Sammanträde med styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus den 20 april 2016

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus den 20 april 2016 Plats: Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås, sammanträdeslokal Bertil Söderling Tid: Sammanträde kl. 08:30-14:00. Lunch kl. 12:00-13:00. Internt möte/utbildning för styrelsen kl. 14:00-16:00 - tema HR Inledande formalia och information Kl. 08:30-09:30 Upprop Godkännande av föredragningslista och ev. anmälan av övrig fråga Val av justerare Justeringsdatum Rapport från presidiet Rapport från sjukhusdirektören: Aktuellt vid Södra Älvsborgs Sjukhus Beslutsärenden Föredragningar kl. 09:30 11:45, beslut 11:45-12:00 Beslut kl. 1. Delårsrapport efter mars 2016 inklusive uppföljning av åtgärdsplan Föredragande: Thomas Wallén/Anna-Karin Jernberg Diarienummer SÄS Handlingsplan barn och unga med psykisk ohälsa svar på revisionsrapport Föredragande: Ewa Hedström Diarienummer SÄS Förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter , Södra Älvsborgs Sjukhus svar på remiss (ingen föredragning planeras) Ansvarig handläggare: Heidi Ström Diarienummer SÄS Handlingsplan med anledning av revisionsrapport tillgänglighet på akutmottagningarna (ingen föredragning planeras) Ansvarig handläggare: Kaarina Sundelin Diarienummer SÄS Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: Brämhultsvägen 53 Borås Varbergsvägen 50 Skene Telefon: Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

2 Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, (2) 5. Handlingsplan med anledning av revisionsrapport jämlik cancervård psykosocialt stöd (ingen föredragning planeras) Ansvarig handläggare: Kaarina Sundelin Diarienummer SÄS Anmälningsärenden och delegeringsärenden (ingen föredragning planeras) Ansvarig handläggare: Henrik Hermansson Diarienummer SÄS Övriga frågor Övriga informationsärenden Kl. 13:00-14:00 - Utlokaliserade patienter, analys, Lars Rex - Ytterligare åtgärder för ekonomi i balans, Thomas Wallén - Uppdrag till förvaltningschefen om förstärkt prehospital verksamhet, Thomas Wallén Väl mött Göran Larsson Ordförande Tänk på miljön Res gärna kollektivt (

3 : Ärende nr 01 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus Handläggare: Anna-Karin Jernberg Telefon: E-post: sas@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus Delårsrapport efter mars 2016 inklusive uppföljning av åtgärdsplan Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus beslutar att godkänna delårsrapport efter mars 2016 inklusive uppföljning av åtgärdsplan. 2. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att uppdraget som gavs till sjukhusdirektören den 17 december 2015, om att i samband med delårsrapport efter mars 2016 lämna en fördjupad rapport angående personalvolym och personalkostnader, är fullgjort. Sammanfattning av ärendet Utfallet för mars som enskild månad är 0,03 mnkr en positiv avvikelse jämfört budget med 1,5 mnkr. Ackumulerat resultat för första kvartalet är minus 17,5 mnkr, en budgetavvikelse om minus 8,5 mnkr. Budgetavvikelsen för mars är främst för bemanningsföretag, läkemedel samt och övriga kostnader. På intäktssidan är flertalet positiva avvikelser bl. a i form av såld vård och ersättningar från HSS. Prognosen sätts till minus 25 mnkr i enlighet med regionfullmäktiges beslut vilket dock kommer kräva stora ansträngningar av organisationen. Sammanvägd produktion för mars är nästan i nivå med föregående år trots att påsken i år var i mars. Sammanvägda ackumulerat minskar med 0,7 procent. Överproduktion i mars till ett värde av 4,1 mnkr ackumulerat jämfört med underproduktion på 0,7 mnkr i februari. Slutenvården har ökat vilket bl.a. beror på fler öppna vårdplatser och medicinskt tunga patienter vid neuro- och rehabiliteringskliniken. Öppenvården minskar med 0,1 procent. Beläggning tom mars har varit 1,9 procentenheter högre än föregående år. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

4 Datum Diarienummer SÄS (2) Antalet nettoårsarbetare ligger nu på nivån plus118 stycken jämfört förra året, vilket är något färre än februari. Sjukfrånvaron ligger under föregående års sjukfrånvaro och är på 6,9 procent för mars. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Anna-Karin Jernberg Ekonomichef Besluten skickas till Regionstyrelsen, regionstyrelsen@vgregion.se

5 Datum SÄS diarienummer Sida SÄS (14) Handläggare Ekonomistab Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016

6 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 Innehåll 1 Sammanfattning Framtidstro inom Hälso- & Sjukvård Produktion En attraktiv arbetsgivare Lönestruktur Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys En budget i balans Ekonomiskt resultat Åtgärder vid ekonomisk obalans Investeringar Tillkommande uppdrag Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Fördjupad rapport till egen styrelse Förbättringsprogram sluten vård Förbättringsprogram öppen vård Mätetal Tillgänglighet (14)

7 1 Sammanfattning Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 Utfallet för mars som enskild månad är 0,03 mnkr en positiv avvikelse jämfört budget med 1,5 mnkr. Ackumulerat resultat för första kvartalet är -17,5 mnkr, en budgetavvikelse om - 8,5 mnkr. Budgetavvikelsen för mars är främst för bemanningsföretag, läkemedel samt och övriga kostnader. På intäktssidan är flertalet positiva avvikelser bl. a i form av såld vård och ersättningar från HSS. Prognosen sätts till -25 mnkr i enlighet med RF-beslut vilket dock kommer kräva stora ansträngningar av organisationen. Sammanvägd produktion för mars är nästan i nivå med föregående år trots att påsken i år var i mars. Sammanvägda ackumulerat minskar med 0,7 procent. Överproduktion i mars till ett värde av 4,1 mnkr ackumulerat jämfört med underproduktion på 0,7 mnkr i februari. Slutenvården har ökat vilket bl. a beror på fler öppna vårdplatser och medicinskt tunga patienter på neuro- och rehab. Öppenvården minskar med 0,1 procent. Beläggning tom mars har varit 1,9 procentenheter högre än föregående år. Antalet nettoårsarbetare ligger nu på nivån +118 stycken jämfört förra året, vilket är något färre än februari. Sjukfrånvaron ligger under föregående års sjukfrånvaro och är på 6,9 procent för mars. 2 Framtidstro inom Hälso- & Sjukvård 2.1 Produktion Sammanvägda prestationer har minskat med 0,7 procent mot föregående år men är 2,9 procent över budget. Slutenvården har ökat vilket beror på fler öppna vårdplatser, förra årets sjuksköterskebrist bidrog till att vissa moduler var stängda. Inom neuro- och rehabiliteringskliniken har man vårdat medicinskt sämre patienter vilket medfört förlängda vårdtider. Medelvårdtiden ligger totalt på 5,35 dagar vilket är en minskning med 1,1 procent. Medelvårdtid på klinik minskar mest på vuxenpsykiatriska kliniken och medicinkliniken, på medicin jobbar de med aktiviteter för att korta vårdtiderna. Öppenvården har minskat med 0,1 procent jämfört med utfallet förra året. Minskningen är störst på klinik för hud/std, infektion, vårdhygien och ögon (HIVÖ) där både läkar- och sjuksköterskebesöken minskar. Anledningen är färre överläkare inom ögon och infektionsvården samt färre sjuksköterskor generellt. Även antalet besök inom vuxenpsykiatriska kliniken har minskat till följd av lägre läkarbemanning och fler mobila insatser vars besök tar längre tid. Sjukhusets totala antal besök är 2,1 procent över budget. Mars har haft en hög produktionstakt trots att påsken inföll under månaden, vilket budgeten tog hänsyn till. Antalet inkomna remisser har ökat med 2,2 procent. Ser vi enbart till de registrerade remisserna är ökningen 7,6 procent. Ökningen kommer främst från vårdcentraler men även egen vårdbegäran, BVC och SU ökar. Prognosen för sammanvägda prestationer sätts till +0,1 procent jämfört med föregående år samt +0,8 procent mot budget.

8 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars En attraktiv arbetsgivare 3.1 Lönestruktur Förvaltningen har i mars 2016 en måluppfyllelse för månadsavlönade med totalt 94,9 procent vilket är likvärdigt med förvaltningens måluppfyllelse i april 2015 (94,9 procent). Inom varje befattningsvärde har en djupare analys gjorts för att kunna rikta satsningar på just de grupper där differensen till målbilden är som störst. Då tid i yrket kan påverka tas hänsyn till denna faktor i analysen. I analysen ingår även en omvärldsbevakning där faktorer som marknadsläge och möjlighet att rekrytera värderas. Med utgångspunkt från genomförda arbetsvärderingar har en kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män avseende arbete som betraktas som lika eller likvärdiga genomförts. Vid analys och bedömning av genomförd kartläggning har inte några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor avseende lika arbeten kunnat påvisas. Det förekommer dock skillnader mellan män och kvinnor avseende likvärdiga arbeten. SÄS arbetar långsiktigt och systematiskt med att komma tillrätta med osakliga skillnader genom strategiska satsningar på de prioriterade yrkesgrupperna. SÄS har ambitionen att följa regionens målbild och över tid uppnå den eftersträvade balansen Löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna uppgår till 3,56 procent vilket motsvarar kronor. Löneutvecklingen för de icke prioriterade grupperna uppgår till 2,55 procent vilket motsvarar 848 kronor. Resultatet visar således att löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna har varit 1,01 procent högre än för övriga yrkesgrupper. Siffrorna är beräknade på månadsanställda. Lönespännvidden för angivna yrkesgrupper enligt tabell har sedan 2013 minskat för undersköterskor, skötare, psykologer och administratörer. Detta kan förklaras med personalomsättning och naturliga pensionsavgångar. Yrkesgrupp Lönespännvidd 2013 Lönespännvidd 2015 Sjuksköterskor, Barnmorskor Undersköterskor Skötare Läkare Administratör vård Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Kurator Biomedicinsk analytiker Administratör Chefsförutsättningar Sjukhuset har vid två tillfällen genomfört introduktion i lönebildning för nya chefer och i årshjulet för löneöversynsprocessen planerat in och genomfört öppna forum för chefer. Sjukhuset tar årligen fram en instruktion till lönesättande chefer innehållande förutsättningar inför årets löneöversyn, lönepolitiska prioriteringar, nivåhöjning, principöverenskommelser, förhandlingsordning, lönesättningsprinciper samt genomförande av och tidplan för 4 (14)

9 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 löneöversyn. Till detta tillkommer löneöversynsunderlag samt ett informationsdokument som undertecknas av chef och facklig förtroendevald. SÄS har en framtagen löneöversynsprocess (processkarta) i vilken HR:s, chefens och de fackliga organisationernas respektive roller framgår. 3.3 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron till och med mars månad ligger under 2015 års nivå vid samma period och för mars månad även lägre än Jämfört med 2015 är den korta sjukfrånvaron (dag 1-14) något högre och den långa (dag 60-) är lägre. Det vi ser under första kvartalet 2016, är att sjukfrånvaron ökar i gruppen Barnmorskor och att gruppen Undersköterskor ligger fortsatt högt, men har dock minskat något jämfört med Grupperna Rehabiliterande och förebyggande och Administratör vård har också en hög sjukfrånvaro. Sjukhuset fortsätter att arbeta aktivt med åtgärder för att minska ohälsotalen. Under 2016 kommer utbildning i arbetsmiljö att fördjupas med påbyggnadsmoduler inom bland annat alkohol, droger och rehabilitering samt psykosocial arbetsmiljö. Det kommer också att riktas insatser mot ett hälsosamt ledarskap och en hälsosam arbetsplats vid vissa pilotenheter. Direkt efter sommaren startar en gemensam utbildning (arbetsgivare och huvudskyddsombud) för chefer och skyddsombud, i Arbetsmiljöverkets nya författningssamling (AFS) 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Utöver detta kommer inriktningen under året ligga mycket på verktygen inom arbetsmiljö, vad kan jag som chef göra på min enhet. Under december månad installerades regionens arbetsmiljöguide som arbetsmiljösystem, vilket redan fått positiva reaktioner för enkelheten i att allt inom arbetsmiljö finns på ett ställe, samt är lätt att hitta. Utöver detta så har vi fått möjligheten att tillsammans med Borås stad ta del av pengar från Samordningsförbunden i Väster där Sjuhärad har beviljats medel till att ge 90 långtidssjukskrivna kommun och landstingsanställda del av externa insatser. Metoden baseras på IPU profilanalyser och vägledning för att lära sig strategier för att förbättra sin livssituation och hälsa. Detta kommer ge ytterligare kraft att arbeta med långtidssjukskrivna på sjukhuset. Arbete har påbörjats under våren med att följa upp sjukfrånvaro med respektive VEC/EC på varje enhet och titta lite på bakgrund, nuläge samt verktyg. Tillsammans med företagshälsovård pågår nu också SHAM-uppföljning med alla VEC/EC chefer på SÄS. Båda dessa uppföljningar kommer att återrapporteras på samverkans nivåer; CSG och LSG. 5 (14)

