta utifrån Skollagen. För att ha möjlighet att gå i grundsärskolan ska bl a en pedagogisk bedömning göras. Den ska ge besked om eleven klarar grundskolans kunskapskrav eller ej. I förskoleklass finns inga kunskapskrav att mäta emot. Grundsärskola påbörjas tidigast i årskurs Gymnasiesärskolan 7 elever avslutade sina studier i gymnasiesärskolan. Av dessa gick 4 från det individuella programmet, 3 från nationellt program. Av de sistnämnda valde en att gå vidare till folkhögskolestudier och en gjorde ett studieuppehåll. Målet för studierna är att varje elev ska utvecklas utifrån sina förutsättningar och få ett så gott vuxenliv som möjligt. En viktig del av arbetet som görs är att förbereda för kommande arbetsplats/sysselsättning. 2.5 Lärvux Särskild utbildning för vuxna samlokaliseras med gymnasiesärskolan på Säveområdet vilket ger bättre möjligheter till samordning av kurser, personal och lokaler. 3 (13)

182 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Lövsta Elever som får sin utbildning på Lövsta har, utifrån sina förutsättningar, lyckats hitta motivation att gå i skolan. Svårt att hitta former för återgång för grundskolans elever till grundskolan. Under året har det varit stora förändringar i personalgruppen. Medarbetare är svårrekryterade utifrån specifika kompetenser. 2.7 Kompetensutveckling Arbetet med SPSM:s material runt tillgängliga lärmiljöer fortsätter. Utvärdering av handlingsplanen är gjord och nya mål satta. Samtlig personal deltar. Internutbildning runt teckenkommunikation fortsätter. Kurator har gått en utbildning för att få ytterligare verktyg för sitt elevarbete. 1 lärare påbörjar utbildning inom lärarlyftet till speciallärare inriktning utvecklingsstörning och en lärare påbörjar år 2. 2 lärare examineras från samma utbildning vid årsskiftet 18/19. Ansökan om validering har skickats till Skolverket för 5 lärare med lång yrkeserfarenhet. Två av dessa har nu blivit legitimerade för arbete i grundsärskola. En har fått avslag och de övriga väntar på besked. 2.8 Elevantal Vi ser en ovanligt stor tillströmning av elever främst i lägre åldrar. 2.9 Förstelärare I särskolans linje finns 2 förstelärartjänster. Dessa har uppdrag mot digitalisering och hälsa. Uppdragen är utformade utifrån tanken på det livslånga lärandet. I digitaliseringsuppdraget fokuseras på kommunikation och digitala läromedel. Hälsouppdraget syftar till att öka det allmänna välmåendet i vuxenlivet Behörighetsdispens Behörighetsreformen för lärare i särskolan flyttas fram till 1 juli Förväntad utveckling Information om förväntad utveckling på sikt avseende verksamheten. 3.1 Ny upphandling, skolskjutsavtal Särskolans linje har avtal med 3 taxibolag. Här finns också en skolbuss som kör elever i Visby med omnejd, inklusive elever i tal- och språkklasser samt till viss del grundskoleelever i samundervisningsgrupper över ön. Vi har en skolskjutskoordinator/chaufför anställd för att samordna dessa skjutsar. Nuvarande skolskjutsavtal är förlängda till 1 juli I januari 2019 initierar vi ny upphandling. Vi lägger då stor vikt vid förhållningssätt och bemötande gentemot elevgruppen från aktuella chaufförer. 3.2 Förskoleklass Från ht 19 bedriver inte grundsärskolan på Gotland någon förskoleklass, utifrån skollagsändring. Skollagsändringen gäller från , men vi har valt att ha ett övergångsår för att ge grundskola/förskola möjlighet att planera för de aktuella eleverna på ett adekvat sätt. Från bedrivs förskoleklass enbart i grundskolans regi. 4 (13)

183 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Norrbacka/Solberga I Visby är elevkullarna framöver stora. Detta påverkar även oss. Grundsärskolans elevantal kommer troligtvis att öka och därmed lokalbehoven. Kommande elevgrupp har större behov av individuella anpassningar. Vi har idag gott samarbete på ovan nämnda skolor och vill fortsätta att finnas med i diskussionerna om skollokaler även framgent. 3.4 Gymnasiesärskola/ grundsärskola Desideria Arbetsmiljöarbetet fortgår för att förbättra samarbetet med externa utövare. Anpassningar i miljön behöver åtgärdas. Utveckla det påbörjade samarbetet med övriga Wisbygymnasiet, såväl på lednings- som lärar- och elevnivå. Ht-19 erbjuds två program på nationell nivå: Hotell, restaurang och bageri samt Estetiska verksamheter. 3.5 Lärvux Förändringar inom särskild utbildning för vuxna gör att vi ökar samarbetet med Daglig Verksamhet och gemensamt utökar adekvata yrkeskurser. I och med lokalförändringen, samordning med gymnasiesärskolan, har vi tillgång till ytterligare behörig lärarkompetens. 3.6 Lövsta En översyn av grundskolans resursenheter pågår. Lövsta är en del i detta. Översynen kan påverka den vidare utvecklingen av verksamheten. 3.7 Administration/skolledning I särskolans linje finns 84 medarbetare. I dagsläget är vi 1,5 rektor med personalansvar för dessa. Vi har påbörjat en rekryteringsprocess av 1,0 rektorstjänst. 3.8 Stödsystem Vi är en del i det förändringsarbetet som pågår med samordnade och välfungerande IT-system med back-up funktioner. 3.9 Samverkan Vi ska fortsätta vår strävan till samverkan med andra skolformer och andra samhällsfunktioner. Vi har stora kontaktnät för att, så långt möjligt, förklara elevgruppens rättigheter och självklara del i samhällets olika delar. Varje elevs individuella behov ska styra dennes rätt till ett gott liv Kompetensutveckling Det pågående arbetet med tillgängliga lärmiljöer ska bli en naturlig del i det fortsatta utvecklingsarbetet. Vår interna kommunikationsutbildning (AKK) ska fortgå. Arbetet med att höja behörighetsgraden hos lärarna ska fortsätta, såväl via lärarlyft som i rekryteringsprocesser. Elevassistenter är en viktig del av personalen i särskolans linje. Här vill vi satsa på kompetensutveckling, karriärmöjligheter och adekvat löneutveckling Förändringar föreslås inom särvux Den 31 augusti 2018 redovisades slutbetänkandet kring förändringar av kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna (En andra och en annan chans ett komvux i tiden, SOU 2018:71). Där föreslås en rad förändringar. För särvux del är bakgrunden till utredningen att antalet som studerar inom särvux minskat. En anledning som pekas i utredningen på är att många upplever att det nuvarande särvux inte är inkluderande och allt för stigmatiserande. Dessutom är möjligheten att läsa vidare efter särvux på gymnasial nivå kraftigt begränsad. Utredarna föreslår därför att: 5 (13)

