Samråd kring detaljplan för Lilla Beddinge 64:2 m.fl. i Beddingestrand, Trelleborgs kommun.

Transkript

1 1 (2) Datum Samråd kring detaljplan för Lilla Beddinge 64:2 m.fl. i Beddingestrand, Trelleborgs kommun. Eftersom du bor i anslutning till aktuellt planområde och därmed är sakägare får du denna information. Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att medge normal småhusbebyggelse på Lilla Beddinge 64:2 m.fl., som tidigare har varit planlagt för fritidhus. Syftet är vidare att säkerställa områdets uppväxta lummiga karaktär samt dess dagvattenhantering. Planförslaget innebär att högsta tillåtna byggnadsyta är 1/5 av fastighetsarean, dock högst 190 m². Huvudbyggnaden får uppföras i 1,5-plan och får inte överstiga 7 meter i nockhöjd. Det krävs marklov för att fälla de större träden och dagvatten förslås fördröjas inom varje fastighet. Dagvattnet från vägarna tas om hand och fördröjs i områdets gemensamma grönytor. Översvämningsstråk för avledning vid de mest extrema regnen tillskapas. Planområde Illustration Trelleborg1000, v 1.0, Samhällsbyggnadsnämnden Postadress: Trelleborg Telefon: Besöksadress: Algatan 13 Fax: E-post: samhallsbyggnad@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, Trelleborg Org.nr:

2 2 (2) Planförslaget finns utställt under tiden och är då tillgängligt på följande platser: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rådhuset, Algatan 13, Trelleborg, öppet vardagar kl Medborgarkontoret, Garvaregården, Olof Palmes plats, Trelleborg, öppet måndag-torsdag , fredag Trelleborgs Museum, Stortorget, Trelleborg, öppet tisdag söndag Om du har frågor eller vill få planhandlingarna skickade till dig kontakta Kajsa Rue Hallén på Plan & Bygg, tel eller e-post: Den som har synpunkter på planförslaget kan senast den 24 september 2012 framföra dessa skriftligen till Samhällsbyggnadsnämnden, Rådhuset, Trelleborg eller till Beslut SBN Uppdrag Samråd Antagande Laga kraft Bygglov kan sökas Synpunkter Planen genomförs med enkelt planförfarande och antas därmed direkt efter samrådet. Den som inte senast under samrådstiden har framfört synpunkter kan förlora rätten att överklaga beslut om antagande. SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN

3 PLANBESTÄMMELSER GRUNDKARTANS BETECKNINGAR Grundkartan upprättad Höjdsystem RH 2000 Plansystem Sweref Rensbrunn Anslutningspunkt 9 S j? E Servisventil Servisledning Servisledning I e1 n1 p1 v1 b1 Byggnad, beteckning q Elanordning, Skåp Elanordning, Ingen information Elanordning, Belysningsstolpe Elledning, I mark och vatten T Teleledning, I mark och vatten Gränspunkt (! G Fastighetsområde, yta Spolbrunn! Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Byggnadstillbehör, beteckning G u2 Häck, mittlinje Staket G Ie n p v b Stängsel Bostad 1 Samhällsfunktion Komplementbyggnad 1 +5,1 Carport Skärmtak +5,0 +4,9 n1n2 g +5,3 Fastighetsgräns +4,7 +5,0 G u2 G I I e1 n1 p1 v1 b e1 n1p1 b1v1 +5,1 +5,0 n1 n2 g u1 g -v gc +5,2 g g u1 äg g +5,0 +5,1 +5,2 a at g rs tr e a kv +5,8 A AT LG KA LO B +5,4 +5,1 B +5,3 +5,5 G +5,4 I e1 n1p1v2 b1 +4, I e1 n1 p1 v1 b1 a21 u1 GRÄNSER Planområdesgräns ritad 3 m utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns +5,6 +4,8 +5,9 u1 +5,7 +5,6 ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmänna platser LOKALGATA Lokaltrafik a at g rs te r a kv +5,5 G Kvartersmark B UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING Högsta tillåtna byggnadsyta är 1/5 av fastighetsarean dock högst 190 m² I e1 n1 p1 v1 b1 u1 A AT G L KA O L g BEGRÄNSNINGAR AV MARKENS BEBYGGANDE Marken skall vara tillgänglig för gemensamhetsanläggning Marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar Marken skall vara tillgänglig för avledning av dagvatten +5,5 MARKENS ANORDNANDE (utformning av kvartersmark) Mark och vegetation Träd med större stamomkrets än 600 mm mätt en meter från medelmarknivån kräver marklov för att fällas. Bestämmelsen omfattar även träd som förefaller döda eller skadade Markytan skall möjliggöra infiltration av dagvatten. Träd, buskar eller annan växtlighet skall finnas G Gång- och cykelväg I e1 n1 p1 v1 b1 Trafik inom området Föreskriven höjd över nollplanet +0,0 Dagvatten skall fördröjas lokalt inom varje fastighet. Dagvattensystemet skall dimensioneras utifrån ett regn med tio års återkomst. Specifik dagvattenlösning för var fastighet redovisas i bygglovsskedet och/eller byggsamrådet. PLANKARTA Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) Utfart, stängsel Utfartsförbud ³! ³ Exempel på bebyggelse som möjliggörs i detaljplanen Placering * Planprogram X X X X Huvudbyggnad skall ligga minst 4,5 meter från fastighetsgräns, dock ej mot väg. Uthus/garage och dylikt skall placeras minst 1,5 m ifrån fastighetsgräns Utformning Minsta resp. största taklutning i grader PLANHANDLINGAR X Bostäder Miljökonsekvensbeskrivning Högsta antal/föreskrivet antal våningar Högsta tillåtna nockhöjd är 7 m för huvudbyggnad och 4 m för uthus/garage och dylikt. Frontespiser och takkupor får anordnas till 1/3 av takets längd mot gata och 1/2 av takets längd mot trädgård Planbeskrivning Samrådsredogörelse Grundkarta Högsta tillåtna nockhöjd är 8 m för huvudbyggnad och 4 m för uthus/garage och dylikt. Frontespiser och takkupor får anordnas till 1/3 av takets längd mot gata och 1/2 av takets längd mot trädgård fastighetsförteckning Plankarta Illustration Utlåtande Byggnadsteknik Endast källarlösa hus ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft Kommunen är inte huvudman för allmän plats ORIENTERINGSKARTA SAMRÅDSHANDLING Enkelt planförfarande Detaljplan för Lilla Beddinge 64:2 m.fl. Beddingestrand, Trelleborgs kommun Upprättad Ann-Katrin Sandelius Plan & Byggchef ILLUSTRATION Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3) Antagen SBN Laga kraft Kajsa Rue Hallén Planarkitekt DP 185 SBN 2011/824

4 Samrådshandling Detaljplan för Lilla Beddinge 64:2 m.fl. Trelleborgs kommun, Skåne län Dp 185 Enkelt planförfarande PLANBESKRIVNING Handlingar Plankarta Planbeskrivning (denna handling) Grundkarta Fastighetsförteckning Dagvattenutredning 1

5 Samrådshandling PLANENS SYFTE, BAKGRUND & HUVUDDRAG Syfte Bakgrund Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten att medge normal småhusbebyggelse på Lilla Beddinge 64:2 m.fl., som tidigare har varit planlagt för fritidhus. Syftet är vidare att säkerställa områdets uppväxta lummiga karaktär samt dess dagvattenhantering. Gällande detaljplan för Lilla Beddinge 64:2 m.fl. (Dp 29) vann laga kraft Planens syfte var att möjliggöra fritidshusbebyggelse på rymliga skogsliknande tomter i likhet med befintlig bebyggelse i Beddingestrand. Genom detaljplanen skapades 28 nya tomter om m² för ny fritidshusbebyggelse. I planområdets sydöstra hörn fanns sedan tidigare två tomter. Detaljplanen medger en huvudbyggnadsyta om maximalt 70 m² och komplementbyggnad om maximalt 50 m². Av de 28 tillkomna tomterna är fem stycken bebyggda idag, de två befintliga tomterna i områdets sydöstra kant är bebyggda sedan tidigare. De senaste åren har bygglov beviljats för byggnader som avsevärt överstiger tillåten byggnadsyta. Samtidigt utgör dessa tidigare givna bygglov en referens vid nya förfrågningar. Distinktionen fritidsbebyggelse är inte relevant ur plan- och bygglagens perspektiv, då kommunen varken vid detaljplanläggning eller vid bygglovprövning kan åtskilja permanentrespektive fritidshus. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade därför, , att ge samhällsbyggnadsförvaltningen uppdraget att ändra detaljplanen Dp 29. Huvuddrag Planförslaget innebär att: Det krävs marklov för att fälla träd. Högsta tillåtna byggnadsyta är 1/5 av fastighetsaren, dock högst 190 m². Dagvatten skall fördröjas inom varje fastighet. Dagvattnet från vägarna tas om hand och fördröjs i områdets gemensamma grönytor. Översvämningsstråk för avledning vid de mest extrema regnen tillskapas. 2

6 Samrådshandling Planförfarande PLANFÖRFARANDET OCH PLANPROCESS Planen genomförs med enkelt planförfarande. Uppdrag g Uppdra g Beslut SBN Samråd Antagande Laga kraft Bygglov kan sökas Synpunkter PLANDATA Läge Planområdet ligger nära golfbanan i Beddingestrand norr om väg 9. Det avgränsas av Östermarksvägen i öster, Svärmarevägen i söder, ett grönt stråk och bebygelse i väster och av åkermark i norr. Röd linje markerar planområdet Areal Markägoförhållanden Planområdet är ca 3,3 ha. Planområdet består av de privatägda fastigheterna Lilla Beddinge 58:36, 58:40, 64:2-29 samt samfälligheten S:52. Vägarna och grönområden ingår i gemensamhetsanläggningen GA:4. 3

7 Samrådshandling TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktsplan I Översiktsplan 2010 Trelleborgs kommun är Beddingestrand utpekat som en av kommunens utvecklingsorter. Orten har de senaste 10 åren utvecklats från ett område med övervägande del fritidhus till ett småhusområde med fler och fler permanentboende. Översiktsplanen belyser bristen på service och kollektivtrafik på orten samt dess ensidiga utbud av boendeformer. Vid framtida utbyggnad bör detta ses över och åtgärdas. Det aktuella planområdet är markerat som Nya, pågående och ej utbyggda detaljplaner. Utdrag ur översiktsplan Detaljplaner Gällande detaljplan för området, Dp 29, vann laga kraft Planen medger bostadsbebyggelse i en våning med maximalt 45 lutning på taken. Endast friliggande hus är tillåtet och byggnadsytan får inte överstiga 70 m² för huvudbyggnaden respektive 50 m² för komplementbyggnaden. Minsta tomtstorlek är 800 m². Dp 29 4

8 Samrådshandling Riksintressen Natur- och kulturmiljöplan Planområdet berörs av riksintresset Högexploaterad kustzon. Området är exploaterat sedan tidigare och detaljplanen anses inte strida mot riksintresset. I kommunens natur och kulturmiljöprogram pekas Beddingestrand ut som särskilt karaktäristiskt. Orten präglas av sina stora tomter på vilka det finns väl uppväxt och ofta orörd natur som bland annat består av vildvuxet buskage, höga tallar, vilda blommor osv. Få ytor är hårdgjorda och vägarna består till största del av grus. MILJÖKONSEKVENSER Behovsbedömning/ MKB Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap miljöbalken och i 3 kap 8 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomfröandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Detaljplanen omfattas av ett område som saknar större natur- och/eller kulturvärden. Planen syftar till att möjliggöra större byggrätter i ett sedan tidigare bebyggt område vilket inte bedöms påverka omkringliggande områden. Detaljplanen föranleder inte heller risker för människors hälsa och bedöms inte bidra till att gällande miljökvalitetsnormer överskrids. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. 5

9 Samrådshandling Natur Vegetation FÖRUTSÄTTNINGAR & FÖRÄNDRINGAR Fritidsbebyggelse på lummiga stora tomter är karakteristiskt för Beddingestrand. Få ytor är hårdgjorda och vägarna består till största del av grus. Vegetationen består bland annat av vildvuxet buskage, höga tallar, vilda blommor osv. Karaktären inom planområdet är delvis densamma. Men precis som i övriga Beddingestrand går utvecklingen inom planområdet mot att allt fler bosätter sig där året runt. Detta innebär att bebyggelsen har blivit allt större och att man har börjat hårdgöra allt mer av marken. För att lämna plats åt den större bebyggelsen så har allt fler träd börjat fällas och annan vegetation tas bort. Fortsätter denna utveckling kan delar av ortens karaktär gå förlorad. Karaktärsarter inom planområdet är tall, gran, äkta fläder, kaprifol, björk, ljung, ginst och hagtorn m.m. De flesta växter är förmodligen självsådda, buskage och dungar som har fått utvecklas fritt. Det har skapat en ibland ogenomtränglig och risig vegetation, till glädje för fåglar, vilt och barn i grannskapet. Träden har stått nära och stressat varandra för att nå ljuset och de mittersta träden har därför nästan bara grenar i toppen. De små kustnära skogsdungarna är betydelsefulla för flyttande fåglar. Här kan de söka skydd och mat inför att de ska korsa havet och det är här de landar när de kommer tillbaka. Utglesad skog med smala stammar med klena kronor För att försöka bevara den lummiga och uppväxta karaktär som finns i planområdet förslås skyddsbestämmelsen n 1. Det innebär att träd med större omkrets än 600 mm mätt en meter från medelmarknivån kräver marklov för att fällas. Skyddet gäller även för träd som förefaller döda eller skadade. Skyddet införs inte för att skydda enstaka träd utan är ett sätt att försöka bevara sammanhängande miljöer av lummig vegetation och träd. Fastighetsägarna skall kunna använda sina fastigheter på ett rationellt sätt så delar av träden kommer att behöva fällas. Syftet med bestämmelsen är att skydda de träden som inte står i vägen för en normal exploatering av tomten. Träden får inte heller utgöra någon risk för bebyggelsen utan får fällas om det finns risk för att de rasar. 6

10 Samrådshandling Fastigheten Lilla Beddinge 64:6 där man bevarat och integrerat tallarna med byggnaden på ett föredömligt sätt. Det är också viktigt för dagvattenhanteringen att bevara så mycket vegetation som möjligt, då röjning innebär att avrinning från mark sker betydligt snabbare. Dessutom går man miste om vegetationens förmåga att ta upp vatten ur marken. Mark Vägarna inom planområdet är grusbelagda och merparten av tomterna består av gräs. Så ser det ut i övriga Beddingestrand också och det är något som är karaktäristiskt för orten. På senare tid har det dock blivit vanligare att fastighetsägarna hårdgör större delar av sina tomter med betongplattor och asfalt. Grusade vägar, karaktäristiskt för Beddingestrand 7

11 Samrådshandling Ängsliknande tomter, karaktäristiskt för Beddingestrand Den senaste tio år har det blivit vanligare att hårdgöra allt större delar av tomten. Geotekniska förhållanden För att bibehålla befintlig karaktär är det viktigt att undvika att för stor del av tomterna hårdgörs. Andelen hårdgjord tomtmark är också viktigt för att säkerhetsställa dagvattenhanteringen i planområdet, se vidare under avsnittet dagvatten. Någon geoteknisk undersökning för hela planområdena har inte genomförts, men utifrån de bygglov som medgivits inom planområdet de senaste 20 åren kan man konstatera att marken består av ett lager matjord ovanpå sand. Det finns även områden med inslag av lera ovanpå sand. Sanden i området är normalt mycket genomsläpplig. Endast lokalt förekommer skikt av måttligt genomsläpplig siltig sand. Grundvattennivåerna är inmätta under mars månad då grundvattenytan normalt står som högst. Grundvattennivån låg då på ca + 3,5. Normalt varierar grundvattennivån under året med ca 1 meter. Förutsättningarna för infiltration anses vara mycket goda. De geotekniska förhållandena föreslås utredas mer grundligt i bygganmälningsskedet. 8

12 Samrådshandling Fornlämningar Bebyggelse Inom planområdet finns inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbetena skall dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Beddingestrand består av en blandad bebyggelse från 1800-talet och framåt. Från 1940-talet och framåt har det främst skett en stark utbyggnad av fritidsbebyggelse. Denna är särskilt utmärkande för orten och utgörs av småskalig bebyggelse beklädd i liggande panel med lätta takkonstruktioner. Tendensen på orten har under senare tid har gått mot en allt högre grad av åretruntboende, både genom successiv konvertering av fritidshus och genom nybyggnation av småhus. Inom planområdet finns det ett fåtal fritidshus som uppfördes innan gällande detaljplan antogs. Byggnaderna på dessa fastigheter består av mindre volymer med sadeltak och främst klädda i träpanel. Till byggnaderna finns det ofta mindre garage och uthus som är uppförda i samma utförande. Lilla Beddinge 58:36, exempel på fritidshus som är uppfört innan gällande plan antogs. Det mesta av den befintliga bebyggelsen inom planområdet är dock modern, och är uppförd de senaste 10 åren. Delar av den moderna bebyggelsen ansluter dåligt till den traditionella fritidshusbebyggelsen i Beddingestrand vad avser storlek, proportioner, placering och material. Den modernare bebyggelsen består av betydligt större byggnadsvolymer. Både sadeltak, pulpettak och valmade sadeltak förkommer. Den varierar också i fråga om fasadmaterial både tegel, puts och träpanel förekommer. På vissa av fastigheterna är huvudbyggnad och garage sammanbyggda, på andra är dessa fristående. 9

13 Samrådshandling Fastigheten Lilla beddinge 64:19, exempel på modern bebyggelse som har uppförts efter att gällande plan antogs Syftet med planen är att medge normal småhusbebyggelse som lämpar sig för åretruntboende. Planförslaget innebär att högsta tillåtna byggnadsyta är 1/5 av fastighetsarean dock högst 190 m². Detta anses vara en rimlig storlek för ett åretruntboende samtidigt som bebyggelsen anpassas något till den skala och storlek som finns i övriga Beddingestrand. Huvudbyggnad och uthus/garage får sammanbyggas. Byggnaden får upphöras i en våning och vind får inredas. Frontespiser och takkupor får uppföras på 1/3 av takets längd mot gata och på ½ av takets längd mot trädgård. För att bebyggelsen inte skall bli för hög och därmed skilja sig från väsentligt från övrig i Beddingestrand, begränsas byggnadens nockhöjd till 7 meter. Högsta nockhöjd för uthus/garage eller dylikt är 4 meter. Huvudbyggnad skall ligga minst 4,5 meter från fastighetsgräns, det gäller dock ej mot vägen. Uthus/ garage eller dylikt skall placeras 1,5 meter ifrån fastighetsgräns. Källare är inte tillåtet p.g.a. de hydrologiska förhållandena i planområdet. Typexempel på hus som möjliggörs i och med planförslaget. 10

14 Samrådshandling Typexempel på hus som möjliggörs i och med planförslaget. Dessa bestämmelser gäller för hela planområdet. Det innebär att fastigheterna Lilla Beddinge 64:26 och 64:27 får större byggrätt jämfört med vad de har i gällande detaljplan, men byggrätten är mindre jämfört med hur stort de har fått bygga i enlighet med de bygglov som har medgets för de aktuella fastigheterna. Om byggnaderna på de aktuella fastigheterna rivs, brinner ner eller av annan anledning försvinner har fastighetsägarna ingen automatiskt rätt att bygga upp dem i samma storlek. Gator och trafik Gatunät Planområdet nås från Östermarksvägen och från Blåvingevägen. Vägarna inom planområdet är samfälligheter som, sköts av Östra Beddingestrands vägförening (GA:4). Planen medför inga förändringar. Fastigheterna som angränsar mot Östermarksvägen och Blåvingevägen har idag ett utfartsförbud mot dessa, planförslaget medför inga förändringar utan utfartsförbuden ligger kvar. 11