10 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Volymen av antalet anställda antal nettoårsarbetare har ökat jämfört med föregående år. Ökningen har främst skett under hösten 2015 samt under årets första månader. Orsaken till detta är främst att antalet anställda (årsarbetare) har ökat under samma period, men även att långtidsfrånvaron minskat och andelen som arbetar heltid ökat. Den största ökningen jämfört med föregående år, ser vi i grupperna sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt rehabilitering och förebyggande (främst bland kuratorer och psykoterapeuter). När det gäller undersköterskor så är detta en medveten satsning för att förstärka vården i en ansträngd situation. För gruppen rehabilitering och förebyggande beror ökningen till stor del på att SÄS har fått riktade satsningar från regionen inom framförallt barn- och ungdomspsykiatrin. Sjukhuset har totalt erhållit utökade satsningar inom akutsjukvård, psykiatri, närsjukvårdssamverkan, cancer (standardiserade vårdförlopp) samt etablering av omsorgskoordinatorer. Ambulansenheterna har också fått en utökning (7,5 å a) genom ett kollektivavtal gällande måltidsuppehåll. När det gäller ökningen under januari till mars 2016, så är det främst grupperna sjuksköterskor, undersköterskor och läkare som ökat. Sjukhuset har lyckats rekrytera ett flertal sjuksköterskor och prognosen är att vakanserna och behovet av bemanningsföretag kommer att minska. Ökningen finns främst på de enheter som har vakanser och en bemanningsproblematik, inom kirurg- och öronkliniken, medicinkliniken, barn-och ungdomskliniken samt neuro- och rehabiliteringskliniken. Bland sjuksköterskor och undersköterskor ser vi också en ökning när det gäller användandet av timavlönade, vilket ökar antalet nettoårsarbetare. Ökningen av läkare beror till största delen på en ökning av ATläkare. Sjukhuset har fått en utökning med fyra stycken AT-block, vilket är ett regionbeslut. Inom de kliniker/enheter som under minst 12 månader haft arbetsuppgifter som omfördelats till annan yrkeskategori, ska ställningstagande om konvertering göras. Som exempel kan nämnas ökningen av undersköterskor som genomförts, kopplat till den mer gynnsamma situationen med rekryteringar av sjuksköterskor. Detta kräver genomlysning av det arbetssätt som utvecklats och som kan bibehållas. Kontinuerlig uppföljning av visstidsanställda ska göras för ett aktivt ställningstagande om de ska förlängas/tillsvidareanställas. Uppgiftsväxling Utifrån delprogram utveckla arbetsrutiner för slutenvårdsavdelningar inom förbättringsprogram slutenvård har en kartläggning gjorts genom jobbskuggning på olika 6 (14)

11 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 avdelningar samt intervjuer av undersköterskor. Det som framkommit är att vårdtyngd och bemanningssituation till viss del styr vilka personalkategorier som utför arbetsuppgifterna. Många uppgifter är inte styrda av att utföras av person med legitimation. Ett första steg är att få ordning och reda på vilken personalkategori som utför respektive arbetsuppgift samt vem som ansvarar för att uppgiften blir utförd. Utifrån identifiering av respektive personalkategoris arbetsuppgifter kan resursbehovet beräknas. Kartläggningen som görs kommer att resultera i beskrivning av vilka uppgifter som skall utföras av respektive personalkategori. Detta används för beräkning av personalvolym och kompetensmix. Personalkostnadsanalys Personalkostnaderna har ökat från 544 mnkr till 572,4 mnkr, vilket motsvarar 6,2 procent, jämfört med motsvarande period 2015, och ligger över budget med 5,3 mnkr. Sjukhuset har under 2015 erhållit utökade uppdrag och satsningar inom akutsjukvård, psykiatri, närsjukvårdssamverkan, cancer (Standardiserade vårdförlopp) samt etablering av omsorgskoordinatorer. Belopp, tkr Budget ack Utfall 2016 Avvikelse mot budget Utfall 2015 Diff % föregående år OB-tillägg ,3% Semesterkostnader ,4% Jourkostnader ,4% Övertid ,4% Summa ,7% Kostnaden för OB-tillägg har minskat något jämfört med Utfallet mot budget är också något lägre. OB-tillägg utges enligt AB och följer schemaläggningen på respektive enhet. Semesterkostnaderna är högre än Utfallet mot budget är enligt plan. Ledighetsuttaget av semesterdagar är högre under 2015, delvis beroende på att påskhelgen inföll i mars, men ökningen av antalet anställda gör att kostnaderna ökar. Jourkostnaderna har ökat jämfört med 2015 och ligger också över budget. Detta beror delvis på en utökning av jourlinjer på akuten vilket är en del i satsningen på akutsjukvård. Övertidstimmarna totalt, har minskat något jämfört med motsvarande period 2015, dock har den kvalificerade övertiden ökat något. En ökning syns i grupperna sjuksköterskor, administratör vård samt handläggare och administratörsarbete. Övertidskostnaderna är i stort sett oförändrade jämfört med föregående år, men ligger över budget. Alla verksamheter som hade underskott i personalkostnader per februari har tagit fram handlingsplaner för att komma tillbaka till budgeterade kostnader För att minska personalkostnaderna planerar sjukhuset: Stopp för hyrsjuksköterskor 1/ Selektiv anställningsprövning för de kliniker som inte har en ekonomi i balans Påskynda avvecklingen av hyrläkare på akuten. 7 (14)

12 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars En budget i balans 4.1 Ekonomiskt resultat Resultatet tom mars 2016 är 17,5 mnkr, vilket är 8,5 mnkr sämre än budgeterat. För enbart mars månad är resultatet 1,6 mnkr bättre än budgeterat. Vilket bland annat beror på ej budgeterade statsbidrag för psykisk ohälsa, förlossningsvård samt ökad flyktingtillströmning som erhållits i mars. Sjukhuset har även en ackumulerad överproduktion på 4,1 mnkr. Budget t.o.m Utfall t.o.m Budg Avvikelse Budget t.o.m Prognos per Patientavgifter Såld vård enligt avtal Såld vård asyl Övrig såld vård Försäljning av medicinsk service Övriga intäkter Verksamhetens intäkter Personalkostnader Köpt vård Bemanningsföretag Läkemedel Sjukvårdsmaterial Lokal och fastighetskostnader Avskrivningar Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Finansnetto Resultat Intäkter: Intäkterna för såld vård enligt avtal är 3,2 mnkr högre än budget ackumulerat mars. Avvikelsen uppstår under mars månad och beror dels på ersättning för köpt tillgänglighetsvård, vilket även vägs upp av en motsvarande kostnad, och dels på att produktionen för de interna extra uppdragen överstiger periodiserad budget. Intäkterna för såld vård asyl överstiger budget med 5,5 mnkr ackumulerat mars och överstiger även utfallet för motsvarande period förra året med 4,5 mnkr. För enbart mars månad 8 (14)

13 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 överstiger dessa intäkter budget med 2,2 mnkr. Ökningen beror på ökad produktion dels genom ökat antal vårdtillfällen och dels genom ökad vårdtyngd. Intäkterna för övrig såld vård understiger budget med 0,8 mnkr ackumulerat mars men är i nivå med samma period förra året. För enbart mars månad överstiger övrig såld vård budgeten med 0,6 mnkr. Den somatiska slutenvården består av fler vårdtillfällen men med en lägre DRG-vikt, vilket leder till lägre ersättning. Övriga intäkter överstiger budget med 9,9 mnkr ackumulerat mars samt överstiger utfallet för motsvarande period förra året med 23,2 mnkr. För enbart mars månad överstiger de övriga intäkterna budgeten med 6,5 mnkr. Avvikelserna ackumulerat mars beror på ersättningar för läkemedel 6,9 mnkr, ökad flyktingtillströmning 3 mnkr, förlossningsvård 2,2 mnkr, psykisk ohälsa 0,8 mnkr och Patos (digitalt verksamhetsstöd, patologi) 0,5 mnkr. Däremot har sjukhuset inte erhållit ersättning för psykiatrisatsning 2016 som är budgeterat med 3,4 mnkr tom mars, eftersom det inte finns några upparbetade kostnader för detta. Kostnader: Personalkostnaderna överstiger budget med 5,3 mnkr ackumulerat mars. För enbart mars månad överstiger personalkostnaderna budget med 1,8 mnkr. Det är framför allt ökade kostnader för månadslön, jourkostnader och övertid. Även i mars finns kostnader för avveckling av personal 1 mnkr inkl soc avg. Ackumulerat mars har sjukhuset kostnader för avveckling av personal på 2,3 mnkr inkl soc avg. Kostnader för köpt vård överstiger budget med 5,1 mnkr ackumulerat mars. För enbart mars månad överstiger kostnaderna för köpt vård budgeten med 0,8 mnkr. Kostnaderna ökar inom externa köp för tillgänglighet som sjukhuset erhåller finansiering för. Kostnaderna ökar även för vårdgaranti som mestadels avser ögonsjukvård, valfrihet och övrig köpt vård (ecmo). Kostnader för bemanningsföretag överstiger budget med 6,3 mnkr ackumulerat mars. För enbart mars månad överstiger kostnaderna för bemanningsföretag 3,4 mnkr. Ackumulerat mars överskrider läkartjänsterna med 3,3 mnkr och sjukskötersketjänsterna med 2,9 mnkr. De ökade kostnaderna beror på svårigheten att rekrytera personal. Budgeten för sjukskötersketjänster lades utifrån ett regionalt beslut om att avstå från att köpa dessa tjänster. Flera enheter har efter detta fått dispens att köpa sjukskötersketjänster. Kostnaderna för sjukskötersketjänsterna är dock 1,4 mnkr högre än motsvarande period förra året. Kostnader för läkemedel är i nivå med budget ackumulerat mars. För enbart mars månad överstiger läkemedelskostnaderna budgeten med 2,2 mnkr. Kostnaderna för de läkemedel som sjukhuset finansieras för överstiger budgeten ackumulerat mars med 7,6 mnkr. När resultat och budget rensats från de läkemedel som sjukhuset erhåller finansiering för är det ackumulerade utfallet 7,8 mnkr lägre än budget. Kostnader för sjukvårdsmaterial överstiger budget med 2,9 mnkr ackumulerat mars. För enbart mars månad är kostnaderna i nivå med budget. Det är framför allt inom övriga sjukvårdsmaterial på medicin- och kirurgkliniken som den ackumulerade budgetavvikelsen återfinns. Detta beroende på ett ökat inflöde av dialyspatienter och ökat antal laparoskopiska operationer. Övriga kostnader överstiger budget med 7,9 mnkr ackumulerat mars. För enbart mars månad överstiger kostnaderna budgeten med 5 mnkr. Den ackumulerade avvikelsen beror bland 9 (14)