184 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Särvux blir en del av komvux och byter namn till särskild utbildning. Personer med intellektuell funktionsnedsättning ges ökade möjligheter till fortsatt utbildning efter särvux. Betygsskalan för grundläggande särvux förenklas med betygsstegen godkänd och icke godkänd. Riksrekryterande yrkesutbildningar införs inom särvux 4 Perspektiv samhälle Redovisas i nämnden delårsrapport. 5 Kvalitet I används kvalitet i betydelsen hur någonting är och upplevs, vilket kan vara olika hos olika människor. Grunden till kvalitet är därför att identifiera mottagaren av en vara eller tjänst och att ta reda på dennes behov och förväntningar. Tjänster ska hålla överenskommen kvalitetsnivå och ha god tillgänglighet. Medborgarna ska känna tillit till att regionen använder skattemedel varsamt och bedriver en så effektiv verksamhet som möjligt. (s styrkort) Analys av kunskapsresultat 5.1 Områden/resultat där verksamheten avviker jämfört med till exempel tidigare resultat, andra enheter eller genomsnittsresultatet för Gotlands kommunala skolor, samt skillnader mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. a) Elevunderlaget på gymnasiesärskolan har, efter tidigare års minskning, stabiliserats. Vi ser dock en ökning mot fler studerande på de individuella programmen. Det blir därmed färre på nationella program vilket innebär att utbudet minskat till två program. b) Minskat antal studerande på Lärvux. c) Antal elever i förskoleklass och lågstadieåldrar har ökat. d) Nöjdhetsindex i såväl elev- som föräldraenkät har ökat. 5.2 Analys av ovanstående områden/resultaten a) Elevunderlaget på Gotland i åldersgruppen är relativt lågt. Tidigare förändringar i styrdokumenten gör att färre är behöriga att studera i gymnasiesärskolan. b) Lärvux har förändrat, utifrån styrdokumenten, sitt kursutbud. Tydligare regler runt vem som har rätt att läsa dessa kurser. Tidigare kunde alla läsa vidare på Lärvux efter gymnasiesärskolan. I dag kan man läsa kurser man inte tidigare läst. 6 (13)

185 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 c) Elevunderlaget i stort har ökat. d) Nära kontakt mellan skola och hem. Snabba insatser från berörd personal. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Detta arbete har gjort och görs på vårdnadshavare-elev och personalnivå. Arbetssättet leder till få kränkningar i verksamheterna. Vi ser också att kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation ger trygghet hos samtliga berörda. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. 5.3 Slutsatser samt planerade åtgärder med anledning av ovanstående a) Färre skolförlagda program på gymnasiesärskolan. Personalförändringar inom linjen. b) Lärvux samlokaliseras med gysär för att samordna resurser och ge fler möjligheter till ett större utbud av kurser. c) Behov av befintliga lokaler. Personalförändringar inom linjen. d) Det goda värdegrundsarbetet ska fortsätta. Vårt välfungerande värdegrundsarbete grundar sig i kompetenssatsningar över tid samt kontinuitet i elevhälsoarbetet främst via linjens egen kurator och specialpedagog. Satsningarna grundar sig i bemötande och förhållningssätt genom relationsbyggande, kommunikation och adekvat kompetens. Fortsatt kontinuiteten i vår skolskjutsorganisation. Varje nyanställd personal får tillgång till en erfaren mentor. 5.4 Delaktighet Hur har barn, elever, studerande, deltagare varit delaktiga i utvecklingen av verksamheten. Eleverna görs delaktiga i utbildningens mål i de olika ämnen/ämnesområden/kurser som de studerar. Lärarna anpassar informationen så att eleverna, så långt möjligt, ska förstå vad de ska möta och lära sig. Klassråd och elevråd finns schemalagt. Synpunkter lyfts och tas med i verksamhetens utveckling. Utvecklingssamtalet leds, i möjligaste mån, av eleven. Elevenkäter och intervjuer används som metoder för att få veta hur eleven ser på sin utbildning och sitt mående. Nära samarbete mellan hem och skola ger god grund för elevers delaktighet. 7 (13)

186 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Medarbetare För är engagerade medarbetare avgörande för att nå resultat och vara en attraktiv arbetsgivare som klarar framtidens kompetensförsörjning. Medarbetare som är motiverade, upplever ett gott ledarskap och ser sin del i helheten blir också goda ambassadörer som bidrar till att stärka bilden av oss som arbetsgivare. Regionens verksamheter skapar förutsättningar för ett hållbart medarbetarengagemang. (s styrkort) Här redovisas måluppfyllelsen utifrån de mål som beslutats. Förvaltningen har rekryterat en ny omgång förstelärare och denna gång för perioden Karriärtjänsterna riktar sig till legitimerade lärare. Det handlar om totalt 73 tjänster varav två inom särskolan. Karriärtjänsterna är tidsbegränsade och uppdragsstart är höstterminen Precis som vid föregående rekryteringsprocess för två år sedan har utbildningsoch arbetslivsförvaltningen formulerat uppdragen utifrån aktuella och prioriterade utvecklingsbehov. En hel del uppdrag kommer att vara nya, medan andra kommer att bestå. Inställningen är att det är viktigt att alla ges samma möjlighet att på nytt söka en karriärtjänst och ett specifikt försteläraruppdrag. Regeringen har beslutat att förlänga tiden för införandet att behörighetskrav inom särskolan från 1 juli 2018 till 1 juli Behörighetskravet innebär att alla som undervisar inom särskolan förutom sin grundutbildning även ska ha en speciallärarutbildning inriktning utvecklingsstörning. Det nya datumet för införandet innebär för Gotlands del att fler pedagoger hinner kompetensutveckla sig för behörighet. 6.1 Medarbetare har förutsättningar att bidra till verksamhetsutveckling (mål 23) Kommentarer kring medarbetarundersökningens resultat, framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser sig få förutsättningar för att bidra till verksamhetens utveckling. Handlingsplanerna i materialet Tillgänglig lärmiljö bidrar till verksamhetsutveckling och engagemang. 6.2 Ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetarna (mål 24) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner och aktiviteter som görs inom området vad gäller hur ledare skapar förutsättningar för och tar tillvara engagemang hos medarbetare. Mentorskap för nyanställda. Kollegialt lärande, tillgänglighetsutbildningen. Tillgång till intern handledning och extern handledning. 8 (13)

