Hur upplever personer med ätstörningar den Arbetsterapeutiska behandlingen?
|
|
- Barbro Ström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Hur upplever personer med ätstörningar den Arbetsterapeutiska behandlingen? Författare: Ida Skagerlind Handledare: Pia Hovbrandt December 2007 Kandidatuppsats Sektionen för arbetsterapi, Box 157, S Lund
2 Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi December 2007 Hur upplever personer med ätstörningar den Arbetsterapeutiska behandlingen? Ida Skagerlind Abstrakt Allt fler i dagens samhälle drabbas av någon form av ätstörningar. Det finns olika teorier och faktorer som bidrar till att en person drabbas av en ätstörning. Det kan vara trycket från media/samhället, trycket från sig själv, en känsla av att behöva kontroll över sitt liv eller helt enkelt börja som en viljemässig bantning som sedan övergår i ätstörningar. Syftet med studien var att ta reda på hur personer med ätstörningar upplever arbetsterapibehandling. Det finns inte mycket dokumenterat om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med ätstörningar och några utvärderingar om hur behandlingen fungerar är mycket svårt att hitta. För att kunna ta reda på personernas egna upplevelser användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer I studien framkom att det är långt ifrån alla personer, som behandlas för ätstörningar, som får hjälp av en arbetsterapeut. Deltagarna i studien fick olika sorters behandling för sin ätstörning och de fick bland annat använda sig av skapande aktiviteter med inriktning på bild, matgrupper och tidsdagböcker. Behandlingen hjälpte personerna att få en bättre dagstruktur samt att skingra tankarna från maten. Nyckelord: arbetsterapi, ätstörning, upplevelse av behandling KandidatuppsatsSektionen för arbetsterapi, Box 157, S Lund 1
3 Förord Först och främst vill jag ge ett stort tack till min mellanhand för att hon har ställt upp och alltid funnits till hands när jag behövt henne. Studien hade inte varit möjlig utan dig! Även deltagarna förtjänar ett stort tack för att de var villiga att ställa upp och dela med sig av sina erfarenheter, och därmed gjort studien möjlig. Jag vill även tacka min handledare Pia Hovbrandt för all hjälp. 2
4 Innehållsförteckning 1. Bakgrund Diagnoskriterier för ätstörningar Anorexia Nervosa Bulimia Nervosa Ätstörning utan närmare specifikation (Ätstörning UNS) Arbetsterapi Arbetsterapi vid ätstörningar Köksträning Köpa kläder Skapande aktiviteter med inriktning bild Gruppaktiviteter Tidsdagböcker Syfte Metod :1 Urvalsförfarande Inklusionskriterier: Bortfall :2 Instrument för insamling av information :3 Procedur :4 Bearbetning av insamlad information Etiska överväganden Resultat Sara Maria Diskussion Metoddiskussion :2 Resultatdiskussion Matdagbok Tidsdagbok Skapande med inriktning bild Behandling i grupp Matgrupp Avslutning Referenser: Bilaga Bilaga Bilaga
5 1. Bakgrund Förekomsten av personer som lider av ätstörningar har ökat under de senaste åren och sjukdomen påverkar både hälsan och livskvaliteten negativt (Clinton & Norring 2002). Framförallt är det unga kvinnor i åldern år som drabbas av sjukdomen, men även män drabbas. En bidragande orsak till en ökad förekomst av ätstörningar kan delvis vara att medierna i dagens samhälle fokuserar på kroppsfixering och smalhetsideal. Unga människor som söker sin identitet tar lätt till sig den informationen och blir överdrivet upptagna av sitt utseende och sin kropp som ett sätt att få bättre självkänsla (Svenska Psykiatriska föreningen, 2005). Enligt Svenska Psykiatriska föreningen (2005) uppdagas ungefär 5-65 fall av bulimia nervosa (BN) och nya fall av anorexia nervosa (AN) per kvinnor och år. När en person börjar intressera sig överdrivet mycket för sin vikt och sitt kroppsutseende ändras den personens intressen. Samtidigt påverkas personens värderingar, som ändras för att passa de nya intressena. Även vanorna blir påverkade eftersom mer och mer av tiden kretsar kring mat. Ätstörningar kan leda till att viktiga delar i vardagslivet försvinner för att allt fokus läggs på matfixeringen. Det är sällan termen ätstörning definieras och det finns inte någon vedertagen definition. Fairburn & Walsh (2002) har föreslagit definitionen: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteendet eller viktkontrollerade beteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande. Störningen skall inte vara sekundär till någon känd allmän medicinsk åkomma (t.ex. en hypotalamisk tumör) eller någon annan psykiatrisk störning (t.ex. ångestsyndrom). s.171 Det finns inga exakta siffror på hur många personer som drabbas av någon form av ätstörning. Många vill inte berätta om det för att de skäms eller inte är medvetna om att de har ett problem. Troligtvis är det bara cirka 10 procent av dem som lider av ätstörningar som får den diagnos och hjälp de behöver. Det är inte ovanligt att det kan 4
6 dröja upp till åtta år från det att problemen startat tills att det ställs en diagnos (Palme, 2003; Giles, & Allen, 1986). 1.1 Diagnoskriterier för ätstörningar 1.1.1Anorexia Nervosa Sjukdomen kan börja med att personen vill leva ett hälsosammare liv, genom att utesluta godis och fett (Svenska Psykiatriska föreningen 2005). Det fortsätter sedan med en viljemässig bantning. Personen börjar tappa kontrollen över bantningen och blir besatt av sin vikt och sitt utseende. Det verkar som det finns en biologisk och/eller psykisk sårbarhet hos personen för att bantningen ska leda till en ätstörning, t.ex. ärftliga faktorer eller brister i den tidiga personlighetsutvecklingen. (Statens Folkhälsoinstitut, 2004). Enligt det amerikanska Diagnostic and statistical manual of mental disorder, fourth edition, (DSM- IV) (American Psychiatric Association, 1994) karaktäriseras Anorexia av att personen vägrar hålla kroppsvikten på eller över den nedre gränsen för sin ålder och längd. Kroppsvikten är konstant mindre än 85 % av den förväntade. Personen har också en intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock, trots att de lider av undervikt. Andra symptom är störd kroppsuppfattning vad gäller vikt, kroppsform och självkänsla Bulimia Nervosa Enligt DSM-IV kännetecknas bulimi av återkommande perioder av hetsätning, vilket betyder att personen äter stora mängder mat under en begränsad tid. Bulimi karaktäriseras även av en känsla av att inte kunna sluta äta eller kontrollera hur mycket man äter. Personen känner ångest inför sitt stora matintag och vill snabbt bli av med maten igen för att inte gå upp i vikt. För att kompensera hetsätningen ägnar sig personen åt kräkningar, missbruk av laxermedel eller överdriven träning. 5
7 1.1.3 Ätstörning utan närmare specifikation (Ätstörning UNS) Det finns även en del personer som bara delvis uppfyller de diagnostiska kraven för anorexi eller bulimi. Deras ätstörning kallas Ätstörning utan närmare specifikation. Dessa personer uppvisar också tydliga och svåra störningar i förhållande till mat, vikt och kropp. Personer med UNS hetsäter ofta men har inget kompensatoriskt beteende, som vid bulimi, vilket leder till att de blir överviktiga (Svenska Psykiatriska föreningen 2005). 1.2 Arbetsterapi Enligt Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA, 2007) är målet med arbetsterapi att den ska främja personens möjligheter att leva ett så värdefullt liv som möjligt utefter sina egna behov och önskemål. Arbetsterapeutens sätt att uppnå detta mål består i att utveckla personens aktivitetsförmåga eller förhindra nedsatt aktivitetsförmåga och i förekommande fall kompensera den, så att personen upplever tillfredsställelse i sitt dagliga liv. En arbetsterapeut arbetar med att hjälpa personer att kunna utföra meningsfulla aktiviteter. I de aktiviteterna ingår Aktiviteter i Dagliga Livet (ADL), det vill säga, toalettbesök, dusch/bad, av/påklädning matlagning m.m. Även personens intressen och värderingar skall bli tillgodosedda. Det är viktigt att jobba klientcentrerat och basera sin insats på personens egna tankar och värderingar om vad som är meningsfullt att göra (CAOT, 2002). Arbetsterapeuten är expert på rehabilitering med speciellt fokus på aktivitetsförmåga. Målet med ätstörningsbehandlingen är inte att bota personen, utan att få personen att uppnå en så maximal nivå av psykosocial funktion som möjligt (Giles & Allen, 1986). Arbetsterapeuten bidrar till behandlingen på ett unikt sätt genom att engagera personen i relevanta meningsfulla aktiviteter för att ändra ett dysfunktionellt beteendemönster till ett funktionellt (Pedretti, 1996). 6
8 Enligt Modell of Human Occupation (MOHO) (Kielhofner, 2002) är det mänskliga systemet indelat i tre olika undersystem: Vanor, viljekraft och utförandekapacitet. - Vanesystemet styrs av en persons vanor, roller och rutiner. - Viljekraftsystemet handlar om personens värderingar, intressen och känsla för den egna kompetensen - Utförandekapaciteten innefattar kroppens fysiska och psykiska kapacitet. Alla de tre undersystemen arbetar som en helhet. Om en del i undersystemet påverkas av någon omständighet drabbas även de andra systemen. När en person börjar intressera sig överdrivet mycket för sin vikt och kroppsutseende ändras den personens intressen, samtidigt påverkas personens värderingar, som ändras för att passa de nya intressena. Även vanorna blir påverkade eftersom mer och mer av tiden kretsar kring mat. Ätstörningar kan leda till att viktiga delar i vardagslivet försvinner för att allt fokus läggs på matfixeringen. Att inte kunna vara aktiv på ett sätt som är önskvärt för personen kan skapa både ett psykiskt och fysiskt lidande, vilket kan leda till ett allmänt försämrat hälsotillstånd. Sjukdomen skapar en obalans i personens aktivitetsutförande i dagliga aktiviteter, detta kan medföra att personens identitetsuppfattnings påverkas (Kielhofner, 2002). 1.3 Arbetsterapi vid ätstörningar Det finns inte mycket skrivet om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med ätstörningar och av det som finns dokumenterat är det mesta upp till år gammalt. Antingen har inte behandlingen ändrats nämnvärt eller så är det helt enkelt ingen som skrivit om de förändringar som gjorts. Författaren har därför valt att intervjua en arbetsterapeut som arbetar med personer med ätstörningar. Arbetsterapeuten D. Andersson (personlig kommunikation, 26 oktober, 2007) arbetar på följande sätt: Vid de första två tillfällena som personen behandlas av arbetsterapeuten, får de fylla i olika självskattnigsformulär bland annat Min Mening, (FSA, 2007). Detta görs för att få en bild av hur personen själv upplever sin vardag och sin sjukdom, samt vad de själva upplever att de har svårigheter med i vardagen. 7
9 Därefter får personen måla ett träd som symboliserar hur de känner sig/mår enligt Tree Theme Method (TTM). Tree Theme Method är en lämplig metod för psykosocial arbetsterapi. I TTM får personen måla olika träd som ska symbolisera olika tillfällen i livet. Personen får börja med att måla ett träd som visar hur han/hon känner sig. Under processens gång ges andra teman t.ex. måla ditt barndomsträd eller ditt framtidsträd. Dessa bilder blir ett underlag för personens aktivitetsberättelse och utgör grunden för hur arbetsterapeuten väljer att arbeta vidare. (Gunnarsson, Jansson & Eklund, 2006). Sedan används diverse gruppaktiviteter som matlagning, social aktivitet, gå på stan i grupp/ensam, prova kläder, gå på café etc. Det hålls även undervisningsklasser där man bland annat tar upp aktivitetsbalans och dagstruktur (Hur definieras morgon? Är det klockan 7 eller klockan 11?) Arbetsterapeuten använder sig också av olika skapandeaktiviteter dels för att få personen att pröva på något nytt och dels för att öka självförtroendet i samband med resultatet av aktiviteten. Arbetsterapeuten betonar även vikten av basal kroppskännedom, avslappning. Enligt D. Andersson är den som mest effektiv när den utförs av en sjukgymnast under cirka en halvtimme. D. Andersson arbetar bara med personer som är över 18 år. De som ännu inte är myndiga behandlas inom Barn och Ungdoms Psykiatrin där det i Lund inte finns någon arbetsterapeut och behandlingen är mer inriktad på familjen. Där bedrivs istället olika terapier där hela familjen är med. I den litteratur som trots allt finns, påpekas vikten av att arbeta i team med andra professioner, som sjukgymnaster, dietister, psykologer, sjuksköterskor och läkare (Giles, 1985). De viktigaste målen i arbetet med personer med ätstörningar är att återfå en hälsosam vikt och ett normalt förhållande till mat samt att få psykologhjälp för att bli av med sin viktfobi (Giles & Allen, 1986). 8
10 Behandlingen av ätstörningar kan ske i olika former, allt från enklare insatser till specialiserad vård på ätstörningsenheter. Även psykiatrisk hjälp är viktigt eftersom sjukdomarna kan föra med sig omfattande fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Det förekommer ofta gruppterapi i behandlingen. Där kan deltagarna få kunskap om sjukdomen och utveckla sin förmåga att samspela i relationer med andra. (Statens Folkhälsoinstitut, 2004). Det som gör en arbetsterapeut unik i arbetet med personer med ätstörningar är att arbetsterapeuterna har kunskap om både fysisk och psykisk funktion (Lim, & Agnew, 1994). Enligt Lim & Agnew (1994) är det viktigt för en arbetsterapeut att hjälpa till att hitta personens styrkor så att de kan övervinna svagheterna som ett led i tillfrisknandet. Det är viktigt att det är personen själv som är ansvarig för sitt eget tillfrisknande. Arbetsterapeuten ska finnas som stöd och hjälp. Enligt Rockwell (1990) använder sig de flesta arbetsterapeuter av en psykodynamisk metod. Enligt den metoden orsakas ätstörningarna av omedvetna problem som resulterar i ett försök att kontrollera jaget, genom att ha kontroll över sin vikt och sitt matintag. Behandlingen fokuserar på att se till att personen får positiva erfarenheter för att förbättra självkänsla samt identifiering och uttryck av känslor En annan populär metod att använda är den kognitiva metoden. Enligt den orsakas ätstörningar av dysfunktionella kognitiva tankar. Till exempel att man blir lyckligare om man bara kunde bli lite smalare (Rockwell, 1990). En felaktig uppfattning av verkligheten anses ha skadlig påverkan på en persons beteende och känslor. Även om personens beteende kan verka ologiskt för utomstående, så kan det var väldigt logiskt för personen själv, baserat på hur han/hon upplever sin omgivning och sin syn på vikt och smalhet. Det är därför viktigt att undersöka personens tankar om sig själv i relation till mat och ätande. När man kommit fram till inom vilket område personen har störst problem, måste han/hon få öva på alternativa sätt att klara uppgiften. (Giles & Allen 1986) 9
11 Aktiviteter som arbetsterapeuter kan hjälpa till med i behandlingen är till exempel inköp, matdagbok, matlagning, olika hantverk, skapande aktiviteter med inriktning bild och diverse andra aktiviteter (Giles, 1985), Aktiviteterna hjälper även personen att uppnå en aktivitetsbalans i vardagen (Kloczko & Ikiugu 2006; Martin 2000). För att en aktivitet ska vara meningsfull och terapeutisk måste arbetsterapeuten i samråd med personen bestämma vilka aktiviteter som skulle kunna vara till hjälp för en förändring. För att detta ska kunna genomföras sätter arbetsterapeuten upp konkreta mål för varje uppgift. (Giles & Allen, 1986) Köksträning Målet med köksträning är att få personerna att få ett mer normalt förhållande till matlagning och inköp, kunna planera, handla och tillaga en måltid utan att tänka på kaloriinnehåll och liknande (Giles & Allen, 1986) Köpa kläder Det är väldigt traumatiskt att efter en viktuppgång inte längre få på sig sina gamla kläder. En arbetsterapeut kan vara med och hjälpa till vid köp av nya kläder för att se hur personens kroppsuppfattning är och för att kunna hjälpa till när insikten om viktuppgången blir verklighet (Giles & Allen, 1986) Skapande aktiviteter med inriktning bild För många personer, inte bara de som lider av ätstörningar, kan det vara svårt att uttrycka sig verbalt om hur de känner och mår. En av de centrala delarna i skapande med inriktning bild är att det hjälper personerna att bli mera kommunikativa när det gäller känslor (Saunders & Saunders, 2000). Det är enklare att uttrycka sig genom bilder för att fokus läggs på bilden istället för på dem själva. Diskussionen runt känslorna blir mer 10
12 abstrakt och lättare att hantera (Harries, 1992). Syftet och målet med en skapande behandling, inriktning bild, avgörs till största delen av personens egna behov. Patienten uppmuntras att uttrycka erfarenheter, tankar och känslor för att bättre kunna förstå sig själv och sina relationer till andra. Bildskapandetekniker kan användas i flera olika sammanhang och i väldigt olika syften. Några av dessa syften kan vara: Avledning: Väcka livslust och att för en stund glömma smärta. Utveckla funktioner: Öva upp förlorade eller outvecklade funktioner. Självkännedom: Förbättra intra- och interpersonell kommunikation genom att undersöka självbild och relationer till andra. Insikt och personlighetsförändring: När orden inte räcker till kan upplevelser uttryckas i ett symboliskt språk. (Englund, 2004) Gruppaktiviteter Skapande aktiviteter som målning, rollspel och hemuppgifter som följs upp med samtal. Gruppaktiviteter ses som en mer effektiv och kostnadseffektiv psykoterapeutisk behandling av personer med ätstörningar. I behandlingen kan det även ingå att arbetsterapeuten använder olika hantverk för att hjälpa personen att träna koncentrationsförmågan, stimulera till kreativitet och öka självförtroendet i samband med resultatet av aktiviteten. (Martin, 2000.) Det är viktigt att gruppmedlemmarna kommit ungefär lika långt i sin behandling, för att inte påverka varandra negativt genom att personer utan insikt kan dra ner personer som kommit lite längre i sin behandling. (Kloczko & Ikiugu, 2006, Martin, 2000) Tidsdagböcker Används för att samla in information som kan hjälpa till att förstå en persons dagliga aktiviteter på ett lättförståeligt sätt. Alla aktiviteter som utförs inom en specifik tidsram skrivs ner, inklusive när aktiviteten påbörjas och avslutas. 11
13 (Harvey & Pentland, 1999). Eftersom det inte finns så många undersökningar kring ämnet, saknas kunskap om behandlingens effektivitet. Upplever personen att han/hon får den hjälp behandlingen är tänkt att leda till? Upplever personen att den arbetsterapeutiska behandlingen är till någon hjälp? 2. Syfte Syftet med studien var att ta reda på hur personer med diagnosen ätstörning upplever arbetsterapeutens behandlingsmetoder. 3. Metod 3:1 Urvalsförfarande Författaren fick genom sin handledare kontakt med en mellanhand som i sin tur valde ut personer som var lämpliga för studien. Mellanhanden är en person som själv varit drabbad av ätstörningar och är numera mycket engagerad i flera frivilligorganisationer för ätstörningar och träffar genom dessa många personer som är eller varit drabbade av någon form av ätstörning. Trots det har mellanhanden haft svårt att hitta personer som uppfyller inklusionskriterierna för studien. Urvalet till undersökningsgruppen gjordes med hjälp av målinriktad sampling. Det innebär att de personer som ska undersökas avsiktligt väljs ut genom kriterier som definierats i förväg (DePoy & Gitlin 1999). Trots svårigheten med att hitta informanter har mellanhanden har förmedlat kontakten till tre personer. Dessa uppfyller inkusionskriterierna och intervjuer med dessa ligger till grund för denna studie. 12
14 3.1.1 Inklusionskriterier: - Haft någon form av ätstörnings diagnos - Regelbundet träffat en arbetsterapeut i sin ätstörningsbehandling. - Deltagarna ska vara över 18 år Bortfall En av informanterna träffade en arbetsterapeut som inte använde sig av Arbetsterapeutisk behandling, utan främst av akupunktur och hypnos. På grund av detta kommer den intervjun inte att redovisas i studien eftersom det är metoder som inte är direkt kopplade till arbetsterapi. Därför redovisas endast två av intervjuerna i studien. 3:2 Instrument för insamling av information Eftersom syftet med studien var att ta reda på personernas egna upplevelser av sin behandling användes en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervju i studien. Enligt Malterud (1998) och DePoy (1999) är det kvalitativa metoden den som passar bäst när syftet är att studera människors tankar, känslor och upplevelser. Ett kvalitativt synsätt inriktar sig på individen och dess tolkningar och funderingar om sin verklighet (Backman, 1998). Den kvalitativa metoden är också lämplig att använda på ett litet antal personer utan att förlora sin trovärdighet (Malterud 1998). För insamling av information valde författaren att genomföra enskilda semistrukturerade intervjuer. Enligt Malterud (1998) är avsikten med en semistrukturerad intervju att kunna få ta del av nya fakta som inte varit kända tidigare. Intervjuerna i denna undersökning baserades på egenhändigt formulerade frågor som anses besvara syftet. Exempel på frågeområden: Hur upplever du arbetsterapin som behandling? Finns det någon aktivitet du upplever som mer givande än något annan? Varför? (se Bilaga 2) 13
15 För att ta reda på om frågorna var adekvata fick mellanhanden läsa igenom frågorna innan intervjuerna gjordes och komma med synpunkter. Korrigeringar gjordes därefter på mellanhandens inrådan. Varje intervju avslutades med en fråga om den intervjuade hade något att tillägga (Kvale, 1997). 3:3 Procedur Efter att ha fått kontaktinformation genom mellanhanden, skickade författaren ett brev till informanterna. Intervjuerna genomfördes på en plats informanterna själva valt, för att de skulle känna sig så bekväma som möjligt under intervjun. Intervjuerna spelades in med Mp-3 spelare. Användning av Mp-3 spelare gör att intervjuaren kan koncentrera sig på vad som sägs istället för att anteckna (Kvale, 1997). Två av personerna valde att genomföra intervjun på ett café medan den tredje valde att göra intervjun över telefonen. De två intervjuer som är med i studien utfördes på café. Alla intervjuer tog cirka 30 minuter. 3:4 Bearbetning av insamlad information Intervjuerna lyssnades av och transkriberades till skriftspråk. Analysen av intervjuerna bygger på en meningskoncentrering där långa uttalanden pressas samman, och den väsentliga innebörden uttrycks med färre ord. (Kvale, 1997) Den insamlade informationen bearbetades genom att författaren både lyssnade på banden och läste intervjuutskrifterna flera gånger. Därefter sammanfattades varje intervju var för sig. Detta för att lyfta fram det som författaren uppfattat som centrala upplysningar från informanterna. Fokus lades på deras upplevelser och kvardröjande intryck från arbetsterapin. Detta är enligt Malterud (1998) viktigt för att få en större förståelse och för att bli bekant med materialet. Enligt Kvale (1997) kan man med fördel göra en andra intervju för att ge informanten en möjlighet att kommentera intervjuarens tolkningar samt utveckla sina egna uttalanden. 14
16 På grund av tidsbrist hade författaren inte möjlighet att göra en andra intervju. Därför skickades sammanfattningen via till deltagarna, så att de fick en möjlighet att se vad som skulle redovisas i den färdiga studien. En av deltagarna valde att göra ett förtydligande och ett tillägg. 4. Etiska överväganden Informanterna informerades via brev om undersökningen. I brevet framgick det klart vilket syfte studien hade, hur det insamlade materialet skulle komma att användas samt att deltagandet i studien var helt frivilligt och att det när som helst under studiens gång kunde avbrytas utan att något särskilt skäl behövde anges. Alla deltagare garanterades att materialet skulle användas på ett sådant sätt att det inte gick att sammankoppla med en specifik person. Enligt Kvale (1997) betyder konfidentialitet att privata data som kan identifiera undersökningspersonerna inte redovisas i studien. 5. Resultat Som förklarats i bakgrunden finns det många olika sätt att bedriva arbetsterapi, de informanter författaren träffade har fått olika arbetsterapeutiska interventioner i sina behandlingar. Det som informanterna hade gemensamt var att de båda blivit behandlade i ett team med till exempel sjukgymnaster, läkare och sjuksköterskor. På grund av de stora skillnaderna i behandlingen kommer intervjuerna att redovisas var för sig. För att skydda identiteten på de personer som intervjuats har författaren valt att ge dem andra namn i studien. 5.1 Sara 15
17 Sara är friskförklarad sedan cirka ett halvår tillbaka. Innan dess hade hon diagnosen anorexia nervosa. Hon fick sin första diagnos vid 13 års ålder och fick då behandling vid Barn och ungdomspsykiatrin i cirka sex månader. Vid 24 års ålder blev Sara återigen diagnostiserad med anorexi och började ny behandling i öppenvården. Hon fick behandling i cirka ett år, först bara av sjuksköterska och sjukgymnast. Efter ett par månader tyckte Sara själv att det var något som fattades i behandlingen och efterfrågade mer hjälp med mat och måltider. Först då fick hon träffa en arbetsterapeut. Arbetsterapeuten förklarade att behandlingen gick ut på att de delar i hennes liv som inte riktigt fungerade skulle bli bättre med hjälp av träning, till exempel att äta, laga mat och att ta hand om sin son. Hos arbetsterapeuten fick Sara börja med att fylla i självskattningsformulär, matdagböcker (hur mycket man äter och när) och tidsdagböcker (vad man gör under dagen, hur länge och när). Hon upplevde själv att behandlingen var effektiv och att det hjälpte att fylla i tidsdagböcker därför att det blev så tydligt vad hon ägnade mest tid åt. Sara upptäckte genom tidsdagboken hur mycket tid hon faktiskt lade ner på träning varje dag. Sara fick i sin behandling fylla i en matdagbok. Där angavs matintaget för varje dag och om hon kompenserat måltiden med till exempel kräkningar eller överdriven motion. Det blev mycket tydligt vilka beteendemönster hon hade när det gällde mat. Sara ingick även i en matgrupp med fem andra deltagare som träffades en gång i veckan. Gruppen träffades på morgonen och kom gemensamt fram till vad de skulle laga för mat. Sedan gick hela gruppen och handlade, tillagade sedan maten och dukade fint. När maten var färdig bjöds arbetsterapeuten in att vara med och äta. Efter måltiden diskuterades i gruppen hur de hade upplevt dagen. Om det var något som varit jobbigt eller något som varit bra. Sara hade även individuella samtal med arbetsterapeuten. Vid de samtalen lades fokus på matdagböcker och tidsdagböcker och vad som hände i övrigt i veckorna och hur det 16
18 fungerade i vardagen hemma. Hon fick också hjälp och tips om hur hon kunde underlätta vissa saker i vardagen. Eftersom det framkom genom tidsdagboken att hon lade väldigt mycket tid på att träna, hjälpte arbetsterapeuten Sara att få bättre aktivitetsbalans i vardagen och fokusera mer på skolan och sin son. Genom att få bättre balans upplevde Sara att det blev lite lättare att återgå till ett bättre ätbeteendemönster. När arbetsterapeuten på öppenvården slutade fick Sara ingen uppföljning och hon kände i efterhand att det hade varit värdefullt att få göra en utvärdering av arbetsterapin. 5.2 Maria Maria har diagnosen ätstörning UNS och har haft den i fyra och ett halvt år. Början av sin behandling fick hon på ett anorexi-center där hon fick vård i två år. Därefter fick hon komma till ett ätstörningscenter där hon gick i dagvård, varje dag i sju veckor. Gruppen hade cirka tio deltagare och bestod av personer med olika slags diagnoser. Gruppen behandlades av ett team besående av dietist, läkare, sköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut. Maria betonade tryggheten av teamet. De fanns alltid där som stöd och med olika specialiteter. I arbetsterapin fick gruppen till största delen ägna sig åt skapande med inriktning bild. Arbetsterapeuten förklarade att syftet med arbetsterapin var att kunna hantera sina känslor på ett annat sätt än att bara prata om dem. De fick börja med att måla ett träd som visar hur de kände sig/mådde TTM. När arbetsterapeuten förklarade uppgiften för gruppen tyckte Maria att det kändes jobbigt, dels för att hon hade väldigt höga krav på sig själv att bilden skulle bli fin och dels för att hon skulle behöva visa upp sin bild för de andra deltagarna. Men när hon väl börjat måla så kände hon ändå att övningen var väldigt befriande. Det var enklare att kunna beskriva sina känslor genom sitt träd, genom metaforer, istället för att prata om dem. 17
19 När bilderna var färdiga fick deltagarna sätta sig i en ring och så fick var och en visa upp sin bild och berätta så mycket de ville om den. Maria som hade stora prestationskrav på sig själv och sin målning upplevde det som positivt att få feedback på sin bild, som hon fick mycket beröm för. Bilden blev en så stark inspirationskälla för henne att hon har sparat den och satt upp den på väggen. Vid ett annat tillfälle fick de måla en bild av sitt drömhus. Det var också en övning som Maria tyckte mycket om, den var inte lika känslosam som trädet, men det var ett sätt att för en stund släppa tankarna på mat och kunna fokusera på något annat. Sista gången gick hela gruppen ut på café. Maria ser tillbaka på händelsen med blandade känslor. Det var något hon var tvungen att göra, men tyckte också att det var mycket jobbigt. Dels att ställas inför situationen att faktiskt behöva gå på café och välja något att äta och dels för att hon kände att alla höll koll på vad de andra åt. Maria upplevde både för- och nackdelar med att gruppen bestod av personer med olika sorters ätstörningar. Till exempel kunde hon ibland känna att hon var avundsjuk på anorektikerna som var så smala och duktiga. Efter att Maria hade gått sina sju veckor lades verksamheten ner och Maria stod utan hjälp. Hon hade först blivit så väl omhändertagen av teamet på ätstörningscentret för att sedan kastas ut, alldeles ensam, i verkligheten. Eftersom verksamheten lades ner fick hon ingen uppföljning av sin behandling. 6. Diskussion 6.1 Metoddiskussion Mellanhanden hade, som tidigare nämnts, problem att hitta deltagare till studien. Detta kan bero på att de flesta som hon träffat varit så pass unga när de insjuknat att de fått sin behandling på Barn- och Ungdomspsykiatrin, där det inte finns någon arbetsterapeut. Det 18
20 kan också bero på att långt ifrån alla personer som behandlas för ätstörningar får träffa en arbetsterapeut. Problemet att hitta lämpliga deltagare kan tyda på att det finns ett behov av fler arbetsterapeuter i behandlingen av personer med ätstörningar. Brist på arbetsterapeuter kan vara en orsak till att det finns så lite dokumenterat om hur en arbetsterapeut arbetar med personer med ätstörningar. Att använda en mellanhand, som själv en gång varit patient på en ätstörningsenhet, har varit bra. Dels för att hon själv har mycket god insyn i behandlingen, även om hon själv aldrig träffat en arbetsterapeut, dels för att hon har funnit deltagare till studien på andra vägar än en arbetsterapeut hade gjort De två intervjuerna, som är med i slutresultatet av studien, genomfördes på ett café och hade både för- och nackdelar. Fördelarna var att det blev avslappnade intervjuer i en avslappnad miljö och att det gick att notera informanternas kroppsspråk. Nackdelen var att informanterna kan ha hållit inne med information, för att de inte velat att omkringsittande skulle höra. Eftersom syftet var att ta reda på personernas egna upplevelser var det bra att använda sig av en semistrukturerad intervju. Ingen av informanterna genomgick någon arbetsterapeutisk behandling vid tillfället för intervjun, detta kan ha lett till att vissa detaljer om behandlingen och upplevelsen kring den kan ha glömts bort. För att vara säker på att intervjuaren uppfattat informanterna rätt, översändes den färdigskrivna intervjutexten, via , till informanten för översyn. De fick genom detta möjlighet att göra korrigeringar, ifall de tyckte att de blivit missuppfattade eller saknade något i texten. En av informanterna valde att göra ett tillägg i sammanfattningen. Att vara ensam författare till kandidatuppsatsen har både för och nackdelar. Fördelen är att det blir ett självständigt arbete där man kan välja att arbeta med sin uppsats på det sätt som man finner bäst. Problemet är att inte ha någon att bolla idéer med, vilket istället leder till att det blir handledare och anhöriga som får hjälpa till att reda ut tankar och 19
21 idéer. Nackdelen med detta är att handledaren/anhöriga kanske inte alltid finns tillgänglig just vid det tillfälle man bäst behöver någon att rådgöra med. 6:2 Resultatdiskussion Författaren upplevde, efter att ha gjort tre intervjuer och efter att ha diskuterat med mellanhanden, att det verkar som personerna fick kämpa hårt för att få den behandling och stöd som de kände att de behövde. Om man måste kämpa hårt för att få tillgång till alla resurser som finns kan det leda till att man ger upp och inte får den behandling man skulle behöva. I resultatet framkom att informanterna, även om de fick väldigt olika behandlingar, verkligen uppskattade den arbetsterapeutiska behandling de fick. Maria upplevde det befriande att få måla och skapa för att få bort fokus från maten ett tag, och Sara uppskattade hjälpen hon fick genom olika dagböcker för att lättare kunna se vad hon gjorde med sin tid och hur hon förhöll sig till mat Matdagbok Arbetsterapeuten använder matdagboken för att medvetandegöra ätbeteenden för personen och sedan hjälpa och stödja personen att finna och använda lämpliga strategier i samband med mat. Genom att göra detta skapas en aktivitetsbalans, något som Kielhofner(2002) och Hagedorn (1995) framhåller som en viktig arbetsterapeutisk åtgärd. Den hjälper personen att känna tillfredställelse och uppnå bättre livskvalité. Martin (2002) stödjer att matdagbok är en lämplig arbetsterapeutisk åtgärd vid arbete med personer med ätstörningar Tidsdagbok Sara fick även fylla i en tidsdagbok, något som hon själv uppfattade som väldigt givande, eftersom det blev så tydligt för henne vad hon lade mest tid på under dagarna. Även här 20
22 hjälper arbetsterapeuten till att skapa en aktivitetsbalans i de dagliga aktiviteterna. (Kielhofner, 2002) och Hagedorn, 1995). Just tidsdagbok och matdagbok är två åtgärder som är bra att använda i arbete med personer med ätstörningar. Personer som inte har någon insyn i sin sjukdom, får på ett tydligt sätt klarlagt vad de verkligen gör med sin tid och hur deras ätbeteende egentligen ser ut Skapande med inriktning bild Maria fick till större delen behandling genom skapande med inriktning bild av sin arbetsterapeut. Hon upplevde själv att det var befriande att få måla av sig sina känslor och tankar. Enligt Martin (2000) är olika former av skapande med inriktning bild mycket användbart i behandling av personer med ätstörningar. Författaren anser att skapande med inriktning bild och andra former av skapande ofta är något som lätt förringas av utomstående som inte förstår kraften i det. De kan anse att skapande aktiviteter är en verkningslös sysselsättning utan någon rehabiliterande verkan. Skapande är dock inte en aktivitet som personer gör i brist på annat. Den här studien visade att den av informanterna som deltagit i skapande aktiviteter med inriktning bild verkligen uppskattade dem och upplevde att de var en stor hjälp i hennes behandling. Med hjälp av de skapande aktiviteterna fick Maria hjälp att tänka på något annat än mat och vikt hela tiden. Hon upplevde att det var ett sätt att få komma bort ifrån sina destruktiva tankar en stund. Genom att flytta fokus från sig själv kunde skapande aktivitet i största grad anses vara en verksam del av hennes rehabilitering Behandling i grupp 21
23 Både Sara och Maria kände en trygghet i att få vara i en grupp med personer med liknande diagnoser och problem. I en studie gjord av Kloczko & Ikiugu (2006) menar en av deltagarna att gruppens medlemsantal och sammansättning är av stor vikt. Om det hela tiden kommer in nya personer i gruppen är det lätt att de drar ner de som varit i gruppen ett längre tag. De framsteg som gjorts kan dras ned till de nyinkomnas nivå, och förhindrar att gruppen uppnår den rehabiliterande verkan som är dess mening. Kloczko & Ikiugu menar att det är viktigt att gruppens medlemmar har kommit ungefär lika långt i sitt tillfrisknande. Detta för att inte börja tävla mot varandra Matgrupp Sara ingick också i en matgrupp. Hon tyckte att det var givande att få stöd och hjälp när det gällde mat och matlagning. För att hon skulle få den hjälpen var hon tvungen att fråga efter den själv. Författaren anser att om det redan finns eller finns möjlighet att starta matgrupper, på den enhet personen behandlas, ska de erbjudas den behandlingen. Det är ett faktum att för personer med ätstörningar så kretsar större delen av tiden kring mat. Finns resurserna för att hjälpa personen att få en bättre relation till mat och matlagning ska givetvis den möjlighetens ges. Både Sara och Maria saknade uppföljning av behandlingen. Sara gick miste om sin uppföljning för att arbetsterapeuten på enheten slutade och Maria gick miste om sin uppföljning för att enheten lades ner. Författaren kan bara hoppas att det är undantagsfall och att de flesta som behandlas av en arbetsterapeut även får uppföljning av sin behandling. Eftersom en arbetsterapeut kan arbeta med så många olika interventioner var det bra att de två informanterna hade fått olika behandlingar. På så sätt blev det tydligt att flera av de metoder en arbetsterapeut använder sig av i behandlingen av personer med ätstörningar kan hjälpa personerna tillbaka till ett hälsosammare tankesätt gällande mat. 22
24 7. Avslutning Det har varit mycket intressant att få göra den här studien. Att få höra en person som fått arbetsterapeutisk behandling berätta om sina erfarenheter, om hur de tyckte att det var en stor hjälp på vägen mot deras tillfrisknande, är väldigt inspirerande. För mig som snart är färdigutbildad arbetsterapeut är det värdefullt att få höra att den arbetsterapeutiska behandlingen uppskattas och att hjälpen fungerar. Bristen på undersökningar gällande hur arbetsterapeuter arbetar med personer med ätstörningar är för mig oförklarligt och jag kan bara hoppas att forskningen kommer att öka inom ämnet framtiden. 23
25 Referenser: Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lunds; Studentlitteratur. Clinton, D., & Norring, C. (red.) (2002) Ätstörningar: bakgrund och aktuella behandlingsmetoder. Stockholm : Natur och Kultur Canadian Association of Occupational Therapists. (2002). Enabling Occupation: An Occupational Therapy Perspective. Revised Edition. Ottawa: CAOT Publications ACE. DePoy, E., & Gitlin, L-N. (2002). Forskningsmetodik en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Englund, B. Red. (2004). Skapande och kroppsbaserad komplementära terapier. Lund: Studentlitteratur. Fairburn, C.G., & Walsh, B.T. (2002). Atypical eating disorders (eating disorders not otherwise specified). I: Brownwell, K.D., & Fairburn, C.G.(red.) Eating Disorders and Obesity: A Comprehensive Handbook. New York: Guildford press, s Folkhälsoinstitutet. (13 November 2007). Tillgänglig: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (20 september 2007)Tillgänglig: Giles, G.M. (1985). Anorexia nervosa and bulimia: An activity-oriented approach. American Journal of Occupational Therapy, 39(8), Giles, G.M., & Allen, G.M. (1986). Occupational Therapy in the rehabilitation of the patient with anorexia nervosa. Occupational Therapy in Mental Health, 6(1), Gunanrsson, B. Jansson, J-Å. & Eklund, M. (2006). The Tree Theme Method in Psychosocial Occupational Therapy: A Case Study. Scandinavian Journal of Occuaptional Therapy. Hagedorn, R.(1995). Occupational Therapy Perspectives and Processes. London: Churchill Livingstone Harries, P. (1992). Facilitating Change in Anorexia Nervosa: The role of Occupational Therapy. British journal of Occupational Therapy, 55(9) Harvey, A., & Pentland, W. (1999). Time use research. In W. Pentland, A. Harvey, M. Lawton & M. McColl (Eds.), Time use researchin the social sciences. New York: Kluwer 24
26 Academic/Plenum Publishers. Kielhofner, G. (2002). A Model of Human Occupation: Theory and Application (3rd Ed). Baltimore: Williams & Wilkins. Kloczko, E & Ikiugu, M.(2006). The Role of Occupational Therapy in the treatment of Adolescents with Eating Disorders as Perceived by Mental Health Therapists. Occupational Therapy in Mental health. 2006;22 (1) Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lim, P.Y. & Agnew, P. (1994). Occupational Therapy with Eating disorders: A study on treatment approaches. The British Journal of Occupational Therapy, 57(8), Malterud, K. (1998). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur. Martin, J.E.(2000). Eating Disorders, Food and Occupational Therapy. Great Britian: Athenaeun Press Ltd, Gateshead, Tyne & Wear. Palme, G. (2003). ( 6 September 2007) Tillgänglig: Pedretti, L.W.(1996) Occupational Therapy: Practice Skills for Physical Disabilities. (4 th Ed). St.Louis: Mosby-Year Book, Inc Rockwell, L.E. (1990). Frames of reference and modalities used by Occupational Therapists in the Treatment of Patients with Eating disorders. Occupational Therapy in Mental Health, 10(2), Saunders, E.D & Saunders, J.A.(2000). Evaluating the effectiveness of Art therapy through a quantitative, outcomes-focused study. The Arts in Psychotherapy, 2, Svenska Psykiatriska föreningen och Gothia. (2005). Ätstörningar kliniska riktlinjer för utredning och behandling. Svensk Psykiatri Nr 8. Stockholm. Förlagshuset Gothia 25
27 Bilaga 1 INFORMATIONSBREV Avdelning för arbetsterapi och gerontologi Institutionen för hälsa, vård och samhälle Till undersökningsperson Hur upplever en person med diagnosen ätstörning behandlingen de får av en Arbetsterapeut? Jag är en student på arbetsterapiutbildningen på Lunds Universitet, som under hösten 2007 skriver min kandidatuppsats, 15hp. Jag har fått Ditt namn genom min mellanhand Linnéa Johnsson. Syftet med den här studien är att undersöka hur personer med diagnosen ätstörning upplever behandlingen de får/fått hos en Arbetsterapeut. Intervjun kommer att genomföras av mig och utförs på en plats Du valt själv. T.ex. ditt hem eller någon annan plats där du känner dig avslappnad. Med Din tillåtelse vill jag gärna spela in intervjun på band. Inspelningen kommer att förvaras på ett sätt som gör att ingen obehörig kan ta del av den. Efter att arbetet har slutförts kommer materialet att förstöras. Deltagandet är helt frivilligt och Du kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak. Resultatet av studien kommer att redovisas så att Du inte kan identifieras. Om Du vill delta ber vi Dig underteckna talongen och skickar tillbaka den i bifogade svarskuvert inom 1 vecka. Om Du har några frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller min handledare Pia Hovbrant. Med vänliga hälsningar Ida Skagerlind 26
28 Jag har tagit del av informationen om studien: Hur upplever en person med diagnosen ätstörning behandlingen den får av en Arbetsterapeut? Jag har också tagit del av informationen att deltagandet är frivilligt och att jag kan avbryta när som helst utan att ange någon orsak eller med några konsekvenser för min behandling. Härmed ger jag mitt samtycke till att bli intervjuad och att intervjun spelas in på band. Underskrift av undersökningsperson Underskrift av student: Ort, datum Ort, datum Underskrift Underskrift Telefonnummer Telefonnummer 27
29 Bilaga 2 Intervjuguide Hur länge har du haft diagnosen Ätstörning? Hur länge har du fått behandling för dina ätstörningar? Har det alltid funnits en arbetsterapeut till hands vid behandlingen? Hur upplever du den behandling du får av Arbetsterapeuten? Vet du vad syftet med Arbetsterapin är? Tycker du att behandlingen fyller sitt syfte? Hur? Vilka aktiviteter ingår? Hur upplever du de olika aktiviteterna? Känner du att du är delaktig i behandlingen? Hur har den Arbetsterapeutiska behandlingen hjälpt dig att hantera din sjukdom? 28
30 Bilaga 3 Avdelning för arbetsterapi och gerontologi Institutionen för hälsa, vård och samhälle Informationsbrev till mellanhand Till mellanhanden Jag är en student som går Arbetsterapiutbildningen på Lunds Universitet, som under hösten 2007 ska skriva mitt examensarbete, 15 hp. Syftet med den här studien är att undersöka hur personer med diagnosen ätstörning upplever behandlingen de fått hos en Arbetsterapeut. Eftersom det inte finns så många undersökningar kring ämnet, saknas kunskap om behandlingens effektivitet. Får personen den hjälp som behandlingen är tänkt att leda till? Inklusionskriteriern är: Studien kommer att genomföras på tre-fyra personer över 18 år med diagnosen ätstörning, som regelbundet träffar/träffat en arbetsterapeut. Eftersom syftet med studien är att ta reda på personernas egna upplevelser av sin behandling kommer en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervju att användas i studien. Jag anhåller om hjälp av Dig att välja ut personer enligt mina ovan angivna urvalskriterier. Informanterna kommer att informeras via brev om undersökningen. I brevet kommer det att klart framgå vilket syfte studien har, hur det insamlade materialet kommer att användas samt att deltagandet i studien är helt frivilligt och att det när som helst under studiens gång kan 29
31 avbrytas utan att något särskilt skäl anges. Alla deltagare garanteras att materialet kommer att användas på ett sådant sätt att det inte går att förknippa med en specifik person. Om Du har frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till mig eller till min handledare Pia Hovbrant. Med vänlig hälsning Ida Skagerlind 30
32
33
2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa
2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.
Ätstörningar. Ute Attermeyer. Överläkare. Centrum för Ätstörningar
Ätstörningar Ute Attermeyer Överläkare Centrum för Ätstörningar (Ha du själv någon tänkt att du borde träna mer? äter nyttigare? är missnöjd med din kropp?) Hela livet kretsar kring mat, träning och
Ätstörningar. Information om ätstörningar
Ätstörningar Information om ätstörningar Ätstörningar Vad är det? Att vara drabbad av en ätstörning avgörs inte av hur många kilon en väger eller hur ens kr oppsform ser ut. Att ha en ätstörning handlar
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
# 6 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009. Intervjupersonens ID# och Initialer. Datum för Intervjun
# 6 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ÄTSTÖRNINGAR SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och
Välkomna till Anhörigutbildning!
Välkomna till Anhörigutbildning! Kort presentation Vad är en ätstörning? Vad händer I kroppen vid ätstörning Kunskapscentrum för ätstörningar KÄTS Utbildning Kvalitetssäkring Forskning Stockholms Läns
Missbruk och ätstörning. Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare
Missbruk och ätstörning Caroline Björck Leg psykolog, forskningsledare Innehåll Vad är ätstörning? Patienter med ätstörning som missbrukar och missbrukare som har symtom på ätstörning, vad är skillnaden?
2009-10-0909 2009-10-0909
Mentaliseringsbaserad terapi vid ätstörningar ett pilotprojekt Högspecialiserad, landstingsdriven ätstörningsenhet Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ätstörning UNS Ca 1300 patienter i behandling 600-700
C-UPPSATS. Arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med ätstörning. Malin Bergqvist, Emma Fermskog
C-UPPSATS 2007:192 Arbetsterapeuters erfarenheter av åtgärder och dess effekter i rehabiliteringen hos personer med ätstörning Malin Bergqvist, Emma Fermskog Luleå tekniska universitet C-uppsats Arbetsterapi
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)
Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet
Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen
Brännpunkt. Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför?
Brännpunkt Evidensbaserad klinisk praktik hur, när och varför? www.menti.com MENTI 1: KOD xxxxxx Vad ska allvarligt sjuka patienter som inte svarar på evidensbaserade behandlingar erbjudas för vård? 1.
Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng. Kursplanen fastställd av Prefekt vid Institutionen för hälsovetenskap
KURSPLAN Arbetsterapi: Verksamhetsförlagd utbildning 1 7,5 Högskolepoäng Occupational Therapy: Application in Practice 1 Grundnivå, A0035H Version Kursplan gäller: Vår 2019 Lp 3 - Tillsvidare Kursplanen
Ätstörningar. Att vilja bli nöjd
Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter
Ätstörningar- somatiska och psykologiska aspekter Marianne Kjaeldgaard Universitetslektor Övertandläkare Karolinska Institutet Odontologiska Institutionen Ätstörningar Anorexia nervosa Bulimia nervosa
Maria Helander Mitt Bästa Jag 2015 2015-09-27
- Viktminskning med ACT Kunskap om kursen, verktygen och tillvägagångssätt. Förstå mekanismen bakom bantning. Förstå varför vi äter fast vi bestämt oss att låta bli. mariahelander.se Beteendevetare, samtalsterapeut,
Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2015.
Medicinska fakulteten ATPB15, Arbetsterapi: Teori, modeller och metoder, 7,5 högskolepoäng Occupational Therapy: Theory, Models and Methods, 7.5 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen
LUBoB. Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi. David Clinton, Claes Norring & Bengt Eriksson
SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 6 månader månader Kodnummer: Datum: Initialer: LUBoB Frågeformulär Liten Uppföljning om Bakgrund och Behandling vid Anorexi/Bulimi
LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI 1996
Kodnummer: 9 6 månader Datum: SAMORDNAD UTVÄRDERING OCH FORSKNING VID SPECIALENHETER FÖR ANOREXI/BULIMI 9 12 månader Initialer: Intervjuare: LUAB Liten Uppföljning av Anorexi/Bulimi VERSION 2, FEBRUARI
Ätstörningar Ulf Wallin
Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk
C-UPPSATS. Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande för klienter med Anorexia Nervosa
C-UPPSATS 2009:097 Arbetsterapeuters erfarenheter av interventioner som bidrar till förbättrat aktivitetsutförande för klienter med Anorexia Nervosa Martina Sundqvist Johansson Luleå tekniska universitet
En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 1-7 Pernilla Grenehag Anorexi och bulimi i skolan - att förebygga, upptäcka och bemöta Examensarbete 10 poäng LIU-IUVG-EX--01/87 --SE Handledare: Anders
Hur beskriver kvinnor med ätstörning sina dagliga aktiviteter?
Avdelning för arbetsterapi och gerontologi Hur beskriver kvinnor med ätstörning sina dagliga aktiviteter? Författare: Arzije Ziberovska, Pernilla Rosell Handledare: Elisabeth Persson December 2010 Kandidatuppsats
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre
Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan
Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser
Bilaga. Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. Databas Sökord Antal träffar
Sammanställning av antal träffar för varje sökord i respektive databas. AMED MF AND Definition 1 MF AND Mechanisms 2 MF AND Concept 1 MF AND Phenomena 1 MF AND Perspective 4 MF AND Models of treatment
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab
Ätstörningar Vad är det frågan om? Vasa 20.4 2011 Hanna Hongell Specialmedarbetare Katri Kopsa Psyk.sjukskötare Ätstörningskliniken Vilja Ab Anorexia Nervosa Diagnostiska kriterier Viktnedgång, som leder
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander
Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till
En broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi. Studiehandledning
Sahlgrenska akademin Institutionen för neurovetenskap och fysiologi/ Arbetsterapi och fysioterapi Studiehandledning Arbetsterapi: introduktion till den arbetsterapeutiska processen, 3 hp ARB011 Vårterminen
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Arbetsterapiprogram. Specifikt för Paramedicin Södra
Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö
Information till remitterande läkare om, PTSD och MMS-behandling i Malmö BEDÖMNINGSSAMTAL Samtalet resulterar i en gemensam behandlingsplan. - kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi () är en effektiv
LIA. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16. Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett
Alexandra Hokander-Sandberg Medicinsk sekreterare Ht-15 LIA Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i Vimmerby 2015-10-05 2015-10-16 Handledare: Maritha Thellman Emil Haskett Sammanfattning I denna LIA- rapport
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation
Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen
Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Arbetslös men inte värdelös
Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag
Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com
Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter. Carl Bäckman IVAssk/PhD
Erfarenhet av 17 års Uppföljning av IVApatienter Carl Bäckman IVAssk/PhD 1974-1994 Trodde alla : Överleva =Lycklig. Amnesi = Bra Anhöriga förklarade vad som hänt. Jag har nästan ett sjukligt behov av att
Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
MBT vid ätstörningar. Bakgrund. Beskrivning och behandling. Upplägg. Ätstörningsdiagnostik
MBT vid ätstörningar David Clinton Upplägg Bakgrund till ätstörningar Uppkomst och utveckling MBT och behandling av ätstörningar Bakgrund Sir William Gull, 1873 Beskrivning och behandling Tonårs flickor
Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015
Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015 Information om utbildningsdagen kom ut i tid. Instämmer... Helt 75 98,7 Delvis 1 1,3 Inte alls 0 0 Innehållet i utbildningsdagen motsvarade dina förväntningar.
Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar
1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Utvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner.
Individuell tentamen Muntlig examination Teorier, fallbeskrivningar och reflektioner. Manusförfattare: Arbetsterapins kärna och yrkesmodell, 15 hp Filosofiska antaganden Enligt förbundet Sveriges arbetsförbund
Kognitiv beteendeterapi
Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling
Musik som terapeutiskt redskap
In stitution en för h älsa, vård och samh älle Avd elnin gen för arb etsterapi och geront ol ogi Musik som terapeutiskt redskap Arbetsterapeuters erfarenheter kring musikens användbarhet inom psykiatrin
Muskuloskeletal smärtrehabilitering
Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv: en litteraturstudie.
Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C, Examensarbete 15 hp Höstterminen 2013 Gruppterapi för vuxna personer inom psykiatrisk vård, utifrån klienters och arbetsterapeuters
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Aktivitetsbalans hos äldre ensamboende kvinnor aktiva i en pensionärsförening
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Avdelningen för arbetsterapi och gerontologi Aktivitetsbalans hos äldre ensamboende kvinnor aktiva i en pensionärsförening Författare: Elin van Leeuwen, Lisa
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.
Medicinska fakulteten ATPB52, Arbetsterapi III, Intervention, utvärdering och prevention, 10,5 högskolepoäng Occupational Therapy III, Intervention, Evaluation and Prevention, 10.5 credits Grundnivå /
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit
Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu
ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS
Arbetsterapienheter vid Enhetschefer; Ann-Katrin Jonsson, 1 av 7 010-05-15 Arbetsterapeuter ARBETSTERAPIPROGRAM KNÄARTROPLASTIK ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS Arbetsterapienheter
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Förslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Släpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården
18-03-06 Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården vid vård av patienter med emotionell instabilitet och självskadebeteende Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator Självvald inläggning
Aftonbladet/Inizio. - Landet ätstörd
Aftonbladet/Inizio - Landet ätstörd Sammanfattning Var tredje svensk är missnöjd med sin kropp, fler kvinnor än män är missnöjda. Både män och kvinnor förknippar sin kropp med otillräcklighet, men medan
Det är skillnaden som gör skillnaden
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt
Rehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter
1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE?
Dale Carnegie Trainings ledarskapsguide: ÄR DINA MEDARBETARE MOTIVERADE? Lär dig motivera olika typer av medarbetare och bygg relationer som skapar entusiasm, motivation och engagemang på arbetsplatsen.
Måltidsträning som behandlingsintervention en beskrivande studie
Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi, avancerad nivå Examensarbete Magister, 15 högskolepoäng Höstterminen 2012 Måltidsträning som behandlingsintervention en beskrivande
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Ätstörningar. Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson
Tdl Hanna Eriksson Tdl Christian Hermansson Tidigare klassificering UNS ar Atypiska ar Klassificering DSM V ar Förekommer i medicinsk litteratur redan på 1600-talet Allvarligaste formen av, ökad dödlighet
Målplanering för relationer Exempel 3:1
Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner
ATPA31 Aktivitetsbegränsningar i den mellersta livsperioden
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(5) ATPA31 Aktivitetsbegränsningar i den mellersta livsperioden Activity Restrictions in the Middle Phase of Life 30 högskolepoäng Nivå G1F Allmänna
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Om stress och hämtningsstrategier
Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra
Bolltäcke ett alternativ. Bakgrund:
Hej Här kommer original versionen av vår utvärdering av bolltäcket inom slutenvården på psykoskliniken i Malmö. Vårt lilla projekt har fått uppmärksamhet, både inom och utom vår klinik och vi fick ju alltså
Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.
Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik
Hur du tacklar intervjusituationen!
Hur du tacklar intervjusituationen! Denna artikel är skriven av Linda U Johansson, KarriärCoachen Informationen får ej spridas eller kopieras utan författarens medgivande www.karriarcoachen.nu Inledning
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
SEKVENSERAD GRUPPTERAPI FÖR BULIMI
En treårig studie vid Anorexi- och Bulimimottagningen vid Östra sjukhuset I Göteborg. I studien jämförde man grupp- och individualterapi för patienter med BN eller ätstörning UNS. Inledande individuell
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism
Utveckling inom BUP: ätstörningar, ADHD och autism Elisabet Wentz Gillbergcentrum, Sahlgrenska akademin Disposition Ätstörningar ADHD Autismspektrumstörningar Slutsatser Anorexia nervosa diagnoskriterier
Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1
1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom. 3 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 SSK 07 och ssk06 3 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Att leva med schizofreni - möt Marcus
Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk
Boksammanfattning. Våga leda modigare! Om författaren. Egen erfarenhet och andras. Det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd.
Boksammanfattning Våga leda modigare! Om författaren Malin Trossing har en gedigen bakgrund som ledare inom olika branscher och började sin chefsbana redan vid 26 års ålder. Hennes första bok Våga leda
Utmanande beteende och avledningsmetoder
Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar