Delårsrapport augusti 2017

Transkript

1 Delårsrapport augusti 2017 Barn- och utbildningsnämnden Beslutad av BUN

2 Innehållsförteckning 1 Verksamhet Uppföljning av uppdrag Viktiga och intressanta händelser Måluppföljning I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Följetal Grund- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppföljning av internkontroll Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning

3 1 Verksamhet 1.1 Uppföljning av uppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola Grundskola, grundsärskola och fritidshem Gymnasieskola/gymnasiesärskola X X X Vuxenutbildning X En mer detaljerad redovisning av grunduppdragen fördelat på områden finner du nedan. Samt den skala vi använt vid bedömningen. Förskola Innehållet i textavsnitten är exempel från förskolans resultatrapporter och är signifikativa för det generellt goda arbete som pågår, den medvetenhet som finns och det systematiska kvalitetsarbete och utvecklingsarbete som bedrivs. Utveckling och lärande I projekt Rörelse har verksamheten utgått ifrån barnens intressen inom en rad olika områden där barnens fokus och idéer har fått leda arbetet. Projekten har trots samma utgångspunkt tagit vitt skilda vägar som till exempel insekternas värld, sniglar, dinosaurier, ett undersökande av vattenfall, upplevelser av naturens rörelser i form av löven som föll, att uppleva sin egen kropp genom dans samt skapande av digitala rörelser genom filmproduktion. Barnen har fått erfara programmering. Verksamheten har erbjudit Blue- Bot där barnen har byggt egna banor och utmanat varandra. I lärplattorna har förskolorna låtit barnen möta appar som berört programmeringen på andra, mindre konkreta sätt. Verksamheten påverkas till största delen av hur pedagogerna organiserar barnens vardag och hur man är emot varandra och barnen. Barnen ska 3

4 känna trygghet och lugn och att de vuxna är uppriktigt intresserade av dem och deras intressen. Barnen får tid att lyckas och känna glädje genom att erbjudas en rad olika möjligheter att erfara olika uttrycksformer och inlärningsalternativ såsom skapande, rörlig bild, litteratur, utforskande i skogen, sinnesupplevelser. Genom att inte ge färdiga svar, att utmana barnen med följdfrågor och stötta dem i deras utforskande ser man att barnens lust till fortsatt lärande fortgår. Barnen skapar en tro på sig själva och får ett eget driv i att söka kunskap, utvecklas och lära. Genom dokumentationsverktyget Pluttra har barnens tankar och funderingar blivit synliga på ett helt nytt sätt. Vid dokumentationstillfällena tillsammans med barnen har barnens frågor, lust och nyfikenhet synliggjorts. Detta har inneburit att verksamheten på ett än mer tydligt sätt utvecklats på grund av barnens delaktighet. Förskolorna följer löpande och regelbundet upp sin verksamhet och organisation genom att dokumentera och reflektera i Pluttra. Varje ögonblick som publiceras innebär att uppdraget tydliggörs och synliggörs både för personalen och för föräldrarna. Normer och värden Planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling uppdateras varje år och hålls levande genom både dagliga diskussioner, arbete och på personalmöten. Den presenteras för föräldrar på föräldramöte, det är viktigt att de får inblick i arbetet med normer och värden, samt att uppmärksamma dem på att signalera ifall de hör eller ser något som strider emot det som står i Likabehandlingsplanen. Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på grund av sexuell läggning, kön, funktionshinder, etnisk eller religiös tillhörighet. Alla ska bemötas och behandlas med respekt utifrån de individer de är. Förskolorna arbetar målmedvetet med det främjande, förebyggande och stödjande arbetet. I det dagliga arbetet med barnen lägger fokuserar verksamheten på att bygga upp en samhörighet i gruppen och en vi-känsla genom olika lekar och samarbetsövningar. För att lära sig hjälpa varandra och också kunna ta emot hjälp av andra krävs en ständig dialog i gruppen. STOP-tecknet används för att markera ett nej eller jag vill inte. Förskolorna använder något som heter Ajabajaspelet som är utvecklat för att pedagoger på ett lekfullt sätt ska få barn i ålder 4 6 år att prata om det svåra och på så sätt kunna förebygga mobbning, kränkning och diskriminering. På förskolan finns en trygghetsgrupp med förskolechef och pedagoger på förskolan. Trygghetsgruppens uppgift är: Att föra likabehandlingsarbetet framåt och stödja övrig personal på förskolan i arbetet med likabehandlingsplanen. Att analysera sammanställningar av de olika kartläggningarna och utifrån det skriva en nulägesanalys och ge ett förslag på mål för det förebyggande arbetet. Att sammanställa en utvärdering av årets plan och att plan för nästkommande läsår upprättas. Trygghetsgruppen kan sammankallas vid behov. Barns inflytande Verksamheten bygger på barnens intressen, tankar och idéer. Förskolorna strävar efter att ha barnen delaktiga i så stor del av verksamheten som möjligt, allt ifrån aktiviteter, skapande och till hur miljön ska anpassas. Pedagogerna anpassar den dagliga verksamheten så att barnen får en väl avvägd dagsrytm utefter barnens behov. Genom att barnen har tillgång till leksaker, material, olika miljöer kan de själva få ett inflytande över sina aktiviteter. Att få vara med och rösta eller välja 4

5 ger barnen en begynnande förståelse för ett demokratiskt tankesätt. Genom arbetet i Pluttra, blir barnens inflytande större och tydligare. Dels genom att de själva uttrycker och sätter ord på sina upplevelser och sitt lärande, men också genom att de vuxna reflekterar över dessa ögonblick i Pluttra och kan arbeta och lyfta fram barnens intressen därefter. Övergångar och samverkan Det finns en tydlig plan för hur den generella övergången ska ske. Denna revideras på höstterminen och i januari startar verksamheterna upp med ett planeringsmöte då alla datum sätts för de aktiviteter som ska genomföras både med och utan barn. Det framgår tydligt enligt planen vem som ansvarar för vad och när det förväntas ske. Ett antal träffar genomförs mellan förskolorna och förskoleklassen, mottagande pedagoger besöker förskolorna vilket är mycket gynnsamt för de aktuella barngrupperna. En del barn får tillsammans med pedagoger besöka skolgården vid fler tillfällen då de haft detta behov att ytterligare få bekanta sig med miljön. Överlämnade kring enskilda elever kan ibland kräva att både specialpedagoger från skola och förskola samt vårdnadshavare är närvarande. Vad ser förskolechefer för behov av utvecklingsområden Det som framkommit under resultatdialoger med pedagoger under året är att förskolan har arbetat mycket med pedagogiska lärmiljöer inomhus och att arbetet med förskolans pedagogiska utemiljöer bör utvecklas. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge utifrån vilka möjligheter till olika lärande som utemiljöerna erbjuder barnen så som barnen använder utemiljöerna. För att skapa ännu bättre förutsättningar för barnen fortsätter man med tema demokrati genom att gå med i Läslyftet för förskolan. Under utvecklingsdagen i juni gjordes ett nuläge över vilka möjligheter till språklig stimulans som förskolans lärmiljöer erbjuder barnen så som barnen använder miljöerna. Läslyftet ger också pedagogerna utvecklade möjligheter att utmana och stimulera barns språk-, läs- och skrivutveckling samt ta tillvara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk. För att skapa än bättre möjligheter för barnen att under större delen av dagen vara i en mindre grupp så delas barnen upp i fyra åldersindelade grupper till hösten med två pedagoger i varje. De äldsta barnen får en hemvist på skolan. Utveckla samspelet hos varje individ på förskolan genom att ge alla möjlighet att visa öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. I september görs en nulägesbeskrivning av barngruppen och åtgärder bestäms utifrån gruppens behov och intresse som sedan ligger till grund för arbetslagens reflektioner i Pluttra som följs upp löpande under året samt en gång per termin tillsammans med förskolechef. Sammanfattning av läsåret Läsåret började med två inspirerande strategidagar i Varberg där det arbetades med dokumentationssystemet Pluttra, utvecklingsplaner och uppstart av ett arbete kring den pedagogiska miljön. Flera pedagoger har de senaste åren besökt förskolorna "Trollet" i Kalmar och det gjordes en stor satsning så att all övrig fastanställd personal hade möjlighet att åka med. Trollet har en miljösäkring som man vill efterlikna på sitt sätt, detta arbete var till en början stort och svårt, när det nu är nedbrutet i intressegrupper har arbetet blomstrat. Som en satsning i IKT-arbetet åkte två av pedagogerna tillsammans med 5

