Delårsrapport augusti 2018

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2018 Barn- och utbildningsnämnden Beslutad av BUN , 75

2 Innehållsförteckning 1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv.3 2 Verksamhet Uppföljning av grunduppdrag Måluppföljning Följetal Personal Statistik inom arbetsgivarområdet Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Uppföljning av internkontroll Årets internkontrollarbete Bilagor Bilaga 1: Elevhälsans resultatrapport

3 1 Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgar/brukarperspektiv Organisationsförändringar Från och med höstterminen 2018 är särskoleverksamheten på Stommenskolan, Lyckeskolan och gymnasiet sammanslagen till en gemensam verksamhet med en rektor. På grund av ett ökat elevantal i särskolan yngre åldrar är årskurs 1 förlagd till en paviljong inom Lyckeskolans område. Biträdande förskolechefer har införts. Dialogmöten Med anledning av föreslagna förändringar i lokalutredningen så har dialogmöten hållits i syfte att ta del av synpunkter från föräldrar på aktuella skolor. Förändringar i skollagen Från först juli 2018 ska rektor tillse att oroväckande elevfrånvaro utreds skyndsamt och se till att åtgärder sätts in. Från och med höstterminen 2018 är förskoleklass obligatorisk. 2 Verksamhet 2.1 Uppföljning av grunduppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola X Grundskola, grundsärskola och fritidshem X Gymnasieskola/gymnasiesärskola X Vuxenutbildning X Förskola Utveckling och lärande Förskolorna visar i sina beskrivningar i resultatrapporterna en stor medvetenhet kring sitt eget arbete och kring barnens relationer och lärandeprocesser. Följande beskrivning visar på ett typiskt exempel för förskolans mycket goda förhållningssätt när det gäller att möta barnens intressen, nyfikenhet, lust att lära och hur man tar tillvara på en utgångspunkt för att arbeta med flera olika områden. På en förskola valde man att inrikta sig på att uppmuntra goda kompisrelationer samt att utveckla arbetsprocesserna inom digital teknik. Pedagogerna kunde se ett mönster av att konflikter uppstod i barngruppen som barnen själva hade svårt att lösa, därför valde de att fördjupa sig i att skapa ett gott klimat bland barnen. De valde ett tema kallat "bygga broar", med dubbel innebörd, både att utveckla bygg och konstruktion men också att knyta relationer sinsemellan. De har också använt sig av kompissolen och kompisböckerna för att belysa vikten av att vara en fin kompis, och vad det innebär. Pedagogerna har bl a dramatiserat olika situationer och lösningar på konflikter för barnen för att förtydliga budskapet. En effekt av arbetet med relationer har varit att barnen i den fria leken valt att leka organiserade lekar som t ex Jage. Barnen fördelar rollerna och samtalar med varandra under tiden leken pågår. Barnen som var mer bekanta med leken inspirerade de andra. Pedagogerna introducerade Qr-koder för barnen i höstas, vid en temauppstart kring ett djur som är fantastiskt på att bygga (broar), bävern. Barnen visade stort intresse för den andra innebörden av temat, att 3

4 bygga broar rent praktiskt, efter en uppstart kring ämnet, med hjälp av Bockarna Bruse och bron de går över. Broar har byggts med stort engagemang och där samarbete krävts, vilket underlättats av att barnen utvecklat sitt samspel. Här följer beskrivningar kring hur olika förskolor tagit sig an olika ämnesområden. Naturvetenskap: För pedagogerna, som arbetat med de yngre barnen, har fokus varit att få barnen att vilja gå ut på den lilla gården - för att där utveckla intresse och förståelse för naturen och sitt kunnande om växter och djur. Miljön på den lilla gården har varit torftig och pedagogerna har satsat på att låta utemiljön bli lika utmanande och lustfylld, som innemiljön. Målet - att barnen visar vilja att gå ut på lilla gården, istället för stora gården - har uppfyllts i takt med att utemiljön utvecklats och vuxit fram. Det naturvetenskapliga arbetet, med sitt ursprung i projektet Rörelse, har för en av barngrupperna genererat i skapande aktiviteter. Där ser vi att barnens kunskaper kring djur, via konstruktioner av ekorrbon och skator och ugglor, vuxit under året. Barnens reflektioner kring sitt arbete, har lyfts fram vid de möten som dagligen startat projektarbetet, och där har pedagogerna uppfattat att barnen visar nya, utökade kunskaper inom ämnet. Konstruktion/Teknik: Kring arbetet med BlueBot och programmering, har pedagogerna kunnat utmana barngruppen i att konstruera olika typer av banor för roboten. Upplevelsen av att banbygget inspirerades mycket av barnprogrammet Labyrint var stark, och här fanns en drivkraft hos barnen som pedagogerna såg tydligt. Via rika tillfällen att konstruera banor, i stort och smått, fysiskt och digitalt, ser vi att många barn har utvecklat förmågan, att på allt mer avancerade sätt, bygga banor i framförallt lego. Banorna har varit i flera plan, med en mängd idérika lösningar på hur man kan flytta en kula från start till mål. Vi ser att barnen inspireras och tar hjälp av varandra och hur detta utvecklar både deras konstruktioner, men också deras samarbetsförmåga. Matematik: Vi har arbetat med att låta barnen möta olika matematiska begrepp i vardagen, vi har introducerat former, talrad och barnen har hjälpt till att räkna hur många barn det är på morgonen och vid lunchbordet. Vi ser att barnen nu mer ofta använder de matematiska begreppen själva - Titta en cirkel. - Hur många år är du? Vi ser att barnen hittar de geometriska formerna i skuggor på olika ställen, de hittar och benämner formerna i sina lekar och i sin vardag. I barnens konstruktionslekar ser vi att de använder matematiska begrepp och benämner former, de bygger högt, brett, lågt, stort, litet och de bygger och försöker förstå de geometriska formerna och olika mönster. Vi ser att barnen hittar geometriska former även ute på gården och ute i skogen, de jämför, väger, mäter och letar mönster. Barnen är också mer intresserade av att räkna olika saker de möter. Språk: Vi ser att våra prioriterade mål kring språk har gjort barnen uppmärksamma på att varje bokstav betyder något, de ser och kan dra paralleller till sig själva och sitt namn. Skriftspråket har blivit lite mer greppbart för många av barnen och något de förstår kan vara bra att kunna. Vi ser att barnen mer ofta skriver sitt namn och pratar bokstäver, många har knäckt koden, de ser första bokstaven och känner igen namn och ljud. Vi arbetar med att skapa ett klimat där barnen kan stimuleras av varandra i sina lärprocesser. Vårt första mål som var berättande genom IKT har här haft stor betydelse, vi har arbetat med att återkoppla via smartboarden. Samtala i grupp och ser vad barnen kommer ihåg och vad de kan återberätta. Med de äldsta barnen har pedagogerna arbetat med att göra barnen medvetna om sitt egna lärande genom att intervjua/filma barnen där de fick sätta upp sina egna mål om vad de vill lära sig. Därefter har varje barn jobbat för att uppfylla sina mål med hjälp av pedagogerna och övriga gruppen. De avslutade med att 4

