Alternativa framtidsscenarier för dagvård och annan barn- och familjeverksamhet
|
|
- Simon Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Heidi Backman/ Barnen är framtiden Alternativa framtidsscenarier för dagvård och annan barn- och familjeverksamhet Scenarierna är utarbetade av Heidi Backman och Kristel Englund på basis av en bakgrundsutredning om socialoch hälsovårdsbranschen (Christian Dahlkvist, Utbildningsstyrelsen maj 2009) och en bakgrundsutredning om dagvården samt barn- och familjeverksamheten (Heidi Backman, Kristel Englund, Utbildningsstyrelsen mars 2010). Scenarierna bygger på en allmän uppfattning om den framtida samhällsstrukturen och samhällsekonomin i landet. Logiken i de olika scenarierna bygger till denna del på ett grundscenarie (scenarie 1 nedan) och ett målscenarie (scenarie 3 och 4 nedan), som Pekka Tiainen vid arbetsministeriet utarbetade inom ramen för den nationella prognostiseringen av kvantitativa arbetskrafts- och utbildningsbehov (Arbetskraft 2025, arbetsministeriet 2007 och Heidi Backman, Yrke 2020, Utbildningsstyrelsen 2009). Dessutom har ett katastrofscenarie utarbetats (scenarie 2 nedan). Framtidsscenarierna presenterades i pilotgruppen för social- och hälsovårdsbranschen/dagvården på VOSEprojektets arbetsseminarium Scenarierna behandlades mer grundligt på VOSE:s arbetsseminarium och scenarierna har uppdaterats enligt denna diskussion. Scenarierna har också presenterats för bl.a. studiehandledare, barnträdgårdslärarstuderande och för kommunala tjänstemän som ansvarar för småbarnsfostran. Yhteenveto Skenaarioiden laatimisesta ovat vastanneet Heidi Backman ja Kristel Englund. Skenaarioita laadittaessa on käytetty pohjana VOSE-projektissa tehtyä sosiaali- ja terveysalan taustaselvitystä (Christian Dahlkvist, toukokuu 2009) sekä päivähoitoalan taustaselvitystä (Heidi Backman, Kristel Englund, maaliskuu 2010). Tulevaisuusskenaariot esiteltiin VOSE-projektin työseminaarissa ja työseminaarissa sosiaali- ja terveysalan/päivähoitoalan pilottiryhmälle. Pilottiryhmän ryhmätöiden tavoitteena oli tunnistaa tulevaisuuden osaamistarpeita lasten päivähoidossa ja kokeilla miten skenaariotyöskentely soveltuu ennakoinnin apuvälineeksi. Tulevaisuuden osaamistarpeita pohdittiin neljän eri skenaarion pohjalta: Skenaario 1: Maailma muuttuu, päivähoito ei Skenaario 2: Hyvinvoinnin ja hoidon alasajo Skenaario 3: Lapsi- ja perhekeskukset Skenaario 4: Päivähoito verkossa
2 1. Världen förändras, inte vården Nationalekonomin och sysselsättningsläget Nuvarande strukturer bibehålls inom social- och hälsovården och dagvården, men omständigheterna förändras. Färre skattebetalare och fler pensionärer ger i framtiden en svagare offentlig ekonomi. Den åldrande befolkningen ger dessutom ett ökat vårdbehov. Behovet av vårdpersonal är stort inom både åldringsvården och inom andra delar av vården. Det finns stora svårigheter med att få tillräckligt med personal till social- och hälsovården, eftersom branschen har låg status och ungdomarna är allt mer bekvämlighetsinriktade. Finlands invandringspolitik fortsätter som tidigare och invandrare blir inte en central ny resurs i arbetslivet. De invandrare som kommer till Finland slussas i hög grad in i finsk utbildning och blir i allmänhet inte svenskkunnig vårdpersonal. Behovet av svenskspråkig arbetskraft inom det sociala området ökar med ungefär 20 procent fram till 2020 (grundscenariet i Yrke 2020). Det råder därför stor risk för arbetskraftsbrist inom vården. Arbetskraftsbristen i samhället ökar förvärvsarbetet och ger därför ett ökat tryck på dagvården, trots att antalet barn inte ökar väsentligt. Kommunerna och vården Skillnaderna mellan de kommuner som klarar sig bra och dem som har svårigheter blir större och det uppstår en viss tudelning mellan kommunerna. Det är stora skillnader också mellan regionerna. Flyttningsrörelsen från norra och östra Finland till de stora städerna i söder fortsätter och speciellt Helsingforsregionen är överbelastad. Landsbygden blir allt tommare och domineras av pensionärer och en del småbarnsfamiljer. Kommunerna i Svenskfinland avfolkas inte, men i vissa regioner åldras befolkningen mer än i andra. Det finns dels stora kommuner, dels små kommuner och detta inverkar på hur vården organiseras. Vissa kommuner har utvecklat nya modeller för tvärprofessionellt arbete t.ex. på så sätt att dagvården, skolan och rådgivningen samarbetar på olika sätt, medan andra inte har förnyat sina strukturer och sätt att arbeta på. Den sociala marginaliseringen ökar och det leder till ett ökat behov av personal inom bl.a. mentalvården, vården av missbrukare och barnskyddet. Det har uppstått en situation där de olika vårdsektorerna konkurrerar med varandra om både pengar och arbetskraft. Teknologin har utvecklats, men inom socialoch hälsovårdsbranschen har man inte lyckats med att utnyttja den på bästa möjliga sätt. Det har uppstått ett glapp mellan den privata sektorn som bättre lyckats lära sig att utnyttja tekniken och den offentliga sektorn som varit långsammare på området. Verksamheten för barn och familjer På nationell nivå är småbarnsfostran överförd till utbildningssektorn, vilket förstärker pedagogikens tyngd i verksamheten. En del kommuner har överfört dagvården till bildningssektorn, andra håller kvar den inom social- och hälsovården som ofta sköts i samarbete med flera kommuner. Det finns därför i många kommuner ett glapp i samarbetet mellan dagvård, rådgivning och skola.
3 Familjedagvården kompletterar i viss mån vården i daghem, men det blir allt svårare att finna familjedagvårdare. Hemvårdsstödet för vård av barn hemma minskar, eftersom stat och kommun inte har råd och de politiska besluten uppmuntrar till ökat förvärvsarbete. Vård hemma ökar därför inte. De sociala problemen ökar och avspeglas i dagvården. Behov av särskilt stöd fortsätter öka bland barn. Familjerna är allt mer krävande och har varierande önskemål på dagvården, som det är svårt att svara mot. Majoriteten av barnen har tvåspråkig bakgrund. Tvåspråkig dagvård skapas på många ställen av praktiska skäl i syfte att effektivera dagvården, inte av pedagogiska skäl t.ex. i form av språkbad. Bristen på behörig personal inom den svenskspråkiga dagvården är stor. En stor del av dagvårdspersonalen talar finska eller ett annat språk som modersmål vilket leder till att barnens språk inte utvecklas på ett optimalt sätt. Bristen på dagvårdsplatser innebär att kommunerna delvis köper privata dagvårdstjänster. Svenska små etablerade dagvårdsaktörer klarar sig dåligt i upphandlingen. Gamla trygga strukturer för barnen splittras, dessutom är det stor personalomsättning i daghemmen. Kompetensbehov Av personalen krävs en djup kunskap i pedagogik, men också en bred kunskapsbas i övrigt. Dagvårdspersonalen behöver samarbetsförmåga. Inriktningen på fostran och pedagogik betonar betydelsen av samarbete med barnskyddet. Förändringar i familjestrukturen ökar behovet av specialkunnande, t.ex. specialpedagogik, psykologi. Trygghet och kontinuitet är viktigt i den här modellen. Modersmålet och språkkunskaperna likaså. Särskilt i vissa regioner ökar behovet av interkulturell fostran och kompetens, dvs. personalen bör kunna bygga upp kommunikationen mellan barn med olika nationella, språkliga och kulturella bakgrunder.
4 2. Välfärd och vård nedmonteras Nationalekonomin och sysselsättningsläget Finland reser sig inte ur finanskrisen och ekonomin försämras katastrofalt när antalet skattebetalare minskar och åldringarna och de långtidsarbetslösa ökar i antal. Statens ekonomi är dessutom ansträngd pga. skuldbördan efter den ekonomiska krisen. Samtidigt uppkommer inom många branscher arbetskraftsbrist pga. pensioneringen, samtidigt som det fortfarande råder långtidsarbetslöshet. Finland får ingen större invandring som skulle underlätta tillgången på arbetskraft. Kommunernas ekonomi försämras katastrofalt och staten förmår inte heller garantera en dräglig servicenivå. Välfärdssamhället nedmonteras och det förebyggande arbetet är obefintligt. Kommunerna och vården Det sker en avfolkning i glesbygden, medan sociala problem uppstår i tätorterna. De regionala skillnaderna är mycket stora och vissa delar av landet är så gott som tömt på yngre befolkning. Det finns fortfarande många små kommuner som har svårt att klara av servicenivån. Kommunerna höjer avgifterna inom socialoch hälsovården. Vården klarar inte ens miniminivån. Det finns ingen förebyggande vård, eftersom alla resurser går till att lösa akuta problem. Pandemier sprider sig och lamslår samhället. Tredje sektorn har tagit över en del av de uppgifter som tidigare hörde till kommunerna eftersom ingen annan sköter om dem, men även den sektorn har svårt att klara av att uppfylla behoven, och bristen på kompetenta yrkesmänniskor är stor. Social- och hälsovården har blivit impopulär som arbetsplats. Kunder och patienter, som har möjlighet, åker utomlands för att få vård. Höginkomsttagare har börjat ta allt fler privata försäkringar medan de som inte har råd med det ofta blir utan vård och hjälp. Social- och hälsovårdens uppgift har allt mer blivit att åtgärda akuta problem snarare än att agera förebyggande. Patienterna och kunderna har blivit mer krävande, men den offentliga sektorn har inte lyckats leva upp till de krav folk ställer. Mycket resurser går åt till de juridiska tvister situationen gett upphov till då missnöjda medborgare på olika sätt drar det offentliga inför rätta. Förtroendet för kommunernas service är lågt. Nya sjukdomar och hälsoproblem har uppstått som en följd av att man inte har satsat på förebyggande verksamhet. Verksamheten för barn och familjer I en del kommuner är dagvården överförd till bildningsväsendet, i andra finns den kvar inom grundtryggheten. Dagvårdsavgifterna höjs vilket leder till att alla inte har råd med dagvård. Föräldrar utan arbete har inte längre en subjektiv rätt till dagvårdsplats. Lågavlönade och arbetslösa blir hemma med barnen och andelen familjedagvård och hemvård ökar. De sociala problemen och fattigdomen i familjerna ökar som en följd av arbetslösheten. Föräldrarna har allt mer problem vilket avspeglar sig på barnen som också mår sämre och saknar framtidstro. Alkohol- och drogproblemen ökar. Unga söker sig inte till vård och utbildning. Antalet omhändertagna barn ökar när en del familjer isoleras och marginaliseras. Barnskyddet hinner inte med uppsökande verksamhet och många barn far illa förrän åtgärderna sätts in.
