NorSIKT 2 Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex Rapport Version 3 Datum: Klass: -

Transkript

1 1 NorSIKT 2 Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex Rapport Version 3 Datum: Klass: - Statisticon AB Östra Ågatan 31, SE Uppsala Klara Södra Kyrkogata 1, Box 837, SE Stockholm +46 (0) , info@statisticon.se, Sweden 1

2 Kund Mottagare Projektnummer Författare Granskare Trafikverket Torgeir Vaa, Per Melén TRV_4532 Gösta Forsman Johan Bring Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 2 (44)

3 Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING AV ÅDT SAMMANFATTNING AV TRAFIKARBETSINDEX VÄGNÄTENS OMFATTNING, MÄTUTRUSTNING, MM DANMARK FINLAND ISLAND NORGE SVERIGE ÅDT DANMARK Definitioner Skattningar FINLAND Definitioner Skattningar ISLAND Definition Skattningar NORGE Definition Skattningar SVERIGE Definitioner Skattningar REFERENSER TILL KAPITEL TRAFIKARBETSINDEX Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 3 (44)

4 4.1 DANMARK Definitioner Skattningar FINLAND Definitioner Skattningar ISLAND Definitioner Skattningar NORGE Definitioner Skattningar SVERIGE Definitioner Skattningar Urval Lagring av data Skattning av R Beräkning av osäkerhetstal för Rˆ REFERENSER TILL KAPITEL Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 4 (44)

5 1. SAMMANFATTNING 1.1 Sammanfattning av ÅDT De nordiska länderna utnyttjar för ÅDT-mätningar dels helårsmätta punkter, vanligen på de mest trafikerade vägarna, dels korttidsmätningar som räknas upp till helår. Uppräkningen skiljer sig åt mellan länderna såtillvida att Sverige utnyttjar stickprovsteori med slumpmässiga urval av mätdagar och hjälpinformation i skattningarna medan övriga länder har fasta mätveckor och utnyttjar någon form av modell. I båda fallen ligger en bedömning av trafikens årsvariation till grund för valet av hjälpinformation/modell. Mätutrustningen är genomgående induktiva slingor för helårsmätta punkter. För korttidsmätningar används vanligen radar eller luftslangar men även här används induktiva slingor (Danmark). I nedanstående tabell sammanfattas beräkningsmetoderna i de nordiska länderna mycket kort. Tabell. Sammanfattning av beräkningsmetodik för ÅDT i de nordiska länderna Danmark Finland Island Norge Sverige Antal avsnitt, statligt vägnät Därav helårsmätta Ca (Nivå 1-punkter) Därav Ca korttidsmätta Väglängd, statlig (ej 9807 (ej local väg (km) ramper) access roads) Antal avsnitt 0,39 0,19 0,13 0,14 0,23 (mätplatser) per kilometer väg Utrustning Induktiva slingor Helår: induktiva slingor, Helår: Induktiva slingor Helår: Induktiva slingor Slang Mätdagar/år för korttidsmätta Beräkningsmetod korttidsmätning Korttid: radar 5 veckor Vanligen 2 veckor Uppräkning med faktormetod Regressionsmodell Korttid: slang Vanligen 3 veckor Uppräkning med referensmetod Korttid: radar Några timmar några veckor Faktormetod Referensmetod Basiskurvemetod Osäkerhetstal Ja Nej Nej Ja Ja 4 perioder, totalt ca 10 dagar Stickprovsteori med hjälpinfo från kurvbank Mätcykel 901 avsnitt årlig, 584 avsnitt 3 år 400 avsnitt årlig, övriga 4-8 år 7-8 år 4 år 4-12 år Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 5 (44)

6 1.2 Sammanfattning av Trafikarbetsindex Trafikarbetsutvecklingen beräknas enklast och bäst via helårsmätta punkter. Sverige har här satsat på ett speciellt designat system med ett litet antal slumpmässigt valda platser där man placerat mätutrustning. Danmark, Norge och Finland har ett betydligt större antal mätplatser (ej slumpmässigt valda) som används för flera syften, t ex realtidsstyrning av trafik, och från dessa har man valt ett antal punkter som bedömts representativa för vägnäten. Island utnyttjar ÅDT-systemet som täcker hela vägnätet men kräver modellbaserade framskrivningar av de ÅDT-avsnitt som inte mäts under aktuellt år. Användningen av ÅDT-skattningar begränsar också tidsperioden till kalenderår för Island. I nedanstående tabell sammanfattas beräkningsmetoderna i de nordiska länderna mycket kort. Tabell. Sammanfattning av beräkningsmetodik för Trafikarbetsindex i de nordiska länderna Vägnät Danmark (2002) Finland Island Norge Sverige Statligt och Statligt Statligt, ÅDT>150 kommunalt Huvudvägar (delmängd av statligt) Avser tidsperiod Månad Månad Rullande 12- månader (inkl kalenderår) Antal mätplatser 300 (år 2002) 995 (år 2013) Utrustning Induktiva slingor Beräkningsmetod Skattningar enligt stickprovsteori (experturval) Statligt (utom lokala vägar) Kalenderår helår korttid Induktiva slingor Induktiva slingor Kvoter mellan Bygger på summor av MDT mätta och från framskrivna mätplatserna skattningar (experturval) av ÅDT Månad Hittills i år Rullande 12- månader(inkl kalenderår) Induktiva slingor Utnyttjar delvis stickprovsteori (experturval) Månad Hittills i år Rullande 12- månader (inkl kalenderår) Induktiva slingor Snabbskattning Utnyttjar delvis stickprovsteori Osäkerhetstal Ja Nej Nej Ja Ja Regionala index Ja Ja Nej Ja Nej (planeras) Slumpmässigt urval Nej Nej Nej Nej Ja Modell: Antar Ja, stratifierat Nej Nej Ja - slumpm urv Typ av skattning Kvot av Kvot av summor Kvot av Kvot av Summa av kvoter (inom stratum) summor inom (ej stratifiering) summor (ej summor inom strata. Bortfallskomplettering Ja, om fem olika typer av dagar finns mätta (MDT används). Annars ersätts punkten enligt protokoll. Ja, om bortfallet < 50 % av en månads dagar (MDT används). Annars utgår punkten och ersätts inte. stratifering) strata. Ja Nej Nej Tvättade data Nej Nej Nej Ja Ja Kalenderjustering för Nej Nej Nej Nej Ja rörliga storhelger Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 6 (44)

7 2. VÄGNÄTENS OMFATTNING, MÄTUTRUSTNING, MM. Under denna rubrik beskrivs de vägnät i respektive land där det görs trafikmätningar i trafikverkens regi eller enligt metoder som rekommenderas av trafikverken. Länderna skiljer sig framförallt år när det gäller mätningar på kommunala vägar. I Norge och Danmark definieras offentliga vägnät som inkluderar både statliga och kommunala vägar. I Sverige och Finland redovisar inte trafikverken några mätningar på kommunalt vägnät. I avsnittet redovisas också vissa andra förutsättningar för trafikstatistik, såsom regionala indelningar och vilka fasta installationer som finns för trafikmätningar. 2.1 Danmark Det offentliga danska vägnätet delades (före 2007) efter väghållare (vejbestyrer) upp i statliga vägar, länsvägar (amter) och kommunala vägar. Förutom dessa väghållare finns private fællesveje, markveje, stier o.lign samt broar som tillhör Sund & Bælt Holding A/S samt Öresundsbrokonsortiet. År 2007 flyttades länsvägarna till det statliga och kommunala vägnäten. Aktuella väglängder åren framgår av Tabell 2.1 som är hämtad från Vejdirektoratets hemsida 2013 (den äldre indelningen återges här eftersom dokumentationen av trafikindex är från 2002 och alltså bygger på den äldre indelningen). Tabell 2.1. Längden på det offentliga danska vägnätet de senaste 10 åren: Statliga vägar Sund & Bælt Holding A/S samt Øresundsbro Konsortiet Länsvägar Kommunala vägar Total längd År km km km km km 1. jan jan jan jan jan jan jan jan jan jan Därutöver finns det 692 km ramper, som hör till statsvägnätet samt 18 km ramper som hör till Sund & Bælt. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 7 (44)

8 Aktuella väglängder 1 i maj 2013 är ca 3855 km statlig väg, ca km kommunal väg och ca 660 km ramper. På det statliga vägnätet finns ca 615 platser och på det kommunala ca 100 platser (där utrustningen ägs av Vejdirektoratet) där mätning sker kontinuerligt året om. Mätutrustningen är här nedfrästa induktiva slingor kopplade till en analysator. På platser där man gör korttidsmätningar används olika typer av utrustning: på statligt vägnät är det alltid slingor, på kommunalt vägnät är det slingor, slangar eller HiStar. 2.2 Finland Det statliga vägnätet i Finland delas in i Riksvägar, Stamvägar, Regionvägar och Förbindelsevägar. Riksvägar och Stamvägar utgör tillsammans huvudvägar ( main roads ) Tabell 2.2. Det finska statliga vägnätet uppdelat på vägkategorier Landsväg Riksväg Stamväg Regionväg Förbindelsevägar Total Ramper Total inklusive ramper Väglängd 8603 km 4729 km km km km 1180 km km Trafikverkets trafikräkningssystem består av två delsystem 1. Helårsmätta punkter (Permanent Counting System). Systemet består av 400 mätplatser, de flesta på huvudvägar. Från början valdes platserna ungefär 100 stycken - med statistiska metoder så att urvalet av mätplatser skulle bli representativt för hela det statliga vägnätet. Senare övergavs denna ambition och platserna sattes upp på ställen där man behövde realtidsstyrning av trafiken. Systemet producerar flödes- och hastighetsdata som används för skattning av trafikparametrar som ÅDT, trafikutveckling och hastighetsindex. För särskilt ÅDTskattningar ger de helårsmätta punkterna hjälpinformation på avsnitt där korttidsmätningar tillämpas. Ofta benämnes de helårsmätta punkterna som LAMpunkter. 1 Enligt epostkonversation med Allan Christensen och Bjarne Bach Nielsen Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 8 (44)

9 2. Korttidsmätningar (Short term counting system). Det finska statliga vägnätet är uppdelat i ca avsnitt varav 400 alltså täcks av det permanenta systemet. De övriga avsnitten mäts vanligen med radar under 1-3 veckor varje mätår. Dessa mätår inträffar enligt en fyraårscykel, för vägar (Region- och Förbindelsevägar) med ÅDT mindre än 150 är mätcykeln åtta år. Driften av det finska vägnätet är administrativt uppdelat i regioner som administreras i s.k. ELY-centraler. Dessa sorterar under flera olika departement men är självständiga gentemot dessa. ELY står för de finska orden för näring, trafik och miljö. Det finns nio ELY-centraler som administrerar trafik: Birkaland Egentliga Finland Mellersta Finland Norra Savolax Norra Österbotten Nyland Sydöstra Finland Södra Österbotten Lapland Det finska Trafikverket handlar upp trafikräkningar av ELY-centralerna. 2.3 Island Islands allmänna vägnät omfattar km. På detta vägnät görs dock trafikmätningar enbart på 9807 km. Det allmänna vägnätet delas in i följande kategorier Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 9 (44)

10 Tabell 2.3. Det isländska allmänna vägnätet uppdelat på vägkategorier Kategori Väglängd (km) Primary Roads 4425 Primary highland roads 505 Secondary roads 2956 Highland roads 1921 Total 9807 Local access roads (inga trafikmätningar görs) 3091 Trafikmätningssystemet är konstruerat så att det finns omkring 250 helårsmätta mätplatser, där flöden för totaltrafik kan registreras. På 40 av dessa finns det traffic classifiers där även fordonshastigheter och fordonslängder kan mätas. Dessutom mäter man kortare tid på omkring 100 platser varje år. På helårsmätta platser används slingor nedfrästa i vägytan som är kopplade till en räknare/analysator som kan vara av olika fabrikat. Traffic classifier är den mest avancerade av dessa. På korttidsmätta platser används vanligen slang ( rubber tube ) kopplad till en räknare men det förekommer också nedfrästa slingor. Inga mätplatser har på Island valts ut med slumpens hjälp. 2.4 Norge Norges offentliga vägnät består av riksvägar, fylkesvägar och kommunala vägar. Enligt Statens Vegvesen (2011) ska det offentliga vägnätet vara indelat i trafiklänkar som alla ska ha ett ÅDT-värde och en registreringspunkt. Tabell 2.4. Det norska offentliga vägnätet. Väglängd och antal registreringspunkter uppdelat på vägkategori. Vägkategori Väglängd Antal registreringspunkter Europa- och Riksvägar km Fylkesvägar km Kommunala vägar km 152 Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 10 (44)

11 För trafikmätningarna använder man sig av fyra olika typer av registreringspunkter, nivå 1-4, enligt Tabell 2.5. Tabell 2.5. Registreringspunkter för trafikmätning på det norska offentliga vägnätet Beteckning Typ av mätning Tidsupplösning Antal Periodlängd Mätcykel perioder Nivå 1 Kontinuerlig 1 timme 12 Månad Kontinuerlig Nivå 2 Periodisk 1 timme 4-5 Vecka 4 år Nivå 3 Periodisk 1 timme 1-3 Vecka 4-6 år Nivå 4 Periodisk/enkelt- 1 timme Fritt val Fritt val Fritt val registrering Nivå 1-punkter Nivå 1-punkterna registrerar trafiken kontinuerligt under hela året. De delas in i två typer Indexpunkter som används för trafikkindeks Övriga nivå 1-punkter Niva 1-punkter används också till övervakning och styrning av trafiken samt realtidsinformation. Detta kräver att utrustningen ställs in så att den (förutom timdata) registrerar data på 5-minutersnivå. Niva 1-punkt ska kunna mäta ÅDT Andra dygnsmedelvärden som Julidøgntrafikk (JDT), Månedsdøgntrafikk (MDT), Sommerdøgntrafikk (SDT) och Ukedøgntrafikk (UDT). Variationskurvor Längdklassificering av fordon Fordonshastighet. Punkter som ingår i beräkning av vegtrafikkindeksen skall ge en representativ bild av trafikutvecklingen i ett fylke/region. Nivå 2-punkter Mätningar i nivå 2-punkter görs vart fjärde år. Under mätåret genomförs 4-5 veckolånga mätningar. Veckorna sprids ut över året, vanligen med en vecka per årstid. Dessutom kan en veckomätning göras mitt i sommaren om julidygntrafiken är särskilt stor. Nivå 2-punkerna ska kunna mäta Periodiska registreringar, 4-5 registreringsveckor vart fjärde år Längdklassificering skall genomföras Hastighet skall registreras om utrustningen klarar detta Placeras så att de speglar genomsnittstrafik på trafiklänken Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 11 (44)