15 Samrådshandling Gång och cykel Separat cykelväg finns längs med delar av väg 9. Det finns en avsiktsförklaring mellan kommunen och Trafikverket om en utbyggnad av en gång- och cykelväg längs med väg 9 fram till Från planområdet kommer man då kunna cykla till Smygehamn, där det bl.a. finns skola. I planområdets västra kant finns det en gång- och cykelväg som förbinder planområdet med bostadsområdet i väster. Parkering Kollektivtrafik Teknisk försörjning Vatten och avlopp Dagvatten Parkering skall ske inom kvartersmark och kommunens parkeringsnorm skall följas. Det innebär att det skall anordnas två parkeringsplatser per fastighet. Närmsta busshållplats ligger omkring 200 meter från planområdet vid korsningen Blåvingevägen/Väg 9. Hållplatsen trafikeras av linje 190 som går mellan Ystad och Trelleborg. Området är anslutet till det kommunala VA-nätet. Genom planområdet löper flera vatten- och spillvattenledningar. Åtkomsten till dessa skyddas genom u-områden på kvartersmark. Det vill säga att marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Beddingestrand är inte en del av det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten. I dagsläget tas dagvattnet omhand lokalt inom området genom att vattnet infiltrerar i den sandiga marken. Dagvatten skall fortsatt fördröjas lokalt inom varje fastighet, då förutsättningarna för detta anses goda. För att säkerhetsställa att dagvattnet tas omhand lokalt skall varje enskild fastighet i bygglovskedet och/eller byggsamrådet redovisa hur man hanterar flödet från det regn med tio års återkomsttid som blir dimensionerande för den valda lösningen. Hur stor del av tomten som kan hårdgöras beror på vilken metod man använder för att ta hand om dagvattnet. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten är områdets höjdsättning viktig, både för att undvika att vatten från en fastighet rinner till intilliggande fastigheter eller gatumark och för att förhindra att vatten från gatorna rinner in på tomtmark. Fastighetsgränsen bör därmed ligga höjdmässigt över gatorna. I bilaga 2 i dagvattenutredningen anges en lägsta nivå för färdig golvhöjd för de obebyggda tomterna. Källare är inte tillåtet. I enlighet med dagvattenutredningen föreslås gatorna inom planområdet avvattnas till infiltrationsdike som leder vattnet mot områdets grönytor. De två grönytorna får bestämmelsen n² vilket innebär att markytan skall möjliggöra infiltration av dagvatten. I dessa ytor kan man anlägga stenkistor, eller väldränerade växtbäddar som klarar av både torka och mycket vatten. Grönytorna och gatorna skall höjdsättas i enlighet med plankartan och dagvattenutredningen som har tagits fram för detaljplanen. 12

16 Samrådshandling Delar av planområdet ligger inom båtnadsområdet till det idag kulverterade dikningsföretaget, den s.k. Maglemossen. I detaljplanen avsätts ytor för översvämningsstråk inom vilka man kan leda bort de mest extrema regnen till dikningsföretaget. Ytorna består av tre meter breda stråk och finns på fastigheterna Lilla Beddinge 64:4, 64:28 och i slutet av Blåvingevägen. Dessa ytor skall höjdsättas i enlighet med plankartan och i övrigt får ingen förändring av markhöjden ske. Ytorna får bestämmelsen u² vilket innebär att marken skall vara tillgänglig för avledning av dagvatten. Den får inte bebyggas eller på annat sätt förändras så att funktionen som översvämningsstråk upphör. Maglemossen dikningsföretag Energi, El Avfall Planområdet ingår i EON:s nätområde. Ledingarna som går i gatan på kvartersmark får bestämmelsen u vilket innebär att marken skall vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. För att skydda befintliga ledningar som inte ligger i kvartersgatan tillkommer ett nytt u-område mellan fastigheterna Lilla Beddinge 58:40 och 58:36. Inom ett u-område får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärd som kan hindra eller försvåra bibehållandet av elektriska starkströmsanläggningar. Inom u- området får det inte förekomma plantering av träd, mindre buskar accepteras dock. Avfall hanteras enligt kommunal standard och anvisning. Återvinningsstation finns omkring 4 km väster om planområdet. 13

17 Samrådshandling Konsekvenser av planens genomförande Planen möjliggör för permanentboende och detta medför troligtvis ökad biltrafik till och från området. Dock inte i en sådan omfattning att problem med buller eller försämrad luftkvalitet väntas uppstå. Fler permanentboende i Beddingestrand innebär ett ökat underlag och ett ökat krav på service och kollektivtrafik. Det ger Beddingestrand möjligheten att utvecklas i den riktning som anges i översiktsplanen, där den är utpekad som en utvecklingsort. Det innebär också att barnfamiljer i större utsträckning har möjlighet att bosätta sig i området. Detta gör att den idag ensidiga befolkningssammansättningen i Beddingestrand kan blandas upp något. Det kan också uppstå ett behov av förskolor och lekplatser på orten. Planen möjliggör väsentligt större byggrätter än vad som tidigare har varit tillåtet. Några av de skyddsvärda träden kommer att behöva tas bort om planförslaget genomförs. Detta eftersom fastighetsägarna skall kunna använda sina tomter på ett rationellt sätt. En större del av träden kommer dock att bevaras i och med att det krävs marklov för att fälla träd. Planområdet ligger +4,5 meter ö.h. och ligger därmed inte inom riskzonen för stigande havsnivåer ur ett 100-års perspektiv. Planen redovisar hur dagvattnet skall tas om hand, översvämning till följd av extrema regn eller höga grundvattennivåer bör därmed inte uppstå. Fastigheterna Lilla Beddinge 64:26 och 64:27 får större byggrätt jämfört med vad de har i gällande detaljplan, men byggrätten är mindre jämfört med hur stort de har fått bygga i enlighet med de bygglov som har medgets under senaste åren för de aktuella fastigheterna. Om byggnaderna på de aktuella fastigheterna rivs, brinner ner eller av annan anledning försvinner har fastighetsägarna ingen automatiskt rätt att bygga upp dem i samma storlek. Miljökvalitetsnormer Beräkningar som Skånes Luftvårdsförbund har utfört med avseende på Kvävedioxid, PM10 och PM2,5 visar att gränsvärdena understigs med god marginal i Beddingestrandområdet. Detta bekräftas också av de mätningar som Trelleborgs kommun genomför. Inom området finns det inte något vatten som omfattas av miljökvalitetsnormerna för fisk- och musselvatten. Ett genomförande av detaljplanen bedöms inte påverka ytvatten- eller grundvattenförekomster negativt. 14

18 Samrådshandling DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE Tidplan Målsättningen är att detaljplanen ska antas under fjärde kvartalet Huvudmannaskap Genomförandetid Ansvarsfördelning Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Planekonomi Detaljplanen har enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark, vilket innebär att fastighetsägarna svarar för iordningställande och drift av vägar och grönområden inom planområdet. Detaljplanen ligger inom ett område där vägnätet och grönområde sedan tidigare och av tradition står under enskilt huvudmannaskap. Gällande detaljplan för området har också enskilt huvudmannaskap. Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Exploatören ansvarar för att område markerat med u hålls fritt från bebyggelse eller andra anläggningar. Planen medför inga fastighetsrättliga frågor. Östra Beddingestrands vägförening (GA:4) ansvarar för anläggning och drift av dagvattensystem på vägarna och i grönområdena. Fastighetsägaren ansvarar för alla kostnader som uppkommer vid genomförande av planen. Trelleborg Ann-Katrin Sandelius Plan & byggchef Kajsa Rue Hallén Planarkitekt 15

19 DAGVATTENUTREDNING LILLA BEDDINGE 76:2 M.FL. OCH LILLA BEDDINGE 64:2 M.FL. PM

20 2(16) Beställare: Trelleborgs kommun Beställarens kontaktperson: Kajsa Rue Hallén Författare: Måns Troedsson och Peter Magnusson Uppdragsnamn: Dagvattenutredning Beddingestrand Uppdragsnummer: 1216 Dokumentnamn: PM Dokumenthistoria: Version: 1.1 Datum: PM Version: 1.1 Datum:

21 3(16) Innehållsförteckning 1. Bakgrund och omfattning Avgränsningar Orientering Topografi Geoteknik Befintliga VA-system Beräkningsförutsättningar Förslag på dagvattenhantering Konventionellt system Lokalt omhändertagande Dagvattenhantering inom fastigheterna Dagvattenhantering för lokalgatorna Gemensam infiltration Rekommendation Vad händer vid stora regn? Sammanfattning Bilagor: 1 Avrinning på gatumark med befintlig höjdsättning Förslag till framtida avrinning på gatumark PM Version: 1.1 Datum:

22 4(16) 1. Bakgrund och omfattning Trelleborgs kommun avser att pröva lämpligheten att medge normal småhusbebyggelse inom två detaljplaner i Beddingestrand. Båda planlades för fritidsbebyggelse i början av 1990-talet och är idag delvis utbyggda. Områdets uppväxta lummiga karaktär samt dess dagvattenhantering skall säkerställas. Beddingestrand ligger utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Gatorna på orten består av grus och andelen hårdgjorda ytor på tomtmark har traditionellt sätt varit låg. Utvecklingen går dock mot att fler och fler fastighetsägare hårdgör större delar av sina tomter. Så är också fallet i de två aktuella detaljplanerna. Det är därför nödvändigt med en dagvattenutredning som klargör hur dagvattnet skall omhändertas inom planområdena. Till grund för utredningen ligger: Kartmaterial från Telleborgs kommun Detaljplan för Lilla Beddinge 76: m.fl. och Lilla Beddinge 64:2 m.fl. Möte med personal från Trelleborgs kommun Besök på plats, översiktlig inventering av befintliga dagvattenlösningar samt samtal med boende i området Samtal med ordförande i vägsamfälligheterna Samtal med geotekniker angående tidigare genomförda undersökningar 1.1 Avgränsningar Utredningen baseras på de uppgifter om topografin som redovisas i kommunens kartsystem. Utredningen baseras på uppgifter om geoteknik som samlats in från tidigare undersökningar gjorda i samband med nybyggnation, kommunens bygglovsarkiv samt samtal med boende i området. Utredningen behandlar inte eventuella marköversvämningar från ängsmarken norr om de berörda planområdena eller intilliggande dikningsföretag PM Version: 1.1 Datum:

23 5(16) 2. Orientering Området ligger nordöst om Beddinge golfklubb och nordväst om Beddinge Strandväg. Figurerna 2.1 och 2.2 nedan visar områdets läge och dess befintliga förhållanden. Figur 2.1. Geografiskt läge Figur 2.2 Befintliga förhållande 1216 PM Version: 1.1 Datum:

24 6(16) De båda planområdenas area är ca 3,1 respektive 3,3 ha och omfattar 53 fastigheter. Området består idag av relativt gles bebyggelse och andelen hårdgjord yta är låg. Detta kan givetvis förändras snabbt om normal småhusbebyggelse medges. Lokalgatorna inom området ägs av vägföreningar och det är de som ansvarar för dagvattnet från vägarna. 2.1 Topografi Området är relativt flack med mindre lokala höjdskillnader. Markhöjden varierar mellan 4,5 och 6,5. Genom området går en höjdrygg i öst-västlig riktning, se figur 2.3. Figur 2.3. Topografi med ungefärlig höjdrygg markerad samt planområden I kommunens klimatanpassningsplan anger Länsstyrelsen 3 meters nivå som den havsnivå som man bör planera för i stadsplaneringen. Detta för att ta hänsyn till det framtida klimatet med stigande havsnivå som följd år Geoteknik Någon geoteknisk undersökning för hela planområdena i samband med denna utredning har inte genomförts, men utifrån de bygglov som medgivits inom planområdena de senaste 20 åren kan man konstatera att marken består av ett lager matjord ovanpå sand. Det finns även områden med inslag av lera ovanpå sand PM Version: 1.1 Datum:

25 7(16) Enlig geoteknisk undersökning som utförts av Geosyd AB på fastigheterna Lilla Beddinge 76:11 och 76:12 går att läsa följande: Marken inom området består av genomsläpplig sand. Vid grundläggning över högsta förekommande grundvattenytan erfordras härvid normalt ingen speciell dränering (utöver dränerande lager under golv) I detta fall kan dagvatten från tak och hårdgjorda ytor infiltreras lokalt via stenkistor Vid kontakt med geotekniker från Geosyd uppgavs att sanden i området är normalt mycket genomsläpplig. Endast lokalt förekommer skikt av måttligt genomsläpplig siltig sand, förutsättningarna för infiltration är därför mycket goda. Grundvattennivåerna är inmätta under mars månad då grundvattenytan normalt står som högst. Grundvattennivån låg då på ca + 3,5. Normalt varierar grundvattennivån under året med ca 1 meter. Figur 2.4. Jordartskarta från SGU Jordartskarta från SGU visar att hela området består av mellansand-grovsand vilket stämmer bra överens med uppgifterna från Geosyd. 2.3 Befintliga VA-system I Beddingestrand finns kommunalt vatten - och spillvattennät. Området ligger utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten och det finns inga planer på att utöka dagvattensystemet. Dag- och dränvatten får inte tillföras till den allmänna spillvattenledningen. I dagsläget tas dagvattnet omhand lokalt inom området. Vattnet infiltrerar i den sandiga marken. Enligt uppgifter från boende i området leds fastigheternas stuprör till stenkistor vilket fungerar bra. De uppgifter som hittats angående husgrundsdräneringar tyder på att de antingen leds till stenkistor eller saknas dränering helt. Ett mindre antal stenkistor har anlagts av samfällighetsföreningarna för att ta hand om avrinningen från lokalgatorna. Ungefär hälften av planområdena ligger inom båtnadsområdet till det i dag kulverterade dikningsföretaget, den s.k. Maglemossen, se figur 2.5. Denna del av 1216 PM Version: 1.1 Datum:

26 8(16) området får juridiskt sett avvattnas till dikningsföretaget med ett flöde som motsvarar avrinning från naturmarken. Viktigt i detta sammanhang kan vara att en kontakt upprättas mellan vägsamfälligheten och/eller berörda fastighetsägare resp. dikningsföretaget, för att på så sätt försäkra sig om att dikningsföretaget underhålls på rätt sätt och inte orsakar översvämning inom bostadsområdet. Figur 2.5 Dikningsföretag med tillhörande båtnadsområde 2.4 Beräkningsförutsättningar I flödesberäkningar har Z-värdet 18 använts tillsammans med en klimatfaktor på 1,25 enligt Svenskt Vattens rekommendationer. Svenskt Vatten rekommenderar i P90 att dagvattensystem dimensioneras för regn med tio års återkomsttid för trycklinjen till marknivå. I beräkningsexemplen i denna i denna rapport har därför regn med tio års återkomsttid använts. Vid beräkning av infiltration i perkolationsmagasin (t.ex. stenkista) antas att botten på magasinet är tät, då den förr eller senare sätts igen på grund av suspenderade ämnen i dagvattnet. Det är därför storleken på magasinets lodrätta väggar som dimensioneras. I beräkningsexemplen för perkolationsmagasin har ingen hänsyn tagits till en eventuell magasinering av dagvatten utan hela flödet förutsätts perkolera direkt. Eftersom perkolationen dimensioneras för den högsta nederbördsintensiteten (10 minuters regn) klaras alla regn med längre varaktighet och lägre intensitet. Vid beräkningar av infiltration har förutsatts att marken består av grovsand med infiltrationskonstanten K = 0,001. I samband med genomförande måste förutsättningarna i det aktuella läget undersökas PM Version: 1.1 Datum:

27 9(16) 3. Förslag på dagvattenhantering Tre principiellt olika utformningar av dagvattensystem har studerats: 1. Konventionellt dagvattensystem med utjämningsmagasin 2. Lokalt omhändertagande på resp. fastighet samt på gatumark 3. Gemensamt system med infiltration i anslutning till gatumark 3.1 Konventionellt system Ett konventionellt system kommer att ställa krav på omfattande investeringar i ledningsnät. För den del av planområdena som leds till dikningsföretaget i norr krävs utjämning av flödena ned till flöde som motsvarar avrinning från naturmark innan de kan anslutas. Teoretiskt sett skulle dagvattnet kunna ledas ned till badstranden. Utlopp på badstranden medför två problem: risk finns att badvattenkvaliteten påverkas risken är stor att utloppen sätts igen med sand Eftersom detta dessutom innebär att ledningar skall läggas genom bebyggda kvarter har i beräkningsexemplet förutsatts att allt dagvatten avleds till dikningsföretaget i norr. Beräkningsexempel för konventionellt system Ledningsnätet dimensioneras efter ett 5-års regn, 10 minuters varaktighet, vilket skulle innebära ett dimensionerande flöde på ca 400 l/s för de båda planerna om man samlar upp allt vatten till en släppunkt. Sista ledningen bör då ha en dimension på omkring 600 mm. I lokalgatorna föreslås ett ledningsnät med en dimension på ca 250 mm. Med förutsättningen att tillåtet flöde till dikningsföretaget är 1,5 l/s*ha räknat på den del som ingår i företagets båtnadsområde skulle det krävas en magasinsvolym på 3600 m 3 för att fördröja dagvattnet från de båda planområdena, vid ett dimensionerande 50-års regn med fem dygns varaktighet. 3.2 Lokalt omhändertagande Lokalt omhändertagande av dagvattnet, LOD, innebär att man tar hand om dagvattnet så nära källan som möjligt istället för att leda bort det i ett konventionellt ledningsnät. Man låter det infiltreras i marken, leder det till en damm eller använder det för bevattning. Det finns många fördelar med att tillämpa LOD när det finns geotekniska och topografiska förutsättningar för det. Miljömässigt är LOD att föredra, till exempel innebär det en bättre grundvattenbalans och rening av dagvattnet när det infiltreras i marken. LOD innebär också ekonomiska fördelar eftersom anläggningskostnaderna blir lägre. Det är viktigt att bevara så mycket vegetation som möjligt inom planområdet, då röjning innebär att avrinning från mark sker betydligt snabbare. Dessutom går man miste om vegetationens förmåga att ta upp vatten ur marken PM Version: 1.1 Datum:

28 10(16) Vid lokalt omhändertagande av dagvatten är områdets höjdsättning viktig, både för att undvika att vatten från en fastighet rinner till intilliggande fastigheter eller gatumark och för att förhindra att vatten från lokalgatorna rinner in på tomtmark. Redan i dag blir vatten stående på ytan vid kraftiga regn, vilket kommer att ske oftare när området förtätas och när nederbördsintensiteterna i framtiden ökar. Höjdsättningen av fastigheterna och gatumarken blir därför extra viktig för att förhindra att byggnader tar skada under den korta stund uppdämning sker. Några av de obebyggda tomterna måste fyllas upp så de kommer över gatunivå innan de bebyggs. Tomterna i områdets nordöstra hörn har en markhöjd på ca +4,2 meter vilket bara är 0,7 meter ovanför grundvattenytan. På dessa fastigheter inte finns någon möjlighet att anlägga stenkista som fungerar vid stora flöden. Om marken inte höjs är dessutom risken stor att vatten från lokalgatorna och intilliggande fastigheter rinner in på dessa tomter när det regnar Dagvattenhantering inom fastigheterna Allt dagvatten från tomtmark tas omhand inom den egna fastigheten. Det är därför inte lämpligt att bebygga eller hårdgöra för stor del med t.ex. marksten eftersom det ökar avrinningen vid nederbörd och minskar möjligheten att infiltrera vattnet. Vatten från stuprör och hårdgjorda ytor leds förslagsvis till perkolationsmagasin i form av stenkistor eller magasin av plastbackar alternativt till infiltrationsdammar. En del takvatten kan tas omhand i tunnor och användas till bevattning vid torrare väderlek. Den enklaste lösningen är att leda ut vattnet från stuprören på gräsmattan eller någon annan yta med genomsläpplig beläggning. Gräsmattan ska luta bort från husväggen, se figur 3.1. Figur 3.1 Exempel på ytinfiltration Om vattnet leds till perkolationsmagasin bör man tänka på följande: Magasinets botten ska ligga ovanför högsta grundvattenyta Magasinet ska placeras horisontellt Innan magasinet placeras en sandfångsbrunn som ska rensas regelbundet Magasinet ska inte placeras intill större träd eller buskar 1216 PM Version: 1.1 Datum:

29 11(16) 1. Renssil 2. Sluten ledning 3. Sandfångsbrunn 4. Överfyllnad 5. Vattengenomsläpplig fiberduk 6. Infiltrationsrör 7. Tvättad makadam Figur 3.2. Exempel på perkolationsmagasin För att säkerhetsställa att dagvattnet tas omhand lokalt bör varje enskild fastighet redovisa i bygglovskedet hur man hanterar flödet från det regn med tio års återkomsttid som blir dimensionerande för den valda lösningen. Hur stor del av tomten som kan hårdgöras beror på vilken metod man använder för att ta hand om dagvattnet. Hårdgörs en stor del av tomten kan infiltrationsanläggningen eventuellt behöva kompletteras med ett fördröjningsmagasin. Stenkistor kan ersättas perkolationsmagasin av plastbackar som säljs av plaströrstillverkare. Dessa har en högre lagringskapacitet än magasin av makadam, vilket innebär att de kan utjämna en viss volym dagvatten om det inte hinner infiltrera. Oavsett vart man leder stuprören bör husgrundsdräneringen ledas till en separat stenkista för att förhindra uppdämda dräneringsledningar som i sin tur kan orsaka fuktskador på husgrunden. Lösningen bör utformas så att möjlighet finns att vid behov sänka ned en pump som kan tömma dräneringssystemet. Beräkningsexempel för en fastighet Om man antar en fastighet på 1000 m 2 där 50 % av tomten hårdgörs blir det dimensionerande flödet för ett regn med 10 minuters varaktighet enligt tabell 3.1. Återkomsttid Dim. flöde l/s 10 år år år 35 Tabell 3.1. Dimensionerande flöde på fastighet enligt beräkningsexemplet 1216 PM Version: 1.1 Datum:

30 12(16) Det krävs ca 15 m 2 infiltrationsyta (väggyta) för att infiltrera dimensionerande regnet med 10-års återkomsttid i grovsand. Detta. skulle t.ex. kunna anläggas med måtten längd 6 meter, bredd 1,5 meter och djup1 meter. För att fördröja ett regn med 50-års återkomsttid skulle magasinets väggyta istället behöva vara ca 25 m 2. Eftersom lokala avvikelser i geotekniken kan förekomma är detta ingen absolut lösning för samtliga fastigheter utan endast ett exempel Dagvattenhantering för lokalgatorna I nuläget finns inga direkta diken längs lokalgatorna och ingen tydlig höjdsättning för att styra avrinningen, se bilaga 1. Diken som både fungerar för infiltration och som avledning av vattnet kan bli nödvändigt i framtiden om andelen hårdgjord yta ökar inom området. Framförallt om man beslutar att asfaltera lokalgatorna. Diken fungerar också som skydd mot avrinning från gatan in mot fastigheterna. Dikena kan göras som skåldiken med möjlighet till infiltration genom att botten i diket fylls med makadam. Marken inom de gemensamma parkytorna bör sänkas så vattnet från lokalgatornas diken leds hit, se bilaga 2. I dessa ytor kan man anlägga stenkistor, eller väldränerade växtbäddar som klarar av både torka och mycket vatten. Vid extrema regnhändelser kommer vatten bli stående i områdets lågpunkter tills det infiltrerats, oavsett om gatorna asfalteras eller inte. Därför är det viktigt med höjdsättningen så man kan kontrollera vart vattnet rinner för att undvika att det leds till ställen där det orsakar problem. I bilaga 2 visas förslag där höjdsättningen av gatorna bör förändras för att undvika lågpunkter på gatumark. Beräkningsexempel för lokalgatorna Om man antar att lokalgatorna inom området asfalteras och höjdsätts enligt bilaga 2, skulle man kunna anlägga stenkistor i grönytorna inom området. Avrinningskoefficienten 0,8 har använts, vilket rekommenderas för asfaltytor i Svenskt Vatten P90. För grusvägar används koefficienten 0,4 vilket innebär att magasinsytan blir mindre om man har kvar nuvarande beläggning. Dagvattnet från tomtmark tas fortfarande omhand inom fastigheten. Området delas i fyra ungefär lika stora avrinningsområden, se bilaga 2, med grönområdena som slutmål för vattnet. Det dimensionerande flödet vid ett regn med 10 minuters varaktighet för gatuavvattning av ett område redovisas i tabell 3.2. Återkomsttid Dim. flöde l/s 5 år år år 160 Tabell 3.2 Dimensionerande flöde från gatumark För att infiltrera ett regn med tio års återkomsttid i grovsand, K= 0,001, skulle det krävas ca 90 m 2 infiltrationsyta per avrinningsområde. Om infiltrationsdike anläggs längs med lokalgatorna mot grönområdena har man ett dagvattensystem för gatorna som klarar stora nederbördshändelser PM Version: 1.1 Datum:

31 13(16) Vid extrema regnsituationer tillåts vattnet rinna via översvämningsstråk ut mot dikningsföretaget, se bilaga 2. Detaljplanen måste säkra funktionen på översvämningsstråken så att inga byggnader uppförs i stråken och så att höjdsättningen anpassas så vattnet kan ledas bort från bebyggelsen. 3.3 Gemensam infiltration Ett alternativ till ovanstående förslag är att en gemensam dagvattenlösning för planområdena. Då anläggs infiltrationsdiken längs lokalgatorna och fastighetsägarna tillåts att leda sitt dagvatten hit. I botten av diket läggs en dräneringsledning som i sin tur leder till ett större infiltrationsmagasin. Eftersom det sammanlagda flödet från fastigheterna leds till ett gemensamt dike finns det risk att uppdämning till marknivå kommer att ske oftare än vid konventionellt byggande med dagvattenledningar. Detta innebär att huset kan utsättas för uppdämd dränering och därigenom risk för fuktskador på husgrunden. Genom att pumpa dräneringen elimineras detta problem. Vattnet kan inte dämma bakåt genom pumpens backventil. Viktigt är också att tänka på husets och gatans höjdsättning. Vatten får inte rinna in mot huset och gatuvatten får inte rinna in på tomtmark, se figur 3.2. Figur 3.2 Princip för alternativ dagvattenhantering Ett system som detta kräver att mark sätts av för dikena. Detta kan vara problematiskt att skapa i de områden som redan är bebyggda. 3.4 Rekommendation Utifrån ovanstående beskrivning av de olika systemen rekommenderas att dagvattenhantering inom planområdena sker med lokalt omhändertagande på fastigheterna resp. på gatumarken. Svenskt Vatten rekommenderar i P90 att dagvattensystem dimensioneras för regn med tio års återkomsttid för trycklinjen till marknivå. Vid nybyggnation bör fastighetsgränsen ligga höjdmässigt över lokalgatan för att förhindra att vatten rinner från gatan in på fastigheterna. Husgrundsdräneringen bör förberedas så det är möjligt att pumpa vattnet vidare vid behov. Inga hus med källare tillåts inom området PM Version: 1.1 Datum:

32 14(16) Fastighetsägarna ansvarar själva för omhändertagandet av dagvattnet inom sin fastighet. Tillräckligt många provpunkter är inte tagna för att man ska vara säker på att markens infiltrationsförmåga är densamma inom hela området. Lokala avvikelser kan förekomma och undersökningar måste göras inom respektive fastighet när åtgärder skall dimensioneras. Lokalgatorna avvattnas till infiltrationsdike som leder vattnet mot områdets grönytor. En organisation som ansvarar för driften av de gemensamma dikena måste skapas. I detaljplan avsätts yror för översvämningsstråk. På dessa ytor får ingen förändring av markhöjden ske, ytorna får inte heller bebyggas eller på annat sätt förändras så att funktionen som översvämningsstråk upphör. I bilaga 2 redovisas förslag på nivå på överkant gata och mark där perkolationsmagasin föreslås, nivå på översvämningsstråk samt lägsta nivå på färdigt golv på fastigheter utifrån dagvattenperspektiv PM Version: 1.1 Datum:

33 15(16) 4. Vad händer vid stora regn? Det går inte att bygga ett dagvattensystem som klarar alla nederbördssituationer. Det är tekniskt svårt och inte ekonomiskt hållbart att dimensionera lokala dagvattensystem för extrema regnhändelser. Med jämna mellanrum kommer systemen att överbelastas och då gäller det att minimera skadorna. Grundvattnet står relativt högt i området, det varierar erfarenhetsmässigt mellan +2,5 - +3,5 meter under året. Med tanke på framtida klimatförändringar som i sin tur leder till stigande havsnivåer finns det även risk för en stigande grundvattenyta. Vad det skulle innebära i nivåskillnad mot dagens grundvattenyta är mycket svårt att förutse. Vad man kan säga är att redan vid små nivåförändringar skulle det innebära svårigheter för de lägst belägna fastigheterna att göra sig av med dagvattnet. Om grundvattenytan stiger över bottennivån på fastigheternas magasin finns risk att vattnet som leds dit från tak och andra hårdgjorda ytor att dämma upp på markytan. Detta innebär att det bör finnas ytor som får översvämmas vid enstaka tillfällen utan att det orsakar skador på byggnader. Även inom fastigheterna är det därför extra viktigt att arbeta med höjdsättningen när man har ett dagvattensystem som bygger på att man tar hand om vattnet lokalt. Infiltrationshastigheten i grönytor (gräsmattor mm) är lägre än vad som gäller i den grova sanden. Detta gör att precis som sker idag kommer regnvatten att bli stående på gräsmattan vid höga regnintensiteter vilket också ställer krav på fastighetens höjdsättning. Det bör finnas översvämningstråk för vattnet norrut mot dikningsföretaget för att undvika instängda områden och skador på fastigheterna till följd av översvämningar vid extrema regn. Om vattnet leds mot parkytorna inom området bör det finnas en väg för vattnet från infiltrationsytorna norrut mot ängsmarken. Norra delarna av lokalgatorna Blåvingevägen, Östermarksvägen och Guldvingevägen bör utformas så vattnet även här kan rinna från området ut mot ängsmarken, se bilaga PM Version: 1.1 Datum:

34 16(16) 5. Sammanfattning Trelleborgs kommun avser att pröva lämpligheten att medge normal småhusbebyggelse inom två planområden i Beddingestrand. Beddingestrand ligger utanför kommunens verksamhetsområde för dagvatten. Gatorna inom planområdena består av grus och andelen hårdgjorda ytor på tomtmark har traditionellt sätt varit låg. Det lokala omhändertagandet av dagvatten inom området fungerar i dag utan några större problem. Sanden i området är normalt mycket genomsläpplig förutsättningarna för infiltration av dagvatten är därför mycket goda. Vid stora nederbördshändelser händer det att vattnet blir stående på markytan i kortare perioder. För att undersöka hur dagvattenhanteringen skall göras har denna dagvattenutredning tagits fram. Utredningen bygger på befintliga uppgifter i form av höjder och geoteknik. I genomförandefasen måste detaljerade undersökningar göras för dimensionering av åtgärder. Generellt är området lågt liggande och avståndet till grundvatten är i de lågt liggande delarna inte stort. En framtida havsvattenhöjning kommer att ge högre grundvattennivåer i området. En förtätning av området där större ytor hårdgörs medför att det omhändertagande av dagvattnet blir viktigare. Höjdsättningen inom området måste dels förhindra att vatten från en fastighet orsakar bekymmer på intilliggande fastigheter eller gatumark, dels förhindra att vatten från lokalgatorna rinner in på tomtmark. Några av de obebyggda tomterna måste fyllas upp så de kommer över gatunivå innan de bebyggs. Utredningen föreslår lokalt omhändertagande av dagvattnet där det tas omhand inom tomtmark. Detta gör att det ligger ett stort ansvar på fastighetsägarna: Tomtmarken får inte hårdgöras i större utsträckning än vad den klarar av att hantera ur dagvattensynpunkt. Åtgärder måste vidtas på varje fastighet som garanterar att dagvattnet kan infiltreras. I vissa fall kan detta innebära att fastigheten måste fyllas upp. Höjdsättningen av fastigheten måste göras så att dagvatten inte rinner in till grannfastigheterna. I bilaga 2 redovisas förslag på lägsta nivå på färdigt golv ur dagvattensynpunkt. I samband med bygglovshanteringen bör fastighetens dagvattenlösning redovisas. Höjdsättningen av gatorna och diken måste ses över så man kontrollerat får vattnet dit man vill. För att ta hand om dagvatten från gator bör det längs gatorna anläggas infiltrationsdiken kombinerat med att det i lågpunkterna anläggs perkolationsmagasin. I bilaga 2 visas förslag på nivå överkant gata och mark där perkolationsmagasin föreslås. Höjdsättningen är gjord med avsikten att dagvattnet skall ledas till perkolationsmagasinen. Översvämningsstråk som innebär fri väg för vattnet norrut mot ängsmarken måste säkras i detaljplanen för att förhindra att fastigheter översvämmas vid extrema flödessituationer. I bilaga 2 visas förslag på läge och höjdsättning av höjdsättningsstråken PM Version: 1.1 Datum: