Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet

Transkript

1 Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet

2 Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering av yrkesmässiga kompetensbehov Genomfördes av Utbildningsstyrelsen med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för identifiering av kompetensbehov (VOSE) under tiden Målet var att utveckla en nationell modell för identifiering av kompetensbehov. Modellen omfattar: Prognosmetoder Prognosprocesser Prognosnätverk Ett system för kommunikation och information

3 Vilka kompetenser behövs i olika branscher och yrken nu, om 5 år, 10 år, 20 år? Inom yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen? Inom ungdoms- och vuxenutbildningen? En nationell modell för identifiering av framtida kompetensbehov utvecklades Val och avgränsning av bransch Bakgrundsutredningar om branschen Framtidsscenarier om branschen Framtida kompetensbehov, förslag för utvecklandet av utbildning Rapportering och informationsspridning

4 Branschen avgränsades Barnrådgivningen Familjedagvård Gruppfamiljedagvård Vård i hemmet Öppen dagvård Barnklubbar Specialdagvården Specialsjukvården DAGVÅRDEN Barnträdgårdslärare Barnskötare Assistenter Övrig personal Barnskyddet Tal- och verksamhetsterapeuter Kultursektorn Förskolan Skolan

5 Förändringsfaktorer och drivkrafter för utveckling Klimatförändringen Krav på hållbar utveckling Globaliseringen Befolkningen åldras Kunderna blir mer krävande Mångprofessionalism Den teknologiska utvecklingen Betydelsen av att kunna hantera information och kunskap ökar Snabbt förändrade kunskaps- och kompetensbehov Regionutvecklingens riktning Det mångkulturella

6 Framtidsscenarier för social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet 1. Världen förändras, inte vården 2. Välfärd och vård nedmonteras 3. Mångprofessionalism och smörgåsbord: barn- och familjecenter 4. Dagvården digitaliseras

7 Scenario 1: Världen förändras, inte vården Nuvarande strukturer bibehålls inom social- och hälsovården och dagvården, men omständigheterna förändras. Färre skattebetalare och fler pensionärer ger en svagare offentlig ekonomi. Den åldrande befolkningen ger dessutom ett ökat vårdbehov. Behovet av svenskspråkig arbetskraft inom det sociala området ökar med 21 % fram till Stor risk för arbetskraftsbrist inom vården. Invandringen är inte tillräcklig för att svara mot behoven. Arbetskraftsbristen i samhället ökar förvärvsarbetet och ger ett ökat tryck på dagvården. Familjedagvården kompletterar, men det är svårt att finna familjedagvårdare. Hemvårdsstödet för hemvård, eftersom stat och kommun inte har råd och förvärvsarbete prioriteras. Vård hemma ökar inte. De sociala problemen ökar och avspeglas i dagvården. Behov av särskilt stöd fortsätter öka. Stora skillnader mellan regioner och kommuner. Kommunerna i Svenskfinland avfolkas inte, men i vissa regioner åldras befolkningen mer än i andra. Dels stora, dels små kommuner. Dels utvecklat tvärprofessionellt arbete, dels stagnerad utveckling. En del kommuner har överfört dagvården till bildningssektorn, andra håller kvar den inom socialoch hälsovården som ofta sköts i samarbete mellan flera kommuner. Det finns ett glapp i samarbetet mellan dagvård, rådgivning och skola i många kommuner. Familjerna är allt mer krävande och har varierande önskemål, som det är svårt att svara emot. Majoriteten av barnen har tvåspråkig bakgrund. Tvåspråkiga enheter skapas på många ställen för att effektivera dagvården. Bristen på dagisplatser innebär att kommunerna delvis köper privata dagvårdstjänster. Svenska små dagvårdsaktörer klarar sig dåligt i upphandlingen. Gamla trygga strukturer för barnen splittras, dessutom är det stor personalomsättning i daghemmen

8 Scenario 2: Välfärd och vård nedmonteras Finland reser sig inte ur finanskrisen, ekonomin försämras katastrofalt när antalet skattebetalare minskar och åldringarna och långtidsarbetslösa ökar. Samtidigt uppkommer arbetskraftsbrist pga pensioneringen. Ingen invandring. Avfolkning i glesbygden, sociala problem i tätorterna. Vården klarar inte ens av miniminivån. Ingen förebyggande vård, alla resurser går till akuta problem. Pandemier sprider sig och lamslår samhället. Dagvårdsavgifterna höjs. Föräldrar utan arbete får inte dagisplats och lågavlönade och arbetslösa blir hemma med barnen. Familjedagvården ökar. Fattigdomen och de sociala problemen ökar i barnfamiljerna. Antalet omhändertagna barn ökar. Barnskyddet hinner inte med uppsökande verksamhet och många barn far illa förrän åtgärderna sätts in. Dagvårdsgrupperna blir större, assistenterna och det särskilda stödet minskar.personalen är utbränd och personalomsättningen hög. Obehöriga hoppar in. Tredje sektorn tar över en del uppgifter i vissa kommuner. Dagvården på svenska lider särskilt mycket av arbetskraftsbrist. Tvåspråkiga daghem skapas för att nå effektivitet. Ingen pedagogisk eller teknologisk utveckling. Inga satsningar på nya strukturer eller tvärprofessionellt arbete.