14 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 annat på en budgetjusteringspost 2,5 mnkr, oattesterade fakturor som hör till övriga kostnadsrader 1,3 mnkr, laboratorietjänster kopplade till Patos 2 mnkr, övriga verksamhetsanknutna tjänster 0,9 mnkr, larm o bevakning 0,7 mnkr samt ökade resekostnader 0,6 mnkr. Prognos Prognos för helåret 2016 vid utgången av kvartal 1 är beräknad till ett Resultat om 25,0 mnkr i linje med Regionstyrelsen beslut. Verksamhetens intäkter beräknas öka med ca 68,4 mnkr jämfört med budget, dels utifrån fattade beslut av Hälso- sjukvårdsnämnden om tilldelade medel inom psykiatrin, Regional produktionsplanering där vi köper främst kataraktoperationer samt ökat antal förlossningar. Såld vård asyl fortsätter att öka och prognosen för helåret är höjd med 9,2 mnkr. Inom området medicinsk service syns en ökad försäljning främst inom bild och laboratorietjänster. Övriga intäkter förväntas öka med 45,5 mnkr jämfört budget. De större posterna är ersättning ökade flyktingströmmar 11,9 mnkr, ökad behandlingsvolym Hepatit C 13,5 mnkr, satsning kvinnosjukvård 9,0 mnkr. Verksamhetens kostnader förväntas öka ca 93,4 mnkr jämfört budget. De största kostnadsposterna är ökade personalkostnader 7,8 mnkr jämfört budget, köpt vård 19,0 mnkr bestående av tillgänglighetsköp, valfriheten, vårdgarantin samt övrig köpt vård (Ecmo). Gällande kostnader för bemanningsföretag uppskattas den till 25,0 mnkr högre jämfört budget. Inom personalkategorin sjuksköterskor kommer vi ha kostnader fram till och med augusti. Gällande läkare har vi främst fortsatt kostnader inom neonatalvård, patologi, ögonsjukvård samt akutsjukvård. Sjukvårdsmaterialkostnaderna förklaras främst av ökat inflöde av dialyspatienter samt fler laparoskopiska samt fler obesitasoperationer. Övriga kostnader beräknas överstiga budget pga. Patos projektet, köpta röntgen tjänster inom Bildoch Lab verksamheten, samt larm och bevakningskostnader. 10 (14)

15 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars Åtgärder vid ekonomisk obalans De fastställda åtgärdsprogrammen 1 och 2 har ackumulerat kvartal 1 uppnått en effekt om 23,0 mnkr. De större effekterna syns inom minskad bemanning, vakanshållning inom vuxenpsykiatrin samt läkemedel. Inom läkemedel är det en lägre förbrukning än förväntat bl. a pga. ett lägre antal patienter inom Neuro- Rehab verksamheten samt byten till billigare läkemedel inom flera verksamheter. VI ser också positiva effekter utifrån produktions- och bemanningsplanering. Flera av åtgärderna förväntas nå effekt senare under året så som byte läkemedel Lucentis, SÄS Förbättringsprogram samt lönerevision. Det nyligen presenterade åtgärdsprogrammet nr 3 visar på en förväntad effekt av stopp för interna fastighetsprojekt (gäller ej beslutade projekt eller patientsäkerhetsrelaterade) 0,3 mnkr, sammanslagningen av två vårdenheter i Skene 2,3 mnkr samt påskyndad avveckling av hyrläkare på Akuten. 11 (14)

16 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars Investeringar Systemhandlingar för Södra Älvsborgs Sjukhus verksamhetsdrivna fastighetsinvesteringar Psykiatrins kvarter, Framtida laboratoriemedicin och Utbyggnad Infektionskliniken håller på att sammanställas för att presenteras till Sjukhusstyrelsen i slutet av april. Prioriteringsarbetet för utrustningsinvesteringar 2016 är klar. Av sjukhuset investeringsram har ca 15 mnkr avsatts till haverier/övrig utrustning. De största beviljade objekten över 2 mnkr är: Objekt: Belopp: Projekt Anestesi 7 Utrustning nya lokaler 3 Ultraljudsutrustning 3 Intensivvårdsrespirator 3,2 Endoskopistapel fast 2,7 Uppgradering MR3 (lab 14) 6,2 Utöver investeringar för 2016 finns det ett antal beviljade investeringar från 2015 bl. a intensivvårdsrespiratorer där upphandlingen överklagades Överföring av rammedel har skett mellan åren eftersom sjukhuset inte kan rå för denna utveckling. Eftersom beställningsarbetet för 2016-års investeringar har kommit igång först februari - mars så är utfallet på både beställningar (8,7 mnkr) och inköp (2,0 mnkr) lågt. Däremot har stor del av kvarvarande 2015-års investeringar kunnat slutföras. För 2016 har nedanstående äskanden lämnats som strategiska utrustningsinvesteringar: ESWL stötvågsutrustning för sönderdelning av njurstenar. Beräknad anskaffningskostnad 2,5 mnkr. Kolangioskop används för diagnostisering av svåråtkomliga oklara förändringar i gallgångarna. Beräknad anskaffningskostnad 1 mnkr. Två stycken 3D-laparoskopikameror till kirurg- och öronkliniken samt till kvinnokliniken. Beräknad anskaffningskostnad för två kameror 2,2 mnkr. De strategiska investeringarna är beviljade, upphandlings- och beställningsarbete har påbörjats men troligen är det enbart köpet av kolangioskopet som blir klar Av de strategiska investeringar som beviljades 2015 (SPECT CT 7 mnkr, MR 3T 13 mnkr och provbana 20 mnkr) kommer provbanan att installeras när fastighetsinvesteringen är klar, MR 3T och SPECT CT blir troligen i år. Prognos: 70 mnkr 5 Tillkommande uppdrag 5.1 Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen En klar påverkan ses på verksamheten inom Barn- och ungdomsmedicin samt BUP asylmottagning för familjer och individer. För övriga verksamheter på SÄS ses en ringa påverkan generellt. Situationen har försämrats sedan årsskiftet. För asylmottagningen bidrar 12 (14)

17 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 svårigheten att rekrytera kompetent personal. Inom Barnmedicin är besöksantalet sedan december 2015 inom öppenvård 2-3 gånger större än motsvarande tid 2014 och En klar ökning ses också inom slutenvård. Många barn har bristfälliga, påbörjade behandlingar för exempelvis barncancer och andra allvarliga tillstånd. Påverkan visar sig genom väntetider för flyktingarna till mindre prioriterade, men viktiga besök t ex för hälsokontroll och vaccination. Svårighet att få tolk i önskad omfattning, en sedan tidigare ansträngd personalsituation förvärras då möjligheter till avlastning eller omfördelning saknas, viss undanträngningseffekt ses genom längre väntetider för andra patienter beroende på medicinska prioriteringar. Inga vårdskador har rapporterats till chefläkare med anledning av belastningen, men att riskerna för detta ökar är rimligt att antaga. Inga nya lösningar till problemen har hittats, men verksamheterna arbetar med försök till optimering och resursutnyttjande. En viss minskning av antalet besök ses för februari månad. Om nedgången är tillfällig återstår att se. 6 Fördjupad rapport till egen styrelse 6.1 Förbättringsprogram sluten vård Tre delprogram har prioriterats i januari: tydliggörande av arbetsuppgifter per yrkeskategori, rondrutiner och optimering av det akuta patientflödet. Under första kvartalet har det gjorts kartläggning gällande undersköterskornas nuvarande arbetsuppgifter samt sjuksköterskornas arbetsuppgifter kopplade till legitimation. Rondrutingruppen har tagit fram mål och mätetal för arbetet. Tiden för gemensam rond på avdelningar ska mätas eftersom syftet för delprogrammet är att frigöra mera tid för patientnära arbete. En generell beskrivning för en effektiv rond har tagits fram där även patientupplevd kvalitet ska mätas. Flödesledaruppdrag för facilitering av akutflödet från dörr till dörr har testats under första kvartalet. Testet har lett till att en kort, daglig avstämning mellan avdelningskoordinatorer och akutens vårdplatssamordnare har införts. Detta har bidragit till att sjukhusinterna patientflyttar har tidigarelagts och effektiviserats samt att planen för utskriven patient på förmiddagar har följts bättre. Det nya arbetssättet inom kirurgi och ortopedi på akuten, läkarledd teambedömning, har varit svårt att upprätthålla och utveckla vidare under det första kvartalet pga olika saker. Ett närvarande, tydligt och uthålligt ledarskap i teamen ska säkras framöver. 6.2 Förbättringsprogram öppen vård Sjukhuset har som mål att öka tillgängligheten till god vård. Syftet med förbättringsprogrammet är att finna och/eller utveckla goda exempel på effektiva arbetssätt inom öppenvård och sprida dessa i organisationen för att god vårdkvalitet ska uppfyllas och upprätthållas. Det finns en programgrupp som under 2015 med bred förankring arbetat fram en "Tio-i-topp" lista på de bästa arbetssätten, best practice, inom öppenvården på sjukhuset. För 2016 arbetar vi vidare med Topp fem i tre delprogram, som ska bidra till att implementera best practice och fortsätta utveckla arbetssätten i öppenvården på sjukhuset. Dessa delprogram är: Effektiva bokningsrutiner, Produktions- och kapacitetsplanering och Säkerställa vård på rätt nivå. Vid programledningsgruppsmöte tas beslut om fortsatta aktiviteter inom förbättringsprogrammet. Där deltar sjukhusledning, verksamhetschefer, programledare, delprogramledare och övriga representanter från förbättringsprogrammet. 13 (14)

18 Delårsrapport för Södra Älvsborgs Sjukhus mars 2016 Topp fem på sjukhuset för god tillgänglighet handlar om schemaframförhållning, att patienten bokar tid själv, god kännedom hos alla om behoven och vår produktion, överenskommelse med primärvården, och enhetlig remissbedömning. Inom dessa områden arbetar programgrupperna med att ta fram effektiva arbetssätt i nära samarbete med verksamheterna. Under mars och april har två pilotkliniker startat införandet av bokningsrutiner baserade på patientdrivet bokningsförfarande, produktionsplanering och schemaläggning. Successivt skall ett införande på alla kliniker göras under året. De mätetal vi följer som programmet skall påverka är: uteblivna besök, av- och ombokningar, antal väntande samt kvalitetsbristkostnader. 6.3 Mätetal Överföra slutenvård till öppenvård 1,5/-0,25-1,3/-0,5 0/-0, ,25-1,5-1, ,25-2,5-2,75-3 Resultat enkel medarbetarenkät (NPS) Sjukfrånvaro 7,5/7,2 7,6/7,7 6,9/7,4 /6,9 /6,4 /5,9 /5,0 /5,6 /6,3 /6,2 /6,4 /6,5 Resultat enkel patientenkät (NPS) 80/80 82/80 82/80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 /80 Ekonomiskt resultat -7,0/-5,0-10,4/-2,4 0/-1,5 /-7,9 /-4,7 /-13 /21 /13 /-8,8 /-1,3 /0,9 /0,16 Medicinska kvalitetsmål Total vistelsetid < 4 t (TVT) Överbeläggningar och utlokaliseringar Väntetid första besök/behandling < 60 dagar Andel VRI enligt infektionsverktyget Trycksår uppkomna på SÄS 51/59 54/61 54/63 /65 /66 /67 /68 /69 /70 /71 /71 /70 11,5/3,0 8,6/3,0 3,6/3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 /3,0 67/ 6,8/ 69/ 5,7/4,6 5,7/6,01 5,6/5,7 /5,1 /4,5 /4,2 /4,9 /5,2 /5,08 /4,8 /4,9 /4,3 2/2,9 2,0/2,8 1,9/2,8 /2,7 /2,6 /2,5 /2,4 /2,3 /2,2 /2,2 /2,1 /2 J F M A M J J A S O N D 6.4 Tillgänglighet Tillgängligheten sista mars ser det ut enligt tabell nedan. Mottagning 30 dag 60 dag 90 dag Just nu 42% 64% 77% Faktiskt 54% 74% 81% Behandling 30 dag 60 dag 90 dag Just nu 43% 65% 79% Faktiskt 37% 68% 78% BUP 30 dag Mottagning just nu 80% Mottagning faktiskt 82% Fördjupad utredning faktiskt 75% Behandling faktiskt 76% 14 (14)

19 Bokslutsdokument RR KF BR Södra Älvsborgs Sjukhus :37 Not Utfall Utfall Resultaträkning TKR Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar 0 0 Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar 0 0 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

20 Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Investeringsbidrag Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Avsättningar 0 0 Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Förändring av redovisningsprincip 0 0 Förändring av eget kapital 0 0 Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar Aktier och andelar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Justering för årets aktiverade investeringsbidrag Förändring aktiekapital 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde Differens -1 0 Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning.

