Prognostiseringsplan för Prognostiseringsforumet för kunnande

Transkript

1 Prognostiseringsplan för Prognostiseringsforumet för kunnande

2 I prognostiseringsplanen prioriteras följande utgångspunkter Ett branschöverskridande och klusterbaserat perspektiv Beaktande av behoven av kunnande och utbildning hos nuvarande och ny arbetskraft Kombination av kvalitativ och kvantitativ prognostisering Utnyttjande av kvalifikationsklassificeringar Nätverksaktiga verksamhetssätt Utnyttjande av digitala arbetsplattformar Princip om informationsdelning och öppen information Rapportering av olika processfaser så snabbt och koncist som möjligt Satsningar på resultatkommunikation och utnyttjande av resultat Utnyttjande av försökstänkande Producerar information som stöd för utveckling av utbildning och utbildningspolitiskt beslutsfattande Erfarenheter från Dynamo-projektet, MITENNA-modellen och VOSE-projekten utnyttjas Utbildningsstyrelsen 2

3 Centrala prognostiseringsprocesser Basprocess för prognostisering VOSE-prognostiseringar (VOSE=Valtakunnallinen osaamistarpeitten ennakointi, riksomfattande prognostisering av behov av kunnande) Tema- och fenomenprojekt Syntesprojekt Utbildningsstyrelsens prognostiseringsprocesser kopplas nära till Prognostiseringsforumet för kunnande Utbildningsstyrelsen 3

4 Prognostiseringsplanen fördelas över fyra år Under den första hälften av perioden är prioriteringen att ta fram behoven av kunnande och utbildning inom alla områden, dvs. basprocessen för prognostisering (juni 2017 februari 2019) De övriga prognostiseringsprojekten genomförs under mars 2019 december 2020 Utbildningsstyrelsen 4

5 Basprocess för prognostisering

6 Arbetets karaktär Fem stycken endagsworkshoppar arrangeras Den första workshoppen är gemensam för alla, de fyra övriga arrangeras enligt prognostiseringsgrupp Behandlingen i prognostiseringsgrupperna delas in i en underbranschvis behandling. Det finns 3 5 definierade undersektorer per prognostiseringsgrupp. Workshopparna föregås av arbete på digitala plattformar (edelfoi och Webropol), och resultaten utgör ett underlag för arbetet i workshopparna Arbetet stöds genom bakgrundsutredningar Ordförandena och sekreterarna i prognostiseringsgrupperna ombeds ge kommentarer på workshopparnas genomförandeplaner Utbildningsstyrelsen 6

7 Basprocess för prognostisering edelphi 1 Workshop 2 Enkät om affärssegment Bakgrundsmaterial 3 Workshop 4 Enkät om nuläget i utbildningen IDENTIFIERING AV FRAMTIDENS FÖRÄNDRINGS- FAKTORER OCH SKAPANDE AV EN GEMENSAM FRAMTID Megatrender, drivare, signaler, trender Behandling av scenarioteman Behandling av den totala sysselsättningen och branschstrukturen Workshop 1 Bakgrundsmaterial 1 INDENTIFIERING AV FRAMTIDA PROGNOSTISERINGS GRUPPSVISA FÖRÄNDRINGS- FENOMEN Drivare, trender och signaler Fortsatt bearbetning av scenarier edelphi 2 IDENTIFIERING AV AFFÄRSVERKSAMHET, PRODUKTION OCH FRAMTIDENS ARBETSLIV Affärssegmenten och utmaningar gällande deras utveckling Produktionsnätverk Sysselsättningens utveckling Workshop 3 Bakgrundsmaterial 2 PROGNOSTISERING AV BEHOV AV KUNNANDE OCH UTBILDNING Identifiering av kluster-, branschoch yrkesgruppskvalifikationer Prognostisering av uppgiftsstrukturen Höjningsmål för utbildningsnivån Enkät om behov av kunnande FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING AV UTBILDNING OCH KUNNANDE Utvecklingsutmaningar gällande kunnande, lärande och utbildning Utveckling av den nuvarande arbetskraftens kunnande Bedömning av behovet av ny arbetskraft Workshop 5

8 WS 1: Identifiering av framtidens förändringsfaktorer och skapande av en gemensam framtid (1/3) Gemensam för prognostiseringsgrupperna Framtidens förändringsfaktorer identifieras och en gemensam framtidsbild skapas. Workshoppen föregås av en edelfoi-panel, där man behandlar megatrender, drivare, signaler och trender. Panelens resultat samt scenarioutkast som skapats utifrån dem förs till workshoppen, där de förädlas vidare. Målet är att 1 2 scenarier ska väljas som underlag för fortsatt arbete senare. VTT:s branschprognos, som utvärderar arbetskraftsbehovet fram till 2035, används. Utbildningsstyrelsen 8

9 WS 1: Identifiering av framtidens förändringsfaktorer och skapande av en gemensam framtid (2/3) Workshoppen behandlar branschprognosen i förhållande till kvalitativa scenarioutkast. På detta sätt förenas kvantitativ och kvalitativ prognostisering. Branschprognosen behandlas med tolv branschers noggrannhet. Tanken är alltså att diskutera om VTT:s branschprognos behöver justeras i någon riktning i fråga om dessa branscher utifrån behandlingen av kvalitativa fenomen. Frågeställningen kan till exempel vara huruvida framtidens målorienterade utvecklingstrend är ett mer servicedominerat eller mer industridominerat Finland än tidigare. Utbildningsstyrelsen 9

10 WS 1: Identifiering av framtidens förändringsfaktorer och skapande av en gemensam framtid (3/3) Som ett resultat skapas scenarier om utvecklingen av den totala sysselsättningen och branschstrukturen. På så sätt skapas alltså en gemensam syn på alternativen för den totala utvecklingen av arbetsmarknaden och näringsstrukturen. Samtidigt skapar detta grova ramar och en gemensam referensram för scenarierna för de enskilda prognostiseringsgrupperna. Det bör även observeras att VTT:s arbetskraftsprognos skapar ramar och begränsningar för behandlingen av sysselsättningsutvecklingen. Med andra ord bestämmer branschprognosen vilket det totala arbetskraftsbehovet år 2035 är. Detta är den begränsning eller det tak som inte kan överstigas i behandlingen. Begränsningen återspeglas även på de fortsatta prognostiseringsgruppsvisa behandlingarna, där sysselsättningsutvecklingen granskas i närmare detalj och per bransch. Utbildningsstyrelsen 10

11 WS 2: Identifiering av framtida förändringsfenomen för de enskilda prognostiseringsgrupperna Workshoppen föregås av en edelfoi-panel, där man behandlar megatrender, drivare, signaler och trender. Fenomenen tillämpas mer detaljerat separat för varje prognostiseringsgrupp. Som förändringsfenomen bedöms även utvecklingstrender inom affärssegment och produktionsnätverk i underbranscherna. En del av fenomenen kan vara samma som under den första edelfoi-omgången, men de bedöms i förhållande till prognostiseringsgruppernas framtidsutmaningar. Resultaten från edelfoi behandlas i workshoppen och utifrån dessa vidarebearbetas 1 2 scenarioutkast som valts utifrån den första workshoppen. Det kan till exempel finnas två slags scenarier: a) ett business as usual (BAU)-scenario, som utgår från en fortsättning på nuläget, samt b) ett målscenario, där utgångspunkten är den önskade utvecklingstrenden. Utbildningsstyrelsen 11

12 WS 3: Identifiering av affärsverksamheten, produktionen och arbetslivet i framtiden (1/2) I workshoppen behandlas affärsverksamhet, produktion och arbetsliv; verksamheten studeras I workshoppen studeras affärssegment, dvs. konkret verksamhet, såsom produktionsprocesser, digitalisering, kundprocesser, marknadsföring, distributionskanaler, försäljning osv. samt tillhörande utvecklingsutmaningar i förhållande till scenarierna. Workshoppen föregås av en enkät, där sakkunnigas syner på utvecklingsutsikterna för affärssegmenten efterfrågas. Dessutom studeras produktionsnätverk. Prognostiseringsgruppens underbranscher kan ha kopplingar till flera andra underbranscher som kan finnas i någon annan prognostiseringsgrupp. Produktionsnätverk kan bildas av dessa. Utgångspunkten är en tanke om att ingen bransch kan fungera helt ensam, utan de måste samarbeta med andra branscher, dvs. bilda produktionsnätverk. Utbildningsstyrelsen 12

13 WS 3: Identifiering av affärsverksamheten, produktionen och arbetslivet i framtiden (2/2) Produktionsnätverk skapar förutsättningar för att scenarierna kan förverkligas. Att studera produktionsnätverk skapar möjlighet att studera branschöverskridande helheter. Produktionsnätverken studeras i förhållande till scenarierna. Till slut studeras utvecklingen av sysselsättningen enligt de underbranscher som ingår i prognostiseringsgrupperna i förhållande till scenarierna. Utbildningsstyrelsen 13

14 WS 4: Prognostisering av behov av kunnande och utbildning (1/3) I workshoppen prognostiseras behov av kunnande och utbildning. Samtidigt beaktas all tidigare insamlad information och scenarier. Vid prognostiseringen av behov av kunnande utnyttjas en kvalifikationsklassificering med tre nivåer. 1) branschöverskridande kvalifikationer som till naturen är generiska osv. metakunskaper (soft skills) och s.k. klusterkvalifikationer eller -kunskapsbehov 2) branschspecifika kvalifikationer (t.ex. kunnande gällande lagstiftning eller teknik) 3) yrkesgruppsvisa kvalifikationer. Workshoparbetet föregås av en Webropol-enkät som efterfrågar sakkunnigas syn på behoven av kunnande som motsvarar det målorienterade scenariot samt utvecklingen av antalet sysselsatta i de viktigaste yrkesgrupperna i branschen. Utbildningsstyrelsen 14

15 WS 4: Prognostisering av behov av kunnande och utbildning (2/3) Enkäten baserar sig på behov av kunnande som identifierats tidigare. Det bedöms huruvida betydelsen av behoven har ökat, minskat eller förblivit oförändrad. I detta sammanhang diskuteras även vilka nya och okända behov av kunnande som kan uppstå i framtiden. Resultaten bedöms och preciseras i den vidare behandlingen i workshoppen. I workshoppen prognostiseras uppgiftsstrukturen i det följande skedet. Det genomförs genom att bedöma utvecklingen av antalet sysselsatta inom centrala yrkesgrupper för prognostiseringsgruppen på medellång och lång sikt. Enkätresultaten används även här som stöd. Den övergripande utvecklingen av yrkesgrupperna bedöms till slut genom att summera yrkesgrupperna i 3 5 uppgiftsnivåer, som 1) chefs-/expertnivå, 2) yrkeskunnignivå och 3) stöd-marginalarbetskraftsnivå. Dessutom kopplas centrala kvalifikationer till uppgiftsnivåerna under processen. Utbildningsstyrelsen 15

16 WS 4: Prognostisering av behov av kunnande och utbildning (3/3) Till slut sammanställs de yrkesgrupper som summerats på uppgiftsnivå och deras behov av kunnande. På så sätt fås ett kunskapsunderlag som prognostiseringsgrupperna producerat. Utifrån underlaget kan Utbildningsstyrelsens prognostiseringsenhet beräkna volymmässiga utbildningsbehov för hela arbetskraften. Uppgiftsstrukturen är en konkret metodologisk komponent som förenar kvantitativ och kvalitativ prognostisering. I workshoppen bedöms dessutom diskussionen om målen att höja utbildningsnivån för nuvarande sysselsatta i underbranscherna utifrån målen för att höja hela befolkningens utbildningsnivå. Utbildningsstyrelsen 16

17 WS 5: Förslag till åtgärder för utveckling av utbildning och kunnande (1/2) I workshoppen diskuteras förslag till åtgärder för utveckling av utbildning och kunnande. Workshoppen föregås av en Webropol-enkät om utbildningens nuläge och utmaningarna gällande utveckling av den nuvarande arbetskraftens kunnande. Resultaten behandlas vidare i workshoppen. Utifrån behandlingen bedöms eventuella utvecklingsutmaningar gällande kunnande, lärande och utbildning som är gemensamma för underbranscherna och prognostiseringsgruppen. I den andra fasen bedöms för olika arbetskraftsgrupper utvecklingsbehoven gällande kunnande, lärande och utbildning på medellång sikt. Sådana grupper kan till exempel vara personer som nyligen kommit till branschen (till exempel från andra branscher, från att ha varit arbetslösa och som kommit utanför arbetskraften), personer som hålls kvar i branschen (i samma uppgifter eller som bytt uppgifter) samt sådana som blivit arbetslösa från branschen. Utbildningsstyrelsen 17

18 WS 5: Förslag till åtgärder för utveckling av utbildning och kunnande (2/2) Till slut diskuteras bedömningar av behovet av ny arbetskraft, dvs. i praktiken ungdomars utbildningsbehov. Detta föregås av kalkyler uppgjorda av Utbildningsstyrelsen, vilka förutom tidigare kvalitativ och kvantitativ information beaktar kalkylmässiga faktorer, som avgång av arbetskraft, utbildningens effektivitets- och verkningsfullhetsfaktorer (som genomströmningsgrad) samt den prognostiserade utvecklingen för de yngre åldersklasserna. Efter denna beräkning, som är bekant från Mitenna-modellen, ges resultaten till workshoppen för bedömning. Resultaten är ett resultat av de föregående skedena, och följaktligen kan inga betydande ändringar göras i dem förutom närmast preciseringar per studieområde och stadium särskilt i fråga om specialområden där antalet är litet. Utbildningsstyrelsen 18

19 Bakgrundsmaterial Som stöd för prognostiseringsprocessen och prognostiseringsgrupperna produceras bakgrundsmaterial för respektive prognostiseringsgrupp i tre faser. Bakgrundsmaterialet stöder prognostiseringen genom att ge grundläggande information om underbranschernas nuläge och utveckling. Bakgrundsmaterialen innehåller information 1) om den övergripande utvecklingen inom prognostiseringsgruppernas underbranscher och närmare information om sysselsättnings- och utbildningsstrukturen - företagens omsättning, personal och verksamhetsställen - antal sysselsatta per bransch och branschernas vanligaste utbildningsområden - nya studerande och studerande som avlagt examen enligt utbildningsområde 2) om kvalifikationsklassificeringar gällande kunnande för prognostiseringsgruppernas underbranscher 3) om nuläget och utvecklingen av centrala utbildningar som svarar mot prognostiseringsgruppernas behov av kunnande. Utbildningsstyrelsen 19

20 Tidsplanering Startseminarium (juni 2017) edelphi 1 (juni 2017) Möjlighet till organiserande möten för prognostiseringsgrupperna (september 2017) Workshop 1 (november 2017) edelphi 2 (januari 2018) Workshop 2 (mars 2018) Webbenkät 1 (april 2018) Workshop 3 (juni 2018) Webbenkät 2 (september 2018) Workshop 4 (november 2018) Webbenkät 3 (december 2018) Workshop 5 (februari 2019) Resultatseminarium (april 2019) VOSE-projekt, tema- och fenomenprojekt, syntesprojekt ( ) Slutseminarium (december 2020) 20