Budget Länssjukvårdsnämnden

Transkript

1

2

3 Budget 2012 Länssjukvårdsnämnden

4 Innehållsförteckning Verksamhetens uppdrag.. 3 Organisation.. 4 Förändringar under planperioden.. 6 Medborgarperspektivet 9 Personalperspektivet 17 Förnyelseperspektivet.. 21 Miljöperspektivet. 26 Ekonomiperspektivet Intern kontroll Rapportplan Resultatbudget Budget per verksamhet Investeringsobjekt utrustning Internkontrollplan Sammanställning av styr- och måltal Länssjukvårdsnämnden budget (42)

5 Verksamhetens uppdrag Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården, såväl strategiskt som ekonomiskt, och har därmed en beställarroll mot Länssjukvårdsnämnden, som är en produktions- och driftnämnd. Länssjukvårdsnämnden ansvarar för följande verksamhetsområden: akutverksamhet, barnverksamhet, kvinnosjukvård, medicinsk verksamhet, onkologisk verksamhet, opererande verksamhet, vuxenpsykiatrisk verksamhet, medicinsk serviceverksamhet och gemensamt och ledningsverksamhet Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hälso- och sjukvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet, vilket i vägledningen till God vård (SOSFS 2005:12) sammanfattas med att: - Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig - Vården ska vara säker - Vården ska vara patientfokuserad - Vården ska ges i rimlig tid - Vården ska vara jämlik - Vården ska vara effektiv - tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt Hälso- och sjukvården ska bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ verksamhet och i detta ingår att ge befolkningen en tillgänglig och trygg närvård. För att kunna ge en jämlik och likvärdig vård till länets befolkning ska beslutade nationella riktlinjer, länsgemensamma rutiner och vårdprogram successivt införas och följas upp. Planeringen av den framtida hälso- och sjukvården ska i tilltagande utsträckning beakta behovsanalyser, som ser till befolkningens samlade situation utifrån livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Hälso- och sjukvårdens arbete ska genomsyras av ett balanserat synsätt där de fem perspektiven för medborgare/patient, personal, förnyelse, miljö och ekonomi beaktas tillsammans. Den medicinska utvecklingen är mycket snabb. Nya läkemedel, utrednings- och behandlingsmetoder innebär att indikationerna för en framgångsrik behandling vidgas till större patientgrupper och därmed ökar trycket på utredning och behandling inom sjukvården. Detta ska bland annat mötas med ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att få en långsiktigt förbättrad hälsa i befolkningen. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

6 Hälso- och sjukvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. En viktig förutsättning för att kunna tillhandahålla en god vård till befolkning är att såväl landstinget som hälso- och sjukvården har en ekonomi i balans. För de närmaste åren är det därför nödvändigt att effektivisera verksamheten, med bibehållen patientsäkerhet, så att kostnader och intäkter överensstämmer med fastställda ekonomiska resultatkrav. Hälso- och sjukvårdens åtaganden påverkas/styrs i allt större omfattning av lagar, författningar och vårdriktlinjer: - Hälso- och sjukvårdslagen är portallagen - Vårdgaranti/tillgänglighet, som från 2010 är lagstiftad - Bemötande och information (ökade krav genom vårdgarantilagen) - Patientsäkerhetslagen från och med Nationella riktlinjer I vilken omfattning hälso- och sjukvården lever upp till nationellt fastställda mål mäts via ett antal kvalitetsindikatorer och i allt större omfattning görs öppna jämförelser av vårdens resultat, vilket innefattar medicinska indikatorer, patienterfarenheter, tillgänglighet samt kostnader och resursanvändning. För att mäta patienternas upplevelser av sjukvården används den nationella patientenkäten (NPE) Organisation Hälso- och sjukvården i Sörmland bedrivs i en länsgemensam organisation med sjukhus i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Flera sjukhuskliniker är länsövergripande för att ge bättre förutsättningar att erbjuda likvärdig vård till alla invånare i länet. Länssjukvården, som leds av hälso- och sjukvårdschefen, har 38 olika basenheter organisatoriskt indelade i tre divisioner: länssjukvård, närvård och medicinsk service. Varje division leds i sin tur av en divisionschef. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

7 Division Länssjukvård Länssjukvården omfattar samtliga kliniker som bedriver operationsverksamhet som till exempel ögon, öron- näsa och hals, kirurgi, ortopedi samt kvinnokliniken. Dessutom ingår flertalet av landstingets specialistkliniker som arbetar med hela länet som upptagningsområde. Bland annat ingår smittskydd, hud, reumatologi, barn, infektion, onkologi och lungmedicin. Länets förlossningsvård ingår även i länssjukvården. Divisionen har verksamhet på länets tre sjukhus. Personalen uppgår till cirka årsarbetare. Division Närvård Närvården bedrivs inom sex olika verksamhetsområden med spridning över hela Sörmland. Verksamheter som internmedicin, rehabilitering, vuxenpsykiatri, barnhälsovård och barn- och ungdomspsykiatri ingår. Personalen uppgår till cirka årsarbetare Länssjukvårdsnämnden budget (42)

8 Division Medicinsk Service Division medicinsk service omfattar bland annat sjukvård på vårdplatsenheterna samt akut vård på akutmottagningarna och inom ambulanssjukvården. Inom divisionen bedrivs även utredning och behandling inom arbetsterapi, sjukgymnastik, kurators- och dietistverksamhet, radiologi, klinisk fysiologi och laboratoriemedicin. Därtill ingår den service som Medicinsk fysik och teknik ger inom strålfysik och medicinteknisk utrustning. Personalen uppgår till cirka årsarbetare. Förändringar under planperioden Hälsoutveckling Sverige har en internationellt sett hög medellivslängd. Jämfört med övriga Europa har de svenska männen den fjärde högsta medellivslängden och de svenska kvinnorna den åttonde högsta medellivslängden. Under den senaste 10-årsperioden har männens livslängd ökat med drygt två år och kvinnornas med 1,5 år, det vill säga med 2,5 månader per år för männen och knappt två månader per år för kvinnorna. Eftersom männens medellivslängd ökar snabbare än kvinnornas innebär det att skillnaderna mellan könen minskar. Vissa regionala skillnader finns mellan länen. Sörmland ligger bland de län som har lägst medellivslängd i Sverige. Även när det gäller utvecklingstakten för medellivslängden finns regionala skillnader. Jämförs med så har kvinnorna i Sörmland den lägsta ökningen av alla i hela Sverige, även männen ligger i den nedre delen. Det är inte lika tydligt om jämförs med , men både kvinnor och män ligger även då bland de med lägst ökningstakt. Utöver en ökning av medellivslängden så har svår sjuklighet som påverkar äldres hälsa, funktionsförmåga och livskvalitet förskjutits uppåt i åldrarna. Den vanligaste dödsorsaken är sedan länge hjärt- och kärlsjukdomar, som år 2008 var dödsorsak för drygt 40 procent både hos kvinnor och män. Både kvinnornas och männens dödstal sjönk kontinuerligt för dessa sjukdomar under perioden Tumörer fortsätter att vara den näst vanligaste dödsorsaken och svarade år 2008 för 23 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 26 procent bland männen. Lungcancer har gått om bröstcancer som den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Dödligheten i lungcancer har för kvinnor stadigt ökat sedan slutet av 1980 talet medan den har sjunkit för män. Dödligheten i magsäckscancer har sjunkit kraftigt och halverades för både kvinnor och män mellan 1987 och Demenssjukdomar uppges i allt större utsträckning som dödsorsak för både kvinnor och män. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

9 Hälsan har inte utvecklats lika positivt för alla grupper. Skillnaderna i såväl dödlighet som självskattad hälsa har ökat mellan olika socioekonomiska grupper. Under de senaste 20 åren har medellivslängden inte ökat bland kvinnor med endast grundskoleutbildning, samtidigt som den ökat bland kvinnor med längre utbildning och bland män med såväl kort som längre utbildning. Risken för förtida död (före 65 års ålder) är mer än dubbelt så hög bland personer med enbart grundskoleutbildning jämfört med dem som har eftergymnasial utbildning. Det gäller för både kvinnor och män. Övervikt och fetma är riskfaktorer för flera stora folksjukdomar. Andelen överviktiga har ökat under de senaste 20 åren. De senaste åren finns tecken på att den snabba viktökningstakten har avstannat. Även alkoholkonsumtionen ökade kraftigt under flera år men verkar ha avstannat eller minskat något de senaste åren. Trots att det verkar ha skett trendbrott både när det gäller övervikt och alkoholkonsumtion så är det två stora folkhälsoproblem. Tobaksrökning har generellt minskat under en längre tid. Variationen är dock stor mellan olika grupper när det gäller levnadsvanor. Jämfört med dödlighet och allvarlig somatisk sjuklighet är den psykiska hälsan svårare att mäta. I den nationella folkhälsoenkäten ställs frågor till ett urval i befolkningen om bland annat psykisk hälsa. I den enkät som genomfördes år 2010, uppgav 21 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i Sverige ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Dessa andelar har i stort sett varit oförändrade sedan den första nationella folkhälsoenkäten från år Unga har under de senaste 20 åren haft en sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper. Det gäller särskilt för olika former av självrapporterade hälsoproblem. Demografi och hälsoutveckling kan bara till en begränsad del förklara utvecklingen av hälso- och sjukvården. Innovationer inom det medicintekniska området, förändrad praxis och befolkningens kunskaper och krav på behandling och vård är faktorer som i hög grad styr utvecklingen. Cancerstrategin Prognoser visar att antalet personer som lever med cancer kommer att fördubblas fram till 2030 vilket kommer att ställa stora krav på hälso- och sjukvården. Mot bakgrund av detta genomfördes på regeringens uppdrag utredningen En nationell cancerstrategi för framtiden. Arbetet resulterade i en överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Denna innefattar en rad utvecklingsområden. Utredningen föreslog att aktörer inom cancervården ska samverka på nya sätt genom att bilda regionala cancercentra som bl. a. ska koordinera kvalitetssäkra och utveckla cancersjukvården. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

10 Med insikten om den ökande cancerbördan och vilka krav detta kommer att ställa på hälso- och sjukvården har Samverkansnämnden för Uppsala-Örebroregionen ställt sig bakom Nationella cancerstrategins problembeskrivning och övergripande målsättning för att främja en god cancervård. Landstingsstyrelsen godkände Samverkansnämndens beslut om att inrätta ett Regionalt Cancer Centrum (RCC) i sjukvårdsregionen från och med den 1 september Arbetet med att förverkliga cancerstrategin förutsätter både arbete inom det egna landstinget och i regionen så att cancervården utvecklas och förbättras för patienterna. I det arbetet ingår att förbättra vårdprocesserna, utveckla samspelet mellan berörda vårdgivare, öka patienternas delaktighet med mera. Kostnaderna för cancervården förväntas öka bl.a. då fler personer får cancer och behöver vård och behandlingsalternativen blir fler och bättre, exempelvis nya läkemedel. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

