Innehållsförteckning. Äldreplan för Sollentuna kommun. Inledning. Äldreplanen som en del av styrprocessen. Syftet med äldreplanen

Transkript

1 ÄLDREPLAN

2 2 Innehållsförteckning Äldreplan för Sollentuna kommun Inledning Äldreplanen som en del av styrprocessen Syftet med äldreplanen Vision och värdegrund Nyckelområden Ett aktivt och socialt liv Inflytande och självständighet Trygghet Bemötande God vård och omsorg Hållbar Jämställdhet Demografi och befolkningsutveckling Nationell utveckling Nationell demografi och ekonomi Sollentuna utveckling Sollentuna demografi och ekonomi Försörjningskvot Effektiv vård och omsorg med hög kvalitet Ny teknik och forskning

3 3 Äldreplan för Sollentuna kommun Inledning Vård- och omsorgsnämnden fick 2012 i uppdrag av Kommunfullmäktige att ta fram förslag på en vision och strategi för framtidens äldreomsorg, som ska beakta kommande behov och förväntningar. En av de viktigaste politiska frågorna i Sollentuna, Sverige och Europa är hur samhället ska möta och hantera behoven från en växande äldrebefolkning. Andelen äldre medborgare kommer att öka. De kommer att leva längre och vara friskare längre upp i åren med nya krav, behov och förväntningar. Många går i pension under kommande tioårsperiod och de äldre, äldre blir under 2030-talet en betydligt större grupp i kommunen än för närvarande. Under de kommande åren krävs såväl analyser, breda diskussioner, strategiska beslut, planering och åtgärder för att möta utvecklingen på bästa sätt. Med nuläget som utgångspunkt bör hänsyn tas till de förutsättningar vi tror kommer att gälla i den närliggande framtiden. Vård- och omsorgsnämnden ser behov av att utifrån befintliga resurser i dialog med medborgarna skapa ett både långsiktigt och brett angreppssätt för att styra utvecklingen. Planen tar sikte på en långsiktighet som sträcker sig över ett flertal mandatperioder. Äldreplanen som en del av styrprocessen Äldreplanen är vård- och omsorgsnämndens övergripande styrdokument för äldreomsorgens utveckling. Inriktningen är att genomförandet av äldreplanen ska integreras i det reguljära budget- och planeringsarbetet. Varje år ska vård- och omsorgsnämnden besluta om att anta en verksamhetsplan med fastställda åtaganden och handlingsplaner som gäller för kommande år. Syftet med Äldreplanen Syftet med planen är att långsiktigt peka ut färdriktningen och styra utvecklingen för att förverkliga vård- och omsorgsnämndens vision. Detta innebär att planen kan fungera som ett viktigt styrdokument i flera nivåer/perspektiv: För vård- och omsorgsnämnden kan planen ge underlag för ett långsiktigt arbeta med strategier och vision för framtidens äldreomsorg samt utgöra ett stöd i utformandet av åtaganden och ekonomisk planering mer i närtid (budget). För vård- och omsorgskontoret kan planen ge stöd i planerings- och utvecklingsarbete samt verkställande av samhällsuppdraget. För utförare av vård och omsorg kan planen både ge en långsiktig inriktning och ett tydligt ramverk för den vård och omsorg som Sollentunas äldre möter.

4 4 Vision och värdegrund Vård- och omsorgsnämnden har antagit en vision, som också gäller som vård- och omsorgsnämndens värdegrund: Alla ska ha förutsättningar att kunna leva sina liv med hög livskvalitet i trygghet och glädje. Visionen stämmer väl överens med den nationella värdegrunden inom äldreomsorgen, som den 1 januari 2011 trädde i kraft i socialtjänstlagen (SoL 2001:453). I 5 kap. 4 första stycket står det att socialtjänstens omsorg om de äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

5 5 Nyckelområden Vård- och omsorgsnämnden har pekat ut ett antal nyckelområden, som tillsammans bygger upp visionen. Nyckelområdena kan i olika delar vara ömsesidigt överlappande, då de delvis kan ingå som varandras förutsättningar. De nyckelområden som skapar förutsättningar för visionen är: Ett aktivt och socialt liv Inflytande och självständighet Trygghet Bemötande God vård och omsorg I efterföljande stycke i planen beskrivs respektive nyckelområde mer nedbrutet. Vidare anges vård- och omsorgsnämndens ambitioner inför år 2017 och de för 2014 beslutade åtagandena/handlingsplanerna. Senast 2014 ska det finnas en värdighetsgaranti, som utgår från de nyckelområden i planen som vård- och omsorgsnämnden vill utfästa garantier kring. Varje nyckelområde har: Åtaganden/handlingsplaner för 2014 åtaganden för 2017 utredningsuppdrag 2017 som ska vara utrett med förslag till beslut viljeinriktningar som anger en långsiktig politisk vilja Till respektive nyckelområde har vård- och omsorgsnämnden formulerat en brukarnära målbild som ska vara verklighet senast år 2030.

6 6 Ett aktivt och socialt liv Målbild år 2030 är att: Den äldre lever ett så aktivt och socialt liv som den kan och vill. Att kunna leva ett så aktivt och socialt liv som man vill, och som de egna förutsättningarna ger möjlighet till, är en viktig del av livskvaliteten. De offentliga insatserna och frivilligsamhällets nätverk, förstärker möjligheterna för ett aktivt och socialt liv, och kan bidra till den äldres tillvaro. Den som så önskar ska kunna bo kvar i sin bostad och då med det stöd som behövs. Med den egna bostaden som utgångspunkt kan både aktiv samhällsplanering och olika insatser och aktiviteter bidra till ett mer aktivt och socialt liv. Strategier att fokusera på: Förebyggande och sociala aktiviteter Hemmet och livsmiljön

7 7 Förebyggande och sociala aktiviteter Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Information om aktiviteter är lättillgänglig, relevant och finns att ta del av på flera olika sätt. Överenskommelser med föreningslivet har träffats för att öka förutsättningarna för ett aktivt liv. Antalet Seniorträffar/träffpunkter liksom verksamheternas innehåll är behovsstyrda. Uppsökande verksamhet som erbjuds alla från 80 års ålder. Hemmet och livsmiljön Underlätta social gemenskap genom olika måltidssammanhang. Vid etablerande av trygghetsboende ska närhet till dagligvaruhandel beaktas. Flexiblare transportsystem. Samhällsplaneringen i vid bemärkelse ska inkludera den äldres perspektiv. Geografi sk placering beaktas vid planering av nya boenden och verksamheter för äldre.

8 8 Inflytande och självständighet Målbild 2030 är att: Den äldre bestämmer själv över sitt liv, och lever självständigt utifrån egen förmåga och inneboende resurser. Självbestämmande och självständighet är en viktig del av livskvaliteten. På ett övergripande plan ska gruppen äldre ges möjlighet till delaktighet och insyn i kommunala beslut som berör äldres situation. Det ska finnas fungerande strukturer för att kunna möjliggöra denna delaktighet. Inflytande och självständighet är en självklarhet även när man blir äldre. I Sollentuna får man vara individ hela livet. Den enskildes inflytande ska vara starkt, även när åldern eller livsomständigheterna gör att man behöver stöd från det offentliga. Den äldre ska ha stora möjligheter att välja vem som utför insatserna och vara delaktig i planering och genomförande av insatserna. Strategier att fokusera på: Valmöjligheter Självbestämmande

9 9 Valmöjligheter Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Vilje inriktning Möjligheterna att välja hemtjänstutförare och vård- och omsorgsboende är goda. Det fi nns bra och lättillgängliga underlag, för att underlätta medvetna val. Man kan välja hemspråk i beviljade insatser. Möjligheten att välja lämpligare bostad inom kommunen har ökat. Självbestämmande Genomförandeplan ska alltid upprättas tillsammans med den enskilde samt regelbundet följas upp och vid behov justeras. Plan för nationellt fackspråk som grund för samsyn vid utförandet. Goda möjligheter att välja mat. Bredare hemtjänstutbud och stor flexibilitet inom ramen för beviljade insatser.