5 filma det uppfyllda resultatet. Vi har också använt oss av en dokumentationsvägg där barnen kunnat se och följa sina mål. Detta utifrån en inkluderande miljö för alla barn. Pedagogerna upplever att barnen har blivit medvetna om sitt eget lärande. Det kan de se genom glädjen och intresset de visar för sina filmer och när de visat sina uppfyllda mål för övriga gruppen. Föräldrarna har också varit delaktiga dels genom Pluttra men också genom att barnen själva har berättat och pratat om sina mål, i en del fall har det även övats med hjälp av familjen. Normer och värden Nedan ett par signifikativa beskrivningar av arbetet med bemötande, relationer och trivsel som förskolorna generellt är mycket utvecklade i. Förskola 1: Ytterligare ett mål har varit att skapa trygghet i grupperna. Detta ledde till att kommunikationen mellan barnen ökade. Om barnen känner trygghet och glädje av att komma till förskolan skapas större förutsättningar för barnen att utvecklas och lära. Pedagogerna har arbetat aktivt med att vara nära barnen för att kunna bygga positiva relationer och vara närvarande i barnens lek och vardag. De ser att arbetet med trygghet och närvaro har fallit väl ut. Barnen är trygga och känner stor glädje i att komma till förskolan. Pedagogerna har arbetat mycket med att bjuda in barnen i olika lärmiljöer för att på så sätt skapa en vikänsla på förskolan. Under våren har alla arbetat mycket med att skapa arbetsglädje, lust och en tillåtande arbetsmiljö där man får komma till tals och får komma med nya idéer. Vi ser ett ökat samarbete i huset, en positiv anda där man samarbetar och hjälps åt. Pedagogerna upplever att de skrattar mer tillsammans och att de fått en god kontakt i sina arbetslag, en glädje som bygger på respekt och att kunna ha roligt tillsammans. Detta har smittat av sig till barngrupperna som upplevs harmoniska och det har skapats en känsla av trygghet och trivsel. Förskola 2: Pedagogerna har arbetat nära barnen, för att finnas till hands och stötta barnen att reda ut konflikter och missförstånd. Efter en höst med ett klimat där barnen många gånger trampade innanför varandras känslomässiga gränser beslöt pedagogerna sig för att arbeta mer specifikt med känslor. Arbetet med detta, att utforska de olika känslornas utseende och uttryck genom samtal och skapande aktiviteter, har fallit väl ut. Vi ser att barnen blivit medvetna om känslorna och kan sätta ord på dem och samtidigt visa större respekt och förståelse för varandras känslor. Vi ser att barnens tålamod mot varandra har vuxit och att de kommunicerar med varandra på ett mer tålmodigt sätt. Några barn i gruppen har behövt extra mycket stöd, vilket de har fått, i sin hantering av känslor. Vi ser att detta har gett effekt och att övriga barn i gruppen känner en större trygghet när affektiva barn får känsloutbrott. I det empatiska arbetet såg pedagogerna för de yngsta barnen tidigt att några barn gärna ville hjälpa andra, att de sökte tillfällen att göra detta. Pedagogerna beslöt sig för att förstärka dessa handlingar, att uppmuntra barnen att se varandras behov, vid exempelvis mat- och påklädningssituation och har under våren sett att fler barn tar egna initiativ till att hjälpa andra, spontant. Inflytande och delaktighet Nedan en signifikativ beskrivning av arbetet med inflytande och delaktighet som förskolorna generellt arbetar framgångsrikt med. Arbetslagen har arbetat projektinriktat och med ett tillåtande klimat, med närvarande pedagoger, undersökande arbetssätt och med barnens intresse i fokus. God kännedom och fokus på uppdraget hos pedagogerna bidrar till ett gott resultat. Miljön utvecklas och förändras för att återspegla projekten och bidra till att alla barn lyckas. De olika projekten bidrar till att utveckla samspelet mellan barnen. Vid utvecklingssamtalen märks det tydligt att de allra flesta barn har både insikt i det arbetet vi gjort med projektet och också många minnen av 5

6 vad de gjort. De har alla varit delaktiga. Vi kan också se att barn som kommit nya till gruppen har blivit en del av avdelningens gemenskap. Strategin har varit att även med de yngsta i verksamheten medvetet arbeta med att barnen ska ha möjlighet att påverka sin dag på förskolan. Pedagogerna har gett utrymme för det spontana i vardagen och uppmuntrat varandra att vara mer tillåtande med att låta barnens önskningar och uttryck vara styrande och att inte vara beroende av vad klockan är utan följa barnen. Vi ser att en ständig dialog kring att följa barnen ger resultatet, att barnens röster hörs tydligare, att de får ett direkt inflytande på verksamhetens innehåll och att vardagen på förskolan är deras och styrd utav lust och nyfikenhet. Samverkan mellan förskola och hem Vårdnadshavare har på ett par av våra förskolor upplevt svårigheter med kommunikationen och samarbetet och under hösten kommer ämnet att tas upp i förskolechefsgruppen för att utröna om det är undantag eller om det är ett område som behövs prioriteras under året 2018/2019. I enkäter för vårdnadshavare som gjorts tidigare så har förskolorna fått ett mycket gott betyg så förhoppningsvis så är det undantagsfall. Övergång och samverkan Förskolorna är generellt bra på att arbeta med övergångar inom förskolan och att låta teman spänna över flera åldersgrupper. Nedan är ett exempel från en förskola. Hela förskolan har under året arbetat kontinuerligt med läslyftet. Vi har haft två handledare som handlett i olika grupper utifrån skolverkets material och upplägg. Utifrån dessa träffar har arbetet med barnens språkutveckling och böcker som verktyg utvecklats och fått en annan och viktigare innebörd. Tankar på hur man kan använda böcker, varför läsa och hur man kan bygga lässtimulerande miljöer har under året väckts. Det har resulterat i ett ökat bruk och intresse från barnen vad gäller att läsa och bli läst för. På en av våra avdelningar för yngre barn beskriver man arbetet så här: Genom läslyftet har vi haft planerade lässtunder i mindre grupper och även spontana stunder där vi testat olika former. Pedagogerna har konkretiserat om, funderat kring och även använt böcker som grund i konstruktion med barnen. De har arbetat mycket med sång, rim och ramsor. Pedagogerna upplever att barnen har ett ökat intresse för böcker, läsning, samtal och rim och ramsor. Flertalet barn kommer nu spontant och vill läsa/ sjunga. Pedagogerna noterar att läslyftet medfört att de har kunnat erbjuda läsning på ett annat sätt. Genom att variera läsningen ser pedagogerna att barnens nyfikenhet och intresse ökat. Pedagogerna har under året utmanat barnen i att bygga och konstruera utifrån sagorna, det blev ett helt annat intresse som väcktes även hos de barn som var svåra att fånga med att bara läsa. Vi har utifrån läslyftet blivit mera medvetna om hur vi läser böcker för barnen. Barnen har ett intresse för böcker som vi har tagit tillvara. Vi har utgått från barnens lek när det gäller utveckling och lärande, delat in barnen i olika grupper/rum för att ha färre barn på en pedagog, sedan varit med och utvecklat leken. Vi har prioriterat att: Ge barnen förutsättningar att utveckla sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situationer samt vilja att hjälpa andra: Vi har varit nära barnen för att ge redskap hur man tar kontakt med sina kompisar, hjälpa varandra, trösta sina kompisar, prata och fråga sina kompisar och vara noga med att säga hej när vi kommer och få en kram om barnet eller vi vuxna vill. Många av barnen upplevs som lugnare och har gått framåt i språkutvecklingen. Vi har varit noga med att sätta ord på det vi ser och gör och har använt ett rikt ordförråd för att barnen ska lära känna många ord. På våra avdelningar för äldre barn berättar pedagogerna så här om sin verksamhet: Vi har jobbat med att berätta egna sagor och berättelser med hjälp 6