187 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Ger förutsättningar för kompetensutveckling, så långt möjligt Ledarskap Avdelningen har valt att koncentrera ledningsresurs i ett team bestående av särskolechef/rektor, rektor, intendent och specialpedagog. Vi ser nu ett behov av utökning då antal medarbetare per rektor är för stort. 6.3 Medarbetare förstår verksamheten och sitt eget uppdrag (mål 25) Kommentar kring medarbetarundersökningens resultat och framtagna handlingsplaner vad gäller medarbetare förstår verksamheten och sitt uppdrag. Beskriv eventuella aktiviteter som görs inom området. Medarbetarundersökningen visar att medarbetarna anser att de förstår sitt uppdrag. Nära samarbete med Skolverket och SPSM. 6.4 Arbetsmiljön ger förutsättningar för medarbetaren att bibehålla god hälsa (mål 26) I överstiger sjuktalet inte 4,5 oavsett kön. Effektmål: Kvinnor och mäns sjuktal har minskat jämfört med föregående år. (s jämställdhetsplan, mål 1.3) Analys av sjuktal och kommentar kring eventuella förändringar jämfört med föregående års sjuktal Långtidssjukskrivningar har ökat på 5 av 8 enheter. Frånvaron har i alla fall utom 2 andra orsaker än direkt arbetsrelaterade. Totalt sett så har sjukfrånvaron minskat från 5,93% samma period förra året till 5,58% i år, d v s en minskning med 0,35 procentenheter. Redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits för att sänka sjuktalet samt vilka effekter det har fått I samarbete med medarbetare har vi hittat individuella lösningar. 6.5 Oönskade deltider /heltid som norm Redovisa andel oönskade deltidsanställningar 15 november 2018 Kvinnor Män Redovisa vilka åtgärder som har vidtagits Vid medarbetarsamtalet diskuteras anställning och anställningsgrad. Flertalet elevassistenter i särskolans linje vill arbeta i en s k uppehållsanställning som innebär ca 90% av en heltid över året, vilket innebär jul- och sommaruppehåll. 9 (13)

188 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Ekonomi s ekonomi ska vara uthållig och i balans ur ett generationsperspektiv vilket innebär att upprätthålla balans mellan inkomster och utgifter samt att värdesäkra förmögenheten (det egna kapitalet) över en längre tid. Målområdet omfattar de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. (s styrkort) Kommentar kring faktorer som påverkar verksamheten ekonomiskt både negativt och positivt. Utifrån nuvarande budgetram och med kommande avkastningskrav har vi en budget i balans. 10 (13)

189 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse Bilaga 8.1 Uppföljning av avdelningens arbetsplan utifrån UAFs verksamhetsplan (VP 18) Prioriterade utvecklingsområden som finns i chefsområdets handlingsplan och effekter. Utvecklingsområde 1: Likvärdig och tillgänglig utbildning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Tillgänglighetsutbildning SPSM. Ska pågå kontinuerligt. x x Teckenutbildningar, AKK pågår kontinuerligt. x x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Större engagemang och bra diskussioner/reflektioner i arbetsgrupperna. En utvärdering av de direkta effekterna för elevernas lärande och delaktighet kommer att påbörjas under vt- 19. Vi implementerar syn- och arbetssättet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Fler elever får tillgång till ett aktivt språk och därmed en större delaktighet i sin utbildning. Utvecklingsområde 2: Arbetsmiljö Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Bibehålla den goda arbetsmiljön. x x Handledning för att förbättra arbetsmiljön i en liten enhet med stor personalgenomströmning. x Fortsatt handledning i speciell resursenhet. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Bibehålla den goda arbetsmiljön. Enligt medarbetarenkäten har medarbetarna en väl fungerande arbetsmiljö. Handledning har genomförts för att öka förståelsen i vardagen mellan olika yrkeskategorier. Ett dokument har skapats för att lyfta skolfrågor i introduktion av nya medarbetare med annan huvudman. Handledningen har gjort att arbets- och mötesrutiner har förbättrats. Nu finns tydliga anteckningar med beslut och ansvarsfördelning nedtecknade. Fokus på elever och utveckling av verksamhet. Mycket tid läggs på praktiska frågor som ex schemaförändringar. 11 (13)

190 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde3 : Allas ansvar för skolans uppdrag Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Kommunikationsutvecklande arbetssätt x x Hälsofrämjande arbetssätt x x Omvärldsspaning x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Kommunikation utifrån elevernas förmåga används i hela linjen. Bild- och teckenstöd såväl digitalt som analogt. Nu har arbetet med Widget Go även anammats av förskolan. Under KUT-dagen i november visade olika enheter prov på kollegialt lärande och kommunikationsutvecklande arbetssätt. Det nya försteläraruppdraget innebär att eleverna får prova många nya aktiviteter som förhoppningsvis kan leda till ett aktivt vuxenliv. Elevhälsan deltar aktivt i elevarbetet med ett brett hälsofrämjande perspektiv. Flera lärare önskar studiebesök i liknande verksamheter som kompetensutvecklande insatser. Några besök har gjorts t ex till särskolor i Västerås och Karlstad. Skolledningen ingår i nätverk med Mälardalens kommuner och träffas 2 ggr/år. Ledningsteamet har också deltagit i Särskolans rikskonferens i Linköping. Genom speciallärar- och ämnesstuderande lärare får vi input om ny litteratur och forskning. De knyter även kontakter med andra skolor för framtida samarbete. Särskolans kurator har deltagit i en utbildning i Stockholm. Rektorerna deltar i grundskolans respektive gymnasie/vux ledningsgrupper. Specialpedagog deltar i nätverk med andra specialpedagoger för ökad samverkan. Utvecklingsområde 4: Kompetensförsörjning Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Uppmuntrar och ger förutsättningar för utbildning som leder till högre behörighetsgrad. x x x Nyrekryteringar x x x Hålla en enhetlig linje för gemensam kompetensutveckling. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Flera lärare studerar till speciallärare inriktning utvecklingsstörning. Stort intresse för att arbeta i särskolan även om de sökande inte har full behörighet. Vi har prioriterat SPSM:s utbildning Tillgängliga lärmiljöer. Detta arbete ska fortgå men ska nu ingå som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. 12 (13)

191 Ärendenr BUN 2018/ Datum Avdelningen för särskola Verksamhetsberättelse 2018 Utvecklingsområde 5: Integration Aktivitet Status Ej påbörjad Påbörjad Genomförd Öka kompetenser runt regelverken både internt och externt. Utveckla information till vårdnadshavare angående skolformerna i linjen. x x Effekt, det vill säga hur märks detta i din avdelning? Informationsutbyte med Lotsen och Integrationsenheten har genomförts. Vi fortsätter att försöka hitta vägar för informationsflöde runt olika samhällsfunktioner. Vi anlitar telefontolk vid behov. Svårt med specifika ord och begrepp då liknande skolform inte finns i hemlandet. En utmaning att jobba vidare med. 13 (13)