21 733 Södra Älvsborgs Sjukhus Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt 45 0 Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt

22 4. Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 25 Ränteintäkter, externt Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 5 Totalt Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 0 3 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt Totalt Totalt finansnetto Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering Totalt Försäljning anläggningstillgångar Försäljning byggnader och mark 0 0 Försäljning maskiner och inventarier Totalt Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering anskaffningsvärde 1 2 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar

23 Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 1 2 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt

24 : Ärende nr 2 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus, barn- och ungdomspsykiatrisk klinik Handläggare: Kay Eriksson Telefon: E-post: kay.eriksson@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Handlingsplan med anledning av revisionsrapport om samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa - dnr Rev Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar godkänna förvaltningens handlingsplan med anledning av revisionsrapport om samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Sammanfattning av ärendet Revisorerna i Borås Stad och Västra Götalandsregionen har påtalat brister i samverkan mellan aktörer i staden och regionen. Förvaltningen har tagit emot rapporten och har vidtagit såväl egna åtgärder som gemensamma åtgärder för de tre aktörerna Borås Stad, primärvården och Södra Älvsborgs Sjukhus. I tjänsteutlåtandet preciseras en rad åtgärder som den handlingsplan Södra Älvsborgs Sjukhus ska lämna till revisorskollegiet. Fördjupad beskrivning av ärendet Södra Älvsborgs Sjukhus har tagit emot revisionsrapport om samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Rapporten pekar på en rad brister i samarbetet mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen. I detta tjänsteutlåtande presenteras åtgärder som genomförs från sjukhusets sida. I revisionsrapporten påtalas brister i sammanfattning, se även mer utförligt i bilaga. För det första påtalar revisorerna brister när det gäller hur riktlinjer kommuniceras lokalt. För det andra påtalar revisorerna brister i hur ärenden som initierats av den andra huvudmannen hanteras. För det tredje påtalas brister när det gäller avvikelserapportering och uppföljning. Handlingsplan med anledning revisionsrapporten Ledningsgrupp Närvårdsområde Borås Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

25 Datum Diarienummer SÄS (3) Förvaltningen deltar i Borås Stads ledningsgrupp för närvårdssamverkan där revisionsrapporten varit uppe och en separat handlingsplan har utformats. Lokal arbetsgrupp för barn och unga (Västbus) Förvaltningen deltar i en lokal grupp för samverkan barn och unga i Borås. I gruppen deltar Borås Stad och barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP). Primärvården är inbjudna till denna grupp. Samverkansmöten mellan psykiatri och primärvård Vid fem samverkansmöten per år diskuterar parterna frågor som rör samverkan mellan psykiatri och primärvård. I detta forum deltar representanter från primärvårdens, vuxenpsykiatrins och barnpsykiatrins ledning. Konsultationer till primärvården Återkommande konsultationer från BUP Elinsdalsmottagning till vårdcentraler i Borås för diskussion om konkreta ärenden. Deltagande i två projekt finansierade av regionens medel för sociala investering. Hela-projektet BUP deltar i HELA - Holistiskt Engagerat Lärande för Alla, som syftar till att minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar. I HELA samverkar 11 offentliga organisationer från kommun och region med det gemensamma målet att fler ungdomar ska blir behöriga till gymnasiet efter grundskolan och att antalet avhopp från gymnasiet ska minska. Tidiga insatser för ökad skolnärvaro - projekt Syftet med projektet är att skapa en väl fungerande frånvaroregistrering för att tidigt kunna upptäcka elever med en frånvaro på över 15 procent under tre månader. Syftet är vidare att skapa gemensamma rutiner för frånvarohantering för att säkerställa att orsaken till dessa elevers frånvaro kartläggs och att samverkan över myndighetsgränserna aktualiseras om det finns behov av att upprätta en särskild individuell vårdplan, SIP. Därtill syftar projektet till att se till hur strukturen och samarbetet inom Västbus kan förbättras för att säkerställa att elevens behov av insatser tillgodoses. Båda projekten, HELA och tidiga insatser för ökad skolnärvaro innebär samverkan mellan Borås kommun, primärvård och BUP. Gemensam utvecklingsledare Det finns en gemensam delregional resurs/tjänst, finansierad av s.k. PRIO-medel, som under 2016 fått uppdrag av SÄS, primärvård och av Borås Stad att arbeta med utveckling av samverkan. Utvecklingsledaren kommer att arbeta med utgångspunkt i revisionsrapporten med de punkter i rapporten som tas upp som brister. Kommunikation av riktlinjer Remisshantering Avvikelserapportering

26 Datum Diarienummer SÄS (3) Delregional arbetsgrupp Barn och unga. BUP har fram till den 31 Mars 2016 stått för ordförandeskapet i det delregionala Utvecklingsrådet för barn och unga med utsatt situation. Utvecklingsrådet har våren 2016 gjort en framställan till Styrgruppen för närvårdssamverkan om att få fortsätta som arbetsgrupp med uppdraget: att vara stöd till de lokala Västbusgrupperna att vara styrgrupp för delregionala projekt att få arbeta med att ta hand om revisionsrapporten BUP erbjuder sig att stå för det fortsatta ordförandeskapet och vara sammankallande för denna grupp. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Suzanne Guregård Bitr. sjukhusdirektör Bilaga Rapportsammandrag Samverkan avseende barn och unga med psykisk ohälsa PowerPoint-presentation: Samverkan angående barn och unga med psykisk ohälsa Besluten skickas till Revisorskollegiet, Regionens hus Vänersborg, revision@vgregion.se

27 RAPPORTSAMMANDRAG SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Inledning Under 2000-talet har det uppmärksammats att den psykiska ohälsan bland barn och unga har försämrats. Såväl Elevhälsan och Individ- och familjeomsorg (IFO) i kommunerna som Primärvården och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) utgör viktiga aktörer för att hantera gruppen såväl genom enskilda insatser som genom samverkan. Granskningen behandlar samverkan mellan Borås Stad och Västra Götalandsregionen (VGR) avseende barn och unga med psykisk ohälsa. Syftet med granskningen har varit att bedöma om styrelse/nämnd har säkerställt samverkan mellan huvudmännen för att tillgodose lagstiftningens krav på ändamålsenliga insatser för patienten/ klienten. Granskningen har avgränsats till samverkan mellan Elevhälsan och IFO i Stadsdelsnämnden Norr Borås Stad, Närhälsan med vårdcentralerna Sjöbo, Fristad och Södra torget i Borås samt BUP inom Södra Älvsborgs sjukhus. Granskningen avgränsades vidare till ärenden som varit föremål för samverkan perioden januari-september 2015 och som avser barn som går i grundskola. Granskningsresultat Organisationsstruktur Det finns en omfattande organisation för samverkan mellan Borås stad och Västra Götalandsregionen. De primära samverkansformerna är Närvårdssamverkan och Västbus. Det samverkansorgan som specifikt har att hantera barn och unga med psykisk ohälsa är utvecklingsrådet barn och unga vuxna i utsatt situation på delregional nivå inom närvårdssamverkan. Utvecklingsrådet är beredande organ för styrgruppen Södra Älvsborg. Detta utvecklingsråd utgör också samtidigt delregional styrgrupp för Västbus Västbus Södra Älvsborg - inom ramen för Västbusstrukturen. För Borås finns också arbetsgruppen Barn och unga vuxna på lokal nivå inom Närvårdsamverkan, som är en arbetsgrupp kopplad till ledningsgruppen inom Borås närvårdsområde. Samma grupp utgör också lokal Västbusgrupp för Borås inom ramen för västbusstrukturen. En översyn av organisationen pågår. Samverkan kring målgruppen utgår från en mycket svåröverskådlig och komplex organisation, vilket medför risker för att organisationen sammantaget inte fungerar ändamålsenligt. Det framkommer vidare att det föreligger oklarheter kring uppdrag och hur organisationens olika delar relaterar till varandra. Närvaron vid möten brister i vissa fall, och deltagande representanters beslutsmandat är i många fall begränsat. Processer för samverkan Utgångspunkten för samverkan är Västbusriktlinjerna, men även de för regionen interna riktlinjerna Ett utvecklat samarbete beskrivs som centrala för att samverkan ska ske mellan verksamheterna. Återkommande är att det finns oklarheter kring första linjens vård utifrån riktlinjerna Ett utvecklat sam- Borås Stads Revisionskontor Revisionsenheten, Västra Götalandsregionen Telefonnummer: Telefonnummer: Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret, Postadress: Revisionen, Västra Götalandsregionen Borås Vänersborg Mail: revisionskontoret@boras.se Mail: revision@vgregion.se

28 Rapportsammandrag arbete. Det skapar oklarheter i ansvarsfördelningen, dels mellan Primärvården och Elevhälsan, men också mellan Primärvården och BUP. Ett annat återkommande tema är att Elevhälsan och Primärvården har svårt att bemanna sina verksamheter, liksom att Primärvården har resursbrist. Vidare har BUP problem med tillgängligheten. När det gäller Västbus framhävs bland annat Primärvårdens begränsade deltagande. Verksamheterna har identifierat verksamhetsprocesser för samverkan. Det finns dock betydande brister i frågan om huruvida dessa kan betraktas som ändamålsenliga. Det är uppenbart att regionens verksamheter, både avseende BUP och Närhälsan, inte lyckats klargöra vilken ansvarsfördelning som gäller mellan dem och kommunicera detta på ett entydigt sätt till de kommunala verksamheterna. Det föreligger motsvarande brister när det gäller västbussamarbetet där det finns olika uppfattningar mellan parterna om och i vilka former Närhälsan ska delta i samarbetet. Inte heller detta har kommunicerats på ett entydigt sätt till de kommunala verksamheterna. I detta avseende har inte heller existerande samverkansorgan lokalt lyckats med att tydliggöra kommunikationen. Stadsrevisionen i Borås Stad och Revisionsenheten i VGR noterar att det finns tydliga brister i hur ärenden som initieras av den andra parten hanteras. Ett problem uppges föreligga när det gäller kvaliteten i remisserna från Elevhälsan, vilket gör att dessa inte tas emot av BUP. I granskningen har inte kvaliteten på underlaget bedömts, men det kan konstateras utifrån genomförda intervjuer att problemet med största sannolikhet innebär fördröjningar när det gäller målgruppens tillgång till adekvata insatser. Avvikelserapportering och uppföljning Det finns brister när det gäller avvikelserapportering och uppföljning. Det framkommer av intervjuerna att avvikelser som kan förknippas med remisshantering och Västbus sannolikt inte alltid rapporteras. Några skäl som uppges är att det kan vara tidsödande och inte leder fram till något resultat. Det leder till att underlaget för uppföljningar såväl inom verksamheterna, till styrelserna som till avsedda samverkansorgan med största sannolikhet inte är fullständigt. Sammanfattande bedömning Ett grundproblem är att organisation och processer för samverkan inte har formerats utifrån barnets/ungdomens behov. Risken för att barn och unga ska fara illa är betydande. Åtgärder har genomförts i samverkansorganen, och Närvårdsamverkan har varit föremål för en översyn. Detta är dock inte tillräckligt för att säkerställa ändamålsenliga insatser för patienten/klienten. Mötesdeltagande i samverkansfora är i vissa fall bristfälligt, liksom beslutsmandatet för deltagarna. Sammanfattningsvis identifieras betydande brister: avseende hur riktlinjer kommuniceras lokalt som ett led i att identifiera ändamålsenliga processer för samverkan mellan parterna. Det är uppenbart att regionens verksamheter, både avseende BUP och Närhälsan, inte lyckats klargöra vilken ansvarsfördelning som gäller mellan dem och kommunicera detta på ett tydligt sätt till de kommunala verksamheterna. Det finns också motsvarande brister när det gäller Västbussamarbetet där det finns olika uppfattningar om Närhälsans roll i samarbetet lokalt. avseende hur ärenden hanteras som initieras av den andra huvudmannen, vilket med största sannolikhet innebär fördröjningar när det gäller målgruppens tillgång till adekvata insatser. Uppenbart är att såväl kommunen som BUP och Närhälsan inte 2

29 Rapportsammandrag lokalt lyckats klargöra hur frågan ska hanteras mellan parterna avseende avvikelserapportering och uppföljning. Det framkommer av intervjuerna att avvikelser som kan förknippas med remisshantering och Västbus sannolikt inte alltid rapporteras. Underlaget för uppföljningar inom verksamheterna, till styrelserna och till avsedda samverkansorgan är med största sannolikhet inte ändamålsenligt. 3

30 Samverkan angående barn och unga med psykisk ohälsa Dnr: Rev Genomförd av: Revisionsenheten VGR Borås stadsrevision

31 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Samverkan mellan Elevhälsan och IFO inom Borås Stad samt Primärvård och BUP inom VGR är viktig för att barn- och unga ska få vård i enlighet med lagstiftningen och gällande styrdokument. Mot bakgrund av resultatet i granskningar och risk- och väsentlighetsbedömning har revisorerna i VGR samt Stadsrevisionen i Borås Stad beslutat att granska samverkan avseende barn och unga med psykisk ohälsa.

32 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Syftet med granskningen är att bedöma om styrelse/nämnd har säkerställt samverkan mellan huvudmännen för att tillgodose lagstiftningens krav på ändamålsenliga insatser för patienten/klienten. Revisionsfrågorna är: Har styrelse/nämnd säkerställt ändamålsenlig samverkan (avseende såväl organisation som process)? Har styrelse/nämnd säkerställt ändamålsenliga rutiner för att hantera ärenden initierade från den andra huvudmannen? Har styrelse/nämnd säkerställt en ändamålsenlig avvikelserapportering och uppföljning av samverkan?

33 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Granskningen har avgränsats till samverkan mellan Elevhälsan och IFO i Stadsdelsnämnden Norr Borås Stad, Närhälsan med vårdcentralerna Sjöbo, Fristad och Södra torget i Borås samt BUP inom Södra Älvsborgs sjukhus. Granskningen avgränsades vidare till ärenden som varit föremål för samverkan perioden januari-september 2015 och som avser barn som går i grundskola.

34 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA I granskningen konstateras att det föreligger vissa brister: när det gäller deltagande och mandat i samverkansforum I granskningen konstateras att det föreligger betydande brister: avseende hur riktlinjer kommuniceras lokalt som ett led i att identifiera ändamålsenliga processer för samverkan mellan parterna avseende hur ärenden hanteras som initieras av den andra huvudmannen när det gäller avvikelserapportering och uppföljning

35 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Finns skäl att anta att de brister man pekar på i rapporten är de samma i övriga delar av Borås kommun och i andra kommuner.

36 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Brister måste lösas på olika nivåer: Vad måste lösas regionalt Vad skulle vi kunna lösa delregionalt Vad kan lösas lokalt

37 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Vad görs regionalt idag: Kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen har fått en viktig roll. Första linjen (förslag kommer i mars) Fördelning av PRIO-medel Ny psykiatriöverenskommelse

38 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Vad görs delregionalt idag: Stöd i det lokala Västbusarbetet Stöd och delregional implementering av projekt Delregional mötesplats där vi diskuterar frågor som är aktuella.

39 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Vad gör vi tillsammans lokalt/delregionalt i Borås idag: Västbusutbildning Lokalt Sociala investeringar, delfinansierade av regionen, där vi lokalt står för en stor del av direktfinansiering.

40 SAMVERKAN AVSEENDE BARN OCH UNGA MED PSYKISK OHÄLSA Möjliga utvecklingsområden lokalt: Gemensam information om samverkan (värderingar, rutiner, styrdokument) Gemensamma värderingar och rutiner för remisshantering Tydligare rutiner för avvikelserapportering

41 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus, HR-stab, miljöenhet Handläggare: Mariann Pettersson Telefon: E-post: Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Remiss: miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter , dnr MN Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna förvaltningens svar på remiss om miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit del av förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Överlag tycker förvaltningen att miljöplanen är tydlig och bra. För vissa detaljer finner dock förvaltningen att det finns skäl att framföra synpunkter. Fördjupad beskrivning av ärendet Förvaltningen har tagit emot en remiss från miljönämnden om miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Förvaltningen har tagit fram ett svar utifrån de instruktioner som preciserades i det inkommande remissbrevet, bifogas detta tjänsteutlåtande. Remissbrevet beskriver arbetet med miljöplan på följande vis: Västra Götalandsregionens miljöprogram , det andra miljöprogrammet i ordningen, antogs av regionfullmäktige i september Programmet innehåller kortsiktiga mål till 2016 samt långsiktiga mål till Miljöplanen har tagits fram utifrån delmål, aktuella resultat och utvärdering av innehållet av miljöprogram De långsiktiga målen till 2020 är oförändrade men har i miljöplanen definierats i mätbara mål och åtgärder. Förslaget till miljöplan utgår ifrån Västra Götalandsregionens fyra prioriterade miljöutmaningar; Låg klimatpåverkan, Giftfri miljö, Hållbar resursanvändning och Biologisk mångfald. Planen följer samma struktur som miljöprogrammet med sju målområden. Varje målområde innehåller mål och åtgärder på motsvarande sätt som tidigare program. Ansvarsfördelningen för respektive åtgärd har förtydligats med huvud- och stödjande ansvar. I miljöplanen har de beskrivande texterna om de fyra utmaningarna lyfts ut ur planen för att fokusera planen till mål och åtgärder. Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

42 Datum Diarienummer SÄS (3) Förslaget till miljöplan har tagits fram i nära samarbete med nyckelaktörer inom Västragötalandsregionens olika verksamheter. Arbetet har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Samtliga miljösamordnare har bjudits in till workshops i samband med två miljösamordnarträffar där det har funnits möjlighet att komma med synpunkter på mål och åtgärder. Förslaget skickas nu på remiss till samtliga nämnder och styrelser. Varje nämnd, styrelse eller bolag bör särskilt fokusera på de målområden där de har huvudansvar eller stödjande ansvar för åtgärderna och bedöma insatserna som krävs för att målen nås. Förvaltningen anser att förslaget till miljöplan överlag är bra och tydligt skrivet exempelvis är det bra beskrivet vem som ansvarar för stöd och uppföljning. Den allmänt positiva uppfattningen från förvaltningen hindrar dock inte från att förvaltningen funnit sju synpunkter i detalj att framföra: För det första, på sidan 6 under Kompetens står att grundläggande miljöutbildning tillhandahålls men planen anger inget om krav på genomförande. Förvaltningen anser att ett sådant krav bör skrivas in i planen. För det andra, sidan 7 sista meningen under Inledning står det: Därtill omfattar organisationens klimatpåverkan även tjänsteresor och anställdas resor till och från arbetet. Tjänsteresor kan VGR styra över men inte resor till och från arbetet. Planen saknar dessutom åtgärder detta. Förvaltningen ställer sig därför frågan om meningen stå kvar i sin helhet? För det tredje, på sidan 18 under Läkemedel och fotnot 47: Enligt fotnot så är sjukhus- och primärvårdsstyrelser ansvariga för Information och utbildning till allmänheten, patienter, medarbetare och beslutsfattare. Förvaltningen ställer sig frågan hur det är tänkt när det gäller information och utbildning till allmänheten, patienter och medarbetare är naturligt. Förvaltningen ställer sig dessutom frågan om vilka beslutsfattare som avses. För det fjärde, sidan 19 under Lustgas och fotnot 50: I planen bör det enligt förvaltningens uppfattning läggas till och destruerad mängd. För det femte, sidan 21 under Miljöorganisation : Lägg till koncernkontoret vid miljöavdelningen. Miljöorganisation Miljöchef, miljöstrateg, miljösamordnare eller motsvarande vara kontaktperson gentemot miljöavdelningen och miljömyndigheter För det sjätte, sidan 21 under Linjechefer : Är det så här annars tas bort? Linjechefer Eventuellt delegerat ansvar för miljöfrågorna

43 Datum Diarienummer SÄS (3) För det sjunde, sidan 22 under Miljöavdelningen på Koncernkontoret. Förvaltningen ställer sig frågan om vem som koordinerar arbetet med övriga målområden? Miljöavdelningen på Koncernkontoret Genomförande av målen i miljöplanen: 1. Koordinera arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen 2. Koordinera arbetet med övergripande åtgärder för målområde Produkter och avfall Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Heidi Ström Personalchef Besluten skickas till Miljönämnden, miljo@vgregion.se

44 : Ärende nr 04 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus, akutklinik Handläggare: Monica Hjelmgren Telefon: E-post: monica.hjelmgren@vgregion.se Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Handlingsplan för tillgänglighet på akutmottagningarna - dnr Rev Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna förvaltningens handlingsplan med anledning av revisionsrapport om tillgängligheten på akutmottagningarna. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit emot revisionsrapporten om handlingsplan tillgänglighet på akutmottagningarna. Förvaltningen har utarbetat en handlingsplan som innefattar åtta delar. Fördjupad beskrivning av ärendet Förvaltningen har tagit emot revisionsrapporten Tillgängligheten på akutmottagningarna. I ärendet anmodas styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus att besluta om en handlingsplan med anledning av rapporten. Förvaltningen ser att det finns aktiviteter som syftar till alla uppfylla tillgängligheten på akutmottagningen. Det finns en god kunskap om vad som behöver göras för att förbättra tillgängligheten och ett fokuserat arbete pågår för att lösa hur-frågorna. Syftet är att åstadkomma bestående förändrade arbetssätt som förkortar ledtiderna vilket kräver tydligt närvarande ledarskap, medarbetarengagemang och uthållighet. Avseende utvärdering av jämlik och jämställd akutsjukvård behöver dock nya aktiviteter och en handlingsplan tillskapas. Detta är handlingsplanen. 1. De pågående aktiviteterna syftande till måluppfyllelse för tillgänglighet fortsätter styras av biträdande sjukhusdirektör i samråd med verksamhetscheferna för de berörda specialiteterna. Tillgänglighetsmåtten följs upp av sjukhusdirektören varje vecka som i sin tur rapporterar till styrelsen. 2. Ledarskapet är nyckeln till att åstadkomma och bibehålla dagligt förbättringsarbete och nya arbetssätt. Förutsättningar för ledarna att finnas på plats dagligen i de olika teamen på akutmottagningen har inte varit Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

45 Datum Diarienummer SÄS (3) optimala. Situationen har förbättrats fr.o.m. april när två nya biträdande vårdenhetschefer har anställts. Dessa personer kommer att leda arbetet på plats och finnas tillgängliga i det dagliga ledarskapet och leda det nya arbetssättet. 3. Läkarledd teambedömning är arbetssättet som har börjat tillämpas inom ortopedi och kirurgi. Detta möjliggör en tidig läkarbedömning och därmed bidrar till att uppnå målet för kortare TTL. 4. Inflödet av patienterna till akutmottagningen under dygnets alla timmar är förutsägbart. Det finns en god kunskap om när patienterna söker vård och läkarschemat har ändrats för att möta detta behov. Förstärkning med en ortoped på lördagar och söndagar har skett sedan december. 5. Inläggningsbehovet är också förutsägbart till stor del. Alla avdelningar med akuta inläggningar har sedan ett år tillbaka arbetat med konceptet tom säng, numera utskriven patient. Enligt behovsberäkningen vet varje avdelning hur många patienter och till vilket klockslag behöver de vara utskrivna (förmiddag) för att kunna ta upp nya patienter från akuten. I princip rör det sig om 1-2 patienter/förmiddag. Genom detta arbete kan de första inläggningarna komma upp till avdelningarna i tid och det skapas inte onödig väntan på akuten redan mitt på dagen. 6. Vårdplatssamordnarfunktionen är i dag placerad på akutmottagningen. Denna funktion planeras att flyttas till medicin- respektive kirurgområdet för att skapa ett dragande system vid inläggningar. 7. Avdelningskoordinatorer inom medicinområdet har en kort avstämning kl Vid mötet planeras interna patientflyttar tidigt på morgonen och de planerade utskrivningarna gås igenom i förhållande till läget på akutmottagningen. 8. Jämlik vård kan utvärderas avseende kön och ålder med stöd av patientadministrativa system. Analys av dessa relaterat till ledtidsmåtten (TTL, TVT) kommer att göras under våren Därefter ska tillämpliga uppföljningsmått som driver utveckling av ökad jämlikhet tas fram för regelbunden uppföljning. Genomförande av beslut Uppföljning av de två måtten TTL och TVT kommer till styrelsen att ske i samband med rapportering av intern styrning och kontroll. Verksamhetschefen vid akutmottagningen kommer i samband med den rapporteringen att lämna sina kommentarer infogade i den samlade rapporten. I december varje år erhåller styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus särskild information om utvecklingen vid akutmottagningen. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Kaarina Sundelin Bitr. sjukhusdirektör

46 3 (3) Besluten skickas till Revisorskollegiet, Regionens hus Vänersborg, Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post:

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer SÄS Södra Älvsborgs Sjukhus, Handläggare: Kaarina Sundelin Telefon: E-post: Till styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Handlingsplan för jämlik cancervård, psykosocialt stöd - dnr Rev Förslag till beslut 1. Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus beslutar att godkänna förvaltningens handlingsplan med anledning revisionsrapport om jämlik cancervård psykosocialt stöd. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen har tagit emot revisionsrapporten om handlingsplan för jämlik cancervård, psykosocialt stöd. Förvaltningen har utarbetat en handlingsplan som innefattar nio delar. Fördjupad beskrivning av ärendet Förvaltningen har tagit emot revisionsrapporten om handlingsplan för jämlik cancervård, psykosocialt stöd. Förvaltningen har som handlingsplan tagit fram ett underlag som beskriver hur Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS) arbetar med olika delar som beskrivs i revisionsrapporten. Förvaltningen kommenterar nedan kort nio delar, aktiviteter. Handlingsplan för jämlik cancervård, psykosocialt stöd För det första, en översyn av kuratorernas och dietisternas arbetsuppgifter vid en del av SÄS kommer att göras under En betydande del av kuratorer och dietister på SÄS är anställda på en enhet med syfte på att säkra kompetensutveckling men också för att kunna rikta denna resurs där det behövs. Det sjukhusinterna behovet av fördjupat stöd varierar över tid och primärvårdens uppdrag genom KoK-bok revideras årligen. Dessa aspekter behöver beaktas när den begränsade resursen fördelas inom sjukhuset. Den planerade översynen kommer att innefatta en analys av behovet för dietister och kuratorer på SÄS och hänsyn behöver tas till medicinska riktlinjer/vårdprogram, ej bara cancerrelaterade. Efter dessa analyser ska principer för erbjudandet av fördjupat stöd revideras. Enligt förvaltningens tidigare remissvar till den regionala riktlinjen Cancervårdprocessen ökade behovet av kurator med 50 procent vilket motsvarar en hel kuratorstjänst. För det andra, en rutin för bokning av patienter till kurator finns inte idag men kommer att utarbetas under Postadress: Södra Älvsborgs Sjukhus Borås Besöksadress: SÄS Borås, Brämhultsvägen 53 SÄS Skene, Varbergsvägen 50 Telefon: SÄS Borås, vx SÄS Skene, vx Webbplats: E-post: sas@vgregion.se

63 Datum Diarienummer SÄS (3) För det tredje, enligt riktlinjen ska samtliga nedanstående patienter få ett första bokat besök till kurator: Patient som har eller bor tillsammans med barn under 18 år Patienter som inte är i förvärvsarbete och inte uppbär pension Patienter som efter brytpunktsamtal aktualiseras för palliativ vård De som enligt cancervårdteamet behöver kuratorkontakt Den första gruppen prioriteras idag genom att kurator ringer upp nydiagnostiserade patienter med minderåriga barn. Även flertalet patienter i den andra gruppen erhåller redan kontakt med kurator via kontaktsjuksköterskan. Gällande brytpunktssamtal finns idag ingen rutin för kuratorskontakt. För patienter inskrivna i Palliativt resursteam (PRIS) träffar kurator oftast de anhöriga. Patienten får själv bestämma om besök önskas. Med andra ord är kriterierna tydliga men enligt den nuvarande resursfördelningen (och p.g.a. bristen av resurs) ej möjliga att fullfölja. Efter översyn och analys (punkt 1) får ställning tas till fortsatta åtgärder. För det fjärde, Den regional medicinska riktlinjen (RMR) avseende nutrition och screening av nutritionsstatus på alla cancerpatienter är på gång i VGR. Dietistkåren på SÄS ställer sig bakom denna åtgärd och ser behov av att vikten av nutritionsperspektivet lyfts fram för denna patientgrupp. Ett genomförande kommer dock att kräva ytterligare resurser i form av fler dietister och detta behöver beaktas när VGR fastställer kommande RMR. För det femte, Regionalt cancercentrums (RCC) definition av kontaktsjuksköterskas uppgift är välkänd på de enheter där cancerpatienter vårdas och där kontaktsjuksköterskor är anställda. Enligt kvalitetsregistret INCA har de två aktuella patientgrupperna en hög täckningsgrad beträffande namngiven kontaktssjuksköterska men det har funnits brister inom andra områden på SÄS, särskilt inom gynekologisk cancer. Från och med i år har detta förbättrats och Kvinnokliniken har fått en ny tjänst för kontaktsjuksköterska. För det sjätte, uppföljning av patientens upplevelse av vården på SÄS sker i dag genom patientenkäter en gång i månaden. Enkäten kommer att kompletteras med specifika frågor som rör det psykosociala omhändertagandet under en tidsperiod om året för att särskilt hämta in synpunkter inom detta område. För det sjunde, PREM-enkäter (Patient Reported Experience Measures) kommer att skickas till alla patienter som ingår i standardiserade vårdförlopp (SVF) i år. Utskicket organiseras lika i hela landet och SÄS kommer att få ett eget svar inkluderande svar från patienter som har bröst- och prostatacancer. För det åttonde, SÄS har 11 sjukhusövergripande patientprocesser i dag och bröstcancer och prostatacancer är två av dem. Processerna har namngivna ledare som leder multidisciplinära processteam. Bröst- och prostatacancerprocesser har kommit i gång i år och det finns ett stort fokus på patientdelaktighet i alla SÄSövergripande processer. Patientföreningen för prostatacancer kommer att delta aktivt i processarbetet och i det multidisciplinära processteamet för bröstcancer

64 Datum Diarienummer SÄS (3) finns en patientrepresentant. Vederbörande är också aktiv i patient- och närståenderådet på RCC Väst. För det nionde, RCC har nyligen initierat ett konceptarbete för att skapa nytt stöd för cancerberörda, patienter och närstående, i Borås/Sjuhärad. Med stor sannolikhet kommer psykosocialt stöd och cancerrehabilitering finnas i fokus i det arbetet. Södra Älvsborgs Sjukhus Thomas Wallén Sjukhusdirektör Kaarina Sundelin Bitr. sjukhusdirektör Besluten skickas till Revisorskollegiet, Regionens hus Vänersborg, revision@vgregion.se

65

66

67

68 Jämlik cancervård psykosocialt stöd Dnr: Rev Genomförd av: EY Behandlad av Revisorskollegiet den 16 december 2015

69 Revisionsrapport 2015 Västra Götalandsregionen Granskning av cancervården det psykosociala stödet 0

70 Sammanfattning Inledning...1 Bakgrund Syfte Avgränsningar Ansvarig styrelse/nämnd Revisionskriterier Metod Styrning av cancervården med avseende på det psykosociala stödet Nationell cancerstrategi Nationella riktlinjer för cancervården Regionala cancercentrum i samverkan Regionalt cancercentrum väst Det organisatoriska sammanhanget för det psykosociala stödet inom cancervården i VGR Psykosocialt stöd inom bröstcancerprocessen Bröstcancervården NU-sjukvården Bröstcancervården Södra Älvsborgs sjukhus Patientperspektivet Kommentar Psykosocialt vid prostataprocessen Prostataprocessen vid NU-sjukvården Prostataprocessen vid Södra Älvsborgs sjukhus Patientperspektivet Kommentar Psykosocialt stöd i primärvården för bröst- och prostatacancerpatienter Uppföljning och utvecklingsåtgärder Slutsatser Sammanfattande slutsatser och bedömning...24 Bilaga 1 Intervjuade funktioner Bilaga 2 Beskrivning av behovsnivåer

71 Sammanfattning EY har på uppdrag av revisorerna i Västra Götalandsregionen genomfört en granskning av cancervården avseende det psykosociala stödet som ges till bröstcancer- och prostatapatienter. Granskningens bygger på dokumentstudier och intervjuer med ansvariga chefer och processledare samt med representanter för patientföreningar. Den sammanfattande bedömningen är att frågan om psykosocialt stöd är högst närvarande inom Västra Götalandsregionens cancersjukvård. Inom prostatacancervården har utvecklingen inte hunnit lika långt som bröstcancervården eftersom behandlingsmöjligheterna utvecklats betydligt senare. I viss mån är prostatacancervården en yngre process än bröstcancervården. Våra intervjuer indikerar att det psykosociala stödet har utvecklats betydligt under de senaste tre, fyra åren och då framför allt vad gäller kontaktsjuksköterskerollen. Det är just den rollen som fokuseras i alla riktlinjer och nationella översyner. Vårdprocessens kvalitet avgörs i hög grad av hur sammanhållen vården är och vilket stöd patienterna får. Det gäller patientens upplevelse och viss mån även det medicinska resultatet. Kontaktsjuksköterskan blir därför central liksom hens förmåga att koordinera andra rehabiliteringskompetenser utifrån patientens behov. I de allra flesta fall får bröstcancerpatienter inom SÄS och NU-sjukvården träffa en kontaktsjuksköterska vid det tillfälle då cancerdiagnos meddelas, vilket ska ske enligt riktlinjerna. När det gäller regionens och Hälso- och sjukvårdsstyrelsens styrning är bedömningen att nationella riktlinjer och program har översatts till regionens förhållanden och är väl kända i organisationen (bedömningen avser det psykosociala stödet). Ett flertal utvecklingsåtgärder pågår. Ledtider kommer att kortas i samband med att standardiserade vårdförlopp implementeras vilket är positivt för patienters upplevelser och psykiska tillstånd. Lokala förstärkningar av kuratorsstödet sker, förbättrad dokumentation för uppföljning och utbildningar är andra utvecklingsåtgärder. Ansvarsroller är tydliga och de organisatoriska arrangemang som är inrättade med linjechefer och processroller bedöms som ändamålsenliga. Det är endast vilken roll vårdcentralerna ska som är något otydligt även om vi inte identifierat några brister i relationen mellan vårdcentraler och sjukhus. I den mån det finns brister kan dessa inte härledas till en otydlig organisation och otydlig styrning. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har betonat frågan om det psykosociala stödet och har tillsammans med övriga lokala styrelser och hälso- och sjukvårdsnämnder i Regionalt cancercentrum en bra stödorganisation för att vidareutveckla stödet. Granskning visar emellertid att det finns brister och utvecklingsområden. Dessa kan sammanfattas på följande vis: Andelen patienter med cancerdiagnos som får en namngiven kontaktsjuksköterska når fortfarande inte upp till målsättningen på 95 %. Tillgången till kontaktsjuksköterskor är för låg för prostatacancerpatienter inom NUsjukvården. Skillnader mellan sjukhusen föreligger i hur patienter blir erbjudna psykosocialt stöd. De fyra prioriterade patientgrupper som ska erbjudas kuratorstöd aktivt får inte detta erbjudande, det är främst patienter med minderåriga barn som prioriteras. De flesta patienter får dock information om hur de kan kontakta kurator vid behov av stöd. Tillgången till kuratorer är bristfällig inom SÄS och med dålig kontinuitet inom NUsjukvården. Det finns enligt intervjuerna inte möjlighet att svara upp emot riktlinjer och ambitionsnivåer med nuvarande kuratorsresurs. 2

72 Långt ifrån alla kontaktsjuksköterskor har genomgått utbildningen. I viss mån har bröstsjuksköterskor denna kompetens sedan tidigare men en bättre täckningsgrad vad gäller utbildning är önskvärd. Vårdcentralernas roll i det psykosociala stödet framstår som oklart men inte nödvändigtvis som problematiskt. Uppföljningen av i vilken utsträckning som patienterna för erbjudande om kuratorstöd finns inte. Systematisk uppföljning av hur patienterna upplever vården och det psykosociala stödet finns inte vid alla vårdgivare. Både intervjuer med personal och patientföreträdare indikerar att det psykosociala stödet är viktigt och upplevs som betydelsefullt av patienterna varför ovanstående brister är angelägna att möta med utvecklingsåtgärder. Utifrån granskningens resultat ges följande rekommendationer till Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, styrelsen för NU-sjukvården och norra hälso- och sjukvårdsnämnden samt styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus och södra hälso- och sjukvårdsnämnden: Tydliggör vilka principer som ska gälla för hur erbjudande av fördjupat stöd av exempelvis kurator ska erbjudas och utifrån vilka kriterier kontaktsjuksköterskorna ska bedöma detta behov. Säkerställ att alla kontaktsjuksköterskor arbetar utifrån den definierade rollen och utifrån de frågeområden som är definierade i vårdprogrammen. Etablera en metod för att följa upp i vilken utsträckning patienter aktivt erbjuds kuratorstöd och att de prioriterade grupperna får detta erbjudande. Detta kan ske på olika sätt och bör inte öka den administrativa belastningen på sjukvårdspersonalen. Gör en analys av i vilken mån den befintliga kapaciteten av kontaktsjuksköterskor och kuratorer kan matcha behovet som definieras i riktlinjerna. Utveckla tillsammans med patientföreningarna metoder för att följa upp patienternas upplevelser och synpunkter på det psykosociala stödet och säkerställ att den uppföljningen sker lokalt vid alla sjukhus. 3

73 1 Inledning Bakgrund Cancersjukvården är en komplex och omfattande verksamhet med flera vårdgivare med olika lokalisering och styrning. Vården kräver specialiserad kunskap, individuell anpassning och tillika följsamhet till fastställda medicinska riktlinjer och vårdprogram. Bristande följsamhet till riktlinjer och långa ledtider medför ineffektivitet och sämre utfall för patienterna. Det kan både handla om stort lidande under väntan på vård och om högre dödlighet. Cancer är också i hög grad de anhörigas sjukdom. De cancerformer som drabbar flest är bröst-, prostata- och tjock- eller ändtarmscancer. Socialstyrelsen skriver: Varje år får cirka personer diagnosen bröstcancer, prostatacancer och tjock- eller ändtarmscancer. Bröstcancer utgör 30 procent av alla cancerfall hos kvinnor, prostatacancer drygt 30 procent hos män och tjock- eller ändtarmscancer cirka 10 procent hos såväl män som kvinnor i Sverige. 1 Cancervården är inte alltid jämlik. Utvärderingar visar att det finns stora nationella och inomregionala skillnader. 2 Dessa skillnader kan bero av skillnader i population men också av skillnader i organisation, vårdgivarnas handlande och vårdens utförande. Att nämnder och styrelser styr mot följsamhet till vårdprogram och effektiv organisation med korta ledtider utgör grund för bästa möjliga vård och god hushållning med resurser. Västra Götalandsregionens revisorer har i en förstudie identifierat riskområden inom cancervården. Psykosocialt stöd till patienter är ett sådant och förstudien identifierade brister i vilken mån psykosocialt stöd erbjuds och att det skiljde sig mellan olika delar av regionen. Revisorerna har valt att initiera en granskning av cancervården i flera steg och föreliggande granskning avser det psykosociala stödet. 1.1 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma om det ur patientperspektiv finns brister i vårdkedjan och givet psykosocialt stöd. För att uppnå syftet med granskningen har följande delfrågor besvarats: Har styrelsen/nämnden följt och beaktat regionfullmäktiges mål och uppdrag för cancersjukvården ställt till styrelsens uppdrag i sin budget och verksamhetsplan? Har styrelsen/nämnden tillsett att verksamhetens organisation för psykosocialt stöd i cancersjukvården är utformad på ett sätt, där ansvar och befogenheter tydliggjorts, så att en jämlik vård kan säkerställas? Säkerställer styrelsen/nämnden att verksamhetschefer har en tillräcklig organisation, uppföljning och rapportering av psykosocialt stöd? Säkerställs psykosocialt stöd vid överlämningar mellan vårdgivare? Utformas det psykosociala stödet utifrån den enskilde patientens specifika behov? 1 Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014, Socialstyrelsen, s Öppna jämförelser 2014, Cancersjukvård - jämförelser mellan landsting, Socialstyrelsen och SKL. 1

74 1.2 Avgränsningar Granskningen inriktas på hur styrelserna/nämnderna styr mot en jämlik cancersjukvård och säkerställt ett psykosocialt stöd till cancerpatienter. Granskningen avgränsas till vårdkedjan (vårdprocessen) för bröstcancer och prostatacancer. Geografisk avgränsning görs till Dalsland (NU-sjukvården) och Södra Älvsborg (Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås). Med jämlik vård avses i denna granskning vård på lika villkor oberoende av geografi och vårdgivare. Med jämlik vård avses också att den skall vara på lika villkor oberoende av kön, utbildning, ålder, födelseland, socioekonomi och psykisk sjukdom. Med lika villkor avses att för patienter med samma sjukdom och vårdbehov skall det inte finnas skillnader i vård, behandling, omvårdnad och bemötande. Mer om vad som avses med jämlik vård kan läsas i exempelvis Vårdanalys rapport En mer jämlik vård är möjlig Ansvarig styrelse/nämnd Ansvarig nämnd/styrelse är styrelsen för NU-sjukvården, styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus, styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, norra hälso- och sjukvårdsnämnden, södra hälso- och sjukvårdsnämnden och primärvårdsstyrelsen. 1.4 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterier kan hämtas från lagar och förarbeten, föreskrifter och interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Revisionskriterier kan även utgöras av vedertagen praxis eller etablerad kunskap inom området. I denna granskning utgörs revisionskriterierna av: Kommunallagen 6 kap 7 Hälso- och sjukvårdslag 1982:763 (god vård på lika villkor, delaktighet) Patientlag (2014:821) Patientsäkerhetslag (2010:659) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOFS 2011:9 (ansvar) Regionfullmäktiges mål och uppdrag i budget 2015 Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp 2015, Dnr HS Regional utvecklingsplan för cancervården i västra sjukvårdsregionen 2015 och framåt., Dnr HS Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård 2014, Socialstyrelsen Prostatacancer - Beskrivning av standardiserat vårdförlopp, Regionala cancercentrum i samverkan En nationell cancerstrategi för framtiden SOU 2009:11. Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering (2014) Regional medicinsk riktlinje för cancervårdsprocessen (2015) 3 En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård, behandling och bemötande. Vårdanalys, Rapport 2014:7. 2

75 1.5 Metod Granskningen är genomförd via intervjuer med nyckelpersoner som chefer, processägare/ledare och kontaktsjuksköterskor samt dokumentstudier. Dessutom har kortare samtal och mailkonversation genomförts med en rad aktörer vilket framgår av bilaga 1. 2 Styrning av cancervården med avseende på det psykosociala stödet Cancervården i Sverige styrs på olika nivåer. På nationell nivå finns det en nationell cancerstrategi utifrån en av regeringen tillsatt utredning Det finns säven nationella riktlinjer för cancervården som Socialstyrelsen utfärdat och på regional nivå har regionala cancercentrum etablerats. På landstings/regionnivå finns det handlingsplaner och på verksamhetsnivå formas den operativa vården utifrån de lokala förutsättningarna och de nationella riktlinjerna. 2.1 Nationell cancerstrategi En nationell cancerstrategi föreslogs av utredningen En nationell cancerstrategi för framtiden (SOU 2009:11). Utredningen var omfattande och spände över vårdens och det förebyggande arbetets alla områden. Det psykosociala stödet berördes i samband med behovet av transparent information till patienterna. Kontaktsjuksköterska beskrivs som viktig i informationen till patienterna och ska skapa tillgänglighet, kontinuitet och trygghet (s 188). Denna ska även ha en viktig roll i att tolka och individualisera cancerinformationen och därmed öka dess användbarhet för patienter och anhöriga. I utredningen beskrivs även att patienterna behöver också psykosocialt stöd utöver det som kan erbjudas av kontaktsjuksköterska. Vidare är ett av utredningens förslag att utöver uppgifterna om ledtider bör även mått på hälsorelaterad livskvalitet och patientnöjdhet inkluderas i de nationella kvalitetsregistren inom cancerområdet. Utredningen beskriver sambandet mellan den somatiska cancervårdens utvecklingstakt och behovet av psykosocialt stöd och andra rehabiliteringsinsatser. Behovet av kompetenser inom det beteendevetenskapliga fältet blir viktigare i denna utveckling. Cirka en tredjedel av patienterna uppskattas ha ett behov av någon typ av psykosocialt stöd. 2.2 Nationella riktlinjer för cancervården Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2014 för fyra cancerformer inbegriper de två cancerformer som denna granskning avser, bröstcancer och prostatacancer. I riktlinjerna framhålls behovet av multidisciplinära konferenser och att kontaktsjuksköterskan deltar i denna vid bedömningen av olika behandlingsalternativ. Uppföljning av en kontaktsjuksköterska, som bland annat kan ge psykosocialt stöd, har betydelse för patientens upplevelse och bearbetning av sin sjukdom och situation. Åtgärden kan dessutom minska onödigt långa väntetider. (s 7) 3

76 2.3 Regionala cancercentrum i samverkan Utifrån cancerstrategin och de nationella riktlinjerna har en arbetsgrupp inom Regionala cancercentrum i samverkan tagit fram ett nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering. Detta fastställdes i maj 2014 och lokala anpassningar ska göras vid respektive RCC. Vårdprogrammet utgår från följande definition av cancerrehabilitering: Cancerrehabilitering syftar till att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatserna ska ge patient och närstående stöd och förutsättningar att leva ett så bra liv som möjligt.(s 21) Denna definition inbegriper nära relaterade begrepp som psykosocial onkologi, palliativ vård, understödjande vård och survivorship. Begreppet psykosocialt stöd i denna granskning avser alltså en komponent i cancerrehabiliteringen. Behovet av det psykosociala stödet ska påverka vilka insatser och vilka kompetenser som bör kopplas in. Behovet delas in i fyra nivåer; Grundläggande, särskilda, avancerade och mycket avancerade behov. Se bilaga 2. I vårdprogrammet, liksom i alla styrdokument, betonas vikten av att vården arbetar multiprofessionellt med cancerpatienter. Teamarbetet beskrivs som en nyckel till att det psykosociala stödet kommer in i vårdprocessens tidiga skede. Som ett exempel kan nämnas att kirurgkliniken vid SU nyligen infört en dokumentationsregel som innebär att en multidisciplinär konferens inte får registreras om inte kontaktsjuksköterskan är med. Regionala cancercentrum i samverkan har även tagit fram en broschyr som beskriver kontaksjuksköterskans roll och uppdrag. Beskrivningen bygger på de generiska texter som finns i cancerstrategin och i andra nationella dokument. Kontaktsjuksköterskan ska ha det övergripande ansvaret för patienten och närstående under hela vårdkedjan och ska vara tillgänglig för patienterna. Roll och uppdrag beskrivs på följande vis i broschyren: 4

77 I samband med kontaktsjuksköterskans roll betonas vikten av s.k. aktiva överlämningar. Det innebär att den som har ansvaret för patienten tar kontakt, muntligt och skriftligt, med nästa instans. Om ansvaret lämnas över från en kontaktsjuksköterska till en annan ska alltså sådana kontakter tas. Vården ska även ge rehabiliteringsinsatser för att förebygga och reducera de fysiska, psykiska, sociala och existentiella följderna av en cancersjukdom och dess behandling. Rehabiliteringsinsatser kan vara: Krisstöd i samband med utredning, diagnos, behandling och efter behandling Mobilisering och fysiska rehabiliteringsåtgärder för att återfå funktion efter kirurgi Insatser kan vara av social karaktär så som information om samhällets resurser Psykologiskt stöd och råd för att vara fysiskt aktiv i syfte att orka sina behandlingar och förebygga fatigue (trötthet) Regionala cancercentrum i samverkan har dessutom år 2014 tagit fram ett nationellt vårdprogram för bröstcancer. Det psykosociala omhändertagandet och rehabiliteringen ägnas stort utrymme och bygger på en inventering av forskning inom området. Vanliga symptom i samband med cancersjukdomen beskrivs; trötthet, sömnsvårigheter, ångest, depression och kognitiva funktionsnedsättningar. Bland de icke-medicinska behandlingsmetoder som beskrivs finns fysisk aktivitet, psykologisk behandling samt dansoch rörelsebehandling. Kontaktsjuksköterskans funktion framhålls som viktig för att i samråd med patienten forma en kvalitativ vård inom det psykosociala området. 5

78 Kontaktsjuksköterskans arbete bygger på att hon eller han betraktar patienten från ett helhetsperspektiv, det vill säga i en fysisk, psykisk, social och existentiell dimension. Psykisk sjuklighet kan identifieras tidigt, och kontaktsjuksköterskan kan stödja patienten i krisreaktionen samt vid behov hänvisa till andra vårdgivare. Tidigt psykosocialt stöd har betydelse för patienternas upplevelse av sjukdomen, för deras möjligheter att bearbeta sin kris och för att uppnå bästa behandlingsresultat. Vid diagnosen eller vid det första besöket på den cancerbehandlande kliniken är det därför av avgörande betydelse att etablera en förtroendefull relation i kontakten mellan kontaktsjuksköterska och patient (s 202). Det finns även en checklista med förslag på vad kontaktsjuksköterskan ska ta upp med patienten (s 203). Förmedla hopp Komplettera läkarens information Bekräfta känslor Identifiera patientens sociala nätverk och sociala stöd Ge information om patientföreningar Ge praktisk information Ge information om den postoperativa vården Ge information om sjukskrivning I motsvarande vårdprogram för prostatacancer beskrivs att normala krisreaktioner ska kunna handläggas av den behandlande läkaren tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vid mer komplicerade krisreaktioner ska hänvisning kunna ske till resursperson med särskild kompetens, t.ex. kurator eller psykolog. Kontaktsjuksköterskans uppgifter beskrivs på samma sätt som för bröstcancer med tillägget att ta initiativ till parsamtal för de patienter som har en partner samt ge rådgivning vid sexuell dysfunktion. 2.4 Regionalt cancercentrum väst Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat om en plan för införandet av standardiserade vårdförlopp. Framför allt är det en åtgärd för att säkerställa kortare ledtider och likvärdig vård. Genom finansieringen av Regionalt cancercentrum Väst (RCC Väst) har styrelsen formulerat ett uppdrag för att utveckla cancervården regionalt utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram. I detta uppdrag till RCC Väst specificeras bland annat att vårdprocesserna ska vara sammanhållna och med fast vårdkontakt och god rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i mars 2015 om regional utvecklingsplan för cancervården 2015 och framåt. I denna utvecklingsplan berörs det psykosociala stödet och cancerrehabiliteringen. Bland annat konstateras att det för närvarande (mars 2015) finns ca 200 kontaktsjuksköterskor inom 18 diagnoser i regionen. Målet är att 80 procent av patienterna ska ha en dokumenterad kontaktsjuksköterska och för att nå det målet krävs att fler kontaktsjuksköterskor utbildas. Det finns nu en utbildning på 30 högskolepoäng som RCC Väst arrangerar. RCC Väst genomförde en kartläggning av det psykosociala stödet till cancerpatienter. Det saknades genomgående rutiner för psykosociala insatser, brister fanns i teamarbetet och kompetenser tillvaratogs inte enligt kartläggningen. Kartläggningen identifierade en avsaknad av rutiner för följande områden: Hur insatser erbjuds till patienter och närstående När dessa insatser erbjuds Till vem insatserna erbjuds 6

79 Vilka insatser som ska erbjudas Skillnader mellan inneliggande patienter och polikliniska patienter Dessutom visade kartläggningen stora skillnader när det gäller i vilket skede och i vilken utsträckning kuratorer blir involverade i processen, det fanns exempel där kuratorer träffar samtliga patienter. Urologpatienter lyftes av flera aktörer fram som en eftersatt patientgrupp. En rad förbättringsåtgärder föreslås i rapporten Utveckling av psykosocialt stöd och cancerrehabilitering från Av de åtgärder som är vidtagna utifrån utredningen nämns: Regionsgemensamma lärande nätverk för kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister Projekt kring barn som anhöriga i cancervården Regional bearbetning av det nationella vårdprogram för rehabilitering som togs fram 2014 som bland annat resulterade i Regionalt medicinsk riktlinje Enligt intervjuad utvecklingsledare vid RCC Väst är det framför allt kuratorer som är den relevanta kompetensen för cancerpatienter eftersom de arbetar utifrån ett salutogent perspektiv vilket innebär att de har fokus på det friska och möjligheterna att kunna fungera i vardagen trots sjukdomen. De verksamma kuratorerna anser enligt utvecklingsledaren att det med nuvarande resurs inom specialistsjukvården inte är möjligt att träffa samtliga patienter för individuell bedömning och det kommer troligen att uppstå undanträngning av andra patienter för att uppfylla kraven i den nya regionala medicinska riktlinjen (se nedan). I samband med införandet av denna äskades resurser för att kunna uppfylla de riktade kuratorsinsatser som finns angivna där, men detta avslogs. RCC Väst har även bildat ett patient- och närståendeperspektivråd som ska bidra i utvecklingsarbetet för cancervården. Rådet arbetar särskilt med områdena bemötande/kommunikation, psykosocialt stöd, rehabilitering, Min vårdplan och helhetsansvar. För närvarande går det inte att följa upp i vilken utsträckning som kuratorstöd erbjuds men det pågår aktiviteter för att eventuellt kunna registrera detta i kvalitetsregistret INCA. Hälso- och sjukvårdsdirektören har 2015 fastställt en regional medicinsk riktlinje för cancervårdsprocessen, Cancervårdsprocessen. Riktlinjen är utarbetad av RCC Väst och är en generell riktlinje för all cancervård. Riktlinjen betonar vikten av dialog och delaktighet för att patienten så långt det är möjligt ska kunna medverka i de ställningstaganden som sammanfattas i vårdplanen. Kontaktsjuksköterskans roll preciseras och utöver beskrivningen ovan anges att patient/närstående ska kunna nå kontaktsjuksköterskan vid minst 2 angivna telefontider per vecka samt information om hur kontakt kan tas i akuta situationer. Det finns i riktlinjerna även angivet hur hälsovårdsråd ska ges och hur cancerrehabiliteringen ska planeras och baseras på Nationellt vårdprogram för rehabilitering Bland annat anges att fyra patientgrupper aktivt ska erbjudas kontakt med kurator. Patienter som har eller bor tillsammans med barn under 18 år Patienter som inte är i förvärvsarbete och inte uppbär pension Patienter som efter brytpunktssamtal aktualiseras för palliativ vård Patienter som enligt cancervårdteamet behöver kuratorskontakt 7

80 Med aktivt erbjudande menas att patienten rutinmässigt ska få tid till kurator. Om patienten tackar nej genom att utebli eller avbeställa ska detta respekteras. När patientens pågående onkologiska behandling (till exempel operations-, strål- eller cellgiftsbehandling) givits inneliggande eller polikliniskt på sjukhus är avslutad, bör cancerrehabiliteringen fortsätta i primärvården (Närsjukvård/Vårdval Rehab/vårdcentral mm) även i de fall viss ytterligare uppföljning inom specialistsjukvården är planerad. Aktiv överlämning genom till exempel remiss, telefonsamråd eller vårdplanering ska göras av kontaktsjuksköterska, läkare eller respektive rehabiliteringsprofession till mottagande kollega i primärvården. (s 5) 3 Det organisatoriska sammanhanget för det psykosociala stödet inom cancervården i VGR För båda vårdprocesserna är det huvudsakligen tre organisatoriska enheter som är involverade i vården; vårdcentraler, kirurgkliniker och onkologkliniker. Det kan delvis se olika ut i regionens olika hälso- och sjukvårdsområden. Både prostatapatienter och bröstcancerpatienter behandlas vid kirurgkliniken både vid SÄS och vid NU-sjukvården. Vid klinikerna finns det en urologmottagning och en bröstmottagning. Strålbehandling av patienter från NU och SÄS bedrivs av SU men vissa av SU:s strålningsapparater finns i Borås varför patienter från SÄS strålas där medan patienter från NU-sjukvården strålas i Göteborg. Vid varje sjukhus/hälso- och sjukvårdsområde finns det en lokal processledare för respektive vårdprocess med ett uppdrag att samordna och utveckla vården för respektive patientgrupp. Som en sammanhållande och samordnande funktion för hela regionen finns det en regional processägare för bröst- respektive prostatacancervården. Dessutom finns det en processägare för den onkologiska vården. Processägarna genomför varje år dialogmöten/turné till respektive sjukhus för att följa upp utvecklingen och beskriva nuläget. I det ovan beskrivna organisatoriska sammanhanget kan vårdprocessen beskrivas i nedanstående generella flöde. Det finns olikheter vid de olika sjukhusen och sjukvårdsområdena och det psykosociala stödet ges på olika sätt och i olika skeden vilket beskrivs i de två kommande avsnitten. Vid båda granskade sjukhus finns speciella bröstmottagningar som är specialiserade på just bröstcancerpatienter. Motsvarande specialiserade mottagningar finns ännu inte för prostatacancerpatienter vilket framför allt beror på att bröstcancervården har en längre historia med kurativ behandling. Bilden nedan ger en förenklad bild av de mest centrala momenten i vårdförloppet. 8

81 9