Årsrapport Barn- och utbildningsnämnden. Beslutad , 2. Dnr

Transkript

1 Årsrapport 2016 Barn- och utbildningsnämnden Beslutad , 2 Dnr

2 Innehållsförteckning 1 Verksamhet Uppföljning av grunduppdrag Viktiga och intressanta händelser Systematiskt kvalitetsarbete Fördjupad uppföljning av området normer och värden Uppföljning av uppdrag i nämndplanen Måluppföljning I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Hållbar personalförsörjning Följetal Förskola och pedagogisk omsorg Fritidshem Grund- och grundsärskola Gymnasie- och gymnasiesärskola Vuxenutbildning Uppföljning av internkontroll Kommungemensamma processer - internkontroll Uppföljning av barn- och utbildningsnämndens internkontroll Personal Statistik inom arbetsgivarområdet Ekonomi Driftredovisning Investeringsredovisning Disposition av ackumulerat resultat Uppföljning av planerade/genomförda effektiviseringsåtgärder Övrig uppföljning Internationellt arbete Uppföljning energiplanen Uppföljning av attraktivitetsplanen Uppföljning av Marks kommuns lokala miljömål

3 1 Verksamhet Årsrapportens verksamhetsberättelse utgörs av uppföljning av grunduppdrag, viktiga och intressanta händelser samt om det finns övrigt viktigt som ska rapporteras. 1.1 Uppföljning av grunduppdrag Huvudverksamhet / Uppdraget uppfyllt Helt I hög grad Delvis I låg grad Inte alls Förskola X Grundskola, grundsärskola och fritidshem X Gymnasieskola/gymnasiesärskola X Vuxenutbildning X Bedömningen har gjorts utifrån frågeställningar inom varje grunduppdrag och målområde. Frågeställningarna är framtagna av skolverket och syftar till att klarlägga om verksamheten överensstämmer med de nationella styrdokumenten. I tabellen nedan kan utläsas vad som eventuellt bedöms saknas för att uppdraget ska bli helt uppfyllt Skalan är där ett värde mellan anger att uppdraget är helt uppfyllt. Förklarande resonemang för respektive verksamhet följer nedan under

4 Förskola Normer och värden Utvärderingar under läsåret har synliggjort förskolornas grundläggande arbete med att kontinuerligt och systematiskt reflektera över sitt förhållningssätt och sitt bemötande samt vilka normer och värderingar som pedagoger och verksamheten förmedlar. Pedagogerna tar tillvara olika uppkomna situationer i barnens vardag för att observera och reflektera över och ta ställning till olika dilemman och livsfrågor som uppstår. Förskolecheferna har under året arbetat systematiskt med att medvetandegöra den osynliga miljön som finns och vilka förutsättningar som råder i den och vilka effekter detta får. Exempelvis säger pedagogerna ofta nej utan att reflektera över om det hade gått att säga ja eller att ställa fler följdfrågor. Kompetensutveckling och att systematiskt reflektera över lärmiljön har medfört en större uppdragsmedvetenhet som bidragit till att det hänt väldigt mycket positiva förändringar i både den synliga och osynliga miljön under året som gått. Kunskap utveckling och lärande. Under 2016 har förskolans målarbete framförallt berört området, uppföljning, utvärdering och utveckling utifrån uppdragets intentioner. Resultatet vid tidigare undersökningar såsom medarbetarenkäter, brukarenkäter samt vid externa granskningar har visat att det funnits stora skillnader och brister inom området på våra förskolor. Det påbörjade förbättringsarbetet har utgått från att skapa samma förutsättningar och en likvärdig kvalitet för våra barn och pedagoger. Att systematiskt och kontinuerligt dokumentera och utvärdera sin undervisning och vilka förutsättningar som ges är ett krav som åligger både förskolan och skolan. Målarbetet och processarbetet har krävt en väl genomtänkt och omfattande organisation för att systematiskt öka lärandet, uppdragsmedvetenheten och verksamhetens kunskap. Genom ett övergripande perspektiv på organisationen har det kollegiala lärandet ökat och bidragit till en större medvetenhet hos både chefer och pedagoger. Vårt gemensamma dokumentationsverktyg Pluttra har skapat bättre förutsättningar för att synliggöra och utveckla lärprocesser för både pedagoger och barn i ett gemensamt sammanhang. Att kontinuerligt belysa och synliggöra läromiljöerna på förskolorna, ger barnen och pedagoger ett utrymme att skapa en lärmiljö för alla. Genom att miljön ständigt hålls utvecklande, öppen, innehållsrik och tillgänglig för alla barn, säkerställer pedagogerna att varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande utifrån sina förutsättningar. Förskolechefernas organiserade för lärande i olika former handlar både om pedagogernas lärande och om hela verksamhetens lärande för att skapa bästa möjliga lärmiljö i alla olika sammanhang Barns delaktighet och inflytande Den pedagogiska dokumentationen ska även stödja och skapa förutsättningar för barnets delaktighet och inflytande över sin egen lärprocess. Det är viktig att dokumentera, synliggöra och ge barnet tillgång till sina lärprocesser. Det är även viktigt att synliggöra barngruppens skapande av gemenskap och använda olikheter för att utveckla förståelsen vidare för ny kunskap. Den systematiska dokumentationen som delges föräldrarna har medfört att föräldrarna får en mycket bättre inblick i förskolans pedagogiska arbete och att de på ett mycket tydligare sätt kan se och följa sitt barns lärande på förskolan. Övergångar och samverkan Förskolans läroplan har under våren 2016 reviderats under rubriken övergångar och samverkan för att stärka och förtydliga uppdraget. Förskolans pågående utvecklingsarbete med uppföljning, utveckling och utvärdering kommer på sikt att säkerställa en bra progression inom övergångar med skolan. Ett arbete är även startat med en gemensam överlämningsplan för att tillförsäkra likvärdig kvalité inom alla områden. 4