9 Scenario 3: Mångprofessionalism och smörgåsbord: barn- och familjecenter Sysselsättningsläget är gott i landet, vilket ökar invandringen och förvärvsarbetet och ökar trycket på dagvården. Den åldrande befolkningen ger ett ökat vårdbehov. Behovet av svenskspråkig arbetskraft inom hela det sociala området ökar med 26 % fram till år Dagvården utvecklas till en attraktiv och flexibel arbetsplats när det gäller lön, arbetstider och organisering. Invandrare tar gärna anställning på daghem och även män söker sig till branschen. Samarbete mellan dagvårdssektorn och utbildningen inom området stärks för att förbättra rekryteringen och innehållet i utbildningen. Barnskötare och barnträdgårdslärare utbildas t.ex. genom läroavtal och med smidiga flerformsstudier. Utbildningen på olika nivåer samarbetar. Dagvården är kundtillvänd och betjänar de alltmer heterogena familjerna: tvåspråkiga, nyfinländare. Kommunerna har inrättat barn- och familjecenter med samlade tjänster gällande dagvård, rådgivning, skola, barnskydd och särskilt stöd. Föräldrar erbjuds olika flexibla lösningar: hel- och deltidsvård, öppen dagvård, vård under nätter och helger. De tvärprofessionella centren och teamen gör dagvården mer hälsofrämjande och förebyggande. Särskilda behov, t.ex. psykiatrisk vård, talterapi, specialpedagogik, uppmärksammas i ett tidigt skede. Språkligt stöd ges de två- eller flerspråkiga barnen. Språkbad erbjuds enspråkiga barn. Kulturen tas in i verksamheten. Dagvården stöder aktivt fostran i hemmet och förbereder för livslångt lärande och samarbetar med skolan. Centren utvecklas till svenskspråkiga samlingsplatser i städer och byar och förstärker den svenskspråkiga identiteten bland barnen. Verksamheten är tvärprofessionell och slimmad med tydlig ansvarsfördelning. Vissa tjänster köps privat.

10 Scenario 4: Dagvården digitaliseras Finlands ekonomi har stärkts pga teknologiska innovationer, som lyft Finland ur krisen och bidragit till en ny kraftig högkonjunktur och export även inom tjänster och vård. Detta har bidragit till en relativt god offentlig ekonomi. Sysselsättningsläget är gott, invandringen ökar. Det ökade förvärvsarbetet ökar trycket på dagvården. Vården blir preventiv och i hög grad självadministrerande med hjälp av olika former av intelligent teknologi, t.ex. Robotar, intelligenta material och hjärtskanners. Expertis inom vården kontaktas oberoende av tid och plats via moderna medier. Föräldrar arbetar mer hemifrån och barnen kan delvis vara hemma. Många föräldrar vill köpa tjänster till hemmen eller utnyttja öppna dagvårdstjänster. Dagvårdsmöjligheter utvecklas även i samband med arbetsplatserna. Daghemmen är IKT-utrustade med stora interaktiva datorskärmar. Teknologin blir en naturlig del av leken och barnen och dagvårdspersonalen har möjlighet till kontakt med föräldrarna under dagen. Personalen kan smidigt ta hjälp av experter för olika former av särskilt stöd genom videokonferensverktyg och i communitys inom de sociala medierna.

11 De centrala yrkesgrupperna definierades Hälsovårdare Närvårdare, familjedagvårdare, specialhandledare och skolgångsbiträden Barnträdgårdslärare, specialbarnträdgårdslärare och socionomer

12 Allmänna kompetensbehov för hela branschen kommunikation och kundorientering yrkesroll, mångprofessionalism och arbetskultur problemlösningsoch innovationsförmåga pedagogik kulturella aspekter och språk

13 Exempel på allmänna kompetensbehov inom branschen Pedagogiskt kunnande Ledarskap Kunskap om familjer och familjedynamik Kommunikationsförmåga Förmåga att kommunicera digitalt Yrkesetiken och sekretesskunskap Förmåga att identifiera problem och ingripa i ett tidigt skede Säkerhets-, risk- och kriskunnande Kulturkännedom och språkkunskaper samt språklig medvetenhet Interkulturell pedagogik Mångprofessionellt samarbete Nätverkskunnande Ett lösningsfokuserat förhållningssätt Yrkesidentitet och och yrkesstolthet

14 Viktiga faktorer och arbetsskeden i scenarioarbetet Branschen, yrkesgrupperna och utbildningarna avgränsades tydligt En prognosgrupp med bred sammansättning tillsattes Svaga signaler samlades in, analyserades och bildade större fenomen, trender och drivkrafter De viktigaste trenderna och drivkrafterna inspirerade till de fyra scenarierna Vilda kort identifierades för de olika scenarierna. Detta gav bl.a. upphov till hotbilder särskilt i katastrofscenariot, som känns relevant med tanke på att skapa beredskap för extrema situationer Kompetensbehov identifierades i de olika scenarierna De tre mest relevanta yrkesgrupperna inom branschen identifierades och både allmänna och yrkesmässiga kompetensbehov fastslogs för dessa De allmänna kompetenserna konkretiserades för branschen och yrkesgrupperna Scenarierna pekade också på behov av nya arbetsuppgifter, funktioner och yrken

15 Hur pilotgruppen ansåg att resultaten kan användas I arbetet med läroplaner och utbildningsprogram Som material i workshopar på utvecklingsdagar för dagvårdspersonal Som diskussionsunderlag i undervisning För att väcka diskussion och nya tankar

16 Projektets hemsida: ing/kompetensbehov/vose_projektet Rapporten: