Sänkning av kapitalbindning i färdigvarulager

Transkript

1 Ekonomihögskolan Sänkning av kapitalbindning i färdigvarulager är det möjligt utan att kundservicen äventyras? Kandidatuppsats i logistik, EKL 361, VT 2007 Författare: Kristoffer Georgsson Stefan Gustavsson Therese Lange Handledare: Examinator: Roger Stokkedal Petra Andersson

2 Förord Vi vill tacka de personer på företag X som tagit sig tid att besvara våra frågor under uppsatsens gång. Dessutom vill vi tacka vår handledare Roger Stokkedal och examinator Petra Andersson för vägledning och stöd. Avslutningsvis vill vi även framföra vår tacksamhet till seminariegruppen och i synnerhet vår opponentgrupp bestående av Fatima, Maria och Sofia för synpunkter och konstruktiv kritik. Kristoffer Georgsson Stefan Gustavsson Therese Lange

3 Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, logistik, EKL 361, VT 2007 Författare: Kristoffer Georgsson, Stefan Gustavsson och Therese Lange Handledare: Roger Stokkedal Titel: Sänkning av kapitalbindning i färdigvarulager är det möjligt utan att kundservicen äventyras? Bakgrund: Anledningen till lagerhållning är ett förväntat behov på produkterna i framtiden. Färdigvarulagret fungerar som en säkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och är en garanti för att företaget kan leverera till kund. Lagernivån ska generellt hållas låg och dess storlek blir en avvägning mellan krav på leveransservice i förhållande till kostnader och kapitalbindning. Studien grundar sig på företag X som producerar kundspecifika högvärdiga råvaruprodukter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom olika angreppssätt påvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X färdigvarulager samt resonera över åtgärdernas tänkbara påverkan på kundservicen. Metod: Datainsamlingen utgjordes av intervjuer samt studier av litteratur och dokument. Eftersom problemet är komplicerat och kräver en djupare förståelse av studieobjektet och dess omgivning valde gruppen att göra en fallstudie. Slutsatser: Uppsatsen mynnar ut i tre förslag på åtgärder. Den första åtgärden går ut på ett VMI-samarbete med företag X största kund. Kapitalbindningen reduceras med 8,4 % och kundservicen förbättras. Det andra förslaget syftar till att minska antalet varianter i lager genom att senarelägga kundspecifika åtgärder. En kapitalbindningsreducering på 20,1 % uppnås medan kundservicen påverkas både negativt och positivt. Den sista åtgärden går ut på att tillverka artiklar närmare leveranstidpunkten och medför att kapitalbindningen reduceras med 22,7 %. Denna åtgärd påverkar kundservicen vid stora avvikelser ifrån leveransplanen. Förslag till fortsatt forskning: En djupare studie av kundkrav i branschen för att utröna hur viktiga kundens olika önskemål är. Det skulle även vara spännande att studera hur prisdifferentiering påverkar variantbredd och kundservice.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Arbetets fortsatta disposition Metod Vetenskapligt synsätt Positivism Hermeneutik Vårt vetenskapliga synsätt Vetenskapligt angreppssätt Induktion Deduktion Vårt vetenskapliga angreppssätt Forskningsmetod Kvantitativ metod Kvalitativ metod Vår forskningsmetod Datainsamling Primärdata Sekundärdata Vår datainsamling Undersökningsmetod Fallstudie Surveyundersökning Experiment Litteraturstudier Historisk analys Vår undersökningsmetod Urval...10

5 2.6.1 Sannolikhetsurval Icke sannolikhetsurval Vårt urval Sanningskriterier Tillämplighet Rimlighet Trovärdighet Samvetsgrannhet Vår syn på sanningskriterier Generaliserbarhet Vår syn på generaliserbarhet Analysverktyg ABC-analys Simulering Hantering av sekretessbelagt material från företag X Metodsammanfattning Tidplan Analysmodell Teori Kapitalbindning och lagerhållningskostnad VMI Kundservice Kundservicemått Variantbredd Senareläggning av variantskapande Standardisering Kundorderpunkt Senareläggning av produktion Analysmodell II Empiri Kapitalbindning och lagerhållningskostnad Kundservice...30

6 4.2.1 Allmänt Lastbärare, packning och stapling Kundspecifik märkning Produktion Leverans Variantbredd Kundorderpunkt Analys Kapitalbindning och lagerhållningskostnad Kundservice Variantbredd Kundorderpunkt Analyssammanfattning Slutsats Resultat Generaliserbarhet Egna reflektioner Förslag till fortsatt forskning Källförteckning...51 Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor till företag X Bilaga 2 - Artiklars respektive kunders andel av 2006 års försäljningsvolym Bilaga 3 - Beräkningar: VMI för största kunden Bilaga 4 - Beräkningar: Senareläggning av variantskapande Bilaga 5 - Beräkningar: Senareläggning av produktion

7 1 Inledning Detta kapitel ger läsaren en grundläggande förståelse för områden som rör kapitalbindning och kundservice. Bakgrunden ger inledningsvis en allmän förståelse för problemområdet medan problemdiskussionen sedan problematiserar ämnet. Vidare redogörs för den problemformulering och det syfte som ligger till grund för uppsatsen inriktning. Slutligen visualiseras arbetets fortsatta disposition. 1.1 Bakgrund Under och 1990-talen medförde ökad konkurrens och globalisering en ökad kostnadsfokusering. Företag är idag tvungna att vara kostnadseffektiva och ständigt förbättra sig för att vara konkurrenskraftiga. 1 Det blir inte enklare för företag då antalet kundspecifika produkter ständigt ökar vilket i sin tur ökar flödenas komplexitet och kraven på snabbhet och flexibilitet 2. Hur stor kapitalbindningen i färdigvarulagret är beror till stor del på hur bra kontakt företaget har med sina kunder. Brister i informationsflödet är vanligt förekommande och medför osäkerhet vilket gör att företaget tvingas ha större säkerhetslager för att hålla samma servicenivå. När det gäller omsättningslager i förhållande till kapitalbindning så är storleken och frekvensen på beställningarna avgörande. Beställer kunderna stora partier med långa mellanrum krävs ett större omsättningslager än om kunderna beställer mindre partier i en snabbare takt. 3 Anledningen till lagerhållning är ett förväntat behov på produkterna i framtiden. Lager skapar tidsnytta genom att produkter kan tas direkt från lager när de behövs och platsnytta skapas genom lagrets lokalisering. Storleken på lagret blir en avvägning mellan krav på leveransservice i förhållande till kostnader och kapitalbindning. 4 Färdigvarulagret fungerar som en säkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och är en garanti för att företaget kan leverera till kund. Eftersom lager inte är ett självändamål ska lagernivån generellt hållas låg. 5 Säkerhetslager är den mängd varor som finns utöver omsättningslager för att 1 Jonsson & Mattsson (2005) s Lumsden (2006) s Mattsson (2002) s Björnland et al. (2003) s Lumsden (2006) s

8 gardera mot fluktuationer i leveranstid och försäljning. Storleken på säkerhetslagret bestäms av den säkerhet som önskas för att undvika brister och för att möta variation i efterfrågan under leveranstiden. 6 Lagerservicenivån avser i vilken utsträckning lagerförda artiklar finns tillgängliga i lager för direkt levereras till kund när de efterfrågas 7. Studien grundar sig på ett företag som säljer högvärdiga råvaruprodukter i form av metalltackor. De har över 100 artiklar varav merparten är kundspecifika. Företaget kommer fortsättningsvis att benämnas företag X. 1.2 Problemdiskussion Trots att företag X i största möjliga mån tillverkar mot kundorder har de ett stort färdigvarulager som binder mycket kapital. Lagerstyrning är en viktig del för ett företags lönsamhet eftersom intäkter påverkas av den leveransservice tillgängligheten skapar medan kostnader genereras genom kapitalbindning, hantering, svinn, inkurans och försäkring 8. Sambandet mellan kundservice och investeringar i säkerhetslager bör undersökas för att skaffa sig en uppfattning om fördelar och kostnader. För stort lager binder onödigt mycket kapital medan det vid ett för litet lager uppstår bristkostnader och förlorad goodwill. 9 Gruppen anser att kopplingen mellan kundservice och kapitalbindning är mycket intressant eftersom begreppen är motstridiga och båda har väldigt stor påverkan på företagets resultat. Balansen dem emellan är oerhört viktig. Risken för suboptimering är uppenbar om företag endast försöker optimera den ena och ej tar hänsyn till vilka konsekvenser detta får för den andra. En högre servicegrad kräver större lager och därigenom ökad kapitalbindning 10. Kundernas krav på kortare leveranstid ökar ständigt och hög servicegrad har blivit en allt viktigare konkurrensfördel för företag 11. En omständighet som gör företag X intressant är att de av produktions- och kvalitetsskäl alltid tillverkar hela batcher. Företag X har stor flexibilitet gentemot sina kunder som kan beställa i små kvantiteter medan resterande delen av batchen läggs i färdigvarulagret. Detta skapar ett stort lager då de flesta artiklarna är kundspecifika och det kan ta lång tid innan 6 Rollof (1965) s.49 7 Mattsson (2002) s Björnland et al. (2003) s Rollof (1965) s Jonsson & Mattsson (2005) s.120, Björnland et al. (2003) s Rollof (1965) s.48 2

9 artiklarna går åt. Företag X får ofta in små beställningar i förhållande till batchstorleken och får därför ett stort färdigvarulager. Stora lager med högvärdiga produkter kostar mycket att lagra Problemformulering Hur kan kapitalbindningen i företag X färdigvarulager reduceras utan att kundservicen äventyras? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att genom olika angreppssätt påvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X färdigvarulager samt resonera över åtgärdernas tänkbara påverkan på kundservicen. 1.5 Arbetets fortsatta disposition Figur 1.1 nedan beskriver arbetets fortsatta disposition. Metod I nästa kapitel redogörs för gruppens metodval och tillvägagångssätt för uppsatsens genomförande. Teori Därefter följer teorikapitlet med för problemformuleringen relevanta teorier. Empiri I empirikapitlet redovisas den information som framkommit under den empiriska undersökningen. Analys Analysen används för att jämföra teori och empiri samt diskutera möjliga lösningar på problemet. Slutsats I slutsatsen presenteras de förslag på åtgärder som utarbetats i analysen. Figur Arbetets fortsatta disposition. 12 Mattsson (2002) s.165 3

10 2 Metod I detta kapitel redogörs för arbetets utgångspunkter och perspektivval för att ge läsaren insyn i hur arbetet genomförts. Vetenskapligt synsätt, angreppssätt och forskningsmetod behandlas såväl som metod för datainsamling, undersökning och urval. Vidare redovisas studiens sanningskriterier och generaliserbarhet. Analysverktygen ABC-analys och simulering förklaras och gruppen klargör hur sekretessbelagd information från företag X behandlas i uppsatsen. Avslutningsvis visas uppsatsens genomförande överskådligt genom metodsammanfattning, tidplan och analysmodell för arbetet. 2.1 Vetenskapligt synsätt De två vetenskapliga synsätten är positivism och hermeneutik. Positivismen härstammar får naturvetenskapen, men används numera även på andra vetenskapsområden, medan hermeneutiken är humanistiskt inriktad Positivism Positivisterna observerar omvärlden och beskriver det som är observerbart 14. Positivisterna litar heller inte på känslor, traditioner eller auktoriteter. Istället använder positivisterna de två källor till kunskap som finns, sådant som kan observeras med våra sinnen eller som logiskt kan räknas ut. För att säkerhetsställa påståenden och iakttagelser måste vi kritiskt granska och ifrågasätta för att endast stödja oss på ren fakta. För att kunna dra slutsatser analyseras fakta. 15 Namnet positivism kommer ifrån huvudtanken med positivismen, att vetenskapen bygger på opartiska iakttagelser Hermeneutik Hermeneutik betyder tolkningslära eller tolkning av budskap. Hermeneutikerna sammanställer flera kundskapskällor genom att göra tolkningar för att påvisa ett samband och därigenom bli trovärdiga. 17 Mening, innebörd och avsikt är några centrala ord som präglar det hermeneutiska synsättet. Hermeneutikerna gör olika 13 Thurén (2004) s Hartman (2004) s Thurén (2004) s Egidius (1986) s Egidius (1986) s

11 tolkningar och utgår från egna uppfattningar. De försöker sätta sig in i den situation som en person befinner sig i för att förstå och känna varför personen handlade som den gjorde Vårt vetenskapliga synsätt Gruppen använde sig i huvudsak av ett positivistiskt synsätt för att basera arbetet på fakta istället för på subjektiva tolkningar. Genom att observera det fenomen som undersöktes och kritiskt granska fakta som framkom under arbetets gång gjordes en ansats att uttrycka våra iakttagelser på ett opartiskt sätt. Arbetet fick även vissa hermeneutiska inslag eftersom kundservice i många fall baseras på subjektiva intryck snarare än vetenskapliga fakta. 2.2 Vetenskapligt angreppssätt De två olika angreppssätten för att dra slutsatser är induktion och deduktion. Induktion grundar sig på en mängd observationer som leder till en teori medan deduktion utgår ifrån en hypotes av hur något är för att sedan genom undersökningar avgöra om hypotesen är rimlig. 19 Induktion går ut på att dra generella slutsatser utifrån empiri medan deduktion innebär att dra logiskt sammanhängande slutsatser Induktion En induktiv slutledning bygger på en mängd iakttagelser som alla måste stämma överens med slutsatsen. Eftersom iakttagelserna underbygger slutsatsen utan att vara logiskt bindande kan slutsatsen vara falsk trots att premisserna är sanna. Anledningen till detta är att slutsatsen är generell medan antalet observationer är begränsat. 21 Induktion inriktar sig på att upptäcka en generell relation Deduktion Deduktion går ut på att enligt logiska slutledningsregler härleda en slutsats från en uppsättning premisser. Om premisserna är sanna är slutsatsen sann medan den 18 Rosengren & Arvidson (2005) s Molander (2003) s Thurén (2004) s Molander (2003) s Hartman (2004) s

12 kan vara falsk om någon premiss är falsk. 23 Den hypotetisk-deduktiva metoden anser att det är rättfärdigandet av en hypotes som är av vikt för vetenskapen. Deduktion innebär att man logiskt härleder vilket är nödvändigt för att kunna testa en hypotes. Den hypotes man vill bevisa uttrycks som en premiss som i kombination med andra leder fram till en slutsats som sedan undersöks genom observationer. Om observationen visar att hypotesen inte stämmer förkastas den medan hypotesen annars får stå kvar som sann tills motsatsen bevisas. 24 För att kunna användas vetenskapligt måste deduktiva resultat verifieras med observationer Vårt vetenskapliga angreppssätt Gruppen valde ett deduktivt angreppssätt eftersom undersökningen grundar sig på befintliga teorier inom kapitalbindning, kundservice och lagerstyrning. 2.3 Forskningsmetod Det som skiljer mellan de två olika forskningsmetoderna, kvantitativ och kvalitativ metod, inom samhällsvetenskapen är hur siffror och statistik används. När det talas om kvantitativa och kvalitativa metoder är utgångspunkten den information som skall undersökas. 26 Vad som skall studeras och hur det skall studeras utgör skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ forskning Kvantitativ metod Kvantitativ metod är en mer formaliserad och strukturerad metod jämfört med den kvalitativa metoden och präglas betydligt mer av kontroll från forskarens sida 28. Det är dels en metod för insamling av siffermässiga data eller kvantifiering av data till siffror och dels en metod för matematiska eller statistiska beräkningar Molander (2003) s Hartman (2004) s Elgmork (1985) s Holme & Solvang (1997) s Karnung (2000) s Holme & Solvang (1997) s Allwood (2004) s.68 6

13 2.3.2 Kvalitativ metod Kvalitativ metod är insamling av data som representerar en kvalitet i ett sammanhang 30. Kvalitativ metod har ett förstående syfte och det centrala är att på olika sätt samla in information. Detta för att dels få förståelse för det problemkomplex som studeras och dels för att beskriva helheten av det sammanhang som detta inryms i. Metoden kännetecknas av närhet till den källa som informationen hämtas från Vår forskningsmetod Gruppen använde sig av en kvalitativ forskningsmetod med kvantitativa inslag. Syftet med den kvalitativa delen var att skapa en djupare förståelse för problemet samt beskriva det sammanhang som problemet innefattas i. Kvantitativ metod användes för att genom beräkningar påvisa effekter av det diskuterade ämnet. 2.4 Datainsamling Det finns två typer av insamlad data, primär data och sekundär data 32. Utgångspunkten vid till exempel intervjuer är att de data som krävs inte finns tillgängliga sedan tidigare utan att det efterfrågade datamaterialet samlas in för första gången, alltså en primärdataundersökning. En sekundärdataundersökning innebär att data som redan samlats in bearbetas ytterligare eller om möjligt användas direkt då den till exempel finns i officiell statistik Primärdata En intervju har två dimensioner, grad av strukturering och grad av standardisering. Standardiseringsgraden beror på hur mycket ansvar som lämnas till intervjuaren när det gäller frågornas utformning och inbördes ordning. Struktureringsgraden har att göra med i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på tidigare erfarenheter, egen inställning och så vidare. Det är frågan om vilket svarsutrymme som intervjupersonen får. Ett smalt utrymme för intervjupersonen att svara inom och möjlighet att förutsäga 30 Allwood (2004) s Holme & Solvang (1997) s Svenning (2003) s Dahmström (2005) s.75 7

14 vilka alternativa svar som är tänkbara innebär att intervjun är helt strukturerad. 34 Strukturerade intervjuer är tekniskt krävande då det inte går att korrigera intervjun i efterhand. Det krävs att den som intervjuar har en klar uppfattning om vilka svar som väntas redan från början. 35 En ostrukturerad intervju innebär att intervjupersonen ges maximalt svarsutrymme 36. Frågorna kan ställas på ett strukturerat sätt men intervjuaren tvingas att skriva ner svaren på ett ostrukturerat sätt. Vid en personlig intervju skrivs svaren ned så noggrant som möjligt för att senare struktureras innan bearbetningen. Detta kallas då för en ostrukturerad intervju eller en intervju med öppna frågor. 37 Observationer kan ske både direkt och indirekt. Indirekt observation innebär att ett mätinstrument som registrerat en händelse i en situation avläses. Direkt observation innebär att ett skeende observeras, samtidigt som det utspelas, med hjälp av de egna sinnena Sekundärdata Material som betecknas som sekundärdata är till exempel offentligt material eller tidigare slutförda forskningsprojekt som ges möjlighet att ta del av 39. Statistik är lättillgängligt och noggrant sammanställt samtidigt som långa tidsperioder täcks. Det är möjligt att följa vad som hänt tidigare med hjälp av material lagrat i dataregister. 40 Historiska data och fakta om organisationer och kapacitet finns i dokument och är oftast säkrare att samla in från dokumenten än från intervjuer då människor kan glömma 41. Skriftligt material som till exempel böcker eller tidningsartiklar är också material som samlats in för något annat ändamål och används som sekundärdata Patel & Tebelius (1987) s Svenning (2003) s Patel & Tebelius (1987) s Svenning (2003) s Carlsson (1990) s Svenning (2003) s Carlsson (1990) s Svenning (2003) s Carlsson (1990) s.84, Björklund & Paulsson (2003) s.67 8

15 2.4.3 Vår datainsamling Gruppen valde att använda sig av både primärdata och sekundärdata. Insamling av primärdata utfördes genom ostrukturerade intervjuer med representanter på företag X. Genom att uppgiftslämnaren fick största möjliga svarsutrymme kunde en tydlig helhetsbild av fenomenet och dess omgivning skapas. Detta var viktigt eftersom problemet var komplext och krävde att hänsyn togs till många olika aspekter. Sekundärdata insamlades genom dokument från företag X och litteratur inom relevanta områden. 2.5 Undersökningsmetod Fallstudie Syftet med en fallstudie är vanligtvis att studera förändringar och processer. Metoden innebär en undersökning av en mindre population då man utgår från ett helhetsperspektiv och försöker att få så mycket information som möjligt. 43 Fallstudien vill ge en djupare förståelse samt möjlighet till analys och genomförs vanligen i populationens egen miljö Surveyundersökning Surveyundersökning grundas på ett representativt urval och är en beskrivande eller förklarande undersökning 45. Varje del av populationen skall ha en känd sannolikhet för att komma med i urvalet som är större än noll 46. Undersökningen görs på en större avgränsad population och med hjälp av enkät eller intervju Experiment Experiment bygger på antagandet om ett samband mellan variabler. Medan orsaksvariabler varieras systematiskt mäts resultatet på effektvariabler. 48 Principen för en experimentundersökning är att så mycket som möjligt skall hållas under kontroll. Uppläggningen av experimentundersökningen kan variera beroende på möjligheten att mäta förändringar i den oberoende variabeln Patel & Tebelius (1987) s Carlström & Hagman (1995) s Svenning (2003) s Dahmström (2005) s Patel & Tebelius (1987) s Wallén (1996) s Svenning (2003) s.82 9

16 2.5.4 Litteraturstudier Litteraturstudie innebär att skrivet material som till exempel böcker, tidskrifter och broschyrer undersöks. Befintlig kunskap inom området kan kartläggas och teoretisk kunskap kan byggas upp Historisk analys Den grundläggande uppfattningen med historisk analys är att historien är nutiden samt att det är nödvändigt att förstå händelserna i organisationen och de historiska processer som har skapat dagens situation. Det är viktigt att kritiskt granska källorna och säkerställa att de är relevanta och tillförlitliga. Den historiska analysen av en organisation brukar innehålla kritiska händelser som till exempel större investeringar och beslutsprocessen, det vill säga metoden att lösa svåra och viktiga problem samt resultatet av olika typer av agerande i beslutsprocessen Vår undersökningsmetod Gruppen valde att göra en fallstudie eftersom problemet är av komplex art och kräver en djupare förståelse av studieobjektet och dess omgivning. För att kunna utveckla möjliga tillvägagångssätt för minskad kapitalbindning måste företagets arbetsmetoder och uppfattningar om kundservice kartläggas. Anledningen till detta är att helheten måste beaktas för att undvika suboptimeringar. 2.6 Urval Det två olika typerna av urval är icke sannolikhetsurval och sannolikhetsurval, varav det senare grundar sig på slumpmässighet. Syftet avgör vilken av typerna som väljs. Om syftet är att materialet ska ligga till grund för en framtida undersökning så räcker det med att välja några enheter som är lätta att studera igen. Men om syftet istället är att beskriva en hel population så måste enheterna karaktärisera hela populationen Sannolikhetsurval Det finns två huvudsakliga delar av sannolikhetsurval, obundet slumpmässigt och systematiskt urval. Vid obundet slumpmässigt urval har alla i populationen lika 50 Björklund & Paulsson (2003) s Lundahl & Skärvad (1999) s Holme & Solvang (1997) s

17 stor chans att komma med vilket innebär att det inte får vara 0 % eller 100 % chans till urval. Lämpligt sätt är att använda sig av lottning. Skulle det istället vara systematiskt urval så väljer man ut från en lista med jämna mellanrum, till exempel var åttonde rad. Det är då viktigt att listan inte har någon inbördes ordning då det kan ge missvisande resultat Icke sannolikhetsurval Det finns flera typer av icke sannolikhetsurval. Subjektivt urval innebär att forskaren själv väljer ut vilka enheter som ska ingå. Urvalet baseras på forskarens bedömning av vad som är typiskt för hela populationen. Självselektion går ut på att forskaren annonserar eller på liknade sätt förmedlar efterfrågan på intervjupersoner och att personerna själva väljer om de vill vara med i urvalet Vårt urval Gruppen gjorde ett subjektivt icke sannolikhetsurval eftersom forskningsområde och studieobjekt söktes simultant. Gruppen sökte efter studieobjekt i bransch X med kapitalbindningsproblem och fann genom en branschorganisation företag X. Tillsammans med företaget konkretiserades sedan ett problem som låg inom gruppens önskade område. 2.7 Sanningskriterier Vid kvalitativ forskning blir vetenskapligheten mer en fråga om etik än verifikation eftersom det är forskaren som står i fokus vid både datainsamling och analys. Genom att ange sina överväganden i forskningsprocessen och sin systematik vid insamling, sammanställning och presentation av information kan forskaren övertyga läsaren om forskningens vetenskaplighet. Sanningskriterierna tillämplighet, rimlighet, trovärdighet och samvetsgrannhet behandlar problematiken vid information i verbal form Tillämplighet Eftersom kvalitativ forskning syftar till att upptäcka och förstå vill forskaren ha så mångsidig information om det som studeras som möjligt. Det är därmed viktigt att 53 Hellevik (1984) s Halvorsen (1992) s Patel & Tebelius (1987) s.77 11

18 välja individer och situationer som ger omfattande information. Människor speglar verkligheten genom att de uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar. För tillämpligheten är det nödvändigt att de individer som tillfrågas ger personliga synpunkter och en förutsättning för detta är att de uppfattar problemet som betydelsefullt. För att kunna göra tolkningar är det viktigt att forskaren har en god bild av det undersökta fenomenets situation. Genom att olika tekniker för informationsinsamling används kan större tillämplighet erhållas Rimlighet Forskaren måste fråga sig om den information som erhållits stämmer överens med den komplexa verklighet som ska beskrivas. Eftersom det inte finns några absoluta kriterier att pröva kvalitativ information mot gäller det för forskaren att påvisa rimligheten i information och tolkningar genom att visa hur tolkningarna är uppbyggda på ett omfattande material och är tillämpbara i flera situationer Trovärdighet Forskaren måste kunna argumentera för att informationsinsamling och tolkningar är pålitliga och ej bygger på förutfattade meningar eller lättillgängliga slutsatser. Hur information registreras är viktigt eftersom väsentlig information går förlorad vid tolkning av en situation, vilket medför att forskaren måste förlita sig på sina egna intryck. Forskaren är tvungen att distansera sig från det som omedelbart sker och reflektera över detta för att kunskapen ska bli allmängiltig Samvetsgrannhet Noggrannhet och ärlighet är avgörande för forskningens kvalitet eftersom forskaren bara har sitt eget kunnande och omdöme att lita till. Kvalitativ forskning kan innebära känslomässig påverkan men forskaren ska inte pressa uppgiftslämnare på åsikter eller ställningstaganden. Samvetsgrannhet är synnerligen viktigt vid tolkningar eftersom det är helt beroende av forskaren. Även den information som inte stämmer överens med tolkningarna ska redovisas. Hur arbetet utförts och hur forskaren kommit fram till slutsatserna ska beskrivas samt olika resonemang och överväganden. Arbetets vetenskaplighet bedöms 56 Patel & Tebelius (1987) s Patel & Tebelius (1987) s Patel & Tebelius (1987) s.80 12

19 avslutningsvis utefter forskarens förmåga att presentera intresseväckande och acceptabla analyser på ett övertygande sätt Vår syn på sanningskriterier Gruppen kontrollerade trovärdigheten i framkomna tolkningar genom att låta uppgiftslämnaren granska gruppens tolkningar. Genom att gruppen i detta metodavsnitt redogör för sina utgångspunkter och tillvägagångssätt kan läsaren själv bedöma trovärdigheten. För att säkerställa arbetets tillämplighet intervjuade gruppen personer med olika kunskapsområden vid företag X. På så vis fick gruppen olika synvinklar på problemet vilket ger gruppens tolkningar högre tillämplighet. Gruppen försöker påvisa arbetets rimlighet genom att redogöra för vilket material arbetet grundar sig på och visa hur tolkningar är tillämpbara i olika situationer. Genom att beskriva hur gruppen kommit fram till sina slutsatser och redovisa information som inte stämmer överens med gruppens tolkningar vill gruppen ödmjukt påvisa arbetets samvetsgrannhet. 2.8 Generaliserbarhet Med generaliserbarhet menas huruvida resultaten från en studie kan överföras till andra situationer än studieobjektets. Sannolikheten för att resultaten ska vara överförbara är större desto mer lik situationen mellan studieobjektet och objektet resultatet ska överföras till är. Genom att i slutet av uppsatsen gå upp i abstraktionsnivå kan det generella problemet och lösningar på detta diskuteras. Detta ger en ökad generaliserbarhet då inte enbart aktören studien grundar sig på kan ta del av resultaten Vår syn på generaliserbarhet Gruppen anser att eftersom problemet är generellt kan arbetet betraktas som generaliserbart. Resultaten kan användas av tillverkande företag som vill sänka kapitalbindningen i färdigvarulager samtidigt som hänsyn tas till kundservice. 59 Patel & Tebelius (1987) s Björklund & Paulsson (2003) s

20 2.9 Analysverktyg ABC-analys ABC-analysen identifierar de viktigaste artiklarna, A, och de minst viktiga, C. Meningen är att ansträngningar ska fokuseras på det som ger mest. 61 Olika lager är inte av samma värde för ett företag och bör därför inte hanteras på samma sätt. 80/20-regeln är en tumregel som säger att 80 % av försäljningen kommer ifrån 20 % av produkterna. Fokus bör därför för ledningen i första hand vara på de få produkter som genererar merparten av försäljningen. 62 Artiklar klassificeras efter volymvärde i grupp A, B och C för att möjliggöra differentierad lagerstyrning 63. ABC-analysen är ett första steg för prioritering och differentiering av kundservice och bör kompletteras med manuella bedömningar och justeringar 64. Den stora angelägenheten för en ABC-klassificering är att ägna uppmärksamheten på de lagerförda artiklar som representerar störst årliga utgifter. Om lagernivåerna för A-artiklar kan reduceras kommer lagerinvesteringarna reduceras avsevärt. 65 Det finns inga fastställda procentsatser för hur stor andel som ska klassificeras i de olika kategorierna A, B och C men för många eller för få A-artiklar kan minska de potentiella vinsterna med klassificeringstekniken 66. Normalt innehåller grupp A endast några få artiklar medan grupp B är större och grupp C är störst. Trots det står A-artiklarna för merparten av den totala försäljningen medan C- artiklarna endast står för en liten del av försäljningen. 67 Artiklar med väldigt låg efterfrågan ökar lagerhållningskostnaderna samtidigt som lageromsättningshastigheten minskar 68. Eftersom A-artiklarna är viktigast bör de primära ansträngningarna läggas på dessa genom att reducera ledtider, orderkostnader och osäkerhet samt öka frekvenser för att öka lageromsättningshastigheten. För C-artiklar är det tillräckligt med enklare beställningsprinciper och styrtekniker för att uppnå 61 Zipkin (2000) s Murphy & Wood (2004) s Lumsden (2006) s Jonsson & Mattsson (2005) s Tersine (1994) s Murphy & Wood (2004) s Zipkin (2000) s Murphy & Wood (2004) s

21 acceptabel leveransservice till en minimal kostnad. 69 A-artiklarna förtjänar alltså mer avancerad datainsamling och modellformulering medan relativt enkla metoder kan användas för B-artiklar och ännu enklare metoder för C-artiklar 70. Eftersom A-artiklarna betyder mest värdemässigt ska kontrollen av dem vara mycket noggrann. C-artiklarna betyder i regel så lite att en årsförbrukning kan lagras utan att det spelar någon större roll för ränteförlust på lagret. C-artiklar får ej äventyra produktionen. 71 Gruppen använde sig av en ABC-analys för att genom klassificering av företag X artiklar och kunder kunna differentiera lagerstyrningen. Indelningen gjordes i båda fallen efter fakturerad volym för år Efter att ha studerat försäljningssiffror och skaffat sig en uppfattning av strukturen utarbetade gruppen klassificeringsnivåer. För artiklarna beräknades hur många batcher som behöver produceras för att möta den årliga efterfrågan. Därigenom visade det sig hur ofta artikeln behöver produceras vilket låg till grund för klassificeringen. Gruppen bestämde att lämpliga nivåer för företag X är A från produktion varje dag till en gång varannan vecka, B mer sällan än varannan vecka men oftare än var tredje månad, C produktion mer sällan än var tredje månad. Samma indelning användes för kunderna fast baserat på kundens totala beställningsvolym istället för artiklarnas efterfrågan Simulering Vid simulering manipuleras vanligen en modell av ett system för att utvärdera olika alternativ. På så vis kan effekterna av olika handlingar fastställas utan att mixtra med det faktiska systemet vilket minskar risken för att ofördelaktiga förändringar genomförs. Ledningen får genom simulering möjligheten att testa och utvärdera förslag utan att behöva löpa risken att ta det nya tillvägagångssättet i bruk och därmed utsättas för de kostnader som dyra fel orsakar. Med simulering behöver inte trial and error bli trial and catastrophe Lumsden (2006) s Zipkin (2000) s Rollof (1965) s Tersine (1994) s

22 Simulering kan användas för att lösa såväl enkla väldefinierade problem som komplexa problem med många variabler. Utvecklandet av en simuleringsmodell kräver en grundläggande förståelse för det system som ska studeras och ett visst mått av kreativitet. 73 Datorer är en förutsättning för nyttan med simuleringstekniker. Även om många simuleringsmodeller är okomplicerade och ej innehåller avancerad matematik är det vanligt med ett stort antal variabler och ekvationer. För varje simulering krävs vanligtvis tusentals enkla beräkningar vilket gör det väl omfattande att utföra för hand. Med hjälp av datorer har simulering blivit ett viktigt verktyg eftersom det möjliggör manipulering av många variabler förknippade med ett problem i en artificiell miljö. 74 Gruppen använde sig av Microsoft Excel för att analysera data från den empiriska undersökningen vid företag X. På så vis var det möjligt att göra beräkningar för olika åtgärder för minskad kapitalbindning. Fördelen med att använda sig av detta simuleringsverktyg är att variabler snabbt kan testas. Dessutom kan data enkelt åskådliggöras på ett exakt sätt genom diagram Hantering av sekretessbelagt material från företag X Denna uppsats förutsätter att gruppen får ta del av känsligt material från företag X för att kunna beräkna möjlig kapitalbindningsreducering. Eftersom företaget inte vill lämna ut denna information till allmänheten kan inte originalsiffror för vissa variabler redovisas i uppsatsen. Därför har gruppen valt att använda sig av fiktiva siffror genom att multiplicera dessa värden med en för läsaren okänd faktor. Gruppen har tagit del av dokument över lagernivåer och faktureringsstatistik men av sekretesskäl kan dessa ej redovisas. För att skydda företaget ytterligare benämns det i uppsatsen som företag X. Av ovan nämnda anledning redovisas följaktligen inte heller namn på de personer som intervjuats under datainsamlingen. 73 Tersine (1994) s Tersine (1994) s

23 2.11 Metodsammanfattning Gruppens metodval illustreras i tabell 2.1. Tabell 2.1 Sammanfattning av metodval för kandidatuppsats. Vetenskapligt synsätt Positivistiskt med hermeneutiska inslag Vetenskapligt angreppssätt Deduktivt Forskningsmetod Kvalitativ med kvantitativa inslag Datainsamling Primärdata (intervjuer) och sekundärdata (dokument, litteratur) Undersökningsmetod Fallstudie Urval Subjektivt icke-slumpmässigt Sanningskriterier Tillämplighet, rimlighet, trovärdighet, samvetsgrannhet 2.12 Tidplan Arbetets planerade tidplan illustreras i figur 2.1. Ämnesval Inledning Metod Teori Empiri Analys och slutsats Färdigställande av uppsats Presentationsförberedelse Figur 2.1 Tidplan. Feb Mar Apr Maj Jun

24 2.13 Analysmodell Figur 2.2 nedan illustrerar en förenklad bild av gruppens tillvägagångssätt för att förflytta sig från forskningsfråga till resultat. Med utgångspunkt i forskningsfrågan söktes relevant teori som sedan användes som grund för den empiriska undersökningen. Empirin jämfördes sedan med teorin i analysen vilket ledde fram till ett resultat i form av svar på forskningsfrågan. Forskningsfråga Hur kan kapitalbindningen i företag X färdigvarulager reduceras utan att kundservicen äventyras? Teori Kapitalbindning Kundservice Variantbredd Kundorderpunkt Empiri Kapitalbindning Kundservice Variantbredd Kundorderpunkt Analys Utvärdering av olika angreppssätt för minskad kapitalbindning i färdigvarulager. Test av teori med hjälp av studieobjektets förutsättningar. Resultat Förslag på hur kapitalbindningen i företag X färdigvarulager kan reduceras och reflektion över påverkan på kundservice. Figur 2.2 Analysmodell för kandidatuppsatsen. 18

25 3 Teori I detta kapitel förklaras de för lagerstyrning grundläggande områdena kapitalbindning och kundservice. Vidare redogörs för begreppen variantbredd och kundorderpunkt som ligger till grund för resterande delar av uppsatsen. Slutligen sammanfattas teorikapitlet i en analysmodell som visar hur teorin kommer att användas för den empiriska undersökningen och analys. 3.1 Kapitalbindning och lagerhållningskostnad Kapitalbindning är en av de avgörande faktorerna för företagets lönsamhet. Då lönsamhet beräknas genom att dividera resultatet med det bundna kapitalet finns det alltså en direkt koppling mellan ett företags kapitalbindning och lönsamhet. 75 Lagerhållningskostnaden anger vad det kostar att lagerhålla produkter och uttrycks vanligen som en av företaget bestämd räntenivå. Hög lagerhållningsränta ökar vikten av att sänka lagernivån. 76 Det räcker inte med att räkna med kapitalbindningskostnaden då man vill veta vad lagret kostar för företaget. Lagerhållningskostnaden består av de tre delarna kapitalbindningskostnad, förvaringskostnad och osäkerhetskostnad. Kapitalbindningskostnaden bestäms av företagets avkastningskrav på det i lagret bundna kapitalet. Förvaringskostnaden avgörs av driftskostnader för lagret medan osäkerhetskostnaden beror på risken med lagret i form av svinn, skador och inkurans. 77 Då lagerhållningskostnaden innehåller en hel del komponenter kan lagerhållningsräntan variera från 15 % till 40 % för olika företag. Det finns till och med skrymmande artiklar med lågt värde som kan ha en lagerhållningsränta närmare 100 %. 78 Det finns bara två sätt att minska storleken på lagret och därmed sänka lagerhållningskostnaderna. Antingen genom att inflödet till eller utflödet från lagret ändras. För att åstadkomma detta krävs effektivare materialflöden och det är därför nödvändigt att finna de bakomliggande orsakerna. Det är vid lageroptimering viktigt att företaget inte missar helheten. Dels kan vinsten ätas 75 Olhager (2000) s Björnland et al. (2003) s Jonsson & Mattsson (2005) s Olhager (2000) s

26 upp av ökade tillverkningskostnader och dels riskerar företaget att kostnader uppstår på grund av sänkt servicegrad VMI VMI står för Vendor-Managed Inventory, på svenska benämnt leverantörsstyrda lager, och innebär ett partnerskap där leverantören övervakar kundens lagernivåer samt bestämmer orderkvantitet, leverans och tidpunkt. Kunden överlåter därmed kontrollen till leverantören som vanligtvis måste uppfylla ett kundservicemål. Med VMI finns det förutsättningar för att bättre förstå och hantera förhållandet mellan lagerhållningskostnad och kundservicenivå. Företag vill ha bästa möjliga kundservice och minsta möjliga lager, prioriteringen däremellan är inte enkel. En av de stora fördelarna med VMI är att olika kostnader reduceras. Utan VMI måste leverantörer i många fall leverera stora orderkvantiteter med ojämna mellanrum. Detta gör att stora lager med färdiga varor krävs för att upprätthålla hög kundservice. Med VMI minskar osäkerheten i efterfrågan vilket minskar svängningar i produktionen och därmed behovet av säkerhetslager. Kostnaderna reduceras genom att resurser i produktion och transport kan utnyttjas mer effektivt. Genom mer frekventa leveranser krävs lägre lagernivåer. Transaktionskostnader reduceras med VMI genom att leverantören ges möjlighet att samordna leveranser så att lastbilar kan fyllas istället för att behöva skickas halvfulla Kundservice Företagets kundservicestrategi påverkar både kostnader och intäkter. För att uppnå högre kundservice krävs ofta större säkerhetslager vilket ökar kostnaderna. Till en viss nivå ökar intäkterna av ökad kundservice men efter denna punkt skjuter kostnaderna i höjden medan intäkterna enbart ökar marginellt. Det är väldigt dyrt att förbättra kundservicen när företaget närmar sig 100 %. 81 Förhållandet mellan intäkter och kostnader i förhållande till kundservice illustreras i figur 3.1 nedan. 79 Mattsson (2003) s Waller et al. (1999) s Jonsson & Mattsson (2005) s

27 Kostnader och intäkter Kostnader Intäkter Maximalt täckningsbidrag Kundservice Figur 3.1 Sambandet mellan täckningsbidrag och kundservice. Källa: Jonsson & Mattsson (2005) s.122 Samtidigt som det är betydelsefullt med hög kundservice är det viktigt att kundservicen är på den nivå kunden är beredd att betala för. Att överprestera ökar kostnaderna medan kunder kan gå förlorade vid underprestation. Detta samband åskådliggörs i figur 3.2 nedan. Företaget bör identifiera vad som är viktigt för kunden och förbättra dessa kundservicedimensioner. Det är viktigt att känna till att även åtgärder som kostar lite att genomföra kan ha ett stort värde för kunden. 82 Hög Överprestation Presterad kundservice Låg Underprestation Låg Kundservicens Hög betydelse för kund Figur 3.2 Prestationsmatris för kundservice. Källa: Jonsson & Mattsson (2005) s.122 Storleken på lagret blir en avvägning av krav på leveransservice i förhållande till kostnader och kapitalbindning 83. Hur bra kontakt företaget har med sina kunder är avgörande för storleken på kapitalbindning i färdigvarulagret. Vid brister i 82 Jonsson & Mattsson (2005) s Björnland et al. (2003) s

28 informationsflödet uppstår osäkerhet och företaget behöver större säkerhetslager för att hålla samma servicenivå Kundservicemått Leveransprecision är den omfattning i vilken kunden får sin order i den tid som var utlovad, alltså leveransens rättidighet. Leveransprecision omfattar i första hand de artiklar som inte lagerhålls utan som tillverkas direkt mot kundorder och därmed får en tidsfördröjning innan de kan levereras till kund. Till låg leveransprecision räknas både för tidigt och för sent levererade order. Om en leverans är att betrakta som levererad i rätt tid eller inte är beroende av vilket tidsintervall som bestäms mellan kunden och företaget. Det kan till exempel vara en viss dag eller inom ett visst tidsintervall under en dag. Leveranssäkerhet är en annan viktig variabel i ett företag och innefattar företagets förmåga att leverera rätt kvantitet och rätt kvalitet, på rätt plats vid rätt tidpunkt. 85 Leveransflexibilitet är hur väl företaget kan anpassa sig efter förändringar i kundens önskemål för en pågående order. Förändringar kan röra kvantitet eller innehåll för en order eller leveranstidpunkt. 86. Servicegrad är förmågan att kunna leverera direkt från lager 87. Därmed finns en tydlig koppling mellan säkerhetslager och servicegrad Variantbredd Företags produktsortiment karaktäriseras med avseende på djup och bredd. Om företaget har ett djupt sortiment innebär det att produkterna kan vara varianter av ett fåtal grundtyper medan ett brett produktsortiment kännetecknas av att många av de ingående produkterna inte har mycket gemensamt. För att kunna konkurrera på marknader, med krav på att de enskilda kundernas unika behov skall tillfredsställas, krävs det att företag kan tillhandahålla många olika kvaliteter och varianter av samma produkt. Vid tillverkning av de olika varianterna mot lager medför detta problem som till exempel hög kapitalbindning samt att det kan vara svårt att undvika höga inkuranskostnader Mattsson (2002) s Jonsson & Mattsson (2005) s , Lumsden (2006) s Jonsson & Mattsson (2005) s Olhager (2000) s Lumsden (2006) s Jonsson & Mattsson (2005) s

29 3.3.1 Senareläggning av variantskapande Ett sätt att hantera de problem många varianter för med sig kan vara genom senareläggning där de ingående komponenterna lagerhålls och slutprodukten färdigställs först när kundordern inkommit. Ett annat tillvägagångssätt för att hantera variantförekomster hos standardprodukter är att genom tillförande av kundspecifika tillbehör kunna skapa olika varianter av standardprodukten. Exempelvis kan märkning och inplastning av produkten enligt kundens specifika krav senareläggas och ske precis innan utlastning. På så sätt reduceras antalet kundspecifika produktvarianter i lager med minskad kapitalbindning som följd. 90 De fem typerna av senareläggning är märkning, packning, montering, tillverkning och tid. De fyra första påverkar produktens utformning (form postponement) medan den sistnämnda enbart berör tidpunkten för leverans (time postponement). Gemensamt för de fyra förstnämnda typerna är att de sänker lagerhållningskostnaderna genom att färre varianter lagerhålls samtidigt som kostnaden för bearbetning ökar på grund av att skalfördelar inte kan utnyttjas i samma utsträckning. Vid senareläggning av montering, tillverkning och tid kan ökade kostnader för förlorad försäljning uppstå genom ökad leveranstid till kunden. Transportkostnaderna ökar vid senareläggning av tid medan de minskar vid senareläggning av packning, montering och tillverkning. 91 Senareläggning är särskilt intressant för företag som säljer produkter med högt enhetsvärde, många olika varianter eller stora efterfrågevariationer. Den viktigaste variabeln för senareläggning av utformning är produktvärde medan det för senareläggning av tid är osäkerhet i efterfrågan. Senareläggning av utformning ger lager en ökad flexibilitet genom att slutbearbetning sker mot kundorder. Denna flexibilitet kan av kunderna uppfattas som ökad service och därmed vara en konkurrensfördel Jonsson & Mattsson (2005) s Zinn & Bowersox (1988) s Zinn & Bowersox (1988) s

30 3.3.2 Standardisering Med standardisering menas att det skapas en enhetlighet med avseende på olika karakteristika som till exempel konstruktion 93. Standardiseringsprincipen är viktig vid val av förpackning och det är fördelaktigt att standardisera på ett så litet antal förpackningar som möjligt 94. Vid transporter är rationell omlastning tillsammans med stora godsflöden av samma slags lastbärare en nödvändighet 95. Det är kostsamt för företag att ha hanteringsutrustning för alla typer av lastenheter då den utnyttjas dåligt vilket ger en försämrad hanteringsekonomi. Detta är anledningen till att företag vill utforma bland annat lastbärare så att de har ett enhetligt utseende. När transportenheter skall utvecklas och användas eftersträvas så kostnadseffektiva och enkla metoder som möjligt. Om godset inte består av ett helt fragment bör det läggas i mönster så att de olika delarna fixerar varandra. I gynnsamma fall kan blockformigt gods som till exempel metalltackor sammanfogas till transportenheter under staplingsprocessen. Det understa lagret formas så att det fyller funktionen av en lastpall med distanselement under som möjliggör hantering med exempelvis gaffeltruck. Fördelarna som detta innebär är bland annat enklare dokumentation då alla lastbärare har samma utformning, utseende och hanteras på samma sätt. Produktkonstruktionen påverkar kostnader för distribution och genom ett lägre pris på sammanfogade transportenheter, jämfört med att lasta godset på lastpallar, kan dessa bli mer attraktiva för kunderna. Detta resulterar i exempelvis lägre hanteringskostnader och bättre kostnadseffektivitet Kundorderpunkt Det som skiljer tillverkning mot lager från tillverkning mot order är om tillverkningen initieras av prognoser eller av kundorder. Punkten som finns mellan tillverkning mot prognos och kundorder kallas kundorderpunkt. Kundorderpunkten är den punkt i försörjningskedjan då tillverkningsprocessen övergår från tillverkning mot prognos till tillverkning mot kundorder, det vill säga då kundordern registreras 97. Figur 3.3 nedan illustrerar var i flödet 93 Olhager (2000) s Murphy & Wood (2004) s Lumsden (2006) s Lumsden (2006) s , Lumsden (2006) s. 293,

31 kundorderpunkten finns vid tillverkning mot lager respektive tillverkning mot order. Råmaterial Komponenter Halvfärdiga Färdiga produkter produkter leverantör Leverantör kund Kund Kundorderpunkt: tillverkning mot order Kundorderpunkt: tillverkning mot lager Produktion baserad på prognoser Produktion baserad på kundorder Figur 3.3 Kundorderpunkt. Källa: Lumsden (2006) s.326, omarbetad Tillverkning mot order karaktäriseras bland annat av små produktionsvolymer och hög produktvariation 98. Tillverkningsprocessen planeras och aktiveras då kundorder inkommit och volymen i färdigvarulagret kan hållas på en minimal nivå. Under lågsäsong kan tillverkning ske mot lager för att klara den ökade efterfrågan under högsäsong. På så sätt kan tillverkningen hållas på en konstant nivå under året. 99 Tillverkning mot lager kännetecknas dels av att produkterna är helt standardiserade och lagerhålls i väntan på kundorder och dels av stora produktionsvolymer och låg produktvariation 100. Var kundorderpunkten placeras är med hänsyn till hur lång leveranstiden är från order till kund. Leveranstiden brukar vara angiven av marknaden och därmed vet företaget om de kan producera efter att orden inkommit eller om de måste producera mot lager för att snabbt kunna leverera. Det finns även ett annat alternativ, halvfabrikat, som går ut på att företaget gör produkten färdig till en viss nivå. Syftet är att produkten ska vara så klar som möjligt men fortfarande 98 Mattsson & Jonsson (2003) s Chase et al. (2006) s Mattsson & Jonsson (2003) s.41 25