7 av bilder, vilket har gett positiva effekter hos barnen då de efter ett tag börjat berätta egna sagor för varandra, fantisera, samspela och samarbeta. Det har stärkt dem och de vågar mer och mer i att stå i centrum och att lita på sin egen förmåga. Vi har även använt oss av faktatexter då vi googlat fram mycket information vi inte känt till, tex i vårt arbete med grodor och flugor. Vi har även jobbat med läsvila för ett litet antal barn då vi valt att fokusera på att läsa böcker, då vi också fokuserat på att läsa böckerna aktivt, samtalat kring dem och målat bilder och återberättat. Vi har ofta återberättat händelser och texter i bildform då barnen själva har målat och uttryckt sig på det viset. Vi har arbetat med Läslyftet under hela höst- och vårterminen. Vi märker att detta har gjort oss pedagoger mer medvetna kring vad och hur vi läser för barn. Vi har haft boksamtal med barnen då vi pratat kring böckerna inte bara vad som hänt utan vi har också utvecklat vårat sätt att ställa frågor kring böcker som gjort att barnen pratat på ett djupare plan. Vi valde medvetet att använda oss av kompisböckerna som utgångspunkt. Dessa böcker valde vi då vi upplevde att barnen behövde tänka på hur man är en bra kompis och hur man bemöter sina medmänniskor. De handlar även om känslor och det har varit väldigt givande att prata om känslor med barnen och att alla känslor är ok. Pedagogerna har sett ett ökat intresse för böcker, och barnen har skapat egna böcker, de ser att böcker och läsning, skrivning och berättande fått högre status bland barnen, de väljer oftare att få lyssna på en bok. Även ett ökat intresse för bokstäver och skrivande har synts under året som gått Förskolechefs ansvar Förskolecheferna visar tillsammans med biträdande förskolechefer i resultatrapporterna prov på stor medvetenhet och ett gott pedagogiskt ledarskap. De leder förskolorna mot visionen utifrån förvaltningens strategier. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör förskolechefsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Förskolecheferna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Kunskap, utveckling och lärande Det sker mycket positivt ute på skolorna och många goda initiativ tas till att förbättra undervisning och öka måluppfyllelsen. Här nämns några inslag som gett goda effekter. Två- och flerlärarsystem Det har blivit allt vanligare på skolorna att organisera undervisning med två pedagoger i klassen alternativt tre pedagoger på två klasser eller för större grupp elever. Det är en styrka att vara två eller flera pedagoger i undervisning för samma grupp även om det ibland innebär en större grupp elever. Det ger elever ökade möjligheter till stöd och bidrar till bättre förutsättningar för en god studiesituation och pedagogerna upplever dessutom en bättre arbetssituation. Utmaningen när det gäller att få till den här typen av organiserande är logistik, pedagogernas förhållningssätt, behöriga pedagoger samt en ekonomi som ger tillräckliga förutsättningar. Anpassningar Två specialpedagoger i centrala elevhälsan har under läsåret arbetat för att stödja skolor i att utveckla bättre former för arbetet med anpassningar i klassrummet. Arbetet fortsätter även under läsåret 2018/2019. Många skolor arbetar även på egen hand med att utveckla arbetet med anspassningar. En 7

8 viktig del är att organisera undervisningen på annat sätt för att minska behovet av anpassningar. Där är även den digitala lärmiljön och den fysiska lärmiljön viktiga för att ge bättre förutsättningar för att inte behöva arbeta med anpassningar, genom en ökad tillgänglighet och möjlighet till en varierad studiemiljö. På tre skolor med låg- och mellanstadium har man till exempel kommit så långt att samtliga pedagoger på något sätt använder sig av bildstöd i undervisningen. Att arbeta med bildstöd har varit en typisk anpassning man gjort för elever i särskilda behov men alla elever har nytta av detta och genom att arbeta med det generellt så gynnar man alla elever och slipper en extra anpassning. Läslyft och andra insatser för att stärka språket Att arbeta med språket är framgångsrikt, två skolor berättar. Skola 1: Högläsning har haft en central roll i vårt dagliga arbete och vi har arbetat med att ge eleverna möjligheten att utveckla sin förmåga att urskilja språkliga strukturer, samt att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer samt att "våga fråga" om det är något de inte förstår i texten vilket lett till ett djupare samtal kring ord och begrepp. Vi upplever att eleverna har utvecklat sitt ordförråd, begreppsuppfattning och lyssnarteknik då eleverna visat större delaktighet och inlevelse under högläsningen. Skola 2: I och med skolans satsning på fortbildningen "Läslyftet" (Skolverket), har vi fått fler verktyg att arbeta med i de olika delarna utifrån SKOLFS 2016:38 centrala innehåll. Vi har exempelvis använt oss av modulerna "Samtal om text" samt "Tidig läsutveckling". Prata matematik och att lösa problem tillsammans En skola kom fram till följande analys i matematiken. I ämnet matematik klarar fler elever kunskapskraven. En avgörande anledning är att undervisningen har baserats på samtal kring matematik. Ett utvecklingsområde är att ge eleverna möjlighet att lösa matematiska problem tillsammans, att få dem att vara kreativa och tänka utanför ramarna. Temabaserat arbetssätt Allt fler skolor arbetar temabaserat. Att arbeta temabaserat kan ge fördelar såsom att eleverna får en mindre splittrad undervisning, färre examinationer, mer sammanhållet schema, arbetslag där man samplanerar och arbetar tillsammans och en bättre arbetsmiljö för pedagogerna. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga ämnen. Normer och värden Skolorna börjar bli väl rustade när det gäller förebyggande arbete mot kränkande behandling och en del har också anammat en del vedertagna modeller som finns. Vi kommer dock att föra upp detta för diskussion under höstterminen 2018 för att säkerställa att skolor inte går in i modeller som saknar forskningsgrund och/eller där man tidigare inte uppmärksammat goda resultat. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation finnas och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Även på fritidshemmen arbetas det med ansvar och inflytande. Här berättar ett fritidshem om läsåret 2017/2018. Vi har tagit emot nya fyror hösten 2017 och närmare 100 elever är inskrivna i 8

9 fritidshemmet år 4-6. Under året har vi har sett en positiv utveckling av många elever där vi haft extra anpassningar. Flera som har svårigheter i skolmiljön kommer till sin rätt på fritids. Vi litar på elevernas förmågor och att de kan ta ansvar och det har visat sig att de med svårigheter har växt i verksamheten på fritidshemmet. Eleverna trivs och vill gärna vara på fritids. För att få med de olika delarna i Lgr11, kapitel 4 har vi bland annat haft följande aktiviteter kopplade till det centrala innehållet i läroplanen för att få eleverna delaktiga och ta ansvar i verksamheten; Fifa turnering, hemkunskap, spel tillsammans, idrott och hälsa, Drop in fika, Varbergsresa, skogen och fotbolls-vm. På fritidshemmet lägger vi stor vikt vid matsituationen. Det är där vi samlas och lär eleverna ta eget ansvar. De hjälper till att duka fram mat och hämtar från köket. Ser till att allt finns. Inför högtider, lov, fotbolls VM mm använder vi hemkunskap i verksamheten. Vi lagar mat och bakar tillsammans i olika grupper till dessa teman. Data och kommunikation: Vi använder oss mycket av data och digitala verktyg i verksamheten och försöker hela tiden utveckla vår egen och elevernas kunskap. Gemensamma turneringar på storbild med TV spel och Just Dance på storbild. Skapat kortare filmer med hjälp av Ipad och Greenscreen. Sociala medier: Pedagoger och barn för hela tiden samtal om sociala medier och hur de fungerar. På Regnbågen använder vi inte sociala medier under fritidstid men eftersom det är en stor del av elevernas vardag är det viktigt att vi har dessa samtal. Inför hösten vill vi utveckla elevernas delaktighet i måltiderna. Vi vill att de tar mer ansvar med hjälp av oss pedagoger. Samtala med de nya eleverna om data och kommunikation så att vi tillsammans lär oss använda dessa verktyg på ett bra sätt. Idrotten tänker vi utveckla genom att även här lägga mer ansvar hos eleverna. De kommer att få planera och hålla i aktiviteter. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Samverkan mellan skola och hem fungerar generellt väl på våra skolor, men ett utvecklingsområde som uppmärksammats är kommunikation vid förändringar i personalgrupper. Vi noterar att det är viktigt att skolledning och personal kommunicerar på ett sådant sätt att vårdnadshavare kan känna sig lugna och trygga i att god undervisning fortgår och att de behov som finns möts upp. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar specifikt under 2018 med att konkretisera, utveckla och befästa samarbetet med näringslivet. Ett första möte ägde rum under vårterminen 2018 och följs upp under höstterminen där målet är att arbeta fram ett årshjul för att åskådliggöra det samarbete som äger rum mellan förvaltning och representanter för näringslivet i Mark. Ett annat utvecklingsområde som fortgår är att tydligare åskådliggöra progression för undervisningen genom årskurserna på respektive skola. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progression och av skolan som helhet. 9

10 Skolan, omvärlden och utbildningsval Studie- och yrkesvägledarna tog tillsammans med skolorna under läsåret 2017/2018 fram en gemensam plan för högstadiet, men på grund av manfall i studie- och yrkesvägledargruppen så kunde man inte starta upp som det var tänkt under vårterminen men man tar nya tag för läsåret 2018/2019. Planen ger ökad likvärdighet och en ökad kvalité på studie- och yrkesvägledningen för högstadieeleverna. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen fick under 2018 ett uppdrag att djupare analysera resultaten i årskurserna 3 och 6 samt korrelationen mellan meritvärden och nationella prov i årskurserna 3, 6 och 9. Dessa uppdrag redovisas separat på nämndens möte i september. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Rektorerna visar tillsammans med biträdande rektorer i resultatrapporterna prov på stor medvetenhet och ett gott pedagogiskt ledarskap. De leder skolorna mot visionen utifrån förvaltningens strategier. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kunskap, utveckling och lärande Urplock ur den analys gymnasiet gjort för läsåret 2016/2017. Anledningen till att analysen är gjord för det läsåret är att man gjorde en omfattande analys i utvecklingsprojektet med Skolverket Samverkan för bästa skola. Den analysen ligger till grund för utvecklingsarbetet som genomförs läsåret 2018/2019. Andelen elever som gick ut med en gymnasieexamen 2017 har minskat och är på ungefär samma nivå som Det finns flera orsaker till detta. Huvuddelen av minskningen kan härledas till några av yrkesprogrammen, i synnerhet barnoch fritidsprogrammet, handels- och administrationsprogrammet, industriprogrammet samt vård- och omsorgsprogrammet. Dessa program har kämpat med måluppfyllelsen flera år samtidigt som statistiken tenderar att svänga ganska kraftigt på grund av att det är få elever som går dessa program. Om man som exempel tar barn- och fritidsprogrammet så var det bara nio elever som gick ut i år vilket innebär att varje elev motsvarar drygt 10% i statistiken. De högskoleförberedande programmen ligger förhållandevis konstant kring 80-90% med variationer upp och ned. Någon specifik orsak till att andelen elever med gymnasieexamen minskade just 2017 har vi svårt att finna. Man har inte gjort några omfattande förändringar i undervisningen eller i övrigt kring hanteringen av klasserna. Den kritik som skolinspektionen gav kring utredningar och särskilt stöd måste dock beaktas eftersom kritiken var att det inte gavs tillräckligt mycket stöd tillräckligt snabbt. Det har även funnits problem kring ordning och studiero i de klasser där resultaten är lägst. En annan faktor som kan påverka resultatet är samarbetet med vuxenutbildningen. Samarbetet består i att de elever som ej klarat gymnasieexamen erbjuds att gå kurser på vuxenutbildningen och att man börjar 10

11 planera för detta redan under årskurs 3. Alternativet hade varit att erbjuda eleven att gå ett fjärde år. Erfarenheten är dock att det är mer framgångsrikt för eleven att fullfölja examen på vuxenutbildningen. Det får dock konsekvensen att eleven går ut gymnasiet utan examen vilket påverkar statistiken. Den låga måluppfyllelsen och det låga intresset för handels- och administrationsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet resulterade i att programmen var vilande under 2017/2018. Detta i syfte att omarbeta dem för att öka både attraktiviteten och måluppfyllelsen. Gymnasiet har dessutom som en del av "Samverkan för bästa skola" beslutat att särskilt utreda vad det är som gör att alltför många elever, särskilt på yrkesprogrammen, inte lyckas få examen. Vid introduktionsprogrammen har skolan under året haft grupper i individuellt alternativ, individuellt alternativ med praktik samt språkintroduktion. Språkintroduktionen har huvudsakligen arbetat mot svenska språket i grupper utifrån den språknivå som eleverna uppnått. Det har under året varit många elever som blivit åldersuppskrivna och som därför riskerar att få avsluta sina studier. Detta är något som måste beaktas inför nästkommande läsår eftersom det skapar oro bland både elever och lärare. På individuella alternativet har man både haft grupper som arbetat med att läsa upp gymnasiebehörigheten fulltid på skolan och grupper som kombinerat studierna med praktik. Individuella alternativet arbetar mycket med anpassningar i verksamheten och personaltätheten är hög. De flesta elever klarar de kurser de läser på individuella alternativet. Det är dock en växande elevgrupp som inte vill komma till gymnasiet eller som skriver ut sig. Under nästkommande läsår behöver detta analyseras närmare och åtgärder för att öka närvaron arbetas fram. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga kurser. Normer och värden Gymnasiet ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling. Förbättringsarbete med det förebyggande och främjande arbetet har pågått under läsåret och det kommer man fortsätta att vidareutveckla. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer. Gymnasiet har fortfarande en del att utveckla när det gäller det informella inflytandet, det vill säga inflytande i undervisningen. När det gäller inflytandet i skolan, det vill säga det formella inflytandet, så är det mycket gott i form av bland annat elevambassadörer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. 11

12 Samverkan mellan skola och hem Gymnasiet har generellt en mycket god samverkan med hemmet. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Gymnasiet har en mycket god samverkan med näringslivet bland annat genom närmare samarbete med Företagarna i Mark, lärlingsutbildning och teknikcollege och det är en samverkan som ständigt aktivt förbättras. Marks gymnasieskola är nu främst i Sverige när det gäller lärlingsutbildningar. Ett förbättringsarbete som fortfarande pågår är övergången från grundskola till gymnasiet, i synnerhet för introduktionsprogrammet, och för övergången från språkintroduktionen till nationella program inom gymnasiet. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progressionen genom utbildningen som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Gymnasiet tillsammans med studie- och yrkesvägledarna arbetar ständigt med att utveckla stödet till både grundskoleeleverna för val till gymnasiet och för gymnasieeleverna för val efter gymnasiet eller under gymnasietiden. Studie- och yrkesvägledningen för gymnasieelever håller en mycket god kvalité. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Gymnasiet har en formellt god bedömning och betygsättning. Ett utvecklingsområde är dock former och processer för examinationer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Rektor visar tillsammans med biträdande rektorer i resultatrapporten på stor medvetenhet och ett gott pedagogiskt ledarskap. De leder gymnasiet mot visionen utifrån förvaltningens strategier. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 12

13 Vuxenutbildning Normer och värden Vuxenutbildningen ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling. Förbättringsarbete med det förebyggande och främjande arbetet har pågått under läsåret och det kommer man fortsätta att vidareutveckla. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Kunskap, utveckling och lärande Det är viktigt att ett utvecklingsarbete pågår när det gäller arbetssätt och pedagogik även på vuxenutbildningen, men i och med att det ligger ett större ansvar på eleverna på vuxenutbildning än vad det gör på elever på gymnasium och grundskola så är det i första hand viktigt att undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Sammantaget gör detta vuxenutbildningen mindre komplex än gymnasium och grundskola. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Ansvar och inflytande På vuxenutbildningen ges eleverna goda förutsättningar för att ta ansvar för sina studier, bland annat med hjälp av lärplattformen It s Learning. Men inflytandet i undervisningen går att utveckla mer och det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Vuxenutbildningen behöver kontinuerligt fortsätta att utveckla möjligheterna till inflytande. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Skolan, omvärlden och utbildningsval På vuxenutbildningen så har de studerande god tillgång till studie- och yrkesvägledning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas adekvat information och vägledning för eleverna inför deras val av kurser, vidareutbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund. Betyg och bedömning Vuxenutbildningen har en formellt god bedömning och betygsättning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Rektor visar på stor medvetenhet och ett gott pedagogiskt ledarskap. Rektor leder vuxenutbildningen mot visionen utifrån förvaltningens strategier. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 13

14 2.2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp. Indikatormarkörer saknas på de områden där det saknas prognossiffror för 2018 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% 98% 98% 98% >= 98% 39% 46% 46% >= 80% 36% 30% 35% >= 80% Andel barnskötare med barnskötarutbildning 38,3 38% 38% >= 85% Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen, ej nyanlända 90% 80% 84% 100% 83% 80% 80% 100% 79,3% 78,8% 74,8% >=88% Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen 225,7 223,6 222 = 240 Andel elever med gymnasieexamen 88,4% 86,5% 79% >=100% Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning 69,8% 74,7% 74,7% >=100% 61% 56,3% 56,3% >= 100% 30% 35% 35% >= 51% Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser När det gäller vuxenutbildning har resultat för år 2017 nyligen offentliggjorts. 82,9% 70% 70% >= 100% 14

15 Nämndens uppdrag: Bedriva lovskola för icke godkända elever från och med åk 6 Lovskola har bedrivits för årskurs 8 och 9 samt för elever på Språkintroduktionen. Det saknades möjligheter att erbjuda ända från årskurs 6 utan förvaltningen fick prioritera de årskurser som vi skulle erbjuda enligt skollagen. Det berodde dels på antal behöriga lärare som önskade arbeta och dels på att det blev för snabbt inpå genomförandet för att hinna erbjuda fler. Analysera orsaker till den vikande måluppfyllelsen avseende kravnivån i årskurs 3 och 6 Förvaltningen kan konstatera att måluppfyllelsen 2018 jämfört med 2017 är högre är högre i årskurs 3 och 6. Det finns alltså ingen vikande måluppfyllelse generellt. Tittar man på enskilda skolor så saknas också en sådan trend. Orsaken till att en del elever inte når kunskapskraven är: Genomlysning av meritvärden i förhållande till resultat på de nationella proven Förvaltningen har analyserat kopplingen mellan betyg och nationella prov utifrån Skolverkets statistik, vilket redovisats i ett eget ärende. Slutsatsen är att skolorna behöver fortsätta följa sina egna resultat sett i jämförelse med andras när det gäller överenstämmelsen mellan provbetyg och betyg. Det är inga fel i att de skiljer sig, men man bör förstå varför. När det gäller Stommensskolan och Strömskolan så var det första året de genomförde nationella prov i årskurs samt satte betyg. Detta kan ha påverkat. Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Mål 2018 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) >=80 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) Frisktalet mäter hur många medarbetare som har max fem (eller färre) sjukskrivningsdagar per år, dvs anses generellt friska. Frisktalet har under mätperioden ökat från 66% till 68%. Fokus på tidiga insatser samt det nya verktyget för rehabilitering som ger chefer bättre förutsättningar att snabbt agera vid upprepad korttidssjukfrånvaro, kan vara bidragande till att andelen korta sjukfall minskar. Förvaltningens högsta frisktal (85%) återfinns hos Gymnasiet / vuxenutbildningen. Det lägsta frisktalet är inom förskolan, där smittorisken vid förkylningar och influensa är större. 15

16 2.3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Barnomsorg 0-5 år, antal barn total Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - antal barn i egen regi Förskola - antal barn i annans regi Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi Sålda platser - förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Förskola - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - Barngrupp, antal barn per avdelning , ,7 9,3 9,5 9,5 17,3 14,7 14,8 14,8 Fritidshem Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Fritidshem - antal barn i egen regi Fritidshem - antal barn i annans regi Fritidshem - Sålda platser Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning Fritidshem - antal veckotimmar totalt i egen regi Fritidshem - Personaltäthet, antal barn per årsarbetare ,3 50,3 49,6 49, ,9 18,9 17,8 17,8 Grund- och grundsärskola Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Grundsärskola - antal elever i egen regi Grundskolan, antal elever i egen regi

17 Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Sålda platser - grund- och grundsärskola Grund- och särskola, antal elever i annans regi Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Simning, 200 meter inklusive 50 meter på rygg mäts i årskurs 5, andel som klarat simprovet Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA Andel elever som läser moderna språk Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10, ,4 83,8 73,6 77,6 84,5 87, ,2 79,3 83,6 73,2 76,8 85,6 88, ,4 72,7 79,3 78,8 74,8 220,1 225,7 223,6 222,3 231,7 243,5 233,6 239,4 209,5 211,5 215,7 209, ,2 12,6 12,6 12,6 76,5 73,6 73,4 73,4 75,9 75,1 69,5 69,5 8,5 8,5 8,5 7,9 7,6 7,6 8,8 8,4 8,4 7,8 7,6 7,6 8,2 7,6 7,6 6,4 5,6 5,6 17

18 Simning, 200 meter inklusive 50 meter på rygg mäts i årskurs 5, andel som klarat simprovet Det är en hög andel av eleverna som kan simma och det beror på att förvaltningen jobbar aktivt för att alla ej simkunniga ska delta i simskolan. Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi Sålda platser Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 1,3 1,3 2,5 2, ,5 13, ,8 10,5 10,5 10, ,4 7,5 7,5 6,4 6,4 6,4 72,7 67,8 77,3 77,3 Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) För 2017 saknas ännu uppgifter. Över tid har Mark haft en lägre andel elever per lärare jämfört med landet som helhet. Kommunala gymnasier 11,4 och riket totalt 11,9 elever per lärare. Vuxenutbildning Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi Elever antal heltidsstuderande Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel 80,4 72,5 85,3 85,3 18

19 Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Prognos 2018 (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Alla kommuner - kursdeltagare, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutb ildning som slutför kurs Alla kommuner - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutb ildning som slutför kurs Mark - invånare år, andel (%) som deltar i komvux Alla kommuner - invånare år andel som deltar Mark - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Alla kommuner - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 60,4 62,1 70,4 70,4 82, ,6 75,6 71,4 71,3 71,1 71,1 2,9 2,8 2,9 2,9 3,7 3, ,6 3,5 3,8 3,8 5,4 5,3 5,5 5,5 Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi Antalet elever i vuxenutbildningen kan bli något fler än föregående år, främst är det elever på SFI som står för ökningen. Elever antal heltidsstuderande Antal heltidsstuderande har varit relativt konstant över tid. Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Det är en högre andel i Mark som slutför grundläggande kurser när en jämförelse görs med alla kommuner. Mark - kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs Andelen som slutför en gymnasial kurs är 10 procent lägre än de som slutför en grundläggande kurs, men ligger ändå över snittet i landet. Det händer att elever tror sig klara av fler kurser än de faktiskt gör, ibland är det schematekniska svårigheter som påverkar. Mark - invånare år, andel (%) som deltar i komvux Det är en lägre andel jämfört med riket av andelen vuxna som deltar i komvux. Den relativt låga arbetslösheten i Mark kan påverka. Mark - invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux Andelen kortutbildade som deltar i vuxenutbildning är lägre än genomsnittet. Förhoppningsvis kommer andelen att öka med den satsning på vägledning som genomförs. 19

20 3 Personal 3.1 Statistik inom arbetsgivarområdet Utfall för Personal - Antal anställda avser den 31 juli respektive år. Övriga utfall avser perioden juli - juni respektive år. Personal - Antal anställda Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Antal tillsvidareanställda Antal tidsbegränsade anställda Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) 94,3 94,5 95,7 96,1 Antal tillsvidareanställda Antalet tillsvidareanställda inom förvaltningen som helhet har ökat med fyra mot föregående års delårsrapport. Den största förändringen ses inom gymnasiet/vuxenutbildningen (+9 personer) följt av förskolan där antalet tillsvidareanställda ökat med 8 personer. Antal tidsbegränsade anställda Antalet tidsbegränsat anställda (med uppdrag 3 månader eller längre) totalt i förvaltningen har ökat med nio (9) personer mot föregående delår. Ökningen gäller uteslutande för- och grundskola men inom grundskolan har antalet tillsvidareanställda samtidigt minskat med 19 personer, vilket indikerar att alla avgångar inte ersatts. Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda (%) Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställda har ökat marginellt jämfört med föregående delårs mätning och är en aning högre för kvinnor än för män. Personal - Sjukfrånvaro Följetal Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Utfall 2018 Sjukfrånvaro alla anställda (%) 6,5 6,7 6,2 5,9 Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) 51, ,3 45,2 Sjukfrånvaro alla anställda (%) Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen har minskat från 6,2 till 5,9 procent jämfört med föregående delår. Minskningen avser såväl kvinnor som män, kvinnor har dock fortfarande högre sjukfrånvaro (6,4) än män (4,3). Den största minskningen kan ses i förskolan samt i elevhälsan och av de rehabiliteringsärenden som avslutats under perioden, har majoriteten återgått i ordinarie arbete. Andel långtidssjukfrånvaro i procent av den totala sjukfrånvaron (%) Andelen långtidssjuka med sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer fortsätter att minska. Av förvaltningens totala sjukfrånvaro är 45,2 procent långtidssjukskrivna, motsvarande siffra vid föregående delårs mätning var 53,3 vilket innebär en kraftig minskning. Satsningen på friskvård, tidiga insatser vid sjukskrivning och ökat chefsstöd i rehabiliteringsarbetet kan antas utgöra en del av förklaringen. 20