Kvalitetsrapport 2017/2018. Munktorpsskolan

Transkript

1 Kvalitetsrapport 2017/2018 Munktorpsskolan

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Linda Olovsson, Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Inledning Innehåll Inledning 5 Kunskaper 7 Mål i Köpings skolplan: 7 Indikatorer 7 Resultat Årskurs 1-3 Resultat Nationella proven - årskurs Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 3 9 Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 3 Resultat Årskurs Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 6 14 Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 6 Resultat Fritidshemmet Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet 16 Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet Resultat och analys Förskoleklass Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass 18 Trygghet, normer och värden 19 Mål i Köpings skolplan: 19 Indikatorer 19 Resultat - grundskola Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola 21 Resultat - Fritidshem Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem 23 Resultat och analys Förskoleklass Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Elevens inflytande och delaktighet 25 Mål i Köpings skolplan: Indikatorer Resultat - grundskola 25 Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Resultat - Fritidshem 27 Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem

4

5 Inledning Inledning I kommunen pågår en omorganisation som innebär att grundskolan ska var indelad stadievis, årskurs F-6 och årskurs 7-9. Läsåret har Munktorpsskolan genomfört sitt första läsår i den nya organisationen, årskurs F-6. Planeringen inför läsåret var att årskurs 6 skulle förläggas inne i Köping men nya förutsättningar uppstod under våren och ett nytt beslut togs i maj-17 att eleverna i åk 6 skulle bli kvar på Munktorpsskolan. Under året har vi arbetat fram nya rutiner utifrån att inga tidigare rutiner fanns kring åk 6. Vi har ställts inför flera utmaningar med relativt kort omställning och jag anser att det har genomförts på ett bra vis. Ett nytt moment för lärarna blev betygssättning i åk 6. För att öka kompetensen kring det har lärarna genomfört Skolverkets webbutbildning: Bedömning och betygssättning för mellanstadiet, vilket har varit en framgångsrik kompetensutveckling samt att det har skapat ringar på vattnet och skapat goda förutsättningar att ytterligare fortsätta att utveckla arbetet för hela skolan samt att hålla ämnet levande. Hösten startades upp med omfördelning av personal då det uppstod förändringar i personalstyrkan. Flera lösningar provades innan det landade i en bättre lösning för eleverna. Lärarna på mellanstadiet har fullföljt och vidareutvecklat sitt arbetssätt som ämneslärare och det har varit framgångsrikt. Eleverna får möjlighet att skapa relationer med fler vuxna, tränar på att ledas av olika vuxna samt att de tränas inför framtiden och högstadiet. Lärarna får god möjlighet till att fördjupa sig i färre ämnen i flera årskurser. På lågstadiet har lärarna fortsatt lagt fokus på extra läsning och läsförståelse samt problemlösning och det har gett goda resultat. Även här har det varit en del omfördelning av personal under läsåret, framförallt under hösten, men med vissa förändringar till våren med ny klasslärare (åk 3), en omfördelning av resurserna och fördelning av arbetslagets resurser möjliggjorde att vårterminen blev mer framgångsrik. Vi har även under året tagit oss an att arbeta in oss i kommungemensamma system som exempelvis frånvarohantering, digitala omdömen m.m. Det har tagit tid att utarbeta rutiner och vi är inte är färdiga med det. Nästa steg är att arbeta med elevernas kunskapsutveckling i systemet för att fortlöpande kunna dokumentera digitalt. Ett visst samarbete med en annan enhet har förkommit och då främst vid gemensamma studiedagar. Vi har haft extern fortbildning inom området: Lösningsfokuserat arbetssätt för all personal. Det har överlag upplevts positivt från personalen och några har även valt att delta i specifik utbildning under året. Vi är en relativt liten enhet som är enparallelig och ser det som värdefullt att få knyta an kontakter med andra enheter. Skolan har två förstelärare med inriktning matematik och ledarskap. Uppdragen under läsåret har varit matematiska grundbegrepp främst i lågstadiet och ledarskap i klassrummet för all personal. Vi har stora och rymliga lokaler på skolan men de är slitna och vissa enkla förbättringar har gjorts men det krävs större medel för att få till en mer omfattande förändring. 5