11 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet är det främsta och överordnade perspektivet. Det innebär att landstingets verksamheter utgår från medborgarens behov och förutsättningar. Medborgare innefattar bland annat rollen som brukare, patient, besökare, kollektivresenär och anhörig. Medborgarperspektivet innefattar även asylsökandes och papperslösas möjlighet till vård och barns särskilda rättigheter. Strategiskt mål Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Hälso- och sjukvården ska bedriva en patientfokuserad verksamhet En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ska ges med respekt och lyhördhet för den enskilda individens specifika behov. Hälso- och sjukvårdens långsiktiga mål är att alla patienter ska vara nöjda med bemötandet, delaktiga i beslut om vård och behandling samt att den information som ges till patienten om dennes medicinska tillstånd och behandling är tillfredsställande. Uppföljning sker med stöd av Nationella Patientenkäten (NPE). NPE-resultaten redovisas publikt genom sju indikatorer som kan sägas sammanfatta frågeformulärets delområden och som ger en representativ bild av hur vården uppfattas på en enhet eller i ett landsting som helhet. Värdet på denna patientupplevda kvalitet anges mellan 0 och 100, där 100 är att eftersträva. Indikatorerna är bemötande, delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd nytta och rekommendera. Det primära syftet med NPE är att ge verksamheterna underlag för internt förbättringsarbete. I Öppna jämförelser, där NPE-indikatorer ingår, kan resultaten ge underlag för ledning och styrning såväl på landstingsnivå som regionalt/nationellt. Under 2012 ska de sörmländska patienternas synpunkter och erfarenheter av vården lyftas fram ytterligare. Patientupplevd kvalitet ska systematiskt mätas för att vården ska få underlag för utvecklings- och förbättringsarbete utifrån ett patientperspektiv. I syfte att skapa ett fördjupat kunskapsunderlag som kan fungera som ett komplement till NPE ska ett projekt med en lokal patientenkät initieras. Den långsiktiga målsättningen är att resultaten från den lokala patientbaserade enkäten ska användas för att utveckla och förbättra vården i Sörmland. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

12 E-hälsa och e-tjänster I större delen av landet pågår utbyggnaden av personliga e-tjänster på webben, för at befolkningen enkelt ska kunna nå vården och dessutom utföra tjänster själva. Landstinget Sörmland är inget undantag. Målet är att medborgare och patienter ska kunna kommunicera och interagera med sjukvården och ta del av förebyggande insatser genom en utveckling av e-tjänster. Individen får på så sätt en mer flexibel service med ökade möjligheter till samordning och delaktighet i vårdprocessen. Detta bidrar även till att vården effektiviseras. I framtiden ska e-tjänster fungera som ett nav inom den sörmländska hälso- och sjukvården och öka invånarnas möjlighet att få insyn och påverka sin egen vård. Exempelvis genom att kunna boka och avboka tider, följa sin egen remiss, ta del av sina provsvar, läsa sin egen journal via nätet och skapa sitt eget hälsokonto. Vården ska ges i rimlig tid Ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Genom lagstiftade nationella vårdgarantier och av landstinget beslutade vårdgarantier ska patienternas möjligheter att få vård inom rimlig tid säkerställas, såvida inte starten flyttas fram av medicinska skäl eller på grund av patientens egen begäran. I kravet på en bred tillgänglighet för all vård måste dock uppmärksammas risken för undanträngningseffekter, exempelvis för kroniska patientgruppers behov av återkommande läkarbesök. Måltalen följer nationella beslut om tillgänglighet och för den specialiserade sjukvården gäller: - Besök inom den specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar från beslut om remiss/vårdbegäran. - Behandling inom den specialiserade vården ska erbjudas inom högst 90 dagar efter beslut. Länssjukvårdens verksamheter ska också beakta de av Landstinget Sörmland särskilt beslutade tillgänglighetsgränserna inom barn- och ungdomspsykiatrin: - Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda barn och ungdomar med behov av specialiserad psykiatrisk vårdkontakt med specialist inom 30 dagar. Behandling ska påbörjas senast inom ytterligare 30 dagar. Hälso- och sjukvården ska planera för att uppnå fastställda vårdgarantier. Därutöver ska länssjukvårdens verksamheter sträva efter att uppnå de tillgänglighetsgränser som krävs för att få del av de statliga bidragen (kömiljarden). Gränserna för att erhålla bidraget beslutas årligen. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

13 Största utmaningen för 2012 är att förbättra tillgängligheten för både besök och behandling. För att kunna minska väntetiden för behandling måste hela vårdkedjan fungera från mottagningen till operation och vårdplatser. En vårdprocess omfattar patientens hela väg genom sjukvården, från första besök till att patienten behandlats klart. Vårdprocessen är således kliniköverskridande och följer patienten, inte organisationen. Den administrativa processen omfattar på motsvarande sätt hela den administrativa kedjan från förslag och beslut till uppföljning, egenkontroll och återkoppling. Det är också viktigt att klinikerna arbetar ännu mer med sin produktions- och kapacitetsplanering för att få så jämnt flöde som möjligt över hela året. För att minimera perioderna med vårdplatsbrist krävs en effektiv vårdplanering inom slutenvården. Arbetet med att förbättra rutinerna för hantering av tillgängligheten kommer att intensifieras under Styrtal Måltal Vårdgarantin ska följas Genomloppstiden på akuten ska förbättras 80% Den patientupplevda kvaliteten av respektfullt bemötande ska förbättras Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt förebyggande arbete. Säkerhetstänkandet ska genomsyra arbetssättet i vården. Att göra rätt från början vad gäller insatser av olika slag kräver tydliga riktlinjer och rutiner från allt som gäller vårdprogram, riktlinjer, rutiner, arbetssätt, hygien med mera. Grunden för patientsäkerhet är en kultur där patienten sätts i fokus och alla medarbetare bidrar till ett kontinuerligt förbättringsarbete. Ett systematiskt arbete med att upptäcka, granska och åtgärda brister ska implementeras. Den 1 november 2011 slogs patientsäkerhetsenheten och chefsläkarenheten samman till en enhet som ett led i att utveckla samverkan kring patientsäkerhetsarbetet. Under 2012 ska det ambitiösa arbete som pågår kring patientsäkerhet i landstinget fortsatt prioriteras. Den långsiktiga målsättningen ska vara en nollvision mot vårdskador. Syftet är tydligt. Inga undvikbara dödsfall, inget undvikbart lidande, ingen undvikbar väntetid, ingen hjälplöshet och inget slöseri med resurser. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

14 En ny patientsäkerhetslag trädde i kraft 1 januari Denna lagstiftning ställer ytterligare krav på vårdgivarna att förebygga vårdskador, att analysera inträffade händelser samt att öka patienternas och anhörigas medverkan i patientsäkerhetsarbetet. Från den 1 januari 2012 gäller en ny föreskrift från Socialstyrelsen SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som också omfattar patientsäkerhetsarbetet. I den nya föreskriften ställs krav på identifiering av processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador, riskanalyser, utredning av avvikelser, rapporteringsskyldighet och dokumentationsskyldighet i form av årlig patientsäkerhetsberättelse. För att stärka arbetet med att fortlöpande bedöma om det finns risk för händelser som skulle kunna medföra brister i verksamheternas kvalitet och patientsäkerhet kommer en utbildning med fokus på riskanalyser riktat till verksamhetschefer att genomföras under Den viktigaste utvecklingen 2011 var införandet av patientsäkerhetsronder. Dessa skall genomföras fortlöpande med deltagande från patientsäkerhetsenheten, divisionscheferna och verksamheterna för att stärka och följa upp patientsäkerheten. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Hälso- och sjukvården har ett generellt system för avvikelserapportering (Synergi 500). Avvikelsesystemet har även införts på de privata vårdcentralerna. Arbetet med Synergi kommer att i större utsträckning fokusera på analyser, återföring och uppföljning av rapporterade avvikelser. Patientskador som ersatts från Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (LÖF) kommer i större utsträckning att analyseras för att förhindra upprepning. LÖF har också initierat projekt för att förebygga vårdskador där landstinget medverkar som Säker förlossningsvård, PRISS (protesrelaterade infektioner skall minska) och Säker bukkirurgi. Samarbetet mellan patientsäkerhetsenheten och Smittskydd/vårdhygien, Patientnämnden och Läkemedelskommittén kommer att fortsätta utvecklas under Hälso- och sjukvården har sedan flera år utvecklade arbetsmodeller för risk- och händelseanalyser. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria ärenden och dessa har genomförts i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

15 Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) pågår. Detta består dels av punktprevalensmätningar (PPM) av VRI två gånger per år, utbildningar kring identifierade problemområden (urinvägsinfektioner, infektioner relaterade till centrala venkatetrar och postoperativa infektioner) samt återkommande observationsstudie av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner. Detta arbete sker i nära samarbete med Smittskydd/Vårdhygien. Under 2012 kommer ett införandeprojekt av Infektionsverktyget, ett nationellt verktyg för att kontinuerligt följa vårdrelaterade infektioner, att startas. PPM av trycksår har genomförts två gånger och mätningarna kommer att fortsätta Utbildningar i förebyggande av trycksår kommer att genomföras. WHO:s checklista inför, under och efter operationer tillämpas systematiskt vid alla tre sjukhusen. Styrtal Måltal Andel vårdrelaterade infektioner ska minska. < 7% Antalet avslutade avvikelser inom 2 månader ska öka Högre än 2011 En riskanalys ska genomföras på varje basenhet 100 % Följsamheten till basala hygien- och klädregler ska förbättras Bättre än 2011 Hälso- och sjukvården ska bedrivas med hög kvalitet dygnet runt som systematiskt kontrolleras, analyseras och förbättras. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Den som har störst behov ska ha företräde till vården. Hälso- och sjukvårdens kunskapsarena omfattar hela spektrat från att främja hälsa och förebygga ohälsa till att bota sjukdom och när det ej är möjligt trösta och lindra. Detta förutsätter att hälso- och sjukvården kan rekrytera, behålla och utveckla medarbetare och klara kompetensförsörjningen i stark konkurrens med andra vårdaktörer. Initialt måste därför Länssjukvården kunna rekrytera in rätt kompetens för att sedan säkra att denna vidmakthålls och utvecklas i en organisation som kontinuerligt och systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

16 Kvalificerad vidareutbildning och handledning kommer att ställa stora krav på Länssjukvården att skapa förutsättningar för praxisnära lärande och möjligheter till forskning och utveckling. Att leda och styra en framtida kunskapsorganisation kräver också ny chefs- och ledar-/medarbetarkompetens, inte minst för att kunna förbättra och effektivisera verksamheten samt optimera befintliga resurser. Kompetensen behöver tillvaratas genom ett utvecklat multiprofessionellt teamarbete. En ökad samverkan, såväl inom verksamheten som externt, förutsätter en mera utvecklad systemsyn i hela organisationen. I förbättringsarbetet prioriteras nu vårdprocesser som löper över flera kliniker och där alla berörda enheter måste arbeta effektivt mot samma mål. Omvärldsbevakning, nationellt och internationellt, via nätverk, är en viktig förutsättning för utvecklingsarbetet. Livsstilssjukdomarna, som fetma, diabetes, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer med flera fortsätter att öka och ställer allt större krav på hälso- och sjukvården. För att hindra ökningen av dessa sjukdomar och minska behovet av vårdinsatser krävs strukturerade och aktiva insatser av vårdenheterna. SKL publicerar lättillgängliga och överskådliga jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet, benämnt Öppna jämförelser. Inom landstinget pågår ett arbete med att säkerställa rapporteringen som gäller Öppna jämförelser. Syftet med Öppna jämförelser är att stimulera till fördjupade analyser och värderande diskussioner för att stödja arbetet med effektivisering och förbättring av hälso- och sjukvården. En stor del av de medicinska indikatorerna i Öppna jämförelser kommer från olika nationella kvalitetsregister. Utvecklingen av kvalitetsregistren visar på större öppenhet och ett ökat inslag av hälsovinstvariabler som indikatorer för hälsorelaterad livskvalitet. Många kliniker deltar i nationella medicinska kvalitetsregister och för 2012 är målet att utöka deltagandet, öka registreringen (täckningsgraden) i de kvalitetsregister som klinikerna deltar i samt att följa upp och analysera de medicinska resultaten. Med detta som grund ska verksamheterna vidta relevanta förbättringsåtgärder för att ytterligare förbättra de medicinska resultaten. Styrtal Måltal Dokumenterad medicinsk vårdplan för inskrivna patienter enligt rutin. Andel höftfraktur-patienter som opereras inom ett dygn (24 timmar) ska bli högre > 95 % Länssjukvårdsnämnden budget (42)

17 Strategiskt mål Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Hälso- och sjukvården ska bedrivas med hög kvalitet dygnet runt som systematiskt kontrolleras, analyseras och förbättras. Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Landstinget Sörmland har fastställt en policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I denna fastslås att landstinget ska medverka till att stärka individens egenupplevda hälsa och hälsorelaterade livskvalitet. I Öppna jämförelser finns indikatorer som gör det möjligt att följa upp detta mål. Arbetet med att omsätta innehållet i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet till konkret verksamhet kan hänföras till två huvudområden. Det ena är att bygga upp strukturer för att arbeta med levnadsvaneområden och det andra är att sörja för att utbildning tillhandahålls så att medarbetarna i landstinget har rätt kompetens och är rätt rustade för att utföra detta arbete. Socialstyrelsen kommer under senhösten att presentera de Nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder och dessa riktlinjer kommer att vara vägledande för de fortsatta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. I arbetet med framtagandet av dessa riktlinjer är det visat att levnadsvanor såsom tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor står för en femtedel av den samlade sjukdomsbördan. Första prioritet för arbetet med levnadsvanor och livsstilsmönster har under de senaste åren varit primärvården, men arbetet med att på olika sätt stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser inom länssjukvården är nu aktuellt. Vad som påbörjats och nu utvecklas vidare på samtliga tre sjukhus är införandet av rökavvänjning i samband med operation. Vidare kommer arbetet med att medvetandegöra betydelsen av levnadsvanornas betydelse för hälsan inom länssjukvården att utvecklas öppnade Hälsotorget på Kullbergska sjukhuset i syfte att stödja det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den västra länsdelen. På Hälsotorget ges individen möjlighet att träffa hälsokoordinatorer. Det går att få hjälp med blodtrycksmätning, vikt- och längdmätning samt få tips och råd. Under 2012 ska förutsättningarna för att starta Hälsotorg även på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett utredas. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

18 Tillhandahållande av utbildningar i Motiverande samtal (MI) fortgår och uppföljnings/ fördjupningsdel kommer kontinuerligt att erbjudas landstingets personal. Strategiskt mål Landstinget verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Styrtal Måltal Antal könsuppdelade statistikmått. Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Styrtal Antal genomförda jämställdhetsanalyser baserade på könsuppdelad statistik Måltal Antal webbsidor som är anpassade för lättläst Länssjukvårdsnämnden budget (42)

19 Personalperspektivet Personalperspektivet beskriver vad det innebär för landstinget att vara en bra arbetsgivare och hur personalens resurser ska tillvaratas och utvecklas i syfte att stödja de strategiska målen i Medborgarperspektivet Strategiskt mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Grunden för en strategisk personalförsörjning är en säkrad bemanning och ett kontinuerligt arbete med kompetensutveckling utifrån verksamhetens uppdrag, behov av utveckling och förnyelse. En hög kunskapsnivå bland yrkesutövarna i vården är en förutsättning för att möta befolkningens behov och rätt till god vård. Hälso- och sjukvården behöver ha ett starkt fokus på kompetensutveckling med utgångspunkt i utvecklingen inom det medicinska området, de behov av kvalitetsförbättringar som identifieras i samband med olika mätningar och patientenkäter och i linje med den utveckling av vårdprocesser och vårdflöden som bedrivs. I samband med utveckling av vårdprocesser läggs fokus på att identifiera behov av kompetensutvecklingsinsatser. Målsättningen är att kompetensplaneringen skall införlivas i och vara en del av verksamhetsplaneringen. Under 2012 sätts fokus på andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdens uppdrag genomförs och utvecklas mot uppsatta mål. Hälso- och sjukvården ska därför ha tydliga chefs- respektive medarbetarkriterier. Under 2012 genomförs ett arbete för att tydliggöra dessa för att förbättra ledning, styrning, kommunikation, samarbete och bemötande. Olika utvecklingsprogram kommer att fortsätta under För medarbetarna har nya utbildningar lagts upp inom områdena sekretess och tystnadsplikt samt utbildning i samband med tilldelning av behörighet journalsystemet kring behörighet och dataintrång. Miljöutbildning och arbetsmiljöutbildning fortsätter och den nyligen framtagna introduktionsutbildningen för medarbetare i Landstinget Sörmland kommer att införas kombinerat med checklistor vid introduktion och ett introduktionsprogram. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefer kommer att få fortsatt stöd och utveckling i sin chefs- och ledarroll. Under 2012 kommer ett utbildningsprogram för chefer starta i förvaltningen inom områden som ledning/styrning, uppföljning, arbetsrätt, rekrytering, utbildning i förbättringskunskap, patientsäkerhet med mera. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

20 Ett strategiskt rekryteringsarbete är viktigt inte minst inom de områden landstinget idag har inhyrd personal. Behov finns att vidga AT-liknande program för de som studerat utomlands och ansökt om svensk legitimation för att ge en bra start på en ST-tjänstgöring. Ökade satsningar på specialistutbildning av sjuksköterskor behövs för att möta verksamhetens behov av specialistutbildade sjuksköterskor liksom satsning på magisterprogram och annan vidareutbildning. En ökad satsning behövs för medel för studielön och köp av uppdragsutbildning. Den systematiska metod som hälso- och sjukvården använder i förbättringsarbetet bygger bland annat på medarbetares delaktighet och engagemang i såväl probleminventeringen och förslagen till lösningar. Förbättringsarbetet syftar till att utforma bättre vårdprocesser/vårdkedjor utifrån patientperspektivet men medverkar också till att skapa en bättre arbetsmiljö för medarbetarna. Det är viktigt att hälso- och sjukvården kännetecknas av en kultur av en vilja till ständiga förbättringar, chefer och medarbetares delaktighet i detta är av största vikt. Alla medarbetare i hälso- och sjukvården ska känna att de har en hälsosam och säker arbetsplats. Därför ska ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivas på alla nivåer i organisationen. Arbetsplatsträffar är ett viktigt forum för att utveckla arbetsplatsen. Kommunikationen mellan chef och medarbetare skall kännetecknas av ömsesidig öppenhet, lyhördhet och respekt för varandras roller. Ett fortsatt arbete kommer att ske för att utveckla arbetsprocesser så att rätt kompetens möter rätt patientsituation. Arbetet med att utveckla en bra arbetsfördelning mellan olika yrkesgrupper måste fortsätta så att varje medarbetares kompetens tillvaratas på bästa sätt, som exempel kan nämnas fortsatt utveckling sjuksköterskebaserad mottagning. Kapacitets- och logistikplanering är andra områden som behöver utvecklas där också behov av ny kompetens kan finnas. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

21 Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Styrtal Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklingsplan. Andelen chefer som har en individuell kompetensutvecklingsplan för chefs- /ledarrollen. Måltal Alla som varit anställda mer än 6 månader Alla chefer Andelen kvinnliga chefer Andelen kvinnor av samtliga anställda Strategiskt mål Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. För att skapa ökade incitament inom hälso- och sjukvården ska en stimulansbonus införas. Delar av de eventuella statliga stimulansmedel som landstinget erhåller ska tilldelas de verksamheter som har högst måluppfyllelse. Under 2012 ska en modell för hur en sådan omfördelning ska utformas arbetas fram. Målsättningen ska vara att samtliga anställda inom en verksamhet som uppfyllt kraven ska få ta del av stimulansbonusen. Den aktuella verksamheten ska för hälso- och sjukvårdsledningen presentera en plan för hur de tilldelade medlen ska disponeras. Satsningarna ska vara av engångskaraktär och kvalitetshöjande natur för verksamheten. Dispositionen av stimulansbonusen ska inte medge utbetalning av lön och andra ersättningar, införande av resultatlöner eller pensionsförmåner. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

22 Styrtal Andelen medarbetare som under året erbjudits att delta i hälsofrämjande aktiviteter utifrån de prioriterade områden som är definierade i policyn för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Måltal Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. < 4,1% Strategiskt mål Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla vårdprocesser och vårdkedjor. I detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Styrtal Måltal Andelen medarbetare som upplever att de är engagerade i utvecklingen av verksamheten. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

23 Förnyelseperspektivet Förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningarna skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja de strategiska målen i Medborgarperspektivet. Strategiskt mål Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat. Ledningssystem Den 1 januari börjar nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS att gälla (SOSFS 2011:9). Ledningssystemet är också en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska kunna bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete enligt patientsäkerhetslagen. Ledningssystemet ska säkerställa att verksamheten uppfyller kraven i lagstiftningen, men är också ledningens verktyg för att leda och planera, kontrollera, följa upp och utvärdera verksamheten. De nya föreskrifterna och allmänna råden ställer tydligare krav på att verksamheten ska: identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet förbättra sin verksamhet på ett systematiskt sätt som ska omfatta egenkontroll, riskanalys och utredning av avvikelser dokumentera arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamheten genom att upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse och en patientsäkerhetsberättelse varje år. Ett ledningssystem underlättar för hälso- och sjukvården att skapa ordning och reda i verksamheten. Med en tydlig struktur blir det lättare att snabbt hitta rutiner eller beslut som behövs i det dagliga arbetet. Det ska bli lättare att fokusera på det som är viktigt och på så sätt stimulera till ett systematiskt arbetssätt där målet är att uppnå ständiga förbättringar av verksamheten. Utvecklingsarbete pågår på koncernnivå där hälso- och sjukvårdsförvaltningen deltar och målet är att finna en förvaltningsmodell för ledningssystemet under Ledningssystem ska sedan finnas i hela organisationskedjan och ha en gemensam struktur. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

24 Vårddatasystem Vårddatasystemet utgår från patientjournalen och är det centrala IT-systemet för planering, genomförande och uppföljning av vårdarbetet. Hälso- och sjukvården i Sörmland har sedan länge patientjournalen SYSteam Cross, som under 2010 till 2013 är föremål för ett genomgripande utvecklingsarbete. Detta arbete sker i samarbete med leverantören och de andra fyra landsting som har samma journalsystem. Dessutom sker utvecklingsarbetet med nära koppling till det nationella perspektivet, som leds via det av landstingen gemensamt ägda Centrum för E-hälsa i Samverkan. Därutöver kopplas utvecklingsarbetet till Nationell Informationsstruktur och Nationellt Fackspråk, vilka Socialstyrelsen kommer att föreskrivas som rikslikare. Arbetet ska utmynna i helt nya versioner av SYSteam Cross, 5 resp. 6, vilka inte bara förbättrar funktionaliteten i stödsystemet utan är ett verktyg för att stödja ett mer processinriktat arbete i hälso- och sjukvården. De nya versionerna kommer att utgå från patientsituationen och fokusera på vårdprocesser istället för befintlig version, som utgår från klinikstrukturen. Detta innebär att ett nära samarbete utvecklas med det fortsatta arbetet kring processkartläggningar ( Från bra till bäst ). Vårddatasystemet kommer att underlätta för samtliga professioner att få en fullständig bild av patientens vårdsituation. Det medför också att olika vårdkedjor kan följas upp över klinikgränserna och spegla hela vårdprocessen. Utvecklingen av vårddatasystem kommer att vara ett prioriterat område de närmaste åren och innebär att olika representanter från verksamheterna avsätter tid för att delta i utvecklingsarbetet. När de nya versionerna är färdiga att tas i bruk kommer införandet att ske stegvis, vilket innebär att utbildning av personal kommer att ske i etapper, där omfattningen ännu är för tidig att bedöma. Nationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för vård, behandling och omsorg baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen svarar för slutsatser och rekommendationer. De ska också ge underlag för ett ordnat införande av nya undersöknings- och behandlingsmetoder och för ett ordnat utrangerande av metoder som inte anses ha någon positiv effekt. De nationella riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Följande nationella riktlinjer publiceras under 2012: - Rörelseorganens sjukdomar - i slutlig version - Palliativ vård - i preliminär version Länssjukvårdsnämnden budget (42)

25 Vidare har Socialstyrelsen i slutet av 2011 gjort en komplettering av riktlinjerna för hjärtrespektive strokesjukvården. Samtidigt arbetar Socialstyrelsen med uppföljningar och uppdateringar av befintliga riktlinjer, såsom t.ex. stroke-, diabetes-, cancer- (bröst, prostata och kolorectal) och hjärtsjukvård samt vård vid depression och ångest. Införande och revideringar av nationella riktlinjer kan innebära behov av omfattande utbildningsinsats mot de personalgrupper som berörs av den aktuella riktlinjen. Nationella riktlinjer är förutom ett verktyg för att få en jämlik vård över hela landet också en höjning av ambitionsnivån i behandlingen av de aktuella sjukdomsgrupperna. De nya och reviderade riktlinjerna leder ofta till resurs- och kostnadsökningar genom införande av nya behandlingsmetoder och nya dyrare läkemedel. Det ger ökade kostnader i det korta perspektivet samtidigt som det kan leda till bättre hälsa och livskvalitet för patienterna. Nya och/eller förändrade behandlingsriktlinjer kan också på lång sikt bli kostnadsbesparande eller kostnadsneutrala. Fallprevention Fallolyckor är den vanligaste orsaken till skada för personer över 60 år. Antalet äldre som läggs in på sjukhus p.g.a. fallolycka förväntas öka. Idag finns dock evidensbaserade åtgärder för att minska fallolyckor bland äldre och dessa sprids i Sörmland genom fallpreventionsprojektet med tillhörande program Målet är att halvera antalet höftfrakturer fram till år 2012 hos personer över 65 år. I Sörmland har antalet personer över 65 år som läggs in på sjukhus till följd av fallskada minskat med 25 %, varav ca 70 % är kvinnor. Satsningen på fallförebyggande åtgärder och läkemedelsgenomgångar har bidragit till minskningen. Antalet höftfrakturer för personer över 65 år har också minskat något under 2009 och trenden verkar hålla i sig under Många verksamheter har utvecklat goda rutiner för fallprevention under projekttiden. Bland annat har många kommuner i samarbete med sina vårdcentraler skapat en handlingsplan för fallpreventivt arbete. Vårdplatsenheterna på sjukhusen har utformat handlingsplaner på sina avdelningar. För att vidmakthålla fallpreventionsarbetet och sprida det inom hälso- och sjukvården är det viktigt att verksamheterna arbetar med fallprevention i vardagen. Alla verksamheter (såväl på sjukhusen som i primärvården), som kommer i kontakt med patienter över 65 år, ska upprätta handlingsplaner för arbetet med fallprevention. Handlingsplanerna ska utvärderas och följas upp årligen. För att kunna följa upp och säkerställa vårdkvaliteten används medicinska kvalitetsregister och såväl Senior Alert och palliativregistret, vilka berör äldre patienter, är under införande i landstinget och kommunerna i Sörmland. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