5 Förskolechefens ansvar Med anledning av nämndens beslut att omföra medel från budget 2015 för kompetensutveckling med rubriken systematiskt kvalitetsarbete extrainsatta utbildningsinsatser skapats. De flesta kompetensutvecklingsinsatserna har skett för alla pedagoger på förskolan och vid vissa tillfällen har vissa förskolechefer haft gemensamma kompetensutvecklingsdagar. Genom att kompetensutveckling baseras på förskolornas individuella behov med utgångspunkt i gemensamma förbättringsområden kommer kompetensutvecklingen att bidra till mål- och resultat i förvaltningen som helhet, men också på varje enskild enhet. Ledningen för förskolan har under året genomfört utvecklingssatsningar inom normer och värden, pedagogiska miljöer samt systematiskt kvalitetsarbete. Exempel på kompetensutveckling som förekommit på enheterna under 2016 är: Föreläsning av Karin Rosvall. Värdegrund och förhållningssätt. Föreläsning av Torkel Klingberg. Aktuell hjärnforskning kring det optimala för barns lärande. Föreläsning av Linda Linder. Pedagogisk miljö i tanke och handling. Föreläsning av Ann Åberg. Pedagogik dokumentation. Föreläsning av Erika Wallin. Förskolans pedagogiska miljöer. Barnet rummet och möjligheterna. Utveckla genom pedagogisk dokumentation. Utbildning kring att analysera och dokumentera. Specialpedagogik i ett vardagsperspektiv. Studiebesök på Trollets förskola på Öland. BETT mässan i London. Mentorsutbildning och handledarutbildning. Ett stort utbud av litteratur, gemensam läsning och kollegialt lärande har förekommit. Genom externa bedömningar med Qualis- kvalitetssäkringssystem tillförsäkras förskolornas kvalitet. Vid årets slut så är nu fyra förskolor certifierade vad det gäller kvalitet utifrån uppdraget och Qualis. Ytterligare tre förskolor är granskade och bedömningen kommer att vara klar i början av Förskolecheferna gör bedömningen att den genomförda kompetensutvecklingen framförallt har stöttat pedagogerna i att hålla fokus på utvecklingsmålen och därmed ge goda förutsättningar att nå den önskade utvecklingen. Under året har förskolecheferna arbetat fram en ny verksamhetsplan, och en ny likabehandlingsplan. Som ett led i det pågående förbättringsarbetet har förskolecheferna även gjort lärande besök hos varandra, där det systematiska kvalitetsarbetet synliggjorts och diskuterats utifrån ett ledningsperspektiv. Viktigt att minnas 2016 var de asylsökande barnen som gjorde ett stort intryck på våra förskolor. Med den glädje och entusiasm som förskolechefer och pedagoger tog sin an uppgiften, responsen från barnen och föräldrarna och sorgen när de inte fick stanna var en mycket lärorik process för verksamheten. Grundskola, grundsärskola och fritidshem Kunskap, utveckling och lärande Det finns mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet en skola bör ha och det pågår många processer och insatser för att nå dit. Några exempel på större insatser är matematiklyftet som samtliga skolor utom en genomgått, läslyftet som är inne på sitt andra läsår och HELA - ett projekt som drivs av Navet i Borås där två skolor deltagit, samtliga med syftet att öka medvetenhet och kunskap kring pedagogiska processer, arbetssätt och förhållningssätt. En särskild satsning på fritidshemmen har gjorts genom samverkan med andra sjuhäradskommuner genom projektet "Fritidshem i fokus" där syftet bland annat varit att stärka forskningsanknytningen i undervisningen. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den 5

6 digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Fysisk lärmiljö. När många av skolorna byggdes så var strukturen ett antal klassrum för ett antal klasser. Idag för att möta våra elever och för att ha bra förutsättningar för en lärmiljö för alla så behövs andra utrymmen förutom klassrummen som t ex kompletterande undervisningsytor och arbetsrum för personal. Det här innebär att det finns en stor andel av skolorna som behöver inre ombyggnationer och det är också något som är en viktig parameter vid nybyggnation. Två intressanta processer som pågår är ett mindre projekt i Öxabäckskolan som startar under vårterminen där man inreder ett klassrum utifrån pedagogisk och specialpedagogisk forskning för att se om man kan skapa bättre förutsättningar för en lärmiljö för alla och projekteringen av ny Lyckeskola där en chalmersstudent deltar genom den arkitektbyrå som anlitats och som gör sitt examensarbete kring pedagogiska miljöer och som ger ett extra tillskott av forskningsunderlag i utformningen av fysiska lärmiljöer. Digital lärmiljö. Under 2017 skall ytterligare några av våra skolor gå in i 1:1 när det gäller digitala verktyg. Det här ökar möjligheten till utveckling av pedagogik och arbetssätt och fler verktyg som stöd i undervisningen. Tvålärarsystem. Ett projekt har startats på Lyckeskolan där man utreder vad ett tvålärarsystem skulle kunna innebära pedagogiskt, organisatoriskt, ekonomiskt och för arbetsmiljö och studiemiljö för elever och personal. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga ämnen. Normer och värden Områden som det arbetats med under 2016 är de lokala elevhälsoplanerna, utveckla det främjande och förebyggande arbetet. Stödteamet har arbetat med närvaron på högstadierna under höstterminen. För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall tagits fram för likabehandlingsplanen. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation finnas och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Man brukar i skolan prata om formellt inflytande och informellt inflytande. Det formella inflytandet som vanligtvis består av olika former av elevråd är skolan generellt bra på. Det informella inflytandet är svårare då det handlar om inflytande i undervisningen vilket är mer komplicerat och det är på detta område det finns utvecklingsarbete att göra. Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer och är ett av de viktigaste nyttområdena med ett digitalt verktyg. Att ytterligare några skolor under 2017 går in i 1:1 när det gäller digitala verktyg ökar möjligheten till ökat ansvar och inflytande i undervisningen. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Generellt har skolan en god kontakt med hem och goda rutiner för detta. Det har pågått och pågår utveckling på skolorna kring mentorsrollen, framförallt i de högre åldrarna. I de lägre åldrarna är man utifrån att man har klasslärare mer vana och ofta mycket duktiga på mentorskapet. Skolplattformen ger också nya möjligheter att förbättra samverkan med 6

7 hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Barn och elever går under sin utbildningstid igenom en rad olika övergångar; mellan förskola och skola, inom skolan mellan årskurser och mellan skolor. För skolan är det viktigt att alla verksamheter såsom skola, förskoleklass, fritidshem, pedagogisk lunch, bibliotek, städ samt studie- och yrkesvägledning skapar en helhet och en tydlig progression genom utbildningen. Under 2016 har skolorna arbetat med lokala biblioteksplaner och under 2017 kommer man arbeta vidare med planer för studie- och yrkesvägledning, mer strukturerade pedagogiska luncher samt tydligare beskrivningar av progression och vad skolan står för som helhet. Under 2016 så startade också en utbildningsinsats mot fritidshem tillsammans med en rad andra kommuner som kommer fortgå under 2017 med syfte att stärka fritidshemmet vilket gynnar skolan som helhet. När det gäller övergångar så arbetar förskolor och skolor i Kinna med att ta fram en modell för övergångar mellan förskola och skola och mellan mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att modellen även skall kunna användas av övriga områden i kommunen. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progression och av skolan som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Under 2016 formades en ny organisation för studie- och yrkesvägledning som innebär att studie- och yrkesvägledare arbetar mer i grupp och på det viset stärker kompetensen och styrkan i arbetet med skolan som annars kan bli ensamt. Det ger också möjlighet att mobilisera resurser på ett annat sätt när så behövs. Studie- och yrkesvägledarna har bland annat arbetat med ett övergripande årshjul för gemensamma insatser, en övergripande plan för studie- och yrkesvägledning samt att vidareutveckla Lyckeskolans tidigare plan för s k yrkesspaning för att kunna användas på samtliga högstadier. Det finns dock mycket kvar att arbeta med när det gäller att på ett naturligt och konsekvent sätt få in yrkes- och studievägledning i samtlig undervisning. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Skolorna är överlag formellt bra på bedömning och betygsättning. Skolinspektionen gjorde nedslag på en enhet som har fått räta upp sina processer för betygsättning. Ett utvecklingsområde på förvaltningsnivå är att skapa struktur för nätverk mellan skolor där man kan diskutera bedömning och betygsättning för att kvalitetssäkra ytterligare. Ett utvecklingsområde på skolnivå är former och processer för examinationer. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Under 2016 har en ny organisation för grundskolans rektorer formats där det skapats större uppdrag där rektor och biträdande rektor leder tillsammans istället för som tidigare fler mindre uppdrag där rektor var själv i ledarskapet. Det har under hösten så här långt slagit väl ut där rektorerna upplever det positivt att inte stå ensam i jobbet och det ökar också möjligheten till kontinuitet och en närvarande chef. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer som går rektorsprogrammet samt genom samarbetet med Borås högskola som under det här läsåret innebär arbete med rektors observationer som metod och att utveckla analysarbetet. 7

8 För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kunskap, utveckling och lärande Det finns mycket att arbeta med när det gäller området kunskap och lärande för att uppnå den medvetenhet och aktivitet gymnasiet bör ha och det pågår flertalet interna processer och insatser för att nå dit. Bland annat så arbetar man med s k språkinriktad undervisning och med ett projekt kring ämnesintegrerad undervisning. Andra förutsättningar som är viktiga för kunskap och lärande är den fysiska lärmiljön, den digitala lärmiljön och organisationen på skolan. Gymnasiet har goda förutsättningar och potentialen för en positiv utveckling framåt är stor. Projektet som startats på Lyckeskolan kring tvålärarsystem kan bli intressant även för gymnasiet. I projektet utreder man vad ett tvålärarsystem skulle kunna innebära pedagogiskt, organisatoriskt, ekonomiskt samt arbetsmiljö och studiemiljö för elever och personal. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör samtliga elever nå minst betyget E i samtliga kurser. Normer och värden Områden som det arbetats med under 2016 är de lokala elevhälsoplanerna och att utveckla det främjande och förebyggande arbetet. För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall för likabehandlingsplan skapats. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Man brukar i skolan prata om formellt och informellt inflytande. Det formella inflytandet som vanligtvis består av olika former av elevråd är gymnasiet bra på, man har bland annat sina elevambassadörer som är ett mycket positivt inslag. Det informella inflytandet är svårare då det handlar om inflytande i undervisningen vilket är mer komplicerat och det är på detta område det finns arbete att göra. Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar. Några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana arbetsformer och är ett av de viktigaste nyttområdena med ett digitalt verktyg. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Samverkan mellan skola och hem Gymnasiet har generellt en god kontakt med hem och goda rutiner för detta. Det har pågått och pågår mycket arbete kring mentorsrollen för att förtydliga rutiner och förväntningar på mentor. Skolplattformen ger också nya möjligheter att förbättra samverkan med hemmet ytterligare och där finns fortfarande stor utvecklingspotential, även om man som gymnasium ibland begränsas av att eleverna blir myndiga under studietiden. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas tydliga rutiner för 8

9 samverkan med hemmet och tydligt beskrivet vad mentorskapet innebär och vad som förväntas av mentor. Övergång och samverkan Gymnasiet arbetade under 2016 tillsammans med studie- och yrkesvägledare fram en ny process kring övergången mellan högstadie och gymnasiet som även användes för första gången. Det man främst lade märke till var att andelen elever som inte klarade behörigheten till gymnasiet minskade vilket man tror beror på det samtal man hade med elever, och föräldrar, som låg i riskzonen med sina betyg i början på vårterminen. Gymnasiet behöver bli tydligare kring progressionen i respektive program och vad skolan står för som helhet, vilket är något man arbetar vidare med under Gymnasiet arbetar vidare med att stärka samverkan och samarbete med näringslivet och det är ett av de prioriterade utvecklingsområdena För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det på skolan finnas en tydlig plan för övergångar och en tydlig beskrivning av progressionen genom utbildningen som helhet. Skolan, omvärlden och utbildningsval Under 2016 formades en ny organisation för studie- och yrkesvägledning som innebär att studie- och yrkesvägledare arbetar mer i grupp och på det viset stärker kompetensen och styrkan i arbetet med skolan som annars kan bli ensamt. Det ger också möjlighet att mobilisera resurser på ett annat sätt när så behövs. Studie- och yrkesvägledarna har bland annat arbetat med ett övergripande årshjul för gemensamma insatser och en övergripande plan för studie- och yrkesvägledning. På gymnasiet så arbetar man också vidare med att utveckla de s k besöksdagarna och öppet hus, bland annat så tittar man på möjligheten att göra företag och branscher mer delaktiga. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas lokala planer för studie- och yrkesvägledning och att studie- och yrkesvägledning på ett naturligt sätt ingår i samtlig undervisning genom hela utbildningen. Betyg och bedömning Gymnasiet har en formellt god bedömning och betygsättning. Ett utvecklingsområde är dock former och processer för examinationer. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. Rektorns ansvar Under 2016 har en ny ledningsorganisation för gymnasiet arbetats fram och är gällande från och med Den nya organisationen innebär att gymnasiet och vuxenutbildningen går från fyra enheter till två och därmed också från fyra rektorer till två, där gymnasiet blir en enhet och vuxenutbildningen blir en enhet. Gymnasiet som är en betydligt större enhet kommer under rektor att ha fyra biträdande rektorer. Den nya rektorsorganisationen skall underlätta samarbete och synergieffekter mellan gymnasieprogrammen, ge tydligare beslutsvägar och skapa större kraft i arbetet framåt både för gymnasium och vuxenutbildning samt underlätta arbetet för en mer enhetlig gymnasieskola. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer som går rektorsprogrammet samt genom samarbetet med Borås högskola som under det här läsåret innebär arbete med rektors observationer som metod och att utveckla analysarbetet. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 9

10 Vuxenutbildning (Komvux, Sfi och Särvux) Kunskap, utveckling och lärande Det är viktigt att ett utvecklingsarbete pågår när det gäller arbetssätt och pedagogik även på vuxenutbildningen, men i och med att det ligger ett större ansvar på eleverna på vuxenutbildning än vad det gör på elever på gymnasium och grundskola så är det i första hand viktigt att undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Sammantaget gör detta vuxenutbildningen mindre komplex än gymnasium och grundskola. Det är svårt på vuxenutbildning att ha krav på betyg eller på genomströmning då det kan vara många olika anledningar till att en elev inte fullföljer sina studier till exempel. Däremot är uppföljningen av orsakerna till avhopp ett utvecklingsområde. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör undervisning och information hanteras korrekt, tydligt, transparent och tillgängligt. Normer och värden För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall tagits fram för likabehandlingsplanen. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör planer, rutiner, processer och dokumentation vara i sin ordning och följas, samt att det finns ett gott främjande och förebyggande arbete. Ansvar och inflytande Man brukar i skolan prata om formellt och informellt inflytande. Det formella inflytandet som vanligtvis består av olika former av elevråd är lättare att uppnå. Det informella inflytandet är svårare då det handlar om inflytande i undervisningen vilket är mer komplicerat och det är på detta område det finns arbete att göra. Det finns arbetssätt som gynnar det informella inflytandet och som även ger eleverna möjlighet till ökat ansvar, några exempel på sådana arbetssätt är kollaborativt lärande, flipped classroom och arbetsprocesser med strukturerad feedback/respons från lärare och/eller andra elever. Digitala verktyg gynnar sådana här arbetsformer och är ett av de viktigaste nyttområdena med ett digitalt verktyg. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör en god struktur för det formella inflytandet finnas och arbetssätt som gynnar inflytande och ansvar i undervisningen. Skolan, omvärlden och utbildningsval Under 2016 formades en ny organisation för studie- och yrkesvägledning som innebär att studie- och yrkesvägledare arbetar mer i grupp och på det viset stärker kompetensen och styrkan i arbetet med skolan som annars kan bli ensamt. Det ger också möjlighet att mobilisera resurser på ett annat sätt när så behövs. Studie- och yrkesvägledarna har bland annat arbetat med ett övergripande årshjul för gemensamma insatser och en övergripande plan för studie- och yrkesvägledning. På vuxenutbildningen så har de studerande god tillgång till studie- och yrkesvägledning. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör det finnas adekvat information och vägledning för eleverna inför deras val av kurser, vidare utbildning och yrkesverksamhet samt motverka sådana begränsningar av valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund. Betyg och bedömning Vuxenutbildningen har en formellt god bedömning och betygsättning. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör bedömning och betygsättning vara tydlig och transparent samt formellt korrekt. 10

11 Rektorns ansvar Under 2016 har en ny ledningsorganisation för vuxenutbildningen arbetats fram och är gällande från och med Den nya organisationen innebär att vuxenutbildning och gymnasium går från fyra enheter till två och därmed också från fyra rektorer till två, där vuxenutbildningen blir en enhet och gymnasiet blir en enhet. Det här skall ge tydligare beslutsvägar och skapa större kraft i arbetet framåt både för vuxenutbildning och gymnasieutbildning. Rektorsgruppens kompetens stärks kontinuerligt genom bland annat kommunens chefsutbildning, rektorer som går rektorsprogrammet samt genom samarbetet med Borås högskola som under det här läsåret innebär arbete med rektors observationer som metod och att utveckla analysarbetet. För att uppdraget skall kunna bedömas som helt uppfyllt bör rektorsgruppen stå enade i och bakom förvaltningens vision och värdegrund. Rektorerna bör också vara goda pedagogiska ledare och ta ansvar för verksamhetens resultat samt bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med nationella styrdokument och förvaltningens strategier. 1.2 Viktiga och intressanta händelser Viktiga och intressanta händelser ur ett medborgarperspektiv Under hösten 2016 har besluts fattats om att införa en rektor för ungdomsgymnasiet och en för vuxenutbildningen. Biträdande rektorer har införts. I augusti 2016 stängdes Lyckeskolan med anledning av fuktskador. Tillfälliga ersättningslokaler ordnades för läsåret 2016/2017. Planering för en sammanhållen paviljongskola pågår och beräknas starta från och med höstterminen För att möta efterfrågan av specialkost har måltidsservice infört flervalsmodellen på två kommunens skolor. Flervalsmodellen innebär i korthet fler alternativa rätter och syftar också till att minska behovet av specialkost. Resultaten hittills är positiva och flervalsmodellen kommer att införas på fler skolor efterhand. Under våren 2016 har Skolinspektionen haft regelbunden tillsyn av våra förskolor och skolor. På en av våra skolor var kritiken allvarligare och föreläggande om vite lades. I december 2016 hade vi uppfyllt kraven på förbättringar och Skolinspektionen gav grönt ljus. Ett Vägledningscentrum har startat under hösten Där kan medborgare få möjlighet till vägledning kring frågor som rör yrkesval, studieplanering, behörighetsfrågor och annat kring studier. Medborgarna kan få hjälp med: individuell studie- och yrkesvägledning tips på olika intressetester och självskattningsmaterial nivåtester i matematik, svenska, svenska som andraspråk och engelska behörighetsregler information om studiemedel Viktiga och intressanta händelser ur ett verksamhetsperspektiv Under hösten 2016 har stödteamet haft ett särskilt uppdrag kring att arbeta med att öka närvaron bland eleverna. Stödteamet har tillsammans med rektor och övrig skolpersonal på kommunens högstadieskolor arbetat med att implementera Planen för att främja närvaro och rutiner för att åtgärda frånvaro i grundskolan och grundsärskolan, på individ, grupp och organisationsnivå. Flera förskolor har kvalitetsgranskats genom Qualis, vilket syftar till att öka kvalitén i alla delar av verksamheten. Beslut fattades under hösten att alla skolor ska ha tillgång till specialpedagoger/speciallärare som är anställd av rektor. Centralt kommer det finnas 3,5 tjänst specialpedagog som får specialinriktade uppdrag. En ny rutin för tilläggsbelopp inom de egna kommunala skolorna infördes för Den nya 11

12 rutinen innebär att rektorer och förskolechefer deltar i fördelningen av tilläggsbeloppet. Ett fortsatt samarbete med Högskolan i Borås har inletts under året. Samarbetet är inriktat på metoder för utveckling genom observationer i verksamheten. Målgruppen är rektorer och förskolechefer. 1.3 Systematiskt kvalitetsarbete Arbetet med att förbättra kvalitetsarbetet sker enligt den plan som redogjordes i årsrapporten Dessutom har de synpunkter som skolinspektionen haft i vårens inspektioner tagits i beaktande. Varje enhet formulerar en verksamhetsplan med prioriterade mål. Resultaten följs upp i en resultatrapport, istället för två som tidigare. Dessutom genomförs resultatdialoger på enhetsoch verksamhetsnivå för att följa upp verksamheten utifrån nationella och kommunala mål. En modell håller på att utformas där återkommande uppgifter kopplat till systematiskt kvalitetsarbete sätts in i ett årshjul. En beskrivning av kvalitetsarbetet på förvaltningsnivå har tagits fram. En ny modell för uppföljning av uppdrag har införts och redovisades i oktoberrapporten för första gången. Under hösten har extra medel avsatts för kompetensutveckling i systematiskt kvalitetsarbete på enheterna. Detta har möjliggjorts genom att förvaltningen fick disponera ett överskott från Några exempel på kompetensutvecklande insatser är utökad satsning på fritidshem, certifiering av förskolor och arbetslagsutveckling. 1.4 Fördjupad uppföljning av området normer och värden Skolans mål är att varje elev 1. kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, 2. respekterar andra människors egenvärde, 3. tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, 4. kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och 5. visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Förskolan I skollagen framhålls att huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (skollag 2010:800 6 Kap 7 ) Värdegrundsarbetet sker systematiskt i vardagen i samspel med trivsel och lärmiljö för både barn och pedagoger. I verksamhetens olika kulturer och sammanhang skapas också utrymme och möjligheter till ett främjande och förebyggande arbetsklimat, för såväl barn som vuxen. Under läsåret har rutiner och det främjande värdegrundsarbetet diskuterats och tydliggjorts för förskolecheferna gällande förordningar och upplevda behov på förskolorna. En arbetsgrupp med förskolechefer har arbetat fram strukturer och rutiner för ett likvärdigt arbete med likabehandlingsplanen och dess innehåll. Genom en ökad medvetenhet i ledningsgruppen har förskolecheferna därefter arbetet vidare på sina respektive enheter. Vissa förskolor har använt boken Lika rättigheter i förskolan som kompetensutveckling. Ett förebyggande och främjande arbete där ett positivt och hjälpsamt bemötande mellan såväl vuxna- vuxna som mellan barn-barn och mellan pedagoger-barn är det grundläggande och 12

13 direkt avgörande för hur väl det förebyggande och främjande arbetet fortlöper. Genom att kontinuerligt synliggöra rutiner och förhållningsätt samt diskutera innebörden om hur en kränkning kan upplevas och förstås, garanteras också en ökad kunskap för pedagogerna samt en förståelse för att ständigt uppmärksamma handlingar i vardagen. Grund- och grundsärskola Områden som det arbetats med under 2016 är de lokala elevhälsoplanerna, utveckla det främjande och förebyggande arbetet, vidare har stödteamet arbetat med närvaron på högstadierna under höstterminen. För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall tagits fram för likabehandlingsplanen. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. Två skolor har deltagit i ett projekt som heter HELA som drivs av Navet i Borås och handlar bland annat om förhållningssätt och bemötande. Ytterligare ett projekt är på gång som kommer startas under 2017 och det heter PALS och drivs av Närhälsan. PALS är en evidensbaserad modell som riktar sig till skolans personal och ska ge verktyg till att hantera skolvardagen med eleverna på ett så bra sätt som möjligt. PALS är en norsk förkortning av Positiv Atferd (=positivt beteende) Läringsmiljö (=gynnsam inlärningsmiljö) och Samhandling (=samspel/relation mellan skolpersonal och elever). Det är dock inte riktigt klart ännu när det exakt startar och hur många skolor som kommer att delta. Gymnasie- och gymnasiesärskola Områden som det arbetats med under 2016 är de lokala elevhälsoplanerna och att utveckla det främjande och förebyggande arbetet. För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall tagits fram för likabehandlingsplanen. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. Ett projekt är på gång som kommer startas under PALS och drivs av Närhälsan. PALS är en evidensbaserad modell som riktar sig till skolans personal och ska ge verktyg till att hantera skolvardagen med eleverna på ett så bra sätt som möjligt. PALS är en norsk förkortning av Positiv Atferd (=positivt beteende) Läringsmiljö (=gynnsam inlärningsmiljö) och Samhandling (=samspel/relation mellan skolpersonal och elever). Det är dock inte riktigt klart ännu när det exakt startar och i vilken utsträckning gymnasiet kommer att delta. Vuxenutbildningen Områden som det arbetats med under 2016 är de lokala elevhälsoplanerna och att utveckla det främjande och förebyggande arbetet. För att stärka arbetet med likabehandlingsplanen och för att kvalitetssäkra och göra planerna mer likvärdiga så har en mall tagits fram för likabehandlingsplanen. Mallen har börjat användas i slutet på 2016 och implementering fortsätter Ett utvecklingsprojekt har påbörjats när det gäller att säkerställa den formella processen kring uppföljningen av kränkande behandling. Syftet är att digitalisera processen ytterligare för att minska risken för att den formella dokumentationen inte blir genomförd. 13

14 1.5 Uppföljning av uppdrag i nämndplanen Läsåret 2015/2016 Utveckla en tydlig och gemensam definition av en lärmiljö för alla I samarbete med Högskolan i Borås definierades visionen "en lärmiljö för alla - en modern skola på vetenskaplig grund " under året och åtta långsiktiga strategier för att nå visionen formulerades: Ett aktivt ledarskap en varierad undervisning och lärmiljö ett strukturerat kollegialt lärande ett elevhälsoarbete av god kvalitet arbetslag som samarbetar och samplanerar ett systematiskt kvalitetsarbete inkluderande arbetssätt barn och elever som resurs samt en åskådlig progression genom utbildningen. Öka forskningsanknytningen i undervisningen Arbetet med att ta fram en gemensam definition av en lärmiljö för alla, gjordes i samverkan med Högskolan i Borås. Under 2016 koncentrerades arbetet mot att ge ett stöd för rektorer och förskolechefer att bedriva systematiskt kvalitetsarbete på vetenskaplig grund. Samtliga förstelärare har i sitt uppdrag att verka för en lärmiljö för alla - en modern skola på vetenskaplig grund. En särskild satsning på fritidshemmen har gjorts genom samverkan med andra sjuhäradskommuner genom projektet "Fritidshem i fokus" där syftet bland annat varit att stärka forskningsanknytningen i undervisningen. Förbättra arbetet med språkutvecklingen Genom lågstadiesatsningen har förvaltningen centralt kunnat anställa två logopeder och en skolbibliotekarie med syftet att stärka arbetet med språkutvecklingen i de lägre åldrarna i skolan. Under året har Ängskolan, Örbyskolan, Ubbhultskolan och Hyssnaskolan deltgit i läslyftet - en statsbidragsfinansierad kompetensutveckling. Utveckla det lokala elevhälsoarbetet Elevhälsoteamen har under året arbetat kontinuerligt och systematiskt med att utveckla det förebyggande och främjande arbetet både utifrån teamen och de olika professionerna. Elevhälsans personal har arbetat fram exempel på hur ett årshjul över det lokala elevhälsoarbetet kan se ut och identifierat riskfaktorer för de olika skolorna. Utifrån riskfaktorer har sedan de lokala elevhälsoplanerna arbetas fram. Rektorerna har genom schemalagda dialogmöten fått möjlighet till stöd vid utarbetandet av lokala elevhälsoplaner. De flesta skolorna har nu en lokal elevhälsoplan och en tydlig arbetsgång över hur elevhälsoarbetet ska bedrivas. 14

15 Läsåret 2016/2017 Utveckla yrkesanknytningen inom SFI-undervisningen Eleverna på SFI är halva dagen i undervisning på Kungsfors. Andra halvan är de som tillhör etableringen (från arbetsförmedlingen) hos Hermods (som också är beläget på Kungsfors) där de deltar i olika aktiviteter. Bland annat kan detta vara praktik av olika slag. Eleverna kartläggs hos arbetsförmedlingen och kan därefter gå ut i olika former av praktik/arbete/studiebesök mm. Detta är helt beroende på om det finns lämpliga praktikplatser. SFI har också ett nära samarbete med en lokal Rotaryklubb där lokala företagare finns och kan hjälpa yrkeskunniga nyanlända till olika former praktik. Med hänsyn till praktikens utformning så kan eleverna i vissa fall ha SFI-undervisning t ex en dag per vecka och resterande tid praktik. SFI verksamheten eftersträvar flexibla och individuella lösningar. Erbjuda lovskola för samtliga elever i årskurs 6 9 och på gymnasiet Sommaren 2016 erbjöds samtliga elever i årskurs 6 9 och eleverna på språkintroduktionen lovskola. Information om erbjudandet skedde genom annonsering i Markbladet, information via rektorer, lärare, studie- och yrkesvägledare och digital plattform. Utvärdering visar att verksamheten fungerade i huvudsak väl för de drygt 150 elever som deltog. Elva elever i årskurs 9 prövade sina kunskaper och åtta blev behöriga att söka till gymnasiet. Utveckla kontakterna med näringslivet för att ersätta tidigare PRAO-verksamhet inom grundskolan. Studie-och yrkesvägledarna har arbetat fram en modell för arbetslivsvecka, som ersätter tidigare praovecka. Denna modell kommer att erbjudas alla kommunala högstadieskolor i kommunen. Modellen innebär att studie-och yrkesvägledarna tillsammans med lärare har undervisning kopplat till studiebesök på olika arbetsplatser i kommunen. Syftet är att eleverna ska få kunskap om arbetsmarknaden och möjlighet möta ett spektra av yrken och arbetsplatser. Utveckla elevhälsoarbetet med fokus på psykisk hälsa Den centrala elevhälsan har under hösten arbetat med att ta fram en projektplan för hur man kan arbeta med att utveckla det främjande arbetet för att stärka psykisk hälsa hos eleverna. Projektet innebär att personal från elevhälsan utarbetar arbetssätt och metoder som ska ge eleverna ökade kunskaper kring friskfaktorer och hur man bibehåller och stärker psykisk hälsa. Under 2017 kommer det mesta arbetet ske med att ta fram arbetssätt och metoder för arbetet. Detta ska sedan implementeras på skolorna under läsår 2017/

16 2 Måluppföljning Kommunens verksamhet ska planeras med vision och mål för Marks kommun som utgångspunkt. I detta avsnitt följs mål och indikatorer upp. 2.1 I Mark ska barn och unga få en bra start i livet för att utveckla sin potential Kommungemensamma mål: Barn och unga har en god utbildning Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola 98% 98% 98% >= 98% Nöjda Föräldrar 93 Nöjda elever >=58% Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% Andel fritidshem där andelen pedagoger med pedagogisk högskoleexamen uppgår till minst 70% 29% 29% 39% >= 60% 36% 36% >= 60% Andel barnskötare med barnskötarutbildning 38,3 >= 75% Andel barn i förskolan som får plats på hemorten eller i önskad förskola Huvuddelen av vårdnadshavarna får den förskola de önskar. En del förskolor har ett större söktryck än andra beroende på rykte och eller belägenhet vilket innebär att en del får plats på annat än sitt förstaval. Men i huvudsak ändå i sin hemort. Nöjda Föräldrar Enkät har inte genomförts varför data saknas Andel förskolor där andelen förskollärare minst uppgår till 60% 11 förskolor av 28 har fler än 60 procent förskollärare. Andelen förskollärare varierar från 29 till 88 procent. Andel barnskötare med barnskötarutbildning Indikatorn "Andel barnskötare med barnskötarutbildning" har mätts utifrån förljande förutsättningar: Siffran är en ögonblicksbild Barnskötare innebär här månadsavlönade barnskötare på barn- och utbildningsförvaltningen. Barnskötarutbildning är lika med "Barn- och fritidsprogrammet eller motsvarande". Här återfinns även de med en äldre barnskötarutbildning. Denna indikator har införts från och 2016 och vi kan därför inte göra några jämförelser med tidigare år. Vi kan dock konstatera att andelen barnskötare med korrekt utbildning är låg i jämförelse med vårt mål. Förvaltningen har därför en utvecklingfråga att jobba vidare med under 2017, dels för att vi inte uppnått målet i år och dels för att det är höjt till 80% för Det bör därför från förvaltningens sida tas fram en strategisk plan för hur detta ska nås. 16

17 Nämndens mål: Mål - Varje elev når så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Andel elever som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år, inkl. introduktionsprogram 77% 72,7% 79,3% >=85% 78% 69,5% 69,8% >=90% Andel elever med gymnasieexamen 90% 87% 88% >=80% Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9, 17 ämnen Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Andel elever som gått över till högskola inom 3 år efter avslutad gymnasieutbildning Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen i årskurs 6 Andel elever som uppnått kravnivån i alla ämnen åk 3 220,1 225,7 >= ,6% 72,5% 74,2% >= 94% 44% 33,5% 32,8% >= 47% - 82,9% 82,9% >= 90% 83 >=90% 90 =100% Andel elever i årskurs nio som uppnått kravnivån i alla ämnen Vi når inte målsättningen men andelen 2016 som når kravnivån är bättre än snittet i riket, 78,1. Genomsnittligt meritvärde i grundskolans årskurs 9 Ett genomsnittligt meritvärde för 17 ämnen, som ligger något över snittet för samtliga kommunala skolor men under snittet för samtliga huvudmän, 229,2. Andel elever på grundläggande och gymnasiala kurser för vuxna med betyget lägst godkänt i samtliga kurser Data saknas för Nämndens mål: Mål - Varje barn når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 Andelen positiva svar angående "Delaktighet och inflytande" i elevenkäterna för åk 5,8 och gy åk >=70% Då enkäten inte genomförts använder förvaltningen värdet från Den skolenkät som genomförts av Skolinspektionen redovisas under följetal från år Hållbar personalförsörjning Friska medarbetare Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 Sjukfrånvaron ska minska 5,4 6,5 6,5 <= 4,8 Rätt till heltid och möjlighet till deltid Indikatorer Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Mål 2016 Alla anställda ska kunna få önskad sysselsättningsgrad (%)

18 3 Följetal Följetal är mått som speglar verksamhetens omfattning och utveckling. 3.1 Förskola och pedagogisk omsorg Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Anställda. andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Förskola - antal barn i egen regi Förskola - antal barn i annans regi Pedagogisk omsorg - antal barn i egen regi Pedagogisk omsorg - antal barn i annans regi Antal Vårdnadsbidrag Sålda platser - Förskola och pedagogisk omsorg Förskola och pedagogisk omsorg, antal veckotimmar totalt i egen regi Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 5,4 5,1 5,2 5,2 Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen 10,4 10,7 10,7 Barngrupp, antal barn per avdelning 16,6 17,4 17,3 17,3 Anställda, andel (%) årsarbetare med förskollärarexamen Data för 2016 saknas ännu. Andelen förskollärare har inte förändrat sig, svårigheten att rekrytera utbildade påverkar. I riket är andelen 45 procent Antal Vårdnadsbidrag Antalet vårdnadsbidrag varierar under år Vid årets början var antalet 31, och vid årets slut 6. Snittet för året är 21. Sålda platser - Förskola och pedagogisk omsorg Antal sålda platser utgör 1,4% (exkl asylsökande barn) av verksamhetens totala platser. Antalet har varierat under året. Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Data för 2016 saknas ännu. Antal barn per årsarbetare 2015 överensstämmer väl med rikets 5,3 barn och kommungruppens 5,5 barn. Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskollärarexamen Data för 2016 saknas ännu. Jämfört med riket är antalet barn per förskollärare färre. I riket är antalet 12,5. Barngrupp, antal barn per avdelning Data för 2016 saknas ännu. Vi kan ännu inte se hur genomslaget av statsbidraget för minskade barngrupper har slagit ut. 18

19 3.2 Fritidshem Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Fritidshem - Antal barn i annans regi Fritidshem - Antal barn i egen regi Fritidshem - Sålda platser Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning Fritidshem - Antal veckortimmar totalt i egen regi ,1 52,4 50,3 50, Personaltäthet, antal barn per årsarbetare 19,8 18,4 18,9 18,9 Fritidshem - Anställda, andel (%) årsarbetare med högskoleexamen Andelen med högskoleutbildning har sjunkit något sett över tid. Det är svårigheter att rekrytera fritidspedagoger. Rikets snitt är 47% och för kommungruppen är snittet 56%. Fritidshem - Barngrupp, antal barn per avdelning Data för 2016 saknas ännu. Andelen barn per avdelning ligger högre i Mark, med drygt tio barn, jämfört med riket. Personaltäthet, antal barn per årsarbetare Data för 2016 saknas ännu. Det är inga större förändringar över tid. Antal barn per årsarbetare i riket är 21,4 år Grund- och grundsärskola Följetal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Utfall 2016 Grundsärskola - antal elever i egen regi Grundskolan, antal elever i egen regi Sålda platser - Grund- och grundsärskola Grund- och särskola, antal elever i annans regi Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till ekonomi, humanistisk och samhällsprogrammen Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till estetiska program Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till natur och teknikprogram Betyg årskurs 9, andel (%) behöriga till yrkesprogram Betyg årskurs 9, andel (%) som nått kunskapskraven i alla ämnen Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde (max 340 från 2015 tidigare 320) Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - flickor Betyg årskurs 9, genomsnittligt meritvärde - pojkar Lärartäthet, antal elever per lärare (åa), exkl. modersmål och SVA 83,5 85,1 82,4 83,8 87,2 86,4 84,5 87,3 83,5 82,8 79,3 83,6 89,2 87,7 85,6 88,1 72, ,7 79,3 206,9 213,2 220,1 222,9 218,7 224,5 231,7 243,5 194,7 201,9 209,5 211,5 13,3 13,2 13,2 13,2 Andel elever som läser moderna språk 78 79,4 76,5 76,5 19