192 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Nina Gustavsson Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2019/36 8 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Beslutsattestanter generella, år 2019 Förslag till beslut Till generella beslutsattestanter, utöver ekonomichef, utses nämndens ordförande Stefan Nypelius och utbildningsdirektör Anders Jolby. Sammanfattning Enligt s riktlinjer för attest sak varje nämnd utse personer med rätt att beslutsattestera eller vara ersättare för dessa. Nämnden ska ansvara för att upprätthålla en aktuell förteckning över beslutsattestanter som anger omfattningen för respektive beslutsfattares ansvar. I enlighet med nämndens delegationsordning är ekonomichefen utsedd till generell beslutsattestant och har bemyndigande att under året utse attestanter och göra de förändringar som är nödvändiga i attestförteckningarna på grund av avgångar och nyanställningar m m. Förvaltningen föreslår att till generella beslutsattestanter, utöver ekonomichef, utses nämndens ordförande Stefan Nypelius och utbildningsdirektör Anders Jolby. Beslutsunderlag (Riktlinjer för attest, s författningssamling, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

193 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2019/36 Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

194 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Malin Bergström Nämndsekreterare Tjänsteskrivelse BUN 2019/ januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Information och inbjudan. Skolriksdag På Skolriksdagen kommer du att kunna ta del av ny kunskap, spännande samtal och ett flertal lärande exempel från förskola till vuxenutbildning. Områden som kommer vara i fokus är exempelvis kompetensförsörjning, digitalisering och ledarskap. Skolriksdagen är Sveriges största mötesplats för skolans ledare. SKL arrangerar konferensen vartannat år sedan Programmet består både av plenumföreläsningar och valbara seminarier. Precis som tidigare år är programmet delat under konferensens andra eftermiddag. För förtroendevalda arrangeras partigruppsmöten och för tjänstepersoner erbjuds valbara seminarier. Tid: 6-7 maj Program går att läsa på Målgrupp: generellt förtroendevalda, tjänstepersoner inom förvaltning, rektorer och förskolechefer. Plats: Stockholm Waterfront Congress Centre Anmälan: görs via Fakturamottagare:. Fakturakontaktperson: Nina Gustavsson Referensnummer: ZZ 3001 Flyg: flyg och flygbuss bokas via resebyrån Bigtravel på Ange betalningsreferens ZZ Hotell: Clarion Hotel Sign. Bokas av förvaltningen. Arvode: arvodering sker i enlighet med Regler om ersättning till s förtroendevalda 1. Inbjudan Nämndens ordförande har beslutat att en representant från varje parti i nämnden inbjuds att delta i skolriksdagen Meddela nämndens ordförande samt nämndsekreterare vem som ska delta från respektive parti (1) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

195 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/9 22 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Internbudget år 2019, inklusive fastställande av grundbelopp Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1. Att fastställa justerat grundbelopp för 2019 enligt upprättat förslag. Bilaga 1 a 2. Att fastställa justerad del av internbudget för 2019 enligt förslag. Bilaga 2 b-c Bakgrund Det har till barnoch utbildningsnämnden inkommit en överklagan från Pysslingen Förskolor och Skolor AB genom koncernmoderbolaget AcadeMedia AB angående det av nämnden fastställda grundbeloppet för 2019, överklagan är som följer: Bolaget yrkar att förvaltningsrätten upphäver Regionens beslut om bidrag för kalenderåret 2019 och ålägger Regionen att dels räkna om bidraget i den del som avser avdrag av avgift för elever i fritidshem och förskola, dels att inkludera kapital- och avskrivningskostnader i grundbeloppet per elev för samtliga skolformer och åldersgrupper. Bolaget begär anstånd till den 24 januari 2019 med att få återkomma med grunder och utveckling av talan. Överklagan inkom till förvaltningen den 3 januari Förvaltningen har efter det att överklagan inkom tagit kontakt med AcadeMedia AB. Skriftväxling mellan parterna har ägt rum via e-post, där förvaltningen har tydliggjort och gett information angående grundbeloppets delar i form av beräkningar, ställningstaganden med mera. Den 22 januari fick förvaltningen besked från AcadeMedia AB att de drar tillbaka sitt överklagande, med hänvisning till den information som förvaltningen delgett AcadeMedia AB. Förvaltningen har hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kontrollerat vad som gäller för avdraget för föräldraavgifterna. Bedömning som SKL gör är att det sista som görs i bidragsberäkningen är avdraget för föräldraavgifterna, det vill säga att avdraget görs efter det att schablonerna för administration och moms lagts på. 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

196 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/9 Administrations- och momsersättning ska inte påverkas av om det är kommunen eller den enskilde anordnaren som tar in avgifterna. Förvaltningen har inte tidigare tillämpat SKL:S bedömning i sin beräkning av grundbeloppet, utan förvaltningen har gjort avdrag för föräldraavgifter innan schablonerna för administration och moms. Förvaltningen finner nu skäl för en omräkning av grundbeloppet och att ett nytt beslut om grundbelopp fattas för Bedömning Förvaltningen gör bedömningen att följa SKL:s bedömning av hur föräldraavgifterna ska räknas på grundbeloppet. Om förvaltningens förslag bifalls av nämnden kommer det tidigare utbetalda beloppet för förskola och fritidshem avseende januari månad att justeras under februari månad De tidigare fastställda grundbeloppen för 2019 avseende de skolformer som inte har föräldraavgifter kvarstår enligt tidigare beslut. Utbetalningarna till fristående huvudman kommer totalt för 2019 att öka med cirka kronor vilket justeras inom ramen för nämndens buffert. Bilaga - Överklagande prisbeslut BUN , AcadeMedia AB - Bilaga 1 a - Bilaga 2 b-c Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

197 Utbildnings-och arbetslivsförvaltningen Diarienr. BUN 2018/9 Datum 30 oktober 2018 Handlingstyp Bilaga Grundbelopp och tilläggsbelopp 2019 Grundbelopp Årsbelopp Årsbelopp Not 1 Förskola 1-2,5 år kr kr Förskola 2,6-5 år kr kr Pedagogisk omsorg 1-5 år kr kr Pedagogisk omsorg 6-12 år kr kr Fritids 6-12 år kr kr Förskoleklass kr kr Grundskola åk kr kr Grundskola åk kr kr Grundskola åk kr kr Not 1 Inklusive momskompensation och avdrag för intäkter (enskild verksamhet) Tilläggsbelopp Modersmål Extraordinärt stöd kr kr Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro Postgiro Org. nr Webbplats

198 REGION GOTLAND Utbildning och arbetslivsförvaltningen DRIFTBUDGET 2019 tkr Grundbelopp 2019 Tilläggsbelopp 2019 Intäkter 2019 Övrigt 2019 SAMMANSTÄLLNING BUDGET 2019 BUNAu Justerad BUN BUDGET 2019 BUDGET 2018 Antal barn /elever 2019 Antal barn /elever 2018 Kr/barn, elev 2019 Kr/barn, elev 2018 GRUNDBELOPP Kommunal förskola Enskild förskola Bilaga 2b Kommunal skolbarnsomsorg Enskild skolbarnsomsorg Kommunal pedagogisk omsorg Enskild pedagogisk omsorg Kommunal skola förskoleklass Enskild skola förskoleklass Kommunal skola år Enskild skola år Kommunal skola år Enskild skola år Kommunal skola år Enskild skola år Fasta flöden Särsk u-grupper inkl skjutsar Språkskolan inkl skjutsar Särfritids Samba SVA Ledningsresurs 0,5 tj modersmål Omsorg på obekväm arbetstid 0 0 TILLÄGGSBELOPP Modersmål Fysiska handikapp Extraordinärt stöd STÖD TILL SMÅ SKOLOR SÄRSKOLA Kommunal särskola ÖVRIGT Kulturskola Fenomenalen Barn- och utbildningsnämnden Nämndsekreterare STABEN Skoldirektör Chef förskola Chef grundskola Chef barnoch elevhälsa Chef Ledningsstöd Chef kvalitets-och utvecklingsavdelning HR-chef Ekonomichef Försörjningschef Skjutsar IT-chef Måltider Lokaler inkl städ Informatör PMC( ingår i kult ped centrum fr 2016) STATSBIDRAG Maxtaxa Kvalitetsbidrag Övrigt anm FÖRSLAG DRIFTBUDGET Tillskott kapitalkostnadsbudget, ej fördelat 110 Beslutad BUDGETRAM Differens ) Bidrag för barn/elev i kommunal verksamhet avser belopp som utbetalas till rektorsområde /förskoleområde. Kostnader för exv lokaler, måltide och barn-och elevhälsa finns under STABEN Bilaga 2 b BUN Sammanställning mot ram 2019 NY

199 Driftbudget 2019 Grundbelopp/tilläggsbelopp 2019 till fristående huvudman (årsbelopp) Grundbelopp för förskola, grundskola och skolbarnsomsorg 2019 Förskola 1-2,5 år Förskola 2,5-5 år Pedagogisk omsorg 1-5 år Pedagogisk omsorg 6-12 år Fritidshem F-6 Förskoleklass Grundskola år 1-3 Grundskola år 4-6 Grundskola år 7-9 Grundbelopp kr kr kr kr kr kr kr kr kr 1. Pedagogisk verksamhet och omsorg Undervisning Pedagogiskt material och utrustning Lärverktyg Elevvård och hälsovård Måltider Omkostnadsersättning Lokalkostnader Administration 3% resp 1% av grundbelopp för ped.oms Moms 6% på grundbelopp Summa grundbelopp Intäkter Summa grundbelopp slutligt Tilläggsbelopp Totalt anslag Modersmålsundervisning (förskola & skola) Extraordinära stödåtgärder (alla verksamheter) Summa tilläggsbelopp Regionalt belopp Totalt anslag Stöd till landsbygsskolor utanför Visby tätort Summa landsbydgsstöd Inkluderar: Lönekompensation 2017: 1,5 procent Avser helår, motsvarar 2,0 procent på nio månader Lönekompensation 2018: 1,8975 procent Avser helår, motsvarar 2,5 procent på nio månader. Tillägg: pott för jämställdhet/bristyrken 2,02%-3,02% beroende på kategor Lönekompensation 2019: 1,186 procent Avser helår, motsvarar 2,48 procent på nio månader

200

201

202 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2018/11 28 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Internkontroll inom området ekonomi 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten och den informationsoch utbildningsinsats som förvaltningen föreslår för att komma till rätta med de uppkomna bristerna. Sammanfattning Intern kontroll har genomförts inom områdena Inköpskort och Förtroendekänsliga poster. Den interna kontrollen har genomförts av ekonom på regionstyrelseförvaltningen. Se bifogad rapport! Granskningen visar att tillämpliga riktlinjer 1 för förtroendekänsliga poster uppsatta för regionen inom barnoch utbildningsnämndens verksamhetsområden fungerar till viss del. Granskningen visar att den interna kontrollen med hantering av inköpskort inte fungerar tillfredsställande. Förvaltningen är medveten om att det uppkommer situationer då underlagen inte är kompletta vid användandet av inköpskort. Information om s riktlinjer har under de senaste åren delgetts till skoladministratörer, enhetschefer (rektorer) men även riktats till de som innehar inköpskort, men likväl förekommer fortfarande brister vid kontroller. Inköpskort används med personligt ansvar och 1 s riktlinjer för attest av behörig person samt riktlinjer för representation följs 1 (2) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

203 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse BUN 2018/11 den sanktion som vid upprepade tillfällen med brister i underlag kan användas är återtagande av rätten till att inneha inköpskort. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsförvaltningen har sedan 2006 haft ambitionen att metodiskt och systematiskt genomföra intern kontroll inom ekonomiområdet. Internkontrollplanen har utgjort grunden för internkontrollarbetet. Nu gällande internkontrollplan för året 2018 fastställdes i juni Syftet med intern kontroll är att på ett systematiskt sätt säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, regler, riktlinjer och rutiner mm. Nämnderna ansvarar för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker inom nämndens verksamhetsområde. Ekonomikonsult vid avdelningen Ekonomi och upphandling på regionstyrelseförvaltningen ska medverka vid upprättande av internkontrollplan och i samarbete med förvaltningarna utföra planenliga kontroller och bevaka att kontrollplanen följs. Eventuella avvikelser om oegentligheter samt allvarliga och/eller systematiska brister skall rapporteras till ekonomichefen och enhetschef vid Ekonomi och upphandling. Bedömning Förvaltningens bedömning är att bristerna ska åtgärdas genom att fortsatta informationsoch utbildningsinsatser angående de riktlinjer som gäller för inköpskort samt attestreglemente. Informations- och utbildningsinsatser kommer att riktas till skoladministratörer, avdelningschefer samt enhetschefer. När det gäller inköpskorten kommer även en riktad information till de medarbetare som innehar inköpskort. Målet är att den ekonomiska redovisningen skall vara korrekt i alla delar. Beslutsunderlag - Rapport, Uppföljning av intern kontroll 2018 BUN, RSF Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör Skickas till Anvisning: vilka som ska meddelas/delges. 2 (2)

