Extra utskick Sammanträdeshandlingar

Transkript

1 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Extra utskick Sammanträdeshandlingar Vård- och omsorgsnämnden

2 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden Kallelse Sidan 1 av 2 Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde Tid: kl 18:00 Plats: Turebergsrummet Informationsärenden 1. Upprop 2. Godkännande av dagordning 3. Justering 4. Information från kommundirektören Beslutsärenden 5. Förstärkt månadsrapport per Beslut om antagande av äldreplanen 7. Vård- och omsorgsnämndens arvodesberättigade tillfällen komplettering 8. Mat- och måltidspolicy för Sollentuna kommun - remissvar 9. Utformning av verksamheten "Stöd till social gemenskap" 10. Utredningsuppdrag gällande fortsatt drift av Frejas öppna träffpunkt för seniorer och måltidsservice vid Tors backe servicehus 11. Kvalitetsbarometern Förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun Dnr 2012/0239 VON 2012/0240 VON 2012/0241 VON 2013/0125 VON Dnr 2013/0081 VON VON 2012/ /0010 VON 2013/0086 VON VON 2011/ /0110 VON 2013/0113 VON 2013/0114 VON Noteringar Muntlig information Noteringar AU AU AU AU AU AU AU Tjut

3

4 Sidan 2 av Slutredovisning av 2012 års stimulansmedel för att utveckla vården och omsorgen om äldre personer 14. Resursförstärkning biståndshandläggare 15. Delegationsbeslut VON 2012/ /0126 VON Tjut Tjut Informationsärenden 16. a. Beslut Kf 46/ Revidering av regler för representation, regler för gåvor och regler för flaggning b. Beslut Kf 47/ Arvode till kommunens förtroendevalda revisorer - ändring i Regler för ersättning till förtroendevalda för mandat perioden samt ändring av årsarvoden till förtroendevalda c. Seniorguiden Dnr VON 2013/0919 VON 2013/0920 d. Förvaltningschefens information till 2012/0260 von vård- och omsorgsnämnden Noteringar Dokument bifogas Dokument bifogas Dokument bifogas Muntlig information 17. Övriga frågor 2013/0047 VON Björn Karlsson Ordförande Leila Koivumäki Sekreterare De handlingar som sänds ut tillsammans med denna kallelse är ett urval av de handlingar som finns i respektive ärende. Den som önskar ta del av det fullständiga beslutsunderlaget kan kontakta kommunledningskontoret. Till sammanträdet förutsätts att utsända handlingar har lästs samt att berörd handläggare kontaktats vid eventuella frågor.

5 Upprop 1 Godkännande 2 av dagordning Datum och tid 3 för justering

6 Beslutsärenden

7

8 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Monica Wall Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2013/0081 VON-7 Diariekod: 104 Vård- och omsorgsnämnden Förstärkt månadsrapport per april 2013 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner kontorets förslag till förstärkt månadsrapport per april för år Vård- och omsorgsnämnden överlämnar kontorets förslag till förstärkt månadsrapport per april för år 2013 till kommunstyrelsen. 3. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Enligt kommunledningskontorets anvisningar ska respektive förvaltning senast lämna förstärkt månadsrapport per april 2013, till kommunledningskontoret. Den förstärkta månadsrapporten per april ska senast den 27 maj behandlas i nämnderna. Nämndens prognos indikerar ett underskott på 1,5 miljoner kronor för samhällsuppdraget jämfört med budget. Produktionsuppdraget prognostiserar ett resultat på minus 19,7 miljoner kronor före överskottskravet på 2,0 miljoner kronor. Kontorets förslag till förstärkt månadsrapport per april 2013 finns i sin hejhet i bilaga 1. Bilagor: 1. Förstärkt månadsrapport per april 2013 Beslutsexpediering: Kommunledningskontoret Tf. förvaltningschef Lars Davidsson Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Vik avdelningschef för funktionshinder Mona Zakeri Vik avdelningschef för stöd och utveckling Christina Roman Förvaltningsekonom Monica Wall Controller Sitara Khanam Akt Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

9 SOLLENTUNA KOMMUN Förstärkt månadsrapport per april Vård- och omsorgsnämnden

10 Innehållsförteckning 1 Ekonomisk uppföljning Helårsprognos samt avvikelse mot budget Kommentarer avvikelser Planerade åtgärder vid eventuella underskott Eventuell omdisponering 4 2 Målstyrning Handlingsplaner med prognos varning 5 3 Kvalitet - viktiga nyckeltal Sj ukfrånvaro i % 7 4 Uppdrag Status och prognos nämndens budgetuppdrag 8 5 Viktiga händelser samt viktiga avvikelser i övrigt 9 Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 2(9)

11 1 Ekonomisk uppföljning 1.1 Helårsprognos samt avvikelse mot budget V-nivå1 Benämning Årsbudget PR april Avv april Nämnd , ,0 0,0 Vård- o omsorgskontoret , , ,0 Äldreomsorg Funktionshinder , ,0-915,0 Externa stimulansmedel 0,0 0,0 0,0 Total Underskott (-) överskott(+) SOLOM Årsbudget PR april Avv april SOLOM 2 000, ,0 Total 2 000, , ,0 Underskott (-) överskott(+) Investeringar Årsbudget Årsprognos Avvikelse 6 300, , ,0 1.2 Kommentarer avvikelser Samhällsuppdraget Samhällsuppdraget prognostiserar ett underskott på 1,5 mkr. Prognosen baseras på idag kända volymer och ersättningsmodeller. Avvikelsen jämfört med tidigare prognos är att hänföra till ökade kostnader för förvaltningsledning och redovisas under vård- och omsorgskontoret. Beläggningen på korttidsboende, äldreomsorg, har under årets första 4 månader utfallit lägre än budgeterat. LOV daglig verksamhet, funktionshinder, infördes den 1 jan 2013 med förändrad ersättningsmodell och ny nivåbedömningsmodell. Kostnaden för insatser i ordinärt boende, SOL under 65 år, prognostiseras utfalla högre än budgeterat och redovisas under funktionshinder. Produktionsuppdraget Produktionsuppdraget redovisar en negativ avvikelse på -21,7 mkr efter Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 3(9)

12 överskottskravet. Jämfört med tidigare prognos (-19,7 mkr) redovisas en resultatförsämring med 2,0 mkr. Förändring jämfört med föregående prognos, hemtjänst +- 0, övrig äldreomsorg + 0, 2 mkr och för LSS-verksamheter -2,1 mkr. Den negativa avvikelsen är främst att hänföra till hemtjänst i ordinärt boende, -10 mkr och Daglig verksamhet enligt LSS, - 6,4 mkr. Sedan LOV infördes för daglig verksamhet LSS har ett 40-tal brukare övergått till andra utförare samtidigt som SOLOMs dagliga verksamhet inte i ingår i andra kommuners LOV. Inom LSS-boende har kvalitetsatsningar genomförts för att täcka behovet för de boende som avstår från daglig verksamhet och stannar hemma i boendet en eller flera dagar per vecka, vilket innebär ökade kostnader för bemanning. Kostnader av engångskaraktär ingår i 2013 års prognos med 0,6 mkr. 1.3 Planerade åtgärder vid eventuella underskott Samhällsuppdraget En utredning avseende volymökning inom funktionshinder SOL i ordinärt boende under 65 år pågår. Uppföljning av nya beslut och nytt avtal enligt LOV daglig verksamhet genomfördes under april månad. Produktionsuppdraget Inom hemtjänsten införs den 27 maj gemensam schemastruktur för att bättre kunna samordna personal mellan grupper och områden. Då HSB den 19 april upphörde som utförare har ett 50-tal kunder valt SOLOM som ny utförare. Det ekonomiska resultatet av ökade utförda timmar beror på med vilken effektivitet uppdragen kan utföras. Inom Daglig verksamhet LSS har lokaler omdisponerats och sagts upp. På uppdrag av vård- och omsorgskontoret har SOLOM startat en verksamhet för personer med förvärvad hjärnskada. Verksamheten prognostiserar ett negativt resultat på 1,5 mkr för Övertalighetsprocessen fortgår men beräknas fa ekonomisk effekt först Eventuell omdisponering Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 4(9)

13 2 Målstyrning 2.1 Handlingsplaner med prognosvarning I detta avsnitt redovisas handlingsplaner som riskerar att inte kunna avslutas under verksamhetsåret, dvs där prognosen är "Kommer inte kunna avslutas". De aktuella handlingsplanerna redovisas kopplat till respektive fokusområde, mål och åtagande Efter tabellen följer kommentarer för respektive prognos varnad handlingsplan Ansvarsfull ekonomisk politik Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare som skapar attraktiva arbetserbjudanden Nämndens åtaganden Handlingsplaner Beskrivning Nämnden ska under 2013 aktivt arbeta för att stimulera och väcka intresse för yrkesutbildningar inom vård- och omsorg. Nämnden ska under 2013 lyfta fram och berätta om de positiva möten som präglar den goda omsorgen. Utbildningsäldreboenden Den goda omsorgen Utbildningsäldreboende Är en strategisk satsning på att få fler studenter från högskolan och yrkeshögskolan att genomgå sin praktik på särskilda boenden i Sollentuna. Satsningen omfattar studenter inom vård och omsorg om äldre personer (utbildning, utveckling och forskning) i samverkan med Centrum för geriatrisk utbildning och forskning, CGUF. Tre äldreboenden i Sollentuna kommun har anmält sig som intressenter till utbildningsäldreboenden. Lägga upp en ny rutin avseende dialog genom sociala medier och fördjupa kontakten mellan vård- och omsorgskontorets kommunikatör och kommunens kommunikationsavdelning. Utbildningsäldreboenden Kommentar Av de tre äldreboenden i Sollentuna kommun som har anmält sig som intressenter till Utbildningsäldreboenden har en enhet utbildat handledare på högskola (7,5 hp) men inte tagit emot några praktikanter. De övriga enheterna har utgått ur projektet. Prognosen är att projektet inte kommer att fullföljas enligt plan. Den goda omsorgen Kommentar Handlingsplanen senarelagd i avvaktan på rekrytering av ny kommunikatör till vårdoch omsorgskontoret. Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 5(9)

14 2.1.2 Integration och kommunikation Öka öppenhet och mångfald, så att barn, ungdomar och vuxna är trygga och engagerade Nämndens åtaganden Handlingsplaner Beskrivning För att underlätta för personer med funktionsnedsättning att närma sig den ordinarie arbetsmarknaden, ska socialt företagande initieras. Socialt företagande Vård- och omsorgskontoret ska under våren 2013 genomföra en förstudie gällande socialt företagande, som underlag för beslut om eventuellt etablerande under Socialt företagande Kommentar Med anledning av den förestående bolagiseringen av egenregin SOLOM har arbetet inte till fullo genomförts enligt plan. Öka möjligheterna för invånarna att vara delaktiga i kommunens utveckling Nämndens åtaganden Handlingsplaner Beskrivning Nämndens utvecklingsarbete och framtidsperspektiv ska aktivt kommuniceras med olika intressegrupper. Synpunkter och klagomål Vård- och omsorgskontoret kommer att under 2013 ingå i ett pilotprojekt för kommunens nya gemensamma system för synpunkter och klagomålshantering. Synpunkter och klagomål Kommentar Kommunledningskontorets projekt gällande kommunens nya gemensamma system för synpunkter och klagomålshantering har ännu inte omfattats av vård- och omsorgskontoret. Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 6(9)

15 3 Kvalitet - viktiga nyckeltal 3.1 Sjukfrånvaro i % Utfall Helår 2012 UtfallTI 2013 Anm 5,83 % 5,65 % Jämförelse görs mot förvaltningsgenomsnittet helår föregående år. Samhällsuppdraget Utfall helår 2012: 3,00 % Utfall TI 2013: 2,66 % Produktionsuppdraget SOLOM Utfall helår 2012: 6,18 % Utfall TI 2013: 5,91 % Sjukfrånvaro i % Kommentar Börvärde tjänstemän: 5 % Börvärde skola och omsorg: 7 % Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 7(9)

16 4 Uppdrag 4.1 Status och prognos nämndens budgetuppdrag Uppdrag Använda benchmarking som ett verktyg för att med hjälp av någon eller några framgångsrika kommuner utveckla nämndens verksamheter och effektivitet 4) Ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg. Med bland annat beaktande av kommande behov och förväntningar. Aterredovisning Ska vara KLK tillhanda senast 1 november för redovisning till KF i december. Ska vara KLK tillhanda senast 9 augusti för redovisning till KF i september. Använda benchmarking som ett verktyg för att med hjälp av någon eller några framgångsrika kommuner utveckla nämndens verksamheter och effektivitet Kommentar Planering pågår för att lyfta fram bra jämförelsekommuner utifrån vård- och omsorgsnämndens sammanlagda kvalitetsresultat. Ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg. Med bland annat beaktande av kommande behov och Kommentar förväntningar. Vård- och omsorgsnämnden fattar beslut gällande den framtagna Äldreplanen den 28 maj Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 8(9)

17 5 Viktiga händelser samt viktiga avvikelser i övrigt Kommunaliserad hemsjukvård I Stockholms län har ett gemensamt projekt mellan landstinget och KSL inletts gällande kommunalisering av hemsjukvård - "Hemsjukvård 2015". En förändrad ansvarsfördelning kommer att innebära ett för kommunen stort och resurskrävande arbete för att i fortsatt nära samverkan med landstinget säkerställa en god, trygg och säker vård för den enskilde samt att samhällets resurser används effektivt. Slutligt förslag till avtal inklusive skatteväxlingsnivå underställs landstinget och kommunerna för beslut senast den 31 december Begreppet vårdgivare Socialstyrelsen definierar, i sina föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9), begreppet vårdgivare på ett sådant sätt att det kan komma att förändra kommunens insyn och uppföljning av verksamhet som inte bedrivs i egen regi. Bemanning demensboende Den 1 januari 2014 träder Socialstyrelsens nya författningar gällande ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden i kraft. De båda författningarna kan komma att ställa högre krav på framför allt personalbemanningen på särskilda boende, men också myndighetsutövning och uppföljning, med avsevärt högre kostnader för verksamheten. Bolagisering Den kommande bolagisering som egenregin, SOLOM, står inför under 2013 kräver under genomförandefasen resurser, utöver de budgeterade, för ordinarie drift och administration. Socialstyrelsen behandlar nu tillståndsansökningar avseende samtliga verksamheter med SOL-beslut och för LSS- verksamheterna är Socialstyrelsens besök planerade att genomföras under maj-juni. Utredningsuppdrag Kommunledningskontorets uppdrag att se över vård- och omsorgskontorets arbetsuppgifter och organisation kan komma att innebära förändringar under Vård- och omsorgsnämnden, Förstärkt månadsrapport per april 9(9)

18

19 J\H SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Anette Bolinder Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 1 Dnr 2012/0279 VON-9 Diariekod: 101 Vård- och omsorgsnämnden Beslut om antagande av äldreplanen Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår vård- och omsorgsnämnden att besluta följande: 1. Vård- och omsorgsnämnden antar framtagen Äldreplan för framtidens äldreomsorg i Sollentuna 2. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar framtagen Äldreplan för framtidens äldreomsorg i Sollentuna till kommunfullmäktige Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden fick 2012 i uppdrag av Kommunfullmäktige att ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg, som ska beakta kommande behov och förväntningar. En av de viktigaste politiska frågorna i Sollentuna, Sverige och Europa är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning. Vård- och omsorgsnämnden har arbetat fram en Äldreplan i samverkan med pensionärsorganisationerna. I arbetet med framtagandet av Äldreplanen har också en attitydundersökning genomförts för att fånga upp de äldre kommuninnevånarnas förväntningar och önskemål på den framtida äldreomsorgen. - ^- Lars, Davidsson Tf. förvaltningschef MM/ Anette Bolinder Utvecklingsledare Bilagor: 1. Äldreplan Beslutsexpediering: Kommunfullmäktige Tf. förvaltningschef Lars Davidsson Avdelningschef för äldreomsorg Mona Zakeri Vik. Avdelningschef för funktionshinder Mona Zakeri Vik. Avdelningschef för stöd och utveckling Christina Roman Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ann-Mari Godeberg Verksamhetscontroller Patrik Rosin Akt Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

20 Dnr. 2012/0279 VON Äldreplan SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgsnämnden

21 Sidan 2 av Innehåll Äldreplan för Sollentuna kommun 3 Inledning 3 Äldreplanen som en del av styrprocessen 3 Syftet med Äldreplanen 3 Vision och värdegrund 4 Nyckelområden 4 Ett aktivt och socialt liv 5 Inflytande och självständighet 6 Trygghet 8 Bemötande 10 God vård och omsorg 12 Hållbar Jämställdhet 14 Demografi och befolkningsutveckling 15 Medellivslängden 15 Många EU-medborgare är födda på 60-talet miljoner i Sverige Demografi och ekonomi 17 Försörjningskvot 17

22 Sidan 3 av Äldreplan för Sollentuna kommun Inledning Vård- och omsorgsnämnden fick 2012 i uppdrag av Kommunfullmäktige att ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg, som ska beakta kommande behov och förväntningar. En av de viktigaste politiska frågorna i Sollentuna, Sverige och Europa är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning. Andelen äldre medborgare kommer att öka. De kommer att leva längre och vara friskare längre upp i åren med nya krav, behov och förväntningar. Många går i pension under kommande tioårsperiod och de äldre, äldre blir under 2030-talet en betydligt större grupp i kommunen än för närvarande. Under de kommande åren krävs såväl analyser, breda diskussioner, strategiska beslut, planering och åtgärder för att möta utvecklingen på bästa sätt. Med nuläget som utgångspunkt bör hänsyn tas till de förutsättningar vi tror kommer att gälla i den närliggande framtiden. Vård- och omsorgsnämnden ser behov av att utifrån befintliga resurser i dialog med medborgarna skapa ett både långsiktigt och brett angreppssätt för att styra utvecklingen. Planen tar sikte på en långsiktighet som sträcker sig över ett flertal mandatperioder. Äldreplanen som en del av styrprocessen Ädreplanen är vård- och omsorgsnämndens övergripande styrdokument för äldreomsorgens utveckling. Inriktningen är att genomförandet av äldreplanen ska integreras i det reguljära budget- och planeringsarbetet. Varje år ska vård- och omsorgsnämnden besluta om att anta en verksamhetsplan med fastställda åtaganden och handlingsplaner som gäller för kommande år. Syftet med Äldreplanen Syftet med planen är att långsiktigt peka ut färdriktningen och styra utvecklingen för att förverkliga vård- och omsorgsnämndens vision. Detta innebär att planen kan fungera som ett viktigt styrdokument i flera nivåer/perspektiv: För vård- och omsorgsnämnden kan planen ge underlag för ett långsiktigt arbeta med strategier och vision för framtidens äldreomsorg samt utgöra ett stöd i utformandet av åtaganden och ekonomisk planering mer i närtid (budget). För vård- och omsorgskontoret kan planen ge stöd i planerings- och utvecklingsarbete samt verkställande av samhällsuppdraget. För utförare av vård och omsorg kan planen både ge en långsiktig inriktning och ett tydligt ramverk för den vård och omsorg som Sollentunas äldre möter.

23 Sidan 4 av Vision och värdegrund Vård- och omsorgsnämnden har antagit en vision, som också gäller som vård- och omsorgsnämndens värdegrund: Alla ska ha förutsättningar att kunna leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje. Visionen stämmer väl överens med den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, som den 1 januari 2011 trädde i kraft i socialtjänstlagen (SoL 2001:453). I 5 kap. 4 första stycket står det att socialtjänstens omsorg om de äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. Nyckelområden Vård- och omsorgsnämnden har pekat ut ett antal nyckelområden, som tillsammans bygger upp visionen. Nyckelområdena kan i olika delar vara ömsesidigt överlappande, då de delvis kan ingå som varandras förutsättningar. De nyckelområden som skapar förutsättningar för visionen är: Ett aktivt och socialt liv Inflytande och självständighet Trygghet Bemötande God vård och omsorg I efterföljande stycke i planen beskrivs respektive nyckelområde mer nedbrutet. Vidare anges vård- och omsorgsnämndens ambitioner inför år 2017 och de för 2014 beslutade åtagandena/handlingsplanerna. Senast 2014 ska det finnas en värdighetsgaranti, som utgår från de nyckelområden i planen som vård- och omsorgsnämnden vill utfasta garantier kring. Varje nyckelområde har: Åtaganden/handlingsplaner för 2014 åtaganden för 2017 utredningsuppdrag 2017 som ska vara utrett med förslag till beslut viljeinriktningar som anger en långsiktig politisk vilja Till respektive nyckelområde har vård- och omsorgsnämnden formulerat en brukarnära målbild som ska vara verklighet senast år 2030.

24 Sidan 5 av Ett aktivt och socialt liv Målbild år 2030 är att: Den äldre lever ett så aktivt och socialt liv som den kan och vill. PM 'åtta i \ Att kunna leva ett så aktivt och socialt liv som man vill, och som de egna förutsättningarna ger möjlighet till, är en viktig del av livskvaliteten. De offentliga insatserna och frivilligsamhällets nätverk, förstärker möjligheterna för ett aktivt och socialt liv, och kan bidra till den äldres tillvaro. Den som så önskar ska kunna bo kvar i sin bostad och då med det stöd som behövs. Med den egna bostaden som utgångspunkt kan både aktiv samhällsplanering och olika insatser och aktiviteter bidra till ett mer aktivt och socialt liv. Strategier att fokusera på: Förebyggande och sociala aktiviteter Hemmet och livsmiljön Förebyggande och sociala aktiviteter Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Information om aktiviteter är lättillgänglig, relevant och finns att ta del av på flera olika sätt. Överenskommelser med föreningslivet har träffats för att öka förutsättningarna för ett aktivt liv. Ett omfattande nätverk med olika organisationer finns som möjliggör ett rikt kulturellt och hälsofrämjande seniorliv. Antalet Seniorträffar/träffpunkter liksom verksamheternas innehåll är behovsstyrda. Uppsökande verksamhet som erbjuds alla från 80 års ålder.

25 Sidan 6 av Hemmet och livsmiljön Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Underlätta social gemenskap genom olika måltidssammanhang. Vid etablerande av trygghetsboende ska närhet till dagligvaruhandel beaktas. Flexiblare transportsystem. Samhällsplaneringen i vid bemärkelse ska inkludera den äldres perspektiv. Geografisk placering beaktas vid planering av nya boenden och verksamheter för äldre. Inflytande och självständighet Målbild 2030 är att: Den äldre bestämmer själv över sitt liv, och lever självständigt utifrån egen förmåga och inneboende resurser. Självbestämmande och självständighet är en viktig del av livskvaliteten. På ett övergripande plan ska gruppen äldre ges möjlighet till delaktighet och insyn i kommunala beslut som berör äldres situation. Det ska finnas fungerande strukturer för att kunna möjliggöra denna delaktighet. Inflytande och självständighet är en självklarhet även när man blir äldre. I Sollentuna får man vara individ hela livet. Den enskildes inflytande ska vara starkt, även när åldern eller livsomständigheterna gör att man behöver stöd från det offentliga. Den äldre ska ha stora möjligheter att välja vem som utför insatserna och vara delaktig i planering och genomförande av insatserna. Strategier att fokusera på: Valmöjligheter Självbestämmande

26 Sidan 7 av Valmöjligheter Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Möjligheterna att välja hemtjänstutförare och vårdoch omsorgsboende är goda. Det finns bra och lättillgängliga underlag, för att underlätta medvetna val. Man kan välja hemspråk i beviljade insatser. Möjligheten att välja lämpligare bostad inom kommunen har ökat. Självbestämmande Genomförandeplan ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde samt regelbundet följas upp och vid behov justeras. Plan för nationellt fackspråk som grund för samsyn vid utförandet. Goda möjligheter att välja mat. Bredare hemtjänstutbud och stor flexibilitet inom ramen för beviljade insatser.

27 Sidan 8 av Trygghet Målbild 2030 är att: Den äldre är trygg i sitt åldrande. Exempelvis trygghet att veta att stödfinns då man behöver det, inom flera områden och oavsett egna förutsättningar. Att vara trygg inför och i sitt åldrande, oavsett ekonomi eller etnicitet, är grundläggande. En känsla av trygghet i livet, även när man behöver stöd, är en del av det som kan skapa livskvalitet. Tryggheten att kunna bo kvar i sin bostad och att kunna fa hjälp och stöd i den dagliga livsföringen.! Tryggheten att veta att olika insatser finns som kan möta växande behov. Tryggheten kan ha sin grund i ett anpassat boende och nyttjande av tekniska lösningar, samt att det finns fungerande nätverk av vänner, anhöriga och frivilliga. Strategier att fokusera på: Trygghet för alla äldre Trygghet när man är sjuk Trygghet genom beställarrollen Trygghet i sitt ordinarie boende Anhöriga, vänner, frivilliga Information/kommunikation Tekniken Transporter/kommunikationsmedel Trygghet för äldre Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Tillräckliga resurser med kvalitet finns för att kunna ge rätt stöd när den enskildes behov uppstår. Trygghet när man är sjuk Vårdplanering ska ske snarast vid inskrivning.

28 Sidan 9 av Trygghet när man är sjuk Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Sjukvårdslotsfunktion och följeslagare. Sammanhållen vård och omsorg (Hemsjukvård) Trygghet genom beställarrollen Det ska finnas tydliga och relevanta krav i avtal. System och kontroller för att fånga upp och åtgärda problem. Det ska finnas tydliggjorda och effektiva konsekvenser för utförare som inte uppfyller de ställda kraven. Trygghet i sitt ordinarie boende Trygghetsboenden som motsvarar de äldres behov. Etablering av seniorboenden underlättas. Hustomtefunktionen/Fixartjänst är utvecklad. Anhöriga, vänner och frivilliga Brett och behovsstyrt anhörig- och närståendestöd samt väntjänst utvecklas. Välfungerande fri vi 11 ig verksamhet.

29 Sidan 10 av Information/ Kommunikation Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Tillgänglig information om stöd och insatser samt aktiviteter som finns att tillgå. Tekniken På den äldres villkor utnyttja välfardsteknologi som ökar tryggheten. Individuellt utformad larmteknik. Kommunikation via IT i äldreboenden. Transporter/kommunikationsmedel Allmänt kommunikationssystem som möjliggör tillgängligheten i samhället. Närtrafik på den enskildes villkor. Bemötande Målbild 2030 är att: Den äldre ska i alla kontakter med kommunen och dess utförare bemötas korrekt och med förståelse för sin person och livssituation. Bemötandet som den äldre upplever kan många gånger vara helt avgörande för upplevelsen av kvaliteten. Ett gott bemötande bygger på en ömsesidig förståelse och respekt i mötet mellan den äldre och personalen.

30 Sidan 11 av Värderingar och förhållningssätt måste, tillsammans med det faktiska bemötandet, hela tiden lyftas fram, hållas levande och utvecklas. För att skapa ett gott bemötande är personalen inte bara en resurs, de är själva förutsättningen. Särskilda behov av en anpassad äldreomsorg för personer från olika etniska eller språkliga grupper kan förekomma i vissa avseenden särskilt vid demenssjukdom. Med stigande ålder ökar efterfrågan på att få omsorg av personal som behärskar "ursprungsspråk" och som har en kulturell förståelse och kompetens. Strategier att fokusera på: Genom kontinuerlig kompetensutveckling säkerställa ett gott bemötande Genom kontinuerlig kompetensutveckling säkerställa ett gott bemötande Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Kontinuerligt följa utvecklingen av informationsbehoven på andra språk. Kvalitetssäkra personalbemanningen. Uppmärksamma personalens status. Säkerställa utförarnas genomförande av kompetensutveckling genom "Omvårdnadslyftet" Vård- och omsorgscollege

31 Sidan 12 av God vård och omsorg Målbild 2030 är att: Den äldre har vid behov tillgång till en individuellt utformad vård och omsorg av hög kvalitet. Det ska finnas en obruten vårdkedja med god samverkan och tydlig kommunikation mellan de parter som involveras. Vården och omsorgen ska ha god kvalitet. Det ska finnas en individanpassad samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. En vårdkedja som grundar sig i stora krav på helhetssyn och samarbete över yrkes- och organisationsgränser. Den äldre ska ha möjlighet att komplettera beviljade insatser genom tilläggstjänster. Den enskildes behov och önskemål ska vara avgörande för hur kontakten med anhöriga utformas. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av onödigt lidande. Undernäring, fall, trycksår och munhälsa är viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vården och omsorgen sker. Vård i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Alla människor har rätt att leva sina sista dagar på ett bra och värdigt sätt. Den vård som hjälper människor genom slutskedet i livet speglas alltid av personalens och omgivningens egna värderingar och känslor. Såväl anställda som anhöriga måste därför fa god information om vad som händer och ska hända. Omvårdnaden ska präglas av trygghet, lindring av smärta och andra besvärande symtom, en fridfull miljö, en omvårdnad efter egna behov och att alla har rätt att ha någon närvarande vid dödsögonblicket. Ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Tillsyn och kontroller ska utföras för att säkerställa att krav på god vård och omsorg efterlevs. Strategier att fokusera på: Hälso- och sjukvård Teknik Basutbud och tilläggstjänster Vård och omsorg utomlands Hälso- och sjukvård Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Kommunal i serad Hemsjukvård (organiserad inför planerad övergång 2015)

32 Sidan 13 av Hälso- och sjukvård Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtaganden 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Palliativregistret (Nationellt kvalitetsregister) Registret ska användas för alla som dör på särskilda boenden i syfte att utveckla vården vid livets slut. Under 2014 kommer det så kallade "Brytpunktsamtalet" att följas upp. Samtalet är ett tillfälle för den boende och närstående att uttrycka sina eventuella farhågor, önskemål och behov. Läkemedelsgenomgångar i det ordinära boendet (avhängigt beslut om kommunaliserad Hemsjukvård) Teknik Optimalt nyttjande av de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå. Basutbud - tilläggstjänster Möjligheterna och problematiken med tilläggstjänster ska vara klarlagda. Vård och omsorg utomland s Möjligheter att fa vård och omsorg utomlands. Utlandsboende som möjlighet.

33 Sidan 14 av Hållbar Jämställdhet Enligt de nationella målen för jämställdhetspolitiken ska "kvinnor och män ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv". I en jämställd socialtjänst ska kvinnor och män utifrån detta mål garanteras en skälig levnadsnivå utifrån båda könens villkor och behov. En jämställd socialtjänst innebär inte att kvinnor och män alltid skall ha "samma insatser". Det kan innebära att "olika behöver olika för att bli lika". Sollentuna kommun har undertecknat den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR. Sollentuna ska under 2013 utarbeta en handlingsplan för jämställdhet. Framgångsfaktorer: Politiker och ledning uppfattar jämställdhetsarbete som ett långsiktigt förändringsarbete. Ledningen initierar, ansvarar för och sätter upp såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. Politiker, ledning och medarbetare har kunskap om jämställdhet, genusfrågor och förändringsarbete. Ledningen ansvarar för att goda erfarenheter från jämställdhetsprojekt implementeras i ordinarie verksamheter. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten/äldreomsorgen: utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen, från behov och behovsbedömning till uppföljning av resultat, aktivt undersöker och uppmärksammar behov av insatser hos kvinnor och män, följer upp insatser, resultat och effekter i relation till kvinnors och mäns syn på bemötande och kvalitet I vård- och omsorgsnämndens uppföljningar av hur de äldre och deras anhöriga bedömer kvaliteten inom äldreomsorgen ingår som särskild undersökningsaspekt en fördjupning av genusperspektivet. Av 2012 års Kvalitetsbarometer framgick att kvinnor över lag var mer missnöjda än männen med den omsorg de erhållit. Det förefaller vidare som om kvinnor jämfört med män vara mer tillfreds med vård och omsorg så länge den ges i hemmet. Efter flytten till äldreboendet ger kvinnor uttryck för ett jämförelsevis större missnöje än män. Männen förefaller istället mer positiva efter flytten till äldreboendet. En möjlig tolkning kan vara att männen är mer positiva till att ha blivit "omhändertagna på en högre omvårdnadsnivå", medan kvinnorna ger uttryck för en större ambivalens i samma avseende. Resultatet sammanfaller med tidigare genusanalyser inom ramen för Kvalitetsbarometerundersökningen i residensstäderna i södra Sverige.

34 Sidan 15 av Demografi och befolkningsutveckling Medellivslängden Vi lever allt längre i Sverige. Medellivslängden i Sverige ökar nästan oavbrutet sedan 1860-talet och utvecklingen bara fortsätter. Om 50 år kan den ha ökat med fem år för kvinnor och sju år för män. Den förväntade medellivslängden vid födelsen respektive 65 årsålder har förändrats sedan år Förväntad medellivslängd vid födelsen är knappt 84 år för kvinnor och 80 år för män. Vid 65 års ålder är den återstående förväntade medellivslängden drygt 21 år för kvinnor och 18 år för män. I SCBs riksprognos förutses en medellivslängd på närmare 90 år för både män och kvinnor år Under de 150 år som gått sedan 1861 har medellivslängden varierat en del i Sverige. En av de främsta orsakerna till variationen över tid är infektionssjukdomar. Åren 1869 och sjönk både kvinnors och mäns medellivslängd till följd av hög dödlighet i smittkoppor, medan difteri var orsaken till minskningen Den största nedgången i medellivslängd inträffade Orsaken då var spanska sjukan som var den vanligaste infektionssjukdomen som drabbat världen sedan digerdöden på talet. Omfattande sjukdomar som drabbat Sverige under senare delen av 1900-talet är framförallt influensasjukdomarna Asiaten och Hongkong. Skillnaden i medellivslängd mellan könen har varierat under åren men de senaste 30 åren har gapet mellan könen minskat. Det beror sannolikt främst på en förändrad livsstil hos männen. Att antalet rökare har minskat samt att vi fått en större förståelse för livsstilens betydelse för hälsan kan vara ett par förklaringar till detta. Det gör att vi kan förvänta oss färre änkor och jämnare könsfördelning på våra äldreboenden i framtiden. Dödsfallen kommer troligtvis att förskjutas allt mer mot högre åldrar. Enligt SCB:s befolkningsprognos kan 90 år eller mer bli en typisk dödsålder Dödsfall i yngre åldrar får allt mindre betydelse för medellivslängden. Hur snabbt dödligheten går ner i olika åldrar kan bland annat förklaras med dödsorsakernas utveckling. I början av 1900-talet var det sjunkande dödlighet från infektionssjukdomar och olyckor som bidrog mest till att fler unga överlevde. Under senare decennier är det den minskande dödligheten från hjärt- kärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt och stroke som har bidragit till den ökade medellivslängden och då främst bland de äldre. Sverige är idag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. Om man tittar på den genomsnittliga medellivslängden så hamnar Sverige på åttonde plats med 80,9 år, Japan ligger högst med 82,7 år. Skillnaderna mellan utvecklade och mindre utvecklade länder är dock stor främst på grund av spridningen av Hl V/AIDS. De viktigaste faktorerna för att skillnaden i framtiden ska minska är en fortsatt nedgång i HIV/AIDS och andra dödliga sjukdomar.

35 Sidan 16 av Många EU-medborgare är födda på 60-talet EUs befolkningspyramid har en smal botten och breder ut sig med en stor andel födda på 1960-talet då baranafödandet var högt i flera europeiska länder. 60-talisterna utgör idag en stor del av befolkningen som är yrkesverksamma. Även på 1940-talet föddes många barn som nu når eller har nått pensionsåldern. Andelen som är 65 år och äldre har ökat med 27 % sedan 1990 att jämföra med åringarna som ökat med endast 3 procent åringarna har under samma period minskat med 20 procent. Åldersfördelning i Sollentuna 2011 och prognos för 2021 Åldersklasser Totalt miljoner i Sverige 2018 Sveriges befolkning ökar mer än vad SCB:s statistiker tidigare beräknat. Redan 2018 kommer vi att vara 10 miljoner invånare. Skillnaden är att det föds fler barn, invandringen ökar och att vi lever längre. Utländska medborgare från närmare 200 länder utgör tillsammans nästan 7 procent av befolkningen. Vid utgången av 2011 hade över personer i Sverige ett utländskt medborgarskap. Folkmängd i Sollentuna 2011 och prognos År Folkmängd Förändring

36 Sidan 17 av Folkmängd i Sollentuna kommun 2011 och prognos ' * Demografi och ekonomi Befolkningens sammansättning förändras ständigt men långsamt. Det är idag möjligt att med betydande säkerhet förutsäga hur exempelvis den svenska befolkningen kommer att utvecklas de närmaste decennierna. Människors behov och resurser skiftar över livscykeln. Speciellt åldersfördelningen i befolkningen spelar en viktig roll för ekonomisk tillväxt, sparande, efterfrågemönster, arbetsutbud osv. Åldersfördelningen utgör en viktig faktor för storleken på såväl offentliga utgifter som intäkter. Försörjningskvot I alla samhällen finns ett utbyte av resurser över ålder. Alla inleder livet som helt beroende och förblir beroende under lång tid och försörjs av den vuxna befolkningen som producerar ett överskott utöver vad de själva behöver. Med en åldrande befolkning kommer de i arbetsför ålder få allt fler att försörja. EU har en försörjningskvot på 1,63. Det betyder att alla i yrkesverksam ålder utöver sig själva ska försörja 0,63 personer. I praktiken behöver varje person som arbetar försörja fler då inte alla har ett jobb. Hur kan då en ökande försörjningskvot påverkas? Med högre födelsetal skulle försörjningskvoten öka på kort sikt men minska på längre sikt då barnen kommer upp i arbetsför ålder. Vi lever också allt längre och kommer eventuellt att kunna bidra till arbetslivet under en längre tid.

