Strategier för lärande

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Strategier för lärande"

Birgit Eliasson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Strategier för lärande Naturorienterande ämnen och teknik i F-3, II i Stockholm november 2012 Mats Hansson NT - expert Skolverket

använda några av dessa övningar och att ni själva kan utforma övningar som är

2 Syfte och mål Syfte: Att ge er möjlighet att bygga strategier för att se och stödja elevers lärande Mål: Att ni efter detta pass känner säkerhet i att använda några av dessa övningar och att ni själva kan utforma övningar som är elevaktiva och till hjälp för dig som lärare för att se elevernas kunskapsutveckling

5 Entreprenörskap i skolan Förhållningssätt: nyfikenhet handlingsinriktad meningsskapande se sammanhang reflekterande elever tar ansvar aktiva elever sociokulturell konstruktivistisk motiverade elever läraren har höga förväntningar på elever Undervisning: efterfrågad utifrån elevernas frågor bedömningen formativ utvecklar självförtroende innovativ tydliga synliga mål medvetenhet om inlärningsstrategier kreativ ser fel svar som möjligheter idé utvecklande kontakt skapande reflekterade Utmanande frågor/uppgifter handlingsberedskap involverande ge valmöjligheter öppna frågor problemlösande metakognitiv språkutvecklande elever som vågar kunskapsbyggare bryta frågemönster lust att skapa nytt Mats Hansson 2012 utgår från olikheter utifrån elevers behov

6 Goda ämneskunskaper Positiva förväntningar på eleverna engagerad Läraren: personlig Nyfiken på eleverna kan se vad elever behöver utveckla Tydliga mål Skapar situationer där elever lär Vet var hen är på väg inkluderande Kan utmana elevers tankar Ger alla individer i klassen uppmärksamhet Tydlig ledare Kan se kritiska aspekter som påverkar elevers lärande och förståelse Att veta vad eleverna måste få syn på för att de ska förstå

7 En lektionsmetafor Vad behöver jag som elev för att kunna ta mig fram i okänd terräng? - En utgångspunkt. Var befinner jag mig? Förförståelse - En karta som visar vägen till målet tydlig målbeskrivning - Välja en bra väg! Det finns flera vägar till målet! Bedömningskriterier/Inlärningsstrategier - En kompass, någon som visar riktningen. En lärare - Hur har läraren snitslat banan? Undervisning som hjälper mig att nå målet - Strategier då jag möter olika hinder, missar kontroller Strategier när jag kör fast - Kontroller så att jag vet om jag är på rätt väg kompisbedömning/lärarbedömning - Ett tydligt mål ett mål som jag förstår hur det ser ut

8 Vad behöver jag som lärare göra? Ta reda på elevers förförståelse - förtest Ha koll på styrdokumenten och ha förmåga att tydliggöra dem för eleverna Veta vilka verktyg eleverna behöver för att kunna nå målen Veta vad man själv behöver för att kunna föra eleverna mot målen Kunna skapa nya inlärningserfarenheter för eleverna Kunna differentiera undervisningen utifrån varje elevs behov för kunskapsutveckling. Kunna snitsla olika banor Skapa ett tillåtande klassrumsklimat Kunna utmana elevernas tankar och idéer ha tydliga kriterier så att eleverna själva kan vara med och se om de är på rätt väg

9 Är det troligt att elever själva kan upptäcka mönster utan en lärare som vägledare? Måste alla komma fram till samma resultat? Blir det inte mer givande om man kommit fram till olika resultat och sedan jämför och diskuterar?

10 Att få syn på sin egen undervisning att se att den leder framåt att ha tydliga mål för varje lektion att målen är genomskinliga för eleverna

11 Vision Att lärare själva producerar delar av det kunnande som är grunden för deras klassrumsverksamhet. Att lärare dokumenterar och delar med sig av sitt kunnande Att som lärare kunna säga: Jag vet vad det innebär att kunna och vad eleverna måste få syn på för att kunna förstå!

12 Det handlar om: Att kunna urskilja nyanser! Att kunna differentiera Att göra antaganden Att avgöra vad som är kritiskt för att förstå

13 Att se vilken variation som fick någon elev att se! Mötet mellan lärare elev innehåll Vad var det som påverkade elevens möjlighet att uppfatta och lära?

14 Planering för lärande Ämnesområde: Tid: Datum: Skola - klass: Förmåga: Syfte (varför): Centralt innehåll (vad): Bedömning -Kunskapskrav: Arbetssätt (hur): Arbetsform (hur): Förförståelse (varifrån): Elevers frågor: Vad kan vara svårt för elever att förstå? Hur ska jag göra detta synligt? Hur ser jag elevernas kunskapsutveckling? Förberedelser: Uppföljning: Utvärdering:

15 Lgr11 kursplaner Genom undervisningen i no ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att använda kunskaper för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör (energi, miljö och hälsa) genomföra systematiska undersökningar använda begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara samband (i naturen och samhället och inuti människan).

16 Naturvetenskapliga arbetssätt Observationer Förmåga att observera Experimentellt arbetssätt Förmåga att ställa frågor Förmåga att ställa hypoteser Förmåga att planera en undersökning Förmåga att samla data Förmåga att tolka resultat och dra slutsatser Förmåga att redovisa och kommunicera sina resultat Förmåga att utvärdera en undersökning

17 Övningar Att stå i ordning:- en fröväxt - matspjälkning - hjärtat Att stå i ordning siffror: - vatten - blodomlopp och andning Relationskort: - kemi: faser fasövergångar - biologi: övervintring, människokroppen Att ställa frågor: - jag tänker på ett djur - hemlig låda

18 Begreppskarta - Växtens delar Foderblad Stjälk Blad Rot Rothår Blomaxel Ståndarsträng Märke Ståndarknapp Kronblad Stift Koldioxid Pollen Fröämne Pistill Nektar Klyvöppning Klorofyll Vatten

19 Hur ska det vara?

20 Begreppskarta, live Mun Lever Pepsin Spottkörtel Bukspottkörtel Tarmludd Amylas Insulin Appendix Matstrupe Tunntarm Svalg Övre magmun Blindtarm Gallgång Magsäck Tjocktarm Nedre magmun Ändtarm Tolvfingertarm Kolibakterier Gallblåsa Saltsyra

22 Blodomlopp och andning - antal röda blodkroppar per ml blod 5 milj - antal vita blodkroppar per ml blod antal blodplättar per ml blod antal liter luft man andas ut vid en normal utandning 0,5 l - antal liter luft man andas ut vid en maximal utandning 2-3 l - hur många procent av vår kropp som består av syre 65 % - hur många liter rent syre en människa utnyttjar per dygn 500 l - hur många ton koldioxid en människa producerar per år 6 ton - total lungvolym hos en vuxen människa 3-6 l

23 - antal liter blod hos en vuxen människa 5 l - total area av våra lungor i kvadratmeter75 m² - koldioxidhalten i luft i procent 0,03% - syrehalten i luft i procent 21 % - vad en liter luft väger i gram 1.3 g - vattenmängd som vi andas ut per dygn i liter 0,5 l - total antal liter vatten vi förlorar per dygn 2,5 l - längden av våra blodkärl i mil mil - vår kroppstemperatur i grader Celcius 37 C

24 - normalt hämoglobin värde i gram per liter 130g/l - antal rum i hjärtat 4 - antal hjärtslag per minut vid vila 60 - antal hjärtslag per minut vid stor 150 ansträngning - normalt övre blodtryck i mmhg en röd blodkropps livslängd i månader 4 - inkubationstid i dygn för förkylningsvirus året då Alexander Fleming fick Nobelpriset för upptäckten av penicillin mängd blodplasma i procent av hela blodvolymen 55%

25 - antal nya röda blodkroppar som bildas per sekund 2 milj - hur stor del av blodflödet som går till hjärnan i procent 15 % - normalt blodflöde i kroppspulsådern i cm/sekund 40cm/sek - hur ofta varje röd blodkropp passerar per minut 1 - antal arbetsrundor en röd blodkropp hinner med under sin livstid antal hjärtslag under en livstid 2,5 miljarder - antal ton blod som hjärtat pumpar per dygn vid vila 7 ton

26 Målbild: Faser - fasövergångar

27 Var börjar vi? Att få en bild av var eleverna befinner sig: Naturvetenskapliga relationer kring faser Beskrivning av begrepp Begrepp Beskrivning av begrepp

28 Vattnets omloppstid Hur länge stannar en vattendroppe i havet? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i sjöar? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i älvar? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i is glaciärer? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i inlandsis (Antarktis)? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i grundvatten? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i markvatten? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i mossar myrar? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i atmosfären? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i biosfären? (i antal år)

29 Vattnets omloppstid Hur länge stannar en vattendroppe i havet? (i antal år) 3000 Hur länge stannar en vattendroppe i sjöar? (i antal år) 50 (10 100) Hur länge stannar en vattendroppe i älvar? (i antal år) 0,04 ( 2veckor) Hur länge stannar en vattendroppe i is glaciärer? (i antal år) 1000 Hur länge stannar en vattendroppe i inlandsis (Antarktis)? (i antal år) Hur länge stannar en vattendroppe i grundvatten? (i antal år) 5000 ( ) Hur länge stannar en vattendroppe i markvatten? (i antal år) 1/2 (1v 1 år) Hur länge stannar en vattendroppe i mossar myrar? (i antal år) 5 (1 10 år) Hur länge stannar en vattendroppe i atmosfären? (i antal år) 0.02 (9 dagar) Hur länge stannar en vattendroppe i biosfären? (i antal år) 0.02 (8 dagar)

30 Naturvetenskapliga relationer kring djurens övervintringsstrategier

32 Brasses Latjo lajbanlåda Vem ska bort?

33 Syfte och mål Syfte: Att ge er möjlighet att bygga strategier för att se och stödja elevers lärande Mål: Att ni efter detta pass känner säkerhet i att använda några av dessa övningar och att ni själva kan utforma övningar som är elevaktiva och till hjälp för dig som lärare för att se elevernas kunskapsutveckling

34 Har ni frågor?

35 Sociala media

Relevanta dokument

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,