12 Ger underlag för att beräkna ÅDT för en eller flera trafiklänkar. Nivå 2-punkter används inte för trafikindeks. Nivå 3-punkter Nivå 3-punkter fungerar som nivå 2-punkter och principer for placering är desamma. I nivå 3-punkterna företas det dock registreringer 1-3 veckor vart fjärde till sjätte år. Periodiska registreringar, 1-3 registreringsveckor vart fjärde till sjätte år beroende på sommardygntrafiken Längdklassificering bör genomföras när tungtrafikandelen antas större än 10 % Hastighet skall registreras om utrustningen klarar detta Placeras så att de speglar genomsnittstrafik på trafiklänken Ger underlag för att beräkna ÅDT för en eller flera trafiklänkar Väljs på mindre viktiga väger med liten trafik Nivå 3-punkter används inte för trafikindeks. Nivå 4-punkter Det finns även nivå 4-punkter som används vid specialmätningar men normalt inte i samband med skattning av nationella trafikparametrar. Vanligen används här radar. För ÅDT används alltså punkter på nivåerna 1-3, för trafikindeks endast nivå 1-punkter. Mätutrustningen är induktiva slingor för nivå 1-punkter och vanligen radar för de övriga. Tabell 2.6. Antal mätpunkter och mätutrustnig för registreringspunkter på nivå 1-3 Registreringspunkt Antal punkter Antal punkter med induktiva slingor Antal punkter med radar Antal punkter med annan utrustning än slingor och radar Nivå 1, indekspunkt 454 Alle Ingen Ingen Nivå 1, övriga 303 Alle Ingen Ingen Nivå Få De fleste Få eller ingen Nivå Få De fleste Få eller ingen Totalt Få eller ingen Särskilda cykelmätpunkter Det finns också separata punkter för registrering av cykeltrafik. De ligger vanligen på gångoch cykelvägnätet och mäter kontinuerligt, dvs de är nivå 1-punkter. Man förväntar sig dock att det också etableras mätpunkter med korttidsmätningar efterhand som cykelmätningarna byggs ut. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 12 (44)

13 2.5 Sverige Det svenska statliga vägnätet (ej cykelvägar) omfattar ca km, fördelade på vägkategorier enligt Tabell 2.7. Tabell 2.7. Det svenska statliga vägnätet fördelat på vägkategorier Vägkategori Sammanlagd väglängd (km) Trafikarbete 2012 (mdr km) Europavägar Riksvägar Primära länsvägar Övriga vägar Totalt Dessutom finns i det s.k. allmänna vägnätet km kommunala gator och vägar där trafikarbetet har uppskattats till 24 mdr km år Trafikparametrarna ÅDT, Trafikarbetsförändring och Hastighetsindex mäts dock endast på det statliga vägnätet. Regional indelning Trafikverket är indelat i sex regioner, Norr, Mitt, Öst, Stockholm, Väst och Syd. Fasta mätstationer Det finns för trafikräkning 83 fasta mätstationer som används för kontinuerlig (helårsmätt) datainsamling för skattning av trafikarbetsutvecklingen och hastighetsindex. Dessa stationer används också för att ta fram hjälpinformation om trafikens årsvariation (indexkurvor) som används vid skattning av ÅDT 2. De 83 stationerna är slumpmässigt utvalda enligt ett stratifierat urvalsförfarande där region och vägkategori definierar 24 stratum och urvalet inom stratum dras med sannolikheter proportionella mot trafikarbete. 2 Det finns, utöver de 83 platserna, ett mindre antal helårsmätta platser som inte finansieras av trafikmätningarna men som kan användas som underlag för beräkning av indexkurvor. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 13 (44)

14 3. ÅDT 3.1 Danmark Definitioner ÅDT definieras som trafikken pr dögn opgjort som gennemsnitt over hele året. ÅDT beräknas för totaltrafik samt för fordon av längd > 5,8 meter (motsvarar ungefär tunga lastbilar > 3,5 ton). Man beräknar med motsvarande metodik arbetsdagsdygnstrafik (hverdagsdögnstrafikken, HDT) under januari-maj och september-december, och julidygnstrafik (JDT). Man har även skattningar av flöden mätt i standardaxlar Skattningar Statligt vägnät Vejdirektoratet ansvarar för beräkning av ÅDT på det statliga vägnätet som är uppdelat i ca 1485 trafikhomogena vägavsnitt. ÅDT beräknas dels via 715 helårsmätta punkter, varav de flesta, ca 615, ligger på statliga vägar. Omkring 100 punkter ligger på kommunala vägar och har hamnat där för att de behövs för trafikindeks, som ska avse utvecklingen på det samlade vägnätet (statligt och kommunalt). ÅDT mäts också årligen på 286 semi-permanenta mätplatser på det statliga vägnätet och på 584 periodic mätplatser (också statligt vägnät) med en cykel på tre år. På helårsmätta platser görs direkt en totalräkning av trafiken. Vid bortfall gör man ingen komplettering av filerna utan ÅDT beräknas med samma modell som används för korttidsmätningar (se faktormetoden nedan). På de platserna med korttidsmätningar mäter man alltid fem veckor under mätåret. Dessa veckor är fördelade så att man mäter två veckor på senvintern/våren, en vecka i juli/augusti och två veckor på hösten. Man räknar sedan upp till helår genom ett faktorsystem baserat på sju trafiktyper, som alla har typiska säsongvariationer. Trafiktyperna är Bolig arbetsstedstrafik Lokaltrafik Fjerntrafik Moderat ferietrafik Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 14 (44)