6 andra pedagoger i en gemensam satsning från kommunen till BETT-mässan i London. Det pedagogerna särskilt har med sig hem är att programmering är det som kommer och att man ligger i framkant på enheten. Till SETT-mässan i Stockholm skickades många pedagoger för att man har sett genom åren att det ger ringar på vattnet. Föreläsningar, seminarier och mässan ger möjlighet att hålla sig ajour med ny forskning, nya rön och att få inspiration till arbetet på enheten. Dokumentationsinspiratörer har deltagit i föreläsningen "Analysera mera" som pågick i två dagar. Föreläsningen var så bra att den nu är bokad för alla pedagoger på enheten i januari Grundskola, grundsärskola och fritidshem Kunskap, utveckling och lärande Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet en skola bör ha. Det pågår många processer och insatser på våra skolor. Ett intressant arbete att följa de närmaste tre åren är Ängskolans arbete med Skolverket där Skolverket erbjudit deltagande i "Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer följa och stödja Ängskolans analysarbete och utvecklingsarbete under tre år. Den särskilda satsningen på fritidshemmen tillsammans med andra sjuhäradskommuner genom projektet "Fritidshem i fokus", där syftet bland annat varit att stärka forskningsanknytningen i undervisningen, fortsätter under hösten. Projektet är såpass lyckosamt och uppskattat att det nu följs av en liknade satsning när det gäller förskoleklass. Där har Marks kommun tagit initiativet att arbeta fram upplägget som de övriga kommunerna sedan har möjlighet att delta i. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Fysisk lärmiljö. När många av skolorna byggdes så var strukturen ett antal klassrum för ett antal klasser. Idag, för att möta våra elever och för att ha bra förutsättningar för en lärmiljö för alla, behövs andra utrymmen förutom klassrummen som t ex kompletterande undervisningsytor och arbetsrum för personal. Det här innebär att det finns en stor andel av skolorna som behöver inre ombyggnationer och det är också något som är en viktig parameter vid nybyggnation. Två intressanta processer som pågår är ett mindre projekt i Öxabäckskolan som startade under vårterminen där skolan inrett ett klassrum utifrån pedagogisk och specialpedagogisk forskning för att se om det går att skapa bättre förutsättningar för en lärmiljö för alla. Den andra processen är projekteringen av ny Lyckeskola där en chalmersstudent deltar genom den arkitektbyrå som anlitats och gör sitt examensarbete kring pedagogiska miljöer vilket ger ett extra tillskott av forskningsunderlag i utformningen av fysiska lärmiljöer. Digital lärmiljö. Under 2017 går samtliga högstadier samt de skolor som har årskurs F-9 och ytterligare en skola årskurs 3 6 in i 1:1 1 när det gäller digitala verktyg. Det innebär att det bara är ett fåtal skolor kvar som under 2018 ska gå in i 1:1 innan det är fullt utbyggt. Det här ökar möjligheten till utveckling av pedagogik och arbetssätt och fler verktyg som stöd i undervisningen. Tvålärarsystem 2. Projektet som startades på Lyckeskolan går nu in i fas två och blir etablerat på skolan samt utökas. Planen är att nästa höst gå in i fas tre vilket innebär ytterligare utökning. Under läsåret 2017/2018 kommer rektorer på övriga skolor att få ta del av hur tvålärarsystemet är organiserat 1 Att varje elev har ett eget digitalt verktyg 2 Att under stor del av undervisningstiden finns två legitimerade lärare 6

7 och målet är att sprida det på fler skolor och att det i förlängningen ska bli en modell för hela förvaltningen. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga ämnen. Normer och värden Skolorna ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolorna arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation finnas och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer och är ett av de viktigaste nyttoområdena med ett digitalt verktyg. Under 2017 går samtliga högstadier samt de skolor som har årskurs F-9 och ytterligare en skola årskurs 3 6 in i 1:1 när det gäller digitala verktyg vilket ökar möjligheten till ökat ansvar och inflytande i undervisningen. Det innebär att det bara är ett fåtal skolor kvar som under 2018 ska gå in i 1:1 innan det är fullt utbyggt. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Barn och elever går under sin utbildningstid igenom en rad olika övergångar; mellan förskola och skola, inom skolan mellan årskurser och mellan skolor. För skolan är det viktigt att alla verksamheter såsom skola, förskoleklass, fritidshem, pedagogisk lunch, bibliotek, städ samt studie- och yrkesvägledning skapar en helhet och en tydlig progression genom utbildningen. Under 2017 har arbetet fortsatt med planer för studie- och yrkesvägledning, mer strukturerade pedagogiska luncher samt tydligare beskrivningar av progression och vad skolan står för som helhet. Under 2016 startade en utbildningsinsats för fritidshem tillsammans med en rad andra kommuner som kommer fortgå under 2017 med syfte att stärka fritidshemmet vilket gynnar skolan som helhet. Förskolor och skolor i Kinna arbetar med att ta fram en modell för övergångar mellan förskola och skola och mellan mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att modellen även ska kunna användas av övriga områden i kommunen. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progression och av skolan som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta 7

8 i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under första halvan av höstterminen så kommer den förvaltningsövergripande planen för studie- och yrkesvägledning att bli klar. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Ett utvecklingsområde på förvaltningsnivå är att skapa struktur för nätverk mellan skolor där personal kan diskutera bedömning och betygsättning för att kvalitetssäkra ytterligare. Ett utvecklingsområde på skolnivå är former och processer för examinationer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Rektorerna och de biträdande rektorerna fortsatte det goda arbetet under vårterminen. Inför starten höstterminen 2017 är det dessutom full bemanning vad gäller rektorer och biträdande rektorer vilket borgar för en god grund och en god förutsättning för läsåret 2017/2018. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer och biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kunskap, utveckling och lärande Det finns ständigt mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet gymnasiet bör ha. Det pågår flertalet interna processer och insatser på skolan. Ett intressant arbete att följa de närmaste tre åren är gymnasiets arbete med Skolverket där Skolverket erbjudit deltagande i "Samverkan för bästa skola", vilket innebär att Skolverket kommer att följa och stödja gymnasiets analysarbete och utvecklingsarbete under tre år. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Gymnasiet har goda förutsättningar och potentialen för en positiv utveckling framåt är stor. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga kurser. Normer och värden Gymnasiet ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och 8

9 dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Skolplattformen ger nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential, även om man som gymnasium ibland begränsas av att eleverna blir myndiga under studietiden. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Gymnasiet har under vårterminen tagit ett stort kliv framåt när det gäller samverkan med näringslivet bl.a. genom närmare samarbete med Företagarna i Mark och genom en ökad lärlingsutbildning. Ett par utmaningar för läsåret 2017/2018 är att förbättra arbetet med övergången från grundskola till gymnasiet, i synnerhet för introduktionsprogrammet, och för övergången från språkintroduktionen till nationella program. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progressionen genom utbildningen som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s.k. vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under första halvan av höstterminen så kommer den förvaltningsövergripande planen för studie- och yrkesvägledning att bli klar. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Gymnasiet har en formellt god bedömning och betygsättning. Ett utvecklingsområde är dock former och processer för examinationer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Den nya ledningsorganisationen är nu mer eller mindre på plats och från höststarten arbetar rektor och biträdande rektorer med en sammanhållen gymnasieskola. Skolan har redan sett goda effekter av detta och dessa förväntas både öka och bli fler under kommande läsåret. 9

10 Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bl.a. kommunens chefsutbildning, biträdande rektorer som går rektorsprogrammet samt en fortsatt ledarskapsutbildning för biträdande rektorer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Vuxenutbildning (Komvux, Sfi och Särvux) Den huvudsakliga redovisningen av vuxenutbildningen presenteras i årsrapporten. Kunskap, utveckling och lärande Det är viktigt att ett utvecklingsarbete pågår när det gäller arbetssätt och pedagogik även på vuxenutbildningen, men i och med att det ligger ett större ansvar på eleverna på vuxenutbildning än vad det gör på elever på gymnasium och grundskola så är det i första hand viktigt att undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Sammantaget gör detta vuxenutbildningen mindre komplex än gymnasium och grundskola. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Normer och värden Vuxenutbildningen ligger väl till när det gäller rutiner och processer för likabehandling och åtgärder mot kränkande behandling, däremot behöver skolan arbeta mer med det förebyggande och främjande arbetet. Detta arbete påbörjades under läsåret 2016/2017 och kommer fortsätta under läsåret 2017/2018. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Skolan, omvärlden och utbildningsval Från och med hösten 2017 så är alla tjänster tillsatta och organisationen att arbeta i grupp som ett s k vägledningscentrum har börjat sätta sig. Studie- och yrkesvägledarna har också bytt chef och ligger numera under rektor för vuxenutbildningen vilket kommer innebära möjligheter till ett närmare ledarskap och underlätta både ledning och utvecklingsarbete. Under första halvan av höstterminen så kommer den förvaltningsövergripande planen för studie- och yrkesvägledning att bli klar. De här olika faktorerna ger goda förutsättningar för en mycket positiv utveckling under läsåret 2017/2018. På vuxenutbildningen så har de studerande god tillgång till studie- och yrkesvägledning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas adekvat information och vägledning för eleverna inför deras val av kurser, vidareutbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund. 10

11 Betyg och bedömning Vuxenutbildningen har en formellt god bedömning och betygsättning. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Från och med augusti så är det en rektor för hela vuxenutbildningen och arbetet kan börja med att skapa en hel och sammanhållen vuxenutbildning. Det här arbetet påbörjade rektor redan under vårterminen genom att söka och bli antagen för den nationella organisationen för campus och lärcentrum som finns. Att bli antagen innebär att vi uppfyller ett antal kriterier för tjänster vi erbjuder våra medborgare så ska därför ses som ett mått på god kvalité. För att uppdraget ska kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 1.2 Viktiga och intressanta händelser Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Lokaler Fritslaskolan och Örbyskolan kommer under hösten att utöka sina lokaler med tillfälliga paviljonger. Lyckeskolans paviljongskola färdigställs under höstterminen Ängskolan Arbetet med att möta elever och personal som var med i bussolyckan fortgår. Skolinspektion Huvudmannen har fått godkänt på samtliga utvecklingsområden som skolinspektionen påtalade. Gymnasiet På grund av högt söktryck utökar vi bygg-och elprogrammet samt antal lärlingsplatser. Nya lagar Ny lag kring diskriminering. Plan mot kränkande behandling ska fortsatt finnas men en ny typ av dokumentation ska göras för hur man förebygger diskriminering. Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Lokaler Fritslaskolan och Örbyskolan kommer under hösten att utöka sina lokaler med tillfälliga paviljonger. Lyckeskolans paviljongskola färdigställs under höstterminen Ängskolan Arbetet med att möta elever och personal som var med i bussolyckan fortgår. Skolinspektion Huvudmannen har fått godkänt på samtliga utvecklingsområden som skolinspektionen påtalade. 11

12 Gymnasiet På grund av högt söktryck utökar vi bygg-och elprogrammet samt antal lärlingsplatser. Nya lagar Ny lag kring diskriminering. Plan mot kränkande behandling ska fortsatt finnas men en ny typ av dokumentation ska göras för hur man förebygger diskriminering. Organisation Från och med höstterminen införs en utvecklingsledare med förvaltningsövergripande uppdrag som innefattar bland annat förskolan. Vidare införs biträdande förskolechefer. All skoladministration samlas under en administrativ chef. Förvaltningsledningen kommer att bestå av en förvaltningschef, två verksamhetschefer, två utvecklingsledare samt en administrativ chef. Studie-och yrkesvägledarna samlas organisatoriskt under rektor för vuxenutbildningen. Lovskola Under juni genomfördes lovskola för årskurs 6 9. Intresset var stort och förvaltningen fortsätter att utveckla lovskola. Obligatorisk lovskola införs Digitalisering Under hösten kommer 1 1 införas på merparten av grundskolorna. Förvaltningen räknar med att det ska vara fullt utbyggt från och med höstterminen Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp. Streck i redovisningen finns för de indikatorer där förvaltningen saknar prognosuppgifter. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% 98% 98% - >= 98% 29% 39% - >= 70% 36% 36% - >= 70% 12

13 Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Andel barnskötare med barnskötarutbildning 38,3 - >= 80% Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen 90% 80% 100% 83% 78% 90% 72,7% 79,3% 76,3% >=90% Andel elever med gymnasieexamen 87% 88% 76% >=90% Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser 69,5% 69,8% 70% >=95% 72,5% 70,9% >= 97% 31% 30% >= 49% 82,9% 82,9% 70% >= 100% Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen 220,1 225,7 223,9 = 230 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 Statistik och avvikelser Andelen elever i årskurs 3 som når kunskapskraven i samtliga ämnen är ca 80 procent, rapporteringen är dock inte fullständig från alla skolor. 12 procent av eleverna når inte kraven i ett ämne och 6 procent i två ämnen. 15 procent av eleverna når inte kraven i matematik och nästan lika många når inte kraven i svenska. Störst andel av elever som inte når kraven i samtliga ämnen är det på Fotskälskolan och Fritslaskolan. Analys Exempel från verksamheten: Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av schoolsoft bland personalen, förbättrad läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen. Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl fungerande studiehandledning för nyanlända. Åtgärder Exempel från verksamheten: Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av schoolsoft för eleverna. Ökat satsning på språkutvecklande arbetssätt. 13

14 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Statistik och avvikelser I matematik är det 13 procent av eleverna som inte når kunskapskraven och i svenska är det 7 procent. På Björketorpskolan, Stommenskolan och Tingvallaskolan är andelen som inte når kraven i matematik närmare 25 procent. Analys Exempel från verksamheten: Anledningar till goda och/eller förbättrade resultat på enheter är ökad studiero, välutbildad personal med behörighet i de ämnen de undervisar, försök med tvålärarsystem, ökad användning av schoolsoft bland personalen, förbättrad läsförståelse, mer arbete med praktisk matematik och ett förbättrat samarbete med elevhälsan i undervisningen. Orsaker till svårigheter på enheter är mottagandet av nya elever från andra skolor och av nyanlända, lärarbyten, svårigheter att hitta rätt anpassningar, svårigheter att hitta undervisningsmetoder där man når alla elever, att få igång en väl fungerande studiehandledning för nyanlända. Åtgärder Exempel från verksamheten: Utöka samarbetet mellan pedagoger och stärka arbetslagen samt mer planering i arbetslagen. Mer fokus på en lärmiljö för alla för att hitta alternativ för att alla elever ska utvecklas så bra de kan. Utvecklat samarbete med skoldatateket för att utöka en lärmiljö för alla. Utöka användandet av bildstöd. Öka användningen av schoolsoft för eleverna. Ökat satsning på språkutvecklande arbetssätt. Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Statistik och avvikelser Andelen som ej uppnått kunskapskraven i alla ämnen har minskat något. I resultatet är nyanlända borträknade. I matematik har drygt 9 procent av eleverna inte nått kunskapskraven. På Sätilaskolan är andelen högst med 17 procent. Analys Två enheter sticker ut av två helt olika anledningar. Sätilaskolan hade ett uppseendeväckande lågt resultat i jämförelse med tidigare år De främsta orsakerna till detta är två år av ovanligt stor omsättning på ledning och lärare och att verksamheten utifrån det inte lyckats möta de behov eleverna haft och inte heller fått den kontinuitet som behövts. Lyckeskolan har trots sin lokalproblematik lyckats höja sina resultat. Det är tack vare ett förbättrat arbetslagsarbete där personal både samarbetar och samplanerar samt att skolan arbetat med ett tvålärarsystem och infört så kallade hemvister för eleverna, det vill säga respektive årskurs är samlade tillsammans och arbetslagen är formade utifrån årskurserna. Åtgärder Sätilaskolan. En ny ordinarie skolledning börjar i augusti och ett långsiktigt arbete kan ta sin början. Genom god rekrytering har skolan börjat få en personalgrupp som är stadigare och andel behöriga har ökat. Man är nu en F-9 skola vilket gör att man kan arbeta med progressionen mellan årskurser på ett bättre sätt och det kommer också gynna elevhälsoarbetet. Lyckeskolan fortsätter sitt framgångsrika utvecklingsarbete och utökar tvålärarsystemet under läsåret 2017/2018. Skolan får också förbättrade förutsättningar genom att ersättningsskolan blir klar under hösten. 14

15 Andel elever med gymnasieexamen Andelen elever som gick ut med en gymnasieexamen har minskat sedan förra året. Det finns flera orsaker till detta. Huvuddelen av minskningen kan härledas till några av yrkesprogrammen och då speciellt barn- och fritidsprogrammet (BF), handeloch administrationsprogrammet (HA), industriprogrammet (IN) och vård- och omsorgsprogrammet (VO). Dessa program har kämpat med måluppfyllelsen under flera år och statistiken tenderar att svänga ganska kraftigt på grund av att det är få elever som går dessa program. Om man som exempel tar BF så var det bara nio elever som gick ut detta år, det innebär att varje elev motsvarar drygt 10% i statistiken vilket ger ett stort utslag. De högskoleförberedande programmen ligger förhållandevis konstant kring 80 90% andel elever som tar examen. Orsakerna till att andelen elever med gymnasieexamen minskade just 2017 kan ligga i linje med den kritik man fick från skolinspektionen kring utredningar och särskilt stöd som pekade på att skolan inte gav tillräckligt mycket stöd snabbt nog. Detta kommer stärkas under läsåret 2017/2018. Det har även funnits problem kring ordning och studiero i de klasser där resultaten är lägst. En annan faktor som påverkar resultatet är att gymnasiet samarbetar med vuxenutbildningen. Samarbetet består i att de elever som inte klarat gymnasieexamen erbjuds att gå in på vuxenutbildningen istället för att erbjudas ett fjärde år. Erfarenheten är att det är mer framgångsrikt för eleven att fullfölja examen inom vuxenutbildningen. Det får dock konsekvensen att eleven går ut gymnasiet utan examen vilket påverkar statistiken. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolan korrelerar med antalet examen, se indikator Andelen elever med gymnasieexamen. Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Det var drygt 70 procent av deltagarna i komvux som slutfört kurs. Uppgifter om betyg saknas men förvaltningen förutsätter att de som slutför också får godkänt. Meritvärde årskurs 9, 17 ämnen Meritvärdet för årskurs 9 ligger stadigt eller ökar på de flesta skolor. Sätilaskolan som har ett ovanligt lågt resultat är orsaken till att meritvärdet för årskurs 9 inte går upp inom förvaltningen. Med tanke på de positiva förbättringar som sker på Sätilaskolan och de övriga skolornas positiva framsteg så förväntas en ökning av meritvärdet läsåret 2017/2018. Strategiska områden/förutsättningar/utgångspunkter: 2.2 Hållbar personalförsörjning Kommungemensamma mål: Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Frisktalet ska öka = andel anställda som har max fem sjukdagar (%) >=80 15

16 Kommungemensamma mål: Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Mål 2017 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%) Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. Streck i redovisningen finns för de följetal där förvaltningen saknar prognosuppgifter. 3.1 Grund- och grundsärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Grundsärskola - antal elever i egen regi Grundskolan, antal elever i egen regi Sålda platser - grund- och grundsärskola Grund- och särskola, antal elever i annans regi Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA ,1 82,4 83,8 83,8 86,4 84,5 87, ,8 79,3 83, ,7 85,6 88, ,7 79, ,2 220,1 225, ,5 231,7 243, ,9 209,5 211, ,2 13,2 13,2 - Andel elever som läser moderna språk 79,4 76,5 76,5 - Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne Trygghet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Trygghet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10, ,9 75,1-8,5 8,5 7,9 7,6 8,8 8,4 16

17 Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Tillit åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 5, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 9, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 7,8 7,6 8,2 7,6 6,4 5,6 Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor Flickornas resultat är sämre än föregående året vilket gör att kommunens totala resultat minskar. Särskilt Sätilaskolan har ett lågt meritvärde med 212 och Ängskolan ligger under medel med 233. Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Den positiva trenden vad gäller pojkarnas resultat håller i sig. Det är Fritslaskolan, Örbyskolan och Ängskolan som drar upp resultatet medan Lyckeskolan och Sätilaskolan har ett resultat på 201 respektive Gymnasie- och gymnasiesärskola Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Ungdomsgymnasium: - antal elever i annans regi Ungdomsgymnasium: - antal elever i egen regi Sålda platser Elever. andel (%) folkbokförda som avslutat grundskolan på våren och ej går i gymnasieskolan följande höst Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen Fullföljd utbildning med examen inom 3 år, andel (%) av nybörjarelever hos offentlig huvudman i skolkommunen, exkl. IM Genomsnittlig betygspoäng, för samtliga avgångselever, skolkommun 2 1,3 1, ,8 13,5 13,8 - Lärartäthet, antal elever per lärare (åa) 10,2 10,8 10,8 - Trygghet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Tillit åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Jag är nöjd med min skola som helhet åk 2, resultat från Skolenkäten, medelvärde högst 10,0 Andel lärare (åa) med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 8 8 8,4 7,5 6,4 6,4 56,2 72,7 67,8-17