6 Inledning Sammanfattning av utvecklingsområden kommande läsår 2018/2019 Framledes under kommande läsår kommer vi på skolan att fortsätta arbeta för att skolan ska fungera som en enhet, F-6 och fritids. Utvärderingen har visat på att vi behöver utveckla och skapa en starkare tillsammanskraft. Vi ökar även i elevantal vilket kan medföra en del förändringar i sig. Utifrån den här utvärderingen har flera stora områden lyfts fram och varje arbetslag har arbetat fram en egen arbetsplan och skrivit ned specifika mål som de fortlöpande ska arbeta med under året. Kunskaper: Bedömning, Röda tråden, Levande resursfördelning Normer och värden: Alla på skolan ska uppleva sig trygga. Elevinflytande: Med stigande ålder träna på att ta ansvar och få inflytande i sin utbildning. Arbete med den pedagogiska lärmiljön på skolan kommer att belysas då vi hela tiden behöver se över våra lokaler och hur vi väljer att disponera dessa. Vill även passa på att förmedla att lokalerna på många håll är mycket utslitna och nedgångna. Skolans elevhälsa ska kompetensutveckla och genomföra en nätbaserad webbutbildning genom Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM): Att höja skolans elevhälsokompetens. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till all personal på skolan som gör ett fantastiskt arbete med att göra skillnad för våra barn och ger dem verktyg och kunskaper för framtiden. Jag ser med glädje fram emot kommande läsår och mitt andra läsår på Munktorpsskolan. Linda Olovsson Rektor Munktorpsskolan 6

7 Kunskaper Kunskaper Mål i Köpings skolplan: Grundskolan ska ge eleverna de kunskaper och färdigheter som behövs för att fortsätta sina studier på ett nationellt gymnasieprogram. Indikatorer 1 Att andelen elever som uppnår minst godkända betyg i samtliga ämnen ökar Att andelen elever som är behöriga till gymnasiet ökar Att grundskolans genomsnittliga meritvärde ska öka Att andelen elever som upplever studiero på grundskolan ska öka Resultat Årskurs 1-3 Åk 1-3 Åk 1 Åk 2 Åk 3 1 Från Köping kommuns Mål och budget

8 Kunskaper Resultat Nationella proven - årskurs 3 Nationella provet årskurs 3 - Matematik. Andel godkända per delprov Delprov A Delprov B Delprov C Delprov D Delprov E Delprov F1 Delprov F2 Delprov G1 Delprov G2 Andel godkända Nationella provet årskurs 3 - Svenska. Andel godkända per delprov Prov A - Tala* Prov B - Läsa, berättande text Prov C - Läsa, faktatext Prov D - Läsa, elevens högläsning* Prov E - Läsa, elevens textsamtal* Prov F - Skriva, berättande text* Prov G - Skriva, stavning, interpunktion* Prov H - Skriva, faktatext* Andel godkända 8

9 Kunskaper Enkätresultat - Kunskap Åk 1-3 Skolarbetet är intressant Mina lärare berättar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare vill att jag ska göra mitt bästa Jag har studiero på lektionerna; Åk 1 Åk 2 Åk 3 Munktorp 2018 Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 3 Totalt har 154 elever undervisats på Munktorpskolan varav 131 elever åk 1-6. I svenska klarar 90,1 % kunskapskraven vilket är likvärdigt gentemot förra årets resultat. I matematik har en förbättring skett och i år är 90,1 % av eleverna godkända i ämnet i jämförelse med föregående år då 87,9% av eleverna var godkända. I engelskan har resultatet försämrats något, 88,7 % av eleverna är godkända mot förra årets 91,1%. I resultatet inom NO-blocket har en marginell förbättring skett i år, 90,9% av eleverna är godkänd mot förra årets 89,8%. Likaså i SO har en marginell förbättring skett: 93,2% är godkända mot förra året där 91,6% var godkända. De praktisk-estetiska ämnena har överlag mycket goda resultat dock avviker det i idrottsundervisningen där endast 84,8% är godkända. Överlag är resultaten goda och följer ett mönster samt hänger ihop, det är en marginell skillnad mellan åk 1, åk 2 och åk 3. Vid stadieövergång, lågstadiet till mellanstadiet sker en förändring. Måluppfyllelsen skiljer sig inte mycket mellan årskurserna på lågstadiet och inte mellan årskurserna i mellanstadiet. Däremot skiljer det sig vid stadieövergången från åk 3-4. På lågstadiet används få provtillfällen och andra alternativ används där eleverna kan visa på sina kunskaper, undantaget är nationella prov. Det ligger bland annat som grund till bedömning, nivån anpassas utifrån elevernas förmåga. 9

10 Kunskaper Eleverna har lyckats bäst på SO/NO och bild, vilket har en arbetsform som alla kan delta aktivt i. I SO/NO har fokus legat på att delta i diskussioner och resonemang. En trolig orsak till att det uppstår en skillnad i stadieövergången i just dessa ämnen är att kraven ökas och det blir mera text att ta till sig och förhålla sig till. Det ämne som visar ett avvikande resultat är idrott och hälsa där orsakerna finns utifrån enskilda individer med motoriska svårigheter, där finns dock goda möjligheter till utveckling och godtagbara kunskaper. Nationella prov Något sämre resultat än förra årets provresultat. Inom matematiken är det delprov F2 som sticker ut negativt. Delprovet provar förmågan att använda det matematiska skriftspråket. Det finns tendenser att se att eleverna har svårigheter med problemlösning och visa på hur de kommer fram till det korrekta svaret och vilken strategi de använder. Efter diskussion så behövs det arbetas mera kring hur vi använder vårt språk och våra begrepp. En orsak till resultatet i år kan olyckligtvis bero på att eleverna har bytt lärare och terminologin har skiljt sig och inte blivit befäst. Provet är utformat på ett sätt som inte ger utrymme för lärare att ha en genomgång då det var många begrepp som inte kunde påtalas. I svenskan är det prov C som skiljer sig lite mer än de andra. Provet är en faktatext där det samtidigt krävs att läsa mellan raderna. Även i delprov B syns samma tendenser. Vi kopplar även samman prov C med tabellerna över kunskapsresultatet i SO/NO där arbetet med faktatexter inte är tillräckligt självständigt för vad som krävs. 21/22 elever genomförde de nationella proven. Enkätsvaren Enkätsvaren visar på att det finns elever som upplever att de inte har studiero underlektionstid. Det är ett ständigt pågående arbete som aldrig får stå åt sidan, det är avgörande för kunskapsinlärningen. Vid genomförandet av enkäten upplevdes frågorna något svårtolkade för eleverna även fast det gjordes en genomgång och frågorna förklarades och gicks igenom med eleverna. Det gör att resultat ev. kan bli missvisande. Tänkbara orsaker till resultaten är: - Eleverna har fått stödinsatser i olika former för att ha förutsättningar till att uppnå goda resultat. - Med anledning av lågstadiesatsningen har det funnits möjlighet att dela upp i olika gruppkonstellationer för att träna mer, arbeta i ett mindre sammanhang osv. - Regelbundna screeningar för att fånga upp och kunna ge insatser mer intensivt under perioder. 10

11 Kunskaper Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 3 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Genomgående arbeta med mer omfattande läsning - Intensiva insatser - Involvera eleverna i sitt eget lärande - Formativ bedömning - Stadieövergångar, röda tråden i respektive ämnen F-6 - Tätare dialog mellan klasslärare och ämneslärare 11

12 Kunskaper Resultat Årskurs 4-6 Åk 4-6 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Nuvarande Åk 6 - Historik Åk 3: 2015 Åk 4: 2016 Åk 5: 2017 Åk 6: 2018 Svenska Matematik 12

13 Kunskaper Andel som når minst E på de nationella proven, Åk 6 Svenska Matematik Engelska Andel godkända 75% 63% 81% Enkätresultat Kunskap Skolarbetet är intressant Mina lärare berättar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet Mina lärare vill att jag ska göra mitt bästa Jag vet vad jag Jag har studiero ska kunna för att på lektionerna; nå kunskapskraven i de olika ämnena Åk 4 Åk 5 Åk 6 Munktorp

14 Kunskaper Diskussion och analys utifrån resultatet årskurs 6 Även här noteras det att det är ett förhållandevis för stort glapp i stadieövergången mellan åk 3 och åk 4. Resultaten i de praktisktestetiska ämnena ligger överlag bra dock är det idrotten som avviker något och det har med enskilda delar i ämnet, bland annat orientering och simning. I SO och NO-ämnena dalar resultaten från åk 4-6. Resultaten i svenska är relativt jämnt över klasserna på mellanstadiet, likaså i engelska. I svenska undervisas respektive klass av sin mentor. Värt att notera är att resultaten för matematik och NO ligger något lägre i förhållande till de andra ämnena. I teknik avviker åk 5s resultat i jämförelse med åk 4 och åk 6. Nationella prov Det är första gången som skolan genomför nationella prov i åk 6, tidigare flyttades åk 6 till högstadiet. Resultaten stämmer överens med vad respektive ämneslärare förväntat sig. Det ämne som sticker ut är matematik och det går i linje med resultaten som helhet i ämnet. Enkätsammanställning Enkätsvaren visar på att det finns elever som inte upplever studiero under lektionstid. Det är ett ständigt pågående arbete som aldrig får stå åt sidan då det är avgörande för kunskapsinlärningen. På mellanstadiet arbetar lärarna som ämneslärare vilket betyder att eleverna träffar fler lärare under sin skoldag vilket ställer krav på att lärarna är samspelta och diskuterar dessa frågor gemensamt. Eleverna upplever att de får instruktioner så de förstår vad de ska göra samt att lärarna vill att eleverna ska göra sitt bästa. Avvikande enkätsvar från åk 6 där lärarna arbetat med elevernas attityder till skolan och till deras skolarbete, kulturen i gruppen vilket även har påverkat kunskapsresultatet. Överlag upplever de flesta av eleverna att skolarbetet är intressant. Tänkbara orsaker till resultaten: - Eleverna har fått stödinsatser i olika former både på grupp- och individnivå för att skapa förutsättningar till att uppnå godkända resultat. - Några av de elever som inte har klarat kunskapskraven i vissa ämnen har inte tillräckligt med skolbakgrund och där arbetar vi långsiktigt och ser att både motivationen och utveckling sker. Vi ser att elever med annat modersmål än svenska har svårare att nå målen men med fortsatta insatser kommer de att nå målen på sikt. - Det har funnits möjligheter till att dela upp i olika grupper för att träna mer, arbeta i ett mindre sammanhang. - En del frånvaro i arbetslaget vilket stundtals lett till omfördelning av lärare vilket medför svårigheter med kontinuitet. 14

15 Kunskaper Utvecklingsområden inför kommande läsår Årskurs 6 Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Stadieövergångar - Fördela resurserna utifrån behoven och förändra vid behov - Intensiva insatser - Fortsätta arbete med att få eleverna mer delaktiga i sin kunskapsutveckling - Utveckla arbetet med formativ bedömning - Stadieövergångar, röda tråden i respektive ämnen F-6 - Tätare dialog mellan alla lärare i arbetslaget - Fördelning av resurserna inom arbetslaget Utvecklingsområden inför kommande läsår, åk F-6 - Ämnesgrupper. - Bedömning. - Utveckla arbete med att få eleverna mer delaktiga i sin kunskapsutveckling. 15

16 Kunskaper Resultat Fritidshemmet Enkätresultat "Kunskaper" - Fritidshemmet Jag får lära mig nya saker på fritids På fritids finns det ställen inomhus där jag kan sitta i lugn och ro när jag vill Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshemmet Aktiviteterna på fritidshemmet har varierat över året och olika aktiviteter har erbjudits, exempelvis: gymnastiksalen, spela spel, lekt lekar, skapande, utflykter till skogen, storsamlingar m.m. Bakom dessa aktiviteter döljer sig många moment då barnen övar på bland annat turtagning, praktisk matematik, utveckla sina sociala färdigheter, allemansrätten osv. Barnen anser sig inte lära sig nya saker på fritids och en tänkbar orsak till det kan vara att det inte pratas och diskuteras kring den specifika aktiviteten ex vad har vi tränat på? Vad har du lärt dig? Barnen upplever att de har ställen inomhus där tid till rekreation och återhämtning finns vilket kan ha en trolig orsak i att barnen har delats upp och det har funnit flera olika aktiviteter att välja på vilket gör att miljön påverkas positivt. Tänkbara orsaker till resultatet: - Riktat arbete med styrdokumenten - Lägre personalomsättning än tidigare år - Ökat medvetenheten 16

17 Kunskaper Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshemmet Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Fortsätta att utveckla det redan påbörjade arbetet med systematiskt arbete på fritids. - Planera/utvärdera mer med barnen. - Få barnen delaktiga i att se sitt lärande på fritids. 17

18 Kunskaper Resultat och analys Förskoleklass Vi arbetar med Bornholmsmodellen i arbetet med läsinlärning. Lärarna arbetar regelbundet med materialet, flera tillfällen i veckan. I början av terminen genomförs en fonologisk kartläggning som ligger till grund för vad som behöver tränas mera på under året. I slutet av läsåret görs en ny för att se elevernas utveckling under året. Vid första kartläggningen hade 10 av 23 godtagbara kunskaper och i slutet av läsåret vid andra testomgången hade 21 av 23 mer än godtagbara kunskaper. Inom matematiken arbetas det kontinuerligt med arbetsmaterialet: Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Någon kartläggning har inte genomförts under läsåret, materialet har upplevts positivt och eleverna får med sig grundläggande matematiska begrepp. Tänkbara orsaker till resultatet är: - Regelbundenhet. - Högläsning. - Kartläggning för att tydliggöra vilka områden som behövs prioriteras mera under året. - Tätt samarbete med skolans specialpedagog. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Utöka och kartlägga även inom matematiken för att få ett värde att förhålla sig till, grundläggande matematiska begrepp. Utveckla ett samarbete mellan Förskoleklass och årskurs 1. 18

19 Trygghet, normer och värden Trygghet, normer och värden Mål i Köpings skolplan: Alla verksamheter ska arbeta för att barn och elever känner sig trygga i en säker och stimulerande miljö. Indikatorer 2 Att andelen elever som känner sig trygga på grundskolan ska öka Resultat - grundskola Enkätresultat Trygghet, Åk 1-3 I min skola är vi schyssta/snälla mot varandra; Mina lärare behandlar killar och tjejer på samma sätt; Jag känner mig trygg i skolan; Jag vet vem eller De vuxna på vilka på skolan skolan reagerar jag kan prata om de får reda med om någon på att någon har har varit varit elak/dum elak/dum mot mot en elev; en elev; Jag stör inte andra under lektionerna Finns det något ställe på skolan där du inte känner dig trygg? Åk 1 Åk 2 Åk 3 Munktorp Från Köping kommuns Mål och budget

20 Trygghet, normer och värden Enkätresultat Trygghet, Åk 4-6 I min skola är vi Mina lärare schyssta/snälla mot behandlar killar och varandra; tjejer på samma sätt; Jag känner mig trygg i skolan; Jag vet vem eller vilka på skolan jag kan prata med om någon har varit elak/dum mot en elev; De vuxna på skolan reagerar om de får reda på att någon har varit elak/dum mot en elev; Jag stör inte andra under lektionerna Åk 4 Åk 5 Åk 6 Munktorp 2018 Jag känner mig trygg på skolan - Historik

21 Trygghet, normer och värden Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola För att säkerställa och kartlägga elevernas upplevelse av trygghet har en lokal trygghetsenkät upprättats på enheten. Den genomförs en gång per termin. Utifrån resultatet genomförs en handlingsplan i varje klass för att titta på tänkbara förändringar till en bättre upplevelse. Vi anpassar antalet rastvärdar utifrån behovet och utökar under perioder där den bedömningen görs. Riktade värdegrundsaktiviteter under hela året. Över tid visar vi ett sämre resultat gällande hur eleverna uppfattar sig trygga på skolan. I enkätsvaren syns det att avvikelserna finns i enstaka klasser och inte fördelat jämnt över alla klasser. Några påtalar att de inte upplever studiero men de är även de som bidrar till en försämrad studiero. Dock finns en viss förvåning över det förhållandevis låga resultatet på några av frågorna dock har det varit svårt att härleda det vidare. Enkätfrågorna har varierat över tid och i år har det varit mer specifika än tidigare, det är svårt att få en exakt jämförelse men värt att notera att det dalar. En observation vid lunchrasten är att de yngre barnen drar sig ur leken när de äldre kommer ut från sin lunch, det blir ca 10 minuter då det är ute gemensamt. Tänkbara orsaker till resultatet är: - Ökat elevantal på skolan. - Från F-5 och numera F-6. - Vuxna finns ute på alla raster, ökar bemanningen vid behov. - Tydliga ordningsregler och klassrumsregler. - Tydliga strukturer. Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Fler gemensamma aktiviteter för att integrera eleverna med varandra och stävja ev. upplevd otrygghet. - Börja och avsluta läsåret med specifikt värdegrundsarbete. - Pedagogisk lärmiljö. 21

22 Trygghet, normer och värden Resultat - Fritidshem Enkätresultat trygghetsfrågor - Fritidshemmet Jag känner mig trygg på fritids Det finns vuxna på fritids som jag kan/vågar prata med Det finns vuxna som hjälper mig när jag behöver det Jag tycker att pojkar och flickor behandlas lika på fritids Personalen ser till att alla får vara med Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Verksamhetens egna mål utifrån förra årets kvalitetsrapport Fortsätta hjälpa barnen att hitta verktyg för att hantera konfliktlösning på bästa sätt. Trygghetsenkät en gång/termin. Erbjuda olika aktiviteter i mindre grupp. Utveckla den pedagogiska lärmiljön, göra rum i rummen. Tydligt förhållningssätt om vad som gäller i de olika rummen och dess aktiviteter. Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Vi har några barn som vi vet känner sig osäkra att vara tillsammans med de barn som låter mycket och far runt. Vi försöker att inge trygghet genom att vara nära och att låta dem titta på innan de törs vara med i en lek. Stapeln med det finns vuxna på fritids som jag vågar prata med ligger högre än jag känner mig trygg på fritids. Vi tolkar det som att man törs be om hjälp och att vi därigenom kan hjälpa barnen att känna sig trygga. Vi upplever inte att alla barn känner sig trygga alla dagar. Det beror bland annat på utåtagerande barn som kommer i konflikt med sina kompisar. Vi försöker att förebygga, men räcker inte till. Personalen har inte haft samma förhållningssätt, vilket kan skapa förvirring och otrygghet för barnen. Samtal om gemensamt förhållningssätt har påbörjats i arbetslaget. 22

23 Trygghet, normer och värden Tänkbara orsaker till resultatet är: - Vara där barnen är. - Olika förhållningssätt bland personalen. Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Pedagogiska lärmiljön: Vi fortsätter att utveckla den pedagogiska lärmiljön på fritids. From aug-18 ansvarar måltidsenheten för alla måltider och fritids kan disponera lokalerna utifrån verksamheten, rum i rummen, ta fram mer material som inbjuder till egna initiativ till lek och skapande. Detta kommer att skapa förutsättningar för ett tryggare och lugnare klimat i barngruppen. - Värdegrundsarbete. 23

24 Trygghet, normer och värden Resultat och analys Förskoleklass Personalen upplever att eleverna är trygga. Vi följer med till bussen, vi är där på morgonen och följer med eleverna in. Vi fortsätter som vi arbetat nu. Tänkbara orsaker till resultatet är: - Regelbundenhet. - Rutiner. Utvecklingsområden inför kommande läsår Förskoleklass Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: Värdegrundsarbete. Pedagogisk lärmiljö. 24

25 Elevens inflytande och delaktighet Elevens inflytande och delaktighet Mål i Köpings skolplan: Skolans arbete kännetecknas av ett demokratiskt arbetssätt och ökat inflytande för barn, elever, föräldrar och personal. Skolan ska stärka och utveckla barns och elevers inflytande på undervisningen och ansvaret för sitt eget lärande. Indikatorer 3 Inga indikatorer är tillgängliga Resultat - grundskola Enkätresultat Inflytande, Åk 1-3 Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker; I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på; Åk 1 Åk 2 Åk 3 Munktorp Från Köping kommuns Mål och budget

26 Elevens inflytande och delaktighet Enkätresultat Inflytande, Åk 4-6 Lärarna i min skola bryr sig om vad eleverna tycker; I min skola har vi klassråd där vi elever kan diskutera sådant som vi vill ändra på; Åk 4 Åk 5 Åk 6 Munktorp 2018 Diskussion och analys utifrån resultatet Grundskola Överlag är lärarna nöjda med resultatet som helhet. Vi ser att årskurs 1 och 3 i lågstadiet har ett lägre resultat på frågan som handlar om lärarna bryr sig om vad eleverna tycker. Det finns en viss tendens att eleverna ibland missförstår om de får ett nej och förknippar det med att det inte finns någon som bryr sig eller att de inte får vara med att bestämma. Det är viktigt att arbeta med att tydliggöra skillnader och vad som är adekvat att vara med att påverka osv. Med stigande ålder ökar de möjligheterna och att de får träna i mindre sammanhang. Åk 6 resultat avviker något från de övriga på mellanstadiet. Eleverna har inflytande och påverkan där lärare tillåter inom vissa ramar utifrån att eleverna ska nå målen. De har IUP och elevens val/välja pass där de får eget inflytande över sitt skolarbete. När eleverna får utvärdera vad som har gått bra och vilken arbetsform de gillar så kan lärare planera utifrån de ramar vi har. Eleverna har till en viss del fått vara med och bestämma över redovisningsform medan lärarna har lagt upp ramarna för arbetet. Tänkbara orsaker till resultatet: - Blandat resultat på individnivå beroende på ålder och mognad är genomgående i alla stadier. - Viss möjlighet att vara med att påverka hur de kan visa sina kunskaper ex redovisningsform. 26

27 Elevens inflytande och delaktighet Utvecklingsområden inför kommande läsår Grundskola Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Involvera eleverna mer i planering och utvärdering av sitt skolarbete, mer ansvar med stigande ålder. - Öka elevernas delaktighet och inflytande med stigande ålder och förmåga till att ta eget ansvar. Resultat - Fritidshem De vuxna lyssnar på mig när jag har förslag på saker att göra Verksamhetens egna mål utifrån förra årets kvalitetsrapport Arbeta fram former för att öka barnens delaktighet och inflytande i fritidsverksamheten ex. fritidsråd/storsamling. Diskussion och analys utifrån resultatet Fritidshem Barnen upplever att de inte blir lika mycket lyssnade på sen föregående år. Arbetet med mer styrda aktiviteter har tagit form under läsåret och i det arbetet har inte inflytandet fått vara med i samma utsträckning. Dock ska inte begreppen styrda aktiviteter och inflytande blandas ihop då det finns goda möjligheter till inflytande när aktiviteter struktureras upp. På fritids har storsamlingar genomförts där barnen fått möjligheter att vara med och påverka innehållet. Barnens upplevelse skiljer sig mot vad personalen anser då det arbetat mer riktat med 27

28 Elevens inflytande och delaktighet inflytande i fritidsverksamheten än tidigare. Dock genom att belysa det har ett utvecklingsområde ringats in. Tänkbara orsaker till resultatet: - Ökad medvetenhet hos personalen Utvecklingsområden inför kommande läsår Fritidshem Utifrån ovanstående analys tänker vi under kommande läsår prioritera nedanstående områden: - Med tanke på att barnen ännu ej upplever att de får vara med att påverka verksamheten tillräckligt behövs arbetet fortsätta och utvecklas ännu mer. 28