26 Vården ska vara effektiv Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå fastställda mål. Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete inom i stort sett alla hälso- och sjukvårdens ansvarsområden för att säkra en god vård och få ekonomin i balans. För att förändringarna ska bli bestående krävs uppföljning och styrning. Analyser har visat att omkring 10 procent av befolkningen står för cirka 80 procent av sjukvårdskostnaderna. Omkring 1 procent av befolkningen står för omkring en tredjedel av sjukvårdskostnaderna. Det är svårt att prognostisera hur denna grupp kommer att utvecklas i befolkningen över tid, men det är uppenbart att insatser för att förebygga uppkomsten av komplicerade och vårdkrävande sjukdomstillstånd kan ge stora vinster för den enskilde individen och samhälle. Ett exempel är aktiv hälsostyrning som innebär att aktivt stödja dessa patienter. I förlängningen kan det leda till effektivare vård och därmed minska vårdbehoven. Under 2011 har ett samarbete med Stockholms läns landsting inletts kring aktiv hälsostyrning avseende mångbesökare på akutmottagningar. Denna samverkan ska intensifieras under Hälso- och sjukvården måste i högre grad standardisera arbetssätt och bedömningar. Standardvårdplaner utgör en viktig förutsättning för att olika kompetenser ska kunna samarbeta effektivt kring patienten. Relevanta, mätbara och uppföljningsbara mål är en viktig grund för förbättringsarbetet. Ny medicinsk teknik, nya potenta läkemedel, tidig intervention i form av screening med mera åstadkommer markanta förbättringar i vården. En paradox uppstår emellertid när en ny medicin eller behandlingsmetod används som tillför stor nytta för patienten och samhället men bokförs som en kostnad för verksamheten. Förbättringsarbetet Från bra till bäst inleddes under 2010 och kommer att fortsätta och är nu en del av vardagsarbetet. Det innebär att hälso- och sjukvården tillämpar en standardiserad och systematisk metodik för att förbättra effektiviteten. Viktiga komponenter i metodiken är att: - skapa delaktighet i problemformulering bland alla medarbetare - prioritera bland olika åtgärder - kartlägga utgångslägen (baseline) - sätta mål på önskvärda resultat/tillstånd - testa nya idéer - mäta och utvärdera Länssjukvårdsnämnden budget (42)

27 - dokumentera (standardiserade rutiner, vårdprogram, flöden etc.) - sprida lyckade resultat över hela organisationen - etablera en hållbar organisation för att behålla uppnådda resultat samt utveckla nya bra lösningar Styrtal Måltal Antal pågående vårdprocesser som omfattar kartläggning, utredning och förbättring ska öka Strategiskt mål Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Landstinget Sörmland har tillsammans med Örebro och Västmanland inlett en process för att tillsammans bilda en regionkommun, Region Mälardalen, med ett sammanhållande ansvar för regional utveckling och hälso- och sjukvård. En bärande tanke bakom skapandet av Region Mälardalen är att hälso- och sjukvården kräver ett väsentligt större befolkningsunderlag än dagens landsting för att kunna klara kunskapsförsörjningen och upprätthålla en fungerande sjukvårdsstruktur. Länssjukvårdsnämnden kommer under 2012 att följa regionfrågan noga och vid behov fatta beslut i enlighet med vad de tre landstingen enas om avseende hälso- och sjukvårdens framtida utveckling. Parallellt med den pågående regionprocessen ska den samverkan som sker mellan landstingen i Sörmland, Stockholm och Västmanland fortgå. Möjliga samverkansområden ska analyseras med utgångspunkt att skapa ett mervärde för de tre länens invånare. Styrtal Antal samverkansområden som Hälso- och sjukvården aktivt driver tillsammans med landstingen i Stockholm och Västmanland. Måltal Länssjukvårdsnämnden budget (42)

28 Miljöperspektivet Miljöperspektivet beskriver hur landstingets verksamheter, i sitt dagliga samt långsiktiga arbete, ska ta hänsyn till miljön och bedriva tjänster som ger så lite negativ miljöpåverkan som möjligt i syfte att stödja de strategiska målen i Medborgarperspektivet. Strategiskt mål Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Hälso- och sjukvården bedriver ett effektivt miljöarbete, detta genom att följa miljöledningsrutinerna och genom att utbilda personal i miljö. Införandet av miljöledningssystemet pågår och utgör ett steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Genom effektivt miljöarbete minimerar Hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och spar resurser. Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Webbutbildningen i miljö finns inom ELLSA kompetensplats och landstingets mål är att alla medarbetare ska genomgå utbildningen. Styrtal Måltal Förvaltningsspecifika miljörutiner inarbetas 100% Strategiskt mål Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar för minskad klimatpåverkan. Detta uppnås genom att minimera transporter, lustgasutsläpp och övriga klimatpåverkande gasutsläpp samt hushålla med energi Fordons miljöpåverkan är stor och tjänsteresor i landstinget är betydande i omfattning. Ambitioner att samåka, välja kollektiva färdsätt och välja möten på distans där så är möjligt, är viktiga drivkrafter för att minska utsläpp av växthusgaser. Åtgärder för att minska lustgasutsläpp har genomförts på Mälarsjukhuset (genom installation av en destruktionsanläggning). Att fortsätta denna satsning på Nyköpings lasarett fullföljer landstingets miljömål. Genom enkla åtgärder som att inte förbruka energi i onödan, stänga datorer vid hemgång med mera hjälper personalen till att hålla förbrukningen nere, vilket gynnar både miljö och ekonomi. Länssjukvårdsnämnden budget (42)

29 Styrtal Drivmedelsförbrukningen ska minska - ecodriving (sparsam körning) Måltal Strategiskt mål Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Hälso- och sjukvården arbetar med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel Miljölagstiftningen inom kemikalieområdet ställer höga krav på landstinget. Samtidigt ökar antalet kemikalier på marknaden i snabbt tempo. Genom att köpa produkter från gjorda upphandlingar samt följa de krav landstinget har på kemiska produkter garanteras minsta möjliga miljöpåverkan. Läkemedel påverkar miljön. Läkemedelsrester som kommer ut i naturen påverkar växter och djur negativt och på sikt även människan. Hälso- och sjukvården kan minska sin miljöpåverkan av läkemedel genom att ställa miljökrav i upphandling, tillgodose miljöaspekten vid framtagning av REK-listan, informera förskrivare om läkemedel och miljö samt hantera läkemedelsavfall på rätt sätt. Arbetet har intensifierats under senare år och samarbete pågår med Läkemedelskommittén. Styrtal HSF följer utfasningsplan av kemikalier till 100% Måltal Länssjukvårdsnämnden budget (42)