18 3.3 Vuxenutbildning Följetal Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Vuxenutbildning - antal studerande i genomsnitt, samtliga skolformer, egen regi Elever antal heltidsstuderande Antal heltidsstuderande per lärare, (åa) 19 21,8 - - Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs Kursdeltagare i huvudmannens skolor, andel (%) i gymnasial vuxenutbildning/påbyggnadsutbildning som slutför kurs Invånare år, andel (%) som deltar i komvux Invånare, andel (%) korttidsutbildade som deltar i komvux 53,7 80,4 72,5-42,4 82,9 71-2,7 2,9 2,8-3,2 3,6 3,5-4 Uppföljning av internkontroll Internkontroll syftar till att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och följer lagar, föreskrifter och riktlinjer. Nämnder och styrelser har ansvar för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde och ska rapportera om sitt arbete med internkontroll. Årets internkontrollarbete Arbetet har följt den plan som barn- och utbildningsnämnden fastställt och återrapporteras i årsrapporten. Dessförinnan kommer resultatet av kontrollen kommuniceras med nämndplanegruppen i deras arbete med att ta fram en plan för Ekonomi Avsnittet ekonomi innehåller ekonomisk uppföljning av årets åtta första månader samt en prognos för helåret. 5.1 Driftredovisning Tabell periodrapport Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2016 Utfall 31/ Utfall 31/ Prognos Budget-avvikelse Budget Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Nettokostnader

19 Driftredovisning (belopp i tkr) Utfall 2016 Utfall 31/ Utfall 31/ Prognos Budget-avvikelse Budget Fördelning på huvudverksamhet, netto Förskola och pedagogisk omsorg varav: egen regi fsk och ped omsorg varav: köpta/sålda platser fsk och ped omsorg Fritidshem varav: egen regi fritidshem varav: köpta/sålda platser fritidshem Grundsärskola varav: egen regi särskola varav: köpta/sålda platser särskola Grundskola varav: egen regi grundskola varav: köpta/sålda platser grundskola Gymnasie- och gymnasiesärskola varav: egen regi gymnasieskola varav: köpta/sålda platser gymnasieskola Vuxenutbildning Ledning och administration Nettokostnader Analys av periodutfall Nettokostnaderna för perioden januari till augusti uppgår till 523,7 mnkr, vilket är 5,3 procent/26,3 mnkr högre jämfört med samma period föregående år. Jämfört med budget har 66,6 procent av årets nettobudget förbrukats. År 2016 förbrukades 64,6 procent av budget under årets två första tertial. Intäkter Intäkterna i perioden är 17,8 mnkr/25 procent högre jämfört med föregående år. Barn- och utbildningsnämnden har haft högre statsbidrag från Migrationsverket i jämförelse med föregående år. De största intäktsförändringen av bidrag mellan 2016 och 2017 finns från Skolverket och utgörs av lågstadiesatsningen, fritidshemssatsningen, bidrag för mindre barngrupper och lärarlönelyftet. De största bidragsposterna för perioden januari-augusti är: Bidrag från migrationsverket 17,2 mnkr Mindre barngrupper 7,7 mnkr Lågstadiesatsning 6,8 mnkr 19

20 Lärarlönelyft 6,7 mnkr Bidrag för maxtaxa 6,4 mnkr Karriärtjänster 3,2 mnkr Fritidshemssatsning 2,3 mnkr Intäkter för sålda platser, då barn/elever går i förskola/skola i Marks kommun men är folkbokförda i en annan kommun, är 16,0 mnkr i perioden och har ökat med 2,7 mnkr/20 procent jämfört med föregående år. Den största delen av ökningen är intäkter för sålda platser på gymnasieskolan. Kostnader Personalkostnaderna är 9,4 procent/32,5 mnkr högre än motsvarande period år Den årliga lönerevisionen står för ungefär en tredjedel av ökningen. Lågstadiesatsningen, fritidshemssatsning, lärarlönelyft och mindre barngrupper har ökat lönekostnaderna och möts upp av motsvarande intäkter. Kostnaden för lön för timanställd personal och fyllnads- eller övertid ligger på samma som motsvarande period föregående år. Kostnaden är högre inom förskola, fritidshem, grundskola men är lägre inom gymnasieskola och vuxenutbildning. Övriga kostnader uppgår till 235 mnkr vilket är 5,1 procent/11,5 mnkr högre jämfört med föregående år. Kostnaden för köpta platser är 77,2 mnkr/5,1 procent högre under januari-augusti år 2017 jämfört med föregående år, lokalkostnaderna är 3,4 procent/2,5 mnkr högre. Asylsökande och nyanlända Bidraget för asylsökande från Migrationsverket söks i efterhand och handläggningstiden på Migrationsverket kan vara upp till ett år eller längre innan bidraget betalas ut. För att få en rättvis redovisning görs därför en bokföringsmässig uppbokning där förväntad intäkt för perioden redovisas trots att utbetalning inte skett. I utfallet för årets första två tertial finns förväntade intäkter från Migrationsverket om 17,2 mnkr redovisade avseende asylsökande, motsvarande belopp vid samma tidpunkt förra året var 16,0 mnkr. Per augusti månad finns ca 89 asylsökande elever/barn i skolan/förskolan, i augusti-2016 fanns ca 135 elever/barn i skolan/förskolan. Ersättningen för nyanlända med permanent uppehållstillstånd, som ingår i etableringsperioden, uppgår till 10,7 mnkr under det första två tertialen 2017, motsvarande belopp vid samma tidpunkt förra året var 4,2 mnkr. Det ökade antalet asylsökande och nyanlända i Marks kommun har framförallt påverkat följande verksamheter Studiehandledning (grundskola och gymnasieskola) Modersmål (grundskola och gymnasieskola) Svenska som andraspråk (grundskola och gymnasieskola) Svenska för invandrare (vuxenutbildning) Anpassad verksamhet och barngrupper (förskola) Eftersom målet är att så stor del som möjligt av verksamheten för asylsökande och nyanlända ska vara integrerad med övrig verksamhet är det ibland svårt att skilja mellan kostnadsökning och ordinarie verksamhet. Analys av helårsprognos Nämndens totala nettokostnader bedöms bli 791,8 mnkr och därmed överstiga tilldelad budgetram med 5,2 mnkr. Nettokostnaderna inom grund- och grundsärskola beräknas överstiga budget med ca 9,2 mnkr och för gymnasie- och gymnasiesärskola 1 mnkr. Nettokostnaderna för Vuxenutbildning beräknas understiga budget med 2 mnkr. I budgeten för ledning och administration återfinns nämndens buffert om 3 mnkr. 20

21 Lokalkostnader Under 2017 ses tillkommande kostnader för lokaler. Under åren har antalet elever i grundskolan ökat. De ökande antalet elever ställer till viss del krav på fler lokaler på vissa enheter, samtidigt som lokaleffektiviseringar är svåra att genomföra på andra enheter, där behovet inte är lika stort. Tillkommande driftkostnader för ersättningsskolan på Lyckeområdet 2017 belastar kommunstyrelsens gemensamma verksamheter och finansieras genom obudgeterade skatteintäkter. I barn- och utbildningsnämndens prognos per helår finns inte kostnader rörande ersättningslokaler för Lyckeskolan med. Barn- och utbildningsnämnden har blivit beviljade att redovisa ett underskott för kostnader för tillfälliga lokaler i Örby och Fritsla. Tillkommande lokalkostnader för Örbyskolan beräknas bli 1,2 mnkr (etablering 1 mnkr, 200 tkr i hyra) och för Fritslaskolan 1 mnkr (endast etablering 2017). Beloppen återfinns i prognosen för helår under verksamheten för grundskola. Kostnader för asylsökande För asylsökande och nyanlända elever inom grundskolan och förskolan planeras ordinarie undervisning och omsorg samt studiehandledning, undervisning i svenska som andraspråk och modersmål att så långt som möjligt inrymmas i den ordinarie verksamheten/budgetramen samt tillsammans med det bidrag som betalas ut från Migrationsverket. Undervisning inkl. studiehandledning och modersmål för gymnasieelever planeras att inrymmas inom budgetram och bidraget för asylsökande från Migrationsverket. Sammantaget beräknas merparten av kostnaderna för omsorg och utbildning för asylsökande och nyanlända att inrymmas antingen i ordinarie budget, via omstruktureringar och förändringar i verksamheten eller via bidrag som betalas ut från Migrationsverket. Förskola Periodens nettokostnader inom förskola 1 5 år har ökat med 2,9 mnkr/2,6 procent jämfört med samma period förra året, varav nettokostnader för köpta och sålda platser har ökat med 0,5 mnkr. Förskolorna har sökt statsbidrag för att minska antalet barn per barngrupp. I utfallet för de åtta första månaderna 2017 finns intäkter med 7,7 mnkr som avser statsbidraget för mindre barngrupper. Nya ansökningar inför hösten är inskickade och till viss del beviljade av Skolverket. Under årets sista tertial kommer statsbidraget ge intäkter om 1,2 mnkr. I den i egen regi bedrivna verksamheten har de mindre barnen i åldern 1-2 år ökat något i antal och barn i åldern 3-5 år har minskat något i antal. Men sammantaget är antalet barn och antalet omsorgstimmar/schematimmar ungefär samma som föregående år. Vi har under vårterminen köpt fler platser inom förskola och kostnaden för köpta platser har ökat med 10 procent/1,2 mnkr. Fritidshem Nettokostnaderna för fritidshem beräknas bli i nivå med budget. Schematimmarna i egen regi har ökat årligen under den senaste 5-årsperioden och utvecklingen ser likadan ut för år Under tertialet ses en ökning av både antal barn, 2,2 procent och schematimmar, 5 procent på fritidshemmen jämfört med samma period år Den statliga satsningen på fritidshem genererar ökad personaltäthet inom verksamheten. Totalt är statsbidraget för fritidshemssatsningen 2,3 mnkr för perioden. Under årets sista tertial kommer statsbidraget ge intäkter om 0,6 mnkr. 21