Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Transkript

1 Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

2 Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering av yrkesmässiga kompetensbehov Genomfördes av Utbildningsstyrelsen med stöd av Europeiska socialfonden (ESF) ett riksomfattande tvåspråkigt projekt för identifiering av kompetensbehov (VOSE) under tiden Målet var att utveckla en nationell modell för identifiering av kompetensbehov. Modellen omfattar: Prognosmetoder Prognosprocesser Prognosnätverk Ett system för kommunikation och information

3 Vilka kompetenser behövs i olika branscher och yrken nu, om 5 år, 10 år, 20 år? Inom yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildningen? Inom ungdoms- och vuxenutbildningen? En nationell modell för identifiering av framtida kompetensbehov utvecklades Val och avgränsning av bransch Bakgrundsutredningar om branschen Framtidsscenarier om branschen Framtida kompetensbehov, förslag för utvecklandet av utbildning Rapportering och informationsspridning

4 Förändringsfaktorer och drivkrafter för utveckling Globalisering (t.ex. Asiens betydelse, Ryssland) Säkerhet (mat/hälsa, naturfenomen, risker som människor orsakar) Mångkulturella faktorer (arbetsgemenskapen, kunden, serviceleverantören) Digitalisering (sociala medier, service) Offentlig ekonomi (det ekonomiska läget, verksamhetsomgivningen, incitament, reglering, instruktioner/anvisningar) EU Värderingar (äkthet, upplevelserikedom, ekologi, etik etc.) Energi (t.ex. pris, tillgänglighet) Klimatförändring och naturens tillstånd Rörlighet (t.ex. flygtrafik, spårtrafik, gummidäck) Arbets- och servicekultur

5 Framtidsscenarier för turism- och kosthållsbranschen 1. Lokalt global trygg utveckling 2. Vad det gick dåligt och hastigt 3. Överraskande utopi 4. Här är vi

6 Scenario 1: Lokalt global trygg utveckling (tillväxt och framgång) Fri rörlighet för service, saker och människor Stabilt EU och stabil euro Utländska företag i Finland utvecklar sin verksamhet i Finland, hela branschen drar nytta av det Säkerhet/trygghet är Finlands trumf Energi är inte en knapp resurs och begränsar inte rörligheten Turism- och kosthållsservicens produktion och produktutveckling utnyttjar lokalt, lokalkulturer samt lokala livsvanor och stöder på så vis utvecklingen på dessa områden Naturen är en framgångsfaktor Ekologi och renlighet centrala i näringen Exporten av finsk know-how ökar Arbetsförhållandena inom branschen är exemplariska Ekologi och etik Krävande kunder

7 Scenario 2: Vad det gick dåligt och hastigt (tillbakagång) Ekonomisk kris Globala sjukdomar, kriminalitet, välfärdsservice nedlagd Förmögenheten centraliserad, den förmögna eliten isolerar sig Smusslande med internationella matoptioner Naturkatastrofer Störning av matförsörjningen Inhemska konsumenter gått tillbaka till självhushållning

8 Scenario 3: Överraskande utopi (överraskande) EU består av en stat och gemensam lagstiftning Ryssland och Kina har öppnats upp och stora resenärsflöden kommer till Finland pga. klimatvärderingar och etiska värderingar Kineserna investerar i Finland Invandring -> China- och Russiantowns Positiva effekter av klimatförändringen -> säsongerna förlängs Behandlingen av arbetskraften är inte tillbörlig (berövelse, människohandel) Differentierade resenärsgrupper: etiskt och ekologiskt inhemskt resande samt virtuella resenärer Turism- och kosthållsservicen baseras på värderingar (renlighet, säkerhet, äkthet, ärlighet) Mattrender är ekologiskt och Kina-trenden Upplevda allergier ökar hos kunderna

9 Scenario 4: Här är vi (business as usual) Finland är fortfarande ett ganska avstängt land EU:s och eurons öda är mycket osäkert Stark urbanisering Finlands minskade självförsörjning inom livsmedelsproduktionen Av utländska turister kommer största delen från närliggande områden Naturen och kundsäkerheten lockmedel inom turismen Berövande av arbetskraften är vanligt Sociala medier används inom servicen, men en del av kunderna vägrar använda dem Den finländska konsumenten är en kvalitets- och prismedveten krävande individualist, men är inte redo att betala utgifter för service som krävs för upprätthållande av servicen

10 Exempel på allmänna kompetensbehov inom branschen Grundläggande kunskaper inom branschen (t.ex. gällande mat, näring och turism) Språkkunskaper Kulturell kompetens (t.ex. mångkulturalism och lokala kulturer) Säkerhets-, risk- och kriskunnande Digital kompetens (t.ex. att följa med utvecklingen och anpassa sig till föränderliga krav) Ledarskap Kompetens om mångfald Miljö- och ekologisk kompetens samt kompetens om hållbar utveckling Kunnande inom företagsekonomi, marknadsföring, försäljning och företagande Nätverkskompetens Kundkompetens Kunskap om lagstiftning och avtalsrätt Prognostiseringskompetens Utnyttjandet av forskning i utvecklingsarbetet förmågan att utveckla sig själv och sin kompetens och att följa med utvecklingen inom yrket eller branschen Gruppen prioriterade inte kompetenserna och tog inte ställning till på vilka utbildningsstadier de olika kompetenserna ska beaktas.

11 Projektets hemsida: ing/kompetensbehov/vose_projektet Rapporten (på finska):