204 Regionstyrelseförvaltningen Pernilla Johnsson Ärendenr 1 (4) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 25 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av intern kontroll 2018 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner rapporten med tillägget att förvaltningen skall återkomma med förslag på en åtgärdsplan för att förhindra att brister uppkommer framöver. Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden har tagit fram de områden som skall kontrolleras i Intern kontrollplan Intern kontroll har genomförts inom förvaltningen sedan hösten Områden och urval Arbetet med intern kontroll har under 2018 varit fokuserat på två områden inom redovisning av ekonomi. Följande områden har följts upp: Förtroendekänsliga uppgifter Verifikationer för oktober månad togs fram ur ekonomisystemet. Endast verifikat över 0 kronor med granskning och beslutsattest har tagits med. Totalt antalet verifikat blev då 196 stycken. Antalet transaktioner har granskats enligt principen vilket betyder att en av de första 10 individerna valts ut och därefter har n/10:e individ valts. Inköpskort Verifikationer för oktober månad togs fram ur ekonomisystemet. Därefter har verifikat under 100 kronor samt dubbletter har tagits bort. Därefter återstod det 38 stycken kontrollverifikat. Antalet transaktioner har granskats enligt principen <5 vilket betyder att hela populationen av transaktionerna valts ut; att samtliga individer testats. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

205 Regionstyrelseförvaltningen Pernilla Johnsson Ärendenr 2 (4) Kontroll och resultat Förtroendekänsliga uppgifter Rutinen har kontrollerats genom att granska att s riktlinjer för attest av behörig person samt riktlinjer för representation följs. Det sistnämnda reglerar intern och extern representation, uppvaktning, minnesgåvor och momsredovisning i samband med detta. Med behörig person menas att faktura är attesterad av rätt person enligt attestreglementet som Barn- och utbildningsnämnden har beslutat. Genom stickprov säkerställs att reglementets regler följs avseende attestbehörigheter, att överordnad attesterat resor, att relevanta anteckningar gjorts där så krävs. Konton som kontrollerats har varit: 705xx, 710xx, 711xx, 745xx, 765xx. Kontrollmånad har varit oktober. Verifikationer utan besluts- och granskningsattest har valts bort. Därefter har samtliga verifikationer valts ut för genomgång och kontroll, totalt 196 stycken. Urvalet har sedan granskats efter granskningsprincipen Den 9:e transaktionen valdes ut och därefter var 10:e individ. Totalt har tjugofem stycken verifikat kontrollerats. Det som framkom är att 10/25 eller 40,0% av underlagen inte hade ett 100%-igt godkänt resultat av kontrollen mot bakgrund av de riktlinjer har. Orsaken till att verifikaten inte blev godkända är: - att moms vid uppvaktning endast får lyftas vid avtackning samt vid personalens 50-årsuppvaktning. - att underlaget inte klart visar syfte och vilka som deltagit med bl.a. risk för attest av egen beställning. Av de tjugofem granskade fakturorna hade sex attesterats av ersättare till beslutsattestanten. Alla fanns upptagna i beslutad attestförteckning. Dock hade ett ansvar ingen ordinarie attestant i förteckningen. I några fall framgår det inte klart om attestanten har deltagit eller inte. Som utomstående granskare är det svårt att veta när man inte är närmre insatt i verksamheten. Bedömning Granskningen visar att riktlinjerna för förtroendekänsliga uppgifter uppsatta för regionen inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden fungerar till viss del. Vid granskningen upptäckta brister kan härledas till två områden och kan åtgärdas mha information till berörd personal. Ett viktigt arbetsverktyg är förvaltningens attestförteckning. I arbetet ovan har förteckning från använts. Tyvärr har materialet varit svårhanterligt då det bl.a saknas uppgifter, gammal information fortfarande finns kvar, informationen ibland är svårtydligt samt att attestanter ersätter sig själva i några fall. Att arbeta fram en korrekt förteckning bör vara viktigt för förvaltningen för att säkerställa arbetet med att kunna följa de rutiner och riktlinjer som finns i.

206 Regionstyrelseförvaltningen Pernilla Johnsson Ärendenr 3 (4) Kontroll och resultat Hantering av Inköpskort Syftet med denna rutin är att säkerställa att verksamheterna inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden följer s riktlinjer för Regler för inköpskort. Det innebär bland annat kontroll av att kvitto eller annan form av underlag från inköp skall finnas bifogat, att uppgift finns om syfte och mål, att rätt moms är konterad, att kostnaden är attesterad av behörig person, samt vid kostnader för representation en uppgift om deltagare. Kontrollmånad för denna kontroll har varit oktober. Samtliga verifikationer över 100 kr har valts ut för genomgång och kontroll, totalt 38 stycken. Urvalet har granskats efter granskningsprincipen <5, innebärande att alla verifikat har kontrollerats. Vid granskningen framkom det att 28/38 eller 73,7% av verifikationerna inte hade ett 100%-igt godkänt resultat av kontrollen. Med detta menas att dessa verifikationer inte var korrekt hanterade enligt de gällande riktlinjer för inköpskort som gäller inom. De 28 verifikaten kan delas in i dels de som har brister gällande underlaget i sig eller ej har korrekt attestant, dels där det saknas information om syfte och mål. Totalt var det 19/38 verifikat eller 50,0% som hade någon av de förstnämnda bristerna och 9/38 verifikat eller 23,7% som saknade fullgod anteckning med information om syfte och mål. Utomstående granskare som inte är insatta i verksamheten kan ha svårigheter att se till vad inköpet har gjorts även om underlagen och/eller konteringen ger lite information i sig. För 6/38 verifikationer har beslutsattestanten inte funnits upptagen på det ansvaret i av BUN beslutad attestförteckning. Tre verifikat har inneburit att attestanten godkänt sitt eget inköp. I ett fall fanns ansvaret inte ens med i beslutad attestförteckning. I 8/38 verifikationer så har ingen moms bokförts, eller bokförts felaktigt, trots att det framgår av bifogade kvitton att moms har betalats och med vilket belopp. Kvitto eller annat underlag från inköpstillfället saknas för 7/38 av verifikaten. Här kan inte kontroll av syfte, mål eller eventuella fel i momshanteringen kontrolleras.

207 Regionstyrelseförvaltningen Pernilla Johnsson Ärendenr 4 (4) Bedömning Granskningen visar att den interna kontrollen med hanteringen av inköpskort inom Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden inte fungerar tillfredställande. Resultatet av granskningen visar att förvaltningen bör fortsatt framhålla hur de tänker agera framåt när det gäller det aktuella kontrollområdet, som brustit i granskningen. Ett viktigt arbetsverktyg är förvaltningens attestförteckning. I arbetet ovan har förteckning från använts. Tyvärr har materialet varit svårhanterligt då det bl.a saknas uppgifter, gammal information fortfarande finns kvar, informationen ibland är svårtydligt samt att attestanter ersätter sig själva i några fall. Att arbeta fram en korrekt förteckning bör vara viktigt för förvaltningen för att säkerställa arbetet med att kunna följa de rutiner och riktlinjer som finns i. Utöver det bör arbete läggas på att fortsätta informera om rutinerna kring inköpskorten och konsekvenserna om de inte följs. Det gäller främst att alltid göra noteringar om syfte och mål, samt uppmana till att alltid bifoga kvitton som underlag. Dels för att styrka gjorda inköp, dels för att eventuell moms hanteras på korrekt sätt. Därutöver behövs även en påminnelse göras om vikten att attestreglementen följs samt att anteckningar deltagande personer görs. I granskningen har verifikaten inte underkänts om det endast saknats en anteckning om antalet deltagare. Det bör dock beaktas för att även om det t.ex. står att alla deltagit kan det vara svårt för utomstående att veta hur många som avses. Vid granskningen upptäcktes, precis som tidigare kontroller, att avgiften för inköpskorten bokförts på fyra olika konton samt vid tre tillfällen inte särredovisats alls på eget konto. Det är ingenting som har påverkat bedömningen i denna granskning, men förvaltningen bör informera berörda personer om var avgiften skall bokföras för bättre uppföljning. Ekonomi och upphandling Pernilla Johnsson Ekonomikonsult

208 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Jimmy Söderström Ekonomichef Tjänsteskrivelse BUN 2019/12 25 januari 2019 Barn- och utbildningsnämnden Kompletteringsbudget investeringar 2019 Förslag till beslut Förslaget till kompletteringsbudget godkänns och överlämnas till regionstyrelsen. Sammanfattning Överföring av investeringsmedel begärs för projektet Polhemskolan, för iordningsställande av fastigheten Hackspetten i norra Visby till en F-6 skola. Investeringsmedlen skulle under 2018 varit överflyttade till tekniska nämnden, vilket inte gjorts. Belopp som begärs att överflyttas är kronor. Enligt särskilt beslut i barn och utbildningsnämnden den 21 november 2018, BUN 137 begär nämnden, att i samband med kompletteringsbudgeten, hos regionfullmäktige att investeringsmedel om en miljon kronor överförs från projektet Lyckåkerskolan till projektet Södervärnsskolan som avser anpassning av skolgård och lokaler för årskurs 4-6 på Södervärnskolan. Eleverna i årskurs 4-6 på Lyckåkerskolan flyttas till Södervärnskolan som idag är en årskurs 7-9 skola. Belopp som begärs att överflyttas är kronor. Bedömning Förvaltningen bedömer att beslut om kompletteringsbudget för år 2019 är viktigt då det handlar om beslutade projekt och processer som är pågående från år Beslutsunderlag - Bilaga, Blankett kompletteringsbudget Bilaga, Protokoll BUN 137, Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 1 (1) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se Org nr Webbplats

209 Kompletteringsbudget Förvaltning: Tabell 1, projekt som ska föras med till kommande år Inv.projekt enligt strategisk plan Delar av projekt om uppdelat Projekt nr Beslutad budget Ev tilläggsanslag Kvarvarande Kompletterings- Ev budget Rev budget Projektansvarig alt Status Motiv till överföring (beslutsår, text i strategisk plan) budget 2018 budget (kol G+H) ansvarig för budget Påbörjat, ej påbörjat, beräknad startid Polhemskolan Rolf Anderson Ej påbörjat Skulle överförts till TKN under 2018 Lyckåkerskolan Rolf Anderson Ej påbörjat Se bifogat beslutsunderlag TOTALT Tabell 2, projekt som ej ska föras med till kommande år Inv.projekt enligt strategisk plan Projekt nr Beslutad budget Kvarvarande Motiv till att projektet ej som inte förs med i kompletteringsbudget budget 2018 förs med

210 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Torsten Flemming Chef för grundskolan Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2016/ mars 2018 Barn- och utbildningsnämnden Framställan om investeringsmedel för Visby Pjäsen 14 (Alléskolan) Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden begär hos regionfullmäktige investeringsmedel med 135 miljoner kronor för en nybyggnation av en skola på befintlig tomt Visby Pjäsen 14 (Alléskolan). Barn- och utbildningsnämnden begär hos regionfullmäktige tilläggsanslag för ökade driftkostnader med 9,6 miljoner kronor per år. Sammanfattning Visby växer och därmed antalet barn och elever som måste beredas plats i förskolor och skolor. Enligt en skattning som gjorts behövs cirka 20 nya klassrum inom en femårsperiod. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen har utarbetat en rapport med rubriken Skoloch förskolelokaler i Visby med omnejd, Ursprungligen redovisades rapporten nämnden i mars 2017, utifrån ett uppdrag från regionfullmäktige. Rapporten har därefter reviderats, januari Rapporten ger en tydlig bild av en stad som växer. Alléskolan är med sitt läge i en expansiv del av staden helt nödvändig att behålla. Skolan har i sitt nuvarande skick föreläggande gällande ljudmiljö orsakade av ventilationsanläggningarna och placeringen av dessa.(mhn 2017/781, ). Skolan har heller inte plats för samtliga elever som beräknas tillhöra upptagningsområdet inom något år. Utöver detta finns också ett behov att utöka antalet förskoleplatser för barn med flerfunktionsnedsättningar, se bifogad rapport. Mot bakgrund av detta ser förvaltningen tre alternativ: Alternativ 1. Nybyggnation av skola på tomten där Alléskolan finns idag. Alternativ 2. Renovering av nuvarande Alléskolan, inklusive tillbyggnad av teknikutrymmen. Alternativ 3. Renovering och tillbyggnad. 1 (4) Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-bun@gotland.se alt registrator-gvn@gotland.se Org nr Webbplats

211 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2016/712 Förvaltningen förordar i första hand alternativ 1, nybyggnation, då alternativet ger en fullt modern lärmiljö anpassad till dagens och morgondagens krav. En nybyggnation ger även möjlighet till mer flexibel lokalanvändning och är därmed ur både barnoch pedagogiskt perspektiv ett bättre alternativ. Bakgrund Alléskolan startade år 1995 som en provisorisk lösning på ett ökande elevflöde i Visby. Idag består skolan av 9 klassrum och en del biutrymmen. Skolan är i många avseenden i eftersatt skick. Några biutrymmen går idag inte att nyttja då de bland annat är före detta tvättrum sedan tiden byggnaden nyttjades av försvaret som kasern. Källaren används idag som matsal och fritidshem. Skolområdet består också av Humlegårdsskolan där idag årskurserna F-1 huserar. Förvaltningen har haft i uppdrag att genom teknikförvaltningen genomföra en förstudie för att klargöra skolbyggnadens skick och uppskattad kostnad för renovering. Tre alternativ avseende Alléskolans framtid Förvaltningen ser tre alternativ till lösning av Alléskolans framtid. Alternativ 1 nybyggnation En ny skola ger möjlighet till en modern och flexibel lärmiljö anpassad efter dagens och morgondagens behov. En nybyggd skola inrymmer klassrum med plats för ca 350 elever. Då ingår också salar för praktiskt-estetiska ämnen som idag saknas. Beräknad kostnad utgår från en skattning gjord på nybyggen i andra kommuner. Evakuering av Alléskolans elever görs genom att eleverna, under byggtiden, fullgör sin skolgång på Polhemskolan. Kostnad, nybyggnation: Rivning av befintlig byggnad Totalt: Driftskostnad 120 mnkr 15 mnkr 135 mnkr 9,6 mnkr/år Alternativ 2 - renovering, inklusive tillbyggnad av teknikutrymmen Förstudien avseende renovering och viss tillbyggnad blev klar i slutet av oktober, Den bedömning som görs, av teknikförvaltningen, är att kostnaden för att få byggnaden i skick som god lärmiljö är ca 60 miljoner kronor. Efter en eventuell renovering skulle byggnaden inrymma 12 klassrum med plats för totalt 280 elever. Detta jämfört med dagens nio klassrum, musiksal och bibliotek saknas, med plats för 210 elever. Tidigare bedömning från år 2008 uppskattade kostnaden för en renovering till 31 miljoner kronor. En stor del av anledningen till att kostnaden nu är högre beror på nya krav på energiklassning.. Investeringskostnaden nedan är en beräkning av renovering av nuvarande skolbyggnad. 2 (4)

212 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2016/712 I totalkostnaden för renovering av befintlig byggnad, 60 miljoner kronor, ingår bl.a. ny ventilationsanläggning, som uppfyller gällande normer, och tilläggsisolering. För att få plats med ventilationsanläggning och tillgänglighetsanpassning krävs viss tillbyggnad av skolan. Åtgärderna kommer att skapa en skola med bra förutsättningar och en god arbetsmiljö. Detta medför även att utrymmen som idag inte är lämpliga som skollokaler kan anpassas för undervisning. Anpassningen medför totalt 12 klassrum, med kapacitet för ca elever. Investering 60 mnkr ( ) Driftkostnad 4,8 mnkr (i ökad driftskostnad) Alternativ 3 renovering och tillbyggnad Renoveringskostnaden enligt alternativ 2 kvarstår men en något större tillbyggnad för ytterligare verksamhetsyta utöver teknikutrymmen görs. Fyra klassrum på ca 75 kvm vardera samt biytor på sammanlagt ca 150 kvm ger ett behov av ca 450 kvm som total tillbyggnad. Med en uppskattad byggkostnad på ca 25 tkr per kvm ger det en extra kostnad på ca 11 mnkr. Detta alternativ ger samma antal klassrum som alternativ 1 och med det möjligheterna i spannet F-6. Dock med de begränsningar storleken på lokalerna i befintlig byggnad medför. Investering 71 (60+11) mnkr ( ) Driftskostnad 5,7 mnkr Sammanfattning Alla tre alternativen; renovering, nybyggnation, eller kombinationen av dessa två möjliggör en utökning av antalet platser för barn med flerfunktionsnedsättning inom förskolan. Detta genom att grundskolelever i förskoleklass och år 1, som idag går på Humlegårdsskolan, fortsättningsvis kan gå på Alléskolan. Förslagen frigör dock endast ett fåtal förskoleplatser (ca st), på Humlegårdsskolan, utöver detta. Detta beror i sin tur på att den paviljong som idag inrymmer förskola endast har ett tidsbegränsat bygglov och för att platserna för flerfunktionsnedsatta är utrymmeskrävande. Alla tre alternativen medför en ökning av det totala antalet skoloch förskoleplatser i Visby kommer och kommer att medföra en kostnadsökning i form av hyra, även om effektiviserings och samordningsvinster kommer att kunna göras. De vinster som kommer göras är främst av pedagogisk karaktär genom att den fysiska lärmiljön moderniseras, naturligtvis främst vid nybyggnation. Det är också en stor pedagogisk fördel att samtliga elever får undervisning i samtliga ämnen i samma hus, förutom idrott. Ekonomiskt finns fördelarna framför allt när det gäller skapandet av platserna för flerfunktionsnedsatta inom förskolan. Detta då platserna annars måste skapas till en betydligt högre kostnad på någon annan förskoleenhet i Visby. 3 (4)

213 Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Tjänsteskrivelse Ärende BUN 2016/712 Sammanfattande översikt Antal klassrum Alternativ 1 Nybyggnation klassrum (inkl. specialsalar och exkl idrottshall) Alternativ 2 Renovering 12 klassrum (exkl. specialsalar och idrottshall) Alternativ 3 Renovering & tillbyggnad klassrum (inkl. specialsalar och exkl idrottshall) Befintlig skola 9 klassrum Antal elever Ca 365 elever Ca 280 elever Ca 320 elever 210 elever Investeringskostnad 120 mnkr 60 mnkr 71 mnkr * (ca kvm) Rivning av befintlig 15 mnkr (Ej aktuellt) (Ej aktuellt) (Ej aktuellt) byggnad Driftkostnad, ca 9,6 mnkr 5,1 mnkr 5,7 mnkr 1, 4 mnkr (0,5 + 4,6) Lokalkostnad per elev och år kronor kronor kronor kronor* * ANM. Föreläggande finns på nuvarande skola Samtliga tre alternativ, nybyggnation, renovering och renovering med tillbyggnad möjliggör utökning av antalet platser för barn med flerfunktionsnedsättning. Detta genom att grundskolelever i F-klass och åk 1, som idag går på Humlegårdsskolan, fortsättningsvis kan gå på Alléskolan. Bedömning Behovet av Alléskolan som grundskola kvarstår. Utöver detta pågår byggandet av totalt ca 700 bostäder på A7 fältet. Skolan, inklusive Humlegårdsskolan, är idag en F-6 skola som har ett stort renoveringsbehov sedan länge. Föreläggande från miljö- och hälsoskyddsnämnden finns avseende ljudnivån från ventilationsanläggningen. Åtgärderna kräver ombyggnation. Redan när skolan startade kallades lokalerna för ett provisorium. Under den tid som skolan varit i drift har investeringar för totalt kronor genomförts, vilka avsett källare, ventilation och målning. Ur ett pedagogiskt perspektiv förordar förvaltningen en nybyggnation då detta ger en fullt modern lärmiljö anpassad till dagens och morgondagens krav. En nybyggnation ger även möjlighet till mer flexibel lokalanvändning och är därmed ur både barnoch pedagogiskt perspektiv ett bättre alternativ. Beslutsunderlag Grund för beräkning, bilaga 1 Förvaltningens tjänsteskrivelse, Rapport, Skol och förskolelokaler i Visby med omnejd, , (Teknikförvaltningen, förstudierapport inklusive bilagor, ) Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen Anders Jolby Utbildningsdirektör 4 (4)

214

Visa mer