10 10 Trygghet Målbild 2030 är att: Den äldre är trygg i sitt åldrande. Exempelvis trygghet att veta att stöd finns då man behöver det, inom flera områden och oavsett egna förutsättningar. Att vara trygg inför och i sitt åldrande, oavsett ekonomi eller etnicitet, är grundläggande. En känsla av trygghet i livet, även när man behöver stöd, är en del av det som kan skapa livskvalitet. Tryggheten att kunna bo kvar i sin bostad och att kunna få hjälp och stöd i den dagliga livsföringen. Tryggheten att veta att olika insatser finns som kan möta växande behov. Tryggheten kan ha sin grund i ett anpassat boende och nyttjande av tekniska lösningar, samt att det finns fungerande nätverk av vänner, anhöriga och frivilliga. Strategier att fokusera på: Trygghet för alla äldre Trygghet när man är sjuk Trygghet genom beställarrollen Trygghet i sitt ordinarie boende Anhöriga, vänner, frivilliga Information/kommunikation Tekniken Transporter/kommunikationsmedel

11 11 Trygghet för äldre Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Tillräckliga resurser med kvalitet finns för att kunna ge rätt stöd när den enskildes behov uppstår Trygghet när man är sjuk Vårdplanering ska ske snarast vid inskrivning Sjukvårdslotsfunktion och följeslagare. Sammanhållen vård och omsorg (Hemsjukvård) Trygghet genom beställarrollen Det ska fi nnas tydliga och relevanta krav i avtal. System och kontroller för att fånga upp och åtgärda problem. Det ska fi nnas tydliggjorda och effektiva konsekvenser för utförare som inte uppfyller de ställda kraven. Trygghet i sitt ordinarie boende Trygghetsboenden som motsvarar de äldres behov. Etablering av seniorboenden underlättas. Hustomtefunktionen/Fixar-tjänst är utvecklad.

12 12 Anhöriga vänner och frivilliga Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Brett och behovsstyrt anhörig- och närståendestöd samt väntjänst utvecklas. Välfungerande frivilligverksamhet. Information/kommunikation Tillgänglig information om stöd och insatser samt aktiviteter som finns att tillgå. Tekniken På den äldres villkor utnyttja välfärdsteknologi som ökar tryggheten. Individuellt utformad larmteknik. Kommunikation via IT i äldreboenden. Transporter/kommunikationsmedel Allmänt kommunikations-system som möjliggör tillgängligheten i samhället. Närtrafik på den enskildes villkor.

13 13 Bemötande Målbild 2030 är att: Den äldre ska i alla kontakter med kommunen och dess utförare bemötas korrekt och med förståelse för sin person och livssituation. Bemötandet som den äldre upplever kan många gånger vara helt avgörande för upplevelsen av kvaliteten. Ett gott bemötande bygger på en ömsesidig förståelse och respekt i mötet mellan den äldre och personalen. Värderingar och förhållningssätt måste, tillsammans med det faktiska bemötandet, hela tiden lyftas fram, hållas levande och utvecklas. För att skapa ett gott bemötande är personalen inte bara en resurs, de är själva förutsättningen. Särskilda behov av en anpassad äldreomsorg för personer från olika etniska eller språkliga grupper kan förekomma i vissa avseenden särskilt vid demenssjukdom. Med stigande ålder ökar efterfrågan på att få omsorg av personal som behärskar ursprungsspråk och som har en kulturell förståelse och kompetens. Strategier att fokusera på: Genom kontinuerlig kompetensutveckling säkerställa ett gott bemötande Genom kontinuerlig kompetensutveckling säkerställa ett gott bemötande Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Kontinuerligt följa utvecklingen av informationsbehoven på andra språk. Kvalitetssäkra personalbemanningen. Uppmärksamma personalens status. Säkerställa utförarnas genomförande av kompetensutveckling genom Omvårdnadslyftet. Vård- och omsorgscollege.

14 14 God vård och omsorg Målbild 2030 är att: Den äldre har vid behov tillgång till en individuellt utformad vård och omsorg av hög kvalitet. Det ska finnas en obruten vårdkedja med god samverkan och tydlig kommunikation mellan de parter som involveras. Vården och omsorgen ska ha god kvalitet. Det ska finnas en individanpassad samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. En vårdkedja som grundar sig i stora krav på helhetssyn och samarbete över yrkes- och organisationsgränser. Den äldre ska ha möjlighet att komplettera beviljade insatser genom tilläggstjänster. Den enskildes behov och önskemål ska vara avgörande för hur kontakten med anhöriga utformas. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av onödigt lidande. Undernäring, fall, trycksår och munhälsa är viktiga att förebygga oavsett medicinsk diagnos eller var vården och omsorgen sker. Vård i livets slutskede ska vara av hög kvalitet. Alla människor har rätt att leva sina sista dagar på ett bra och värdigt sätt. Den vård som hjälper människor genom slutskedet i livet speglas alltid av personalens och omgivningens egna värderingar och känslor. Såväl anställda som anhöriga måste därför få god information om vad som händer och ska hända. Omvårdnaden ska präglas av trygghet, lindring av smärta och andra besvärande symtom, en fridfull miljö, en omvårdnad efter egna behov och att alla har rätt att ha någon närvarande vid dödsögonblicket. Ingen ska behöva flytta mellan olika boenden och sjukhus i onödan. Tillsyn och kontroller ska utföras för att säkerställa att krav på god vård och omsorg efterlevs. Strategier att fokusera på: Hälso- och sjukvård Teknik Basutbud och tilläggstjänster Vård och omsorg utomlands

15 15 Hälso- och sjukvård Åtagande/handlingsplaner 2014 Åtagande 2017 Utredningsuppdrag 2017 Viljeinriktning Kommunaliserad Hemsjukvård * Palliativregistret (Nationellt kvalitetsregister) Registret ska användas för alla som dör på särskilda boenden i syfte att utveckla vården vid livets slut. Under 2014 kommer det så kallade Brytpunktsamtalet att följas upp. Samtalet är ett tillfälle för den boende och närstående att uttrycka sina eventuella farhågor, önskemål och behov. Läkemedelsgenomgångar i det ordinära boendet (avhängigt beslut om kommunaliserad Hemsjukvård) Teknik Optimalt nyttjande av de tekniska hjälpmedel som finns att tillgå. Basutbud tilläggstjänster Möjligheterna och problematiken med tilläggstjänster ska vara klarlagda. Vård och omsorg utomlands Möjligheter att få vård och omsorg utomlands. Utlandsboende som möjlighet. * organiserad inför planerad övergång 2015

16 16 Hållbar Jämställdhet Enligt de nationella målen för jämställdhetspolitiken ska kvinnor och män ha samma makt att utforma samhället och sina egna liv. I en jämställd socialtjänst ska kvinnor och män utifrån detta mål garanteras en skälig levnadsnivå utifrån båda könens villkor och behov. En jämställd socialtjänst innebär inte att kvinnor och män alltid skall ha samma insatser. Det kan innebära att olika behöver olika för att bli lika. Sollentuna kommun har undertecknat den Europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå, CEMR. Sollentuna ska under 2013 utarbeta en handlingsplan för jämställdhet. Framgångsfaktorer: Politiker och ledning uppfattar jämställdhetsarbete som ett långsiktigt förändringsarbete. Ledningen initierar, ansvarar för och sätter upp såväl långsiktiga som kortsiktiga mål. Politiker, ledning och medarbetare har kunskap om jämställdhet, genusfrågor och förändringsarbete. Ledningen ansvarar för att goda erfarenheter från jämställdhetsprojekt implementeras i ordinarie verksamheter. Socialstyrelsen rekommenderar att socialtjänsten/äldreomsorgen: utvecklar arbetssätt för att tillämpa jämställdhetsintegrering i hela arbetsprocessen, från behov och behovsbedömning till uppföljning av resultat, aktivt undersöker och uppmärksammar behov av insatser hos kvinnor och män, följer upp insatser, resultat och effekter i relation till kvinnors och mäns syn på bemötande och kvalitet

17 I vård- och omsorgsnämndens uppföljningar av hur de äldre och deras anhöriga bedömer kvaliteten inom äldreomsorgen ingår som särskild undersökningsaspekt en fördjupning av genusperspektivet. Av 2012 års Kvalitetsbarometer framgick att kvinnor över lag var mer missnöjda än männen med den omsorg de erhållit. Det förefaller vidare som om kvinnor jämfört med män vara mer tillfreds med vård och omsorg så länge den ges i hemmet. Efter flytten till äldreboendet ger kvinnor uttryck för ett jämförelsevis större missnöje än män. Männen förefaller istället mer positiva efter flytten till äldreboendet. En möjlig tolkning kan vara att männen är mer positiva till att ha blivit omhändertagna på en högre omvårdnadsnivå, medan kvinnorna ger uttryck för en större ambivalens i samma avseende. Resultatet sammanfaller med tidigare genusanalyser inom ramen för Kvalitetsbarometerundersökningen i residensstäderna i södra Sverige. 17

18 18 Demografi och befolkningsutveckling Nationell utveckling Medellivslängden i Sverige har ökat nästan oavbrutet sedan mitten av 1800-talet. Utvecklingen fortsätter och från idag till 2050 bedöms ökningen vara ca 2,6 år. Medelåldern kommer då att vara ca 87 år. Om 50 år förväntas medellivslängden ha ökat med fem år för kvinnor och sju år för män. Idag är den förväntat återstående medellivslängden vid 65 års ålder drygt 21 år för kvinnor och 18 år för män. Skillnaden i medellivslängd mellan könen har varierat och de senaste 30 åren har den minskat. Sannolikt beror det på en förändrad livsstil hos männen. Att antalet rökare har minskat och att det blivit en större förståelse för livsstilens betydelse för hälsan kan vara delförklaringar. Utvecklingen innebär att vi kan förvänta oss en jämnare könsfördelning på våra äldreboenden i framtiden. Befolkningens hälsa och de äldres funktionsförmåga har förbättrats. Flera stora folksjukdomar har förskjutits högre upp i åldrarna. De vanligaste dödsorsakerna bland äldre är hjärt- och kärlsjukdomar och stroke. De senaste åren har dock dödligheten i hjärtinfarkt nästan halverats och dödligheten i stroke minskat med en tredjedel. Insjuknandet har förskjutits till högre åldrar. Minskningen av hjärt- och kärlsjukdomar är den viktigaste anledningen till den ökade medellivslängden. Andelen äldre med nedsatt rörelseförmåga har minskat sedan 1980-talet bland annat beroende på minskat insjuknande i stroke, färre i åldersgruppen under 84 år drabbas av höftfrakturer samt att många höft- och knäledsoperationer utförts under senare år.

19 19 Nationell demografi och ekonomi Andelen äldre ökar avsevärt på nationell nivå. DIAGRAM: Åldersfördelning i Riket 2011 och prognos år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ år Med hänsyn till de demografiska förändringarna och med den ökade ambitionsnivå inom vården som följer av dess utveckling bedöms vård och omsorgs del av BNP öka från dagens ca 13 % till ca 16 % Detta motsvarar ca 110 miljarder i dagens penningvärde. Fokus måste med hänsyn till detta riktas mot vilka möjligheter det finns att förbättra situationen framöver genom bättre hälsa, mindre sjuklighet och en effektivare verksamhet. Nationellt konstateras att med en produktivitetsökning om 0,6-0,7 % per år inom vård- och omsorgssektorn skulle behoven kunna mötas utan att öka dess andel av BNP.

20 20 Sollentuna utveckling Sollentuna bedöms 2021 ha ca innevånare, en ökning med ca personer. Av ökningen kommer ca att vara 65 år eller äldre, d v s de utgör 23 % av befolkningsökningen. DIAGRAM: Folkmängd i Sollentuna kommun 2011 och prognos TABELL: Folkmängd i Sollentuna kommun 2011 och prognos År Folkmängd Förändring

21 21 Sollentuna demografi och ekonomi Befolkningens sammansättning, speciellt åldersfördelningen spelar en viktig roll för ekonomisk tillväxt, sparande, efterfrågemönster, arbetsutbud osv. Åldersfördelningen utgör en viktig faktor för storleken på såväl offentliga utgifter som intäkter. TABELL: Åldersfördelning i Sollentuna 2011 och prognos för 2021 Åldersklasser Totalt Det ökade antalet personer över 65 år kan komma att öka omsorgens kostnader 2021 med drygt 100 Mkr per år jämfört med idag (Dagens kostnader för insatserna/individ). TABELL: Befolkningsutveckling äldre i Sollentuna Ålder Antal Andel befolkn Antal Ökn antal Ökn % Andel befolkn ,3 % ,3 % 8,1 % W ,3 % 2,0 % ,0 % 19,2 % 6,0 % 2,0 % Även om insatserna ökar för att minska beroendet av vård- och omsorgsboenden kommer behovet av platser att öka mot bakgrund av befolkningsutvecklingen. Med nuvarande servicegrad behöver de ca äldre personer som tillkommer fram till 2021 ca platser i vård och omsorgsboenden. Under de senaste tio åren har servicegraden ökat succesivt. Prognosen framåt för servicegraden har därför gjorts utifrån de senaste årens utfall.

22 22 DIAGRAM: Prognos servicegrad Sollentuna kommun 17,5 % Servicegrad 65 år och äldre 17,0 % 16,5 % 16,0 % 15,5 % Befolkningsutveckling 65 år och äldre Servicegrad 15,0 % År ,8 % År ,1 % År ,4 % År ,7 % År ,0 % År ,3 % Befolkning 65 år och äldre Åtgärder måste vidtas för att servicegraden inte ökar i den takt som prognosen indikerar. Försörjningskvot I alla samhällen finns ett utbyte av resurser mellan åldrar. Alla inleder livet som beroende och försörjs av den vuxna, arbetsföra befolkningen som producerar ett överskott utöver vad de själva behöver. I gruppen äldre uppstår också beroende av den arbetsföra delen av befolkningen. Med en åldrande befolkning kommer de i arbetsför ålder att få allt fler att försörja. EU har idag en försörjningskvot på 1,63 d v s alla i yrkesverksam ålder ska försörja 0,63 personer utöver sig själv. I praktiken behöver dock varje person som arbetar försörja fler då inte alla har ett arbete. Sollentuna hade 2011 en försörjningskvot på 1,72 och år 2021 prognostiseras den till 1,73. Slutsatsen är att Sollentuna har ekonomiska förutsättningar att fram till 2021 klara den ökande volymen vård- och omsorgstjänster som förutses. Sollentuna har en gynnsammare situation än i riket generellt. Befolkningsprognosen visar en gynnsam grund för goda levnadsvillkor för alla åldrar. Andelen personer i yrkesverksam ålder utvecklas positivt. Av andelen personer 65 år och äldre är det särskilt åldersintervallet år som ökar mest och som förväntas ha ett aktivt och socialt bra liv.

23 23 DIAGRAM: Åldersfördelnings i Sollentuna kommun 2011 och prognos Kommunen har idag en förhållandevis ung och välutbildad befolkning. Som en tillväxtkommun där majoriteten av inflyttade är i arbetsför ålder kan även kommunens ekonomiska utveckling under lång tid hålla tillbaka äldreomsorgens andel av kommunens kostnader. De ekonomiska fördelarna av en befolkningstillväxt är betydande. DIAGRAM: Åldersklasser i Sollentuna kommun 2011 och prognos w Äldreomsorgens andel av kommunens kostnader torde de kommande åren inte öka lika mycket som för riksgenomsnittet. Dock kan konstateras att med samma kriterier för, och omfattning av stöd till äldre kommer ändå omsorgens kostnader att öka stort och dess andel av kommunens kostnader öka.

24 24 Effektiv vård och omsorg med hög kvalitet En effektiv vård och omsorg av hög kvalitet ställer stora krav på äldreomsorgens arbetsgivare att rekrytera, behålla och kompetensutveckla personal i den omfattning som verksamheterna kräver. Även om förutsättning att rekrytera är bättre i Stockholmsregionen än i övriga landet är detta ett av de strategiskt viktigaste områdena att utveckla. En viktig del av detta är att marknadsföra de intressanta yrken som finns inom äldreomsorgen. Effektiviteten inom äldreomsorgen kan och behöver utvecklas. Det behövs också nytänkande, utveckling och forskning. Det är därför angeläget att kommunen fortlöpande följer och utvecklar verksamhet för att både tillgodose krav på kvalitet och effektivitet i verksamheterna. Det finns goda möjligheter att tillgodose den åldrande befolkningens behov av vård och omsorg genom att tillämpa dagens kunskap, tänka nytt och använda modern teknik. Det går att påverka hälsa och funktionsförmåga och därigenom förebygga, skjuta upp och/eller minska sjuklighet och vårdbehov. Den hindrande inverkan av funktionsnedsättningar kan minskas genom hjälpmedel och ökad tillgänglighet i boende och i samhället i övrigt.

25 25 Ny Teknik och forskning Ny teknik som efterhand blir tillgänglig kommer att öka möjligheterna till högre effektivitet, bättre kvalitetet och i slutändan ge möjligheter till högre livskvalitet för äldre Sollentunabor. Utvecklingen inom speciellt kommunikations-, IT- och teknikbranschen går snabbt. För den som väljer att bo hemma ökar förutsättningarna för upplevd och faktisk trygghet liksom ökade förutsättningar för det sociala innehållet i vardagen. För boende i vård- och omsorgsboenden ökar likaså förutsättningarna för ett rikare socialt innehåll i vardagen. Betydelsen ökar av att noga följa och utnyttja forskningens och teknikens framsteg. Det blir också angeläget att medverka till att forskning och försöksverksamheter tillåts i kommunens vård- och omsorgsverksamheter.

26 Anteckningar

27

28 KONTAKT Sollentuna kommun Turebergshuset, Turebergs torg , Sollentuna