Kvalitetsarbete 2015/3

Transkript

1 Kvalitetsarbete 2015/3 Kunskaper, betyg, bedömning Barns inflytande (förskola) Ansvariga för sammanställningen: Morgan Karlsson, Hans Holmqvist, Nils-Göran Jonasson

2 KVALITETSARBETE Inledning Under 2014 revideras det systematiska kvalitetsarbetet inom barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden. Årshjulet för kvalitetsarbetet utvecklas och innefattar nu även de kommunala målen. Sammanställning inom respektive område och verksamhet baseras på det material som varje enhet lämnar in till förvaltningen. Redovisning sker på blankett framtagen centralt. Som del i underlaget använder flera av enheterna Skolverkets BRUK-material, där medarbetare diskuterar kriterier för måluppfyllelse. Årshjul för systematiskt kvalitetsarbete: *Grundläggande behörighet - gy Samverkan, övergångar *Elevenkät åk 5 och 8 Samverkan, övergångar Fadderföretag åk 7 Utbildningsval arbete samhällsliv 31/1 *Fsk klass - OAS till utbildning Elevernas ansvar och inflytande Elevernas ansvar och inflytande 31/10 Utveckling och lärande okt nov dec jan feb mar * Central föräldraenkät sep aug jul Kunskaper Betyg Bedömning Barns inflytande 3/7 Kunskaper Betyg Bedömning jun maj apr Normer Värden Arbetsmiljö 30/4 Normer Värden Arbetsmiljö Normer Värden Arbetsmiljö Inlämningsdatum Förskola F-klass, grsk, grsär, frth Gy, gysär, vux, sfi, särvux *NP åk 3 till utbildning * Indikatorer Kommunala mål *Betyg, behörighet, meritvärde, betygspoängrätt till BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

3 Mål och lagkrav Aktuella mål: Förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesär, VUX, SFI samt särvux Kunskaper, betyg, bedömning Förskola: Barns inflytande Dessa områden gäller för period Enheterna väljer ett eller ett par mål i styrdokumenten. Redovisning sker på centralt framtagen blankett. I rapporten redovisas varje verksamhet för sig.

4 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: x förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Inflytande Enhetens namn: Förskola *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Redovisas 2016 Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Lpfö 98/10 s 12 Vad/Hur gör vi? Förskolan tar ansvar för att barn ska ha inflytande i verksamheten och arbetar på ett varierande sätt för att tillgodose alla barnens rättigheter att få inflytande under sin tid på förskolan. Personalen är lyhörda och reflekterar tillsammans med barnen. Personalen tar vara på barnens tankar och idéer för att planera verksamheten utifrån barns intressen och behov, där förskolan bl. a. har planeringar som är lätta att anpassa efter barnens intresse. De minsta barnen får pedagogernas hjälp att tolka deras olika uttryck och klä dem i ord för att sedan i möjligaste mån handla efter deras önskemål. För barn som saknar svenska språket är personalen särskilt lyhörda. De är uppmärksamma på barnens agerande och kroppsliga uttryck. Genom samtal med föräldrar får personalen veta vad barnen tycker om mm. Personalen delar vid behov in barnen i mindre grupper för att ge varje barn möjlighet att synas och höras. Rent didaktiskt arbetar och deltar personalen i barnens lek. Nyfikenhet och glädje skapas, vilket är incitament för barns inflytande och lärande. Därför får barnen ofta styra leken, men personalen använder också aktivitetskort för att barnen ska utveckla leken. Förskolorna jobbar med demokratibegreppet på olika sätt för att visa hur demokrati kan

5 fungera och därigenom ge barnen inflytande över verksamheten. En förskola använder sig av en valstund, som är en stund där barnen själva får diskutera sig fram till vad de vill göra. En förskola har en omröstning kring vilken färg deras nya glasskiosk skall ha och sedan får barnen vara med och måla glasskiosken. En del förskolor arbetar med att utforma miljön utifrån barnens intressen för att skapa delaktighet. På vissa förskolor arbetar de aktivt med att barnen ska ta ansvar för sina egna saker och handlingar. Några förskolor arbetar med bl. a. dagens barn och dagens kock, där barnen tillsammans med en vuxen får ta ansvar för olika sysslor som barnen valt att göra. Personalen säger också att det är viktigt att reflektera och diskutera sitt arbete med barnen, för att hela tiden komma längre och utveckla sitt arbetssätt gällande barns inflytande i verksamheten. Nuläge/Resultat Många förskolor tycker att barnen blivit tryggare, framåt, ansvarstagande och visar varandra mer respekt. Barnen tar mer plats och visar större intresse att vilja uttrycka sina åsikter. Barnen har blivit duktiga på att uttrycka vad de vill göra, dels genom gester och mimik, dels genom enstaka ord och därigenom fått ett större inflytande över sin tid på förskolan. Vissa förskolor säger att personalen i högre grad lyssnar på barnens önskemål och anpassa sin planering eller ändrar den efter barnens önskningar, bl. a. har det startat upp matråd på en förskola, återkommande valstunder, mm. Några förskolor säger att de är en bit på väg, men har en del kvar att arbetar med. Analys av resultatet Personalen utmanar sig själva, utgår från barns perspektiv och låter barnen ta plats i diskussioner samt ge dem förtroende att lösa olika saker. Det får till följd att barnens självkänsla och barnens vilja att prova nya saker på egna initiativ ökar. Att barnen får vara i mindre grupper gör att det blir lättare att komma till tals och då lättare få inflytande, de mindre barnen får plats och de äldre kan utvecklas från sin nivå. Pedagogerna får också bättre möjlighet att se alla barnen i de mindre grupperna och då lättare hitta passande aktiviteter för alla. Ett exempel på hur personal jobbar med blyga barn som inte alltid vill ta plats är att personalen låter barnen använda aktivitetskort, för då blir det enklare för blyga och osäkra barn att påverka sin aktivitet. Aktivitetskorten hjälper dem att ta första steget till kontakt med kompisar och initiativ till aktiviteten. Genom personalens egna reflektioner över sitt arbete har de nått bra resultat bl. a. tar personalen upp tankarna, om barn alltid förstår vad personalen vill att de ska göra, vilket

6 medför att personalen oftare visar vad de menar. Personalen jobbar med att vara goda förebilder där de stöttar barnen i olika situationer för att lära dem rätt och fel samt att de ska tro på sig själva mer och våga utmana sig. En del barn har lättare för att tala om vad andra ska göra än att göra själv, men personalen ser sitt arbete som en långsiktig process. Åtgärder för framtiden Utveckla rutinerna att analysera, reflektera och diskutera arbetet kring barnens inflytande i verksamheten. Ansvarig förskolechef Arbeta fram metoder för att även barn utan språk, t ex nyanlända, ska kunna vara delaktiga och känna att deras röst gör skillnad. Ansvarig förskolechef Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby

7 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskaper, betyg och bedömning Enhetens namn: Sammanfattning *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Första gången som vi använde årshjulet inom ovanstående område. Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Bakgrund Förskoleklassens uppdrag regleras i ett eget kapitel i skollagen och förskoleklassen ska följa läroplanen för grundskolan i tillämpliga delar. De syften som skollagen anger för förskoleklassen innebär att läroplanens mål och riktlinjer under rubrikerna Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden, Bedömning och betyg, samt Rektorns ansvar till stor del också är tillämpliga för förskoleklassen. Vi har inte fått in så många rapporter kring det systematiska kvalitetsarbetet som gäller förskoleklassen och målet enligt det centrala årshjulets avsnitt kunskap, betyg och bedömning. Detta är viktigt att komma ihåg när man läser denna del av det systematiska kvalitetsarbetet. Följande målformuleringar från läroplanen har använts av de enheterna som lämnat in det systematiska kvalitetsarbetet. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet. Eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem.

8 Eleven ska kunna samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vad/Hur gör vi? Enheter har använt sig av korrekta matematiska begreppen i vardagen i både samtal och i lärande situationer tex. högre, lägre, störst m.m. Enheter strävar efter en så bred bild av eleven som möjligt så att de kan möta varje elev på sin nivå. Överlämnings- och inskolningssamtal är en viktig del samt observationer av barnen. Screeningtesterna OAS, Fonolek och Mcintosh görs. Man jobbar med olika grupperingar som stärker eleverna i deras lärprocess Någon enhet har arbetet vidare med sin internationella profil vars vision lyder: Vi vill ge våra elever verktyg att möta världen. Verktygen man använt är språkkunskaper, nyfikenhet och vilja att lära nytt, kunskaper om IT och social kompetens. Förskoleklassen har börjat så smått med engelska. De har övat på olika djur, frukter, färger och kroppsdelar. Barnens nyfikenhet och vilja att lära nytt har stimulerats genom att lyssna läraren lyssnar in eleverna och dra nytta av deras intressen, erfarenheter och kunskaper. Genom lek och kreativa aktiviteter har man utvecklat barnens kunskaper. Exempel på detta är att man använda läromedlen från Bornholmsmodellen och Lyckostjärnan, samt Cleverboard. Nuläge/Resultat Barnen har visat förståelse för matematiska begrepp genom att benämna former och formernas egenskaper, ordningstal, räkneord, lägesord m.m. I början av terminen hade många barn svårigheter att förstå skillnaden mellan siffror/ bokstäver vilket vi i slutet av terminen såg en klar förbättring på. Eleverna utvecklats i sitt lärande. Däremot känner personalen att de saknar kompetens att genomföra och anpassa undervisningen med kompensatoriska hjälpmedel. Förskoleklassens kunskaper i engelskan visar sig när barnen vet vad frukten de har med sig heter och vad färgerna på deras kläder heter på engelska.

9 Genom våra metoder har vi arbetat språkligt och matematiskt med gruppen. Vi har tränat språklig medvetenhet, bokstavskunskap och ett gott ordförråd. Genom högläsning har man stimulerat elevernas ordförråd och aktiva lyssnande. Barnen har fört enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i texterna och relatera detta till egna erfarenheter. Analys av resultatet Eftersom matematik handlar om så mycket mer än att räkna på papper. Vi har påmint barnen när vi arbetat praktiskt att nu har vi arbetat med matematik just för att barnen ska förstå att matematiken är bred och vi använder matematiken i många vardagliga situationer. Barnens matematiska begrepp har också utvecklats. Elevernas motivation stärks när de får möta nya miljöer och människor och ser att deras kunskaper hjälper dem att lyckas i mötena. Ett regelbundet arbetssätt i Bornholmsmodellen och Lyckostjärnan har gjort att eleverna har utvecklats både språkligt och matematiskt. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Förvaltningen fick in få rapporter som gäller förskolklassen. Vi vet inte varför. Detta kräver en närmare uppföljning. Skolområdeschef Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby

10 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskaper, betyg och bedömning Enhetens namn: Sammanfattning *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Första gången som vi använde årshjulet inom ovanstående område. Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Bakgrund Fritidshemmets uppgift är att komplettera förskoleklassen och skolan och att göra det möjligt för föräldrar att förena föräldraskap med arbete eller studier. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande, erbjuda dem en meningsfull fritid, främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Följande målformuleringar från läroplanen har använts av enheterna. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för skolans verksamhet. Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola. Kan lösa problem och omsätta idéer till handling på ett kreativt sätt. Kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga. Har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling Främja elevernas harmoniska utveckling genom varierad och balanserad sammansättning av innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning." Skolans mål är att varje elev har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin

11 förmåga att arbeta i demokratiska former. Eleverna ska få möjlighet att ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt fått kännedom om samhällets kulturutbud. Vad/Hur gör vi? Eleverna arbetar med olika teman där de får forska, skriva på dator, hjälpa till med läxor, fri lek och samarbetsövningar. Exempel på teman är miljön, mot nya höjder med mera. För att stärka eleverna i deras kunskapsutveckling har fritidspedagogerna en aktiv samverkan med skolan. Eleverna medverka i planering och utvärdering av den dagliga verksamheten på fritidshemmet. Varje vecka erbjuder fritids eleverna någon form av språk, bild, musik, drama och dans. För att försöka stärka flickorna i gruppen, så har vi jobbat i pojk- flickgrupper vid några tillfällen. Nuläge/Resultat Vi har sett att barnen har lärt olika saker vid temaarbetena, tex. leta efter fakta på olika sätt, skriva på dator, använda olika material, samarbeta, vara med olika barn i olika gruppsammansättningar, ta egna initiativ, komma med egna idéer och våga uppträda för föräldrar. Personalen har stor insikt i lekens betydelse i elevernas utveckling och lärande och det ges utrymme för lek både elevernas egen och av personalen initierad lek. Vi ser goda resultat på de nationella proven. De nyanlända får ett extra stöd och elever med annat modersmål får möjlighet att ytterligare träna svenska språket, vilket ger resultat i deras språkutveckling. Vi är en mindre grupp (14st) elever på vårt fritidshem vilket gör att vi som pedagoger upplever att vi större möjlighet att synliggöra och vägleda eleverna i en demokratisk anda. Analys av resultatet Eftersom barnen har varit delaktiga i val av tema har de fått ett större intresse. För att förbättra elevernas kunskaper ytterligare behöver pedagogerna utveckla arbetet

12 med att variera arbetssätten. Elevernas motivation stärks när de själva får känna att de bidrar till en bättre miljö. Det är oerhört stimulerande att arbeta med många olika kulturer. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Ge möjlighet för personal till utvärdering och samplanering med skolan så att de kan utveckla olika arbetssätt och arbetsformer i undervisningen. Ansvarig rektor Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby

13 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola X grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskaper, betyg, bedömning Enhetens namn: Grundskolan *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Redovisas 2016 Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Lgr 11 s samt Lgr 11 s 18 Vad/Hur gör vi? Skolan tar ansvar för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och ger en förutsättning för fortsatt utbildning. Det arbetas med gemensam lektionsdesign och klargörande av lektionens syfte för eleverna. Elevers kunskapsutveckling utvärderas både genom tester och i det dagliga arbetet. Pedagogiska planeringar skrivs och kommuniceras med eleverna. Det pågår arbete för likvärdig bedömning och elevens medvetande om sitt eget lärande. Skolor använder alternativa lärverktyg och nivåanpassat material. De jobbar också med grupperingar som stärker eleverna i deras lärprocess. Diskussioner förs kring resursfördelningssystemet och hur resurserna ska användas på bästa sätt. Personal vidareutbildas kontinuerligt och följer forskning och rön inom det pedagogiska området. Elever får träna sig i att möta världen genom att bland annat ta emot gäster från andra länder. Det erbjuds läxläsning på skolor. Skolor har strukturerat upp och konkretiserat målen i kursplanerna. Lärare genomför kollegiala samtal. På några skolor genomförs PRIO som är ett utvecklingsarbete som bedrivs i samarbete

14 med SKL, Sveriges kommuner och landsting. Nuläge/Resultat På några skolor har personal och elever arbetat med att varje elev utvecklar sin förmåga att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till det egna lärandet. Större delen av eleverna på en skola anser att de i ämnet svenska känner till de mål som de förväntas att nå och vet hur de ska ta sig dit. De anser sig också ha möjlighet att skatta sin prestation utifrån andra exempel och har möjlighet att resonera med andra om olika kvaliteter. Eleverna får även regelbunden återkoppling ifrån lärarna gällande sina prestationer. Personal diskuterar betyg och bedömning. PRIO genomförs på två skolor. Några enheter arbetar med att strukturera upp kursplanerna mer årkursinriktat. Skolor arbetar med formativ bedömning men även med tester. BRUK används som självskattningsverktyg bland personalen (3.3-anpassning av undervisningen). Det finns exempel på skolor som utarbetar ämnesråd där både personal och elever har möjlighet att ha inflytande och delaktighet. Resultat från nationella prov i åk 3, 6 och 9 visar att det finns ett antal elever som inte klarar godkänt. Resultaten mellan skolor skiljer sig. På en skola har endast 20 % av eleverna i åk 3 klarat alla delprov på nationella provet i matematik. Någon F-6 skola ser att den internationella profilen redan visat på positiv effekt gällande engelskaresultatet på skolan. En skola har en anmärkningsvärt låg måluppfyllelse gällande pojkar i åk 8. Behörigheten till gymnasiet i åk 9 är den lägsta på flera år. Även meritvärdet i åk 9 sjunker i år och skillnaden mellan flickors och pojkars resultat ökar. Analys av resultatet Det blir lättare att veta vad eleverna ska lära sig i de olika årskurserna med hjälp av det strukturerade kursplanearbetet som gjorts på enheter. Vad gäller förbättringsarbetet på någon skola kan ses en skillnad mellan elevernas och lärarnas svar gällande återkoppling. Skillnaden ger upphov till frågan: Vad är givande och regelbunden återkoppling? Här finns också en liten del elever som inte alls tillgogoses/tillgodoser sig de aktiviteter som skolan anser vara framgångsrika. Hur når skolan dessa elever? Analysen visar också att den aktivitet som lärarna var mest tveksamma till, kamratbedömning, var den aktivitet som eleverna bedömer fungera bäst. Personal upplever att de saknar resurser till de mest resurskrävande eleverna och att det saknas kompetens i att hantera alternativa lärverktyg. Det saknas speciallärare på skolor vilket påverkar möjligheteten att ge elever det stöd de behöver. Vad gäller mindre bra resultat på nationella prov i åk 3 lyfts bland annat fram många lärarbyten och någon otydligt formulerad uppgift i matematik som troliga delorsaker till att inte alla elever lyckats få godkänt på alla delproven. Det är viktigt att dokumentation förs kring elever som riskerar att inte nå målen. Någon skola lyfter ett positivt resultat i åk 6 och kopplar detta till matematiklyftet och

15 annan genomförd kompetensutveckling under året Kunskaper kring IKT är viktiga och tekniska förbättringar kommer att öka möjligheterna att digitalt möta omvärlden. Anledning till att pedagogiska planeringar inte genomförs i alla ämnen är flera. Tidsbrist och svårt att bryta ned målen så att eleverna förstår är ett par. Dessutom börjar läromedelsförfattarna bli bra på att tydliggöra syfte och mål med varje arbetsområde och då uppfattar lärarna att den pedagogiska planeringen inte är en lika nödvändig arbetsuppgift längre. Den utveckling och de projekt som pågår, bland annat PRIO och matematiklyftet förväntas på sikt ge ökade resultat för skolorna. Åtgärder för framtiden Slå samman detta kvalitetsområde med analys av nationella prov och betyg Ansvarig utvecklingsledaren Regelbundet och tidigt analysera och dokumentera de insatser som görs kring elever som riskerar att inte nå målen Ansvarig rektor Utveckla resursfördelningssystemet Ansvarig skolområdeschefer

16 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskaper, betyg och bedömning Enhetens namn: Kungshögsskolan 1 och 2 *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Läraren ska: - Genom utvecklingssamtal och den individuella utvecklingsplanen främja elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling - Utifrån kursplanernas krav allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, muntligt och skriftligt redovisa detta för eleven och hemmen samt informera rektor Vad/Hur gör vi? Vid vårterminens slut 2015 var 16 elever inskrivna i grundsärskolan. Fem elever läste alla ämnen, åtta elever läste ämnesområden och tre elever läste en blandning av ämnen och ämnesområden. Inga vårdnadshavare har begärt ut betyg för sitt barn. Lärarna dokumenterar vid både höstterminens slut och vårterminens slut, elevernas kunskapsutveckling i Skolverkets omdömesblanketter samt skriver en framåtsyftande planering. Dessa dokument samverkas med elev, vårdnadshavare och rektor. Löpande under läsåret utvärderar lärare, elev och förälder de mål som satts upp för eleven i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Vi använder oss av alternativ kommunikation, t ex tecken, pekkartor, samtalsmattor, appar i Ipad och bilder. Nuläge/Resultat En elev har ej godtagbara kunskaper i tk, sv och eng, i övrigt godtagbara kunskaper. En elev har mer än godtagbara kunskaper i samtliga ämnen. Övriga elever har godtagbara kunskaper i samtliga ämnen/ämnesområden och några enstaka elever når upp till mer än

17 godtagbara kunskaper i enstaka ämnen/ämnesområden. Analys av resultatet Vi ser att det sker en kontinuerlig utveckling hos alla elever i grundsärskolan. Alla elever får den ledning, stimulans och det stöd de behöver. Vi anser att vi har goda kunskaper och rutiner för att göra bedömningar och följa upp elevernas kunskapsutveckling. Nya vägar prövas kontinuerligt inom olika områden och personalen håller sig uppdaterad på ny forskning genom fortbildning, handledning och litteraturstudier. Flera lärare går eller kommer att gå speciallärarutbildning med inriktning mot utvecklingsstörning för att få full behörighet. Vi har många elever som förutom sin utvecklingsstörning har problematik inom autismspektrat. Bland personalen finns god kompetens för att möta dessa elever. I ämnen som idrott, musik, slöjd och teknik jobbar grundskolans ämneslärare och lärarna i grundsärskolan tillsammans så att vi tillgodoser behörighetskraven. Flera elever i de yngre årskurserna samverkar med grundskolan. Grundsärskolans organisation är flexibel och resurserna används där de behövs för stunden, dock har enstaka elever mycket specifika behov, vilket har gjort att vi av arbetsmiljömässiga skäl varit tvungna att utöka vår organisation periodvis. Åtgärder för framtiden (max två punkter) - Fortsätta att utveckla arbetet med alternativ kommunikation för att öka elevens medvetenhet om sitt eget lärande.

18 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskaper, betyg och bedömning Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Riktad stöd i form av schemalagda stödtimmar. Kontinuerlig feedback av elevernas studieresultat. Kollegial bedömning av elevernas studieresultat. Eleverna har en bättre förståelse för bedömingen av deras studiresultat. Användande av digitala läromedel samt studiestöd i FOKUS har gett positiva resultat. Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Vad/Hur gör vi? Kursernas mål, centrala innehåll och kunskapskrav presenteras digitalt, muntligt och skriftligt för eleverna. Eleverna, och i tillämpliga fall vårdnadshavare, uppdateras på sina resultat och sin utveckling regelbundet och särskilt vid utvecklingssamtal. Undervisning, uppgifter och redovisningar individanpassas. Vi jobbar också med studieteknik och skapar förståelse genom exv. bedömningsmatriser och tidigare bedömda elevarbeten. För elever från andra länder och kulturer är det särskilt viktigt att skapa förståelse för det svenska skolsystemet och vilka förväntningar och krav som ställs på eleverna. Studieplanerna är då ett viktigt verktyg. All tillgänglig information utnyttjas vid bedömning för att den summativa bedömningen ska bli så rättvis som möjligt genom skriftliga prov och muntliga prov, praktiska uppgifter samt APL-bedömning

19 Nuläge/Resultat På de flesta program upplever man att eleverna klarar utbildningen bra och når målen medan man på något program ser att eleverna behöver ta mer ansvar för sitt lärande. Formativt bedömningsarbete pågår utifrån matriser, vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och kollegialt samarbete. Undervisningens koppling till kursmålen tydliggörs regelbundet för eleverna. Eleverna ges tid att följa med och titta på exempeluppgifter och kursplaner. Detta har gett ett positivt resultat vad gäller kunskapsutveckling och möjlighet att nå målen på vissa program. På andra program ser vi tyvärr en illavarslande utveckling. Ca en tredjedel av eleverna på teknikprogrammet gick det här året ut gymnasiet utan fullständig gymnasieexamen och för våra elever på språkintroduktion har det varit svårt att skapa förståelse för det svenska skolsystemet vilket får konsekvenser för studieresultaten. De flesta elever tar ansvar för sitt lärande och visar intresse för sina studier. Analys av resultatet Arbetet med bedömning och samverkan mellan lärare har förbättrats. På något program upplever man fortfarande, trots insatserna, att eleverna saknar engagemang och motivation. Grunden för att eleverna ska lyckas med sina studier är att det finns en förståelse för det svenska skolsystemet. På skolan lägger man ner ett stort jobb med att tydliggöra, konkretisera och bearbeta styrdokumenten. Lärarna har ett formativt arbetssätt och lägger stor vikt vid att kontinuerligt återkoppla till eleverna. På en del program upplever man att eleverna arbetar förhållandevis bra på skoltid, men att man tyvärr inte utnyttjar tiden hemma på samma sätt. På några program, främst teknikprogrammet, är man orolig för att en del elever har fastnat i ett spelberoende. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Bibehålla och utveckla elevstöd via bl a FOKUS och stödtimmar, med aktivt deltagande av elevhälsan. Ytterligare tydliggöra mål och kunskapsutveckling för alla elever. Viktigt att vi bygger upp en tydlig struktur kring elev, undervisande lärare, mentor, elevhälsa och vårdnadshavare med syfte att ge eleverna rätt förutsättningar för att ta ansvar för sitt lärande. Exempel på åtgärder för att skapa denna struktur är att se över mötestrukturen, de individuella studieplanerna (särskilt IM) och ev. utveckla ett system för "öppna EHT:er". Fronter kommer att utnyttjas för förbättrad skriftlig återkoppling för eleverna. Eleverna får även ökad återkoppling i samband med genomgång av moment och då ges även information om målen för att öka elevernas motivation. Detta syfter även till att skapa förståelse för progressionen i kursens delmoment. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

20 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Betyg och bedömning. Enhetens namn: Gymnasiesärskolan Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Vad/Hur gör vi? Utgångspunkten är alltid att eleverna, utifrån sina förutsättningar kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. Alla elever kan dock inte ta de ansvaret så därför har vi också ett nära samarbete med vårdnadshavare och med andra aktörer såsom barnhabiliteringen, logoped etc. Vi arbetar med individuella utvecklingplaner där varje elevs aktuella utvecklingbehov och resultat dokumenteras. Nuläge/Resultat Arbetet med de individuella utvecklingsplanerna är väl inarbetat, likaså samarbetet med vårdnadshavare. Vi arbetar i viss utsträckning med delmål. Ett samarbete med grundsärskolan när det gäller bedömning har inletts. Analys av resultatet Samarbetet med grundsärskolan behöver fortskrida lite innan det kan utvärderas. De individuella utvecklingsplanerna kan förbättras genom att vi arbetar ännu mer aktivt med delmål som är nedbrutna och mer konkreta.

21 Åtgärder för framtiden (max två punkter) Förbättra arbetet med de individuella utvecklingplanerna. Arbeta ännu mer aktivt med delmål och med att bryta ner de olika delarna i kursplanerna på ett mer konkret sätt för att det ska bli mer tydligt för eleverna. Att utveckla samverkan med grundsärskolan för att på så sätt få fram fler verktyg när det gäller bedömning av utvecklingsbehov och framsteg. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

22 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: 2.3 Enhetens namn: Vuxenutbildningen Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan 2.3 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. Mål Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Vad/Hur gör vi? Vid kurstart ger vi eleverna information om kursens mål, centrala innehåll samt kunskapskrav. Informationen ges muntligt och skriftligt och finns därefter tillgängligt digitalt. Varje enskild elev får fortlöpande information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna både skriftligt och g.enom enskilda samtal. Vi redovisar för eleverna på vilka grunder betygssättningen sker exempelvis genom användning av matrissystem kopplade till kunskapskraven. Vi utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs genom bl a validering av elevers tidgare förvärvade kunskaper och färdigheter.

23 Nuläge/Resultat Vi utgår från kursplanernas kunskapkraven.i de kurser där matriser finns tillgängliga utnyttjas dessa. Varje enskild elev får fortlöpande information om studieresultat och utvecklingsbehov i studierna både skriftligt och genom enskilda samtal. Vi utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs genom bland validering av elevers tidgare förvärvade kunskaper och färdigheter. Analys av resultatet När det gäller elevers utveckling och progression sker detta på olika sätt, bl a genom skriftlig feedback efter varje genomfört moment. Muntlig feedback sker genom enskilda samtal mellan elev och lärare 1-4 gånger per termin. Genom denna feedback skapas delaktighet och eleverna kan ta ansvar för sitt eget lärande. Eleverna ges även förutsättningar att bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Utveckla skriftlig feedback för de vuxenstuderande genom användandet av lärarplattformen Fronter och på så vis öka elevernas förutsättningar för att ta ansvar för sitt lärande. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

24 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: 2.3 Enhetens namn: Vuxenutbildningen Sunnerbogymnasiet *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan 2.3 BEDÖMNING OCH BETYG Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de kunskapskrav utifrån kursens syfte och centrala innehåll Mål Skolans mål är att konkretisera kunskapskraven utifrån kursinnehållet så att den enskilda eleven får förståelse för sina egna kunskaper samt att eleven får möjlighet att utveckla de angivna förmågorna utifrån ämnets syfte. Vad/Hur gör vi? Eleven eller eventuellt dess kontaktperson får fortlöpande information under läsåret om kursens syfte och centrala inehåll om vilka kunskaper eleven får möjlighet att utveckla i ämnet. Kunskapskraven redovisas utifrån progressionstabeller med de olika värdeorden för olika nivåer (från träningsnivå till gymnasial nivå). Nuläge/Resultat Betyg och bedömning utgår från aktuella styrdokumnet för särskild utbildning för vuxna. Eleven och eventuell kontaktperson får fortlöpande information om ämnets centrala innehåll och syfte som leder till att förstå vad eleven befinner sig och vad eleven bör sträva mot i kunskapsutveckling. Inom särskild utbildning för vuxna finns möjligheter att

25 validera tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter. Analys av resultatet När det gäller elevers utveckling och progression sker detta på olika sätt, genom muntlig feedback efter varje genomfört moment som skapar delaktighet och eleven får reflektion över sitt eget lärande. Eleven eller eventuell kontaktperson ges även förutsättningar att bedöma studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kunskapskraven för kursen. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Utveckla lättlästa texter utifrån styrdokumentens ämnesplaner så eleven kan förstå syftet och det centrala innehållet samt progressionstabellerna. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

26 Datum: Barn- och utbildningskontoret Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhet: förskola grundskola förskoleklass fritidshem grundsärskola gymnasieskola gymnasiesärskola kommunal vuxenutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare. Mål enligt centralt årshjul: Kunskap, betyg och bedömning Enhetens namn: Sunnerbogymnasiet, skolenhet 4 *Åtgärder och uppnått resultat sedan senaste redovisningen* Målformulering utifrån övergripande mål enligt läroplan Varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Vad/Hur gör vi? Lärarna informerar eleverna kontinuerligt om kursmål, kunskapskrav, studieresultat och utvecklingsbehov. Kursmål och kunskapskrav finns att tillgå på flera språk via Skolverkets hemsida.lärarna konkretiserar kursmålen genom att visa på sambandet mellan uppgifter och delmål. Lärarna arbetar med sambedömning inom studievägar då behov uppstår t. ex. i samband med nationella prov. Nuläge/Resultat Vi upplever att det bland eleverna finns olika grad av förståelse för kursmålen beroende på elevernas språkliga nivå och studiebakgrund. Många elever har insikt om att färdigheterna tala, lyssna, skriva, läsa kontinuerligt behöver utvecklas.svårare är att förstå kunskapskravens olika nivåer. Lärarnas bedömning utifrån kunskapskraven kan variera. Analys av resultatet Vi behöver arbeta mer med att tydliggöra kunskapskravens olika nivåer för eleverna,

27 inom och mellan kurserna. Lärarnas samsyn på kunskapskraven behöver utvecklas både inom och mellan studievägarna. Åtgärder för framtiden (max två punkter) Lärarna ska i dialog med eleverna utveckla elevens förståelse av kunskapskraven bl. a. genom att visa dem exempel på betygsatta uppgifter på olika nivåer. Läraren ska även visa konkreta utvecklingssteg för nästa nivå. Dialog mellan lärarna kring kunskapskraven och sambedömning om elevuppgifter schemaläggs i arbetslaget. Skickas in till utvecklingsledaren på barn- och utbildningskontoret i Ljungby.

28 Barn- och utbildningsnämnden Olofsgatan 9, Ljungby tel E-post