37 Sidan 18 av Åldersfördelning i Riket 2011 och prognos {TS»ro fu fo o ro ro»co rn «fo ru ro co»ro ro ro O L n o L O O i r i O L n O L n O L n o L n O L n O L n O L n + t H t H f N f M r o m «^ - «^ - L n L D t D i D r ^ - r ^ o o o o o i c T > o o Åldersfördelning i Sollentuna kommun 2011 och prognos

38 Sidan 19 av Åldersklasser i Sollentuna kommun 2011 och prognos < >$ >$> <$> & & ^r 4*< & # Riket, ålder ,8% 20,6% Sollentuna, ålder ,10% 18,40% Riket, arbetsför ålder ,3% 59,1% Sollentuna, arbetsför ålder ,8% 68,8% Sollentuna kommun har en stark ekonomi. Kommunen har under en lång rad år visat ett plus och i budgeten för kommande år finns en fortsatt balans mellan satsningar på kärnverksamheter och varsamhet med skattebetalarnas pengar. Sollentuna kommun har genom ett ansvarsfullt och långsiktigt arbete med ekonomin kunnat fortsätta satsningarna på verksamheterna. Exempel på detta är fler platser inom omsorgen, feriearbete för ungdomar, trygghetsskapande åtgärder samt utökad skötsel av grönytor. En effektiv användning av kommunens resurser står i fokus även i budgeten för Innovativa och utvecklingsbenägna verksamheter där man tillvaratar personalens initiativkraft ska bidra till att resurser används på ett effektivt sätt. Aktiviteter för att stötta företagare och bidra till att fler arbetstillfällen skapas prioriteras. Utbildning och omsorg av högsta klass, god integration och ökade möjligheter för invånare att vara delaktiga i kommunens utveckling samt ett aktivt miljö- och klimatarbete är även i fortsättningen prioriterade områden.

39 Sidan 20 av Under de senaste tio åren har servicegraden ökat successivt. Prognosen framåt för servicegraden har därför gjorts utifrån de senaste årens utfall. Prognos servicegrad Sollentuna kommun 17,5% m s~ o k 40 m tfi -53 ro i- ÖS QJ QJ 17,0% 16,5% 16,0% 15,5% År År År År År År mmm Servicegrad 15,8% 16,1% 16,4% 16,7% 17,0% 17,3% Befolkning 65 år och äldre QJ :ro O i ra in to c ao c 'c QJ CO Befolkningsprognosen för Sollentuna kommun visar en gynnsam grund för goda levnadsvillkor för alla åldrar. Prognosen pekar på att andelen personer i yrkesverksam ålder ökar högre än andelen personer i åldrarna 65 år och äldre. Av andelen personer 65 och äldre är det särskilt åldersintervallet år som ökar och som förväntas ha ett aktivt socialt liv.

40

41 SOLLENTUNA KOMMUN Vård- och omsorgskontoret Tjänsteutlåtande Christer Lobéus Sidan 1 av 2 Dnr 2013/0114 VON-2 Diariekod: 203 Vård- och omsorgsnämnden Förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun Dnr 2013/78 KS.203 Förslag till beslut 1. Vård- och omsorgsnämnden överlämnar yttrande till kommunstyrelsen som sitt yttrande för förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro Sollentuna kommun Dnr 2013/78 KS Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Ett förslag till detaljplan har skickats ut för samråd för att möjliggöra ett uppförande av en idrottshall och parkområde. Förslaget omfattar dela av kv Ritsalen. I fastigheten Ritsalen 2 har Vård- och omsorgskontoret omfattande verksamhet såsom äldreboende, daglig verksamhet, dagverksamhet, seniorträff mm. Dessa verksamheter är beroende både av persontransporter och varutransporter som delvis sker i det område som pekas ut som parkområde i förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro Sollentuna kommun. Bakgrund Kommunledningskontoret har skickat ut en inbjudan till samråd angående förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun. Syftet med förslaget är att möjliggöra uppförande av en idrottshall samt ett förbättrat parkrum mellan skolbyggnaden, gamla folkets hus i söder och den planerade idrottshallen i norr. Vård- och omsorgsnämnden har idag omfattande verksamhet i fastigheten Ritsalen 2 som benämns gamla folkets hus i förslaget till detaljplan. Verksamheterna består av Gillbogården, dagverksamhet för äldre, seniorträff och daglig verksamhet, hemtjänstlokal och boendestöd. I förslaget finns även att man ska flytta över en del mark från Ritsalen 2 till Ritsalen 3 bla en del av Hertig Karls väg enligt ritning. Hertig Karls väg transportväg för de personer som ska till daglig verksamhet. Dessa personer transporteras i minibuss. Dessa verksamheter är även beroende av att varutransporter avfallshämtningen fungerar. Dessa transporter utförs ofta med tung lastbil som behöver utrymme för att vända. I förslaget till detaljplan saknas det i förutsättningarna hur man ska ta hänsyn till den omfattande verksamhet som pågår i fastigheten Ritsalen 2. Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

42 Tjänsteutlåtande Lårs Davidsson Tf. förvaltningschef V* Christer Lobéus Lokalsamordnare ml Dnr 2013/0114 VON-2 ) Sidan 2 av 2 Christina Roman Vik. avdelningschef stöd och utveckling Bilagor: 1. Förslag på yttrande från vård- och omsorgsnämnden Inbjudan till samråd Beslutsexpediering: Kommunstyrelsen Tf. Förvaltningschef Lars Davidsson Vik. Avdelningschef Christina Roman Lokalsamordnare Christer Lobéus Akt

43 Yttrande Sidan 1 av 1 Dnr 2013/0114 VON-3 Diariekod: 203 Kommunstyrelsen Yttrande över förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna. Kommunledningskontoret har skickat ut ett förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun. Syftet med förslaget är att möjliggöra uppförande av en idrottshall samt ett förbättrat parkrum mellan skolbyggnaden, gamla folkets hus i söder och den planerade idrottshallen i norr. Det ska även överföras mark från fastigheten Ritsalen 2 till Ritsalen 3. Vård- och omsorgsnämnden ansvarar för ett flertal verksamheter i fastigheten Ritsalen 2 som är benämnt gamla folkets hus i förslaget. Det finns äldreboende, daglig verksamhet för funktionshindrade, biståndsbedömd dagverksamhet för äldre, seniorträff samt lokaler för boendestöd och hemtjänst. Verksamheterna är beroende av att person och varutransporter fungerar väl. Både person och varutransporter använder sig idag av Hertig Karls väg som i detaljplanen skulle benämnas parkmark. Persontransporterna utförs ofta med minibuss och varutranporterna inklusive avfallshämtningen använder sig av ofta tunga lastbilar. Bägge transportslagen är beroende av det finns tillräckligt utrymme att vända på Hertig Karls väg. I förslaget till detaljplan saknas det i förutsättningarna en beskrivning hur transporterna ska kunna fortsätta utan inskränkning som verksamheterna är beroende av. Vård- och omsorgsnämnden har inga invändningar mot att det byggs en idrottshall och att den mark som finns mellan fastigheten Ritsalen 2 och den tänkta idrottshallen får en mer tilltalande miljö än idag under förutsättning att ovan nämnda transporter kan säkerställas i en ny detaljplan. VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

44 SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Stefan Larsson Planarkitekt Inbjudan till samråd Sidan 1 av 1 Dnr 2013/78 KS.203 Förslag till detaljplan för del av kv Ritsalen, Rotebro, Sollentuna kommun Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott beslutade att ge kommunledningskontoret i uppdrag att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall på fastigheten Ritsalen 3. Nya idrottshallar efterfrågas i kommunen och en ny hall med utrymme för bl.a. innebandy och handboll behövs för både skolor och föreningsliv i Rotebro. Ambitionen med detaljplanen är att möjliggöra en ny idrottshall samt ett förbättrat parkrum mellan skolbyggnaden i väst, gamla folkets hus i söder och den planerade idrottshallen i norr. I bifogade planhandlingar kan ni läsa mer om förslaget och vi vill passa på att bjuda in er till samråd. Samrådet sker via detta utskick och ni är välkomna att inkomma med synpunkter, önskemål och kommentarer etc. Syftet med samrådet är bland annat att bredda och fördjupa vårt underlag med hjälp av era erfarenheter och kunskaper om platsen. Efter samrådet kan detaljplaneförslaget korrigeras. Nya handlingar kommer att skickas ut och ställas ut för granskning vilket innebär att ytterligare ett tillfälle för synpunkter m.m. kommer att finnas. Eventuella synpunkter på innehållet i samrådshandlingarna meddelas skriftligen till: Sollentuna kommun Kommunstyrel sen Sollentuna eller Kommunstyrel sen@so 1 lentuna. se. Skrivelserna skall vara kommunen tillhanda senast Var vänlig och inled med att ange vårt diarienummer "Dnr 2013/78 KS.203" och ovanstående rubrik. Tillfälle till samråd ska beredas berörda fastighetsägare samt bl.a. hyresgäster och bostadsrättsinnehavare (enligt fastighetsförteckning). Därför uppmanas Ni att delge eventuella hyresgäster och bostadsrättsinnehavare inom Er fastighet innehållet i programsamrådshandlingarna och denna inbjudan. Frågor angående förslaget besvaras av undertecknad på epostadress stefan.larsson@sollentuna.se och telefon Stefan Larsson Bifogas: Samrådshandlingar Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

45

46 Förslag till detaljplan för del av k Ritsale Rotebro. Sollentuna kommu.* Innehåll Planbeskrivning 3 Genomförandebeskrivning Handlingar l Organisatoriska frågor i Tidigare beslut 3 Tidplan 6 Förutsättningar 3 Genomförandetid S Gällande planer Fornlämningar Luft-, mark-, och ljudföroreningar Markägoförhållanden Huvudmannaskap 6 5 Förfarandet och miljöbedömning 4 Fastighetsrättsliga frågor 6 Förändringar och konsekvenser! Tekniska frågor 6 Markanvändning 4 Ekonomiska frågor Utformning av allmän plats 4 Utformning av kvartersmark 5 Administrativa bestämmelser Dnr 2013/78 KS.203

47 örslag till detaljplan för del a. kv RitScien, Rotebro, Sollentuna kommun Planbeskrivning Handlingar Plankarta med planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Bakgrund och syfte Nya idrottshallar efterfrågas i kommunen och en ny hall med utrymme för bl.a. innebandy och handboll behövs för både skolor och föreningsliv i Rotebro. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en ny idrottshall samt ett förbättrat parkrum mellan skolbyggnaden i väst, gamla folkets hus i söder och den planerade idrottshallen i norr. Tidigare beslut Kommunstyrelsens plan- och exploateringsutskott beslutade att ge kommunledningskontoret i uppdrag att pröva möjligheten att uppföra en idrottshall på fastigheten Ritsalen 3. Förutsättningar Planområdet är beläget i centrala Rotebro och omfattar delar av Ritsalen 2 och 3. Området är idag planlagt framförallt som kvartersmark för allmänt ändamål och omges av en skolbyggnad, gamla folkets hus, markparkering för bilar och en idrottsplats (Rotebro IP,. Idrottsplatsen utnyttjas inte i samma grad som tidigare och är dåligt omhändertagen. Idrottsföreningarna använder inte idrottsplatsen men den används av närliggande skolor varför en yta för bollspel kan behöva finnas kvar även i framtiden. Närmsta järnvägsspår ligger meter från planområdet. Översiktskarta med markerat planområde Gällande planer För området gäller detaljplan nr 204 och 469 med beslutsdatum respektive Enligt planerna är området planlagt som kvartersmark för allmänt ändamål, parkering och centrumfunktioner som inte får bebyggas. Detaljplan nr 204 (till vänster) respektive nr 469 (till höger) med grova markeringar av planområdet Planuppdraget stämmer överens med kommunens översiktsplan (er) under förutsättning att idrottshallen och de allmänna platserna utformas och gestaltas väl och att hänsyn tas till områdets helhet samt framtida stadsförnyelse. I kommunens översiktsplan beskrivs att den påbörjade stadsförnyelsen ska fortsätta för att skapa ett mer attraktivt Rotebro samt att göra om Rotebrovägen till en stadsgata med utrymme för kompletteringsbebyggelse, verksamheter för idrott m.m. Området ingår också i en fördjupad översiktsplan från 1993 där står om tillskott i den fysiska miljön och ett mål att stärka karaktären av ett stationssamhälle. De tillkommande husen måste gestaltas omsorgsfullt. Det talas vidare om att trädplanteringar, förtätningar och att ytor för bilparkering kan bebyggas på sikt. Planområdet omfattas vidare av ett grundvattenskydd. Fornlämningar Det finns inga kända fornlämningar. Luft-, mark-, och ljudföroreningar Luftkvaliteten inom planområdet klarar uppsatta riktvärden. Det finns ingen utpekad risk för markföroreningar men det finns generellt risk för radonförekomster i kommunen. Platsen berörs av trafikbuller från järnväg vilket kan påverka skolornas utomhusmiljöer men inte inomhusmiljön i idrottshallen Dnr 2013/78 KS.203 3