15 Ferietrafik Udpraeget ferietrafik Sommerlandstrafik Faktormetoden bygger på uppräkningstal som baseras på data från helårsmätta punkter på respektive trafiktyp. Uppräkningstalen är redovisade i tabeller och medger uppräkning på fyra nivåer: timtrafik till dygnstrafik, dygnstrafik till arbetsdagsmedeldygnstrafik, arbetsdagsmedeldygnstrafik till veckotrafik och veckotrafik till ÅDT. För statligt vägnät blir endast den sista nivån aktuell eftersom man mäter hela veckor. Först beräknas fem faktorberäknade ÅDT-skattningar (en för varje mätvecka) och därefter den officiella ÅDTskattningen som ett medelvärde av de fem. Faktormetoden används som nämnts även när det uppstår bortfall i helårsmätta punkter. Om t ex 35 hela veckor har godkända mätningar så beräknas 35 ÅDT-skattningar med faktormetoden och därefter ett medelvärde av dessa skattningar. Nuvarande faktorsystem är från 2007 och uppdateras vart 5-7:e år. Faktormetoden finns beskriven i Vejdirektoratet (2006) 3, pp Mätutrustningen som används på det statliga vägnätet är alltid induktiva slingor som för korttidsmätningar aktiveras i samband med mätveckorna. Kommunalt vägnät På kommunala vägar beräknas också ÅDT, dels på de cirka 100 avsnitten med helårsmätning, dels (i kommunal regi) på det övriga kommunala vägnätet. Det är oklart hur indelningen av mätavsnitt ser ut men antagligen gör varje kommun en uppdelning av sitt vägnät i ÅDTavsnitt. Vejdirektoratet har via sitt datasystem Mastra en viss tillgång till ÅDT-resultaten från kommuner (olika för olika kommuner) men ingen total överblick. Vejdirektoratet har gett ut en vägledning för att standardisera mätningarna (rapporten 289 ovan). På det kommunala vägnätet äger Vejdirektoratet cirka 100 helårsmätta punkter som alla är utrustade med induktiva slingor. De stationer som kommunerna själva äger använder många olika typer av detektorer, som slingor, slangar och HiStar. Det rutenummerede vejnet 3 Se Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 15 (44)

16 Vejdirektoratet ger årligen ut en publikation Trafikken på det rutenummerede vejnet som täcker ungefär km av det statliga och kommunala vägnätet (hela det statliga vägnätet ingår). Detta vägnät tycks bestå av ett antal definierade rutter som var och en består av ett antal ÅDT-avsnitt. ÅDT-uppgifterna per rutt kan vara såväl mätta innevarande år eller modellerade (gammal ÅDT-skattning uppräknad med trafikindeks) eller gissade (gäller rimligen kommunala vägar i kommuner som inte rapporterat till vägdatasystemet). Det finns en publikation för totaltrafik och en för fordon med längd > 5,8 meter. Osäkerhetstal I Vejdirektoratet (2006) redovisas tabeller för osäkerhetstal i form av halva konfidensintervall. Vid beräkning av ÅDT från veckomätningar beror osäkerhetstalen på trafiktyp och antal veckor som man mätt. Tabell 3.1. Osäkerhet vid uppräkning av uppmätta motorfordonsflöden per vecka till ÅDT, uppdelat på trafiktyp. Halva konfidensintervall i procent. Från Vejdirektoratet (2006). Antal veckor mätning BA Lokal Regional Fjern Mod ferie Ud ferie Sommerland Det finns ingen dokumentation över hur osäkerhetstalen räknats fram. 3.2 Finland Definitioner Det finska ÅDT-systemet producerar skattningar av ÅDT, sommarmedeldygnstrafik och veckodagsmedeldygnstrafik. Även topptimmar (peak hour traffic) redovisas. Fordonen indelas i tre klasser, cars+vans, busses and lorries (all heavy vehicles) och semitrailers+trailers. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 16 (44)

17 3.2.2 Skattningar ÅDT beräknas (liksom sommardygnsmedeltrafik och veckodagsmedeltrafik) på trafikhomogena ÅDT-avsnitt på det statliga vägnätet. På 400 av dem görs helårsmätningar med nedfrästa induktiva slingor. Dessa 400 används också för realtidsstyrning av trafiken och finns på de mest trafikerade vägarna. ÅDT-skattningar beräknas direkt som medeldygnsflöden på dessa helårsmätta avsnitt 4. På de övriga ca avsnitten används korttidsmätningar och statistiska modeller som utnyttjar data från de helårsmätta punkterna som hjälpinformation. Korttidsmätningarna görs vanligen under två fixerade veckor per år, ibland en eller tre, med radar. Dessutom finns det ca 1900 ramper som mäts vart fjärde år. Tabell 3.2. Översikt över de finska ÅDT-mätningarna Avsnitt Väglängd Mätcykel Beräkningsmodell ÅDT < km ÅDT > km 4 år om 150 < ÅDT < 1 mätvecka/ år 200 veckoflöde ÅDT = 8 år om ÅDT < 150 säsongfaktor 4 år 2 mätveckor/år Regressionsmodell ÅDT=a*sommarveckoflöde + b*höstveckoflöde Enkel summering Helårsmätta 3200 km Årlig Ramper 1180 km 4 år 1 mätvecka per år veckoflöde ÅDT = säsongfaktor Regressionsmodellen (tvåveckorsmätningar) används för procent av ÅDTskattningarna. Mätveckorna fixeras för varje år till en sommarvecka och en höstvecka tolv veckor senare. Regressionskoefficienter skattas med data från de helårsmätta punkterna, alltså från data från huvudvägar 5. Till regressionsmodellen används endast sju veckokombinationer. För övriga veckor blir skattningarna av regressionskoefficienter för dåliga. De sju veckokombinationer som används framgår av Tabell 3.3 nedan där även mätveckorna för enveckorsmodellen (på det lägst trafikerade vägnätet, % av skattningarna) och treveckorsmodellen (med vintermätning, förutom sommar och höst, på 4 Bortfall på en helårsmätt punkt hanteras månadsvis. Om bortfallet är större än hälften av månadens dagar används inte den månadens mätdata för ÅDT-beräkningar. ÅDT beräknas då baserat på övriga månader. Om bortfallet är mindre än hälften av månadens dagar beräknas ett MDT från de mätningar som gjorts. Detta MDT multipliceras med antalet dagar i månaden för att erhålla ett bortfallskompletterat månadsflöde. 5 När modellerna utvecklades fanns LAM-punkterna framförallt på huvudvägar. Koefficienterna beräknades då och har inte räknats om sedan den tiden. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 17 (44)

18 speciella vägar (till skidorter) längst i norr. Mindre än en procent av skattningarna). Notera att veckorna 11 och 12 räknas som vinterveckor i norr och vårveckor i södra Finland. Tabell 3.3. Översikt över mätveckor 2010 för de olika beräkningsmodellerna. Modell Vårvecka Sommarvecka Höstvecka 1-veckorsmodell 1-veckorsmodell 2-veckorsmodell 11 (generellt två veckor före påsk) 12 (en vecka före påsk) 26 (generellt: veckan efter midsommar) 2-veckorsmodell veckorsmodell veckorsmodell veckorsmodell veckorsmodell veckorsmodell veckorsmodell 11 (två veckor före påsk) 3-veckorsmodell 12 (en vecka före påsk) Det anses inte bli något problem med fordonsklassificeringen p.g.a. att man beräknar ÅDT med två olika datainsamlingsmetoder. Tabell 3.4. Klassificering av fordon i den finska vägdatabanken Road Databank Permanent TMS Short term (Radar) Total All All Heavy vehicles Buss, lorry, semi-trailer, full Buss, lorry, combination trailer Combination (delmängd av heavy) Semi-trailer Full trailer Combination De helårsmätta punkterna används också till att ta fram hjälpinformation (säsongfaktor, regressionskoefficient) för punktskattningar. Osäkerhetstal för ÅDT-skattningar redovisas inte. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 18 (44)

19 3.3 Island Definition ÅDT definieras som genomsnittlig dygnstrafik över året, dvs total årsvolym dividerat med Skattningar Det isländska allmänna vägnätet (de 9807 km där trafiken mäts) är indelat i 1242 ÅDTavsnitt. Omkring 250 av dessa avsnitt mäts kontinuerligt under hela året. Övriga avsnitt korttidsmäts, drygt 100 avsnitt per år. Enligt uppgift 6 tar det i praktiken 7-8 år mellan korttidsmätningar återkommer till samma avsnitt. Skattningar av ÅDT vid korttidsmätningar görs med följande metodik. En mätning om vanligen tre veckor genomförs. Det uppmätta flödet räknas upp med hjälp av en indexkurva från en helårsmätt plats med samma karakteristika som den aktuella platsen. ÅDT redovisas enbart som totaltrafik. Korttidsmätningen är alltså normalt tre veckor lång men kan variera i längd. På t ex en highland road som bara är öppen från början av juli till början av september försöker man täcka så mycket som möjligt av den öppna tiden. Korttidsmätningarna genomförs helst på sommaren, vilket ungefärligen innebär maj till september. I städerna kan korttidsmätningar också göras på hösten. Osäkerhetstal för ÅDT-skattningar redovisas inte. 3.4 Norge Definition ÅDT är den totala trafiken i ett snitt eller på en trafiklänk under ett kalenderår, dividerat med antal dagar under året Skattningar På avsnitt med Nivå 1-punkter, där det genomförs kontinuerliga registreringar utan avbrott, beräknas ÅDT direkt från datamaterialet 7. På avsnitt där periodiska registreringar genomförs skattas ÅDT med en modell. Tre modeller används: Faktorkurvmetoden, Referansemetoden och Basiskurvemetoden. 6 Epostkonversation med Audur Thora Arnadottir, maj Om bortfall förekommer i en helårsmätt punkt beräknas ÅDT med Basiskurvemetoden, se avsnitt Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 19 (44)

20 Faktorkurvmetoden Faktorkurvmetoden är den metod som används mest för att beräkna ÅDT baserat på periodiska registreringar. Metoden går till så att man väljer en av sju standardmodeller för trafikvariation som var och en innehåller tre typer av variationskurvor, 1. dygnsvariation (genomsnittlig timvariation inom dygn), 2. veckodagsvariation (genomsnittlig veckodagsvariation inom vecka) och 3. årsvariation (genomsnittlig veckovariation inom år). Standardmodellerna är knutna till olika trafiktyper (se även bilaga). Dessa är 1. By-/boliggate (samleveg med arbeidsreiser) 2. Hovedveg i byströk med arbeidsreiser og gjennomgangstrafikk 3. Hovedveg med innslag av sesongbetont fjerntrafikk 4. Hovedveg i tettbygdströk med stor helgetrafikk 5. Hovedveg utenfor tettbygd strök 6. Transportårer med stor sommertrafik 7. Turistrute med höy sommerdögntrafikk Valet mellan standardmodeller kan vara svårt. Det finns ofta liten kunskap om trafiken på den aktuella platsen. Valet kan göras lättare genom att man beräknar ÅDT för alla kurvtyper och därefter minsta kvadratsumman för alla kurvor. Kurvan med lägsta kvadratsumma väljs. Om vi antar att man har gjort N stycken korttidsregistreringar beräknas minsta kvadratsumman som MK ( r) = där 2 N,, RT i j k ÅDT r n= 1 di, r u j, r åk, r n ÅDT r = 1 N N n= 1 RTi, j, k di u j å k och r = kurvtyp RT i, j, k = registrerad trafikvolym under registreringsperiod n = dygnvariationsfaktorer för kurva r (i =timme) d i, r u j, r å k, r = veckovariationsfaktorer för kurva r (j = dygn) = årsvariationsfaktorer for kurva r (k = vecka) N = antal registreringsperioder Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 20 (44)

21 Den kurva som ger lägst varians mellan de N olika skattningarna väljs. När man valt standardmodell hämtar man uppräkningsfaktorer från tabeller som beräknats från äldre data och dividerar respektive mätvärden med uppräkningsfaktorer. Om man mätt trafiken under några timmar vid n tillfällen skattas ÅDT med ÅDTˆ = 1 N N n= 1 RT i, j, k di u j å k n Osäkerhetsberäkningar med faktormetoden Enligt Statens Vegvesen (2011), sid 61 f, beror osäkerheten i ÅDT-skattningen på både antal timmar som registrering skett och flödets andel av hela dygnets flöde. Man rekommenderar att mätning sker under topptimmar. Osäkerhetstalen beräknas med hjälp av variation i gamla data på följande sätt: U där 2 2 r ( faktor) = ( ur DT ( T )) + ( urudt ( DT )) + ( ur ÅDT ( UDT u r DT(T ) = osäkerhet vid beräkning av dygntrafik från timtrafik for faktorkurva i u r UDT(DT) = osäkerhet vid beräkning av veckodygntrafik från dygntrafik for faktorkurva i u r ÅDT(UDT) = osäkerhet vi beräkning av ÅDT från veckodygntrafik för faktorkurva i )) Referansemetoden Referensmetoden används vid manuella mätningar på samma sätt som Faktorkurvmetoden med den skillnaden att de olika variationskurvorna (för år, vecka och dygn) hämtas från en närliggande helårsmätt punkt som antas ha samma variationsmönster som den aktuella mätpunkten. Referensmetoden använder dock vid maskinella mätningar en annan skattningsformel för ÅDT än Faktorkurvmetoden. Se sidan 64 i Veiledern (Statens Vegvesen, 2011). Man inför begreppet beregnet ÅDT for uke k som beräknas för både mätveckor (ÅDT*) och ickemätveckor (ÅDT**). Sedan beräknas ÅDT som Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 21 (44)

22 ÅDT n ÅDT * + (52 n) ÅDT ** = Basiskurvemetoden Basiskurvemetoden används vid maskinella korttidsmätningar och fungerar i princip som faktorkurvemetoden men är mer komplicerad. Basiskurvemetoden använder en eller ibland flera kurvor för var och en av de tre variationsmönstren dygn, vecka och år. Antal kurvor som används beror på antal registreringar och spridningen av dessa. Val av basiskurva görs automatiskt av systemet när man känner förhållandet mellan julidygnstrafiken och ÅDT. Basiskurvemetoden kan tillämpas på samma detaljeringsnivå som trafikregistreringar vilket innebär att separata kurvor kan tas fram för körfält, riktning och längdklass om indata har samlats in på den nivån. Vid användning av basiskurvor genereras en anpassad kurva för varje timme hela året som man inte har registrerade data för. Denna används sedan för beräkningen av ÅDT. Ju mer data som läggs in desto bättre kurva och därmed ÅDT-skattning. I korthet utgår metoden från en regressionsmodell där timobservationerna på en plats under ett år kan beskrivas med hjälp av en linjär trend, en variation över året (skapad av ett antal sinus- och cosinusfunktioner), dummyvariabler för ett antal specialdagar samt veckodagsoch dygnsvariationer. För logaritmerat antal fordon matas dessa variabler in i en regressionsmodell där man utnyttjar nivå 1-punkter (alltså helårsmätta). Förklaringsvariablerna är desamma för alla mätpunkter medan koefficienterna är punktspecifika. Med en särskild regressionsteknik får man fram ett antal baskurvor, där den första är ett genomsnitt av alla punkter i materialet. Övriga kurvor kan ses som justeringar av den första kurvan. Det till slut valda modellen används för att prediktera timmar som inte är mätta. Dessa summeras ihop med faktiska mätningar när ÅDT skattas. Basiskurvemetoden beskrivs översiktligt i Statens Vegvesen (2011) och mer detaljerat i Aldrin och Haug (1998, 2000, 2006) Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 22 (44)

23 3.5 Sverige Definitioner Begreppet årsmedeldygnstrafik, eller ÅDT, avser ett visst kalenderår och ett visst snitt på en väg och kan skrivas som ÅDT = (Totalt flöde för kalenderåret)/(antal dagar under året) ÅDT definierades tidigare i s.k. axelpar, dvs. antalet fordonsaxlar som passerat ett snitt på en väg under året dividerat med 2. Denna definition var tidigare den enda eftersom man använde en mätutrustning, en luftslang kopplad till en analysator, som enbart kunde registrera antalet axlar som passerade. Sedan 1989 har man använt en annan typ av utrustning, med två slangar, som bl.a. möjliggör identifiering av fordon. Det totala flödet kan då uttryckas i antal fordon, endera avseende samtliga fordonsslag totalt eller någon (eller några) av 15 fordonskategorier som kan identifieras 8 av utrustningen. Trafikverket publicerar regelmässigt ÅDT för axelpar, totalt antal fordon alla kategorier och totalt antal lastbilar Skattningar Mätavsnitt Det statliga vägnätet är uppdelat i avsnitt (per januari 2012) för vilka ÅDT skall redovisas. Vi kommer fortsättningsvis att använda termen ÅDT-avsnitt för dessa. Det mätsystem vi här diskuterar berör dock endast ÅDT-avsnitt som vi ibland benämner mätavsnitt. De övriga avsnitten utgörs av cirkulationsplatser, ramper till motorvägar och korta vägavsnitt för vilka mätmetoden inte passar. Dessa avsnitt tilldelas ett bedömt ÅDT-värde 9 men anses inte bidra mer än marginellt till det totala trafikarbetet. De avsnitten som omfattas av mätsystemet har avgränsats så att de kan betraktas som trafikhomogena, dvs ÅDT har ungefär samma värde på hela avsnittet. Avsnitten fördelade sig i januari 2012 på vägkategorier enligt Tabell 3.5 nedan. 8 Egentligen kan bara 14 kategorier identifieras, den 15:e kategorin omfattar icke identifierade fordon, s.k. x-fordon. 9 Ibland går det inte heller att göra en bedömning av ÅDT. Det gällde 2011 för 997 av de avsnitten. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 23 (44)

24 Tabell 3.5. Antal ÅDT-avsnitt i olika vägkategorier. Januari Vägkategori Mäts Mäts inte Summa Europaväg Riksväg Primär länsväg Övrig länsväg Summa Mätcykel Trafikverket genomför mätningar av ÅDT enligt mätcykler som är olika för olika vägkategorier. Huvudvägnätet, dvs Europavägar, Riksvägar och Primära länsvägar, mäts vart fjärde år och Övriga länsvägar mäts vart 12:e år 10. Huvudvägnätet var en gång tänkt att mätas under ett enda huvudmätår men detta har av praktiska skäl delats upp på två påföljande år där Primära länsvägar mäts första året och Europavägar och Riksvägar det andra året. Under senare tid har Primära länsvägar mätts åren 1997, 2001, 2005 och 2009 medan Europavägar och Riksvägar mätts 1998, 2002, 2006 och 2010/2011 (i den senaste mätningen bröts alltså principen så att Europavägar och Riksvägar delades upp på två år). Mätningarna av Övriga länsvägar sprids ut under hela cykeln, särskilt koncentrerat till de år som huvudvägnätet inte mäts. Mätutrustning Som mätutrustning används sedan 1989 två parallella luftslangar kopplade till en analysator av märket Metor 2000 eller Metor I de trafikmätningssystem som levererar hjälpinformation (helårsmätta punkter) till ÅDT-systemet används normalt induktiva slingor. De båda mätsystemen registrerar inte fordon på samma sätt. Luftslangar mäter axelpassager medan slingor registrerar fordonens längd och medelamplitud. Överensstämmelsen mellan systemen anses god om man räknar totaltrafik men sämre när det gäller att skilja på lastbilar med och utan släp. 10 Avsnitten kan mätas oftare om man är i närheten för att mäta andra avsnitt. Man kan säga att övriga länsvägar mäts åtminstone vart 12:e år. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 24 (44)

25 Skattning av ÅDT För att skatta ÅDT görs på varje mätavsnitt ett slumpmässigt urval av mätdagar då data samlas in varefter olika ÅDT-skattningar för avsnittet kan beräknas enligt stickprovsteoretiska principer. Den osäkerhet i resultaten som beror på att man mätt flöden under ett urval av dagar och inte under alla årets dagar redovisas som ett 95 % -igt osäkerhetsintervall (eller konfidensintervall). Notera alltså att man gör en helt separat urvalsundersökning för varje vägavsnitt. De sålunda c:a undersökningarna är visserligen av praktiska skäl samordnade i tiden vad gäller datainsamlingen men betraktas i princip som helt oberoende av varandra. Urval av mätdagar För urvalsdragningen av mätdagar skapas en urvalsram genom att mätårets kalender stratifieras i vardagsperioder och helgperioder. En vardagsperiod är vanligtvis från måndag kl till fredag kl och en helgperiod är mellan fredag kl och måndag kl Vid mätning mäts hela den dragna helgperioden medan endast ett av vardagsdygnen i en dragen vardagsperiod mäts. För urvalet av dagar dras ett slags systematiskt urval av perioder enligt principen (förenklat) att en mätperiod dras slumpmässigt första kvartalet, därefter väljs ytterligare tre mätperioder med ca 3 månaders steglängd. Ett förenklat sätt att betrakta urvalet är att man har ett stratifierat urval (vardag/helg) med ett obundet slumpmässigt urval (OSU) av vardagar, vanligen fyra stycken, i ett stratum och ett OSU av, vanligen två, helgperioder i det andra stratumet. Variationskurvor och indextal Trafikverket använder sig av hjälpinformation från så kallade indexkurvor (ibland kallade variationskurvor) som för varje period beskriver avvikelsen från ÅDT. För att skapa indexkurvor 11 används data från mätplatser som mäts kontinuerligt under minst ett helt kalenderår. Datakällor är dels de 83 mätplatser i det ovan nämnda systemet 11 Indexkurvor kan vara av två typer, dels individuella kurvor baserade på en enskild helårsmätt punkt och dels typkurvor. Typkurvor är en hopvägning av kurvor från flera helårsmätta punkter inom samma vägkategori och trafiktyp. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 25 (44)

26 för skattning av Trafikarbetsförändringar, dels data från ett antal helårsmätta punkter som byts ut från år till år. Dessa senare punkter kallas variationsstudiepunkter (eller vs-punkter) och specialpunkter. Specialpunkter är punkter som satts upp och finansierats inom andra projekt men som ändå ligger på lämpliga platser. Platser för vs-punkter väljs av Trafikverket för att samla information om flödesvariationen på vägtyper som inte täcks av övriga helårsmätningar. De varierar i antal mellan år beroende på behov och budgetläge. År 2011, 2012 och 2013 användes t ex inte vs-punkter över huvud taget och inga vs-punkter är planerade för Med hjälp av data från dessa punkter beräknas 33 olika indexkurvor (typkurvor) för olika vägkategorier och trafiktyper 12. Varje enskilt mätavsnitt tilldelas en sådan indexkurva. Från indexkurvorna (typkurvorna) kan sedan indextal beräknas och kopplas till varje enskilt mätavsnitt. Tanken med indextalen är att stabilisera de observerade flödena från årets fyra mättillfällen kring ÅDT för vägavsnittet. Indextalen antar vanligen värden mellan 0,7 och 1,3 men avvikelser förekommer. Tilldelningen av indexkurva (typkurva) till avsnitt sker vid ordinarie ÅDT-mätningar enligt ett särskilt protokoll och utförs av centralt placerad personal. Förfarandet grundar sig i hög grad på subjektiva bedömningar. Skattningsformel för ÅDT Punktskattningen Fˆ av ÅDT beskrivs i formel (1). Fˆ = Här är N 1 f C nv n h v cvi h chi + = = = c 1 N nv i 1 I cvi N nh 180 i 1 I chi N C = antal fordonsklasser (=3) F = årsmedeldygnstrafik (ÅDT) f cvi = flödet för fordonsklass c för utvalt vardagsdygn i f chi = flödet för fordonsklass c för utvald helgperiod i n v = antal vardagsdygn i urvalet n h = antal helgperioder i urvalet 1 57 f (2) 12 Alla 33 typkurvor fastställs inte varje år. Kurvorna sparas i en kurvbank som uppdateras i tillämpliga delar varje år. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 26 (44)

27 N = totalt antal dygn under ett år = N v = totalt antal vardagsdygn under ett år (=184) N h = totalt antal helgdygn under ett år = 180 I cvi = indextal för fordonsklass c och utvalt vardagsdygn vi I chi = indextal för fordonsklass c och utvald helgperiod hi Beräkning av osäkerhetstal för ÅDT Beräkningarna av osäkerhetstal för ÅDT bygger på att man har ett ganska stort antal helårsmätta mätplatser. Från helårsmätta platser kan alla möjliga 544 tidsurval dras. Skattningar av ÅDT från varje sådant urval, u, benämnes Fˆ u. Vi beskriver här metoden mycket kort, steg för steg. För en utförligare beskrivning, se Forsman (2012a). Steg 1. Väntevärdet av Fˆ över samtliga 544 urval beräknas för var och en av de helårsmätta punkterna E ( Fˆ ) = 544 i= 1 Fˆ u p u Där p u är sannolikheten att urval u dras. Steg 2. Variansen mellan samtliga urval beräknas för var och en av de helårsmätta punkterna Var( Fˆ ) = 544 u= 1 2 [ Fˆ E( Fˆ )] u p u Steg 3. Den relativa spridningen ˆ ˆ [ Var( F)] RS ( F) = E[ Fˆ ] 0,5 plottas mot förväntat ÅDT för alla punkter. Steg 4. En kurva anpassas till punktsvärmen i plotten så att ca 15 % av punkterna ligger över kurvan och 85 % under 14. Kurvans form har gett upphov till benämningen bandyklubba. 13 Skottår utgör inget undantag. 14 För närvarande utvecklas en ny metod för att anpassa bandyklubban; men anpassar kurvan så att konfidensgraderna i varje punkt blir så nära 95 % som möjligt. Se rapporten Eriksson (2013). Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 27 (44)

28 Figur 3.1. Plott med bandyklubba inpassad RS (%) E(F^) Steg 5. I skarpt läge fås ett osäkerhetstal för Fˆ genom att man läser av den relativa spridning som motsvarar värdet på Fˆ (som ersätter E(Fˆ ) på x-axeln) enligt den anpassade funktionen, dvs bandyklubban. Ett konfidensintervall för F ges sedan av Fˆ ± 2 RS Fˆ Osäkerhetstalet uttrycks vanligen i procent. 3.6 Referenser till kapitel 3 Aldrin, M. och Haug, O. (1998). Basiskurvemetoden for ÅDT-beregninger kalibrert for de störste byområdene i Norge. Notat. Norsk Regnesentral. Aldrin, M. och Haug, O. (2000). Basiskurvemetoden. Notat. Norsk Regnecentral. Aldrin, M. och Haug, O. (2006). Oppdatering basiskurvemetodikken. Notat. Norsk Regnesentral. Eriksson, T. (2013). Simulering av osäkerhetstal till 2012 års ÅDT-skattningar. Konsultrapport, Statisticon. Forsman, G. (2012a). Beräkning av osäkerhetstal för ÅDT-skattningar. Konsultrapport, Statisticon. Statens Vegvesen (2011). Veileder i trafikkdata. Håndbok 281. ISBN Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 28 (44)

29 Vejdirektoratet (2006). Trafiktaellinger. Planlaegning, udförelse og efterbehandling. Vejledning. Rapport nr 315. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 29 (44)

30 4. TRAFIKARBETSINDEX Trafikarbetsindex kan uttryckas som utvecklingen för en viss kalendermånad mellan två år, men också som utvecklingen mellan två tolvmånadersperioder eller utvecklingen hittills i år mellan två år. Vi utgår i detta avsnitt från en månadsskattning för kalendermånad s. För varje land redovisas definition, mätutrustning, mätmetod (inklusive eventuell kalenderjustering 15 för rörliga helger), skattningsmetod, bortfallshantering och resultatredovisning. Kapitel 4 har följande gemensamma beteckningar j = mätplats, normalt en helårsmätt punkt t, ( s) = trafikflöde år t, månad s, mätpunkt j F j F t ( ) = trafikflöde år t-1, månad s, mätpunkt j 1, j s Om bortfall förekommer kan F t, j ( s) och F t 1, j ( s) vara bortfallskompletterade. F t, j ( s) och F t ( ) kan också vara beräknade för användbar tid, dvs de tidsperioder under månad s 1, j s som har felfria data för båda åren på respektive mätplats. Detta kan uttryckas på olika sätt; i Norge används uttrycket vaskede data (tvättade data). L j = längden på ett trafikmätningsavsnitt, kopplat till mätpunkt j T t (s) = trafikarbete månad s år t T t ( ) = trafikarbete månad s år t-1 1 s På grund av metodernas komplexitet måste vi ibland införa ytterligare beteckningar när vi beskriver de enskilda ländernas metodik nedan. 4.1 Danmark Danmark har på det statliga vägnätet ca 1485 fasta mätstationer som mäter trafik hela året. Data från en del av dessa (kompletterade med data från kommunala mätningar) används för skattningar av trafikarbetsindex (kallas Trafikindeks). Mätutrustningen är nedfrästa magnetslingor. 15 Kalenderjusteringen görs för år t-1 och innebär att rörliga storhelger flyttas till samma månad som helgen inträffar år t. Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 30 (44)

31 4.1.1 Definitioner Trafikarbetsindex beskrivs i Vejdirektoratet (2002) som et trafikindeks over udviklingen i biltrafikken og cykel/knallerttrafikken i Danmark. En formell definition ges i Vejdirektoratet (2002) enligt följande. Utvecklingen av trafikarbetet beskrivs som kvoten, R, mellan trafikarbetet på det offentliga vägnätet (statliga vägar och kommunala vägar), under en aktuell månad och en basmånad (reference månad), dvs Tt ( s) R = T ( ) s t 1 Vi beskriver nedan utvecklingen för en kalendermånad s över ett år. Gäller det flera år blir det motsvarande resonemang. Indexet redovisas för följande redovisningsgrupper Tre vägtyper: Motorväg, övriga statsvägar och kommunala vägar Fyra olika grader av urbanisering: Landområden, stadsområden med invånare, stadsområden med mer än invånare och Storköpenhamn. Fem regioner: Huvudstaden, Själland, Syddanmark, Mittjylland och Nordjylland. Trafikindeks publiceras för totaltrafik. Indexet beräknas men publiceras inte för fordon > 5,8 meter och för fordon > 12,5 m. Ett speciellt index för arbetsdagar beräknas också utan att publiceras Skattningar Vi sammanfattar nedan trafikarbetsindex som det formuleras i Vejdirektoratet (2002) eftersom detta är den senaste dokumentationen. Enligt uppgift är indexet principiellt detsamma i dag men datainsamlingen har genomgått ett antal förändringar beträffande urvalsstorlek, stratifiering och vägnät. De förändringar sedan 2002 som vi känner till sammanfattas efter beskrivningen av indexet. Principen för skattning av R är att trafikarbetena T t (s) och T t 1( s) skattas var för sig (med Tt ˆ ( s ) respektive ( s) ) på ett urval av trafikhomogena väglänkar. Därefter bildas kvotskattningen ˆ ˆ Tt ( s) R = Tˆ t 1( s) Tˆ t 1 Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 31 (44)

32 Trafikarbetsindex beräknades på hela det offentliga vägnätet som beskrevs enligt Tabell 4.1 i Vejdirektoratet (2002). Det innebär att det inte ingår trafik på det som kallas private fællesveje, markveje, stier och lign. För mätning av trafikarbetsindex gjordes 2002 en indelning av det offentliga vägnätet i ungefär kilometerlånga länkar (vejstraekninger) såsom framgår av Tabell 4.1. Tabell 4.1. Längden av det offentliga danska vägnätet 1999, inklusive ramper och forbindelseanlaeg, enligt Vejdirektoratet (2002) samt antal länkar. Uppdelat på väghållare. Väghållare (vejbestyrer) Längd i km Antal länkar (vejstraekninger) Stat Amter Kommuner Totalt Uppdelningen av stats- och länsvägar i mätavsnitt (länkar, vejstreckninger) baserades på uppgifter i Vejsektorens Informations System (VIS). Den genomsnittliga längden på ett mätavsnitt var 1123 m. Avsnitten avgränsades av korsningar så att månadsmedeldygnstrafiken (MDT) var densamma över hela sträckan. I Tabell 4.1 har medräknats ramper och syskonlänkar (mäts i varje riktning för sig), därför stämmer inte väglängderna med de officiella väglängderna i Danmark. För det kommunala vägnätet fanns ingen uppdelning i mätavsnitt. För beräkningen av trafikarbetsindexet antog man därför att alla kommunala vägar kan delas upp i avsnitt om vardera 1000 m, alltså något kortare sträckor än stats- och länsvägnätet. Urvalet var enligt Vejdirektoratet (2002) ett slags kvoturval från det samlade urvalet av länkar där 198 länkar valdes bland dem som redan var utrustade med en mätplats som mätte trafiken kontinuerligt. De 198 länkarna kompletteras med 102 länkar där det inte fanns mätplatser utan dessa försågs med ny utrustning. Ambitionen var att skapa ett tilfeldigt urval som kan behandlas som ett approximativt slumpmässigt urval. Urvalet var stratifierat i 137 strata (egentligen kvoter) och allokerat enligt Neymanallokering. Stratumen var indelade i sex huvudgrupper och ett antal undergrupper enligt Tabell Inkl. Øresundsmotorvej og Storebæltsforbindelse Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 32 (44)

33 Tabell 4.2. Huvudstratum och antal understratum för urvalet för Danmarks trafikarbetsindex Huvudstratum nr Antal understratum Indelningsvariabler för understratum Trafikarbete 1999 Mdr fordonskm 17 1 Motorväg 20 Region, amt, vägnummer 9,43 2 Ramper och förbindelseanlaeg 12 Region, amt 0,48 på stats- och amtsveje (VIS vejdelskod 3-8) 3 Övriga stats- och amtsvägar 40 Region, amt, skönnet ÅDT 14,55 utanför stadsområde (VIS vejdelskod 0-2) 4 Övriga stats- och amtsvägar i 12 Region, amt, bystörrelse 2,81 stadsområde (VIS vejdelskod 0-2) 5 Kommunvägar utanför 28 Region, amt vägklass 7,51 stadsområde 6 Kommunvägar i stadsområde 25 Region, amt, bystörrelse, 45,97 vägklass Total 137 Enligt Vejdirektoratet (2002) drogs alltså ett urval om 300 länkar, fördelade på de 137 stratumen. Drygt 50 av stratumen hade urvalsstorleken 1 (ett stratum hade urvalsstorleken 0). Urvalet inom strata var delvis kvoterat, delvis slumpmässigt draget enligt följande: På stats- och amtsvägnäten fanns 133 etablerade mätplatser som man ville utnyttja. Dessa var dock placerade på de mest trafikerade vägarna och för att dessa inte skulle överrepresenteras i urvalet bortsorterades 37 av dem från urvalet. Det återstod alltså 96 till urvalet. Alla mätstationer på ramper togs med i urvalet utom i Köpenhamn och Roskilde amter, där man drog ett slumpmässigt urval om 10 mätplatser i vardera staden. Sammanlagt tillfördes därmed 52 länkar med fasta mätplatser till urvalet. På samma sätt och av samma skäl bortsorterades 20 av 70 länkar med fasta mätstationer på det kommunala vägnätet, det återstod där 50 till urvalet. Sammanlagt togs = 198 länkar med fasta mätplatser med i urvalet. De återstående 102 valdes så att det blev minst en mätplats per stratum och för övrigt så att osäkerheten i skattningen av Rˆ skulle reduceras så mycket som möjligt. 17 Trafikarbete per understratum finns redovisat i Vejdirektoratet (2002). Kartläggning ÅDT trafikarbetsindex 33 (44)