5 Dagvårdsgrupperna blir större och det särskilda stödet minskar. Personalen är utbränd och personalomsättningen hög. En stor andel obehöriga och mer lågavlönade yrkesgrupper hoppar in, även föräldrar, mor- och farföräldrar. Det finns inte barnträdgårdslärare i alla grupper, de tar främst hand om svårare barngrupper. Tredje sektorn tar över en del uppgifter i vissa kommuner. Dagvården på svenska lider särskilt mycket av arbetskraftsbrist. De flesta svenskspråkiga familjer är tvåspråkiga och finskan tar allt större utrymme. Tvåspråkiga daghem skapas för att nå effektivitet, inte av pedagogiska skäl. Kommunerna har inte råd med någon pedagogisk eller teknologisk utveckling inom dagvården. Inga satsningar görs på nya strukturer eller tvärprofessionellt arbete. Kompetensbehov Det finns inga resurser till preventiva åtgärder utan det gäller för personalen att släcka bränder. För personalen kommer det att vara speciellt utmanande att kunna prioritera arbetet på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Personalen måste ha en mycket bred kunskapsbas för att kunna sköta alla uppgifter. Personalen sköter även barnskyddsfrågor och behöver kunskaper om drogproblem, mentala problem och sociala problem. Olika kompetensnivåer ställer krav på ledarskapet och personer med kompetens bör även kunna leda och handleda de obehöriga vid sidan av de professionella yrkesgrupperna. För ledningen är det strategiska tänkandet viktigt när det gäller prioriteringen av arbetsuppgifter. Kommentarer Det var skrämmande att jobba med det här scenariet, för man hittar en del sådant som kommunerna redan nu har satt igång. Scenariet inte är helt realistiskt för det finns alltid goda sidor med allt och man kan alltid utveckla goda sidor av alla situationer. Redan nu borde alla svenskspråkiga barnträdgårdslärare ha handledarutbildning för det finns så många obehöriga i dagvården. Kommentarer av ansvariga för småbarnsfostran i kommuner Det skulle vara mycket billigare för kommunen att anställa en socialarbetare som kan arbeta uppsökande. Ett omhändertaget barn kostar kommunen mycket stora summor. Beslutsfattare ser inte alltid detta. Familjedagvården kan vara ett bra alternativ förutsatt att familjedagvårdarna är utbildade, vilket de kanske inte är i det här scenariet. I många kommuner kan t.ex. föräldrar som stannar hemma med tre egna barn få familjedagvårdarlön från kommunen. Tvåspråkiga enheter är en bra sak, men om det blir blandspråkiga grupper är det riktigt illa.
6 3. Barn- och familjecenter Nationalekonomin och sysselsättningsläget Sysselsättningsläget är gott i landet, vilket har ökat andelen förvärvsarbete. Finland har liberaliserat sin invandringspolitik vilket har lett till ökad invandring och en god tillgång på arbetskraft. Samhället har råd att satsa på den offentliga vården. Den åldrande befolkningen ger ett ökat vårdbehov. Nativiteten minskar inte heller, snarare ökar den i takt med invandringen, vilket ger ökat behov även av olika former av verksamhet för barn och familjer. Behovet av svenskspråkig arbetskraft inom hela det sociala området ökar med ungefär 25 procent fram till år Kommunerna och vården Livskraftiga kommuner har bildats med stabil ekonomi och utvecklingskraft och en ändamålsenlig arbetsfördelning inom social- och hälsovården har skapats mellan stat och kommun. Många uppgifter inom specialsjukvården har flyttat över till hälsovården, t.ex. vård av astma, diabetes och barnsjukdomar, där läkare och skötare jobbar i par och team för att betjäna utgående från barnens och familjernas specifika behov. Nätverkstänkandet genomsyrar kommunernas verksamhet, liksom det förebyggande hälsofrämjande arbetet. Det här har lett till att bl.a. de sociala problemen i familjerna är färre och man har lyckats stoppa ökningen av många folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, vuxendiabetes, övervikt och depression. Organisationer bidrar i hög grad med motions- och kostfrämjande insatser. Arbetsplatserna inom social- och hälsovårdsbranschen har gjorts attraktivare genom satsningar på personalens välmående. Man har t.ex. infört mer flexibilitet när det gäller arbetstider. Personalen har större möjligheter att sammanjämka familj och arbetsliv och orkar arbeta längre. Kommuner har byggt upp små enheter inom de stora vårdenheterna för att skapa trygghet och gemenskap. Både klienterna och personalen trivs därför bättre. Antalet korttidsanställningar har minskat och andelen fast anställd personal har ökat. Samarbetet mellan olika förvaltningsgrenar fungerar bättre och gränserna mellan förvaltningsgrenarna är inte längre så strikta. Verksamheten är tvärprofessionell och slimmad med tydlig ansvarsfördelning. Vissa tjänster köps privat. Det är vanligt att arbeta i tvärprofessionella team. Man har lyckats bli av med negativa attityder gentemot andra yrkesgruppers kunnande genom förändringar i examensstrukturerna och innehållet i utbildningarna. Könssegregationen inom arbetslivet minskar och alltfler män utbildar sig till t.ex. vårdyrken. Det här underlättar tillgången på arbetskraft inom social- och hälsovårdsbranschen. Den invandrade arbetskraften har även bidragit till att förbättra situationen, men ger också upphov till nya krav och behov inom den offentliga sektorn, bl.a. inom utbildningen och vården. Man har lindrat den stora pensionsavgångens effekter genom omstruktureringar som gör att arbetsfördelningen inom personalen är ändamålsenlig och den nya personalen har bättre utbildning än tidigare.
7 Barn- och familjeverksamheten Tillgången på arbetsplatser är god, vilket leder till att den ökade sysselsättningsgraden och förvärvsarbetet ökar trycket på dagvården. Nativiteten sjunker inte heller, snarare ökar den något i takt med att invandringen ökar. Dagvården har överförts till bildningsväsendet både på nationell och lokal nivå, vilket ökar kontinuiteten i den verksamhet som riktar sig till barn och pedagogiken lyfts tydligare fram i småbarnsfostran. Dagvården utvecklas till en attraktiv och flexibel arbetsplats när det gäller lön, arbetstider och organisering. Invandrare tar gärna anställning på daghem och även män söker sig till branschen och bidrar med olika syner på vården på ett positivt sätt i arbetsgemenskapen. Samarbetet mellan arbetsgivarna inom dagvården och yrkes- och högskoleutbildningen av dagvårdspersonal stärks för att förbättra rekryteringen och kompetensen inom småbarnsfostran. Barnskötare och barnträdgårdslärare utbildas t.ex. genom läroavtal och med flerformsstudier så att arbete och studier smidigt kan kombineras. Det här bidrar även till ett livslångt lärande och en aktiv utvecklingskultur på arbetsplatserna inom dagvården och annan barnverksamhet. Daghemmen har också utvecklats till attraktiva arbetsmiljöer och ändamålsenliga kreativa lärmiljöer för barnen. Dagvårdspersonalen har tillsammans med arkitekter utvecklat dagvårdskoncept med kulturlaboratorier, pedagogiska vattenbassänger och lekparker, motionsmöjligheter och lugna rum. De här koncepten har t.o.m. utvecklats till en exportprodukt. Museer, bibliotek, teatrar och svenska rum i omgivningen utnyttjas som externa lärmiljöer för daghemsbarnen. Kommunerna har inrättat barn- och familjecenter eller nätverk med samlade tjänster för småbarnsfostran, hälsorådgivning, skola, barnskydd och särskilt stöd, t.ex. talterapi. Dagvården är kundtillvänd och betjänar de alltmer heterogena familjerna, t.ex. två- och flerspråkiga familjer med olika kulturella bakgrunder och nationaliteter. Rådgivningen gör förebyggande hembesök. Föräldrar erbjuds olika flexibla dagvårdslösningar: hel- och deltidsvård, öppen dagvård, vård under nätter och helger. Daghemmen kan välja olika profiler och föräldrar kan på större orter välja mellan olika inriktningar för sina barn, t.ex. språk, konst och kultur, genusfrågor, naturvetenskap och hållbar utveckling. Kulturen tas t.ex. in i verksamheten i form av olika uttrycksformer, t.ex. bild, form, musik, mediefostran och berättelser. Pedagogiken ligger i fokus. De tvärprofessionella centren, nätverken eller teamen gör dagvården mer hälsofrämjande och förebyggande. Särskilda behov uppmärksammas i ett tidigt skede och behövliga insatser, t.ex. psykiatrisk vård, talterapi och specialpedagogik, sätts in. Hälsofrämjande insatser som gäller motion och kost integreras i dagvården. Språkligt stöd ges de två- eller flerspråkiga barnen. Språkbad erbjuds enspråkiga barn. Olika kulturella bakgrunder beaktas. Det görs satsningar på kommunikationen mellan barn med olika bakgrund. Dagvården stöder aktivt fostran i hemmet och förbereder för livslångt lärande och samarbetar med skolan. Centren utvecklas till svenskspråkiga samlingsplatser i städer och byar och förstärker den svenskspråkiga identiteten bland barnen. Seniorer tas, anpassat till deras ork, in som coachar för personalen och bidrar även som sagoläsare och med andra t.ex. kulturella inslag.
8 Dagvården har blivit attraktiv som arbetsplats och det anses vara trendigt att arbeta med barn. Yrkesgrupperna inom dagvården har en yrkesstolthet och kunderna, familjerna, ges olika former av vårdgarantier. Kommunerna och andra arbetsgivare samarbetar mycket med de utbildningsanordnare som ger vårdutbildning. Samarbetet ökar utbildningens arbetslivsmotsvarighet och dagvården får ta del av den utveckling och forskning inom branschen som utförs vid läroanstalter och högskolor. Kompetensbehov Dagvårdspersonalen behöver nya kompetenser för att kunna hantera den mångkulturella situationen, exempelvis behöver de en interkulturell kompetens, dvs. hur barn från olika kulturer inklusive den finländska kan kommunicera med varandra, grundläggande kunskap om olika kulturer, religioner och integrering. De behöver kunna förklara för föräldrarna hur det finländska systemet och de finländska traditionerna fungerar. Kommunikations- och samarbetsförmågan är viktig både med tanke på kontakten till föräldrar, tjänstemän och beslutsfattare i kommunen. Mångkulturell specialpedagogik utgör ett nytt behovsområde. Vårdpersonalen behöver kunskap om exotiska sjukdomar. Personalen är en viktig språklig förebild för barnen och särskilt för de tvåspråkiga barnen och invandrarbarnen. Därför är utmärkta kunskaper i dagvårdsspråket och en språklig medvetenhet viktig i arbetet, liksom även kunskap om två- och flerspråkighet, hemspråksstöd samt kunskap om språkduschar och språkbad. Alla dagvårdare borde vara språkpedagoger. En del av personalen har invandrarbakgrund och behöver fortbildning i svenska. Kunskaper i främmande språk, särskilt engelska och ryska, behövs också. Tolkar behövs i allt högre grad inom dagvården, barnskyddet och barnrådgivningen. Personalen bör ha en stark yrkesidentitet och professionalism och pedagogiken är ett centralt element i kunskapsbasen bl.a. med tanke på möjligheten att kunna arbeta i mångprofessionella nätverk. Kännedom om sekretess och tystnadsplikt betonas i det här scenariet. Personalen skall kunna arbeta i mångprofessionella team och vara utvecklingsinriktad (projektkunnande, flexibilitet och inre företagsamhet, reflektionsförmåga). Kunskap i ledarskap av mångprofessionellt arbete och förändringsarbete behövs, liksom en positiv attityd till livslångt ledarskap och ett visionärt ledarskap; att man vet vad man gör och varför. Liksom i skolan blir barnträdgårdslärarens roll som handledare, coach eller mentor viktigare både i förhållande till barnen och kollegorna. En mer forskningsbaserad kunskap behövs i dessa yrken. En genuspedagogik bör t.ex. etableras i verksamheten. Hälsofrämjande kunskaper om motion och kost behövs samt en kunskap och förmåga att identifiera särskilda behov och att ingripa i ett tidigt skede. Ledarnas förmåga att främja arbetsvälmående och psykisk hälsa inom personalen blir allt viktigare. Yrkesstolthet och en förmåga att marknadsföra sitt eget kunnande och vara en förebild för andra blir viktigt i alla dessa yrken.
9 Kommentarer Det skulle ju vara superroligt om det blev så här. Det här är väl mer vartåt det går just nu. Kommentarer av ansvariga för småbarnsfostran i kommuner Om man får två män till dagvården i en kommun så borde de absolut placeras i samma enhet för att få stöd av varandra. Mycket av det här finns redan.
10 4. Vård på webben Nationalekonomin och sysselsättningsläget Finlands ekonomi har stärkts som en följd av teknologiska innovationer, som lyft Finland ur krisen och bidragit till en ny kraftig högkonjunktur och export även av tjänster och vård. Sysselsättningsläget är gott i landet, vilket ökar invandringen och förvärvsarbetet. Samhället har råd att satsa på den offentliga vården. Den åldrande befolkningen ger ett ökat vårdbehov. Nativiteten minskar inte heller, snarare ökar den i takt med invandringen, vilket ger ett ökat behov även av verksamhet för barn och familjer. Behovet av svenskspråkig arbetskraft inom hela det sociala området ökar med ungefär 25 procent fram till år Staten och kommunerna har satsat mycket på utveckling av teknologi, innovationer och företagsamhet. Internet och de sociala medierna har gett nya möjligheter att skapa nätverk och kontakter mellan olika sektorer och samhälls- och befolkningsgrupper. Samhället blir mer flexibelt och oberoende av tid och rum pga. de teknologiska innovationerna och de nya effektiva kommunikationsverktygen och sociala medierna. En stor del av den yrkesinriktade utbildningen och fortbildningen sker t.ex. på distans och i nätbaserad form. Samhället karaktäriseras av kostnadseffektivitet, produktivitet och innovativitet. Det finns också en stark motreaktion i samhället, slow- och ekokulturen. En allt större grupp flyttar ut till landsbygden, lever på medborgarlön, odling och hantverk. Kommunerna och vården Vården blir preventiv och i hög grad självadministrerande med hjälp av olika former av intelligent teknologi, t.ex. robotar, intelligenta material och hjärtskanners. Expertis inom vården kontaktas oberoende av tid och plats via moderna medier. Tidsbeställning görs och viss information ges helt i elektronisk form från patientens hemdator eller små pekdatorer. Patienter med liknande problem stödjer varandra och kan konsultera nätläkare. Sociala medier används för att sprida information om nya forskningsrön bland läkare. En stor del av vårdarbetet sköts i form av rådgivning via sociala medier och portaler med videokonferensverktyg av ett center på riksnivå. Besöken på de kommunala hälsovårdscentralerna minskar. Den platsoberoende teknologin avhjälper delvis problemet med läkarbrist i vissa regioner. Finland har lyckats utnyttja globaliseringen genom att skapa produktidéer av sådant som vi är bra på inom social- och hälsovårdssektorn. Geronteknologin (teknologi som underlättar äldre personers vardag) har utvecklats och gör det möjligt för äldre att bo hemma längre än tidigare. Detta i sin tur minskar behovet av vårdplatser på olika vårdinstitutioner. Finländska företag säljer geronteknologiska produkter utomlands. Man har också gjort framgångsrika samarbetsmodeller och organisationskoncept inom social- och hälsovården till exportprodukter. Detta har bidragit till en god offentlig ekonomi och möjliggjort ett upprätthållande av hög standard i vården. Social- och hälsovården har fått högre status då sektorn inte längre endast använder pengar utan även i viss mån drar in ekonomisk vinst. Andelen privata vårdtjänster och företag som producerar vårdprodukter har ökat.
11 Den utbredda slowkulturen har gett olika alternativa vårdformer en ganska stor marknadsandel. Hållbar utveckling och ekologiska värderingar har också fått ett starkt inflytande i vården. Barn och åldringar serveras t.ex. ekologisk och i hög grad närproducerad mat utan tillsatsämnen. Barn- och familjeverksamhet Föräldrar arbetar alltmer hemifrån tack vare effektiva tekniska hjälpmedel. Barnen kan delvis vara hemma. Många föräldrar vill emellertid köpa olika former av tjänster till hemmen eller utnyttja öppna dagvårdstjänster. Dagvårdsmöjligheter utvecklas även i samband med arbetsplatserna. Andelen traditionella daghem har minskat. Daghemmen är IKT-utrustade med stora interaktiva datorskärmar. Teknologin blir en naturlig del av leken för barnen. Barnen använder enkla mobiltelefoner, de fotograferar, filmar och skapar med tekniska verktyg av olika slag och de lär sig genom pedagogiska spel. Dagvårdspersonalen har möjlighet till realtidskontakt med föräldrarnas mobiltelefoner och mobila pekskärmar under dagen. Föräldrarna uppskattar möjligheten att kunna se barnen i vardagen på daghemmen. Papporna blir via tekniken aktivare i sin kontakt med personalen. Personalen kan smidigt ta hjälp av experter för olika former av särskilt stöd genom videokonferensverktyg och på olika sociala plattformer inom de sociala medierna. En specialbarnträdgårdslärare kan t.ex. på distans iaktta ett barn med särskilt stöd i leken i en normalsituation. Personalen får också en stor del av sin fortbildning eller behörighetsgivande utbildning i nätbaserad form och i kompletterande lokala studiecirklar. Familjerna utnyttjar flitigt elektroniska rådgivningstjänster som stat och kommuner erbjuder, men också i allt högre grad olika privata företag som specialiserat sig på t.ex. talterapi. Värnandet om miljön och fostran till hållbar utveckling blir en naturlig del av småbarnsfostran. Många nya daghem byggs som passivhus. Maten i daghemmen produceras i närkök av ekologiska och närproducerade råvaror. Tillsatsämnen förbjuds i storhushållen. Barnen deltar i sopsortering och matlagning som en del av fostran. Kompetensbehov Av hela personalen krävs positiva attityder till teknik, ett visst tekniskt kunnande. Tekniken har i och för sig utvecklats till stor användarvänlighet. Scenariet ställer stora krav speciellt på utbildare av utbildare och det gäller för personalen och för dem som utbildar dagvårdspersonalen att kontinuerligt uppdatera sitt kunnande. Kontakten med föräldrarna och föräldrasamarbetet är viktigt. Teknologin ställer nya krav på pedagogiken. Mediefostran och medieläskunnighet blir en viktig del av småbarnsfostran. Barnen skapar och arbetar mycket självständigt och dagvårdspersonalens roll blir mer handledande. I det här scenariet förutsätts en positiv attityd till livet. Teknologins inverkan på barns kognitiva utveckling måste förstås ännu bättre, annars kan teknologin hindra utvecklingen av barns kognitiva förmåga och skolframgång i fortsättningen.
12 Om det uppstår mer flexibilitet i arbetslivet med hjälp av tekniken och folk kommer att arbeta mera på distans och ha varierande arbetstider så uppstår det också mer krav på flexibel dagvård, det är inte längre endast nio till fem som gäller. Förmågan att kunna organisera verksamheten blir viktig. I det här scenariet är företagskunskap, inre företagsamhet, innovationsförmåga, effektivitet, kostnadsmedvetenhet och förändringsförmåga och förändringsledarskap viktigt. Det är i många av yrkena viktigt att kunna arbeta självständigt. Familjedagvårdare och olika familjehemvårdare kan behöva ett extra stöd. Slowrörelsen och den starka ekorörelsen för med sig en stark betoning av hållbar utveckling, ekologi och miljömedvetenhet i småbarnsfostran. Kommentarer Det finns en risk att tekniken får en för central roll och att människan får en sekundär position i vården. Tekniken löser inte alla problem. Det finns en tydlig tendens att man vill tänka mycket enligt det här scenariet, det finns ett intresse av att föra utvecklingen åt det här hållet. Med hjälp av sådana här skärmar kunde man lösa en del av det problemet att barnen saknar föräldrarna och föräldrarna saknar barnen speciellt i början när barnen är små. Föräldrarna kan ibland ha en orealistisk bild av hurdant det är i dagvården, på det här sättet kan de få en mer realistisk bild via tekniska hjälpmedel. Man borde sluta tala om krävande föräldrar och istället tala om engagerade föräldrar.
13 Kompetensbehov som är viktiga i alla scenarierna Pedagogiken Handledningskompetensen, mentorskap och coaching (gällande barn, föräldrar och kolleger i barnvården, även obehöriga eller t.ex. seniorer) En förmåga att aktivt skapa goda inlärningsmiljöer i samarbete med andra yrkesgrupper och sektorer, t.ex. arkitektur och utrymmen samt t.ex. bibliotek och teater i näromgivningen. Den språkliga kompetensen och medvetenheten hos personalen, som bör kunna vara en språklig förebild för barnen och stödja barnens språkliga utveckling. Det här är redan viktigt i den svenska dagvården där graden av tvåspråkighet är mycket hög och betydelsen blir allt större när flerspråkigheten ökar i samband med invandring. Ökad kompetens om andra sektorers arbete med barn Ledarskap, t.ex. o visionärt och strategiskt ledarskap, prioritering o livslångt lärande och ledarskap o reflektionsförmåga o upprätthållande och förbättrande av arbetsvälmående och psykisk hälsa (att orka) Strategisk reflektion om seniorverksamhet. Seniorverksamheten borde vara bättre organiserad och ha en form som passar äldre människor och deras fysiska ork. Äldre personer skulle också kunna agera som viktiga stödpersoner för personalen. Många deltagare påpekade att man inte får underskatta och förlora de äldre generationernas kunskap utan man borde utnyttja seniorer t.ex. som mentorer och coacher, utnyttja deras sakkunskap till att handleda personal, och inte bara för att klä på kurabyxor. Större färdighet hos personalen att kunna lobba och marknadsföra branschens och yrkets positiva sidor, för att kunna rekrytera och utveckla branschen
Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden?
