Palliativ vård Vård i livets slutskede. Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Stockholm Södra Docent i Klinisk Farmakologi
|
|
- Martin Hellström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Palliativ vård Vård i livets slutskede Linda Björkhem Bergman Överläkare ASIH Stockholm Södra Docent i Klinisk Farmakologi
2 Palliativ Vård Syftet med palliativ vård är att ge bästa tänkbara livskvalitet till patienten under den tid som är kvar. Att få leva tills man dör Man tar hänsyn inte bara till patientens medicinska behov utan också till sociala, psykologiska och existensiella aspekter. Döendet ses som en naturlig process Stöd till närstående
3 En dag ska vi dö. Men alla andra dagar ska vi leva. PO Enquist
4 Ingen kan fly ifrån döden. Den följer med livet, lika säkert som natt följer dag och som vinter följer höst..
5 Palliativa Faser
6 Palliativa Faser Palliativ slutenvård
7 Försämrad Funktionsnivå i Livets slut Cancer KOL/hjärtsvikt Demens
8 Palliativa Avdelningen Långbro Vård i livets slutskede hos patienter med stor symptombörda Brytpunktsamtal måste hållits innan övertag Beslut om 0 HLR Vårdtid dagar till veckor. Medelvårdtid 14 dagar Max-vård tid 3 månader 16 platser
9 Farmakologi inom Palliativ vård Biverkningar av behandlingen måste vägas mot nyttan. Hur mycket påverkar biverkningarna patientens livskvalitet? Hur påverkar patientens sjukdomstillstånd absorptionen, effekten och eliminationen av läkemedel?
10 Farmakologi inom Palliativ vård Utsättning av alla läkemedel som inte ger patienterna någon nytta här och nu. Statiner bör sättas ut. Man måste ha en förväntad överlevandstid på över 1 år för att ha någon effekt. Blodtrycksmediciner kan nästan alltid sättas ut. Sätt ut insulin i absoluta slutskedet. Mycket viktigt att undvika hypoglykemi som ger jobbiga symptom. Hyperglykemi ger inte samma symptom.
11 Insättning av läkemedel som kan hjälpa här och nu: Opioider Farmakologi inom Palliativ vård Benzodiazepiner Kortison -> uppiggande, aptitstimulernade, minskar illamående, anti-inflammatoriskt, minskar smärta, avsvällande. Metylfenidat -> uppiggande, antidepressiv effekt Antidepressiva? -> bör ha flera veckors förväntad överlevandstid för att ha effekt. Depression eller adekvat sorg?
12 Symptomlindring med Pumpar Oftast opioider, ibland med tillägg av midazolam. Ibland haldol eller robinul. Ger mer jämn konc av smärtlindring över dygnet jmf med per oral medicinering. Pumparna kopplas sc eller iv. Möjlighet för patienterna att själv ge sig extradoser vid behov.
13 RTG undersökningar / utredningar Kommer utredning / rtg leda till förändrad behandling som kan ge bättre livskvalité? Annars avstå. Orkar patienten transporten till rtg? Orkar patienten genomgå undersökningen? Avstå undersökningar för att ge mer tid och ork till annat som är viktigare just nu
14 Provtagning i palliativ vård Var restriktiv med provtagning. Gå mer på patientens kliniska symptom än på labsvar. Ta bara prover om du vet att det är något som du kan / bör åtgärda som hjälper patienten här och nu.
15 Provtagning inom Palliativ slutenvård Blodtransfusioner vid lågt Hb ger god symptomlindring i tidigt palliativt skede men gör sällan nytta i ett senpalliativt skede. Hypercalcemi ger besvärande symptom och och kan ofta behandlas relativt enkelt. CRP stiger i livets slut, i synnerhet hos cancerpatienter, även utan pågående infektion. Albumin är den bästa prognostiska markören för överlevnadstid och sjunker i livets slut.
16 Markörer för sjukdomsprogress hos cancerpatienter Albumin Albumin CRP CRP När albumin sjunker samtidigt som CRP stiger = ett dåligt prognostiskt tecken vid cancer
17 Vård i livets slutskede När är en patient döende? - Viktnedgång, minskat intresse för mat och dryck - Minskat socialt intresse / sluter sig inom sig själv - Patienten är helt sängliggande, kan inte sitta eller stå - Patienten kan inte längre ta tabletter - Patienten kan inte längre svälja - Patienten är medvetandesänkt
18 Vård i livets slutskede Alla kroppens funktioner börjar släcka ned Sista timmarna: - Oregelbunden andning - Vaxartad hud - Kall perifert, blåmarmorerad om knäna - Vit, spetsig näsa
19 Symptomlindring i livets absoluta slutskede 5 Läkemedel. LCP-läkemedel Administering s.c. Smärta, andöd: Opioid sc. 1/6 av den regelbundna opioiddosen. Oro / ångest 0.5 ml midazolam 5 mg/ml sc Illamående: 0.2 ml haldol 5 mg/ml sc Rosslig andning: 1 ml robinul 0.2 mg/ml sc Lungödem, vätskedrivande: 4 ml furix 10 mg/ml i.v. Eller i.m.
20 LCP Liverpool Care Pathway LCP är uppbyggt kring viktiga kvalitetsmål för vården av den döende. LCP-konceptet innehåller en verktygslåda med beslutstöd, rutiner och checklistor för bedömning av patienters och närståendes problem och behov, behandling, uppföljning och dokumentation. LCP underlättar planeringen av vården de sista dygnen i livet och stödjer personal att förstå den palliativa vårdens principer.
21 LCP Läkarens Checklista LCP-läkemedel för att kunna ge god symptomlindring i livets slut Avsluta all per oral medicinering Avsluta dropp Dokumenterar om 0 HLR Avsluta blodprovstagning Informera närstående
22 LCP Sjuksköterskans Checklista Har patienten uttryckt en önskan om hur hen vill ha det på slutet? Är närstående informerade? Hur vill närstående bli kontaktade vid försämring / dödsfall? Bedömning av religiösa, andliga och existentiella behov hos patient och närstående Kommunikation med andra vårdgivare, vårdcentral, onkolog etc Regelbunden bedömning av smärta, oro, andra symptom var 4:e timme Munvård Omvårdnad Närståendestöd Checklista efter dödsfall
23 LCP Liverpool Care Pathway LCP-begreppet på väg att avvecklas och kommer troligen ersättas med en ny vårdplan med nytt namn Ev Nationell Palliativ Vårdplan NPV
24 Ska man ge näringsdropp i livets slut? - Studier visar att näringsdropp i livets slut inte förlänger livet - En del studier tyder på att näringsdropp i livets slut förkortar livet - En döende kropp kan inte tillgodogöra sig näringen från ett näringsdropp - Stor risk för övervätskning och ödem /lungödem - Stor risk för illamående
25 Ska man ge näringsdropp i livets slut? Patienten dör inte för att hen slutar äta Patienten slutar äta för att hen är på väg att dö
26 När ska man ge näringsdropp inom palliativ vård? - Patienter bör ha en överlevnadstid på minst 2-3 månader för att egentligen ha nytta av näringsdropp. (Ref: Bozzetti et al, Clinical Nutrition 28 (2009) : ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: Non-surgical oncology)
27 När ska man ge näringsdropp inom palliativ vård? - Om osäker på prognos / överlevnadstid: Sätt in näringsdropp några dagar -> utvärdera om patienten mår bättre. Sätt ut om pat ej blir bättre och / eller får biverkningar. - Informera pat och anhöriga innan om din plan om utvärdering och ev utsättning.
28 Ska man ge vätska i.v. i livets slut slut? - Studier visar att dropp i livets slut inte förlänger livet - Dropp gör oftast mer skada än nytta - Stor risk för övervätskning och ödem /lungödem. Yngre patienter tolerar dock oftast dropp bättre än äldre i livets slut. - Vätskan ansamlas i lungorna och / eller lungsäcken och försvårar andningen - Ökad sekretion i luftvägarna - Vätskan lägger sig bukhålan som ascites och i vävnaderna som perfiera ödem - Törstreceptorer sitter i munslemhinnan. God munvård med fuktig munvårdspinne var 20:e minut tar bort känslan av törst.
29 Referenser: nutrition och hydrering i livets slut Bozzetti et al. ESPEN Guidelines on Parenteral Nutrition: Non-surgical oncology. Clinical Nutrition , Muscaritoli M. et al. Parenteral nutrition in advanced cancer patients. Critical Reviews in Oncology/Hematology. 2012;84:26 36 Buiting et al. Forgoing artificial nutrition or hydration in patients dearing death in six European countries. J Pain Symptom Manage 2007; 34: Thornton SN. Thirst and hydration: physiology and consequences of dysfunction. Physiol Behav 2010; 100: Morita et al Development of a national clinical guideline for artificial hydration therapy for terminally ill patients with cancer. J Pall Med 2007; 10: ) Dev R et al. Is there a role for parenteral nutrition or hydration at the end of life? Curr Opin Support Palliat Care 2012 Sep;6(3):365-70) Bruera et al, Parenteral Hydration in Patients With Advanced Cancer: A Multicenter, Double-Blind, Placebo-Controlled Randomized Trial. J of Clin Onc. 2013;31(1): Cotogni P. Enteral versus parenteral nutrition in cancer patients: evidences and controversies. Ann Palliat med 2016;5(1): Jones L et al.nutritional support in children and young people with cancer undergoing chemotherapy. Cochrane Database Syst Rev Jul 7;(7):CD Orrevall Y et al. A National Observational Study of the Prevalence and Use of Enteral Tube Feeding, Parenteral Nutrition and Intravenous Glucose in Cancer Patients Enrolled in Specialized Palliative Care. Nutrients. 2013;5:
30 Ska man ge antibiotika i livets slut? - CRP stiger nästan alltid när patienterna närmare sig livets slut. Detta misstolkas ofta som pågående infektion och antibiotika sätts in för säkerhets skull. - OM patienten har påvisad bakteremi behandlar vi nästan alltid med antibiotika även i livets slut för att undvika sepsis som en del av symptomlindringen.
31 Ska man ge antibiotika i livets slut? Studie på ASIH Stockholm Södra om antibiotika i livets slut. Av 160 patienter fick 79 antibiotika de 2 sista veckorna i livet (49%) 37% av de behandlade fick en tydlig symptomlindrande effekt. Av de som hade nytta av behandling hade bara 50% positiva odlingar,43% hade negativa odlingar och hos 7% var inga odlingar tagna. Endast 4% hade någon form av biverkning av behandlingen (diaree, illamående). Om indikationen för att ge antibiotika var att behandla eller undvika sepsis hade 50% nytta av behandligen.
32 Ska man ge antibiotika i livets slut? Slutsats: Antibiotikabehandlinga kan bidra till att minska symptombördan i livets slut och ger sällan några biverkningar. Bäst effekt föreligger om indikationen är att behandla eller undvika sepsis. En negativ odling utesluter inte att antibiotika kan ha effekt.
33 Ska man ge syrgas i livets slut? Syrgas ger inte bättre symptomlindring hos den döende patienten än vanlig luft på grimma. Syrgas ger däremot större risk för sedering. (Abernathy A, McDonald C & al: Effect of palliative oxygen versus room air in relief of breathlessness in patients with refractory dyspnoea: a double-blind, randomized controlled trial. Lancet 2010; 376: ) Bästa läkemedlet mot dyspné är opioid Användning av liten handfläkt istället för syrgas?
34 Palliativ Sedering I extrema fall när vi inte lyckas symptomlindra på något annat sätt kan vi ge palliativ sedering. Patienten får sova in i döden. Palliativ sedering är INTE aktiv dödshjälp. Intentionen är inte att förkorta livet utan enbart att ge symptomlindring. Midazolam sc eller iv är förstahandsmedel. Propofol iv andrahandsmedel. Ges i regel bara på vår avdelningen. Kräver central infart och noga övervakning.
35 Ingrid 78 år med bröstcancer På den palliativa vårdavdelningen vårdas en 78-årig kvinna med spridd bröstcancer. Kvinnan har metastaser i skelettet, levern och lungorna. Albumin 19 och CRP 87. Pat har sista veckorna gått ner i vikt och dricker sedan en vecka tillbaka endast någon näringsdryck per dag och lite klara drycker. Hon orkar inte sitta upp mer än korta stunder.
36 Ingrid 78 år med bröstcancer Sedan 2 dagar tillbaka görs all omvårdnad i sängen då Ingrid inte orkar sitta upp för detta. Hon sover nu stor del av dygnet. Sista dygnet har hon inte fått med sig mer än några klunkar vatten. Hon somnar ifrån under samtal. Har mycket svårt att ta tabletter och nu på morgonen berättar sköterskan att hon fått plocka ur tabletterna ur patientens mun då hon inte lyckats svälja ner dem. Ingrids dotter är mycket orolig för att mamma inte får i sig näring. Hon ber om ett samtal med läkaren och vill framför allt säkerställa att mamma får dropp. Hon har ju blivit så trött pga undernäringen. Hon vill också veta hur mamman ska få i sig sina mediciner.
37 Ingrid 78 år med bröstcancer Närståendesamtal med dottern och informerar om förväntat förlopp och varför vi inte sätter dropp och hur vi planerar vården framöver. Symptomlindring Per orala mediciner sätts ut -> aspirationsrisk LCP-mediciner sätts in, ev pump.
38 Bertil 76-år med prostatacancer På den palliativa vårdavdelningen vårdas Bertil 76-år med prostatacancer med spridning till skelettet. Hela ryggraden är genomsatt av metastaser, bägge lårbenen och bäckenbenet. Pat har haft svåra smärtor men smärtorna nu hanterbara med hjälp av smärtpump med relativt höga doser opioder. Pat kan sitta uppe i rullstol på dagarna och anhöriga tar med honom ut på promenad i parken när vädret är fint. Pat har nu feber sedan igår kväll. Tempar 39 grader. Frossa. Nedsatt allmäntillstånd, orkar inte äta eller dricka. Usk har uppmärksammat att pat har illaluktande urin och U-sticka visar pos nitrit. Infektionsprover visar Hb 105, CRP 235, albumin 28. Bertil ter sig också förvirrad. Anhöriga berättar att patienten har synhallucinationer och att han talar osammanhängande. Vi misstänker urosepsis.
39 Bertil 76-år med prostatacancer Bertil rundodlas och får därefter antibiotika. Han får klart vätskedropp med tanke på att sepsis-tillstånd. Bertil piggar på sig redan nästa dag. Är feberfri efter två dagar och mår mycket bättre. Är nu klar och redig igen. När antibiotikakuren är klar får Bertil stå kvar på låg dos antibiotika som profylax mot ny UVI. Bertil lever i flera månader till och har en relativt god livskvalité.
40 Take home message Om man bedömer att patienten befinner sig i livets slut: - Se till att pat är ordentligt smärtlindrad och symptomlindrad - Sätt ut droppbehandling i synnerhet näringsdropp, obs på ödem - Avsluta all provtagning - Man kan behandla med antibiotika som en del av symptomlindring för att undvika sepsis. I absoluta slutskedet sätts det oftast ut. - Informera närstående om varför dropp / läkemedel inte gör nytta längre. - Informera om det förväntade förloppet.
41 En dag ska vi dö. Men alla andra dagar ska vi leva. PO Enquist
Symtomlindring vid döendetd
Symtomlindring vid döendetd Dr Staffan Lundström, palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Brytpunkter i livets slutskede Brytpunkter i livets slutskede Allt längre perioder av uttalad trötthet/slöhet Sängbunden
Läs merVårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Läs merKakexi, vätske- och nutritionsbehandling
Kakexi, vätske- och nutritionsbehandling i palliativ vård Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Staffan Lundström, överläkare, med dr Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet Kakexi Medicinsk term för stark
Läs merSymtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping
Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merPalliativ vård Professor Peter Strang
Palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet och Stockholms sjukhem Åldersrelaterade sjukdomar som ökar snabbt Demens cirka 110 000 lider av medelsvår-svår demens dessutom cirka 50-70 000
Läs merSundsvall
Sundsvall 2019-06-04 Astrid Lindgren skriver vi föds och vi dör, så har det alltid varit och kommer alltid att vara. Vi som arbetar i äldreomsorgen har alltid döden ständigt närvarande på ett eller annat
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:
Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD
Läs merCharlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne
Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll?
AL81 Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Lärandemål för dagen Att kunna reflektera över den palliativa vårdens mål och förhållningssätt Att lära sig om hur smärta och andra symtom och obehag
Läs merKakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!
Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan
Läs merSTARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN
STARKARE I BÖRJAN STARKARE UNDER KAMPEN Hur vanligt är det med undernäring bland cancerpatienter? Cirka 50% av cancerpatienterna har svårt att få i sig tillräckligt med näring i en eller annan form. 1
Läs merSYMTOMLINDRING I LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE. Marit Karlsson med dr, överläkare, adj. lektor LaH Linköping IKE LiU
SYMTOMLINDRING I LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE Marit Karlsson med dr, överläkare, adj. lektor LaH Linköping IKE LiU LIVETS ABSOLUTA SLUTSKEDE? HUR SKA MAN BETE SIG SOM DÖENDE? LIGGA BLICKSTILLA? INTE RÖRA
Läs merRUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL
1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens
Läs merAtt vara närstående vid livets slut
Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover
Läs merGod palliativ vård state of the art
God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid
Läs merUndersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se
Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? Välkomna till seminarium! Program 12.45 13.00 Registrering 13.00 14.00 Ett palliativt förhållningssätt 14.00 14.30 FIKA 14.30 15.30 Symtom och vård i
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merUNDERSKÖTERSKANS ROLL
Symtomkontroll Närståendestöd UNDERSKÖTERSKANS ROLL Marie-Louise Ekeström Leg sjuksköterska FoUU Kommunikation/ Relation? Teamarbete 1 Några frågor Vad är god omvårdnad vid livets slut? Hur ser det ut
Läs merModern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?
Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men
Läs merHudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING
Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket
Läs merRiktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA
Dok-nr 10654 Författare Version Samuel Kronevik, specialistsjuksköterska kirurgi, Kirurgiska kliniken US 1 Godkänd av Giltigt fr o m Conny Wallon, verksamhetschef, Kirurgiska kliniken US 2017-08-20 Riktlinjer
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merCentral venkateter CVK
Central venkateter CVK Om du ska få läkemedel som dropp kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner, vätska eller näringsdropp och
Läs merPalliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)
Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse
Läs merVård i livets slut. När bot inte längre finns
Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna
Läs merPKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?
PKC-dagen Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå? Brytpunktsprocess Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal omsorg/sjukvård/palliativa insatser palliativ vård i
Läs merPeter Strang, professor, överläkare
Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad
Läs merAnna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell
Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ
Läs merPalliativ vård en introduktion. pkc.sll.se
Palliativ vård en introduktion pkc.sll.se Palliativt kunskapscentrum UPPDRAGET? pkc.sll.se På programmet 9:00-10:10 Palliativ vård och förhållningssätt 10:10-10:40 FIKA 10:40-12:30 Grupparbete Etiska överväganden
Läs merDöendet. Palliativa rådet
Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede
Läs merVård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården
Vård i livets slutskede Handbok för läkare i primärvården Handboken är framtagen inom ramen för det regionala utvecklingsarbete av den palliativa vården som sker med stöd av Regionalt cancercentrum väst.
Läs merNu vet vi lite mer forskningsresultat från registret
Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för
Läs merPalliativ vård ett förhållningssätt
Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla
Läs merUTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD
Datum: Personnummer: Patientens namn: Verksamhet Vårdenhet: Huvuddiagnos Bidiagnoser n TECKEN PÅ ATT PATIENTEN KAN VARA DÖENDE Patienten är sängliggande Patienten har sväljningssvårigheter Patienten är
Läs merOro, ångest och depression
Oro, ångest och depression Annika Pohl öl LAH Motala Annika Pohl öl LAH Motala 1 Marianne 57år -85 opererad för hudförändring på hö ben juli diagnos av malignt melanom med spridning till lever, lunga,
Läs merBrytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst
Brytpunktsamtal - var, (vad?),när och varför? Bertil Axelsson Carl Johan Fürst Presentation av oss Upplägg och syfte Gemensam reflektion kring brytpunktssamtal Palliativregistret och studier??? Diskutera
Läs merVÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren
VÅRD VID LIVETS SLUT Dödsorsaker och dödsplats i Sverige 2012 avled 91 990 personer i Sverige Av de som avlider är 85%, 65 år eller äldre Dödsorsaker och boende Vanligaste dödsorsaken: sjukdomar i cirkulationsorganen,
Läs merImplementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden
Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden Margareta Brännström sjuksköterska, med.dr., lektor, fo.ass. Samfinansierad Forskning - Vård (SFO-V), Karolinska
Läs merPalliativ sedering i livets slutskede. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem
Palliativ sedering i livets slutskede Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är nytt i vårdprogrammet? Eget kapitel (nr 19) När döden är nära Underkapitel
Läs merKvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i Bakgrund: Tillgång till är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vilket försvårar jämförelse av olika enheter och deras resultat. Palliativ medicin
Läs merOmvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.
Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs. Med ökad kunskap och förståelse av den palliativa vårdformen ökar förutsättningarna att uppnå högre vårdkvalitet i
Läs merSvåra närståendemöten i palliativ vård
Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning
Läs merFörvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem
Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal
Läs merBrytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?
Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.
Läs merIndikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion
ANAFYLAKTISK REAKTION ALLERGI/ KLÅDA DIARRÈ Jext 300 mikrogram/dos Förfylld injektionsspruta Betapred 4mg/ml svätska Betapred 0.5mg Desloratadin 5 mg Hydrokortison 1% Kräm Loperamid 2mg Kapsel 300 mikrogram
Läs merErfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård
Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå Hjärtsvikt i palliativ avancerad hemsjukvård AHS Viool = Vård individuell omsorg och livskvalitet Team med sjuksköterskor
Läs merDenna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..
Personnr: Denna patient är inskriven i Palliativa teamet i.. Palliativa pärmen Patienten har med sig denna pärm, som finns i hemmet, vid besök eller inläggning på sjukhus, till hälsocentral eller kommunens
Läs merVård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad
Vård i livets slutskede 190328 Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad Döendet Det skede när individens livsviktiga funktioner sviktar och symtom visar att
Läs merVinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt
Vinster med ett palliativt förhållningssätt tidigt Bertil Axelsson Lungcancervård Shin J, Temel J. Integrating palliative care: When and how? Curr Opin Pulm Med 2013, 19:344 349 Upprepad genomgång av Smärtor
Läs merBESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR
2 HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR MEDICINSKA BESLUT 03 INFORMATION 06 BRYTPUNKTSSAMTAL 07 VAD ÄR VIKTIGT NU ÖNSKEMÅL OCH PRIORITERINGAR 04
Läs merKOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1
KOL Catharina Lysell Bergström Överläkare Geriatriskt kompetensbevis KOL 1 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom är: Kronisk obstruktiv lungsjukdom= KOL är en inflammatorisk luftrörs/lungsjukdom som ger kronisk
Läs merBrytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm
Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar
Läs merPrognostisering Hur länge kommer patienten leva?
Prognostisering Hur länge kommer patienten leva? Bertil Axelsson och Matthias Brian Hur lång tid har jag kvar att leva? En fråga vi alla får vad svarar du? hur gör du? Det handlar om prognostisering Svårt
Läs merPatientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY
Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.
Läs merVård i livets slutskede
Information till läkare i primärvården som möter patienter och närstående i livets slutskede: brytpunktsbedömning samtal symtom och behandling Läs mer och beställ fler exemplar på: www.cancercentrum.se/vast/palliativ-handbok
Läs merIllamående. Region Östergötland
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Diagnos Anamnes- när, var, hur? Klinisk undersökning Lab Ev röntgen 3 Orsaker 1(3) Gastrointestinalkanalen
Läs merPALLIATIV VÅRD I HEMMET
inbjudan till konferens i Stockholm den 27-28 november 2012 TALARE FRÅN Ersta Sköndal högskola Anna Whitaker Lektor och docent i socialt arbete Mittuniversitetet Titti Melin-Johansson Sjuksköterska och
Läs merStandardvårdplan Sepsis journalhandling
Standardvårdplan Sepsis journalhandling Direkt handläggning: vid ankomst till avdelningen Patienten informerad om vård enligt SVP Sign:. Åtgärd Utfört: ja Sign PVK 1.3 (vid behov 2 infarter) Blododling
Läs merBrytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset
Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?
Läs merSymtomlindring. Palliativa rådet
Symtomlindring Palliativa rådet Symtomlindring -Behandla bakomliggande orsaker -Ställ frågan varför? -Samarbete med andra professioner för att uppnå god symtomlindring Sida 2 Andnöd Vanligt symtom inom
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merVid livets slut. De sista timmarna. De sista timmarna. Johanna Norén 2007
Vid livets slut De sista timmarna De sista timmarna Johanna Norén 2007 Vårdfilosofin i livets slut God omvårdnad Smärtlindring o symtomkontroll Anhörigstöd Lagarbete Den döendes rättigheter Jag har rätt
Läs merEFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer
EFFENTORA Läkemedel för behandling av genombrottssmärta vid cancer Guide för patienter och anhöriga buckal fentanyltablett Du har ordinerats läkemedlet Effentora för behandling av genombrottssmärta vid
Läs merHur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
Läs merOro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård
Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och
Läs merSara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus
Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du
Läs merGenerella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län
Generella direktiv 1 Generella direktiv för en enhet kan enligt SOSFS 2000:1 utfärdas av verksamhetschefen vid enheten eller om verksamhetschefen inte är läkare av läkare som verksamhetschefen utser. Verksamhetschefens
Läs merKvalitet i specialiserad palliativ vård
Kvalitet i vård Bakgrund: Tillgång till vård är ojämnlik i Sverige. Det saknas enhetliga nationellt accepterade definitioner inom vård som försvarar jämförelse av olika enheter och dess resultat. Palliativ
Läs merOmvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415. Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg
Sjuksköterskeprogrammet HT 2016 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B III, klinisk kurs, OM1415 Provkod: 0330 Datum: 2016-04-21 Tid 8.15 12.00 Lärare: Siv Rosén, Anita Ross, Inger James, Karuna Dahlberg INDIVIDUELL
Läs merSEPSIS PREHOSPITALT. Larma akutmottagningen MISSTÄNKT SEPSIS MISSA INTE ALLVARLIGA DIFFERENTIALDIAGNOSER. Namn:
1. SEPSIS PREHOSPITALT När en patient (från 18 år) söker akut vård och uppfyller någon av punkterna nedan, kan du misstänka infektion och ska alltid ha sepsis i åtanke. Feber eller frossa Sjukdomskänsla,
Läs merDöendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom
Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom Sjukdomsförloppet liknas ofta med en berg- och dalbana för både patienten och de närstående. Tidpunkten för att genomföra brytpunktsamtal kan var svår att
Läs merVak vid palliativ vård i livets slutskede
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker Hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2017 06 01 Ersätter: Fanns i Rutin Palliaitv vård Vö 414/2014, Vv 439/2014 Ansvarig:
Läs merPICC-line, perifert inlagd central venkateter
PICC-line, perifert inlagd central venkateter Om du ska få läkemedel som dropp i blodet kommer du troligen att behöva en central infart till ditt blodomlopp. I den kan du få läkemedel, blodtransfusioner,
Läs mer40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män
Illamående 1 40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män 2 Asta 83 år Skelett och levermetastaserande bröstcancer, hjärtsvikt. Sköts i hemmet av distriktsläkare och
Läs merDen sista tiden i livet -vägledning för närstående
Den sista tiden i livet -vägledning för närstående HUR KAN JAG SOM NÄRSTÅENDE VARA ETT STÖD FÖR DEN SOM ÄR I LIVETS SLUT? Som närstående har du stor betydelse för välbefinnandet hos den som är i livets
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merDemens palliativa aspekter
Demens palliativa aspekter Peter Strang Överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska institutet och Stockholm Stockholms Sjukhem Vetenskaplig ledare för Palliativt Kunskapscentrum i Stockholm (
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterskor 1 2 3 Vad är vårdrelaterad infektion? Infektion som uppkommer hos en person i samband med slutenvård, eller till följd av åtgärd
Läs merAtt leva med en person med kronisk hjärtsvikt
Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt Tiden före och efter dödsfallet Maria Liljeroos Leg sjuksköterska, medicine doktor Hjärtsvikt innebär Hög mortalitet, 50% avlider inom 5 år Hög symtombörda
Läs merPalliativ vård. betala för 3! Gå 4
Palliativ vård Gå 4 betala för 3! Symtomlindring av smärta, illamående och andnöd Psykisk ohälsa i palliativ vård sorg och depression som kräver behandling Våga prata om döendet och döden att hantera svåra
Läs merSmärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller
Läs merParenteral nutrition Enteral nutrition
Parenteral nutrition Enteral nutrition Anita Staaf Leg. sjuksköterska, adjunkt För sjuksköterskeprogrammet T3 Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap Uppsala universitet Del 1 Kortfattat om energibehov
Läs merSmärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.
Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller
Läs merLokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede
Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merVÅRD I LIVETS SLUTSKEDE
VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Information till närstående Det här informationshäftet vänder sig till dig som är närstående. I häftet finns information om vad som sker under den sista tiden i livet. Vård i livets
Läs merPalliativt förhållningssätt
Palliativt förhållningssätt Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC (Palliativt kunskapscentrum) Karolinska Institutet och Stockholms Sjukhem och PKC Hur såg rötterna
Läs merSäkrare nutritionsv utbildningspaket fö
Säkrare nutritionsv utbildningspaket fö Matens och näringens betydelse för hälsa och välbefinnande för de svårast sjuka patienterna måste vara lika viktig som läkemedel och annan medicinsk behandling.
Läs merDagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412
Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa
Läs merRiktlinjer för vård i livets slut
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för vård i livets slut Kvalitetskriterier för bra vård i livets slutskede Att den äldre har rätt till en god livskvalitet den sista tiden i livet Att
Läs merUtmaningar vid palliativ vård
Utmaningar vid palliativ vård av människor med hjärtsvikt 2018-03-22 Gunnar Carlgren Vilka är de palliativa hjärtsviktspatienterna Inga valida skattningsskalor (SHFM, GSF) Skulle du bli förvånad om din
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING
LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.
Läs merDÖDSPLATS. Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd KARLSSON
DÖDSPLATS Sjukhus Sjukhem eller särskilt boende Privat bostad Annan/okänd VÅRDBEGRÄNSNINGAR ETIK, REGLER OCH DOKUMENTATION Marit Karlsson Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU VÅR TIDS
Läs merLÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin
LÅGDOS METADON, FUNGERAR DET OCH HUR GÖR MAN? Per Fürst Överläkare, Doktorand Specialist i geriatrik och palliativ medicin Lågdos metadon, 1) Fungerar det och 2) hur gör man? 1) Ja 2) Start low, go slow!
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merSmärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se
Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad
Läs merfråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA
Luftvägsinfektioner Varning Om allergi finns angiven: fråga pat HUR hen reagerade! Om pat får misstänkt allergisk reaktion DOKUMENTERA substans, symtom och förlopp i journalen! Tips: kolla gamla recept!
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs mer