Heidi Backman Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården samt inom barn- och familjeverksamheten i framtiden? VOSE-projektet Utbildningsstyrelsens arbetsseminarium 25.3.2010 Syftet är att
Läs merIdentifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet
Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Social- och hälsovårdsbranschen, dagvård och annan barn- och familjeverksamhet Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden
Läs merBarnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården i framtiden? För kunskap och bildning
Barnen är framtiden! Vilket kunnande behövs inom dagvården i framtiden? Vad är VOSE? Utbildningsstyrelsen genomför med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för prognostisering
Läs merArbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland
Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till
Läs merNÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017
NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 NÄRA DIG SFP:S KOMMUNALVALSPROGRAM 2017 Svenska folkpartiet är din röst för ett tvåspråkigt Finland. Vi jobbar genomgående och på alla plan: i kommunen, i din region
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs merIdentifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen
Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Fastighets- och byggnadsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merMotioner till partidagen 2016
Motioner till partidagen 2016 Beredningsutskott 4 47 Integration på svenska 48 Glöm inte att integrera hemmamammorna 49 Partiets finskspråkiga namn 50 Lokalavdelningarnas medlemsavgifter i partiet och
Läs merBARNEN ÄR FRAMTIDEN. Rapporter och utredningar 2011:5
BARNEN ÄR FRAMTIDEN Framtidsscenarier och kompetensbehov inom dagvård och annan barn- och familjeverksamhet Resultaten av en pilotgrupp inom VOSE projektet Rapporter och utredningar 2011:5 Utbildningsstyrelsen
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merHeidi Backman, Kristel Englund, Alexandra Nordström. Framtidsscenarier och kompetensbehov inom dagvård och annan barn- och familjeverksamhet
Heidi Backman, Kristel Englund, Alexandra Nordström BARNEN ÄR FRAMTIDEN Framtidsscenarier och kompetensbehov inom dagvård och annan barn- och familjeverksamhet Resultaten av en pilotgrupp inom VOSE projektet
Läs merÄldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid
Äldreomsorgspolitiskt program Ålands Framtid Vi vet att behovet av flera platser och tjänster inom äldreomsorgen kommer att öka på sikt i kommunerna. Redan nu kan man se att behoven tilltagit mer än beräkningar
Läs merMÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
Läs merHur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012
Hur spana trender och signaler om framtiden? Utbildningsstyrelsen 26.1.2012 Olika typer av prognostisering Heidi Backman Världen förändras. Branscher förändras. Yrken kommer och går. Arbetsuppgifterna
Läs merAnvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella
Läs merSTRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland
STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet
Läs merSpråket inom småbarnfostran och utbildning
Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och
Läs merKommunikationsstrategi yrkesutbildningen
Kommunikationsstrategi för yrkesutbildningen 11.3.2019 18.3.2019 1 INNEHÅLL Ägare och ansvar Utgångspunkter för kommunikationen Målgrupper Riktlinjer Värderingar Effektmål En studerande berättar Kärnbudskap
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merLovisa stads plan för småbarnsfostran
Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna
Läs merMålen för lärarutbildningen 2013 2016
SOOL Finlands Lärarstuderandes Förbund - SOOL, är en nationell takorganisation för alla studenter på lärarutbildningar i Finland. I avsikt att förbättra lärarutbildningen strävar SOOL efter att befordra
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Vårt engagemang gör idéer till verklighet Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköpings kommun linkoping.se Vårt engagemang gör idéer till verklighet Vår
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merRIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
Läs merIdentifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen
Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merSfp:s program för de tvåspråkiga i Finland
Sfp:s program för de tvåspråkiga i Finland 1. Inledning 1.1 I många av världens länder är befolkningen två- eller flerspråkig. I Finland talas flera språk. Nationalspråken är svenska och finska. 1.2 Vår
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merYH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården
YH Novia - En föregångare för mångprofessionell kompetensutveckling inom social- och hälsovården Mångprofessionell social- och hälsovård resursförstärkande arbetssätt Åbo, 30.10-1.11.2012 Eva Juslin, Pia
Läs mer2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45
Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar
Läs merSvensk hälso- och sjukvård
Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken
Läs merUTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merVärderingar Vision Etiska principer
Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I
Läs merSpråket inom social- och hälsovård
Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets
Läs merKimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige
Kimitoöns personalstrategi Godkänd i fullmäktige 28.5.2018 Innehåll: 1. Utgångspunkter 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Kunnande och belöning 6. Utvärdering och uppföljning
Läs merPolicy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
Läs merFöretagsamhets-riktlinjer inom utbildningen
Företagsamhets-riktlinjer inom utbildningen VARFÖR FÖR VEM HUR? Varför för vem hur 1/3 Syftet med företagsamhetsriktlinjerna är att rikta in, utveckla och styra främjandet av entreprenörskap samt presentera
Läs merStrategin för åren
Strategin för åren 2019 2020 1Utgångspunkter för strategiarbetet och den nya verksamhetsmiljön Kundfokus Konkurrens om kompetent personal Strategin för åren 2019 2020 ses som en uppdatering av den föregående
Läs merNORDENS ENERGIHUVUDSTAD
NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.
Läs merUNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA
UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA POLITISKT PROGRAM FÖR ATT FÖRHINDRA MARGINALISERING UNGA HAR RÄTT ATT MÅ BRA. SFP vill se ett samhälle där ingen blir utanför. Utslagning är inte bara en tragedi för den unga
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs merValplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling
Ett solidariskt samhälle en ekonomi för alla Valplattform Kommunvalet 2018 Vänsterpartiet Nordmaling Vänsterpartiets prioriterade huvudfrågor: 1. Öka grundbemanningen inom äldreomsorgen för högre kvalité
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merär centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av
2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merTillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Inriktningsdokument 2014-05-26 Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning KS 2014/0236 Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2014. Inriktningen gäller för hela den kommunala
Läs merSATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig
SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande
Läs merFINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT. Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden
FINLANDS FRAMGÅNG SKAPAS LOKALT Kommunförbundets strategi för fullmäktigeperioden 2017 2021 DET STORA HJULET: Drivkrafterna för förändring i kommunerna och regionerna Förändrade levnadssätt Intelligent
Läs merAnvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik
1.4.2019 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Barnets plan för småbarnspedagogik ska utgå från barnets bästa 1 och barnets behov. Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merIngå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.
Ingå 2020 18.6.2015 Ingås mission Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet. Kommunen ordnar effektiv
Läs merStrategi 2016 2020. Njur- och leverförbundet. www.musili.fi www.munuainen.fi www.maksa.fi
Strategi 2016 2020 12/2015 Njur- och leverförbundet stöder insjuknade, transplanterade och deras anhöriga. Förbundet delar ut tillförlitlig information om sjukdomar och behandling. I medlemsföreningarna
Läs merRÖSTA FINLAND TILLBAKA
SANNFINLÄNDARNAS RIKSDAGSVALPROGRAM 2019 RÖSTA FINLAND TILLBAKA Den offentliga maktens uppgift är försvara Finlands och finländarnas intressen. Något annat rimligt skäl för en existerande finländsk stat
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merPolicy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merStrategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15
Strategiska riktlinjer för livslång vägledning Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppspromemorior och utredningar 2011:15 Vejlederseminarium på Färöarna 7.5.2012 Carola Bryggman Regionförvaltningsverkens
Läs merDrömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T
Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T 1 6. 5. 2 0 1 8 Bäst även i vardagen #stadsliv Den populäraste hemstaden Föregångare i klimatarbetet Drömmarnas Borgå Ömsesidig respekt
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merVi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden.
Vi som bor i Gagnef lever alla med drömmar och förhoppningar om framtiden. Vi drömmer om kulturella upplevelser, sköna stunder i skog och mark, och fascinerande möten med människor med olika bakgrund och
Läs merDaghemmet. Tomtebo. verksamhetsplan
Daghemmet Tomtebo verksamhetsplan 2016-2017 Gemensam värdegrund för den svenska dagvården och utbildningen i Helsingfors Inom den svenska dagvården och utbildningen erbjuder vi en enhetlig svensk lärostig
Läs merSibbo kommuns personalstrategi 2025
Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt
Läs merFramtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor
Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka
Läs merPersonalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
Läs merKulturskolans roll i samhället Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor
Kulturskolans roll i samhället 02.02.2016 Ditte Winqvist Finlands Kommunförbund Sakkunnig i kulturfrågor Grundtanken Kulturen är en del av alla människors vardag och alla har rätt till kulturservice oberoende
Läs merSamarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program. Överdirektör Riitta Kaivosoja
Samarbete, nätverk, tillgänglighet och åtkomlighet inom museipolitiska program Överdirektör Riitta Kaivosoja 10.2.2016 Varför ett museipolitiskt program? Vi behöver en gemensam vision om museiverksamheten
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merLÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA
LÖSNINGAR FÖR FRAMTIDENS ARBETSFÖRMÅGA Handlingsprogram för främjande av psykisk hälsa bland unga och studerande NYYTI RY:S STRATEGI FÖR PÅVERKAN Nyyti ry är en förening med expertis i psykisk hälsa och
Läs merMetoden Arbete med stöd i korthet
Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merNytt ledarskap för Borlänge Framåt!
Nytt ledarskap för Borlänge Framåt! BORLÄNGE Att lyssna är en förutsättning för att leda I Centerpartiets Borlänge lyssnar politikerna på invånarna och medborgardialogen är väl utvecklad. Varje kommuninvånare
Läs merhttps://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4
Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,
Läs merBISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR. En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad
BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS FÖRUTSÄTTNINGAR En rapport från Vision Göteborg om arbetsmiljön för biståndshandläggarna i Göteborgs Stad 1 INNEHÅLL Sid 3 - Sammanfattning Sid 4 - Visions förslag för en bättre arbetsmiljö
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merLOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012
1 LOVISA STADSSTRATEGIS UPPGIFT OCH STRUKTUR 2020 20.04.2012 Lovisa stadsstrategi Stadsstrategin är det viktigaste dokumentet som styr stadens verksamhet, den innehåller fullmäktiges centrala riktlinjer
Läs merLÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET
LÄSKUNNIGHET SINNETS SUPERKRAFT RIKTLINJER FÖR UTVECKLANDET AV BARNS OCH UNGAS LÄSKUNNIGHET Läskunnighet ger en riktning i livet En mångsidig läskunnighet är grunden för allt lärande. Läskunnighet är nyckeln
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merSABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår. 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad
SABIR- en samarbetsmodell som stöd för personalen när oro uppstår 8.5.2012 Eivor Söderström, Helsingfors stad Sektorbaserat servicesystem och människans vardag Sektor A Sektor B Sektor C Enhet A1 Enhet
Läs mera White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.
a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar
Läs merMÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL
ÅTGÄRDSFÖRSLAG 1. FÖREBYGGANDE ARBETE MÅL ÅTGÄRDER ANSVARSSEKTOR TIDTABELL 1.1 Effektivisera det förebyggande arbetet Åtgärderna indelas enligt åldern: 1) Spädbarn, 0 2 år 2) Barn i lekåldern, 3 5 år 3)
Läs merPersonalpolicy för Laholms kommun
STYRDOKUMENT PERSONALPOLICY 2017-09-05 DNR: 2017 000146 Antagen av kommunstyrelsen den 12 september 2017 17 Gäller från och med den 13 september 2017 och tillsvidare Personalpolicy för Laholms kommun Innehåll
Läs merSkolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning
SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med
Läs merIdé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1
Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.
Läs mer2 Detaljer i vårduppläggningen och föräldrarnas skyldighet att hålla sig till vårdplanen
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET CIRKULÄR 23/2005 BILAGA 2 1 (5) ANVISNINGAR OM HUR FAMILJEDAGVÅRD I FAMILJEDAGVÅRDARENS HEM SKA ARRANGERAS 1 Ansökan om och beviljande av dagvårdsplats I 2 2 mom. i lagen
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merUnikt samverkansprojekt mellan förskolan i Luleå och Kommunhälsan det första i sitt slag i landet
Barn- och utbildningsförvaltningen Pressmeddelande 2018-02-27 Unikt samverkansprojekt mellan förskolan i Luleå och Kommunhälsan det första i sitt slag i landet Förskolan och Kommunhälsan presenterar ett
Läs merUnionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Läs mer71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA
71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både
Läs merFINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan
FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund
Läs merTVÅSPRÅKIG UNDERVISNING
KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs mer