KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1 (4) Landstingsstyrelsen Marie Nilsson Till landstingsstyrelsens ledamöter Till ersättare för kännedom Landstingsstyrelsen Datum Onsdag 29 mars 2017 Tid Plats Smedjan, landstingets kansli Tidplan Gruppmöten S, V och MP i Smedjan M, C, KD och L i Tången Formella punkter och informationsärenden Lunch Fortsättning från och med ärende ca Kaffe Föredragningslista 1. Godkännande av föredragningslistan 2. Val av justerare och tid för justering Pierre Edström (L) föreslås att tillsammans med ordföranden justera protokollet. Protokollet justeras den 4 april 2017 på landstingets kansli. 3. Landstingets anslag för oförutsett Rapport över landstingsstyrelsen anslag för oförutsett läggs till handlingarna. Informationsärenden till landstingsstyrelsen 4. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete Föredragning av Magnus Persson och Anders Carming, enheten för palliativ medicin avd 30, kl Redovisning av arbetet med att minska beroendet av bemanningsbolag Föredragning av Peter Rydasp, kl Redovisning av köfri vård Föredragning av Lars Mattsson, Ragnhild Holmberg och Johanna Engström, kl Information om landstingets ekonomi Föredragning på landstingsstyrelsen den 29 mars 2017 av Ingeborg Eriksson Gunnarsson, kl

2 2 Beslutsärenden till landstingsstyrelsen 8. Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. 9. Utredningsuppdrag 16/03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter Diarienummer Förslag till beslut Patientnämnden föreslår att landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter. 10. Avgångssamtal - återredovisning av följduppdrag av motion 9/2016 Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner återredovisning av uppdrag om hur komplement till befintliga avgångssamtal kan se ut. 11. Redovisning med anledning av alliansens skrivelse om barnmorskorna i länet Diarienummer Muntlig redovisning av Ragnhild Holmberg. 12. Ramverk för invånares åtkomst till journalen Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att Landstinget i Kalmar län ska följa det av Inera AB den 22 september 2016 fastställda ramverket för Journalen som e-tjänst. 13. Granskning av KLT:s intäktshantering och kontroll över biljettintäkter Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar granskningsrapporten av KLT:s intäktshantering och kontroll över biljettintäkter till protokollet. Föredragning på landstingsstyrelsen den 29 mars 2017 av Tomas Sandberg, tid 10 minuter. 14. Granskning av KLT:s interna kontroll av upphandlade tjänster Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar granskningsrapporten av KLT:s interna kontroll av upphandlade tjänster till protokollet.

3 3 15. Delegationsärenden Protokoll från landstingsstyrelsens presidiums sammanträden den 23 januari 2017, den 14 februari 2017 samt den 6 mars Anmälningsärenden till landstingsstyrelsen Inkomna protokoll Landstingsfullmäktige den 1 mars Forsknings- och utvecklingsdelegationen den 24 januari Folkhälsoutskottet den 1 februari Läkemedelskommittén den 11 januari Personaldelegationen den 14 december Landstingets revisorer den 27 januari 2017 samt den 3 mars Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen den 19 december Inkomna skrivelser (se bifogad förteckning). 17. Skrivelse från Sverigedemokraterna om revision av Bergkvarabuss verksamhet för Kalmar Länstrafik AB Diarienummer Förslag till beslut Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att ta fram svar för återrapportering till landstingsstyrelsen den 3 maj Beslutsärenden till landstingsfullmäktige 18. Årsredovisning med bokslut 2016 Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner: framlagt bokslut för landstinget år 2016 innebärande ökning av eget kapital med kronor samt ett underskott i förhållande till budget med kronor. resultatöverföring till eget kapital för Folktandvården 2016 med kronor. rapport om genomförd intern kontroll avsättning/inbetalning till Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB med kronor under genomförd omdisponering av anslag för avskrivningar och interna ränteersättningar år tilläggsbudget för 2016 års löneavtal med totalt kronor. tilläggsbudgetering för köpt vård år 2016 med totalt kronor. tilläggsbudgetering för ordnat införande av läkemedel år 2016 med kronor. utfördelning av medel för åtgärder för minskad sjukfrånvaro år 2016 med kronor. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att slutligen utforma landstingets tryckta årsredovisning.

4 4 3. Landstingsstyrelsen överlämnar årsredovisningen till revisorerna och landstingsfullmäktige. 19. Tilläggsbudget 2017 av överskott/underskott i 2016 års bokslut Diarienummer Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2017 för driftändamål avseende överskott/underskott i 2016 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. 2. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2017 för investerings-ändamål avseende överskott/underskott i 2016 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. Landstingsfullmäktige finansierar anslagen under punkt 1 och 2 genom disponering av landstingets eget kapital. 20. Motion 10/2016 Projekt för en mer jämlik elevhälsa Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 10/2016 Projekt för en mer jämlik elevhälsa med att landstingsdirektören får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla samverkan på området. 21. Motion 12/2016 om nytt arbetssätt kring PSA-tester Diarienummer Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 12/2016 om nytt arbetssätt kring PSAtester med hänvisning till Socialstyrelsens pågående arbete med att ta fram rekommendationer avseende screening med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test. 22. Verksamhetsberättelse för Kulturnämnden 2016 Diarienummer KN Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar verksamhetsberättelse för Kulturnämnden 2016 till protokollet. 23. Anmälningsärenden till landstingsfullmäktige - Motion 1/2017 En bortglömd grupp de sköldkörtelsjuka, diarienummer Motion 2/2017 Rusta primärvården för Kalmars befolkningsutveckling, diarienummer Anders Henriksson (S) ordförande

5

6

7 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Reviderad Diarienummer Landstingsstyrelsen Redovisning av uppdrag beslutade av landstingsfullmäktige i landstingsplaner för åren samt Förslag till beslut Landstingsstyrelsen noterar reviderad uppdragslista till protokollet. Bakgrund I uppdaterad förteckning (daterad den 21 mars 2017) redovisas uppdrag från landstingsplanerna för åren samt Följande uppdrag har fått nytt rapporteringsdatum: Uppdrag 16/02 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 29 mars 2017 till den 13 juni Uppdrag 16/09 Hanteras i samband med budget och plan Uppdrag 16/11 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 3 maj 2017 till den 13 juni Uppdrag 16/12 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 29 mars 2017 till den 3 maj Uppdrag 17/04 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 3 maj 2017 till den 5 september Uppdrag 17/09 Rapporteringen flyttad från landstingsstyrelsen den 3 maj 2017 till den 13 juni Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Uppdragslista daterad den 21 mars Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

8 Av landstingsfullmäktige beslutade uppdrag från landstingsplaner Diarienummer Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 16/01 En handlingsplan för arbetet med folkhälsa ska tas fram under 2016, diarienummer /02 En handlingsplan med uppföljningsbara mått som rör personer med funktionsnedsättningar ska tas fram, diarienummer /03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre tillvarata patienternas erfarenheter, diarienummer /09 Ett nytt regelverk för sjukresor tas fram under planperioden, diarienummer /11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, diarienummer /12 En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barn- och ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin ska genomföras under 2017, diarienummer /17 Erfarenheter från projektet Kultur och hälsa ska implementeras, diarienummer Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på folkhälsoutskottet den 19 april Rapporteras på landstingsstyrelsen den 3 maj Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporters på folkhälsoutskottet den 19 maj Centrala verksamheter Kanslienheten Kalmar Länstrafik Landstingsservice Centrala verksamheter Planeringsenheten Centrala verksamheter Planeringsenheten Bildnings- och kulturförvaltningen Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni 2017 Ann-Sofie Dejke Behandlas av Patientnämden inför beslut i landstingsstyrelsen Karl-Johan Bodell Karl Landergren, Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 29 mars Hanteras i samband med budget och plan Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni 2017 Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 3 maj Gull-Britt Johansson Rapporteras på folkhälsoutskottet den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder, God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Primärvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen Florence Eddyson-Hägg, Lars Mattsson, Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni 2017 Reviderad inför landstingsstyrelsen den 29 mars 2017

9 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren diarienummer /27 Utreda möjligheten att i samverkan med kommuner och näringsliv underlätta sökandet av bostad samt arbete till medflyttande, diarienummer /01 En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård, dels genom nära vård i hemmet inom primärvården, dels genom en geriatrisk mottagning och mobila geriatriska team, diarienummer /02 En plan för att utveckla vårdtjänster för bland annat patienter med kroniska sjukdomar som genom ny teknik och nya arbetssätt stödjer prevention och trygghet så nära invånaren som möjligt, diarienummer /03 En plan för att förstärka och förtydliga 1177 Vårdguiden som förstahandsvalet för den som söker råd eller kontakt med hälso- och sjukvården, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Nöjda invånare med hög livskvalitet Landstingsservice Centrala verksamheter HR-enheten Centrala verksamheter Planeringsenheten Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Centrala verksamheter Kommunikationsenheten Peter Rydasp, Jörgen Ohlsson Delrapport på landstingsstyrelsen 31 oktober Slutrapport på landstingsstyrelsen den 5 september Karl Landergren Rapporteras på sjukvårdsledningen inför landstingsstyrelsen. Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Magnus Persson Rapporteras på sjukvårdsledningen inför landstingsstyrelsen. Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Anna Strömblad Rapporteras på sjukvårdsledningen inför landstingsstyrelsen. Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september /04 En handlingsplan för att öka andelen polikliniska ingrepp vid länets sjukhus, diarienummer /05 En struktur för kunskapsstyrning för att skapa ett sammanhållet system från kunskapsstöd till uppföljning och där kedjan är tydlig från nationellt och regionalt till lokalt arbete, diarienummer /06 Utreda möjligheterna runt självvald inläggning när det gäller patienter med självskadebeteende, diarienummer /07 Utveckla metoder för att snabbare upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, diarienummer God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna God hälsa hos invånarna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Centrala verksamheter Planeringsenheten Psykiatriförvaltningen Centrala verksamheter Planeringsenheten Ragnhild Holmberg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Florence Eddyson-Hägg Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Karl Landergren Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober /08 Utreda möjligheten till förstärkt samarbete med kulturorganisationerna inom integrationsområdet, diarienummer God hälsa hos invånarna Bildnings- och kulturförvaltningen Gull-Britt Johansson Rapporteras på landstingsstyrelsen februari Reviderad inför landstingsstyrelsen den 29 mars 2017

10 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 17/09 Utarbeta förslag till förbättrad neonatalvård och utvecklad förlossningsvård i Kalmar och Västervik, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Samordnas med uppdrag 16/11 En länsövergripande utredning som bland annat omfattar lokalbehov för neonatalverksamheten på Länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus, diarienummer Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni /10 Ta fram en strategi för att dra största fördel av EU:s fonder till att stärka vården och det förebyggande arbetet, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Utvecklings- och folkhälsoenheten Magnus Persson Rapporteras på landstingsstyrelsen februari /11 I projektform undersöka om Alaskakonceptet för teambaserad primärvård går att anpassa till svenska förhållanden, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Beställarenheten Sofia Hartz Rapporteras på landstingsstyrelsen mars /12 Ta fram en plan för att höja den transkulturella kompetensen vid arbete med asylsökande, diarienummer God hälsa hos invånarna Centrala verksamheter Planeringsenheten Karl Landergren Samordnas med uppdrag 16/19 Öka kunskapen om transkulturell psykiatri och utveckla möjligheten till vård och förebyggande insatser för asylsökande med tortyrskador och posttraumatisk stress disorder, diarienummer Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni /13 Uppföljning av erbjudande om heltid, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp Rapporteras på personaldelegationen den 20 september Rapporteras på landstingsstyrelsen den 6 december /14 En plan för att minska sjukskrivningar ska tas fram som ska beakta Sveriges kommuner och landstings och fackliga organisationers avsiktsförklaring för friskare arbetsplatser, diarienummer /15 Utreda Landstingshälsans dimensionering för att bättre motsvara behoven, diarienummer En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Centrala verksamheter HR-enheten Centrala verksamheter HR-enheten Peter Rydasp Rapporteras på personaldelegationen den 10 maj Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni Peter Rydasp Rapporteras på landstingsstyrelsen den 13 juni Reviderad inför landstingsstyrelsen den 29 mars 2017

11 Handlingsplaner Inriktning Enheter Ansvariga Senaste kommentaren 17/16 Flera av länets ambulansstationer har inte ändamålsenliga lokaler. Under 2017 ska en samlad översyn ske för att kartlägga behovet, diarienummer /17 Bidrag till länets pensionärs- och funktionshinderorganisationer ska ses över, diarienummer God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Landstingsservice Jörgen Ohlsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 5 september Centrala verksamheter Ekonomienheten Ingeborg Eriksson Gunnarsson Rapporteras på landstingsstyrelsen den 31 oktober Reviderad inför landstingsstyrelsen den 29 mars 2017

12 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Patientnämnden Utredningsuppdrag 16/03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter Förslag till beslut Patientnämnden föreslår att landstingsstyrelsen godkänner slutredovisning av utredningsuppdrag 16/03 I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter. Bakgrund Landstingsfullmäktige gav i landstingsplanen Patientnämnden i uppdrag att I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter. Av slutredovisningen framgår följande. 1. Patientnämndens kansli har i samverkan med representanter från vårdförvaltningarna, tandvården, beställarenheten och utvecklingsoch folkhälsoenheten tagit fram en landstingsgemensam rutin för hantering av patientnämndsärenden. 2. Arbetsgruppen föreslår vidare att en landstingsgemensam analysgrupp inrättas samt att ett gemensamt presentationsformat mellan patientnämnd och vårdförvaltningar tas fram. Urban Oskarsson Patientnämndshandläggare Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

13 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Bilagor 1. Slutredovisning utredningsuppdrag 16/03 - I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter. 2. Arbetssätt för att ta tillvara patienters erfarenheter i vården. 3. Patientnämndsärenden landstingsgemensam rutin för hantering inom hälso- och sjukvård samt tandvård.

14 Arbetssätt för att ta tillvara patienters erfarenheter i vården Vårdförvaltningar & Patientnämnd

15 Innehåll 1 Inledning Aktiviteter Plan för framtida arbetssätt Implementering av framtida arbetssätt Bilagor Patientnämndsärenden landstingsgemensam rutin för hantering inom hälso- och sjukvård samt tandvård Bilaga Processkartläggning Bilaga 2 5

16 Arbetssätt för att ta tillvara patienters erfarenheter i vården 1 Inledning Patientnämndens uppdrag är att hjälpa och stödja patienter och anhöriga som vill framföra synpunkter och klagomål, eller som har frågor om vården i Kalmar län. Patientnämnden tar emot cirka 700 synpunkter per år. Vården i landstinget i Kalmar län möter dagligen patienter och anhöriga som har synpunkter på den vård som bedrivs. Alla synpunkter och klagomål som inkommer till vårdverksamheterna ska registreras i avvikelsesystemet LISA. Synpunkter och klagomål från patienter och anhöriga kan ge landstinget stor kunskap om hur vården fungerar och vad som kan göras bättre. Hur tar landstinget tillvara på denna feedback från sina kunder? I slutbetänkandet av Klagomålsutredningen Fråga patienten! SOU 2015:102 föreslås att patientklagomål ska bidra till vårdens utveckling. I lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska anges att nämnderna ska bidra till patientcentrering och hög patientsäkerhet i hälsooch sjukvården genom att årligen analysera inkomna klagomål och synpunkter samt uppmärksamma landstinget på riskområden och hinder för en säker och patientcentrerad vård. Vidare ska anges att landstingen ska organisera sin verksamhet på sådant sätt att slutsatserna av de analyser som nämnderna gör tas omhand och bidrar till hälso- och sjukvårdens utveckling Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fick i juli 2015 uppdrag av regeringen, Långsiktig samverkansstruktur för analys och återkoppling av klagomål, S2015/04952/FS, att tillsammans med företrädare för patientnämnder och landsting skapa en långsiktig samverkansstruktur för analys och återkoppling av klagomål. Samverkansstrukturen ska bidra till att IVO kan göra en samlad sammanställning och analys på nationell nivå av klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal och återkoppla dessa till berörda aktörer. I landstingsplanen har patientnämnden fått i uppdrag att: I samverkan med vårdförvaltningarna ska patientnämnden utveckla arbetssätt för att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter 2 Aktiviteter Patientnämndens kansli har i samverkan med vårdförvaltningarna bildat en arbetsgrupp för uppdraget. Gruppen består av nio representanter från Patientnämnd, primärvårdsförvaltning, psykiatriförvaltning, tandvårdsförvaltning, hälso- och sjukvårdsförvaltning, beställarenheten och utvecklings- och folkhälsoenheten från landstingsdirektörens stab. Konstruktiva dialoger har förts för att ta tillvara på de likheter och olikheter som förekommer gällande hantering av synpunkter och klagomål i respektive förvaltning. En processkartläggning med flödesschema (bilaga 2) har genomförts för att förtydliga ärendegången från synpunkt till avslut. 3

17 Arbetssätt för att ta tillvara patienters erfarenheter i vården 3 Plan för framtida arbetssätt För att bättre ta tillvara patienternas erfarenheter i vården har följande plan tagits fram. 1. En landstingsgemensam rutin för hantering av patientnämndsärenden har tagits fram, bilaga 1. Rutinen beskriver ansvar och roller för patientnämnd, basenhetschef, chefläkare. Den beskriver hur handläggningen av ett ärende går till och tips på hur ett svar från vården, yttrande, kan utformas. Den förtydligar att synpunkter och klagomål i vården ska registreras i LISA. Den innehåller länkar till aktuell lagstiftning, patientförsäkringen LÖF och processkartan som tagits fram. 2. En analysgrupp inrättas. Representanter från vårdförvaltningarna och patientnämnd bildar en landstingsgemensam analysgrupp som gemensamt samverkar kring respektive förvaltnings analysresultat. Den landstingsgemensamma analysen ska lämnas till sjukvårdsledningen med eventuella förslag till insatser eller åtgärder. Sjukvårdsledningen lämnar vid behov uppdrag vidare till referensgruppen för kvalitet och patientsäkerhet. Referensgruppen är rådgivande tills sjukvårdsledningen. 3. Gemensamt presentationsformat mellan patientnämnd och vårdförvaltningar. Patientnämnden har sitt sätt att registrera och kategorisera ärenden medan verksamheterna har en annan rutin i avvikelsesystemet LISA. Syftet med åtgärden är att ta fram ett gemensamt presentationsformat för analysen. Patientnämndens kansli ska tillsammans med företrädare för avvikelsehanteringsgruppen/lisa utarbeta ett gemensamt presentationsformat när analysgruppen påbörjat sitt arbete. 4 Implementering av framtida arbetssätt Arbetsgruppen föreslår att: 1. Beslut om rutin fattas av landstingsdirektören. Patientnämndens kansli, chefläkarna och avvikelsehanteringsgruppen/lisa ansvarar för att kommunicera rutinen till förvaltningarna. 2. Arbetsgruppen föreslår att Sjukvårdsledningen ansvarar för att en landstingsgemensam analysgrupp utses. Ska vara klart senast oktober Patientnämndens kansli och avvikelsehanteringsgruppen/lisa ansvarar för att, efter påbörjat arbete i analysgruppen, utarbeta ett presentationsformat. Ska vara klart

18 Arbetssätt för att ta tillvara patienters erfarenheter i vården 5 Bilagor 5.1 Patientnämndsärenden landstingsgemensam rutin för hantering inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Bilaga Processkartläggning Bilaga 2 5

19 Ärendehanteringsprocessen Phase Basenhet Chefläkare Patient nämnden Patient Politisk nämnd Ärende Brev eller telefon Registrering VSP Faktainsamling, Råd och förslag Patientönskan: Brev, telefon, avslut? Avslut Avslut eller yttrande? Yttrande Avslut Telefon Yttrande Brev från patientnämnden 1

20 Ärendehanteringsprocessen Phase Patientnämnden Basenhet Chefläkare Patient Politisk nämnd 1 Hämta information Analys (LISA) Ja Analys (NITHA) Eskaleras? Nej Lex Maria? Svar på ärende Ja Lex Maria Nej Svar på ärende OK? Ja Nej OK? 2

21 Ärendehanteringsprocessen 2 Svar på ärende Ärende avslutat Phase Patientnämnden Basenhet Chefläkare Patient Politisk nämnd

22 Datum Sida 1(4) [Arbetsplats/verksamhet/klinik] Dokumentnamn: Dokumenttyp: Version: Patientnämndsärenden landstingsgemensam rutin för hantering inom hälso- och sjukvård Rutin samt tandvård. Giltighetstid: Giltighetsområde: Utformad av: Innehållsansvarig: Dokumentansvarig: Patientnämndsärenden landstingsgemensam rutin för hantering inom hälso- och sjukvård samt tandvård Innehåll 1. Syfte och omfattning 1 2. Allmänt 2 3. Ansvar och roller Patientnämndens handläggare Basenhetschef Chefläkare 3 4. Handläggning 3 5. Referenser 4 6. Dokumentinformation 4 1. Syfte och omfattning Syftet är att inom Landstinget i Kalmar län säkerställa hanteringen av patienternas erfarenheter inom vården så att patientnämndens verksamhet bidrar till vårdens utveckling och en ökad patientsäkerhet. Rutinen omfattar all hälso- och sjukvård/tandvård samt privata vårdgivare med landstingsavtal. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Klinik/enhet/avdelning/mottagning Box XXX Postnummer och postort Besöksadress Gatuadress Ort Telefon XXXX-XXX XX Fax XXXX-XXX XX Bankgiro

23 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(4) 2. Allmänt Upplevelsen av kontakter inom vården är för patienter/närstående och vårdpersonal alltid individuell, men sann för den som är berörd och bör bemötas därefter. Enligt Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska det i varje landsting och kommun finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter. Patientnämnden är en politiskt sammansatt och fristående nämnd inom Landstinget i Kalmar län som har till uppgift att stödja, hjälpa och bidra till lösningar av de svårigheter som kan drabba patient/närstående i mötet med vården. Till sitt förfogande har nämnden ett kansli med neutrala tjänstemän som handlägger ärendena. Patientnämndens handläggare förmedlar vid behov patient/närståendes synpunkter till berörd basenhetschef eller motsvarande. Chefen ansvarar för hur synpunkterna ska kommuniceras internt samt vilken utredning och vilka åtgärder som ska vidtas. En enskild yrkesutövare ska inte på egen hand utreda händelser hen själv varit del av. Basenhetschefen ansvarar för att inom angiven tid utforma ett skriftligt svar till patientnämnden. Alla patientklagomål är att betrakta som en avvikelse och ska registreras enligt rutin i avvikelsesystemet LISA. Landstinget i Kalmar läns värdegrund ska alltid ligga som bas i hanteringen av patientnämndsärenden. Patient/närståendes synpunkter/klagomål ska hanteras kunnigt och professionellt med ansvar. Genom vårdens patientcentrerade synsätt och engagemang ska patient/närstående bemötas men öppenhet, respekt och ödmjukhet vilket påverkar förtroendet för vården. 3. Ansvar och roller 3.1 Patientnämndens handläggare ansvarar för handläggningen av ärendet och kontakten med patient/närstående samt dialog med verksamheten under hela processen. förmedlar kontakter mellan patient/närstående och verksamheter. säkerställer att yttrande inkommer från verksamheten. vidarebefordrar verksamhetens yttrande till patient/närstående. förmedlar en sammanfattande bild av inkomna ärenden till patientnämndens ledamöter samt att ärenden återkopplas till verksamheten, chefläkare, förvaltningschefer och beställarenheten. 3.2 Basenhetschef är ytterst ansvarig för att patientnämndsärenden utreds, att åtgärder vidtas och för att säkerställa att dessa har avsedd effekt.

24 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(4) ansvarar själv för att händelsen utreds genom att information från berörda medarbetare och journaldokumentation inhämtas alternativt förmedlar ärendet till berörd chef/annan för utredning. ansvarar för att andra berörda verksamheter är involverade i utredningen om det är aktuellt. utser vid behov lämpliga funktioner ex. chefsstöd/kvalitetssamordnare för administrativ hantering och förmedla ärendet till dessa. ansvarar för att i de fall patientnämnden begär skriftligt yttrande att sådant utformas och skickas till patientnämnden inom angiven tidsram. återkopplar om ärendet är muntligt både till patient/närstående och handläggare på patientnämnden. analyserar och förmedlar patientnämndens återföringar i verksamheten. tillser att aktuell patientinformation om patientnämnden finns tillgänglig i patientutrymmen. säkerställer vid vårdskada att denna är dokumenterad och att patienten är informerad både om skadan och patientförsäkringen (LÖF). 3.3 Chefläkare är vid behov rådgivare till basenhetschef och/eller handläggare. ansvarar för att bedöma om behov av ytterligare utredning är nödvändig med avseende eventuell allvarlig vårdskada. deltar vid behov vid möten med patient och/eller närstående. 4. Handläggning En personlig kontakt mellan verksamhet och patient/närstående är i regel ett bra sätt att hantera synpunkter/klagomål. Ett ärende från patientnämnden kan handläggas såväl muntligt som via en skrivelse eller genom ett möte med ansvariga inom vården. Om patient/närstående önskar kan handläggare från patientnämnden närvara vid ett sådant möte. Vid behov kan även chefläkare delta. Checklista - att beakta vid skriftliga svar Det är viktigt att beakta följande aspekter för att bidra till att återupprätta förtroendet för patienter/närstående. svaret ska vara riktat till patient/närstående och inte till patientnämnden. svaret ska formuleras på ett för patient/närstående begripligt språk.

25 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(4) inled med att beklaga händelsen som lett till patientens negativa upplevelse och be om ursäkt när så är befogat. undvik bortförklaringar eller att gå i försvar. undvik att hänvisa till andra personers/verksamheters tillkortakommanden. även om rutiner har följts är det inte säkert att de varit till gagn för den enskilda patienten och då är det viktigt att detta framgår i svaret. beskriv vilka åtgärder som planerats/vidtagits för att förhindra upprepning. skicka inte med patientens journal med svaret. visa respekt mot patient/närstående genom att skicka svaret i tid. svarstid för yttrande är tre veckor, önskas mer tid kontakta patientnämnden. 5. Referenser Dokumentnamn Patientsäkerhetslag SFS 2010:659 Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Riktlinje för avvikelsehantering Patientinformation. Patientförsäkringen LÖF Plats Navet 1177, regler och rättigheter om man inte är nöjd med vården 6. Dokumentinformation Dokumentet har upprättats av patientnämndens handläggare, Urban Oskarsson och Eva-Maria Spegel, tillsammans med representanter från landstingets förvaltningar; Lars Good chefläkare och Linda Forsman patientsäkerhetssamordnare Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Mattias Alvunger chefläkare Primärvårdsförvaltningen, Affe Linden sjukvårdsstrateg Psykiatriförvaltningen, Barbro Wignell utvecklingsstrateg, Tandvårdsförvaltningen, Magdalena Edner hälsovalsstrateg Beställarenheten samt Joachim Pettersson verksamhetsstrateg Utveckling- och folkhälsoenheten.

26 Landstinget i Kalmar län HR-enheten vid landstingsdirektörens stab TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1 (2) Referens Diarienummer Landstingsstyrelsen Avgångssamtal - återredovisning av följduppdrag av motion 9/2016 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen godkänner återredovisning av uppdrag om hur komplement till befintliga avgångssamtal kan se ut. Bakgrund Pierre Edström (L) föreslog motion 9/2016 att landstingsdirektören får i uppdrag att utforma en systematisk modell för avgångssamtalen, där de sammanställs och analyseras på central nivå för att utgöra underlag för förbättringsarbete. Vidare föreslås att resultat och analyser redovisas årligen i landstingsstyrelsen och/eller personaldelegation. Landstingsfullmäktige behandlade motionen vid sammanträdet den 1 mars 2017 och gav landstingsdirektören i uppdrag att utreda hur ett komplement till befintliga avgångssamtal kan se ut. Uppdraget ska återredovisas till landstingsstyrelsen den 29 mars Återredovisning Personal- och kompetensförsörjningsstrategin beskriver hur avgångssamtalet belyser varför en medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att identifiera eventuella förbättringsområden för den egna arbetsplatsen och landstinget i stort. Avgångssamtalet ska kompletteras med en enkät för att möjliggöra att systematiskt summera och analysera orsaker till varför våra medarbetare väljer att avsluta sin anställning. Enkäten utgör underlag för förbättringsarbete då den ger en samlad bild av vår organisation. HR-enheten vid landstingsdirektörens stab ansvarar för att följa upp avgångsenkätens resultat en gång per år och redovisa på personaldelegationen. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

27 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Katarina Nilsson HR-strateg Peter Rydasp HR-direktör Bilaga Protokollsutdrag från landstingsfullmäktige den 1 mars 2017.

28 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Sida 1 (2) Protokollsutdrag från landstingsfullmäktiges sammanträde den 1 mars Diarienummer Motion 9/2016 om att utveckla avslutningssamtalen Beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 9/2016 angående utveckla avslutningssamtalen med följande: Landstingsfullmäktige ger landstingsdirektören i uppdrag att utreda hur ett komplement till befintliga avgångssamtal kan se ut. Uppdraget ska redovisas till landstingsstyrelsen den 29 mars Bakgrund Pierre Edström (L) har i motion 9/2016 föreslagit att landstingsdirektören får i uppdrag att utforma en systematisk modell för avslutningssamtalen, där de sammanställs och analyseras på central nivå för att utgöra underlag för förbättringsarbete. Vidare föreslås att resultat och analyser redovisas årligen i landstingsstyrelsen och/eller personaldelegation. I landstingets rekryteringsprocess beskrivs vikten av att genomföra avgångssamtal med alla medarbetare som slutar att arbeta hos oss. Personaloch kompetensförsörjningsstrategin beskriver hur avgångssamtalet belyser varför en medarbetare väljer att avsluta sin anställning för att identifiera eventuella förbättringsområden för den egna arbetsplatsen och landstinget i stort. Med ett avslutningssamtal är möjligheten större att medarbetaren förblir en god ambassadör för sin arbetsplats och landstinget och i framtiden söker sig tillbaka. Motionen beskriver svårigheterna med att på ett systematiskt sätt följa upp och aggregera synpunkterna som framkommer vid avgångssamtalen då det är en dialog mellan chef och medarbetare. Även synpunkter på om samtalen alltid genomförs framförs. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

29 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2 (2) Landstingsdirektörens stab, personalenheten, har föreslagit att motionen ska besvaras med att landstingsdirektören ska få i uppdrag att utreda hur ett komplement till befintliga avgångssamtal kan se ut. --- Landstingsstyrelsen har föreslagit landstingsfullmäktige att besluta enligt redovisat förslag. Överläggning Pierre Edström (L), Yvonne Hagberg (S), Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) föreslår att landstingsfullmäktige ska bifalla landstingsstyrelsens föreslag. Landstingsfullmäktige beslutar enligt detsamma. Handlingar 1. Motion 9/2016 om att utveckla avslutningssamtalen. 2. Tjänsteskrivelse daterad den 24 oktober Landstingsstyrelsens protokoll från den 7 december 2016, 218. Ulf Nilsson (S) Ordförande Yvonne Hagberg (S) Justerare Chatrine Pålsson Ahlgren (KD) Justerare Rätt intygar: Moa Ericson Protokollsutdrag till: Personalenheten

30 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Ramverk för invånares åtkomst till Journalen Förslag till beslut Landstingsstyrelsen beslutar att Landstinget i Kalmar län ska följa det av Inera AB den 22 september 2016 fastställda ramverket för Journalen som e- tjänst. Bakgrund Inera AB har på regioner och landstings uppdrag utvecklat tjänsten Journalen, som gör det möjligt för invånare att läsa journalinformation via nätet. Invånarna når tjänsten genom säker inloggning via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Införandet av tjänsten har accelererat under de senaste åren och inom kort är samtliga landsting och regioner anslutna. Samtidigt har det visat sig att landsting och regioner gör olika val och bedömningar för vilken information som invånaren ska få del av och när informationen ska göras tillgänglig. För invånaren innebär det att tillgången till information är olika beroende på var man sökt vård. Mot den bakgrunden har Inera AB och Sveriges Kommuner och Landsting utarbetat ett förslag till gemensamt ramverk för invånares direktåtkomst till sin journalinformation. Underlag till ramverket har bland annat inhämtats genom två nationella konferenser och en workshop där samtliga landsting och regioner, ett stort antal patientorganisationer samt fyra yrkesförbund var inbjudna. Ramverket består av en målbild och gemensamma principer för hur journalinformation i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård ska göras tillgänglig för invånare. Målbilden är att alla invånare vid utgången av år 2020 har tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård, och vårdnadshavare har tillgång till barns information till det att barnet fyller 13 år. Styrelsen för Inera AB har för sin del beslutat att dels fastställa ramverket, dels rekommenderat landsting och regioner att fastställa ramverket. Därutöver beslutade Inera AB att föreslå sjukvårdsdelegationen vid Sveriges Kommuner och Landsting att rekommendera landsting och regioner att fastställa ramverket, vilket skett genom sjukvårdsdelegationens beslut den 15 december Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

31 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Anders Sandström landstingsjurist Bilagor 1. Ramverk för invånares åtkomst till journalen, fastställd av Inera AB den 22 september 2016, exklusive bilagor. 2. Landstingets gällande riktlinje gällande tillämpning av regelverket för journalen som e-tjänst.

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48 Landstinget i Kalmar län Granskning av Kalmar Länstrafiks intäktshantering och kontroll över biljettintäkter. Januari 2017

49 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Uppdrag Metod och avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Övergripande organisation och riktlinjer Riktlinjer för verksamhetsutövning Internkontroll reglemente och riktlinjer Grunder för prissättning Kartläggning av flöden och processer Dokumentstudier och intervjuer Produkter och försäljningskanaler Intäktsflöden Reskassa/Resekort Genomgång och bedömning av organisationen för intäktsredovisningen Ändamålsenlighet Tydlighet i roller och ansvar Nyckelpersoner - sårbarhet Genomgång och bedömning av förvaltningens internkontroll över intäktsprocessen Kontroller för fullständighet och riktighet Intäkters periodtillhörighet Egenutvärdering av kritiska kontrollpunkter Säkerhet i system Sammanfattande bedömningar och svar på revisionsfrågor Svar på revisionsfrågor

50 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av Kalmar länstrafiks (KLT:s) interna kontroll över sin intäktsprocess. Den uppföljande granskningen av KLT:s egna interna kontroll över sin intäktsprocess är avsedd att granska och bedöma på vilket sätt organisationen har lagt upp system och rutiner för att löpande tillförsäkra sig om att en riktig och fullständig redovisning sker av biljettintäkterna. Men också undersöka på vilket sätt organisationen själva följer upp och kontrollerar vissa kritiska moment i processen. Förutom att granskningen besvarar de frågor landstingets revisorer har fastställt så omfattar rapporten svar på och bedömningar utifrån de frågeställningar som följer av vår tillämpade metod syftande till att granska och bedöma intäktsprocessen inom en organisation. Efter genomförd granskning bedömer vi att: Intäktshanteringen inom förvaltningen är organiserad på ett ändamålsenligt sätt Styrdokumenten för den ekonomiska redovisningen av intäktsflöden är ändamålsenliga Problemområdet med sårbarhet av nyckelpersoner är vederbörligen hanterat genom en ändamålsenlig dokumenterad rutin och tillämpad funktion med Shared Service Center inom landstinget centralt för utförandet av den löpande redovisningen. Förvaltningen i allt väsentligt har en god intern kontroll av sin intäktsredovisning sett till fullständighet och riktighet. Nya ingångna avtal med utökat ansvar och incitament för trafikföretagen i form av bonus för ett ökat resande, bör kunna leda till en positiv utveckling över tid med minskad risk för ofullständighet i redovisningen av biljettintäkter. Risken för väsentliga periodiseringsfel är låg. Potential till fortsatt utveckling finns vad gäller att identifiera kritiska kontrollpunkter och moment i transaktions- och systemflöden för egenkontroller inom förvaltningen med syfte att tillgodose reglementet för internkontroll inom landstinget. Vår översiktliga uppföljning av förvaltningens användning av verksamhetskritiska system och havda dialoger med förvaltningsledningen har inte givit anledning till några väsentliga avvikelsenoteringar. Det kan noteras att KLT är en unik användare av biljettförsäljningssystemet Fara sett till länstrafiker i angränsande län. Svaren på revisionsfrågorna framgår av avsnitt 7. Baserat på vår genomförda granskning är vår sammanfattande slutsats att förvaltningen KLT har en ändamålsenlig och god intern kontroll över sin intäktshantering. 2

51 2. Inledning 2.1. Bakgrund och syfte Intäktsprocessen är ett område som ur revisionssynpunkt alltid tilldrar sig ett speciellt intresse. Kollektivtrafikens intäkter uppgår årligen till väsentliga belopp. God internkontroll i intäktsprocessen är viktig både för att säkra landstingets intäkter från kollektivtrafiken och säkerställa att debiterat pris är korrekt i förhållande till gällande riktlinjer. En effektiv och kvalitetssäkrad hantering av intäktsflödet är beroende av såväl anpassade och ändamålsenliga stödsystem som effektiva och väl genomtänkta och identifierade nyckelkontroller genom hela processen och flödet. Från dokumenterade rutiner och styrdokument ut till själva handhavandet på bussar och tåg samt i återförsäljarleden. Mot denna bakgrund har Landstingets revisorer beslutat att genomföra en granskning av KLT:s intäkthantering och kontroll av biljettintäkter Uppdrag Uppdraget avser att, med utgångspunkt från de av landstingets revisorer fastställda revisionsfrågorna, enligt nedan, granska och bedöma huruvida KLT har en tillfredsställande internkontroll över området. Är organisationen för intäktshanteringen i KLT ändamålsenlig? Finns erforderliga styrdokument? Är roller och ansvar tydliga? Förekommer gratisåkning i kollektivtrafiken? Finns beroende av nyckelpersoner? Är beroendet på en godtagbar nivå? Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan om den interna kontrollen är tillräcklig över KLT:s intäkter? 2.3. Metod och avgränsning Internkontroll är ett system och kedja av kontroller som syftar till att styra, genomföra och kontrollera verksamhetskritiska processer och administrativa stödsystem. Den uppföljande granskningen av KLT:s egna interna kontroll över sin intäktsprocess är avsedd att granska och bedöma på vilket sätt organisationen har lagt upp system och rutiner för att löpande tillförsäkra sig om att en riktig och fullständig redovisning sker av biljettintäkterna. Men också undersöka på vilket sätt organisationen själva följer upp och kontrollerar vissa kritiska moment i processen. 3

52 Vår metod för granskning och bedömning av internkontroll i intäktsprocessen baseras på följande steg: En initial övergripande karläggning av organisation, ansvar och riktlinjer. En övergripande riskbedömning tillsammans med revisionschef och landstingets ekonomiledning. Genomgång av befintlig dokumentation över processen och intervjuer med berörda personer inom KLT för att få en bild över: Samtliga transaktionsflöden för de olika intäktsströmmarna, från det att en passagerare köper en produkt, till dess att intäkten kommer KLT till godo och inkluderas i redovisningen. Systemflödet och bedömning av tillförlitligheten av att överföringar säkerställs mellan olika involverade system. Genomgång och bedömning av förvaltningens egna rutiner för att säkerställa fullständigheten och riktigheten av erhållna och redovisade intäkter: Vilka kontroller utförs löpande av organisationen för att säkra fullständighet och riktighet av intäktsflödena? Hur säkerställs att intäkterna bokförs i rätt redovisningsperiod? Har kritiska kontrollpunkter och moment i transaktions- och systemflöden identifierats av organisationen att genomföra som en del i uppfyllandet av reglementet för internkontroll? Hur är driften och säkerheten av använda IT-system för biljetthanteringen tillgodosedd? Bedömning av sårbarheten ur ett bemanningsperspektiv, är organisationen beroende av nyckelpersoner i processen etc Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisionskriterierna av: Kommunallagen Lagen om kommunal redovisning Landstingsfullmäktiges beslutade policys och riktlinjer Landstingsstyrelsens beslutade policys och riktlinjer Fastställd delegationsordning Uppdragsbeskrivningar Trafikförsörjningsprogram i Kalmar län Rekommendationer från RKR (Rådet för Kommunal Redovisning), God redovisningssed Ansvarig nämnd Landstingsstyrelsen 4

53 3. Övergripande organisation och riktlinjer Det övergripande ansvaret för en god internkontroll åvilar enligt kommunallagen landstingsstyrelsen. De ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att medel förvaltas på ett betryggande sätt. I styrelsens ansvar ingår således inte enbart att utforma organisationen så att den är rationell och effektiv den ska också vara trygg. Landstingets verksamhet är organiserad i olika förvaltningar där KLT ansvarar för kollektivtrafiken som består av linjetrafik, skolresor, närtrafik och serviceresor i form av färdtjänst och sjukresor. IT-förvaltningen stödjer landstingets verksamheter med tillgänglig IT-teknik. Förvaltningen utvecklar, underhåller och driftar landstingets gemensamma applikationer, nätverk och system. Stabsfunktionen ekonomi/kansli under landstingsdirektören har ett övergripande ansvar för ett flertal områden, däribland samordningsansvar för reglementen och styrande dokument Riktlinjer för verksamhetsutövning Den regionala kollektivtrafiken i Sverige är reglerad i lag om kollektivtrafik, (SFS 2010:1065). Landstinget är sedan 2012 regional trafikmyndighet i Kalmar län med verksamheten samlad i en trafikförvaltning inom KLT med ansvar för myndighetsutövningen av lagen. En trafikstyrelse har inrättats för att säkra politisk samverkan med och förankring ho länets kommuner. För samverkan på tjänstemannanivå, i frågor av regionalt eller delregionalt intresse, har ett trafikråd inrättats med representation från samtliga kommuner, regionförbundet och KLT. Källa: Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Riktlinjerna för KLT:s bedrivna verksamhet har sin grund och utgångspunkt i dokumentet Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Dokumentet är ett strategidokument som belyser utmaningar för framtiden, omvärldsfaktorer, visioner, avgränsningar och strategiska val, mål på lång och kort sikt, åtgärder för måluppfyllelse, ekonomiska konsekvenser som grunder för prissättning och fordonsekonomi, samt uppföljning och årliga revideringar. För att trafik och infrastruktur ska följas åt och gå åt samma håll arbetar organisationen för närvarande med målstyrningsdokumentet Strategiplan

54 Bland övriga styrdokument som berör granskningens områden återfinns: Delegationsordning och rätt att underteckna handlingar Landstingsplan och styrkort för respektive förvaltning med angivna målvärden för verksamheten Förvaltningens årliga verksamhetsplan Riktlinje för internkontroll Internkontrollplan 3.2. Internkontroll reglemente och riktlinjer Inom landstinget finns riktlinjer för internkontroll beslutade av landstingsfullmäktige med beslutsdatum Riktlinjerna tillsammans med dess tillämpningsanvisningar syftar till att säkerställa att landstingsstyrelsen och förvaltningar upprätthåller en tillfredsställande internkontroll. Detta innebär att de med rimlig grad av säkerhet ska säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer regler etc. följs. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att en god internkontroll föreligger. I detta ligger ett ansvar för att en intern kontrollorganisation upprättas inom landstinget samt att denna utvecklas utifrån landstingets kontrollbehov. Därvid ska förvaltningsövergripande regler och anvisningar upprättas. Varje förvaltning ska härefter utforma den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar. Enligt riktlinjerna skall landstingsdirektören årligen, för landstingsstyrelsens godkännande, redovisa en landstingsövergripande internkontrollplan för uppföljning av den interna kontrollen. Förvaltningschefen skall årligen redovisa en motsvarande internkontrollplan för uppföljning av den interna kontrollen inom den egna förvaltningen. Uppföljning och rapportering sker till landstingsdirektören som härefter rapporterar till styrelsen. Utifrån landstingsdirektörens uppföljningsrapporter utvärderas sedan landstingets samlade system för internkontroll Grunder för prissättning Enligt kollektivtrafiklagen ska grunderna för prissättningen av färdtjänst och riksfärdtjänst redovisas i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. Egenavgiften för en färdtjänstresa är densamma som för allmän kollektivtrafik. Avgiften följer dagens zontaxa vilken beslutas av landstinget i Kalmar län. Vid resa med riksfärdtjänst skall resenären betala en viss avgift, den så kallade egenavgiften. Avgiften sätts enligt bestämmelserna i förordningen (SFS 1993:1148) om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst. Storleken ska motsvara normala reskostnader med allmänna färdmedel och beräknas efter vägavståndet i kilometer. Resenärer under 26 år och studerande som innehar Centrala Studiestödsnämndens rabattkort eller något av Studentkårernas studentkort som Mecenat och Studentkortet betalar endast 70 procent av egenavgiften. 6

55 4. Kartläggning av flöden och processer 4.1. Dokumentstudier och intervjuer Denna kartläggning baseras dokumentstudier och genomförda intervjuer med relevant personal, på såväl stab som förvaltning. Dokumentstudierna inbegriper övergripande policydokument och av fullmäktige och styrelsen beslutade rutiner och riktlinjer. Vidare har relevant dokumentation på förvaltningen studerats för att erhålla erforderlig förståelse för grundläggande verksamhets-, styrnings-, och uppföljningssystem Produkter och försäljningskanaler KLT erbjuder olika priser och produkter för olika tillfällen. Dessa betalas med betalkort, kontanter och reskassa laddad på Resekort (för definition, se avsnitt 4.4 nedan) beroende på var produkten säljs. De produkter (resebevis) som KLT erbjuder är följande: 30-dagars reseperiod - för frekvent resande. Billigaste sättet att resa om antalet resor överstiger 25 under en 30dagars-period Duo/Familj För personer som reser i grupp 2-5 personer. Medför 10 procent billigare pris än 2 vuxenbiljetter (vid resa för 2 personer) Enkelbiljett För enstaka resor efter ordinarie taxa Övriga produkter som skol- och företagskort, resplusbiljetter och speciella sommarprodukter. De försäljningskanaler som används med bakomliggande betalningssätt är följande: Mobiltelefon - betalkort eller faktura Ombord - reskassa eller betalkort Quickomat (betalningsautomater) reskassa eller betalkort Resecentrum (fast försäljningsställe) kontant eller betalkort Serviceresor, som färdtjänst och sjukresor, betalas som regel med betalkort eller kontanter till chauffören. Betalning kan också göras med reskassa insatt hos KLT eller via faktura (sjukresa eller riksfärdtjänst) Intäktsflöden Utifrån KLT:s produkter och försäljningskanaler/betalningssätt, som framgår av avsnitten ovan, genereras ett antal olika intäktsströmmar som KLT har att hantera och redovisa. Vilka dessa är och hur var och ett hanteras och redovisas kommenteras i koncentrat nedan. Används system kommenteras vidare under avsnitt 6.4 nedan. Angivna procentsatser i rubrikerna anger respektive andel av biljettintäkter/egenavgifter för perioden januari-november Försäljning ombord (36%) - system Fara 1. Kunden köper biljett eller reskassa med a. Bank-/kontokort i. Biljettmaskinen ombord har direkt koppling till kortterminalen. Intäkten från biljettförsäljningen sätts via Babs Paylink in på KLT:s bankkonto b. KLT företagskort (endast biljett) 7

56 2. Landstingets ekonomiservice bokför dagligen insättningar av bank-/kontokortköp på balanskonto fram till månadsavstämningen. 3. Landstingets ekonomiservice gör månadsavstämning mellan redovisad biljettförsäljning och insättningar från kortköp/köp med KLT företagskort. Bokförda belopp på balanskontot ombokas mot intäkter av biljettförsäljning och balanskonto för reskassa med avdrag för köp med KLT företagskort 4. Landstingets ekonomiservice fakturerar kunden för köp av biljetter med KLT företagskort Försäljning på resecentrum/fast försäljningsställe (9%) - system Fara, Cubic (sydtaxa) och LinkOnLine 1. Kunden köper biljett eller reskassa med a. Kontanter i. beroende på avtal levereras kontanter i veckoförsäljningen till KLT via 1. egen insättning på KLT:s bankgiro 2. insättning via Loomis kontanthantering med insättning på KLT:s bankgiro b. Bank-/kontokort i. beroende på avtal levereras kortbetalning till KLT via 1. egen insättning på KLT:s bankgiro 2. registrerad försäljning i KLT:s kortterminal på försäljningsstället c. Värdebevis d. Rekvisitioner kunden har ett skrivet avtal med KLT där biljetter ställs ut på försäljningsstället utifrån inlämnade rekvisitioner e. KLT företagskort (endast biljett) 2. Landstingets ekonomiservice bokför dagligen insättningar av bank-/kontokortsköp på balanskonto fram till månadsavstämningen. Kontanter och bankgiroinsättningar bokförs veckovis (vid insättningstillfället) på balanskonto fram till månadsavstämningen. 3. Landstingets ekonomiservice gör månadsavstämning mellan redovisad försäljning i Fara biljettsystem samt övriga försäljningskanaler och insättningar från kontant- och kortköp, redovisade värdebevis, rekvisitioner och köp med KLT företagskort. Bokförda belopp på balanskontot ombokas mot intäkter av biljettförsäljning och balanskonto för reskassa med avdrag för köp med värdebevis, rekvisitioner och KLT företagskort. 4. Landstingets ekonomiservice fakturerar kunden för köp av biljetter och reskassa med rekvisitioner och KLT företagskort Försäljning av mobilbiljett (3%) - system MobiTime 1. Kunden köper biljett med mobilen. Betalning av biljetten görs antingen genom a. Fakturering från Klarna b. Debitering av bank-/kontokort via Elavon 2. Klarna sätter veckovis in försäljningsbeloppen på KLT:s bankkonto 3. Elavon sätter dagligen in försäljningsbeloppen på KLT:s bankkonto Elavon och Klarna är företag som tillhandahåller betalningslösningar Försäljning i Quickomat (2%) 1. Kunden köper biljett eller reskassa med bank-/kontokort i biljettautomaten 2. Landstingets ekonomiservice bokför dagligen insättningar av bank-/kontokortköp på balanskonto fram till månadsavstämningen. 8

57 3. Landstingets ekonomiservice gör månadsavstämning mellan redovisad biljettförsäljning och insättningar från kortköp. Bokförda belopp på balanskontot ombokas mot intäkter av biljettförsäljning och balanskonto för reskassa Egenavgifter för anropsstyrd trafik (sjukresor och färdtjänst) (25%) - system Winhast 1. Kunden betalar egenavgift kontant eller med bank-/kontokort till föraren (om inte reskassa är dragen i Winhast). 2. Vid utbetalning av entreprenadersättning görs avdrag på ersättningen med belopp motsvarande betalda egenavgifter till entreprenören Avräkning mot andra trafikhuvudmän och samtrafiken (25%) -system Fara, Cubic (sydtaxan) och LinkOnline 1. Kunden köper a. Biljett i länstrafiken Skåne, Blekinge, Kronoberg och Halland för resa över länsgräns till/från Kalmar län b. Resplus-biljett för resa över länsgräns till/från Kalmar län 2. Avräkning görs månadsvis från länstrafiken genom att redovisning skickas till KLT och Landstingets ekonomiservice via e-post. Landstingets ekonomiservice bokför detta som biljettintäkter. Terminskort och skolbiljetter Utöver ovanstående intäktsströmmars hantering förekommer ren leverans av resekort/biljett och fakturastyrd intäktsredovisning med följande hantering: 1. Skolor beställer terminskort och skolbiljetter inför och under terminerna samt återlämnar terminskort under och efter terminerna. 2. Fakturering av beställningar för och krediteringar av återlämnade kort genomförs under september och februari för innevarande och föregående termin Reskassa Reskassa för allmän kollektivtrafik Reskassa är för resenären ett sätt att på förhand betala in medel till KLT och därigenom ladda ett Resekort. Tillgodohavandet på kortet används sedan som betalning för resor. Användande av resekortet medför 20 procents rabattering per enkelbiljett. Intäktsintjäningen hos KLT sker i takt med att kortet utnyttjas. Förfarandet kommenteras vidare i avsnitt Reskassa för anropsstyrd trafik (Winhast) 1. Kunden sätter in pengar på KLT:s bankgiro och anger personnummer som OCR-referens. 2. Landstingets ekonomiservice bokför dagligen insättningar som reskassa för anropsstyrd trafik och översänder lista till KLT för insättning på kundens reskassa i Winhast. 3. Användandet av reskassan medför 20 procents rabattering av egenavgiften. Intäktsintjäningen hos KLT sker i takt med beställning av anropsstyrd trafik i Winhast. 9

58 5. Genomgång och bedömning av organisationen för intäktsredovisningen 5.1. Ändamålsenlighet Är organisationen för intäktshanteringen i KLT ändamålsenlig? Vi har i avsnitt 4.2 redogjort för de produkter och försäljningskanaler som förekommer och de intäktströmmar som dessa genererar, avsnitt 4.3. För detta involveras en stor skara intressen, system och inte minst individer. Allt detta hålls samman, planeras och övervakas på KLT under ett antal funktionsansvar som exempelvis central ekonomi och försäljning. Redovisningen av intäkterna hanteras såväl inom ekonomienheten på KLT som vid ekonomienheten vid Landstingsservice (LTS - utgör landstingets shared-service funktion för hantering av löpande bokföring). KLT:s ekonomienhet är organiserade utifrån ett övergripande ansvar för förvaltningens ekonomi och måluppföljning och kontakter med LTS i frågor gällande bokföring och avstämning. LTS hanterar i sin tur den löpande bokföringen och avstämningar av bankkonto samt avstämningar mot entreprenörer, med referens till avsnitt 4.3 ovan Vår kommentar och bedömning Enligt vår bedömning är intäktshanteringen inom förvaltningen organiserad på ett ändamålsenligt sätt Tydlighet i roller och ansvar Finns erforderliga styrdokument? Är roller och ansvar tydliggjorda? Frågeställningen hanteras och besvaras tillsammans med frågan om sårbarhet vad gäller nyckelpersoner nedan Vår kommentar och bedömning Angående styrdokument för den ekonomiska redovisningen av intäktsflöden så bedöms dessa vara ändamålsenliga, vilket vi utvecklar närmare i avsnitt 5.3 nedan 5.3. Nyckelpersoner - sårbarhet Bedömning av sårbarheten ur ett bemanningsperspektiv, är organisationen beroende av nyckelpersoner i processen? I en förvaltning som KLT:s med en så pass speciell och unik verksamhet sett ur ett samlat landstingsperspektiv så är det naturligt med förekomsten av speciella nyckel-funktioner/personer i processerna. Avgörande för frågeställningen om sårbarhet inom problemområdet är i vilken utsträckning och inom vilken tidsram organisationen får tillgång till tillgängliga ersättare. Att organisationen har väl dokumenterade rutiner och system för kritiska verksamhetsprocesser är i sammanhanget en absolut nyckelfaktor. 10

59 När det gäller redovisningen av intäktsprocessen är denna, liksom för övriga ekonomiska frågor, länkad till en person ansvarig för ekonomin, i detta fall är en ekonomichef. Under dennes ledning har ett gediget arbete lagts ner på att dokumentera flöden och rutiner för vart och ett av de intäktsflöden som förekommer i verksamheten. Dokumentationen är samlad i en manual Redovisning av intäkter Kalmar länstrafik, av vilken beskrivningarna i avsnitt 4.3 ovan utgör ett koncentrat av. Manualen utgör till sin struktur och utformning en tydlig konterings- och avstämningsinstruktion till ekonomienheten hos Landstingsservice. Att den löpande redovisningen är sidoordnad i denna funktion inom landstinget balanserar också sårbarheten samtidigt som den stärker interkontrollen inom förvaltningen. Försäljningen och därmed kontakterna med ombud och frågor gällande reklamationskrav och ersättningar, är inom förvaltningen koncentrerad till en person, underställd central ekonomi. På liknande sätt som för ekonomi finns enligt den information vi erhållit uttalade ambitioner att arbeta fram en manual som minskar sårbarheten även för detta område. Övriga eventuella nyckelroller inom förvaltningen, vid sidan av ekonomi och försäljning, har inte följts upp då de anses ligger utanför denna gransknings fokusområde Vår kommentar och bedömning Problemområdet bedöms vederbörligen hanterat genom en ändamålsenlig dokumenterad rutin och tillämpad funktion med Shared Service Center inom landstinget centralt för utförandet av den löpande redovisningen. 11

60 6. Genomgång och bedömning av förvaltningens internkontroll över intäktsprocessen I detta avsnitt reflekterar vi över vilken kontroll förvaltningen har över sin intäktsprocess. Den fråga som ingår i förutsättningarna att besvara, -förekommer gratisåkning i kollektivtrafiken, väljer vi vid genomförandet av denna granskning att tolka i ett bredare och mer djuplodande perspektiv. Vår ansats blir därför att söka svar på frågan om det inom förvaltningen bedöms finnas en ändamålsenlig internkontroll på plats för att säkerställa fullständighet i intäktsredovisningen. Att ordet gratisåkning i frågeställningen anges med citationstecken anser vi möjliggör denna gjorda modifiering. Att gratisåkning förekommer är en på förhand given realitet men där då själva orsakerna och omfattningen är det mest väsentliga att undersöka. Så vitt vi kan bedöma så är företeelsen väsentligen begränsad till chaufförer av linjebussar som av olika skäl tvingas släppa igenom resenärer utan att betalning erläggs för resan. Dessa skäl kan exempelvis utgöras av tekniska problem med biljetterminaler eller till följd av en kombination av förseningar och stora ansamlingar av resenärer vid hållplatser Kontroller för fullständighet och riktighet Vilka kontroller utförs löpande av organisationen för att säkra fullständighet och riktighet av intäktsflödena? Ekonomienheten på Landstingsservice svarar för det avstämningsarbete som löpande utförs i enlighet med de beskrivningar som av avsnitt 4.3 ovan. Vår granskning har inkluderat en uppföljning på plats ekonomienheten hos Landstingsservice med fokus på det avstämningsarbete som utförs. Enligt vår bedömning sker erforderliga avstämningar strukturerat och kontinuerligt enligt på förhand fastställda arbetsordningar och scheman av erfaren personal. Avstämningarna omfattar såväl biljettförsäljning mot terminaler och system som erhållna betalningar. Till dessa arbete tillkommer det uppföljningsarbete och övergripande analytiska kontroller som utförs av förvaltningens ekonomichef. Ett problemområde som bör observeras är när intäkter uteblir till följd av tekniska orsaker som att exempelvis biljettsystem i terminaler och automater ligger nere av en eller annan anledning. Vid ombordförsäljning kan detta exempelvis bero på att fordonet befinner sig i områden med bristfällig täckning. Eftersom fordonens biljetterminaler är direktuppkopplade mot KLT:s system kan KLT löpande och i realtid följa i vilken utsträckning man har kontakt med terminaler ombord. Enligt den statistik vi har erhållit (enligt fig. nedan) så pekar den på en stadig förbättring sedan mätningarna startade i början på 2011 till mitten av 2013, för att därefter ligga på ca procents täckning. Möjligheten att kunna följa uppkopplingen av systemen leder till frågeställningar och utredningar och därmed en god internkontroll av fullständighet. 12

61 Nämnas kan att avtalet för den nya Trafikupphandling 2017 stipulerar ansvar för trafikföretagens att tillhandahålla fungerande system med rapporteringsskyldighet för avvikelser. Denna åtgärd, tillsammans med att trafikföretagen, i och med det nya avtalet, också får ett incitament i form av bonus för ett ökat resandeantal, bedöms ytterligare bidra till en minskad risk för ofullständighet i redovisning Vår kommentar och bedömning Beaktat de naturliga problemområden som vi har kommenterat i ovanstående text, gör vi bedömningen att förvaltningen i allt väsentligt har en god intern kontroll av sin intäktsredovisning sett till fullständighet och riktighet. Nya ingångna avtal med utökat ansvar och incitament för trafikföretagen och därmed dess chaufförer bör leda till en positiv utveckling över tid och minskad risk för en ofullständig intäktsredovisning Intäkters periodtillhörighet Hur säkerställs att intäkterna bokförs i rätt redovisningsperiod? Ur ett redovisningsperspektiv är det viktigt att en intäkt redovisas till den period den tillhör och nyttjas, och för vilken kunden har erlagt betalning för. Eftersom KLT:s tjänster avser resor för en bestämd dag och till ett bestämt pris föreligger ingen faktisk svårighet att avgöra till vilken dag/period intäkten skall hänföras till. Systemen som hanterar information om resor och biljettinformation, som Fara och Cubic, genererar rapporter som ligger till grund för redovisningen av intäkter, i enlighet med beskrivningar i avsnitt 4.3 ovan. Fel kan uppstå i bokslutsperioder vid exempelvis tekniska problem i samband med överföringar från terminaler men också kan en felaktig periodisering ske till följd av hur dagsavsluten hanteras i terminalerna och när den veckovisa kontantinsättningen bokförs på landstingets konto i samband med månadsskiften. Mot bakgrund av den uppföljning och kontroller med avstämningar som löpande sker och möjligheten att förbereda för en korrekt 13

62 månadstömning i samband med exempelvis ett årsbokslut, bedöms risken för väsentliga fel gällande periodisering av intäkter som låg. När en resande laddar sitt resekort inför kommande resor eller på annat sätt erlägger en förskottsbetalning för en resa uppstår en situation som måste hanteras i den redovisningsmässiga hanteringen. Detta eftersom att det är den företagna resan i sig och inte själva betalningen som skall utgöra grund för intäktsredovisningen. KLT hanterar detta genom att bokföra erhållna inbetalningar för laddning av resekort ( Reskassa ) och andra gjorda förskottsbetalningar som skuld i balansräkningen till dess att inbetalningen/del av reskassan utnyttjas som betalning för själva resetillfället. Först i samband härmed sker intäktsredovisning som biljettintäkt i KLT:s resultaträkning. Förvaltningen ekonomiavdelning följer löpande skuldens utveckling. I diagrammet nedan visas förhållandet över tid mellan gjorda inbetalningar av köpt reskassa och användandet av densamma Vår kommentar och bedömning Enligt vår bedömning bedöms risken för väsentliga fel gällande periodisering av intäkter som låg. Förvaltningen kan och bör fundera på den frågeställning som följer av att en viss del av gjorda inbetalningar till reskassa aldrig kommer att utnyttjas. Detta kan exempelvis ske genom att resenärers resekort går förlorat på ett eller annat sätt Egenutvärdering av kritiska kontrollpunkter Har kritiska kontrollpunkter och moment i transaktions- och systemflöden identifierats av organisationen att genomföras som en del i uppfyllandet av reglementet för internkontroll? Förvaltningen har i enlighet med reglementet för intern kontroll fastställt interna kontrollplaner för såväl verksamhetsåret 2016 och Vid tiden för vår uppföljning var inte planen för 2016 genomgången och rapporterad. Den aktuella planen för 2016 inkluderar inga moment specifikt hänförbara till intäktsprocessen. För 2017 inkluderar planen kontroll av den månadsvisa rap- 14

63 portering avseende försäljningsavstämningar som utförs av ekonomiservice. Sett till uppföljning av trafikavtalen inkluderar planen för 2017 kontroller av utgående ersättningar till entreprenörer för såväl den allmänna kollektivtrafiken som den avropsstyrda Vår kommentar och bedömning Enligt vår bedömning befann sig förvaltningen inför 2016 i en något som kan beskrivas som en sökande process med syfte att göra verkstad av intentionerna med reglementet för intern kontroll. Intentionerna inför 2017 är dock en bit på väg även om potential till förbättringar/förstärkningar finns Säkerhet i system I nedanstående avsnitt sker en översiktlig genomgång av vem som ansvarar för drift och säkerhet i använda system kopplade specifikt till biljetthanteringen Hur tillgodoses driften av använda IT-system Säkerheten i driften av landstingets affärsredovisningssystem Raindance, dess tillgänglighet, behörighetsadministration och backup-rutiner hanteras och driftas av landstingets IT-avdelning, liksom den gör för landstingets övriga verksamheter och förvaltningar. Denna granskning inkluderar inte specifikt en bedömning av denna hantering. När det gäller biljettförsäljningssystemet Fara ligger driften av serversystem hos leverantören FARA ASA i Norge, reglerat i avtal. De rådande miljöfaktorerna för bussdatorer är utmanande. Hårdvaran skall förutom vibrationer även klara mycket stora temperaturvariationer. Vidare skall systemet tillgodose GPS positionering av bussen, kommunikationslösningar i glesbefolkade områden och batterilivslängd när utomhustemperaturen är långt under noll. Som vi har beskrivit i avsnitt ovan, har KLT möjlighet att följa ombord-systemen uppkoppling i realtid där nuvarande åtkomst ligger mellan procent. Noteras kan att försäljningen i buss och på tåg inte är direkt beroende av åtkomst till serversystemen utan kommunicerar vid passavslut eller när åtkomst finns. Försäljningen på fasta försäljningsställen är också beroende av serversystemen. Skulle dessa ligga nere hänvisas kunden till ombordvarande system. Quickomat är en automat där man kan köpa biljetter av olika slag och ladda sitt resekort/reskassa. Betalning sker med kontokort. Vad man kan köpa varierar mellan olika länstrafiker. Quickomaterna drivs av företaget Quickomat AB, baserat i Linköping. Leverantören agerar genom sina terminaler försäljningsombud likt fasta försäljningsställen. Även här finns beroendet av Faras serversystem. MobiTime är en komplett kollektivtrafiksguide som används av en stor andel av Sveriges länstrafiker. Systemet innehåller smarta tidtabeller, hållplatsinformation i realtid, resesökning, betalning av resa m.m. Systemet är i sin helhet levererat av Infospread Euro AB med reglering i avtal. LinkOnline är ett landsövergripande försäljningssystem för tågbiljetter och platsbokning. KLT agerar endast försäljningsombud för LinkOnline. WinHast ägs och driftas av Landstinget i Kalmar län. Driften finns reglerad i ett serviceavtal mellan IT-förvaltningen och Kalmar Länstrafik. Winhast är ett verksamhetskritiskt system eftersom det också omfattar daglig trafikplanering av den anropsstyrda trafiken. 15

64 Vår kommentar och bedömning Vår översiktliga uppföljning av förvaltningens användning av verksamhetskritiska system och havda dialoger med förvaltningsledningen har inte givit anledning till några väsentliga avvikelsenoteringar. Det kan noteras att KLT är en unik användare av biljettförsäljningssystemet Fara sett till länstrafiker i angränsande län. 16

65 7. Sammanfattande bedömningar och svar på revisionsfrågor 7.1. Svar på revisionsfrågor Revisionsfråga Svar Kommentar Är organisationen för intäktshanteringen i KLT ändamålsenlig? Ja Finns erforderliga styrdokument? Är roller och ansvar tydliga? Förekommer gratisåkning i kollektivtrafiken? Finns beroende av nyckelpersoner, är beroendet på en godtagbar nivå? Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan om den interna kontrollen är tillräcklig över KLT:s intäkter? Kalmar den 18 januari 2017 Ja Ja Ja Kan förekomma i begränsad omfattning av varierande orsaker men förvaltningen bedöms i allt väsentligt har en god intern kontroll av sin intäktsredovisning sett till fullständighet och riktighet. Nya ingångna avtal med utökat ansvar och incitament för trafikföretagen i form av bonus för ett ökat resande bör kunna leda till en positiv utveckling över tid och minskad risk för förekomsten av gratisåkning. Baserat på vår genomförda granskning är vår sammanfattande slutsats att förvaltningen KLT har en ändamålsenlig och god intern kontroll över sin intäktshantering. Granskningen har inkluderat följande områden och frågeställningar: Organisation och riktlinjer Kartläggning av produkter och försäljningskanaler Kartläggning av intäktsflöden Ändamålsenlighet i organisation Tydlighet i roller och ansvar Sårbarhet av nyckelpersoner Granskning av förvaltningens internkontroll över intäktsprocessen: - Fullständighet och riktighet - Intäkters periodtillhörighet - Egenutvärdering av kritiska kontrollpunkter - Säkerhet i system Peter Bjureberg Certifierad kommunal yrkesrevisor/auktoriserad revisor 17

66 A Landsti. 1NaTJC1r.,_. lä n Landstingets revisorer BREV Beteckning Er beteckning Landstingsstyrelsen Granskning av KL Ts interna kontroll av upphandlade tjänster. Landstingets revisorer har låtit granska förvaltningen KL Ts interna kontroll av upphandlade tjänster. Granskningen har utförts av konsulter från EY och har utgått från de revisionsfrågor som revisorerna fastställt. Granskningens syfte har varit att granska och bedöma om KL T har en tillfredsställande intern.kontroll av upphandlade tjänster. KL T genomför upphandlingar av betydande värden. Den nyligen genomförda "Trafikupphandling 2017" har ett upphandlingsvärde på ca 5 miljarder kronor för trafik i tio år. Revisorerna ville bl.a. veta om KL T har tillgång till erforderlig kompetens inom upphandlingsjuridik, avtalsskrivande osv. En annan fråga revisorerna hade var om KL T har rutiner för att följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden. Revisorerna ville också veta om det görs avstämningar mot fastställda mål för verksamheten. Slutligen avsåg granskningen om synpunkter från resenärer fångas upp på ett strukturerat sätt. Granskningen visar bl.a. att 1. KLT uppfyller de fastställda riktlinjer och särskilda krav som har antagits gällande upphandlingar inom landstingets förvaltningar. "Trafikupphandling 2017" bedöms ha organiserats på ett för upphandlingen optimalt sätt. Under hela upphandlingsprocessen har KL T biträtts av en extern affärsjurist som är specialiserad på offentlig upphandling. 2. Brukarnas behov anses väl tillgodosedda genom gediget utarbetade anbudsunderlag och i genomförda förhandlingar. 3. Upphandlingsprocessen är kvalitetssäkrad ur intern kontrollsynpunkt i samtliga steg i förberedelse/genomförande/uppföljning. 4. KL T har en ändamålsenlig kontroll av leverantörers fullgörande av ingångna avtal. 5. Det sker avstämningar mot fastställda mål och mått vilka löpande kommenteras i avgivna verksarnhetsberättelser. 6. Synpunkter från resenärer fångas upp på ett strukturerat sätt. Det sker genom kundärendesystemet RESPONS. Kundnöjdheten mäts av ett från KLT oberoende analysföretag och redovisas i förvaltningens verksarnhetsrapporter. Synpunkter från kunder tas bl.a. tillvara i KL Ts bemötandeutbildningar för frontpersonal. Den sammanfattande slutsatsen av granskningen är att KL T har en ändamålsenlig och god intern.kontroll av sina upphandlade tjänster. REVISIONSKONTORET Strömgatan 13 Box 601, KALMAR Tel Fax

67

68 Landstinget i Kalmar län Granskning av Kalmar Länstrafiks interna kontroll av upphandlade tjänster Januari 2017

69 Innehåll 1. Sammanfattning och bedömning Inledning Bakgrund och syfte Uppdrag Metod och avgränsning Revisionskriterier Ansvarig nämnd Övergripande organisation och riktlinjer Riktlinjer för verksamhetsutövning Riktlinjer för internkontroll Riktlinjer för upphandling Genomgång och bedömning av förvaltningens internkontroll över upphandlingsprocessen Ansvarsfördelning Ändamålsenlig styrning Utarbetande av kravspecifikationer Utvärdering mot kravspecifikationer Användande av juridisk kompetens IT-stöd Kvalitetssäkring Kontroll av fullgörande Målavstämning Synpunkter från resenärer Sammanfattande bedömningar på revisionsfrågor Svar på revisionsfrågor

70 1. Sammanfattning och bedömning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna genomfört en granskning av Kalmar länstrafiks (KLT:s) interna kontroll av upphandlade tjänster. Granskningens syfte har varit att granska om organisationen genomför upphandlingar i enlighet med lagen om offentlig upphandling och landstingets riktlinjer. Vidare har granskningen omfattat en utvärdering av organisationens arbetssätt för att dels fånga upp synpunkter från resenärer men också för att följa upp att leverantörer fullgör sina åtaganden i enlighet med de krav och riktlinjer som avtalats i gjord upphandling. Granskningen av KLT:s upphandlingsprocess har avgränsats till upphandlingar som avser operatörstjänster för kollektivtrafiken, eftersom dessa genererar den absoluta merparten av förvaltningens kostnadsmassa. Då Trafikupphandling 2017 helt nyligen genomförts och avslutats, är det i första hand denna upphandling som bör kunna anses vara normgivande för hur förvaltningen genomför upphandling av operatörstjänster och därmed utgöra ett representativt urval för granskning och bedömning. Trafikupphandling 2017 avser en upphandling av en beräknad volym av 400 fordon med ett upphandlingsvärde om ca 5 miljarder kronor för trafik i tio år. Som underlag för uppföljningsfasen i vår granskning används sedan tidigare gjord trafikupphandling i viss omfattning. Enligt vår bedömning; uppfyller KLT de fastställda riktlinjer och särskilda krav som har antagits gällande upphandlingar inom landstingets förvaltningar. Trafikupphandlingen 2017 bedöms härtill ha organiserats på ett för upphandlingen optimalt sätt, utnyttjar KLT sina resurser på ett ändamålsenligt sätt för styrning och uppföljning av upphandlingsprocessen, är brukarnas behov väl tillgodosedda genom gediget utarbetade anbudsunderlag och i genomförda förhandlingar, sker en ändamålsenlig användning av IT-stöd i processen, är processen kvalitetssäkrad ur intern kontrollsynpunkt i samtliga steg i förberedelse/ genomförande/uppföljning, tillämpar organisationen en ändamålsenlig kontroll av leverantörers fullgörande av ingångna avtal, sker avstämningar mot fastställda mål och mått vilka löpande kommenteras i avgivna verksamhetsberättelser, fångas synpunkter från resenärer upp på ett strukturerat sätt inom KLT. Detta sker genom kundärendesystemet RESPONS. Kundnöjdheten mäts av ett till KLT oberoende analysföretag och redovisas i relation till måltalen i förvaltningens verksamhetsrapportering. Synpunkter från kunder tas bl. a. tillvara i KLT:s bemötandeutbildningar för KLT:s frontpersonal benämnd Kunskapsresan-Tillsammans. Baserat på vår granskning av Trafikupphandling 2017, den senast genomförda och norm för närmast kommande upphandlingar, är vår sammanfattande slutsats att organisationen har en ändamålsenlig och god internkontroll över sina upphandlade tjänster. 2

71 2. Inledning 2.1. Bakgrund och syfte Upphandlingsprocessen är en fundamental process i styrningen och den administrativa hanteringen av en länstrafiks verksamhet. En ändamålsenlig och väl fungerande process för upphandling av framförallt operatörer till kollektivtrafiken har stor betydelse för verksamhetens skötsel och effektivitet av uppdraget. Det är inte bara bra kvalitet till lägsta pris som är avgörande för en lyckad upphandling utan en rad andra mål och krav som bör tillgodoses vid en upphandling. Utifrån såväl ett revisionellt-, som ett internkontrollperspektiv är det väsentligt att att granska om upphandlingar genomförs i enlighet med landstingets riktlinjer och lagen om offentlig upphandling. Likaså är det väsentligt att utvärdera om organisationen löpande granskar att leverantörers prestationer och priser följer de riktlinjer och krav som avsågs och avtalats för respektive gjord upphandling. Mot denna bakgrund har Landstingets revisorer beslutat att genomföra en granskning av KLT:s interna kontroll av upphandlade tjänster Uppdrag Uppdraget avser att, med utgångspunkt från de av landstingets revisorer fastställda revisionsfrågorna enligt nedan, granska och bedöma huruvida KLT har en tillfredsställande internkontroll över området. Har KLT tillgång till erforderlig kompetens inom upphandlingsjuridik, avtalsskrivande etc. Finns det rutiner för att följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden? Görs avstämningar mot fastställda mål för verksamheten? Fångas synpunkter från resenärer upp på ett strukturerat sätt? Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan, huruvida KLT har en tillfredsställande kontroll av upphandlade tjänster? 2.3. Metod och avgränsning Metod Internkontroll är ett system och kedja av kontroller som syftar till att styra, genomföra och kontrollera verksamhetskritiska processer och administrativa stödsystem. Den uppföljande granskningen av KLT:s egna interna kontroll över sin upphandlingsprocess är avsedd att granska och bedöma på vilket sätt organisationen har organiserat sig och lagt upp system och rutiner för att löpande tillförsäkra sig om ändamålsenlig hantering. Men också undersöka på vilket sätt organisationen själva följer upp och kontrollerar att vissa kritiska moment i processen blir granskade och bedömda. Granskningen tar sin utgångspunkt i en dokumentstudie av fastställda reglementen från landstingets fullmäktige och styrelse med vidare riktlinjer från direktion och stab till förvaltningen KLT. Fastställda riktlinjer och policys för inköp och upphandling kartläggs, studeras, prövas och 3

72 bedöms. En övergripande riskbedömning sker initialt genom intervjuer med revisionschef och relvant stabspersonal på landstinget. Utifrån nedanstående revisionskriterier granskas och bedöms sedan huruvida: Ansvarsfördelningen i upphandlingsprocessen är tydliggjord vad gäller organisation, ansvar och riktlinjer? Förvaltningen har en ändamålsenlig styrning av upphandlingsprocessen? Beställare och brukare medverkar i processen för att möjliggöra att behoven analyseras och tillgodoses genom väl utarbetade kravspecifikationer? Beställare och brukare medverkar i utvärdering av erhållna anbud gentemot utarbetade kravspecifikationer? Beställare och brukare tillsammans med erforderlig juridisk kompetens medverkar i utformning av avtal? IT-hjälpmedel används för en rationell hantering? Upphandlingsprocessen är kvalitetssäkrad ur internkontrollsynpunkt? Efter att ovanstående grundläggande granskning utförts övergår granskningen till nästa fas, uppföljningsfasen, där vi söker svar på följande frågor: Finns rutiner för att följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden? Görs avstämningar mot fastställda mål för verksamheten? Fångas synpunkter från resenärer upp på ett strukturerat sätt? Avgränsning Granskningen av upphandlingsprocessen koncentreras till de upphandlingar som avser operatörstjänster för kollektivtrafiken. Genom en uppföljning av hanteringen avseende dessa leverantörer, vilka genererar den absoluta merparten av förvaltningens kostnadsmassa, anser vi oss uppnå syftet med att pröva ändamålsenligheten i system och tillämpade rutiner vid KLT. Då Trafikupphandling 2017 helt nyligen genomförts och avslutats, är det i första hand denna upphandling som bör kunna anses vara normgivande för hur förvaltningen genomför upphandling av operatörstjänster och därmed utgöra ett representativt urval för granskning och bedömning. Trafikupphandling 2017 avser en upphandling av en beräknad volym av 400 fordon med ett upphandlingsvärde om ca 5 miljarder kronor för trafik i tio år. Som underlag för uppföljningsfasen i vår granskning används sedan tidigare gjord trafikupphandling i viss omfattning Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som används i granskningen för analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna kan hämtas från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policys och fullmäktigebeslut. Kriterier kan också ha sin grund i jämförbar praxis eller erkänd teoribildning. I denna granskning utgörs de huvudsakliga revisions-kriterierna av: Eventuella formuleringar i landstingets budget 2016 och landstingsplan, Fastställda upphandlings-rutiner/policys/riktlinjer, Fastställd delegationsordning, Uppdragsbeskrivningar, Lag om offentlig upphandling, Trafikförsörjningsprogram i Kalmar län , 4

73 2.5. Ansvarig nämnd Landstingsstyrelsen 3. Övergripande organisation och riktlinjer Det övergripande ansvaret för en god internkontroll åvilar enligt kommunallagen landstingsstyrelsen. De ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att medel förvaltas på ett betryggande sätt. I styrelsens ansvar ingår således inte enbart att utforma organisationen så att den är rationell och effektiv den ska också vara trygg. Landstingets verksamhet är organiserad i olika förvaltningar där KLT ansvarar för kollektivtrafiken som består av linjetrafik, skolresor, närtrafik och serviceresor i form av färdtjänst och sjukresor. IT-förvaltningen stödjer landstingets verksamheter med tillgänglig IT-teknik. Förvaltningen utvecklar, underhåller och driftar landstingets gemensamma applikationer, nätverk och system. Stabsfunktionen ekonomi/kansli under landstingsdirektören har ett övergripande ansvar för ett flertal områden, däribland samordningsansvar för reglementen och styrande dokument Riktlinjer för verksamhetsutövning Den regionala kollektivtrafiken i Sverige är reglerad i lag om kollektivtrafik, (SFS 2010:1065). Landstinget är sedan 2012 regional trafikmyndighet i Kalmar län med verksamheten samlad i en trafikförvaltning inom KLT med ansvar för myndighetsutövningen av lagen. En trafikstyrelse har inrättats för att säkra politisk samverkan med och förankring hos länets kommuner. För samverkan på tjänstemannanivå, i frågor av regionalt eller delregionalt intresse, har ett trafikråd inrättats med representation från samtliga kommuner, regionförbundet och KLT. Källa: Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Riktlinjerna för KLTs bedrivna verksamhet har sin grund och utgångspunkt i dokumentet Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Dokumentet är ett strategidokument som belyser utmaningar för framtiden, omvärldsfaktorer, visioner, avgränsningar och strategiska val, mål på lång och kort sikt, åtgärder för måluppfyllelse, ekonomiska konsekvenser som 5

74 grunder för prissättning och fordonsekonomi, samt uppföljning och årliga revideringar. För att trafik och infrastruktur ska följas åt och gå åt samma håll arbetar organisationen för närvarande med målstyrningsdokumentet Strategiplan Bland övriga styrdokument som berör granskningens områden återfinns: Delegationsordning och rätt att underteckna handlingar Landstingsplan och styrkort för respektive förvaltning med angivna målvärden för verksamheten Förvaltningens årliga verksamhetsplan Riktlinje för internkontroll Internkontrollplan Riktlinje för upphandling 3.2. Riktlinjer för internkontroll Inom landstinget finns riktlinjer för internkontroll beslutade av landstingsfullmäktige med beslutsdatum Riktlinjerna tillsammans med dess tillämpningsanvisningar syftar till att säkerställa att landstingsstyrelsen och förvaltningar upprätthåller en tillfredsställande internkontroll. Detta innebär att de med rimlig grad av säkerhet ska säkerställa att följande mål uppnås: Ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer regler etc. följs. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att en god internkontroll föreligger. I detta ligger ett ansvar för att en internkontrollorganisation upprättas inom landstinget samt att denna utvecklas utifrån landstingets kontrollbehov. Därvid ska förvaltningsövergripande regler och anvisningar upprättas. Varje förvaltning ska härefter utforma den egna interna kontrollen utifrån sina behov och förutsättningar. Enligt riktlinjerna skall landstingsdirektören årligen, för landstingsstyrelsens godkännande, redovisa en landstingsövergripande internkontrollplan för uppföljning av den interna kontrollen. Förvaltningschefen skall årligen redovisa en motsvarande internkontrollplan för uppföljning av den interna kontrollen inom den egna förvaltningen. Uppföljning och rapportering sker till landstingsdirektören som härefter rapporterar till styrelsen. Utifrån landstingsdirektörens uppföljningsrapporter utvärderas sedan landstingets samlade system för internkontroll Riktlinjer för upphandling Med utgångspunkt i lagen om offentlig upphandling (LOU) har riktlinjer för upphandling beslutats av landstingsdirektörens ledningsgrupp, med beslutsdatum Riktlinjerna syftar till att upphandlingar ska leda till kostnadseffektivitet och kvalitet i upphandlade tjänster, varor och entreprenader. Utöver värde och kvalitet uttrycker riktlinjerna bland annat att kravet på en miljömässig hållbar utveckling skall tillgodoses. Vidare uttrycker riktlinjerna vikten av att upphandlingsarbetet bedrivs professionellt och effektivt med god affärsetik. I detta omfattas att det är beställande verksamhets ansvar att fastställa kravnivåer på upphandlingen och en skyldighet att följa upp ingångna avtal avseende de krav som ställts upp i avtalet. 6

75 4. Genomgång och bedömning av förvaltningens internkontroll över upphandlingsprocessen I detta avsnitt granskar vi och reflekterar över ett antal elementära områden kännetecknande för en ändamålsenlig god internkontroll i upphandlingsprocessen, från hur den planeras och organiseras till på vilket sätt den följs upp och utvärderas. KLT:s process för upphandling och metodik inför framtagandet av förfrågningsunderlag har sin utgångspunkt i följande etablerade modell inom den offentliga sektorn: Krav på leverantören Krav på tjänsten Utvärdering av anbud Incitament Krav gällande uppföljning Kvalifikationskrav Skall-krav Mervärdeskrav/pris Kvalitet/ökat resande 4.1. Ansvarsfördelning Är ansvarsfördelningen i upphandlingsprocessen tydliggjord vad gäller organisation, ansvar och riktlinjer? Mot bakgrund av våra kommentarer i avsnitt 3.3 ovan, gällande landstingets fastställda riktlinjer för upphandling och det faktum att verksamheten inom KLT är helt unik med stort behov av speciell spetskompetens är det helt tydliggjort att ansvaret för upphandling av trafikföretag hamnar under KLTs ansvarsområde. Utöver värde och kvalitet uttrycker riktlinjerna bland annat att kravet på en miljömässig hållbar utveckling skall tillgodoses. Vidare uttrycker riktlinjerna vikten av att upphandlingsarbetet bedrivs professionellt och effektivt med god affärsetik. I Trafikupphandlingen 2017 kommer vissa kommuner att vara involverade i samband med depå och uppställning för långsamtankning av Biogas medan andra kommuner kommer att kunna tillhandahålla Eco-bränsle, så kallad HVO (Hydrerad Vegetabilisk Olja), allt som ett led i att kommande kollektivtrafik skall drivas 100 procent fossilfritt. Denna samverkan med andra huvudmän har skett i en nära dialog med alla inblandade under hela processen med syfte möjliggöra kommunernas planering Vår kommentar och bedömning Enligt vår bedömning uppfyller KLT de fastställda riktlinjer och särskilda krav som har antagits gällande upphandlingar inom landstingets förvaltningar. Trafikupphandlingen 2017 bedöms härtill ha organiserats på ett för upphandlingen optimalt sätt Ändamålsenlig styrning Har förvaltningen en ändamålsenlig styrning av upphandlingsprocessen? Mot bakgrund av KLTs unika verksamhetsområde styrs upphandlingen internt inom förvaltningen utifrån de områden och den spetskompetens som erfordras i det aktuella fallet. Organisationen för genomförandet av Trafikupphandlingen 2017 var organiserat enligt figuren nedan. Det bör härvid noteras att KLT inom juridiken bistods med extern spetskompetens, vilket närmare utvecklas i avsnitt nedan. Det kan också tilläggas att vissa nyckelpersoner för processen arbetade heltid med upphandlingen. 7

76 Källa:KLT Definition GIS (Geografiska InformationsSystem) Vår kommentar och bedömning Enligt vår bedömning utnyttjar KLT sina resurser på ett ändamålsenligt sätt för styrning och uppföljning av upphandlingsprocessen. Vår uppfattning grundar sig på de intervjuer som gjorts vid granskningen och den dokumentation vi erhållit Utarbetande av kravspecifikationer Medverkar beställare och brukare i processen för att möjliggöra att behoven analyseras och tillgodoses genom väl utarbetade kravspecifikationer? Uppdraget från Landstinget i Kalmar län och länets tolv kommuner avseende Trafikupphandling 2017, var att genomföra en upphandling av expressbusstrafik, landsbygdstrafik, stadstrafik, närtrafik och skoltrafik samt en viss del fordon för servicetrafik i kombination med skol- och närtrafik. Upphandlingen utarbetades utifrån fyra byggstenar: Miljöinriktning med 100 procent fossilfrihet, men där biogas ska vara huvudinriktning Personal skall ha anställning enligt kollektivavtalsliknande former Meddelarskydd skall gälla för all personal som är anställda och kör trafik enligt tilldelade kontrakt Vid byte av Trafikuppdrag som är större än fem fordon skall regler för Övertagande av personal gälla. Förutom sedvanliga utgångspunkter i bästa värdet för pengarna genomsyrades upphandlingen av framförallt två nytillkomna aspekter, sett till tidigare genomförda upphandlingar. Den ena var att tillgodose landstingets riktlinjer för en miljömässigt hållbar utveckling men också att ge trafikföretagen ett incitament för ett ökat resandeantal. Möjlighet för erhållande av bonusar genom tillhandahållande av god kvalitet och ökat resande. Vidare baserades kraven på fordonen utifrån högt ställda krav på erbjuden teknik och komfort för resenären. 8

77 Den avtalsmall som arbetats fram och förelåg redan i samband med anbudsförfarandet omfattar 39 sidor samt 11 bilagor. Förutom en allmän orientering och uppdragsbeskrivning, kommersiella villkor samt det som stipuleras för vad som gäller vid avvikelser, ägnas nära halva avtalet åt Trafikföretagets skyldigheter. Vid sidan av de krav som följer utifrån de fyra byggstenarna innehåller de avtalade kraven bland annat: Generella krav på punktlighet och trygghet Specifika krav på uppdrag för linjelagd trafik Specifika krav på uppdrag för skolskjuts Specifika krav på uppdrag anropsstyrd trafik, som exv. ledsagning på stationer. Krav på sekretess och tystnadsplikt Krav gällande ansvar och försäkring Förarkrav Krav på resandekvalitet Krav vid reklamationer och resegaranti, med avtalad regress på trafikföretaget Fordonskrav Teknik och kommunikation Krav på kvalitetssäkring där KLTs program för kommande kvalitetskontroller redovisas. Vad dessa omfattar kommenteras i avsnitt nedan Vår kommentar och bedömning Den gedigna planering som företagits inför utarbetandet av såväl kravspecifikation och inkluderandet av en på förhand framtagen avtalsmall, gör att vi bedömer att brukarnas behov är väl tillgodosedda i utarbetade anbudsunderlag Utvärdering mot kravspecifikationer Medverkar beställare och brukare i utvärderingen av erhållna anbud gentemot utarbetade kravspecifikationer? Trafikupphandling 2017 utvärderades som en prisupphandling där de anbud som erbjöd lägst pris för en väldefinierad och fastställd kvalitetsnivå tillsammans med uppfyllande av vissa specifika miljökrav antogs. Utrymme gavs härtill för utförare att lämna kombinationsanbud utifrån många trafikpaket inkluderande användning av flera olika trafiklösningar och fordons-klasser. Ambitionsnivåer hos trafikföretagen har klarlagts genom förhandlingar där anbudsgivarna har fått beskriva hur denne kommer att skapa kvalitet på ett antal punkter, och vilket arbete som kommer att bedrivas för att löpande åstadkomma förbättringar. Incitament finns för såväl för en upprätthållen kvalitet som för ett utökat resandeantal. Redan vid avtalens ingåenden synes det stå klart att förbättringar har uppnåtts såväl i de nya avtalen visavi trafikföretagen som för KLT:s kunder. Detta eftersom att alla trafikföretag har accepterat och godkänt samtliga förutsättningar och samtliga för uppdraget övriga bestämmelser i tecknade avtal. Enligt KLTs ledning har följande förbättringar skett i ingångna trafikavtal: 100 procent förnyelsebara bränslen Kollektivavtalsliknande villkor Övertagande av personal Incitament och bonus till trafikföretagen för god kvalitet och ökat resande Möjlighet att merutnyttja skolfordon till ny trafik Förbättringar för kunderna uppges ha uppnåtts genom: Nya fordon och ny design 9

78 Mer trafik för alla genom öppna skolskjutslinjer Bättre trafikinformation på skärmar i bussarna Hjärtstartare i alla bussar Barnstolar i regiontrafikens expressbussar WiFi i alla fordon från åtta passagerare USB-uttag vid varje dubbelsäte Vår kommentar och bedömning KLT som varande såväl upphandlare som brukare i processen har, enligt vår bedömning, på ett förtjänstfullt sätt, genom sin metodik för utvärdering av såväl kraven på leverantör som tjänst som i efterföljande förhandlingar, skapat engagemang och intresse och en framgångsrik upphandling Användande av juridisk kompetens Medverkar beställare och brukare tillsammans med erforderlig juridisk kompetens i utformning av avtal? Upphandlingsarbetet styrs utifrån lagen om offentlig upphandling (LOU). Vi kan konstatera att för den senast genomförda upphandlingen, Trafikupphandling 2017, så har KLT biträtts under hela upphandlingsprocessen av en extern affärsjurist, specialiserad på offentlig upphandling och rätt från en av Sveriges ledande affärsjuridiska advokatbyråer. Förfarandet bedöms säkerställa processen ur ett juridiskt perspektiv, alltifrån att upphandlingen initierats med beaktande av LOU till dess att avtal undertecknats med respektive trafikföretag, samt allt däremellan, inklusive upprättande av avtal och kontakter och förhandlingar med anbudsgivare. Det skall noteras att KLT tillämpat metoden med att redan vid utsändandet av anbudshandlingarna bilägga en färdig avtalsmall. Avtalsmallen har sedan gällt under hela processen utan att några modifieringar gjorts. KLT tecknade avtal med nitton trafikföretag i juni Firmatecknare för respektive upphandlat trafikföretag har förutom undertecknande av själva avtalet också undertecknat en bekräftelse med följande lydelse - Härmed bekräftar undertecknad att Trafikföretaget ovan godkänner samtliga förutsättningar såsom anbudets giltighetstid och samtliga för uppdraget övriga bestämmelser i Avtalet accepteras och godkännes. Förutsättningar för avtalstiden är klarlagd och fast under tio år, utan möjlighet till option om förlängning Vår kommentar och bedömning Upphandlingen har genomförts utan överklaganden. Upphandlingsprocessen och det sätt på vilket avtal förhandlats och tecknats, bör kunna leda till en bekymmerslös avtalsperiod framgent. Enligt uppgift kommer tillvägagångssättet för denna upphandling att vara normbildande för kommande upphandlingar. Den för KLT närmast förestående är anropsstyrd trafik (sjukoch färdtjänst), omfattande cirka 300 taxifordon, med krav på fossilfri bränsleanvändning och trafik start Vad gäller tågtrafiken, Öresunds- och Krösatågen, deltar KLT i sedan tidigare etablerade arbetsgrupper tillsammans med för trafiken övriga berörda län, inför en kommande upphandling

79 4.6. IT-stöd Används IT-stöd för en rationell hantering? IT-stöd används i betydande omfattning såväl för internt bruk i form av administrativa verktyg och i diverse uppföljningssystem som ligger till grund för diverse kravspecifikationer etc. som för själva upphandlingen. KLT använder sig av ett modernt upphandlingsverktyg för både upphandlaren som för anbudsgivaren. Systemet hanterar hela kedjan, alltifrån annonsering och publicering av upphandlingsinformation till anbudsinlämning. KLT har vidare visat prov på rationell flexibilitet genom utveckling av särskilt utvärderingssystem. Detta som hjälpmedel för att utvärdera mest fördelaktiga anbud utifrån en mycket stor mängd linjer och kombinationer vid den senast genomförda upphandlingen Vår kommentar och bedömning Organisationen bedöms besitta en bred och djup kunskap om informationsteknologi och en ändamålsenlig användning av IT-stöd i sin upphandlingsprocess Kvalitetssäkring Är upphandlingsprocessen kvalitetssäkrad ur intern kontrollsynpunkt? Efter att ha tagit del av KLT:s upphandling av Trafikavtal 2017 kan vi konstatera att KLT genomför upphandlingen enligt LOU och dess fem grundprinciper; icke-diskriminering, likabehandling, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet, samt till den särskilda lag, LUF, som gäller försörjningstjänster, där transportsektorn inkluderas. Upphandlingen utgör en produktionsupphandling med bonusmodell där incitamenten utgörs av upprätthållande av utlovad kvalitet som medverkan i ett utökat resande. Urvalskriterierna för vinnande anbud är tydliga och klara och utgörs av lägsta pris efter försäkran om att ett antal absoluta skallkrav avseende kvalitets- och miljökrav, med utgångspunkt i landstingets trafikförsörningsprogram, kommer att tillgodoses. Som framgår av avsnitt ovan har KLT använt sig av externt juridiskt biträde under hela upphandlingsprocessen inkluderande kontinuerlig dialog gällande framtagande av upphandlingsunderlag, inklusive avtalsmall, gällande material som har inkommit och skickats ut till anbudsgivarna, samt vid efterföljande förhandlingar och avtalstecknande med trafikföretagen. Samtliga som deltagit i utredning och upphandlingsprocess har undertecknat sekretessförsäkran. Vid varje träff med anbudsgivarna har alltid en grupp på fyra personer representerande KLT varit närvarande. Härtill har varje möte med anbudsgivarna protokollförts och undertecknats av båda parter. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att upphandlingsprocessen även har kvalitetssäkrats på ett sätt som minimerar risken för oegentligheter och korruption i samband med upphandlingen. När det gäller kvalitetssäkring av att kontrakterade trafikföretag kommer att leverera kvalitet i enlighet med ingångna avtal så slår KLT an tonen gällande detta redan i den avtalsmall som inkluderades i upphandlingsunderlaget. I avtalen för Trafikupphandling 2017, under rubriken Kvalitetssäkring finns följande text återgiven: Beställaren kommer att utföra kvalitetssäkring av verksamheten genom riktade undersökningar till bland annat kunder, skolor, med flera. Beställaren mäter löpande via kund-undersökningar som kollektivtrafikbarometern (KOLBAR) och barometern för anropsstyrd trafik (AN- BARO) hur nöjda kunderna är. Svensk kollektivtrafik sammanställer resultatet i en årlig rapport vilket ger möjlighet till jämförelse med andra delar av landet. Resultatet fungerar också som 11

80 ett underlag för analys av olika faktorers drivkraft på resandet och nöjdheten med kollektivtrafiken. Uppföljning kan företas utan föregående anmälan till Trafikföretaget. Beställaren har rätt att utan förvarning själv eller genom ombud utföra kontroll av Trafikföretaget vad gäller samtliga krav i Avtalet. Avtalsbrott kommer att rapporteras till Trafikföretaget via fordonsdatabasen FRIDA eller annat system. Trafikföretaget ska återrapportera åtgärdade avtalsbrott enligt Beställarens anvisningar. Trafikföretaget ska kontinuerligt kontrollera och tillse att samtliga krav enligt Avtalet är uppfyllda vid varje tidpunkt under avtalstiden. Trafikföretaget ska hålla en fortlöpande kontakt med Beställaren för att ständigt sträva efter att förbättra verksamheten Vår kommentar och bedömning Sättet på vilket KLT organiserar sin upphandling tillgodoser enligt vår bedömning god intern kontroll i samtliga steg i processen; i förberedelse, i genomförande och i uppföljning Kontroll av fullgörande Finns rutiner för att följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden? För att följa upp att avtal sköts på ett tillfredsställande sätt har KLT två anställda kontrollanter för buss- och biltrafiken. Dessa gör både aviserade nedslag, typ kontroll av ett geografiskt områdes mönsterdjup på däcken, men också dolda nedslag för kontroll av använda fordonstyper eller framkörningstider till starthållplatser. För tågtrafiken har KLT två fordonskontrollanter som löpande har kontroll på fordonsarbeten i Linköping och Nässjö. Dessa kontrollanter har sin placering på nya vagnverkstaden i Kalmar och kommer att ha större närhet till det arbete som görs i framtiden. Verkstaden öppnade i december När det gäller rutiner för att följa upp debiterade tjänster mot ingångna avtal så byggs utövad trafik upp i REBUS trafikplaneringsverktyg. Planeringen delges trafikföretagen varefter KLT:s trafikledning dagligen följer upp hur trafikföretagen sköter sin respektive trafik. Om tur i trafiken ställs in eller annan avvikelse sker noteras detta varefter trafikföretagen debiteras viten månadsvis för ej utförd trafik. En uppföljning över statistiken över viten visavi entreprenörer, utifrån bestämmelserna i avtal Linjetrafik 2008, utvisar att totalt 5,6 miljoner kronor har debiterats buss- och taxi-företag avseende främst inställda turer och fel fordonsklass under Utdebiterade viten utgår inte till följd av havda reklamationsärenden från kund. Däremot sker en vidarefakturering till trafikföretagen för de ersättningar KLT har kompenserat resenärerna med avseende resenärernas havda merkostnader till följd av utebliven/försenad resa. Hur synpunkter från resenärer följs upp och hanteras kommenteras i avsnitt nedan Vår kommentar och bedömning Förvaltningen bedöms ha ändamålsenliga rutiner på plats för att löpande följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden. Viten utgår i enlighet med avtal och konstaterade avvikelser. 12

81 4.9. Målavstämning Görs avstämningar mot fastställda mål för verksamheten? Riktlinjerna för KLTs bedrivna verksamhet har sin grund och utgångspunkt i dokumentet Trafikförsörjningsprogram för Kalmar län Dokumentet är ett strategidokument som belyser utmaningar för framtiden, omvärldsfaktorer, visioner, avgränsningar och strategiska val, mål på lång och kort sikt, åtgärder för måluppfyllelse, ekonomiska konsekvenser som grunder för prissättning och fordonsekonomi, samt uppföljning och årliga revideringar. Målen för verksamheten finns, i likhet med övriga förvaltningar inom landstinget, angivna som mätbara målvärden i landstingets samlade styrkort. För KLTs del handlar dessa om angivna målvärden för ett årligt ökat resande med kollektivtrafik och kundnöjdhet, men också att utvecklingsplaner skall följas med ett ökat lärande. Vidare finns angivna mål för energianvändning per fordonskilometer och att handläggningstider för myndighetsutövning (t.ex. färdtjänstansökan) skall vara skälig. När det gäller medarbetarna finns mål och mått för att mäta om arbetsplatsen upplevs som attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande. Slutligen finns också mått angivna för en god ekonomisk hushållning Vår kommentar och bedömning Samtliga fastställda mål och mått finns intagna i förvaltningens verksamhetsplaner som i likhet med övriga förvaltningars följs upp, anlayseras och kommenteras löpande i avgivna verksamhetsberättelser Synpunkter från resenärer Fångas synpunkter från resenärer upp på ett strukturerat sätt? Som del i Trafikförsörjningsprogrammet för Kalmar län , uttrycks ett antal långsiktiga mål uttryckta i procent för nöjdhet hos såväl befintliga och regelbundna kollektiv-trafikresenärer som hos allmänheten i stort. Vidare finns dylika mål uppsatta för färdtjänst-resenärer och sjukresenärer. Ett antal strategier för genomförande finns också med utgångspunkt i ett starkt kundperspektiv för verksamheten med fokus att ha nöjda resenärer som kommer tillbaka. Alla resenärer, oavsett ålder eller kroppslig funktion, skall ges en god service och en krångelfri resa där kollektivtrafiken skall vara en naturlig del i hela resan från dörr till dörr. I den nyligen avlutade Trafikupphandlingen 2017 utgör bl.a. följande ledord grundbultar, en trafik för alla, hela resan, bäst för flest, kunden framför allt. Förutom att en rad förbättringar för kunderna har byggts in i upphandlingens skallkrav kommer bonusar att utgå till trafikoperatörerna baserat på god kvalitet vid sidan om ökat resande. Detta förfarande i sig ställer krav på uppföljning av resenärernas synpunkter. Systemet RESPONS Förutom att det elementära kravet på punktlighet ständigt mäts och öppet redovisas i form av löpande och rullande punktlighetsstatistik på hemsidan, använder KLT systemet RESPONS. RESPONS är ett kundärendesystem som möter kunden på hemsidan. Kunden möts här av devisen med hjälp av dina syn-punkter kan vi göra KLT-trafiken bättre!, och vidare, om du har synpunkter på oss, vår trafik etc. kan du använda någon av nedanstående hänvisningar eller formulär. På ett strukturerat sätt ges kunden möjlighet att välja bland följande ärenden; 13

82 Fordon Hemsidan/reseplaneraren Reklam/kampanjer Trafikplanering linjesträckning Trafikplanering tidtabell Service och bemötande, buss Service och bemötande, tåg Reklamation priser och biljetter Resecentrum/stationer Hållplats Utifrån följande ärendetyper; Önskemål Klagomål Förseningsersättning Synpunkt Reklamation Beröm I formuläret finns också möjlighet att ange att man vill bli kontaktad av KLT samt lämna reseinformation. Kontaktuppgifter via brev och telefon finns också att tillgå. I interna instruktioner gällande kunddialoger står att läsa att KLT strävar efter att besvara meddelanden, kommentarer och recensioner samma eller nästkommande arbetsdag med en öppettid i kundtjänsten mellan kl. 07:00 22:00. Alla kundsynpunkter via formuläret och via brev registreras i systemet RESPONS. Systemet används av flera län i Sydsverige och driftas av företaget Forsler & Stjerna i Malmö, som dessutom ansvarar för KLT:s trafikplaneringssystem och reseplanerare. Samordning mellan reseplaneraren och RESPONS finns i formuläret, för bästa precisering av rätt avgång. KLT har en heltidsanställd medarbetare som jobbar med förseningsersättningen och KLT:s målsättning är att ärendet ska vara besvarat inom 10 dagar. Utöver denna heltids-person jobbar ca 10 personer till på KLT med specifika RESPONS-ärenden. Frekvensen av ärenden i RESPONS Under 2015 inkom knappa 6000 ärenden i RESPONS vilka ersattes med 574 Tkr, fördelat Resegaranti/Reklamationsärenden, cirka 60/40 procent. Den årliga volymen av resor med KLT färdbevis uppgår till ca 8 miljoner resor. Efter nya lagstiftningen 1 april 2016, är kundtjänstens upplevelse en viss ökning av antalet ärenden, men att ökningen inte kan anses betydande. Regelverket är tydligare och förenklat vilket gör handläggningen snabbare. Å andra sidan är de så kallade Resplus-ärendena mer svårjobbade. Resplus-ärendena berör resor utanför syd taxeområdet, t ex Kalmar-Stockholm, där flera trafikansvariga är inblandade vid en resa. Resenärerna har vidare möjligheten att kunna kommunicera med KLT på sociala medier Facebook, Twitter och Instagram. Antalet inlägg på Facebook-kontot följs inte upp antalsmässigt. Här skiftar kundernas inlägg mellan kritik, beröm, frågor, kommentarer, följdfrågor på tidigare inlägg etc. Mätning av kundnöjdhet i System KOLBAR och ANBARO KOLBAR är sedan 2001 ett kvalitetsmätnings- och kundnöjdhetssystem som driftas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Via ett kontrakterat analysföretag görs telefonintervjuer till 100 st. länsbor per månad i åldern år. Urvalet görs slumpmässigt och statistiskt representativt via postnummer-områdena inom Kalmar län. Ett tal frågor ställs om kvalitet, varumärke, resvanor etc. Samma frågor har ställts under många år, en del t o m sedan starten Analysföretaget samlar in alla intervjusvar (graderade: missnöjd 1-2, neutral 3 och nöjda 4-5) i en databas och skickar resultatet direkt till KLT. KLT själva deltar inte i analysen eller i intervjuerna. I januari 2017 kommer ett nytt analysföretag ta över och med Svensk Kollektivtrafiks goda minne ska metodiken i intervjuerna ändras, dock inte frågorna i sig. Åldersintervallet ökas till år. Antalet intervjuer kvarstår till 100 stycken per månad. 14

83 Resultatet av mätningarna tillsammans med uppföljning av måltalen för kundnöjdhet återges i KLTs löpande periodrapportering. Förändringarna är sammanställda och analyserade med redovisning av relevanta orsaker som exv. perioder av trafikstörningar, kapacitetsbrister eller prishöjningar. Det kan vara värt att notera att KLT, som ett resultat av sina analyser, konstaterar att kundnöjdheten har en tendens att minska i takt med att resandet ökar. Tolkningen som KLT presenterar att fler ovana resenärer kommer in i kollektivtrafiken och tycker till. Servicetrafikens motsvarande system ANBARO ställer ett antal kvalitetsfrågor till en resenär som nyligen gjort en resa med servicetrafiken i länet. Svensk Kollektivtrafik är även här ansvarig för systemet. Intervjuns frågor rör bokningstillfället (bemötande i telefon, tid i telefonkö m m), hämtning/lämning vid adressen, förarens agerande, fordonet och resan som helhet. Betygen från ANBARO-intervjuerna om sjukresor och färdtjänstresor ligger på procent nöjdhet. KOLLBAR:s mätningar avseende allmänhetens nöjdhet ligger på cirka 40 procent, resenärernas cirka 62 procent och för senaste KLT-resan cirka 80 procent Vår bedömning och slutsats: Ja, synpunkter från resenärer fångas upp på ett strukturerat sätt inom KLT. Detta sker genom kundärendesystemet RESPONS. Kundnöjdheten mäts av ett till KLT oberoende analysföretag och redovisas i relation till måltalen i förvaltningens verksamhets-rapportering. Synpunkter från kunder tas bl. a. tillvara i KLT:s bemötandeutbildningar för KLT:s frontpersonal benämnd Kunskapsresan-Tillsammans. 15

84 5. Sammanfattande bedömningar på revisionsfrågor 5.1. Svar på revisionsfrågor Revisionsfråga Svar Kommentar Har KLT tillgång till erforderlig kompetens inom upphandlingsjuridik, avtalsskrivande etc. Finns det rutiner för att följa upp hur leverantörerna fullgör sina åtaganden? Görs avstämningar mot fastställda mål för verksamheten? Fångas synpunkter från resenärer upp på ett strukturerat sätt? Övrigt som krävs för att besvara den övergripande revisionsfrågan, huruvida KLT har en tillfredsställande kontroll av upphandlade tjänster? Ja Ja Ja Ja Baserat på vår granskning av Trafikupphandling 2017, den senast genomförda och norm för närmast kommande upphandlingar, är vår sammanfattande slutsats att organisationen har en ändamålsenlig och god internkontroll över sina upphandlade tjänster. Granskning har inkluderat följande områden/frågeställningar: Organisation och riktlinjer Ansvarsfördelning Styrning Kravspecifikationer och utvärdering Kompetensfrågor juridik IT-stöd för processen Kvalitetssäkring Fullgörande Målavstämning Resenärers synpunkter Kalmar den 18 januari 2017 Peter Bjureberg Auktoriserad revisor/certifierad kommunal yrkesrevisor 16

85

86

87

88

89

90 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten FÖRTECKNING Datum Till Landstingsstyrelsen Sida 1 Förteckning över inkomna och avgivna skrivelser till landstingsstyrelsens sammanträde den 29 mars 2017 Inkomna skrivelser Diarienummer Minnesanteckningar från ägarrådsmöte i AB Transitio den 3 februari Meddelande från Sveriges Kommuner och Landsting Rökfritt Sverige Diarienummer /3 Svar till Landstinget i Kalmar län gällande halkskydd/broddar. Avgivna skrivelser Diarienummer Svar på Socialstyrelsens remiss med förslag om ändringar (dnr /2017). Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

91 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsstyrelsen Sida 1 (1) Diarienummer Diarienummer Skrivelse från Sverigedemokraterna om revision av Bergkvarabuss verksamhet för Kalmar Länstrafik AB Förslag till beslut Landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att ta fram svar för återrapportering till landstingsstyrelsen den 3 maj Bakgrund Claus Zaar (SD) har i skrivelse ställd till landstingsstyrelsen föreslagit att landstingsstyrelsen ska ge landstingsdirektören i uppdrag att genomföra en revision av hela Bergkvarabuss verksamhet för Kalmar Länstrafik AB. Marie Nilsson Sekreterare Bilaga Skrivelse från Claus Zaar (SD) inkommen den 20 mars Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

92

93 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(4) Datum Diarienummer Landstingsstyrelsen Årsredovisning med bokslut för 2016 Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen godkänner: framlagt bokslut för landstinget år 2016 innebärande ökning av eget kapital med kronor samt ett underskott i förhållande till budget med kronor. resultatöverföring till eget kapital för Folktandvården 2016 med kronor. rapport om genomförd intern kontroll avsättning/inbetalning till Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB med kronor under genomförd omdisponering av anslag för avskrivningar och interna ränteersättningar år tilläggsbudget för 2016 års löneavtal med totalt kronor. tilläggsbudgetering för köpt vård år 2016 med totalt kronor. tilläggsbudgetering för ordnat införande av läkemedel år 2016 med kronor. utfördelning av medel för åtgärder för minskad sjukfrånvaro år 2016 med kronor. 2. Landstingsstyrelsen uppdrar åt landstingsdirektören att slutligen utforma landstingets tryckta årsredovisning. 3. Landstingsstyrelsen överlämnar årsredovisningen till revisorerna och landstingsfullmäktige. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

94 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2(4) Bokslutet för 2016 redovisas i Årsredovisning Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs året som gått med utgångspunkt från de fyra strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. I övrigt ingår rubrikerna Landstinget i siffror, Redovisningsprinciper, Miljöredovisning, Landstingets upphandlingar, Forskning och utveckling, Företag, stiftelser och kommunalförbund, Revisionsberättelse, Politisk organisation, Administrativ organisation och Ordlista. Landstingets resultat Resultatet för 2016 visar ett överskott, d.v.s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 82 Mkr, vilket är 23 Mkr sämre än budget. Förvaltningarna visar ett sammanlagt budgetutfall på Mkr. Underskott redovisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 189 Mkr, Primärvårdsförvaltningen med 29 Mkr, Psykiatriförvaltningen med 13 Mkr, Landstingsservice med 8 Mkr samt IT-förvaltningen med 4 Mkr. Landstingsgemensamma poster för pensioner med mera samt skatteintäkter och finansnetto ger ett budgetöverskott på 183 Mkr. Vid avstämning mot balanskravet justeras resultatet med vinster vid försäljning av anläggningstillgångar samt återföring av orealiserade förluster i värdepapper och balanskravsresultatet uppgår då till 78 Mkr. Resultatöverföring Folktandvården Det ekonomiska resultatet baserad på resultatutvärdering/resultatdialog för Folktandvården redovisas under eget kapital i landstingets årsbokslut. Vid ett negativt resultat skall en åtgärdsplan upprättas för hur förvaltningen ska nå ekonomisk balans. Disponering av överskott sker genom framställan om ianspråktagande till landstingsstyrelsen. Folktandvården skall i en sådan situation planera för att använda eget kapital, d.v.s. all användning ska budgeteras så att konsekvenserna för landstingets resultat och likviditet säkras. Folktandvården får endast använda eget kapital för riktade insatser av engångskaraktär med ett tydligt ändamål. Folktandvårdens resultat har fr.o.m bokförts som en egen post under eget kapital. Resultatet för 2012 på kr är justerat för poster som avser rättelser avseende tidigare år. År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År kr kr kr kr kr kr Ackumulerat resultat är kr.

95 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 3(4) Rapportering intern kontroll 2016 Under året har granskningar skett i enlighet med den internkontrollplan som fastställts av landstingsstyrelsen. Kontrollplanen för 2016 har omfattat landstingsgemensamma kontroller inom processen kring löner och resor samt ett antal specifika kontroller per förvaltning. Resultatet av granskningen framgår av bilaga till denna skrivelse. Under 2016 gjordes två externa granskningar av den interna kontrollen vid Kalmar Länstrafik (KLT). I det ena fallet är det trafikupphandling till ett värde av fem miljarder kronor, i det andra KLT:s intäktshantering och kontroll av biljettintäkter. Det externa revisionsbolaget har utgått från ett antal frågor för att kunna besvara om den interna kontrollen är tillräcklig. I båda fallen har de kunnat konstatera att den interna kontrollen är god och ändamålsenlig. Avsättning/inbetalning till Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB Landstinget har avsatt sammanlagt 537 Mkr för kommande års utbetalningar av pensioner, framför allt utbetalningar från ansvarsförbindelsen intjänade innan Landstinget har en god likviditet och den likvida behållningen uppgår till Mkr vid utgången av år En ytterligare avsättning med 50 Mkr föreslås under år Avskrivningar och ränteersättningar I samband med bokslutet har budget för avskrivningar och interna ränteersättningar avseende inventarier justerats så att budgetbeloppen på respektive kostnadsställe överensstämmer med faktiskt bokförda värden. Primärvårdsförvaltningens verksamhet inom hälsovalet, Folktandvården, Bildnings- och kulturförvaltningen, Kalmar länstrafik och Landstingsservice ska finansiera ökade avskrivningar och internräntor inom av landstingsfullmäktige fastställd budgetram och undantas därför från tilläggsbudgetering. Tilläggsbudgeteringen har avräknats mot anslaget för kapitaltjänstkostnader under Finansiering. Tilläggsbudget för löneavtal I årsbudgeten gjordes en generell uppräkning av förvaltningarnas budgetramar motsvarande en löneökning med 2,4 procent. När löneöversynen var klar genomfördes en avstämning och denna visade på en lönekostnadsökning motsvarande 0,55 procent utöver den tidigare uppräkningen, inkluderat en särskild satsning på undersköterskor och skötare. För täckande av kostnader efter avstämningen mot 2016 års löneavtal har förvaltningarna tillförts totalt kronor ur avsatta medel för löneökningar i den finansiella resursen. Tilläggsbudget för köpt vård För täckning av merkostnader för köpt vård har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillförts medel avseende dels vissa åtgärder som inte ingår i det fasta abonnemanget vid Universitetssjukhuset i Linköping med kronor, dels abonnemangsavgift vid Skandionkliniken i Uppsala

96 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 4(4) med kronor. Sammantaget har kronor överförts från centralt anslag för köpt vård under Finansiering. Tilläggsbudget för ordnat införande av särskilt dyra läkemedel För täckande av merkostnader i enlighet med beslutad introduktionsfinansiering inom ramen för ordnat införande av läkemedel har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillförts kronor genom ianspråktagande av centralt anslag för läkemedel under Finansiering. Åtgärder för minskad sjukfrånvaro För täckning av kostnader avseende åtgärder för att minska sjukfrånvaron har förvaltningarna tillförts kronor ur centralt anslag för minskad sjukskrivning. Årsredovisning Landstingets årsredovisning utformas av informationsenheten i samarbete med landstingsdirektören och landstingdirektörens stab. Årsredovisningen grundar sig på de bilagor som finns till denna skrivelse samt verksamhetsberättelserna. Landstingsdirektören får i uppdrag att slutligen utforma landstingets årsredovisning för Ingeborg Eriksson Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilagor 1. Årsredovisning Folktandvården resultatvärdering/dialog. 3. Intern kontroll 2016.

97 1 Årsredovisning 2016

98 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2016 FOTO: KOMMUNIKATIONSENHETEN, JOHNER PRODUKTION: KOMMUNIKATIONSENHETEN 2

99 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll SAMMANFATTNING 5 LANDSTINGETS VÄRDEGRUND 6 MEDBORGARE OCH KUND 7 Bra bemötande och god service 8 Öppen dialog och invånare med inflytande 8 Ökad tillgänglighet och köfri vård 9 E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet 9 Kultur för hälsa och livskvalitet 10 Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik 10 Mål och mått 11 VERKSAMHET OCH PROCESS 13 Kontinuerlig kvalitetsutveckling 14 En mer jämlik och jämställd hälsa 14 Förbättrad folkhälsa i hela länet 15 Hälsa och trygghet för barn och unga 15 God hälsa för äldre 16 Enklare sjukskrivning 16 Rehabilitering för livskvalitet 16 Medicinsk kvalitet för framtidens hälsooch sjukvård 17 Effektivare serviceprocesser i vårdsektorn 17 En välfungerande kollektivtrafik 17 Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa 18 Regional kulturverksamhet och organisationsstöd 18 Verksamhetstal 19 Mål och mått 22 MEDARBETARE 23 Personalförsörjning för framtiden 24 Samverkan och dialog med skolor och universitet 25 Oberoende av bemanningsföretag 25 Effektivare resursutnyttjande 25 Delaktiga och engagerade medarbetare En hälsofrämjande arbetsplats 25 Mål och mått 26 EKONOMI 27 God ekonomisk hushållning 28 Omvärldsanalys 28 Finansiell analys 29 Verksamhetens resultat 32 Intern kontroll 34 Mål och mått 34 LANDSTINGET I SIFFROR 35 REDOVISNINGSPRINCIPER 52 MILJÖREDOVISNING 54 LANDSTINGETS UPPHANDLINGAR 56 FÖRETAG OCH KOMMUNALFÖRBUND 57 REVISIONSBERÄTTELSE 59 POLITISK ORGANISATION 60 ADMINISTRATIV ORGANISATION 62 ORDLISTA 64 3

100 4

101 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Tillsammans för kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Nu summerar vi 2016 och det med att ytterligare förbättra våra goda resultat när det gäller allt från kollektivtrafik till hälso- och sjukvård. Under året som gått har landstingets goda resultat utvecklats ytterligare och detta ligger naturligtvis alla engagerade och kunniga medarbetare bakom. I Sveriges Kommuner och Landstings indexrapport för 2016 placerar landstinget sig på fjärde plats av landets 21 landsting och regioner. I två av rapportens 16 olika områden, ortopedisk vård och palliativ vård, rankas landstinget som allra bäst i landet. Andra områden där vi är nära den absoluta toppen är övergripande indikatorer, patienterfarenheter, läkemedelsbehandling och stroke. Rapporten visar att Landstinget i Kalmar län erbjuder en högkvalitativ vård med toppresultat som en av Sveriges bästa hälso- och sjukvårdsorganisationer. När tidningen Dagens medicin rankar 2016 års bästa sjukhus rankas Västerviks och Oskarshamns sjukhus som bäst i sina respektive klasser. Det är lika glädjande att Västervik får utmärkelsen för första gången som att Oskarshamn nu får utmärkelsen för fjärde gången. Tidigare har man fått den 2012, 2014 och Dessutom rankas Länssjukhuset i Kalmar som fjärde bästa sjukhus i sin klass. Fler av våra verksamheter visar på goda resultat under året. Andelen resande med kollektivtrafik har ökat med 8,7 procent. På folkhögskolorna fortsätter det viktiga arbetet med integration genom etableringskurser för nyanlända, språkkurser för nyanlända med vårdkompetens och den nya satsningen Svenska från dag ett på två av länets asylboenden. Den regionala kulturverksamheten har breddats med tre nya aktörer - Boda the glass factory, Rockarkivet i Hultsfred och ett litteraturuppdrag kopplats till Vimmerby och Astrid Lindgrens Näs. Landstinget har också fortfarande Sveriges bästa sjukhusmat och mätningar visar att Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter när det gäller mat som serveras på sjukhus. Trots våra goda resultat kan vi naturligtvis inte vara nöjda utan vår strävan måste vara att fortsätta att förbättra vår verksamhet. Vi har exempelvis en stor utmaning i att bättre haka på digitaliseringens möjligheter. Här pågår flera utvecklingsprojekt varav digital hälsocentral är ett. Digitala tjänster både utvecklas och breddinförs, till exempel erbjuder nu samtliga av primärvårdens hälsocentraler invånarna möjlighet att boka tid via 1177 Vårdguiden. Men vi behöver ta fler kliv mot framtidens hälso- och sjukvård och möta våra invånares förväntningar på delaktighet och tillgänglighet ytterligare. Det visar inte minst användningen av våra befintliga e-tjänster på 1177 Vårdguiden, antalet inloggningar till e- tjänsten ökade under året med 95 procent jämfört med Landstinget redovisar ett resultat på 82 miljoner kronor för 2016 vilket är tolfte året i rad med ett positivt resultat. Nettokostnadsökningen uppgick samtidigt till 5,4 procent. Flera åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen pågår och har i vissa delar haft effekt. Men som helhet och i ett längre perspektiv är en nettokostnadsökning på 5,4 procent för hög. För att bibehålla en fortsatt stark ekonomi krävs åtgärder för att minska kostnadsutvecklingen och skapa balans mellan ekonomi och verksamhet. Kompetensförsörjning är ytterligare en utmaning. God bemanning med rätt kompetens är en förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet och därför ska vi fortsätta arbeta för att vara en av Sverige bästa arbetsplatser. En god arbetsmiljö och hög attraktivitet måste prioriteras inom alla delar av verksamheten. Vi ska också ta vara på våra nyanlända med vårdkompetens, här har folkhögskolorna en viktig roll. En nationell satsning pågår för att vi gemensamt i landet ska kunna göra oss oberoende av hyrpersonal och vi kommer att behöva göra flera insatser för att åstadkomma detta. Sammanfattningsvis landstinget har all anledning att vara både stolta och nöjda med Nu fortsätter vårt arbete med ständiga förbättringar, för att även framöver kunna erbjuda invånarna i Kalmar län Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Krister Björkegren landstingsdirektör 5

102 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Vi utgår från invånarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning, kollektivtrafik och kultur för bättre hälsa i hela länet. Landstingets värdegrund bygger på principen om alla människors lika och unika värde, och FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Verksamhetens värdegrund vilar på öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att skapa rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning Öppet Rätt kvalitet Engagerat God ekonomisk hushållning Kunnigt 6

103 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund Nöjda invånare med hög livskvalitet Länets invånare ska uppleva bra bemötande och en god tillgänglighet till våra verksamheter. Alla ska ges möjlighet till delaktighet och inflytande med utgångspunkt från var och ens behov. 7

104 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Bra bemötande och god service ALLA SOM KOMMER I KONTAKT MED LANDSTINGET SKA MÖTAS MED RESPEKT OCH GOD SERVICE. GOD KVALITET, BRA BEMÖTANDE OCH GOD TILLGÄNGLIGHET SKA GENOMSYRA ALL VERKSAMHET. Det övergripande arbetet med värdegrund och bemötande, som bland annat innehåller Varje-dag-berättelser, verkliga historier från vardagen berättade av medarbetare, har fortsatt att utvecklas. Nya filmer, skriftliga berättelser och frågestöd har tagits fram. Under året har utbildningar i bemötande genomförts inom flera verksamheter, bland annat inom Folktandvården och Kalmar länstrafik. Utbildningar har också genomförts i samverkan med länets kommuner. I hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 uppgav 73 procent av länsinvånarna att de har ett stort förtroende för hälsooch sjukvården i Kalmar län vilket är högst i landet. När det gäller förtroendet för hälsocentraler och sjukhus placerar sig Kalmar län bland topp tre i jämförelse med övriga landsting och regioner. Skillnaden i förtroende mellan män och kvinnor än obetydlig, dock är förtroendet för 1177 Vårdguiden högre bland kvinnor än män, både vad det gäller telefon och webbplatsen 1177.se. Studerande vid länets folkhögskolor upplever även 2016 ett bra bemötande och det gäller även möjligheter till rätt stöd för att nå sina mål och möjlighet att påverka sina studier. 73 procent av länets invånare skattar sin hälsa som god, vilket är samma resultat som föregående år. Kvinnors självskattade hälsa har ökat något medan mäns har samma nivå som tidigare. Överlag skattar kvinnor sin hälsa lägre än män, vilket är i linje med riket i övrigt. Öppen dialog och invånare med inflytande Invånarnas erfarenheter och synpunkter på landstingets verksamhet utgör en viktig grund i utvecklings- och förbättringsarbetet. Arbetet för att öka invånarnas och patienternas medverkan i vård och planering fortsätter genom att involvera patienter och anhöriga i bland annat förbättringsarbeten. Inom primärvården har invånarinflytandet förstärkts genom medborgardialoger. Syftet har varit att få invånarnas syn på utvecklingen av verksamheten. Flera viktiga synpunkter har framkommit under dialogerna som lett till att nya utvecklingsarbeten startat. Även inom psykiatrin pågår sedan flera år arbetet med att skapa olika arenor för dialog med invånare och patienter. Under året har också patientnämnden ett nytt arbetssätt för att bättre tillvarata patienters erfarenheter i vården. Under 2016 har landstinget stärkt arbetet för en mer personcentrerad vård vilket innebär att patienten deltar aktivt i planering och genomförande av den egna vården i samarbete med vårdpersonal, samt ibland även närstående. En vårdöverenskommelse som stöd för samtal och planering är framtagen för att stärka patientinflytandet och patientens ställning. Överenskommelsen tydliggör både sjukvårdens åtaganden och patienternas rättigheter och sätter fokus på vad som ska ske i kontakten med hälso- och sjukvården. Landstingsstyrelsen beslutade under 2016 att en rutin för fast vårdkontakt ska finnas inom alla verksamheter till våren Fast vårdkontakt är ytterligare ett sätt att skapa en ökad tydlighet för patienten och bidra till en god 8

105 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN relation mellan hälso- och sjukvård och patient. Genom Nationell Patientenkät får patienten möjlighet att berätta om sin upplevelse och erfarenhet av vården. Resultatet av 2016 års enkät visar att den öppna specialistvården vid sjukhusmottagningar och privata mottagningar i länet rankas högst i landet. Landstinget placerar sig högst i landet inom öppenvården när det gäller delaktighet och involvering, emotionellt stöd, helhetsintryck, information och kunskap, respekt och bemötande samt patientens upplevelse av tillgänglighet. När det gäller patienternas helhetsupplevelse av slutenvård uppger 91 procent av patienterna positiva svar. 86 procent av patienterna var nöjda med sjukhusmaten vilket är det högsta resultatet i landet. I den nationella patientenkäten för primärvård ligger landstinget i Kalmar län som nummer två i sex av sju dimensioner och på plats tre i en av dimensionerna i förhållande till de tio övriga landsting och regioner som genomfört undersökningen i år. En ny struktur för arbetet med barns rätt enligt barnkonventionen har tagits fram och på folkhögskolorna har utbildningsinsatser genomförts kring mänskliga rättigheter. Ökad tillgänglighet och köfri vård till 2018 God tillgänglighet till hälso- och sjukvård är viktigt för invånarna. För att bibehålla den goda tillgängligheten pågår ett ständigt förbättringsarbete bland annat enligt handlingsplanen för köfri vård. När det gäller invånarnas upplevelse av tillgänglighet ligger landstinget högst i landet. Kvinnor har en något positivare upplevelse än män. Totalt anser 61 procent att det är behovet som styr tillgången till vård. Landstinget har under 2016 en fortsatt god tillgänglighet när det gäller tid till första besök inom somatik och psykiatri samt tid till operation och behandling. Inom folktandvården har köerna fortsatt att öka, främst på kliniker med brist på medarbetare och utökad asyltandvård Vårdguiden har en viktig funktion för styrning av invånarnas hälso- och sjukvård till rätt nivå och under året har åtgärder gjorts för att förbättra telefontillgängligheten. Ett pilotprojekt för nationell samverkan kring 1177 Vårdguiden på telefon har genomförts och projektet ska nu utvärderas. Tillgängligheten till första bedömning inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin är fortsatt god. För att förbättra tillgängligheten inom psykiatrin pågår arbete för att erbjuda patienter vård och behandling via digitala kanaler och nu finns även ett enhetligt basutbud för digitala bokningsbara tjänster. Antal samtal till primärvården har senaste året ökat med cirka 10 procent och även besök och övriga kontakter har ökat. Trots ökningen är tillgängligheten till telefon god då 96,5 procent av länets invånare som kontaktar primärvården får kontakt samma dag. Detta innebär en liten förbättring från första halvåret Webbtidbok infördes på länets hälsocentraler i mars 2016 och detta förväntas bidra till ökad tillgänglighet. Primärvården arbetar även för ett utvecklat omhändertagande av redan kända patientgrupper med till exempel kronisk sjukdom. Ett flertal av de kvalitetsarbeten som genomförts har syftat till att förbättra såväl kvalitet som tillgänglighet för patienter med kroniska sjukdomar. E-hälsa för delaktighet och tillgänglighet För att nyttja digitaliseringens fulla potential krävs ett stort och långsiktigt engagemang på olika nivåer. Landstingets arbete med digitalisering och e-hälsa följer den nationella handlingsplanen som utgår från landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Arbetet innebär både att standardisera utbudet, breddinföra tjänster och att utveckla och införa nya digitala tjänster. Resultaten från 2016 visar att en allt större andel av länets invånare använder sig av e-tjänsterna på 1177 Vårdguiden. Antalet inloggningar har ökat med 95 procent jämfört med Samtliga av primärvårdens hälsocentraler erbjuder nu möjlighet att boka tider via 1177 Vårdguiden. Införandet har skapat ökad tillgänglighet för invånarna som kan kontakta sin hälsocentral när det passar dem. Webbtidbokning har även införts på samtliga kliniker inom Folktandvården, inom mödravården, mammografiverksamheten och gynmottagningen i Kalmar. Fyra av länets hälsocentraler medverkar i ett försöksprojekt med digitala möten via 1177.se; Mönsterås, Mörbylånga, Emmaboda och Kvarnholmens hälsocentraler. Under testperioden erbjuds patienter vid vissa typer av återbesök ett digitalt vårdmöte istället för ett fysiskt. Totalt har cirka 30 medarbetare utbildats och det finns nu cirka 30 arbetsplatser installerade för att kunna genomföra vårdmöten via video. Löpande utvärderingar genomförs för att skapa bästa möjliga användarupplevelse. Projektet pågår till juni 2017 och kommer ligga till grund för kommande beslut om införande av digitala lösningar inom hälso- och sjukvården. Två hälsocentraler och hudmottagningen i Västervik har deltagit i ett pilotprojekt för att snabbare upptäcka hudcancer. Digitala lösningar har testats för att hantera remisser och detta har resulterat i att flertalet patienter i projektet inte har behövt att besöka hudmottagningen för besked om sina hudförändringar. Ett gemensamt projekt pågår också mellan Landstinget i Kalmar län, Region Östergötland och Region Jönköpings län för att testa e-remisser för patienter som rör sig över landstings- och regiongränserna i den sydöstra sjukvårdsregionen. Utveckling av ytterligare internetbaserade behandlingsprogram inom kognitiv beteendeterapi pågår och antalet behandlingar fortsätter NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET 9

106 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN att öka. Inom psykiatrin har metoden ökat till 63 patienter under 2016 mot 47 patienter Behandlare finns inom både primärvård och psykiatri. Samverkan sker i sjukvårdsregionen när det gäller implementeringen. Ytterligare steg mot mer digitalisering är införande av anmälningsskärmar som börjat på samtliga hälsocentraler. Ett mobilt laboratorium, som möjliggör egenmätningar för patienter, fortsätter att implementeras på Högsby hälsocentral. Utvecklingen av tjänsten journal som e-tjänst fortsätter bland annat pågår arbete för att patienter ska kunna se och följa sin remiss. Folkhögskolorna arbetar med aktiviteter utifrån Digital delaktighet som är en gemensam satsning inom folkbildningen i Sverige. Kultur för hälsa och livskvalitet Ett utvecklingsarbete pågår kring kulturens möjlighet att förebygga ohälsa. Målet är att hitta en modell för samverkan mellan hälso- och sjukvård, folkhögskolor och länets kulturinstitutioner. Det treåriga projektet Hälsa & Kultur avslutades i oktober 2016 och ett förslag till länsstrategi har tagits fram. Kulturnämnden har beslutat att strategin för hälsa och kultur ska tydliggöras i en reviderad kulturplan. Goda exempel från projektet ska spridas och implementeras i ordinarie verksamhet. Kultur och hälsa har ett tydligt samband för studerande på länets folkhögskolor. Studerande på folkhögskolorna får möta kultur av hög kvalitet både på skolorna, genom besök på teatrar, museer eller hos lokala kulturarrangörer samt genom att själva utveckla sina skapande uttryck. Sveriges mest uppskattade kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska erbjuda resor som underlättar och berikar människors liv och ska planeras så att den är så tillgänglig som möjligt. Arbetet med att locka nya resenärer har under flera år byggt på att hitta bra och snabba trafikförbindelser. Resandet med kollektivtrafik ökar och under 2016 har andelen resor ökat med 8,7 procent. Tillgängligheten har förbättrats främst i de stora trafikstråken. Punktligheten för busstrafiken är fortsatt god och 76 procent håller tidtabellen med maximalt tre minuters avvikelse. Andelen resenärer som är nöjda med senaste resan är fortsatt hög och andelen kunder som är nöjda med Kalmar länstrafik har ökat under Däremot fortsätter allmänhetens nöjdhet med kollektivtrafiken som helhet att minska. Kalmar länstrafik ligger högt i Sverige när det gäller resenärernas uppfattning om personalens bemötande och service. Kalmar länstrafiks ambitioner när det gäller bemötande och de utbildningar som getts kan antas ha gett tydlig effekt i vardagen. När 2016 summeras har cirka 950 förare och försäljare med direkt kundkontakt genomgått utbildningen. Under året har en förbättrad mobilapplikation lanserats med nya funktioner och förbättrade sökmöjligheter. Dessutom har närtrafiken integrerats i sökfunktionen, så att resenären lättare kan se närtrafiken som en naturlig del av resan. Den 1 april 2016 kom en ny lag om resenärers rättigheter till information och förseningsersättningar. Den nya lagen har inneburit att antal ärenden ökat och utbetalad ersättning för försening har ökat. Lagen ersatte de tidigare reglerna för resegarantier och ställer också skärpta krav på information om tider på stationer och större hållplatser. Alla fordon är funktionsanpassade och arbete pågår för att utveckla hållplatser 10

107 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått LANDSTINGETS MÅL NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET MÅTT UTFALL 2016 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE Självskattad hälsa 73 % 73 % 74 % (K 71 %, M 76 %) (K 70 %, M 76 %) Tillgänglighet 1177-samtal som besvaras inom 66 % 67 % 95 % 9 minuter Kontakt med primärvården samma dag 96,5 % 98 % 100 % Tid till läkarbesök inom 5 dagar i primärvården 80 % 81 % 100 % (K 80 %, M 80 % ) (K 81 %, M 81 %) Tid till första besök (somatik och psykiatri) inom 60 dagar 78 % 80 % 80 % Tid till operation/behandling (specialiserade vården) 79 % 81 % 80 % inom 60 dagar Tillgänglighet akutmottagningar - (somatisk vård) andel patienter som behandlas inom 4 timmar Tid till BUP inom 30 dagar Fördjupad utredning/ behandling vid BUP inom 30 dagar Antal patienter med försenad kallelse överstigande 3 månader i allmäntandvården Busstrafiken ska ha maximalt 3 minuters försening vid tidtabellens hållpunkter Länsinvånarnas förtroende för hälso- och sjukvården, 82 % 94 % 86 % Pat (K 6750, M 7549) 76 % 73 % Ej jämförbart, då måttet ändrades från 3 till 4 h 94 % 79 % Pat 77 % 76 % 80 % 90 % 80 % 0 Pat 80 % 75 % NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET stort/mycket stort (Hälso- och sjukvårdbarometern) (K 73 %, M 72 %) Ej jämförbart, då måttet ändradrats Andel av resenärerna som är nöjda med senaste 83 % 83 % 90 % resan med kollektivtrafiken (K 84 %, M 83 % ) (K 84 %, M 82 % ) Allmänhetens nöjdhet med KLT (Kolbar) 40 % 43 % 50 % (K 41 %, M 39 %) (K 45 %, M 42 %) Studerande på folkhögskolorna som känner att de 96,5 % 96,5 % 100 % blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt (K97,5 %, M 96 %) (K 97 %, M 95 %) 11

108 12

109 Verksamhet och process God hälsa hos invånarna Landstinget i Kalmar län ska erbjuda en högkvalitativ hälso- och sjukvård med fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Vi ska arbeta för en välfungerande kollektivtrafik och en höjd utbildningsnivå. All verksamhet ska bygga på hållbar utveckling och vara jämlik och jämställd. Processerna ska hålla hög kvalitet, vara säkra och präglas av ett systematiskt förbättringsarbete. 13

110 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Kontinuerlig kvalitetsutveckling VARJE DAG LITE BÄTTRE KRAFTEN HOS MÅNGA ÄR LANDSTINGETS STRATEGI FÖR ATT UPPNÅ BÄSTA TÄNKBARA KVALITET MED FOKUS PÅ ÖKAT VÄRDE FÖR LÄNETS INVÅNARE. Detta uppnås genom ett långsiktigt förhållningssätt, kunskap om förbättring och små förbättringar varje dag av alla medarbetare. Förbättringsarbete pågår i landstingets alla verksamheter och ett trettonde förbättringsprogram inom Varje dag lite bättre startade under hösten. Ett förbättringsarbete pågår med särskilt fokus på diagnosområden som drabbar många patienter. Områden i fokus är hjärta-kärl, neuropsykiatri, stroke, diabetes, cancer, astma-kol, smärta samt mest sjuka äldre. Målet är att förbättra de medicinska resultaten och minska ledtiderna genom att etablera ett arbetssätt som utgår från patientens behov. Resultaten i Öppna jämförelser har legat till grund för urvalet av områdena. Landstinget deltar med tre pilotenheter, Borgholms hälsocentral, Mönsterås hälsocentral och Vimmerby hälsocentral, i ett nationellt innovationsprojekt. Dessa hälsocentraler analyserar innovativa idéer som testats i verksamheten under Resultaten har bland annat lett till att Borgholms hälsocentral kommer påbörja ett projekt kring nya former för vårdplanering under Inom psykiatrin pågår förbättringsarbete och kompetenshöjande insatser inom bland annat suicidprevention, heldygnsvården i Kalmar och självskadebeteenden. En mer jämlik och jämställd hälsa Insatser har genomförts och pågår inom hela landstinget för en mer jämlik och jämställd hälsa och för att alla människor ska ha lika rättigheter, villkor och ett likvärdigt bemötande. Landstinget rankas högst i landet när Sveriges kommuner och landsting bedömer hur långt jämställdhetsarbetet. Främst utmärker sig landstinget när det gäller service till befolkningen. Ökningen av asylsökande i länet har inneburit stora utmaningar. Asyl- och flyktinghälsovården som erbjuder samtliga nyanlända en hälsoundersökning har totalt genomfört hälsoundersökningar under året. Verksamheterna har genom nya lösningar och samverkan klarat av den stora volymökningen, bland annat genom mottagning på helger och på olika platser i länet. För att ytterligare förbättra tillgängligheten har en mottagning öppnats i södra länet under I takt med att asylboenden har blivit mer geografiskt fördelade i länet har en mobil verksamhet startat som besöker nystartade boenden. För att förbättra tandhälsan delas tandborste och tandkräm ut till alla asylsökande. Det finns stora skillnader i tandhälsa mellan länets kommuner och socioekonomisk tillhörighet är den faktor som har störst betydelse. En jämlik vård innebär att resurser koncentreras till de grupper där insatserna totalt ger störst effekt. Därför fokuserar Folktandvården på att hjälpa dessa grupper av individer att utveckla en bättre tandhälsa genom standardiserade vårdprogram. Särskild kraft ägnas åt vård till barn som lever under sviktande omsorg. Flera sjukdomar som kvinnor drabbas av i högre utsträckning har historiskt varit lägre prioriterade inom hälso- och sjukvården. Det handlar till exempel om långvariga smärttillstånd, förlossningsskador, inkontinens och psykisk ohälsa. Landstinget har påbörjat ett arbete för att stärka kompetensen kring sjukdomar som drabbar kvinnor. Arbetet kopplar mot den nationella satsningen på kvinnors hälsa och innefattar även långsiktig kompetensförsörjning. Exempel på insatser under 2016 är en utökning av utbildningsanställningar för barnmorskor, kompetenshöjande insatser inom inkontinensvård och bäckenbottenskador samt resurser för att underlätta kontakten med asylsökande inom mödrahälsovården. Personer med psykisk sjukdom insjuknar och dör oftare i sjukdomar som cancer och hjärt- kärlsjukdom. Orsaker till detta kan vara livsstilsfaktorer som rökning och stillasittande men även läkemedelsbiverkningar. För att bättre stödja psykiskt sjuka med somatiska besvär ligger fokus på förbättrad samverkan och vårdplanering. Flertalet medarbetare har under året gått utbildning inom våld i nära relationer och könsstympning. Utbildning har även getts kring posttraumatiskt stressyndrom, utmattningsdepression samt ohälsa kopplat till krigsupplevelser. Under året har en handlingsplan för det fortsatta arbetet med personer med funktionsnedsättning tagits fram. Folkhögskolorna är mötesplatser för en mångfald av människor i olika åldrar som har olika livssituation, erfaren- 14

111 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN het och förutsättningar. Folkhögskolorna arbetar för att skapa inkluderande miljöer genom att jobba med attityder, bemötande och kunskap för att motverka utanförskap och diskriminering. Utöver ordinarie kursinnehåll genomförs temadagar kring funktionssätt, HBTQ och interkulturella frågor. Studerande med läs- och skrivsvårigheter eller neuropsykiatriska funktionsvariationer får extra stöd. Skolorna har på olika sätt varit engagerade under Pride-veckan. Förbättrad folkhälsa i hela länet Arbetet fortsätter för ökad folkhälsa, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård och för att landstinget ska bli en ännu starkare samhällsaktör inom folkhälsofrågor. Under året har kampanjen Satsa hjärtligt startat, som är en informationskampanj för att stärka landstinget som hälsoaktör och inspirera till goda livsstilsvanor. Landstingets hälsofrämjande arbete med Kom igång-aktiviteter i länets kommuner har fortsatt. Målgruppen är invånare med fokus på unga, nyanlända och seniora invånare och syftet är att inspirera till fysisk aktivitet och bidra till förbättrad hälsa. Arbetet fortsätter för att stödja invånarna för hälsosammare levnadsvanor. Detta sker via livsstilsmottagningar, tobaksinformation på skolor, tobaksavvänjning till riktade grupper samt hälsofrämjande arbete inom barnhälsovården och barn- och ungdomshälsan. Livsstilsmottagningarna har huvudsakligen inriktat sig på sekundärprevention, men även primärprevention med tobaks-, kost- och alkoholrådgivning samt stöd till regelbunden fysisk aktivitet. Arbetet sker i samverkan med till exempel barnhälsovården, Folktandvården, apotek, kommun, folkhögskola och idrottsföreningar. Ett exempel är samarbetet mellan primärvården i Vimmerby och Mönsterås och Folktandvården med syftet att snabbt få till ett stöd till tandvårdspatienter som vill få hjälp att bli tobaksfria. Sund Smart Stark Senior är ytterligare ett samarbete med målgrupp invånare över 65 år. Syftet är att inspirera till god hälsa hos länets seniorer genom att uppmärksamma goda levnadsvanor och social gemenskap. Projektet Tobaksfri Duo fortsätter i alla länets högstadieskolor med målet att högstadieskolorna ska vara tobaksfria En utvecklad variant av modellen har införts i gymnasieskolorna i Vimmerby och Gamleby och ska successivt införas i länets samtliga gymnasieskolor. Målet är att samtliga skolor ska vara tobaksfria En ny överenskommelse har träffats mellan Sveriges kommuner och landsting och regeringen om stöd till insatser för psykisk hälsa under perioden Under året har en länsgemensam handlingsplan tagits fram som innehåller fem fokusområden: förebyggande och främjande, tillgängliga och tidiga insatser, utsatta grupper, enskildas delaktighet och rättigheter samt ledning, styrning och organisation. Syftet är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete inom området psykisk hälsa med ett gemensamt ansvarstagande från alla berörda aktörer. Utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa med syfte att upptäcka psykisk ohälsa i ett tidigt stadie har genomförts för medarbetare inom landstinget, kommunerna, Linnéuniversitetet och privata aktörer. Dessa har i sin tur utbildat över 300 förstahjälpare inom sina verksamheter. Ett arbete pågår för att en landstingsgemensam standardiserad vårdprocess för patienter med risk för självmord. Som ett led i detta har medarbetare inom primärvården erbjudits webbutbildning inom självmordsprevention. Folktandvården har under 2016 arbetat med att införa daglig tandborstning med fluortandkräm i länets förskolor. Folktandvården fortsätter också att fokusera på att unga vuxna ska ha en regelbunden kontakt genom att erbjuda Frisktandvård. Andelen kariesfria 19-åringar ökar stadigt från 24 procent år 2011 till 35 procent vid senaste mätningen. Dock ligger länet fortfarande under riksgenomsnittet på 36 procent. Allt fler beskriver psykisk ohälsa som en bidragande orsak till att de inte klarat sina studier. För att ge de bästa förutsättningarna för studier på folkhögskola erbjuds nya deltagare ett hälsosamtal. Samtalet är vägledande för planeringen av skolans stödinsatser. Målet är att alla ska få det stöd de behöver för att nå sina mål. Hälsa och trygghet för barn och unga Landstinget ska skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor så att barn och ungas fysiska och psykiska hälsa kan behållas och utvecklas. Arbetet ska genomsyras av konventionen om barns rättigheter. Arbetet med att etablera en familjecentral i länets samtliga kommuner och kommundelar fortsätter och under 2016 öppnades en familjecentral i Hultsfred. Barnhälsovården har fortsatt att erbjuda samtliga barnfamiljer besök enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Under året har den nya nationella riktlinjen för barnhälsovård för barn som föds från och med 2015 fortsatt implementerats. Den nya vägledningen stärker uppdraget för barn och familjer som lever med riskfaktorer och har behov av extra stödinsatser. Det stora antalet asylsökande har gjort att verksamheterna förstärkts där det funnits möjlighet. Särskilda mottagningar har upprättats på ett par orter i länet för att så tidigt som möjligt erbjuda asylsökande barn vaccination enligt barnvaccinationsprogrammet. Barn- och ungdomshälsan, första linjens hälso-och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa och deras vårdnadshavare, finns nu i hela Kalmar län. Verksamheten har kunnat erbjuda besök efter uppkomna behov utan några köer. Utveckling av verksamheten sker i samverkan med länets kommuner och specialistpsykiatrin och en god samverkan med kommunerna har byggts upp under året. En utredning kring psykisk hälsa hos barn och unga visar att det finns förbättringsmöjligheter när det gäller samverkan mel- GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 15

112 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN lan olika aktörer. Den nationella överenskommelsen inom psykisk hälsa har inneburit en gemensam satsning inom ramen för Länsgemensam ledning som bland annat lett fram till en gemensam handlingsplan. Dessutom har landstinget arbetat fram en handlingsplan för det egna arbetet framöver. Målet är att stärka samverkan inom området psykisk hälsa och ett starkt fokus ligger på barn- och ungas psykiska hälsa. God hälsa för äldre För äldre som drabbas av ohälsa är det viktigt med samordnade vård- och omsorgsinsatser. Landstinget har tillsammans med länets kommuner påbörjat arbetet att anpassa verksamheten utifrån Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård som träder i kraft vid årsskiftet 2017/2018. Den nya lagen innebär nya rutiner i och med att ansvar för vårdplanering flyttas från slutenvård till primärvård och öppen specialiserad vård. Lagen förväntas bidra till en bättre planering, översikt och kontroll av vårdoch omsorgssituationen för framför allt äldre och personer med kronisk sjukdom. Förstärkt utskrivningsprocess på länets sjukhus har utvidgats och omfattar förutom medicin och geriatrik även kirurg- och infektionsklinikerna. Viktiga delar i detta arbete är trygg hemgång i kommunerna, individanpassad primärvård, ökad möjlighet till hembesök samt team mellan kommun, primärvård och öppen specialiserad vård. Arbetet med att förbättra demenssjukvården i länet fortsätter bland annat genom gemensam kompetensutveckling för kommuner och landsting. Nationellt pågår revidering av riktlinjer för personer med demenssjukdom. En rutin för omhändertagande av sköra äldre har tagits fram inom folktandvården med målet att äldre ska hålla kvar kontakten med tandvården och därmed bibehålla en god tandhälsa. Under året har tandvårdsbussens service utvidgats till att även innefatta äldreboenden. Nationell patientenkät har genomförts för patienter över 65 år som har vårdats på sjukhus och deras anhöriga. Analysen görs tillsammans med Linnéuniversitetet och beräknas vara klart våren Resultatet ska ligga till grund för bättre stöd och samordning samt för ökad delaktighet för äldre och deras närstående. I primärvården har arbetet påbörjats för att riskbedöma personer 75 år och äldre med hjälp av geriatrisk riskprofil (GRP). De som bedöms vara i riskzonen för ohälsa erbjuds ett hälsosamtal hos sjuksköterska. Enklare sjukskrivning Invånare som drabbas av ohälsa ska snabbt få aktiva, samordnade och individanpassade insatser för att förbättra sin hälsa och kunna återgå i arbete. Ett digitalt stödprogram för en aktiv sjukskrivningsprocess finns nu tillgängligt via 1177 Vårdguiden. Programmet riktar sig till patienter som har arbetsgivare och som sjukskrivs för psykisk ohälsa och/eller muskelrelaterad smärta. Syftet är att ge patienten en aktiv rehabilitering med tydlig planering och delaktighet och även att vara ett stöd för sjukskrivningskoordinatorns arbete. Fem hälsocentraler har testat programmet som är utvecklat inom ramen för internetbaserad stöd och behandling. Arbetet med sjukskrivningskoordinatorer fortsätter att utvecklas liksom arbetet för en jämställd sjukskrivning. Landstinget har anslutit sig till en nationell statistiktjänst för att på ett mer effektivt sätt kunna analysera sjukskrivningsmönster. Sjukskrivningskoordinatorernas arbete har tydliggjorts genom en riktlinje och utbildning har genomförts inom försäkringsmedicin, jämställd sjukskrivning och våld i nära relationer. Rehabilitering för livskvalitet Under hösten började arbetssättet med fysioterapeut som första kontakt att successivt införas över hela länet med gott resultat. Metoden innebär att det nu finns möjlighet att boka fysioterapeut direkt från hälsocentralen vilket leder till ökad tillgänglighet för patienterna. Inför 2016 togs beslut om att införa intensivrehabiliteringsperioder i egen regi. Under året har rehabiliteringsverksamheten erbjudit sju perioder för intensiv rehabilitering i egen regi istället för extern rehabilitering utomläns och utomlands. Förändringen har inneburit att flera patien- 16

113 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ter kan erbjudas intensivträning samtidigt som möjligheterna till kontinuitet ökar. Under 2016 har ett 40-tal personer deltagit i intensivrehabilitering som en del i deras rehabiliteringsplan. tandvården med cirka 15 procent. Resultatet för 2016 visar betydande förbättringar när det gäller val av rekommenderade antibiotika. Medicinsk kvalitet för framtidens hälso- och sjukvård Landstinget i Kalmar län placerar sig på fjärde plats av landets landsting och regioner i den rapport som Sveriges Kommuner och Landsting sammanställt för Kvaliteten på hälso-och sjukvården i Kalmar län håller tillsammans med Jönköping, Halland, Blekinge och Gotland högsta klass i Sverige. Resultaten inom ortopedisk vård, palliativ vård, patienterfarenheter, läkemedelsbehandling och stroke är mycket goda medan landstinget behöver utveckla arbetet med att förbättra resultaten inom områdena psykiatri, kvinnosjukvård, kirurgisk behandling och cancer. Sedan arbetet med standardiserade vårdförlopp påbörjades i september 2015 har 18 standardiserade vårdförlopp inom cancer införts, varav 13 under Metoden innebär kortare ledtider och att cancervård ska betraktas som akut sjukvård. Runt patienter har ingått i något förlopp under Den nationella utredningen om högspecialiserad vård (SOU 2014:11) ser tydliga samband mellan volym och kvalitet. Under 2016 startade därför arbetet med arbetsfördelning för cancervården i länet baserat på nationella och regionala beslut. Förändringarna trädde i kraft i november 2016 och syftet är att säkerställa hög kvalitet genom att varje behandlingsort uppnår en viss volym på behandling. En nationell jämförelse visar att landstinget fortsätter att ha lägst trycksårsförekomst i landet. 8,4 procent av de inneliggande patienterna hade trycksår vid trycksårsmätningen i oktober 2016, varav 3,3 procent var sjukhusförvärvade. Andelen kvinnor med sjukhusförvärvade trycksår var 2,9 procent och män 3,8 procent. Västerviks och Oskarshamns sjukhus har vid denna mätning uppfyllt landstingets mål att inte ha några sjukhusförvärvade trycksår. Antalet vårdrelaterade infektioner har enligt den nationella mätningen minskat under Minskningen beror framförallt på naturliga variationer kombinerat med mätmetodens osäkerhet. Landstinget har fortsatt att arbeta lokalt, regionalt och nationellt för en god och säker läkemedelsbehandling. Andelen patienter som vid utskrivning får med sig en läkemedelsberättelse har förbättrats i jämförelse med samma period förra året. Under året har rutinen reviderats och informationsinsatser för att öka användandet genomförts. Ordnat införande fortsätter och landstinget deltar aktivt i införandearbetet både regionalt och nationellt. Landstingets förskrivning av antibiotika ligger fortfarande strax under riksgenomsnittet och har minskat jämfört med samma period förra året. Inom Hälsoval har antibiotikaförskrivningen minskat med cirka två procent och inom Effektivare serviceprocesser i vårdsektorn Projektet Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har fortsatt, där vårdnära service ingår som en del. Syftet är att åstadkomma en långsiktig kvalitetshöjning och en hälso- och sjukvård som är resurseffektiv och nytänkande inför framtidens behov. Landstinget ingår i Best Service, ett nationellt nätverk för landstingens serviceorganisationer där en del är att genomföra benchmarking. Nationella jämförelser och den nationella patientenkäten visar att landstingets serviceprocesser uppnått hög effektivitet och kvalitet under Mätningar visar att Kalmar har Sveriges nöjdaste patienter när det gäller mat som serveras på sjukhus. En välfungerande kollektivtrafik Andelen av befolkningen som reser regelbundet med kollektivtrafik är stabil. Trots ett större trafikutbud och mer lättillgänglig information sker inga dramatiska förändringar. Antalet närtrafikresenärer har under 2016 ökat med tio procent. Självfinansieringsgraden uppgick till 43 procent Upphandlingen för kollektivtrafik med start i augusti 2017 är klar och under året tecknades avtal med 19 trafikföretag som kommer att köra kollektivtrafik för den kommande tioårsperioden. Avtalen omfattade cirka 400 bussar. Grundläggande krav i upphandlingen har varit att trafiken ska köras på 100 procent fossilfria bränslen. Cirka 60 procent av trafiken kommer att köras på biogas och resterande på syntetisk diesel. Det blir en geografisk indelning med biogas längs med E22 där gasdriften har utbyggd infrastruktur och även på Öland blir bränslet biogas. Upphandlingen kommer ge flera förbättringar för resenärerna som till exempel WiFi och hjärtstartare i samtliga bussar och barnstolar i expressbusstrafiken. En underhållsverkstad för tågfordon har uppförts i Kalmar. Verksamheten invigdes i december 2016 och samtliga fordon för Kustpilentrafiken och Regionaltågstrafiken hanteras nu vid Kalmar Tågdepå. En strategisk plan för kollektivtrafiken på lång sikt samt ett trafikförsörjningsprogram har tagits fram som inkluderar resor både inom Kalmar län och resor till och från Kalmar län. Arbetet sker i nära dialog med andra regionala planeringsprocesser. Strategin ska kunna fungera som ett styrdokument för infrastruktursatsningar både lokalt, regionalt och nationellt och tydliggör länets syn på infrastrukturen. En process pågår för övergång till en ny nationell standard GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 17

114 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN för framtidens biljettprodukter. Framtidens biljettsystem bygger på mobiltelefon, läsplatta eller liknande tekniska produkter. Med en nationell standard kommer kunden att kunna köpa biljetter för resor i olika län och över länsgränser. Under året genomfördes projektet Fossilfrihet i regional tågtrafik - en förstudie i samverkan med Jönköpings Länstrafik. Projektet syfte är att utreda hur den dieseldrivna persontågtrafiken i de båda länen ska kunna ställas om till fossilbränslefri drift. Kalmar länstrafik har också medverkat i två nationella pilotprojekt, Linnéstråket och Mer Kalmarsund som avslutades i juni Båda pilotprojekten har haft som övergripande inriktning att stärka ett integrerat arbete mellan infrastruktur-, trafik- och bebyggelseutveckling. Folkhögskolor för ökad bildning och hälsa Verksamheten på folkhögskolorna ska bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i länet och har också en viktig roll i integrationsarbetet. Dels genom en bredd av utbildningar, men också i samverkan med kommuner och frivilligorganisationer med verksamhet på asylboenden och kulturmöten på skolorna. Söktrycket till ordinarie kurser har minskat något under 2016 jämfört med de senaste årens höga söktryck. Vid senaste mätningen hade 87 procent av de som avslutat sin yrkesutbildning arbete sex månader efter avslutad utbildning. För medicinska sekreterare var resultatet 100 procent och för fritidsledare 90 procent. Hösten 2016 startade språkkurser inom satsningen Svenska från dag ett kopplat till två av länets asylboenden. Målet är att stärka svenska språket och kunskapen om samhällslivet. Kurserna vänder sig till asylsökande oavsett boendeform och personer med uppehållstillstånd som bor kvar på Migrationsverkets anläggningar. I samverkan med arbetsförmedlingen har etableringskurser genomförts för flyktingar och skyddsbehövande som omfattas av arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Kurserna innehåller samhällsorientering, studier i svenska och arbetsförberedande insatser. Särskilt statsbidrag för extra platser till skolornas allmänna kurser gör det möjligt för fler av dessa deltagare att studera vidare på folkhögskola. Folkhögskolorna samverkar med arbetsförmedlingen kring Studiemotiverande folkhögskolekurser (SMF) och etableringskurser för nyanlända. SMF-kurserna vänder sig till deltagare som saknar gymnasieutbildning och står långt från arbetsmarknaden. Gamleby folkhögskola har i samverkan med arbetsförmedlingen tagit fram en fortsättning på etableringskursen för de deltagare som vill gå vidare till allmän kurs. Folkhögskolorna genomför språkkurser för nyanlända med vårdkompetens som en del i landstingets rekrytering av medarbetare. Språkstudierna kombineras med språkpraktik i vården. Skolorna har under året höjt kompetensen när det gäller validering av språkkunskaper. Regional kulturverksamhet och organisationsstöd Landstinget har övertagit ansvaret för regional kulturverksamhet, regionala kulturanslag samt anslaget till regionala organisationer för studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott från Regionförbundet från och med Kulturplanen för styr de prioriteringar som görs. Under året startade arbetet med en ny kulturplan för genom att kommuner bjudits in till dialog och samverkan. Kalmar län ingår i kultursamverkansmodellen, som är en arbetsform för samspel mellan den nationella och regionala kulturpolitiken för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar. Verksamheter som får statligt stöd i Kalmar län är: Byteatern Kalmar Länsteater, Kalmar läns museum, Kalmar konstmuseum, Kalmar läns musikstiftelse, Regionbiblioteket, Riksteatern Kalmar län, Kalmar läns hemslöjd, Kalmar läns Arkivförbund samt sydostverksamheterna Reaktor Sydost och Dans i Sydost. En stor nationell konferens inom kulturella och kreativa näringar genomfördes i maj på Kalmar slott tillsammans med Tillväxtverket och Regionförbundet. Konferensen samlade över 160 deltagare från hela Sverige. Tillsammans med Blekinge och Kronoberg har en ny överenskommelse om dans tecknats. Överenskommelsen innebär en gemensam resurs som dansutvecklare, för Kalmar län innebär det en halvtids tjänst med placering på Byteatern. En gemensam konstpolicy har antagits för länet som ska ge stöd till en utveckling av landstingets konstverksamhet. Ett förslag till regional biblioteksplan har tagits fram som kommer att tas upp för beslut under 2017 och en handlingsplan för länets arkiv har påbörjats. Länets skolelever har möjlighet att en gång per läsår resa till en kulturorganisation i länet med Kalmar länstrafik. Kulturresorna som görs där det finns ledig kapacitet i bussar och tåg har blivit svårare att nyttja eftersom trafiken körs mer rationellt och har ett högre kundtryck än tidigare. Antalet resor har sjunkit markant under de senaste tio åren och därför har en särskild genomlysning gjorts. Samverkan inom Sydsverige har utökats under året. Kulturgruppen har arbetat fram en gemensam handlingsplan och ett gemensamt positionspapper. Det har varit underlag för uppvaktning av den nationella nivån för att framföra synpunkter från Sydsverige. Ett projekt har startat i samverkan mellan aktörer på det historiska området på Kalmar och Kalmar och Öland. Syftet är att skapa berättelser som knyter samman besöksmål och erbjuda spännande och lärorika upplevelser för boende och besökare. Under 2016 har en förstudie genomförts med finansiering från EU Strategy for the Baltic Sea Region (EUSBSR) Seed money facility. Syftet var att undersöka potentialen i evenemang med tydlig kulturarvsprofil i Östersjöregionen. Förstudien visar att det idag finns en mängd olika evenemang i Östersjöområdet som alla är kopplade till ett gemensamt kulturarv 18

115 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Verksamhetstal SOMATISK VÅRD Förändring Antal besök Antal Procent Länssjukhuset i Kalmar Läkarbesök ,2% Sjukvårdande behandling ,9% Oskarshamns sjukhus Läkarbesök ,9% Sjukvårdande behandling ,9% Västerviks sjukhus Läkarbesök ,9% Sjukvårdande behandling ,4% Totalt ,6% varav kvinnor* ,7% varav män* ,2% varav nybesök ,7% * minskningen avser sjukvårdande behandling där telefonkontakter ersatt fysiska besök SPECIALISTPSYKIATRISK VÅRD Förändring Antal besök Antal Procent Allmänpsykiatri vuxna Läkarbesök ,9% Sjukvårdande behandling ,9% BUP/Ätstörningsenhet Läkarbesök ,1% Sjukvårdande behandling ,3% Rättspsykiatri Läkarbesök ,0% Sjukvårdande behandling ,4% GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA Totalt ,2% varav kvinnor ,1% varav män ,4% varav nybesök ,1% PRIMÄRVÅRD Förändring Antal besök Antal Procent Landstingets enheter Läkarbesök ,4% Sjukvårdande behandling ,4% Privata enheter Läkarbesök ,8% Sjukvårdande behandling ,1% Totalt ,9% varav kvinnor ,9% varav män ,9% 19

116 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN MEDELVÅRDTID I DAGAR Förändring Medelvårdtid Procent Somatisk vård Sjukhus Kalmar 3,9 3,8-0,3% Oskarshamn 4,1 4,2 0,2% Västervik 3,4 3,3-2,1% Totalt 3,8 3,7-0,8% Specialistpsykiatrisk vård Verksamhetsområde* Allmänpsykiatri vuxna 8,0 5,0-36,9% BUP/Ätstörningsenhet 62,0 99,4 60,3% Rättspsykiatri 10,5 9,4-10,2% Totalt 12,0 12,3 2,8% * Medelvårdtiden kan variera kraftigt då enstaka patienter vårdas under en längre tid HÖGSPECIALISERAD VÅRD Förändring Antal patienter Antal Procent Enligt avtal med Region Östergötland Slutenvård ,4% Läkarbesök öppenvård ,9% Totalt ,0% Vård utanför avtal med Region Östergötland Slutenvård ,5% Läkarbesök öppenvård ,9% Totalt ,3% TANDVÅRD Förändring Antal behandlade patienter Antal Procent Folktandvård Patienter med Landstingsstöd ,6% Patienter i åldern 3-19 år ,8% Patienter behandlade inom specialist- och sjukhustandvården ,1% Privat tandvård Patienter med Landstingsstöd ,3% Patienter i åldern 3-19 år ,8% Patienter behandlade inom specialist- och sjukhustandvården

117 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FOLKHÖGSKOLOR KURSVECKOR Antal veckor Antal veckor uttryckt i helårsstuderande Förändring Antal Procent Folkhögskolekurser inkl. uppdrag ,7% Yrkeshögskoleutbildningar ,2% Totalt KOLLEKTIVTRAFIK ANTAL RESOR Förändring Antal behandlade patienter Antal Procent Totalt antal resor ,7% FÄRDTJÄNST OCH SJUKRESOR Förändring Antal behandlade patienter Antal Procent Totalt antal resor färdtjänst ,6% Totalt antal resor ersatta som sjukresor ,0% Färdmedel vid sjukresa Upphandlade fordon ,0% Egen bil ,6% Buss ,3% Tåg ,3% Flyg ,0% GOD HÄLSA HOS INVÅNARNA 21

118 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Mål och mått LANDSTINGETS MÅL NÖJDA INVÅNARE MED HÖG LIVSKVALITET MÅTT UTFALL 2016 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE Andel tobaksfria elever i högstadiet (åk 7-9) 92 % (K 94 %, M 91 %) 84 % Ej jämförbart, då måttet ändradrats 100 % Andel tobaksbrukare som erbjudits kvalificerat rådgivande samtal 18 % (K 22 %, M 15 %) 17 % (K 20 %, M 14 %) 16 % Andelen fyraåriga med för högt BMI 12,8 % 12,6 % 10 % Andel kariesfria 19-åringar 35 % (K 37 %, M 33 %) 32 % (K 30 %, M 33 %) 33 % Andel av befolkningen som reser med kollektivtrafik minst en gång per månad 30 % (K 30 %, M 31 %) 34 % (K 35 %, M 32 %) 40 % Antal närtrafikresenärer 3642 (K 2496, M 1146) 3286 (K 2294, M 992) Ska öka Andel patienter som fått riskbedömning nutrition, fallrisk och trycksår 69,38 % 64,4 % 90 % Följsamhet hygienregler 94,9 % 95,5 % 100 % Följsamhet klädregler 98 % 98 % 100 % Andel trycksår sjukhusförvärvade 3,2 % (K 3 %, M 3,4 %) 3,5 % (K 2,9 %, 4,2 %) 0 % Vårdrelaterade infektioner Årlig minskning Andel av patienterna som vid utskrivning får med sig läkemedelsberättelse, inklusive aktuell läkeme- 58 % 52 % 80 % delslista Antal antibiotikarecept 313 recept/ 1000 inv. 323 recept/ 1000 inv. 300 recept/ 1000 inv. Psykiatri Vårdplan för patienter inom heldygnsvård 69 % 59 % 80 % Följsamhet till suicidriktlinjen efter suicidförsök 80 % 78 % 100 % Andel studerande som uppnår allmän behörighet på folkhögskolornas allmänna kurser 69 % Måttet mättes ej % Antal körda kilometer i tjänst km km Årlig minskning Kollektivtrafikens självfinansieringsgrad 43 % 42 % 45 % 22

119 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medarbetare En attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska erbjuda en god arbetsplats, med utvecklingsmöjligheter, engagemang och delaktighet. Arbetsmiljön ska bidra till ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv. 23

120 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Personalförsörjning för framtiden GOD BEMANNING MED RÄTT KOMPETENS ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT KUNNA BEDRIVA EN BRA VERKSAMHET. Personal- och kompetensförsörjning är därför ett fortsatt prioriterat område. Under året togs en personal- och kompetenförsörjningsstrategi fram och åtgärder utifrån strategin är påbörjade, bland annat införandet av ett IT-stöd för personal- och kompetensförsörjning. För att öka landstingets attraktivitet som arbetsgivare och bli en av Sveriges bästa arbetsplatser fortsätter arbetet med projektet Attraktivitetsresan. Antalet sökande till ATplatserna i länet är fortsatt högt och antalet verksamhetsförlagda veckor för studenter har ökat. Över praktikveckor för studenter från flera olika utbildningsprogram har genomförts på landstingets olika arbetsplatser. Landstingets planering för läkarutbildningen fortgår. Under året blev vård- och omsorgscollege certifierat och arbetet som startade 2015 tillsammans med länets kommuner och regionförbundet kommer att få en stor påverkan på framtida personalförsörjning. Fler lärandeenheter/utbildningsavdelningar för studenter har startat och inom flera 24

121 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN förvaltningar har praktikplatser för gymnasieelever anordnats. Närmare 30 sommarpraktikanter från olika gymnasieskolor fick under 2016 möjlighet att pröva praktik inom olika verksamheter. Med stöd av länets integrationsstrategi arbetar landstinget för att identifiera och ta tillvara på hälso- och sjukvårdskompetens hos nyanlända. Satsningen på nyanlända med sjukvårdskompetens fortsätter, där folkhögskolorna svarar för utbildning i sjukvårdssvenska och verksamheterna för språkpraktik. Samverkan och dialog med skolor och universitet Dialog och samverkan med gymnasieskolor, universitet, yrkeshögskolor och andra utbildningsanordnare är viktiga arenor i det långsiktiga rekryteringsarbetet. Under 2016 har ett samarbete med Hälsohögskolan i Jönköping inletts som syftar till att utbilda befintliga tandsköterskor till tandhygienister. En ökad samverkan med utbildningsanordnare har blivit nödvändig för att samordna verksamheternas förutsättningar att erbjuda lärorika praktik- och VFU-perioder och samtidigt bibehålla kvaliteten i den teoretiska utbildningen. Oberoende av bemanningsföretag Landstinget arbetar både på kort och lång sikt med att minska beroendet av bemanningsbolag visade dock på en fortsatt kostnadsökning. En särskild tidsatt handlingsplan tillsammans med en nationell strategi för att minska kostnaderna och i syfte att skapa ett oberoende senast den 1 januari 2019 av inhyrd personal har tagits fram. Förbättrat arbetssätt för effektivare resursutnyttjande Nya arbetsformer och flexibla arbetssätt är några punkter i den framtida strategiska personalförsörjningen och där är arbetet med e-hälsa och digitalisering en viktig del. Projektet Bättre resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården har som syfte att belysa yrkesroller, vårdnära service, digitalisering samt att följa patientens väg i vården. Projektet har visat på flera effektiviseringsmöjligheter inom det vårdadministrativa arbetet. Resultaten från projektet på länssjukhuset i Kalmar och Västerviks sjukhus har på olika sätt bidragit till fortsatt arbete och processer i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamheter. Sedan 2015 finns en länsövergripande modell för resurs- och kapacitetsplanering inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det ger verksamheten möjlighet att bemanna efter behov, vilket skapar bättre förutsättningar för bra patientflöden, en bättre arbetsmiljö och effektivare verksamhet. Delaktiga och engagerade medarbetare Under 2016 har verksamheterna haft ett fortsatt arbete med medarbetardagar, utbildningar och olika chefsforum med syfte att stärka medarbetar- och chefskapet. För att säkerställa tillgången till chefer på kort och på lång har en landstingsgemensam chef- och ledarskapstrategi tagits fram. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är en viktig förutsättning för att landstinget ska utvecklas och effektiviseras. Under hösten avslutades det sjätte chefstraineeprogrammet som bland annat bygger på landstingets ledarfilosofi och gemensamma värdegrund. Satsning på utvecklingsinsatser för chefer som Chefsdagar, Gröna kortet och utbildningen Utvecklande ledarskap fortsatte under året. Planering pågår för åtgärder för att rekrytera och behålla svårrekryterade personalgrupper. Arbetet med att erbjuda rätt till heltid har påbörjats. Alla medarbetare som är tillsvidareanställda eller har en tidsbegränsad anställning kommer att kunna ansöka om att arbeta heltid. En projektledare har tillsatts och en rammodell för arbetet har lagts fast. Störst intresse för heltidsarbete har visats från gruppen undersköterskor. Metoden öppen innovation testades efter ett uppdrag från landstingsplanen på chefsdagarna Uppdraget omfattade att ta hand om innovativa idéer från chefsdagarna och att testa metoden vidare genom att utveckla dessa. En hälsofrämjande arbetsplats Landstingets strategiska hälsofrämjande arbete handlar om att tillvarata och stärka de möjligheter som finns i arbetsmiljön. Samverkan med Landstingshälsan och fackliga parter är viktig för att främja hälsa. Landstingshälsan och arbetsplatsernas arbete syftar till att hitta friskfaktorer och främja en god arbetsmiljö för att motverka sjukskrivningar. Hälsoenkäter och hälsoprofilbedömningar genomförs och är exempel på proaktiva insatser. Arbetsmiljöutbildningar för samverkansråd genomfördes tillsammans med fackliga företrädare under året. En insats har även gjorts för att utbilda i den nya föreskriften kring social och organisatorisk arbetsmiljö där utbildningarna bland annat behandlar arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Andelen medarbetare som erhållit friskvårdsbidraget har marginellt EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOFRÄMJANDE ARBETSPLATS 25

122 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ökat till 46,6 procent. Sjukfrånvaron för 2016 steg från 5,01 procent till 5,44 procent vilket följer den nationella trenden. Mäns sjukfrånvaro har ökat, men ligger fortfarande på mycket lägre nivå än kvinnors. Ökningarna är störst i åldersgrupperna yngre och äldre kvinnor. Primärvårdsförvaltningen har minskat sina sjukskrivningar jämfört med förra året medan psykiatriförvaltningen och folktandvården har högst frånvaro. Ökningstakten har planat ut under året. En medarbetarenkät genomfördes under 2015 och arbetet har fortsatt efter de handlingsplaner som togs fram i samband med detta. Flera verksamheter har genomfört insatser i syfte att utveckla arbetet utifrån de behov som framkom i enkäten. Resultatet från enkäten pekade på att ett fortsatt arbete med målkvalitet, delaktighet och arbetsbelastning är nödvändigt. Arbetet för en ny sammanslagen medarbetar- och säkerhetsenkät har startat. Landstingets arbetsplatser ska präglas av jämställdhet och kulturell mångfald i enlighet med CEMR-deklarationen som är den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. En årlig lönekartläggning genomförs och eventuella osakliga löneskillnader åtgärdas. En av landstingets hälsocentraler har under året blivit HBTQ-certifierad och målet är att sprida detta till fler enheter. Ett nytt dialog- och samrådsavtal har i samverkan med de fackliga parterna tagits fram. I avtalet lyft bland annat arbetet med den hälsofrämjande arbetsplatsen fram Mål och mått LANDSTINGETS MÅL EN ATTRAKTIV, UTVECKLANDE OCH HÄLSOSAM ARBETSPLATS MÅTT UTFALL 2016 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE Andel medarbetare som i medarbetarenkäten uttrycker stolthet över att arbeta i Landstinget i (2015 års resultat) (K 67, M 64) (indexvärde) Kalmar län (2013 års resultat) Sjukfrånvaron inom landstingets alla verksamheter 5,44 % 5,01 % 4,2 % (K 6 %, (K 5,53 %, M 3,4 % ) M 3,22 % ) Hållbart medarbetarengagemang (HME)- Motiva tion, ledarskap och styrning (K 76, M 76) (2013 års resultat) (indexvärde) (2015 års resultat) 26

123 Ekonomi God ekonomisk hushållning Landstinget ska ha en kostnadseffektiv hushållning av resurser. Den verksamhet som landstinget bedriver ska vara ekonomiskt ansvarsfull och långsiktig. Verksamhetens mål ska nås med lägsta möjliga resursinsats. 27

124 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning uppnås genom att verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt med en stabil finansiering som grund. En stark och uthållig ekonomi är en förutsättning för att även i framtiden kunna ge medborgarna en god hälso- och sjukvård och övrig service. En av hörnpelarna i en stark och uthållig ekonomi är att kostnadsutvecklingen är under kontroll och att det varje år genereras tillräckligt stora överskott för att landstinget ska klara framtida investeringar och pensionsåtagande. För att säkra god hushållning ur ett finansiellt perspektiv ska följande finansiella mål nås. Respektive års resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Resultatet för 2016 uppgår till 1,2 procent och målet uppnås därmed inte. Den genomsnittliga resultatnivån för den senaste femårsperioden är 1,2 procent. År 2013 belastades resultatet av höga finansiella kostnader beroende på att den så kallade RIPS-räntan sänktes vilket innebar en omvärdering av pensionsskulden. Exkluderas denna post är den genomsnittliga resultatnivån 1,8 procent. Investeringarna ska finansieras med egna medel Målet om egenfinansiering av investeringar förutsätter ett resultat som tillsammans med avskrivningar täcker årets investeringar, nyckeltalet som används benämns självfinansieringsgrad. Om nyckeltalet uppgår till 100 procent eller mer innebär det att samtliga investeringar har kunnat skattefinansieras och landstinget har inte behövt använda sina likvida medel. För 2016 uppnås en självfinansieringsgrad på 112 procent och målet uppfylls. Sett över en femårsperiod är självfinansieringsgraden 120 procent. Omvärldsanalys Ekonomiska förutsättningar Landstingets ekonomi påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Förändringar i samhällsekonomi, befolkning och arbetsmarknad påverkar landstingets intäkter i form av skatter, statsbidrag och utjämning. Svensk ekonomin har under de senaste åren utvecklats starkt, med en snabbt stigande produktion och sysselsättning parallellt med en vikande arbetslöshet. Den relativt starka tillväxten har varit möjlig trots en svag utveckling i omvärlden. BNP på de främsta svenska exportmarknaderna beräknas öka med 1,7 procent 2016, vilket är i nivå med de två tidigare åren. Det är i stället en stark inhemsk efterfrågan som drivit på tillväxten i Sverige och ökningstalen är en bra bit över historiskt genomsnitt. Utvecklingen kan, liksom under föregående år, i hög grad återföras på kraftigt stigande investeringar. Framförallt byggnadsinvesteringarna ökar mycket kraftigt. Det stora antalet asylsökande under slutskedet av 2015 gör också att statlig och kommunal konsumtion i år ökar kraftigt. Den pågående konjunkturuppgången har medfört en stark ökning av arbetade timmar, vilket är en av anledningarna till den starka skatteunderlagstillväxten 2015 och Skatteunderlaget 2016 förstärks också av en relativt stor ökning av pensionsinkomsterna till följd av kraftigt positiv balansering av inkomstanknutna pensioner. NYCKELTAL FÖR DEN SVENSKA EKONOMIN Årlig procentuell förändring BNP* 3,9 3,2 2,6 2,1 Arbetade timmar* 1,0 2,0 1,4 0,7 Arbetslöshet nivå 7,4 6,8 6,7 6,6 Timlön 2,5 2,6 2,8 3,1 KPI 0,0 1,0 1,8 3,0 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: EkonomiNytt, SKL oktober

125 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Befolkningsutveckling Utvecklingen av antalet invånare och åldersstrukturen i länet har stor betydelse för behovet av och efterfrågan på hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och utbildning. Invånarantalet påverkar även storleken på skatteintäkter, generella statsbidrag och skatteutjämning då bidrag från systemet för kommunalekonomisk utjämning baseras på invånarantalet. Länets befolkning uppgick per den 31 december 2016 till personer. Jämfört med föregående år är det en ökning med personer. I Kalmar län är 24,3 procent av befolkningen över 65 år att jämföra med 19,8 procent för riket. Finansiell analys Syftet med den finansiella analysen är att beskriva landstingets finansiella styrka och klargöra om landstinget, ur finansiell synvinkel, har en god ekonomisk hushållning. Den finansiella analysen bygger på fyra viktiga aspekter: det finansiella resultatet, kapacitetsutveckling, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Mer information om siffror och tabeller som hänvisas till i nedanstående analys finns under rubriken Landstinget i siffror. Resultat och kapacitet Resultat Resultatet för 2016 visar ett överskott, det vill säga intäkterna överstiger kostnaderna, med 82 Mkr, vilket är 23 Mkr sämre än budget. Förvaltningarna uppvisar ett underskott på 206 Mkr medan landstingsgemensamma poster för pensioner med mera samt skatteintäkter och finansnetto ger ett budgetöverskott på 183 Mkr. En stark utveckling av skatter, utjämning och generella statsbidrag tillsammans med en god avkastning på pensionskapitalet har finansierat en hög kostnadsutveckling under ÅRETS RESULTAT MKR Föregående års resultat visade ett plus med 62 Mkr, exklusive jämförelsestörande poster var resultatet +11 Mkr. Balanskravsutredning och resultatutjämningsreserv Avstämning mot kommunallagens balanskrav görs i balanskravsutredningen. Här reduceras eller tillförs årets resultat ett antal poster som inte härrör från den löpande verksamheten. Efter justering för vinster vid försäljning av anläggningstillgångar samt återföring av orealiserade förluster i värdepapper uppgår resultatet efter balanskravsjusteringar till 78 Mkr. Eftersom någon förändring av resultatutjämningsreserven inte gjorts under 2016 är balanskravsresultatet lika med resultatet efter balanskravsjusteringar Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter uppgår till Mkr. Exklusive återbetalningen av AFA-medel 2015 innebär det en ökning med 8,2 procent. Ökningen beror främst på ersättningar för asylsjukvård, intäkter från såld vård till andra landsting och regioner samt det statliga bidraget till kulturverksamheten som från och med 2016 övertagits från Regionförbundet. Ökningar uppvisas också för statsbidragen till cancersjukvård samt förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa. I huvudsak används dessa intäkter till att finansiera riktade insatser som medför ökningar på kostnadssidan. Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar uppgår till Mkr, en ökning med 5,9 procent. Löner, pensioner och sociala avgifter visar en ökning med 4,4 procent. Lönekostnaderna ökar med 3,8 procent, varav den avtalsmässiga ökningen är 2,9 procent. Ett mått på volymförändringen är arbetade timmar, som ökar med 1,1 procent. Bidragande orsaker till kostnadsökningen utöver avtalen är beslutade satsningar i landstingsplanen samt ökad sjukfrånvaro. Pensionskostnaderna har ökat med 9 procent främst beroende på en kraftig ökning av den förmånsbestämda pensionen. Kostnaderna för högspecialiserad vård utanför länet ökar med 18,7 procent. Den största ökningen, 31 procent, återfinns vid köpt vård utanför regionsamarbetet med Östergötland beroende på höga kostnader för enskilda patienter som vårdats inom hjärt- och neonatalsjukvård samt kärloch barnkirurgi. Dessa kostnader varierar mycket mellan åren och ökningen 2016 beror på både fler patienter och högre kostnad per patient än föregående år. Läkemedelskostnaderna ökar med 6,6 procent, främst beroende på nya läkemedel som godkänts inom ramen för ordnat införande. En annan orsak är införandet av fria läkemedel för barn under 18 år. Kostnaderna för bemanningsföretag ökar med 20,6 procent och uppgår till 166 Mkr. Intensivt arbete pågår inom bemannings- och kompetensförsörjningsområdet och ökningstakten har visat en sjunkande trend under årets sista månader. Ökade kostnader för inhyrd personal är ett problem som, med några få undantag, delas av övriga landsting och regioner. Den genomsnittliga ökningen för riket uppgår till 17 procent. Sveriges Kommuner och Landsting bedriver ett projekt tillsammans med samtliga landsting GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 29

126 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN och regioner för att analysera läget och komma med åtgärdsförslag inom en rad områden för att minska beroendet av bemanningsföretag. Bland övriga kostnader kan noteras att lämnade bidrag ökar med 44 procent beroende på övertagandet av bidragen till kulturorganisationer i egen regi. Denna ökning finansieras genom att det statliga bidraget till kulturverksamheten överförts till landstinget. Kostnaderna har också ökat för sjukvårdsartiklar och medicinskt material samt för IT-tjänster inom beslutad utveckling av vårdsystemet Cosmic. Finansnetto Bokslutet visar ett positivt finansnetto med 105 Mkr, vilket är 96 Mkr bättre än budget. Finansiella intäkter avser avkastning på pensionsmedel som placeras via Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP). Avkastningen beräknas årligen till fyra procent, vilket motsvarar 50 Mkr. I likhet med föregående år har den positiva utvecklingen av pensionskapitalet fortsatt, vilket har gett en avkastning på 117 Mkr. Landstingets räntekostnader, som blir 28 Mkr lägre än budgeterat, består av den årliga ränte- och basbeloppsuppräkningen av pensionsskulden. Den lägre kostnadsnivån beror framförallt på att räntesatsen för den finansiella kostnaden nästan halverats jämfört med den prognos som användes i landstingsplanen Skatte- och nettokostnadsutveckling Landstingets intäkter i form av skatter, kommunalekonomisk utjämning och generella statsbidrag uppgår till Mkr, vilket innebär en ökning med 6 procent och ett budgetöverskott med 108 Mkr. Nettokostnadsökningen för landstingets verksamheter, exklusive återbetalda AFAmedel 2015, är 5,4 procent, vilket ger ett underskott mot budget med 227 Mkr. Relationen mellan intäktsutveckling och kostnadsutveckling är viktig att följa för en långsiktigt stabil ekonomi är relationen positiv, men det ska noteras att i de generella bidragen ingår tillfälligt flyktingbidrag med 66 Mkr. Skatteunderlaget har utvecklats bättre än den prognos som låg till grund för budgeten och landstingsskatten uppvisar en ökning med 4,5 procent. Utjämning och generella statsbidrag ökar med 11,1 procent, främst beroende på det tillfälliga flyktingbidraget samt en positiv utveckling av inkomstutjämningsbidraget. Staten och SKL träffade under 2016 en ettårig överenskommelse om bidraget för läkemedelsförmånerna, som även innefattar en kompensation för kostnader avseende läkemedel mot hepatit C. Överenskommelsen innebär ett bidrag på 615 Mkr, vilket är en ökning med 5,2 procent. Samtidigt ska noteras att landstingets kostnader för läkemedelsförmånerna ökar med 10 procent. I de generella bidragen ingår dessutom extra resursförstärkning till hälso- och sjukvården med 24 Mkr. För att nå landstingets resultatmål på 2 procent får inte nettokostnaderna överstiga 98 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av tabellen nedan framgår att de totala nettokostnaderna 2016 uppgick till 98,8 procent av intäkterna, vilket understryker att nettokostnaderna är för höga i förhållande till resultatmålet. NETTOKOSTNADSANDEL % Verksamhetens nettokostnader 93,2 94, ,3 96,4 Avskrivningar 4,4 3,9 4,0 4,1 3,9 Finansnetto -0,1 2,3-1,6-1,3-1,5 Nettokostnadsandel 97,5 101,1 97,4 99,1 98,8 Investeringar Landstinget har tagit beslut om stora ny- och ombyggnationer de kommande åren. Det avser bland annat lokaler för specialistpsykiatrin i Kalmar, Oskarshamn och Västervik men också lokaler för läkarutbildning på Länssjukhuset i Kalmar, gemensamma landstingslokaler i Emmaboda samt energioch teknikinvesteringar. Byggnaderna planeras och byggs utifrån ett hållbarhetsperspektiv det vill säga de måste vara flexibla och förändringsbara för att kunna möta framtida okända krav. Årets investeringar blev betydligt lägre än beräknat, vilket till stor del kan förklaras av tidsförskjutningar i planerade fastighetsinvesteringar men även en lägre investeringsnivå när det gäller inventarier. Fastighetsinvesteringarna uppgick till 177 Mkr. Under året har nybyggnad av ett nytt produktionskök och en tillgänglighetsanpassad matsal på Ölands folkhögskola genomförts. Byggnadens placering inom fastigheten i anslutning till Konstens hus medför en möjlighet att förstärka intrycket av skolans nya huvudentré och medför optimal logistik avseende tunga transporter till skolan. Verksamheten tar lokalerna i bruk i början av Pågående projekt i Vimmerby som beräknas färdigställas 2017 är nya lokaler för Folktandvården samt ombyggnation för vuxenpsykiatrimottagningen. Planering och genomförande av projekt inom beslutad energiplan har fortsatt och under året har första etappen av geo-energi för Länssjukhuset i Kalmar tagits i drift. Investeringsutgifter för inventarier uppgår till 142 Mkr. Det avser framförallt återinvestering när det gäller röntgenutrustning, ambulanser, laboratorieutrustning, tekniska hjälpmedel, IT-utrustning samt medicinteknisk utrustning. I årets utgifter ingår även inköp av ett vindkraftverk i vindkraftsparken Långmarken utanför Kristinehamn. På årsbasis beräknas minst 30 procent av den totala elanvändningen kunna täckas. Soliditet Soliditeten är ett mått på landstingets långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av tillgångarna 30

127 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN NETTOINVESTERINGAR MKR fordringarna kan omsättas lika snabbt. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att landstingets totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Kassalikviditeten uppgick vid årsskiftet till 120 procent, vilket skall jämföras med 118 procent föregående år som finansieras med egna medel. För att skapa långsiktigt stabila förutsättningar bör soliditetsmålet över tid utvecklas positivt så att tillgångarna är större än skulderna. Soliditeten kan beskrivas enligt blandmodellen, med enbart pensionsåtagande intjänade från och med 1998, eller enligt fullfonderingsmodellen då samtliga pensionsåtagande inklusive ansvarsförbindelsen ingår. Soliditeten enligt blandmodellen har varit stabil de senaste åren och uppgår i årets bokslut till 38 procent. Soliditeten enligt fullfonderingsmodellen uppgår till -35 procent. Mellan åren innebär det en förbättring med sexton procentenheter, vilket till största delen förklaras med att ansvarsförbindelsens ökningstakt varit väsentligt lägre än ökningstakten för eget kapital. Genomsnittlig soliditet enligt fullfonderingsmodellen för samtliga landsting var föregående år -40 procent. Risk och kontroll Placerade pensionsmedel Under året har ytterligare 50 Mkr avsatts till pensionsmedel som placeras via Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB. Mer information om bolaget finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Utvecklingen på den finansiella marknaden är viktig då upp- och nedgångar direkt påverkar landstingets ekonomi. Under året har bokförda ränteintäkter, vinster/förluster och utdelningar påverkat resultatet positivt med 117 Mkr. Börsåret 2016 avslutades positivt och nedgången från början av året vändes till en stark avslutning. Den svenska börsens utveckling, inklusive utdelningar, under andra halvåret gjorde att uppgången i KLP blev i nivå med det historiska snittet runt 10 procent. Sammanfattningsvis präglades 2016 av finansiell oro på tillväxtmarknaderna och politiska händelser såsom Storbritanniens beslut att gå ur EU samt valet i USA. Marknadsvärdet ökade med 11,3 procent, motsvarande jämförelseindex var 6,26 procent. Vid årets slut var marknadsvärdet Mkr, vilket är 179 Mkr över anskaffningsvärdet. Aktieandelen som enligt placeringspolicyn inte får överstiga 60 procent, uppgick till 57,8 procent av den totala portföljen. RESULTAT PENSIONSFÖRVALTNING MKR Resultat Ackumulerat resultat GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Likviditet Landstingets likviditet ska vara tillräcklig för att kunna hålla en god betalningsberedskap. I årsredovisningen 2015 uppgick likviditeten till Mkr. Även i årets bokslut uppvisas ett positivt kassaflöde, vilket innebär att likviditeteten har förbättrats och uppgår till Mkr. Att kassaflödet, trots en betydligt lägre investeringsnivå, är 80 Mkr lägre än upprättad kassaflödesbudget förklaras av en lägre resultatnivå och inbetalning av ytterligare 50 Mkr till KLP. Men även att det i resultatet ingår betydligt högre finansiella intäkter avseende pensionskapitalet i KLP som inte påverkat landstingets likviditet. Kassalikviditeten är en indikation på landstingets kortsiktiga betalningsförmåga. När kassalikviditeten är större än 100 procent innebär det att de kortfristiga skulderna kan betalas direkt under förutsättning att de kortfristiga

128 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Pensionsåtagande Landstingets totala pensionsåtagande uppgår vid årets slut till Mkr och består av tre delar; pensioner som är bokförda som avsättning och till största delen består av den förmånsbestämda ålderspensionen, den avgiftsbestämda ålderspensionen som är bokförd som kortfristig skuld och pensioner intjänade före 1998 som finns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden räknas som nuvärdet av alla framtida utbetalningar och riktlinjerna som styr hur pensionsskulden ska beräknas finns beskrivna i RIPS 07. Under en femårsperiod har åtagandet ökat med 15 procent. Ökningstakten var störst mellan 2012 och 2013 då den uppgick till 12 procent, vilket främst berodde på den sänkta diskonteringsräntan för pensioner. Effekten av detta påverkar såväl avsättning som ansvarsförbindelse. Ansvarsförbindelsen har historiskt sett ökat varje år, då beloppet för värdesäkringen varit högre än summan av utbetalningarna. Under 2014 skedde en förändring då utbetalningarna blev större än värdesäkringen och trenden har fortsatt under När det gäller avsättningen är det nyintjänande av den förmånsbestämda ålderspensionen och värdesäkringen som ökar skulden, medan utbetalningarna minskar den. Här är inkomstbasbeloppet en avgörande faktor för hur högt nyintjänandet blir. Ett lägre inkomstbasbelopp ger fler som är berättigade till förmånsbestämd ålderspension. Marknadsvärdet på de förvaltade pensionsmedlen uppgick vid utgången av 2016 till Mkr. Det täcker drygt 26 procent av det nuvarande pensionsåtagandet exklusive kortfristig skuld. Medel för resterande pensionsåtagande återlånas av landstinget till investeringar och den löpande verksamheten. Borgensåtagande Landstingets borgensåtagande uppgår till 413 Mkr, varav 407 Mkr avser finansiering av tåg. Resterande åtagande avser borgensförbindelser för lån till Stiftelsen Kalmar läns museum. Verksamhetens resultat Sammanfattning Landstingets förvaltningar redovisar totalt en negativ budgetavvikelse på 206 Mkr att jämföra med föregående års avvikelse på 178 Mkr. En förklaring till resultatförsämringen är fortsatta stora kostnadsökningar för läkemedel och för den köpta högspecialiserade vården som tillsammans svarar för närmare 80 Mkr av budgetavvikelsen. Kostnader för inhyrd personal har också ökat. Landstingsstyrelsen har fattat beslut om en halvering av 2014 års kostnader för hyrbolag och sedan hösten 2016 arbetar samtliga landsting och regioner gemensamt i ett projekt med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari Landstinget har under flera år haft stort fokus på att säkra rekrytering och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Många åtgärder är långsiktiga som utökningar av AT-, ST-läkare, PTP-psykologer, utlandsrekryteringar och att skapa förutsättningar för nyanlända med sjukvårdskompetens att etablera sig i verksamheten. Åtgärder och systematiska förbättringar för att minska den höga kostnadsutvecklingen pågår inom flera områden och har till viss del haft UPPLYSNING OM PENSIONSÅTAGANDE OCH PENSIONSMEDEL INKLUSIVE LÖNESKATT MKR T.o.m T.o.m 2016 Avsättning för pensioner 1 996,7 160, ,3 Avgiftsbestämd ålderspension 151,9 11,7 163,6 Ansvarsförbindelser 4 243,1-141, ,5 Totalt pensionsåtagande 6 391,7 30, ,4 Placerade pensionsmedel -bokfört värde 1 291,5 167, ,6 -marknadsvärde 1 423,2 214, ,0 Återlånade medel = Totala pensionsförpliktelser./. Marknadsvärde placerade pensionsmedel 4 968,5-184, ,4 Placerade pensionsmedel Marknadsvärde./. Bokfört värde 131,7 47,7 179,4 Realisationsvinster/-förluster under året 65,9 Realiserad och orealiserad avkastning på placerade pensionsmedel 64,8 32

129 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN effekt. Under hösten 2015 ökade antalet asylsökande i länet kraftigt vilket ställt krav på hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Vid årets början var antalet asylsökande personer för att succesivt minska till vid årets slut. Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive tandvård har finansierats med ersättningar från Migrationsverket och med det tillfälliga statliga stödet landsting och kommuner fick i slutet av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen redovisar ett underskott som ökat jämfört med föregående år. Hela ökningen beror på kostnadsökningar för läkemedel, bemanningsbolag och framförallt för den köpta högspecialiserade vården. Nettokostnadsökningen exklusive köpt vård och läkemedel uppgår till 2,9 procent. Kostnaderna för högspecialiserad vård ökade kraftigt i jämförelse med föregående år. Kostnaderna är svåra att prognostisera då specifik vård och behandling för enstaka patienter kan vara väldigt kostsamma. Kostnader för köpt högspecialiserad vård på övriga sjukhus ökade med 23 procent. Vid de fyra största sjukhusen landstinget köper vård av ökade antalet vårdtillfällen med 4 procent medan kostnaderna ökade med 37 procent. Läkemedelskostnaderna ökade med 9 procent och ökningen återfinns inom förmånsläkemedel medan kostnaden för sjukhusläkemedel minskade något. De läkemedel som ökar är framförallt potenta läkemedel såsom hepatit C-läkemedel, cancerläkemedel och biologiska läkemedel. Antalet patienter som behandlas är fler och kostnaden per patient ökar avsevärt. Kostnaderna för inhyrd personal har fortsatt att öka under 2016, men ökningstakten minskade under andra halvåret. Det systematiska effektiviseringsarbetet och verksamhetsanpassningen av vårdplatser under hösten har påverkat resultatet i positiv riktning. Primärvårdsförvaltningen redovisar ett underskott där huvuddelen kan hänföras till verksamheten inom hälsovalsuppdraget. Den främsta orsaken till det negativa resultatet är den fortsatta bristen på specialister i allmänmedicin som leder framförallt till höga hyrläkarkostnader, men också till ökade kostnader inom andra områden. Hyrläkarkostnaderna har ökat med 16 procent i jämförelse med föregående år. För övriga personalkategorier redovisas en kostnadsökning med ca 5 procent. Antalet ST-läkare ökar vilket är en planerad utökning i syfte att säkra tillgången på läkare framöver. Under 2016 har också läkemedelskostnaderna bidragit till de ökade nettokostnaderna och det är främst nya diabetesläkemedel som svarar för kostnadsökningen. Enligt direktiv för den landstingsägda Hälsovalsverksamheten görs årligen en resultatvärdering kopplat till verksamhetens sistahandsansvar. Primärvårdsförvaltningens verksamhet utom hälsovalsuppdraget består av barnhälsovård, sjukvårdsrådgivning, asyl- och flyktinghälsovård, psykologverksamhet samt verksamheten för barn och ungdomars psykiska ohälsa. Verksamheterna redovisar ett mindre underskott som kan hänföras till bl. a ökade kostnader för läkemedel och provtagningar. Psykiatriförvaltningen redovisar ett budgetunderskott för 2016 som beror på ett fortsatt stort behov av att anlita bemanningsföretag men också på ökade kostnader för köpt vård. Underskottet har minskat sen föregående år och nettokostnadsutvecklingen uppgår till 3 procent. De långsiktiga satsningarna på kvalitetshöjningar i vården ställer stora krav på rätt kompetens och rätt bemanning. Vakansläget är fortsatt bekymmersamt när det gäller legitimerad personal, läkare, sjuksköterskor och psykologer, vilket återspeglas i fortsatt höga kostnader för bemanningsföretag. Psykiatriförvaltningen har under många år fått statliga stimulansmedel för utveckling av vården. Dessa är liksom tidigare år väldigt betydelsefulla för verksamhetens drift. Folktandvården redovisar ett överskott som bl. a beror på ökade intäkter vad gäller frisktandvård, specialist- och asyltandvård. Vakanser under året har inneburit lägre personalkostnader. Totalt har antalet åtgärder i tandvården ökat. I både allmän- och specialisttandvården har antalet besök av vuxna minskat något medan besök av barn ökat. Bildning- och kulturförvaltningen redovisar ett överskott. Alla folkhögskolor når volym för fullt statsbidrag och både externa och interna utbildningsuppdrag har ökat vilket innebär hög beläggning på internaten och samordningsvinster som påverkar resultatet positivt. Förvaltningens ansvar för stöd till kulturorganisationer med flera redovisar ett resultat enligt plan. Kalmar Länstrafik redovisar ett överskott mot budget. Utvecklingsplanen har resulterat i en stark stråktrafik, ökad tågtrafik och en god utveckling av närtrafiken. Det totala antalet resor i kollektivtrafiken har ökat under de senaste åren, medan biljettintäkterna inte når planerade nivåer. IT-förvaltningen redovisar ett underskott som främst beror på kostnadsökningar för utveckling av vårdsystemet Cosmic. Den fortsatta digitaliseringen av landstingets verksamhet med fler inköpta moduler och en ökad funktionalitet ökar underhållskostnaderna och programuppdateringarna. Nyttan av de digitala lösningarna finns i landstingets verksamheter. Investering och uppbyggnad i en robust och säker driftmiljö tillsammans med verksamhetens krav på upprätthållande av tillgänglighet medför ökade kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING 33

130 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingsservice redovisar ett underskott mot budget som i huvudsak finns inom kost- och förrådsverksamheten. Under 2017 kommer en anpassning av verksamheten genomföras i samverkan med hälso- och sjukvårds- och psykiatriförvaltningen. Centraladministrerad verksamhet Inom den beräknas överskott för landstingsdirektörens stab och den övriga verksamheten vilket bl. a beror på outnyttjade särskilda anslag, lägre kostnader för läkemedel samt vakanta tjänster. Verksamheten inom hälsovalsuppdraget redovisar ett underskott som främst beror på högre kostnader för köpt vård, läkemedel, ST-läkare samt jourer än budgeterat. Ersättningsmodellen inom Hälsoval redovisar en budget i balans. Intern kontroll Under året har granskningar skett i enlighet med den internkontrollplan som fastställts av landstingsstyrelsen. Kontrollplanen för 2016 har omfattat fem landstingsgemensamma kontroller samt ett antal specifika kontroller per förvaltning. Utanordningslistor som skapas månadsvis i lönesystemet ska signeras av respektive ansvarig chef. Syftet är att säkerställa att rätt lön till rätt person betalas ut. I de fall utanordningslistorna ej blivit signerade har och kommer återkopplande insatser göras i form av kontroll att behörigheter är korrekta, samt riktade utskick till berörda chefer om aktuellt regelverk. En ny riktlinje för pool- och verksamhetsbilar har upprättats under året. Stickprov av körjournalerna har genomförts och i de fall brister har noterats har återkopplande information givits med hänvisning till den nya riktlinjen. Därutöver har granskning av resefakturor gjorts och det kan konstateras att brister förekommer i avsaknaden av uppgift om syfte med resan, samt att fakturan inte är mottagningsattesterad av resenären. Återkopplande insatser och kompletterande uppgifter till de bristande fakturor som noteras görs löpande. Övriga granskningar i internkontrollplanen har bland annat omfattat rutin kring avgiftsbefrielse, kontering av fakturor för bemanningsföretag, samt revidering av riktlinjer. Gällande rutinen kring avgiftsbefrielse har felaktiga registreringar i vårdsystemet justerats manuellt. Vid kontroll av kontering av bemanningsföretagsfakturor har de felaktigheter som hittats gällande moms rättats löpande under året. Under 2016 gjordes två externa granskningar av den interna kontrollen vid Kalmar Länstrafik (KLT). I det ena fallet är det trafikupphandling till ett värde av fem miljarder kronor, i det andra KLT:s intäktshantering och kontroll av biljettintäkter. Det externa revisionsbolaget har utgått från ett antal frågor för att kunna besvara om den interna kontrollen är tillräcklig. I båda fallen har de kunnat konstatera att den interna kontrollen är god och ändamålsenlig Mål och mått LANDSTINGETS MÅL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING MÅTT UTFALL 2016 UTFALL 2015 MÅLVÄRDE Respektive års resultat ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 1,2 % 0,9 % 2 % Investeringar ska finansieras med egna medel 112 % 158 % 100 % 34

131 Landstinget i siffror 35

132 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN RESULTATRÄKNING MKR Budget Verksamhetens intäkter Not , , ,1 Verksamhetens kostnader Not , , ,2 Avskrivningar Not 3-273,1-269,8-281,0 Verksamhetens nettokostnader , , ,1 Skatteintäkter Not , , ,4 Utjämning och generella statsbidrag Not , , ,7 Finansiella intäkter Not 6 138,3 131,6 51,0 Finansiella kostnader Not 7-33,3-44,9-41,6 Resultat före extraordinära poster 82,4 62,3 105,4 ÅRETS RESULTAT Not 8 82,4 62,3 105,4 Noter till resultaträkning Mkr Not 1 Verksamhetens intäkter Patientavgifter hälso- och sjukvård 124,0 124,7 Patientavgifter tandvård 138,6 142,4 Trafikintäkter 386,5 365,1 Försäljning hälso- och sjukvård 215,0 188,3 Tandvårdsersättning från Försäkringskassan 51,9 51,8 Försäljning utbildningsverksamhet 11,6 10,9 Försäljning medicinska tjänster 18,4 13,7 Försäljning övriga tjänster 94,4 90,4 Försäljning material och varor 20,5 18,9 Specialdestinerade statsbidrag *) 355,5 284,9 Övriga erhållna bidrag 38,7 30,1 Återbetalning AFA försäkring 38,3 Realisationsvinster 0,3 28,1 Övriga intäkter 14,1 8,7 Summa verksamhetens intäkter 1 469, , ,1 *) Specificering av större statsbidrag Tillgänglighet kömiljard 6,4 Tillgänglighet och samordning ,0 Stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården (nytt 2016) 22,9 Bildningsverksamhet 63,9 64,2 Kulturverksamhet 29,1 Asylsjukvård 119,2 90,9 Minskad sjukfrånvaro 16,7 12,1 Rehab 22,1 26,5 Kalmar länstrafik 21,0 20,9 Psykiatrisatsning 9,8 16,2 Cancervård SVF 17,2 3,3 Förlossningsvård/Kvinnors hälsa 16,9 Palliativregistret 4,9 6,5 36

133 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER RESULTATRÄKNING MKR Budget Not 2 Verksamhetens kostnader Löner , ,7 Sociala avgifter -864,7-823,0 Pensionskostnader inklusive löneskatt -593,3-547,2 Övriga personalkostnader -69,4-72,5 Köpt vård Hälsoval -129,4-121,0 Köpt vård utanför länet -531,0-447,3 Trafikentreprenadkostnader -809,0-768,0 Övrig köp av verksamhet inkl privata specialister -87,6-88,9 Bemanningsföretag -166,1-137,7 Övriga verksamhetsanknutna tjänster -112,3-96,1 Läkemedel inom förmånen (recept) -557,2-505,1 Läkemedel utom förmånen (rekvisition) -231,0-234,8 Sjukvårdsartiklar, material och varor -413,3-391,3 Lämnade bidrag -136,9-95,1 Lokal- och fastighetskostnader -166,5-162,0 Energikostnader -58,5-53,6 Förbrukningsinventarier/material -61,8-65,4 Reparation/underhåll inventarier -31,8-33,9 Sjukresor -70,9-68,0 Transport-, rese- och fraktkostnader -77,8-81,2 Tele- och IT-kommunikation, post -42,8-42,1 IT-program och licenser -22,0-28,7 IT-tjänster -95,5-86,6 Konsultkostnader -17,5-20,7 Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag -30,6-33,3 Övriga tjänster -17,3-15,5 Realisationsförluster -1,0-0,8 Övriga kostnader -43,7-42,5 Summa verksamhetens kostnader , , ,2 LANDSTINGET I SIFFROR Jämförelsestörande poster i verksamheten Verksamhetens intäkter Vinst vid försäljning av fastigheter 28,0 Återbetalning av premier för avtalsförsäkringar 38,3 Verksamhetens kostnader Justering av pensionsavsättning -15,4 Summa jämförelsestörande poster i verksamheten 50,9 37

134 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER RESULTATRÄKNING MKR Budget Operationell leasing Framtida minimileaseavgifter förfaller enligt följande: Inom 1 år Telefoniutrustning -3,0-11,6 Fordon -2,1-3,8 Övrigt -1,6-1,3 Senare än 1 år men inom 5 år Telefoniutrustning -0,2 Fordon -1,7-1,3 Övrigt -1,8-1,1 Senare än 5 år Not 3 Avskrivningar Planmässiga avskrivningar Markanläggningar och byggnader -140,9-138,5-144,2 Maskiner och inventarier -132,1-131,3-136,80 Summa planmässiga avskrivningar -273,1-269,8-281,0 Nedskrivningar Summa avskrivningar -273,1-269,8-281,0 Not 4 Skatteintäkter Preliminära kommunalskattemedel 5 278, , ,5 Prognos för avräkningslikvid bokslutsår -23,5 10,6-9,1 Justeringspost för slutavräkning föregående bokslutsår 7,8-6,2 Summa skatteintäkter 5 262, , ,4 Not 5 Utjämning och generella statsbidrag Inkomstutjämningsbidrag 1 012,3 945,6 999,1 Kostnadsutjämningsbidrag 136,1 127,1 138,0 Regleringsbidrag/-avgift -113,2-102,6-113,4 Strukturbidrag 3,5 Bidrag för läkemedelsförmånen 615,4 584,9 580,0 Bidrag för höjd arbetsgivaravgift för unga 3,1 Extra resursförstärkning 24,1 24,0 Tillfälligt bidrag för mottagning av flyktingar 65,6 5,5 Summa utjämning och generella statsbidrag 1 740, , ,7 Not 6 Finansiella intäkter Ränteintäkter 1,3 1,6 1,0 Övriga finansiella intäkter 0,2 0,2 Pensionsförvaltning 50,0 Avkastning på aktier och obligationer 48,7 46,8 Vinster vid försäljn av aktier och obligationer 83,8 81,9 Återföring av nedskrivning av kortfristiga placeringar 4,4 Övriga finansiella intäkter 1,0 Summa finansiella intäkter 138,3 131,6 51,0 38

135 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER RESULTATRÄKNING MKR Budget Not 7 Finansiella kostnader Reversränta LÖF -0,3 Övriga räntekostnader -0,1-0,1 Ränteuppräkning av pensionsskuld -12,5-32,6-40,0 Övriga finansiella kostnader -1,0-1,1 Pensionsförvaltning Förluster vid försäljn av aktier och obligationer -17,8-6,4 Orealiserade förluster på aktier och obligationer -4,4 Övriga finansiella kostnader -1,9-1,6 Summa finansiella kostnader -33,3-44,9-41,6 LANDSTINGET I SIFFROR Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 82,4 62,3 105,4 - Reducering av samtliga realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar -0,3-28,1 + Justering för realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet + Justering för realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet + Orealiserade förluster i värdepapper 4,4 - Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper -4,4 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 77,7 38,6 105,4 - Reservering av medel till resultatutjämningsreserv + Användning av medel från resultatutjämningsreserv Balanskravsresultat 77,7 38,6 105,4 39

136 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN KASSAFLÖDESANALYS MKR Den löpande verksamheten Årets resultat 82,4 62,3 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar 273,1 269,8 Nedskrivningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Förändring pensionsavsättning 160,6 158,1 Förändring övriga avsättningar -0,1 1,5 Realisationsvinst/förlust 1,0-26,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 517,0 464,9 Ökning(-)/minskning(+) placerade pensionsmedel -167,2-168,9 Ökning(-)/minskning(+) kortfristiga fordringar -26,5 50,8 Ökning(-)/minskning(+) förråd och varulager -1,6 0,5 Ökning(+)/minskning(-) kortfristiga skulder 34,8-83,6 Medel från den löpande verksamheten 356,5 263,7 Investeringsverksamhet Förvärv av materiella anläggningstillgångar -319,5-240,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1,7 30,3 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immaterialla anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -29,3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten -317,8-239,9 Finansieringsverksamheten Ökning(+)/minskning(-) av långfristiga skulder 0,1-0,1 Ökning(-)/minskning(+) av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten 0,1-0,1 Årets kassaflöde 38,8 23,7 Likvida medel vid årets början 1 098, ,7 Likvida medel vid årets slut 1 137, ,3 40

137 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN BALANSRÄKNING MKR Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 9 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark och byggnader Not , ,3 Maskiner och inventarier Not ,8 506,5 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter Not 12 44,8 44,8 Långfristiga fordringar Not 13 12,2 12,2 Summa anläggningstillgångar 2 562, ,7 LANDSTINGET I SIFFROR Omsättningstillgångar Förråd 20,4 18,8 Fordringar Not ,5 455,0 Kortfristiga placeringar Not , ,5 Kassa och bank 1 137, ,3 Summa omsättningstillgångar 3 097, ,6 SUMMA TILLGÅNGAR 5 660, ,3 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Not 16 Årets resultat 82,4 62,3 Resultatutjämningsreserv 106,6 106,6 Övrigt eget kapital 1 957, ,1 Summa eget kapital 2 146, ,0 Avsättningar Avsättning för pensioner Not , ,7 Andra avsättningar Not 18 1,4 1,5 Summa avsättningar 2 158, ,2 Skulder Långfristiga skulder Not 19 3,6 3,5 Kortfristiga skulder Not , ,6 Summa skulder 1 355, ,2 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 660, ,3 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not , ,1 Borgensåtaganden Not ,2 529,2 41

138 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN NOTER TILL BALANSRÄKNING MKR Not 9 Immateriella tillgångar Ingående anskaffningsvärde 26,3 26,3 Årets investeringar 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 26,3 26,3 Ingående avskrivningar -26,3-26,3 Årets avskrivningar 0,0 0,0 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 0,0 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 Utgående avskrivningar -26,3-26,3 Utgående bokfört värde immateriella tillgångar 0,0 0,0 Not 10 Mark och byggnader Ingående anskaffningsvärde 4 049, ,2 Årets investeringar, genomförda 158,5 42,1 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0-6,1 Nedskrivningar 0,0 0,0 Omklassificeringar 0,0 0,0 Utgående anskaffningsvärde 4 207, ,2 Ingående pågående investeringsvärden 105,7 37,2 Årets utgifter 177,1 110,7 Årets genomförda -158,4-42,1 Omklassificeringar Utgående pågående investeringsvärden 124,4 105,7 Ingående avskrivningar , ,2 Årets avskrivningar -140,9-138,5 Årets försäljningar/utrangeringar 0,0 5,1 Omklassificeringar Utgående avskrivningar , Utgående bokfört värde Mark och byggnader 1 991, ,3 Not 11 Maskiner och inventarier Medicinteknisk apparatur Ingående anskaffningsvärde 759,8 697,5 Årets investeringar 47,3 66,8 Årets försäljningar/utrangeringar 3,9-4,5 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 803,2 759,8 Ingående avskrivningar -464,6-396,0 Årets avskrivningar -70,0-72,6 Årets försäljningar/utrangeringar 3,7 4,0 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -530,9-464,6 Utgående bokfört värde Medicinteknisk apparatur 272,3 295,2 42

139 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER BALANSRÄKNING MKR Not 11 Maskiner och inventarier, fortsättning Tekniska hjälpmedel Ingående anskaffningsvärde 77,0 73,4 Årets investeringar 8,1 10,2 Årets försäljningar/utrangeringar -13,5-6,6 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 71,6 77,0 LANDSTINGET I SIFFROR Ingående avskrivningar -56,8-54,1 Årets avskrivningar -8,9-8,8 Årets försäljningar/utrangeringar 11,9 6,1 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -53,8-56,8 Utgående bokfört värde Tekniska hjälpmedel 17,7 20,1 Övriga maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 560,2 519,1 Årets investeringar 86,8 52,1 Årets försäljningar/utrangeringar -14,3-10,9 Omklassificeringar Utgående anskaffningsvärde 632,8 560,2 Ingående avskrivningar -369,0-329,8 Årets avskrivningar -53,3-49,8 Årets försäljningar/utrangeringar 13,3 10,6 Omklassificeringar Utgående avskrivningar -408,9-369,0 Utgående bokfört värde Övriga maskiner och inventarier 223,8 191,2 Utgående bokfört värde Maskiner och inventarier totalt 513,8 506,5 Not 12 Värdepapper, andelar och bostadsrätter Bostadsrätter, 8 st 0,4 0,4 Aktier i -Kalmar läns Trafik AB 7,0 7,0 -Samtrafiken Sverige AB 0,1 0,1 -Kust till Kust 0,0 0,0 -Öresundståg AB 0,1 0,1 -Svenskt Ambulansflyg 0,2 0,2 -Transitio AB 1,0 1,0 -Almi Företagspartner AB 1,5 1,5 -Kalmar läns Beställningscentral AB 0,1 0,1 -Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB 0,0 0,0 -Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag 34,2 34,2 -Inera AB 0,2 0,2 Summa 44,8 44,8 43

140 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER BALANSRÄKNING MKR Not 13 Långfristiga fordringar Lån till Kalmar kommun (länsmuseum) 12,2 12,2 Summa 12,2 12,2 Not 14 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 70,2 79,2 Momsfordringar 58,1 54,6 Statsbidragsfordringar 0,0 31,9 Preliminär avräkning skatt 18,4 10,6 Interimsfordringar 331,7 273,4 Övriga fordringar 3,2 5,3 Summa 481,5 455,0 Not 15 Kortfristiga placeringar Placerade pensionsmedel via KLP varav -Aktier 767,9 716,3 -Räntebärande värdepapper 619,7 553,6 -Likvida medel 71,1 21,5 Summa 1 458, ,5 Principer för värdering beskrivs under avsnittet Redovisningsprinciper, finansiella tillgångar. Aktier Anskaffningsvärde 767,9 716,3 Marknadsvärde 946,2 848,1 Ej bokförd värdeökning 178,3 131,8 Obligationer Anskaffningsvärde inklusive upplupen ränta 619,7 558,0 Marknadsvärde inklusive upplupen ränta 620,7 553,6 Ej bokförd värdeökning 1,1 Bokförd värdeminskning -4,4 Fullständig förteckning över landstingets innehav finns tillgänglig på landstingets kansli. Not 16 Eget kapital I övrigt eget kapital ingår ackumulerat resultat för Folktandvården med 10,1 Mkr. Not 17 Avsättning för pensioner Ingående avsättning 1 996, ,6 Pensionsutbetalningar -32,4-33,3 Nyintjänad pension 160,4 Ränte- och basbeloppsuppräkning 7,9 Förändring löneskatt 31,4 30,9 Övrigt -6,7 160,5 Summa 2 157, ,7 Posterna nyintjänad pension och ränte- och basbeloppsuppräkning gick ej att särredovisa 2015 pga byte av pensionsadministratör under året. 44

141 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER BALANSRÄKNING MKR Not 17 Avsättning för pensioner, forts Aktualiseringsgrad % 94,0 94,0 LANDSTINGET I SIFFROR Specifikation - Avsatt till pensioner Särskild avtalspension 2,5 5,0 Förmånsbestämd kompletterande pension 1 661, ,6 Ålderspension 55,1 49,7 Pension till efterlevande 15,4 11,8 Visstidspension 1,4 1,9 Löneskatt 421,2 389,8 Summa avsatt till pensioner 2 157, ,7 Visstidspension betalas ut till tre f.d. politiker Not 18 Andra avsättningar Ingående avsättning 1,5 Miljösanering Kalmar Kungsljuset 3-0,1 1,5 Utgående avsättning 1,4 1,5 Not 19 Långfristiga skulder Beviljad kreditlimit Outnyttjad del Utnyttjat kreditbelopp 0,0 0,0 Långfristig förutbetald intäkt 3,6 3,5 Summa 3,6 3,5 Not 20 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 480,6 497,8 Statsbidragsskulder 14,1 21,3 Interimsskulder 773,1 717,6 varav - preliminär avräkning skatt 23,5 1,2 - skuld för pensioner, avgiftsbestämd del 131,7 122,2 - semesterlöneskuld 275,0 266,9 - okompenserad jour 47,6 44,7 - övertidsskuld 24,5 25,8 - arbetsgivaravgifter 70,3 68,5 - särskild löneskatt 39,1 33,6 - övriga interimsskulder 161,4 154,7 Skatteskulder och övr löneavdrag 67,3 65,8 Övrigt 16,4 14,1 Summa 1 351, ,6 45

142 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FORTSÄTTNING NOTER BALANSRÄKNING MKR Not 21 Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelser Ingående pensionsförpliktelse 4 243, ,2 Pensionsutbetalningar -154,0-158,3 Nyintjänad pension 42,1 Ränte- och basbeloppsuppräkning 33,7 Förändring löneskatt -28,0-14,5 Övrigt -35,4 98,6 Utgående pensionsförpliktelse 4 101, ,1 Posterna nyintjänad pension och ränte- och basbeloppsuppräkning gick ej att särredovisa 2015 pga byte av pensionsadministratör under året. Akualiseringsgrad % 94,0 94,0 Borgensförbindelser Transitio AB*) 407,2 523,2 Stiftelsen Kalmar läns museum**) 6,0 6,0 Summa borgensförbindelser 413,2 529,2 SUMMA ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER 4 514, ,3 *) Landstinget har, LF , ingått solidarisk borgen uppgående till maximalt 8 Mdkr till förmån för AB Transitio avseende finansiering av spårfordon. Per har 4,6 Mdkr utnyttjats. Genom avtal med regressrätt begränsas Landstinget i Kalmar läns åtagande till den del som Kalmar länstrafik finansierat fordon genom AB Transitio. Denna del uppgår per till 407,2 Mkr. **) Landstinget har, LF , ingått borgen för lån till Kalmar läns museum uppgående till maximalt 6 Mkr. Landstingets åtagande per uppgår enligt engagemangsbesked till 6 Mkr. Landstinget förbinder sig tillsammans med Kalmar kommun, LF , att se till att Kalmar Läns museums tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Balansomslutningen i Kalmar läns museum uppgår per till 13 Mkr. Landstinget ansvarar som delägare i Patientförsäkringen LÖF för bolagets förbindelser till ett belopp motsvarande 10 gånger den premie som landstinget har haft att erlägga för varje år som förlust har uppkommit i patientförsäkringen. År 2016 uppgår premien till 30,6 Mkr. 46

143 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN INVESTERINGSREDOVISNING MKR Utgifter Immateriella anläggningstillgångar 26,3 Mark 0,1 1,1 Markanläggningar 3,8 1,7 Till- och ombyggnation 79,1 69,9 102,4 122,8 177,1 Nybyggnation 77,6 21,5 6,1 1,9 12,3 Reinvestering 16,6 17,5 17,1 Summa Byggnader och mark 177,2 111,7 125,6 124,7 189,4 LANDSTINGET I SIFFROR Medicinteknisk apparatur 47,3 66,8 92,5 68,7 89,4 Tekniska hjälpmedel 8,1 10,2 9,0 8,9 9,5 Övriga inventarier 86,9 52,1 65,9 59,8 52,6 Summa Inventarier 142,3 129,1 167,4 137,4 151,5 Summa utgifter 319,5 240,8 293,0 262,1 367,2 Inkomster Byggnader och mark -30,0-19,0-10,0 Inventarier -1,7-0,2-1,0-0,5-24,0 Summa inkomster -1,7-30,2-20,0-0,5-34,0 Nettoutgift 317,8 210,6 273,0 261,6 333,2 47

144 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN SPECIFIKATION ÖVER STÖRRE BYGGNADSPROJEKT MKR Projekt Investeringsram/ Investering Varav totalkalkyl t o m 2016 Investering 2016 Länssjukhuset i Kalmar Nybyggnad specialistpsykiatri 929,9 32,4 24,4 Renovering av behandlingsbad 13,9 13,6 12,7 Ombyggnad för läkarutbildning 77,9 6,9 6,8 Ölands folkhögskola Nybyggnad kök och matsal 30,7 30,6 27,6 Emmaboda Gemensamma landstingslokaler 116,7 7,1 5,7 Oskarshamns sjukhus Nybyggnad specialistpsykiatri 168,5 6,6 5,9 Vimmerby Ombyggnad öppenvårdspsykiatri 27,6 17,5 12,1 Nybyggnad Folktandvården 21,8 13,3 9,9 Länsövergripande Energiplan 91,1 42,1 10,1 Tekniska investeringar 79,2 18,5 5,7 Reinvesteringar planerat underhåll 16,5 16,5 16,5 Ombyggnation inom röntgenplan hälso- och sjukvårdsförvaltingen 21,0 18,0 11,0 SPECIFIKATION ÖVER STÖRRE INVENTARIEINKÖP MKR Investering Projekt 2016 Röntgenplan 17,5 Laboratorieplan DC 9,1 Övrig medicinteknisk utrustning 20,9 Ambulanser 11,4 IT-utrustning 25,4 Tekniska hjälpmedel 8,1 Vindkraftverk 36,8 48

145 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN FEM ÅR I SAMMANDRAG Utdebitering Kalmar län 11,37 11,37 11,37 10,87 10,87 Genomsnitt i riket 11,35 11,29 11,20 11,11 11,01 LANDSTINGET I SIFFROR Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, Mkr Verksamhetens nettokostnader, Mkr Intäkter från skatt, statsbidrag och utjämning, % 6,0 4,2 5,1 3,3 6,3 Nettokostnadsutveckling, % 5,4 6,2 4,1 4,5 4,9 Finansnetto Årets resultat, Mkr Justerat resultat enligt balanskrav, Mkr Eget kapital, Mkr Likviditet, Mkr Kassalikviditet exklusive placerade pensionsmedel, % Nettoinvesteringar, Mkr Pensionsavgifter Pensionsavsättning intjänade from Ansvarsförbindelse, pensionsförpliktelse Totala pensionsförpliktelser Soliditet exklusive pensionsförpliktelser, % Soliditet inklusive pensionsförpliktelser, % Antal invånare per 31/ Andel 65 år och äldre i Kalmar län, % 24,3 24,4 24,2 23,9 23,5 Andel 65 år och äldre i riket, % 19,8 19,8 19,6 19,4 19,1 Antal årsarbetare per 31/

146 RESULTATREDOVISNING FRÅN FÖRVALTNINGARNA MKR Nettokostnader Avvikelse mot budget Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Not , ,8-189,3-138,7 Primärvårdsförvaltningen -190,8-195,5-29,1-43,0 Psykiatriförvaltningen -474,5-460,9-13,3-20,3 Folktandvården -63,5-64,8 6,2 6,1 Bildnings- och kulturförvaltningen Not 2-109,7-46,3 2,8 5,1 Kalmar länstrafik -552,3-534,8 2,1 2,8 IT-förvaltningen -27,5-17,7-4,3-9,9 Landstingsservice Not 1,3-240,5-230,9-7,7 13,7 Centraladministrerad verksamhet Not , ,2 25,6 5,0 Varav - Landstingsdirektörens stab -124,7-123,4 18,5 11,2 - Förtroendevalda -34,8-34,3-0,1 0,3 - Hälsoval -673,5-634,0-16,0-20,4 - Övrigt -291,7-336,6 23,3 13,8 Landstingsrevisionen -3,3-3,0 1,1 1,4 Summa för förvaltningarna , ,9-205,8-177,6 Finansiering Not , ,2 182,7 105,6 Totalt för landstinget 82,4 62,3-23,0-72,1 Not 1 Värden för 2015 är anpassade till 2016 års organisation Organisationsförändringar: * Fr o m 2016 överfördes Landstingshälsan från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till Centraladm verksamhet * Fr o m 2016 överfördes Bibliotek gemensamt från Landstingsservice till Centraladm verksamhet. Not överfördes kulturverksamheten från Regionförbundet Not 3 I värdet för Bokslut 2015 ingår vinst vid försäljning av fastigheter med 28 Mkr. Not 4 I värdet för Bokslut 2015 ingår intäkt för återbetalning av premier för avtalsförsäkringar med 38,3 Mkr och justering av pensionsavsättning med -15,4 Mkr. 50

147 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN TANDVÅRDENS INTÄKTER OCH KOSTNADER SAMMANSTÄLLNING PER VERKSAMHETSGREN EFTER FÖRDELNING, ÅRETS RESULTAT OCH ACK. RESULTAT, TKR INKLUSIVE INTERNA POSTER 1) Verksamhetsgrenar Folktandvården Barn- och ungdomstandvård KU/KS/ MV 2 Summa intäkter Summa kostnader Resultat 2016 Resultat 2015 Allmäntandvårdsersättning 3-19 år KU Särskilt befolkningsansvar KS Befolkningsansvar jour KS Specialist- och sjukhustandvård KS Ack resultat from 2011 LANDSTINGET I SIFFROR Vuxentandvård Allmäntandvård vuxna KU Befolkningsansvar jour KU Specialist- och sjukhustandvård KU Uppsökande tandvård KU Nödvändig tandvård till vissa äldre och funktionshindrade och tandvård som ett led i sjukdomsbehandling KU Särskilda uppdrag ST-utbildning KS Introduktion av nyutexaminerade KS Övriga projekt och uppdrag KS Övriga projekt och uppdrag KU Övriga projekt och uppdrag KS Tolkkostnader KU Läkemedelsförmånen KU Summa Folktandvård ) År 2011 var första året Landstinget i Kalmar län redovisade tandvårdsverksamheten på denna detaljerade nivå. År 2016 är första året den ingår som en del av årsredovisningen. Modellen godkändes av Statskontoret 2011 och 2012 var första året som samtliga landsting/regioner skulle använda modellen. 2) KU= Konkurrensutsatt verksamhet, KS= Konkurrensskyddad verksamhet samt MV = myndighetsverksamhet 51

148 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Redovisningsprinciper ÅRSREDOVISNINGEN ÄR UPPRÄTTAD I ENLIGHET MED KOMMUNALLAGEN, LAG OM KOMMUNAL REDOVISNING OCH REKOMMENDATIONER FRÅN RÅDET FÖR KOMMUNAL REDOVISNING (RKR). Det innebär att: intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras landstinget och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, fordringar har upptagits till de belopp som de beräknas inflyta, tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges, periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed, värdering av kortfristiga placeringar har gjorts till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde Sammanställd redovisning Enligt RKR:s rekommendation 8.2 är kommuner och landsting skyldiga att upprätta sammanställd redovisning om: Andelen av koncernföretagens omsättning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets totala skatteintäkter och generella statsbidrag, eller om andelen av koncernföretagens balansomslutning uppgår till 5 procent eller mer av landstingets balansomslutning. Inget av dessa villkor är uppfyllda och någon sammanställd redovisning behöver därför inte upprättas.bedömningen är att konsolidering inte tillför väsentlig information i förhållande till landstingets resultat- och balansräkning. En beskrivning av verksamheten i landstingets samtliga bolag finns under rubriken Företag och kommunalförbund. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är resultatet av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. Jämförelsestörande poster särredovisas i not 2 till resultaträkningen. Intäkter Skatteintäkter Skatteintäkterna periodiseras och redovisas det år den beskattningsbara inkomsten intjänats. I årets redovisning ingår den definitiva slutavräkningen för 2015 och en preliminär slutavräkning för år Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med RKR 4.2. Båda posterna särredovisas i not 4 till resultaträkningen. Statsbidrag Generella statsbidrag och utjämning redovisas i resultaträkningen tillsammans med bidrag och avgifter i utjämningssystemet i posten utjämning och generella statsbidrag. De redovisas normalt enligt kontantmetoden vilket innebär att de redovisas vid utbetalning. Specialdestinerade statsbidrag avser bidrag som är avsedda för en bestämd verksamhet eller ett bestämt ändamål och redovisas i resultaträkningen tillsammans med övriga verksamhetsanknutna intäkter. De kräver i regel någon form av motprestation och återrapportering. De periodiseras i normalfallet till den period där kostnaderna som statsbidraget avser är bokförda Sjukskrivningsmiljarden Statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess fördelas mellan landstingen efter antal invånare samt utifrån hur sjukfrånvaron minskar i respektive landstingsområde. Eftersom vissa delar av bidraget är svårbedömda så redovisas bidraget enligt kontantprincipen det vill säga i 2016 års bokslut redovisas det bidrag som baseras på resultatet föregående år. Samma princip har gällt tidigare år. Läkemedelsförmånen Den 10 juni 2016 godkände SKL:s styrelse överenskommelsen om statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånen som gäller för år I bidraget ingår kostnader för läkemedel för behandling av Hepatit-C med 70 procent av den beräknade kostnaden för år 2016 Förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa Under december 2015 togs beslut om en satsning där syftet är att förbättra förlossningsvården. Samtliga medel på 4,8 Mkr periodiserades och ingår i resultatet Kortare väntetider i cancervården Målet med satsningen är att förbättra tillgängligheten inom cancervården genom att korta väntetider och minska de regionala skillnaderna. Den viktigaste åtgärden för att åstadkomma detta är att införa ett gemensamt nationellt system med standardiserade vårdförlopp. Av föregående års medel periodiserades 6,8 Mkr för att användas i enlighet med framtagen handlingsplan. Medlen ingår i resultatet Tillfälligt stöd med anledning av flyktingsituationen I enlighet med yttrande från Rådet för kommunal redovisning periodiseras det tillfälliga stödet med en jämn fördelning fr.o.m. december Av det totala statsbidraget på 71,1 Mkr ingår 12 trettondelar dvs. 65,6 Mkr i resultatet

149 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Kostnader Avskrivningar Anläggningarnas ursprungliga anskaffningsvärde skrivs av utifrån bedömd nyttjandeperiod med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärde. Linjär avskrivning innebär lika stora avskrivningsbelopp varje år. Avskrivning för utrustning bokförs anskaffningsmånaden medan avskrivning för fastigheter beräknas i samband med att fastigheten tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. För att få en mer rättvisande redovisning samt minska gränsdragningsproblematiken mellan investeringar och planerat underhåll används en modell för komponentavskrivning inom fastighetsområdet. Modellen bygger på en schabloniserad komponentavskrivning utifrån tre krav på komponenterna; relativ storlek, olika förväntade livslängder samt någon form av funktionell samhörighet så att grupperingen framstår som logisk. Totalt ingår åtta olika huvudgrupper som i sin tur indelats i 32 anläggningstyper med olika avskrivningstider. Nedanstående avskrivningstider tillämpas normalt för olika typer av anläggningstillgångar. Omprövning av nyttjandeperioden görs om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt och att det rör sig om väsentliga belopp. Byggnader år Markanläggningar år Byggnads- och markinventarier år Tekniska hjälpmedel 3 och 5 år IT-utrustning 3 och 5 år Fast inredning och utrustning 10 och 15 år Övriga inventarier 5, 7 och 10 år Immateriella anläggningstillgångar 5 år Gränsdragning mellan kostnad och investering Materiella tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till kr. När det gäller immateriella tillgångar bör en viss försiktighet tillämpas. Landstinget har därför valt att tillämpa en beloppsgräns på 3 Mkr. Av samma skäl prövas att immateriella tillgångar kommer att generera troliga framtida ekonomiska fördelar. Detta får till följd att programvarulicenser och andra typer av rättigheter oftast kostnadsförs direkt i resultaträkningen. Finansiella tillgångar Landstingets pensionsmedelsportfölj är klassificerad som omsättningstillgång. Portföljens förvaltning regleras i en placeringspolicy som antagits av KLP Samtliga placeringsmedel är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. Aktie- respektive obligationsportföljen har värderats var för sig. Leasingavtal Landstinget har enligt definition endast operationell leasing. Klassificeringen beror på i vilken omfattning de ekonomiska riskerna och fördelarna med ägandet finns hos leasingtagaren eller inte. Om avtalets värde är av mindre belopp eller avtalstiden är högst tre år redovisas det alltid som operationell leasing. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en förpliktelse som följd av inträffade händelser och det är troligt att en reglering ska ske samt att en tillförlitlig beräkning kan göras. Avsättningar för miljösanering av såld mark har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Beloppet baserar sig på en bedömning som gjordes i samband med en geoteknisk undersökning under Miljösaneringen kommer att göras i samband med att Kalmarhem bygger bostäder på marken. Pensioner Det totala pensionsåtagandet för anställda i landstinget beräknas av pensionsbolaget Skandia enligt RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld), på grundval av uppgifter som lämnas av landstinget om löneläge, sysselsättningsgrad med mera. Beräkningen bygger på gällande pensionsavtal och ett antal antaganden om bland annat löneutveckling, realränteutveckling, pensionstidpunkt och medellivslängd. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att pensionsförmåner intjänade fr.o.m redovisas i balansräkningen och att pensionsförmåner intjänade före 1998 återfinns under ansvarsförbindelsen. Pensionsskulden i balansräkningen redovisas dels under avsättningar och dels som en kortfristig skuld. Det som redovisas under avsättningar är intjänande av förmånsbestämd ålderspension (FÅP) som beräknas på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp samt särskild avtalspension enligt överenskommelse. Det som redovisas som en kortfristig skuld, intjänat i år men utbetalas till vald förvaltare nästa år, är den avgiftsbestämda ålderspensionen. Visstidsförordnande som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Flextidssaldo Landstinget och de fackliga organisationerna tecknade i inledningen av 2000 ett lokalt flextidsavtal (ramavtal) som fortfarande gäller. Ett eventuellt plussaldo ska regleras med utlägg av flexledighet innan anställningen upphör. I undantagsfall kan flextiden betalas ut i pengar. Beslut ska ha fattats av närmaste chef i god tid innan anställningen upphör. Undantagsfall kan vara en pressad arbetssituation med svårigheter att rekrytera ersättare. Någon skuld för flextidssaldo tas inte upp i balansräkningen då utbetalning endast sker i undantagsfall och bedöms vara av ringa omfattning. Konkurrensneutralitet/tandvårdsverksamhet Tandvårdsverksamheten särredovisas utifrån konkurrenssynpunkt enligt en gemensam modell för samtliga landsting/regioner för mer öppen redovisning. Resultatet presenteras under rubriken Landstinget i siffror. 53

150 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Miljöredovisning Miljö- och hållbarhetsarbetet inom landstinget ska vara en integrerad del i all verksamhet. Arbetet ska fortsätta utifrån mål i hållbarhetsprogrammet för Våra fokusområden är att främja hälsa, förbättra resurshantering och förebygga förorening. Främja hälsa Kinolon och antibiotikaförskrivning ligger i enlighet med uppsatt mål vilket innebär en minskning om 6,1 % jämfört med föregående år. Det finns fortfarande en stor potential för minskning vid urinvägsinfektion utan feber hos män. Denna indikation är den dominerande orsaken till förskrivning av kinoloner. Under året har hearingar genomförts med prioriterade enheter, samt skriftlig återrapportering 2 gånger per år, som bland annat syftat till att ytterligare minska kinolon-förskrivningen genom ökad följsamhet till riktlinjer. Utbildning för utomlandsutbildade läkare samt länets ATläkare har genomförts. Sedan 2013 har Läkemedelskommittén mer aktivt arbetat för ökad användning av startförpackningar genom informationskampanj om nyttan. Förskrivning av startförpackningar före dessa kampanjer låg på ca startförpackningar per år i länet. Under 2016 låg användningen på ca startförpackningar per år. En ökning på ca 26 %. Andelen ekologiska livsmedel har ökat och ligger på 40 % på en landstingsövergripande nivå. Ett arbete har påbörjats för att minska klimatpåverkan från kost. En översyn av recept och planering kommer medföra ytterligare minskning av klimatpåverkan. Detta skall börjas mätas och följas upp under När det gäller kostverksamheten på sjukhusen så har matsvinnet minskat från 26 % till 23 % i snitt under En landstingsgemensam upphandling gällande giftfria lek- och hobbymaterial har genomförts under året. Andra aktuella upphandlingar där miljö och hållbarhetsaspekter är centrala är textilier, kuddar, madrasser och sängar, kirurgiska instrument, förbandsmaterial och livsmedel. Landstingets kemikaliestrategi har uppdaterats i syfte att även omfatta miljö- och hälsoskadliga ämnen i varor och produkter. När det gäller kemikalier i barns vardag så har ett samarbete inletts tillsammans med Regionförbundet och Länsstyrelsen. Två gemensamma kunskapsdagar har anordnats under året i syfte att öka kunskap i frågan för länets upphandlare, förskolechefer, vårdpersonal, miljöinspektörer m.fl. Samarbetet kommer att fortsätta under Landstinget har påbörjat det långsiktiga arbetet för att klimatanpassa verksamheten. En klimatanpassningsplan har tagits fram som ett komplement till verksamhetens risk- och sårbarhetsanalys. Detta för att säkerställa att verksamheten i framtiden arbetar för att minska sårbarheten som följer med värmeböljor, torka och översvämningar/skyfall. Åtgärder har identifierats och skall arbetas in i verksamhetens befintliga rutiner och processer. Förebygga förorening Under året har landstingets anläggning för geokylkyla installerats och driftsatts. Även landstingets egenägda vindkraftverk har tagits i drift under hösten Vindkraften står för ca 30 % av landstingets totala energiförbrukning. Energieffektiviseringar har genomförts löpande i verksamheten. Landstinget arbetar för ett mer hållbart resande. Under året har KLT handlat upp ett nytt avtal för busstrafiken som innebär 100 % förnyelsebara bränslen inom kollektivtrafiken med start augusti Det nya avtalet medför att utfallet på förnyelsebara bränslen beräknas landa på ca 70 % utgången av Totalt har 14 laddplatser för el- och hybridbilar installerats vid länets tre sjukhus. Under 2016 användes laddstolparna för laddning över ca 600 gånger vilket har bidragit till ca 2680 gröna mil. När det gäller resor i tjänst så har ett nytt planeringsverktyg introducerats i syfte att synliggöra olika resealternativ, och se redan bokade bilar som kan nyttjas för samåkning för medarbetare i Landstinget. Under året har förutsättningar för distansmöten blivit bättre. Antalet fasta videoutrustningssystem har ökat till 87 st under 2016, dryga 20 % fler än tidigare. Introduktionen av en ny mötestjänst har medfört en snabb ökning av personliga videokonton under året, något som kommer att följas upp under Antalet körda km med verksamhetsbilar, poolbilar, hyrbilar och i privatbil har minskat med ca 4 % sedan Möjligheterna att gå över till förnyelsebara bränslen ses över under Den f.d. brandövningsplatsen vid länssjukhuset i Kalmar ska saneras under Sanering har handlats upp under 2016 och kommer att ske genom jordtvätt. Val av metod är gjord utifrån möjligheten att minska transportarbetet och för att undvika att bryta jungfrulig råvara för fyllnad av schaktgrop. Resultatet från landstingets klimatbokslut för verksamhetsåret 2015 visar att landstinget minskat sina direkta koldioxidutsläpp med 7 % sedan basåret Landstingets lustgasutsläpp står för 7 % av de totala direkta utsläppen och landstinget ska vidta åtgärder för att minska utsläpp från medicinska gaser. Landstingets lustgasutsläpp minskade med 4 % under Landstinget erhöll i början av 2017 bidraget Klimatklivet för destruktionsanläggning vid länssjukhuset i Kalmar. Utrustning skall handlas upp och installation kommer ske under första halvåret Förbättra resurshantering Landstingets avfallshantering vid länets sjukhus rankas högt (1,5,7) vid benchmarking med övriga sjukhus i landet utifrån parametrarna kundnöjdhet, kostnad och servicegrad. Under 2016 har arbetet med att bygga ut miljöstationen vid Västerviks sjukhus påbörjats. Ett samarbete har inletts med biståndsorganisationen Human Bridge gällande utsorterade textilier från tvätteriet. Textilierna återanvänds i utvecklings- 54

151 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN länder där det är knappt om resurser. Under Kalmarsundsveckan deltog landstinget för att berätta om hantering av textilier och åtgärder för att minska miljöpåverkan i tvättprocessen. Under året har Oskarshamns sjukhus och Nybro hälsocentral uppgraderat sina certifieringar enligt nya miljöstandarden ISO Landstingsservice står inför en omcertifiering under februari Likaså Folktandvården i Berga. Som ett led i nya standarder i verksamheterna har landstingets miljö- och kvalitetsrevisorer utbildats under våren Under året har även landstingets ca 300 miljöombud utbildats i FN:s nya 17 hållbarhetsmål inom ramen för Agenda Under året har det varit tillsynsbesök och periodiska besiktningar på länets sjukhus, med ett sammantaget gott resultat. Vid besiktningarna lyftes avfallshanteringen och arbetet med energieffektiviseringar fram som positiva iakttagelser. Förbättringspotential finns främst inom kemikalieområdet gällande uppmärkning och invallning Mått Beskrivning Utfall Målvärde Antalet CMR-kemikalier ska minska och vara max 76 styck under Antalet CMR-kemikalier (cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska) ska minska med 30 % jämfört med (Under 2012 var utfallet 275 st). 39 styck 76 styck Den totala förbrukningen av kinoloner (klass av antibiotika) inom landstinget ska minska till DDD under Användningen skall minska med 5 % jämfört med föregående år. (Under 2012 var utfallet DDD) ,5 DDD DDD Energiförbrukningen för el i våra egenägda fastigheter ska minska till 91 kwh/kvm under Energiförbrukningen ska minska med 5 % för el för egenägda lokaler fram till (Under 2012 var utfallet 86,4 kwh/kvm). 81,9 kwh/kvm 91 kwh/kvm Energiförbrukningen för värme i egenägda fastigheter ska minska till 103 kwh/kvm under Energiförbrukningen ska minska med 5 % för värme för egenägda lokaler fram till (Under 2012 var utfallet 107 kwh/kvm). 104 kwh/kvm 103 kwh/kvm Andelen ekologiska livsmedel inom landstinget (kostverksamhet och folkhögskolor) skall uppgå till 43 % under Målet beskriver värdet av ekologisk mat i förhållande till totala kostnaden för inköpt mat. (Under 2012 var utfallet 20 %). 40,1 % 43 % År 2016 skall 55 % av bränslet till busstrafiken inom KLT vara förnyelsebart Andelen förnyelsebara drivmedel utgörs av rapsolja/ biodiesel och biogas. (Under 2012 var utfallet 59 %). 61,2 % 55 % Under 2016 skall antalet resenärer inom kollektivtrafiken öka med 3 % jämfört med Antalet resenärer inom kollektivtrafiken skall öka med 3 % per år. (Under 2012 var antalet resenärer personresor) 8,7 % 3 % Landstingets tjänsteresor med bil ska minska till totalt km under Antal personalresor med bil i km inkluderar poolbilar, verksamhetsbilar, hyrbilar och körda km i privat bil. (Under 2012 var utfallet km) km km Användningen av lustgas inom Landstinget skall vara mindre än 3740 kg Varje år sammanställs en rapport från leverantören där lustgas i lösa behållare samt förbrukad (vägd) lustgas från LSK centrala system summeras i kg. (Under 2012 var utfallet 4042 kg) kg kg Vi ska minska våra direkta koldioxidutsläpp med totalt 15 % till 2016 (utifrån basår 2012) Till landstingets direkta koldioxidutsläpp räknas transporter, energiförbrukning, avfall, köldmedieläckage och lustgas. (Under 2012 var utfallet 9497 ton CO2) 7 % (2015 års resultat) 15 % 55

152 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets upphandlingar Under 2016 har landstinget genomfört 49 upphandlingar, som överskrider upphandlingsgränsen på kronor, till ett värde av 469 Mkr. Sveriges kommuner och landstings (SKL) upphandlingsenhet Kommentus samordnar upphandlingar åt i huvudsak kommuner och landsting. Landstinget i Kalmar är anslutna med 37 ramavtal inom olika områden såsom fordon/drivmedel, IT, läkemedel, resebyråtjänster, möbler m.m. Utvecklingen går mot en större andel anslutna SKL-avtal. Därutöver har 168 direktupphandlingar, som ligger under upphandlingsgränsen, genomförts. Leverantörstroheten, definierat som produkter köpta från leverantörer med avtal, uppgår till 94 procent vilket är i nivå med föregående år Forskning och utveckling Forskning är en viktig del för att kunna erbjuda länets invånare bästa möjliga kvalitet och säkerhet. Landstinget antog en Forskningsstrategi under 2016 och har under hösten följt upp denna med en handlingsplan. Strategin och handlingsplanen omfattar sju huvudområden: Skapa en kunskapsorganisation med forskning, förbättringsarbete och utbildning. Forskningskulturen och det vetenskapliga perspektivet ska genomsyra verksamheten. Resultat av forskning ska integreras i vården. Utveckling av starka forskningsområden och strategiska satsningar på svagare utvecklade forskningsområden med potential. Förankra landstingets forskning i den kliniska forskningen regionalt och nationellt. Utveckla gemensamma kliniskt-vetenskapliga miljöer för Landstinget i Kalmar län, Linnéuniversitetet och Linköpings Universitet med anpassningsbara tjänster, smidig administration och öppna kanaler till båda systemen. Förstärka den kliniska forskningens personella infrastruktur. Under året har ett nytt anknytningsavtal, för landstinget och Region Jönköping, till regionalt avtal om läkarutbildningen och forskning för Östergötland (RALF 2015) förhandlats fram. Anknytningsavtalet ansluter genom RALFavtalet till det nationella avtalet mellan svenska staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården (ALF). Syftet med avtalet är att långsiktigt skapa en gemensam struktur för ALF-medlens användning som främjar hög effektivitet och kvalitet avseende läkarutbildning, klinisk forskning och omsättning av ny kunskap och innovationer i praktisk sjukvård. Genom anknytningsavtalet följer ett nära regionalt samarbete inom gemensamma verksamhetsområden avseende forskning, utbildning och utveckling inom hälso- och sjukvården. Ett forskningslaboratorium med avsikt att erbjuda forskare inom landstinget en möjlighet till analyser har inrättats på Diagnostiskt centrum. Olika forskningsseminarier har arrangerats under året inte minst välbesökta tema-seminarier om äldre och infektionssjukdomar samtidigt som medel har beviljats för 28 doktorander och 6 postdoktorander. En mängd artiklar har publicerats där några har fått mycket stor spridning även utanför den vetenskapliga världen med stor medial uppmärksamhet såväl nationellt som internationellt 56

153 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Företag, stiftelser och kommunalförbund Kalmar Läns Trafik AB, , ägarandel 100 procent Som kollektivtrafikmyndighet för länet har landstinget från och med 2012 tagit över ansvaret för allmän kollektivtrafik, färdtjänst och riksfärdtjänst. Den kvarvarande verksamheten i bolaget omfattar sedan dess framförallt uthyrning av spårfordon till landstinget enligt upprättat hyresavtal. Bolaget äger sex tåg där huvudinriktningen är att dessa ska överlåtas till AB Transitio. Aktiekapitalet i bolaget uppgår till 7 Mkr. Kalmar läns Beställningscentral AB, , ägarandel 100 procent Landstingsfullmäktige beslöt 2011 att KLB skulle avvecklas som juridisk enhet för att övergå i förvaltningsform. För att kunna avyttra bolaget började arbetet redan 2011 med att avyttra bilar till kommunala verksamheter och företaget Autoplan, dotterbolag till Swedbank. Sedan finns inga bilar kvar i bolaget. Under har ingen verksamhet bedrivits, aktiekapitalet uppgår till 100 tkr. Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP), , ägarandel 14,3 procent KLP AB bildades 1996 med uppgift att förvalta länets kommuner och landstingets avsättningar för pensionsändamål. Ägarnas kapitalavsättningar avses fungera som en buffert avseende den s.k. ansvarsförbindelsen för anställdas pensionsförmåner, vars pensionsutbetalningar förväntas nå sin kulmen Aktierna i bolaget innehas av följande kommuner med 100 aktier var; Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Torsås, Vimmerby samt Kalmarsunds Gymnasieförbund. Landstinget i Kalmar län och Mönsterås kommun innehar 200 aktier var. Portföljförvaltningen har under året fortsatt att bedrivas i egen regi. De redovisade kostnaderna för bolagets verksamhet motsvarar en förvaltningskostnad på 0,082 procent på portföljvärdet vid årets utgång. I bolagets placeringspolicy anges att verksamheten är inriktad på att skapa bästa möjliga avkastning på de avsättningar som gjorts. Verksamheten ska grundas på principerna långsiktighet, försiktighet samt balansering av risk och avkastning. Placeringar i aktier får inte överstiga 60 procent och ska inte understiga 25 procent av de totala tillgångarna. Placeringspolicyn prövas årligen och godkänns vid det konsortiemöte som äger rum inför årsstämman i bolaget. I samband med fastställande av årsredovisningen 2015 fattades beslut att under 2016 avsätta ytterligare 50 Mkr. Det innebär att den totala avsättningen nu uppgår till 537 Mkr med ett marknadsvärde per 31 december 2016 på Mkr. Landstingets kostnader för förvaltningen uppgick till 1 Mkr. Samtrafiken Sverige AB, , ägarandel 1,8 procent Bolagets uppdrag är att genom samverkan inom planering, biljetter, stationer, information, trafikstörning och tillgänglighet medverka till att öka det kollektiva resandet i Sverige Kust till Kust AB, , ägarandel 12,5 procent Aktiebolaget ska bedriva verksamhet som syftar till att värna och utveckla järnvägstrafiken till, från och inom Kust till Kustbanans trafiksystem. Öresundståg AB, , ägarandel 12 procent Bolagets uppdrag är att samordna och driva gemensamma frågor för Öresundstågstrafiken i Sverige, inom avtalsfrågor, trafikplanering, fordons- och underhållsfrågor, marknad, försäljning, kvalitet och utveckling. AB Transitio, , ägarandel 5 procent Landstinget i Kalmar län äger tillsammans med andra svenska trafikhuvudmän AB Transitio som är ett samverkansorgan vars uppgift är att anskaffa spårfordon för främst regional järnvägstrafik åt svenska trafikhuvudmän. Syftet är att genom den samordnade anskaffningen minimera kostnaderna för fordonsförsörjningen. AB Transitio har även en mäklarroll när det gäller omfördelningar av fordon mellan användare för att nå ett effektivt fordonsutnyttjande. Inera AB, , ägarandel 4,8 procent Bolaget ägs av samtliga landsting och regioner. Inera AB är en av flera utförare som samverkar kring genomförandet av Nationell ehälsa - strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Målet är att stödja och effektivisera vården, stärka patientens ställning samt skapa god tillgänglighet till vården. Bolaget arbetar med hela kedjan från gemensam teknisk infrastruktur till IT-stöd för vårdens personal och publika informationstjänster till hela Sveriges befolkning. ALMI Företagspartner Kalmar län AB, ägarandel 49 procent Landstinget i Kalmar län äger Almi Kalmar tillsammans med majoritetsägaren ALMI Företagspartner AB, det nationella moderbolaget. Landstinget utser ombud till bolagsstäm- 57

154 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN man medan Regionförbundet nominerar styrelseledamöter. Bolagets verksamhetsidé är att genom riskfinansiering och affärsutveckling stärka företagande och konkurrenskraften i företag och därigenom medverka till ett växande och dynamiskt näringsliv. Tillsammans med Regionförbundet och länets kommuner bedriver ALMI olika projekt för bl.a. affärsutveckling, innovationer och generationsskiftesfrågor. Regionförbundet i Kalmar län Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan som är politiskt styrd och ägs av länets kommuner samt landstinget. Arbetet innefattar uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling. Det övergripande målet är att vara en gemensam organisation med syfte att ta tillvara länets möjligheter och främja dess utveckling. Målgrupperna är offentliga aktörer, näringslivet, ideell verksamhet och länsinvånarna. Landstinget betalade 2016 sammanlagt 16,2 Mkr till Regionförbundet, varav medlemsavgift 8,7 Mkr och anslag 7,5 Mkr. Länsmusiken - Kalmar läns Musikstiftelse, Stiftelsen bildades 1988 av Landstinget i Kalmar län. Under några år ansvarade Regionförbundet för verksamheten men sedan årsskiftet 2016 har landstinget ansvar för de ekonomiska anslagen. Verksamheten finansieras av statens kulturråd, landstinget, några av länets kommuner, samarbetande företag och de intäkter som kommer av försäljning av konserter och andra tjänster. Stiftelsens huvudsakliga uppgifter är att producera konserter åt skolor, föreningar och företag i Kalmar län. Stiftelsen arbetar inom tre verksamhetsområden; barn- och ungdomsproduktion, samverkan och produktioner med och till musiklivet i hela länet samt kammarorkestern Camerata Nordica där Kalmar läns musikstiftelse är huvudman. Länsmusiken har som mål att vara tillgängliga i hela länet och att ge alla lika möjlighet att delta i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet. Ekonomin i stiftelsen är sådan att det kan uppstå ett läge där stiftelsens tillgångar kan komma att understiga stiftelsens skulder. Landstingsfullmäktige har därför i mars 2017 tagit beslut om en ansvarsförbindelse där Landstinget i Kalmar län förbinder sig att se till att Kalmar läns Musikstiftelses tillgångar inte understiger summan av stiftelsens skulder beräknade enligt 7 kap. 1 stiftelselagen. Stiftelsen Kalmar läns Museum, Kalmar läns museum är regionalt museum för historia och kulturarv. Museet drivs i stiftelseform med Landstinget i Kalmar län, Kalmar kommun och Kalmar läns hembygdsförbund som huvudmän. Stiftelsens ändamål är att bedriva och främja kulturminnesvård och museal verksamhet, förvalta länsmuseets föremålssamlingar och arkivalier och hålla dem tillgängliga för allmänheten. Samordningsförbundet i Kalmar län Samordningsförbundet bildades Förbundet, som är ett kommunalförbund, är bildat med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och länets kommuner. Medlemmarna finansierar gemensamt den verksamhet som Samordningsförbundet bedriver i länet. Det övergripande målet är att samhällets resurser ska användas optimalt till nytta både för den enskilde medborgaren och för samhället. Den enskilde ska uppnå eller förbättra sin förmåga till förvärvsarbete men också få en förbättrad livskvalitet. Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg År 2015 tog samtliga landsting/regioner beslut om förbundsordning för Kommunalförbundet Svenskt ambulansflyg som bildades i januari Förbundets ändamål är att för medlemmarnas räkning tillhandahålla ambulansflyg. Förbundet ska bland annat upphandla, äga och finansiera egna ambulansflyg, samordna beställningar och genomförande av flygambulanstjänst samt tillhandahålla sjukvårdspersonal 58

155 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Revisionsberättelse Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i styrelse, nämnder och fullmäktigeberedningar och genom utsedda lekmannarevisorer/revisorer den verksamhet som bedrivits i landstingets företag. Vi har även, tillsammans med revisorerna i Region Östergötland och Region Jönköpings län, granskat verksamheten i Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen under år Styrelse, nämnder och beredningar ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt fullmäktiges uppdrag och mål samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och landstingets revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att styrelse, nämnder och beredningar i Landstinget i Kalmar Län har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att styrelsens, nämndernas och beredningarnas interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att av de två finansiella mål som fullmäktige uppställt uppnås ett. Vad gäller verksamhetsmålen bedömer vi att ca tre fjärdedelar är uppnådda eller nästan uppnådda medan det för återstoden krävs fortsatta ansträngningar innan de kan anses uppfyllda. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att fullmäktige godkänner landstingets årsredovisning för Vi åberopar bifogade redogörelse och rapporter. Kalmar Inkommer Anders Björkman Tommy Englund Bo Jonsson Ann-Margret Lindholm Bo Lindwall Klaus Leidecker Tommy Ejnarsson Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Landstingsrevisorernas redogörelse och sammanfattning av de sakkunnigas rapporter. Granskning av landstingets årsbokslut för Granskningsrapporter från lekmannarevisorn i Kalmar läns Beställningscentral AB, Kalmar läns Trafik AB, Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB och ALMI Företagspartner Kalmar län AB. Revisionsberättelser från Kalmar läns Beställningscentral AB, Kalmar läns Trafik AB, Kalmar läns Pensionskapitalförvaltning AB och ALMI Företagspartner Kalmar län AB. Revisionsberättelser från Stiftelsen Kalmar Läns Museum, Jenny Nyström och Curt Stoopendaals stiftelse och Kalmar Läns Musikstiftelse. Revisionsberättelse från Samordningsförbundet i Kalmar län. Revisionsberättelse från Sydsvensk Regionbildning. 59

156 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Politisk organisation LANDSTINGET ÄR EN DEMOKRATISK ORGANISATION SOM STYRS AV FOLKVALDA POLITIKER. DE VÄLJS I ALLMÄNA VAL VART FJÄRDE ÅR. Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige är landstingets högsta beslutande organ. I fullmäktige sitter 67 politiskt valda ledamöter som har det övergripande ansvaret för inriktning av verksamheten och hur landstingets resurser ska fördelas. Landstingsfullmäktige sammanträdde fyra gånger under Landstingsfullmäktiges möten är öppna för allmänheten och vem som vill har rätt att komma och lyssna. Mötena hålls på olika orter runt om i länet. I november beslutar fullmäktige om budgeten och den treåriga plan som landstingets förvaltningar ska arbeta utifrån. Landstingsstyrelsen Styrande organ för det löpande arbetet är landstingsstyrelsen. I styrelsen sitter 15 politiker som under 2014 sammanträdde 11 gånger. Landstingsstyrelsen ska också verkställa fullmäktiges beslut och i övrigt ansvara för de uppdrag fullmäktige lämnat över till styrelsen. Styrelsens möten är öppna för allmänheten. Till styrelsen är kopplat ett arbetsutskott med åtta styrelseledamöter (landstingsråd) som förbereder ärenden till styrelsen. Delegationer och utskott Delegationer och utskott tar initiativ till och väcker ärenden i landstingsfullmäktige, men fullmäktige kan också hänskjuta ärenden till dessa. De tre sjukvårdsdelegationerna verkar inom områdena sjukhusvård/regionsjukvård, primärvård/folktandvård samt psykatrivård. Det finns två politiska utskott: Medborgarutskottet och Folkhälsoutskottet. Medborgarutskottets huvuduppgift är att utveckla och stödja dialog med länets invånare. Folkhälsoutskottets uppgift är att följa upp landstingets verksamhet i syfte att utveckla hälso- och sjukvården. Patientnämnden Patientnämnden är en fristående och opartisk instans med uppgift att stödja och hjälpa enskilda patienter och fungerar som en förmedlande länk mellan patient och vårdpersonal. Revision Direkt under fullmäktige finns sju förtroendevalda revisorer som årligen granskar all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. Varje revisor fullgör sitt uppdrag självständigt. Utskott under Landstingsstyrelsen Under Landstingsstyrelsen finns två utskott: Forsknings- och utvecklingsdelegationen (FoU) och Personaldelegationen. Folkhögskolestyrelsen Folkhögskolestyrelsen ansvarar för att vårda och utveckla landstingets fyra folkhögskolor; Gamleby, Högalid, Vimmerby och Öland. Trafikstyrelsen Trafikstyrelsen svarar för beredning och samordning av frågor som rör kollektivtrafiken i Kalmar län. Av Trafikstyrelsens tolv ledamöter är sex utsedda efter nominering av länets kommuner. Trafikstyrelsen är underställd landstingsstyrelsen. Brukarråd Funktionshinderrådet och Pensionärsrådet är partssammansatta organ för samverkan med landstinget inom sina respektive områden. 60

157 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Politisk organisation 2016 REGIONSJUKVÅRDSNÄMNDEN LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 9 ledamöter varav 3 från landstinget. 67 ledamöter. REVISION MEDBORGARUTSKOTTET 7 revisorer. 11 ledamöter. PATIENTNÄMNDEN FOLKHÄLSOUTSKOTTET 7 ledamöter. 11 ledamöter. DELEGATIONEN FÖR SJUKHUS- VÅRD/REGIONSJUKVÅRD 11 ledamöter. DELEGATIONEN FÖR PRIMÄRVÅRD/FOLKTANDVÅRD 11 ledamöter. DELEGATIONENEN FÖR PSYKIATRIVÅRD 11 ledamöter. LANDSTINGSSTYRELSEN 15 ledamöter. FOLKHÖGSKOLESTYRELSEN FOU-DELEGATIONEN 10 ledamöter. 5 ledamöter. TRAFIKSTYRELSEN PERSONALDELEGATIONEN 12 ledamöter. 7 ledamöter. KALMAR LÄNS RÅD FÖR FUNKTIONSHINDERFRÅGOR PENSIONÄRSRÅD 4 ledamöter från landstinget. 5 ledamöter från landstinget. LANDSTINGSSTYRELSENS ARBETS- UTSKOTT/BUDGETBEREDNING 8 ledamöter. 61

158 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Administrativ organisation LANDSTINGETS VERKSAMHETER ÄR ORGANISERADE I ÅTTA OLIKA FÖRVALTNINGAR. LANDSTINGSETS HÖGSTA TJÄNSTEMAN ÄR LANDSTINGSDIREKTÖREN. I LANDSTINGSDIREKTÖRENS STAB INGÅR ENHETERNA KANSLI, EKONOMI, PERSONAL, UTVECKLINGS- OCH FOLKHÄLSOENHETEN, INFORMATION, HÄLSOVALSENHETEN SAMT PLANERINGSENHETEN De åtta olika förvaltningarna Hälso- och sjukvårdsförvaltningen är den största förvaltningen. Förvaltningen omfattar den specialiserade sjukvården med länets tre sjukhus i Västervik, Oskarshamn och Kalmar som är länssjukhus. I förvaltningen igår också Diagnostiskt centrum med länets samlade laboratorieverksamhet. Primärvårdsförvaltningen organiserar vården inom området allmänmedicin på länets hälsocentraler samt den länsövergripande sjukvårdsupplysning som nås på telefonnummer Primärvårdsförvaltningen ansvarar även för länets barnhälsovård och asyl- och flyktinghälsovård. Psykiatriförvaltningen erbjuder psykiatrisk hälso- och sjukvård. Inom psykiatriförvaltningen finns vuxenpsykiatri med geografisk indelning i norra, mellersta och södra länet samt länsövergripande barn- och ungdomspsykiatri. Folktandvården delar in sin verksamhet i tre olika områden: allmäntandvården, specialisttandvården och sjukhustandvården. Folktandvården har både barn- och ungdomstandvård samt vuxentandvård. Landstingsservice omfattar landstingets stödverksamheter. Här finns bland annat landstingets fastigheter, transporter, inköpsfrågor, adminstrativ service, tvätteri, kost och lokalvård samlat. Kalmar Länstrafik (KLT) ansvarar för kollektivtrafiken som består av linjetrafik, skolresor, närtrafik och serviceresor i form av färdtjänst och sjukresor. Bildnings- och kulturförvaltningen samlar fyra av länets folkhögskolor; Gamleby, Högalid, Vimmerby och Ölands folkhögskola. Samt regional kultur verksamhet och organisationsstöd. IT-förvaltningen stödjer landstingets verksamheter med tillgänglig IT-teknik. Förvaltningen utvecklar, underhåller och driftar landstingets gemensamma applikationer, nätverk och system. Landstingsdirektör Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriförvaltningen IT-förvaltningen Folktandvården Primärvårdsförvaltningen Landstingsservice Bildnings- och kulturförvaltningen Kalmar Länstrafik Västerviks sjukhus Oskarshamns sjukhus Länssjukhuset i Kalmar Diagnostiskt centrum 62

159 ÅRSREDOVISNING 2016 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Ordlista ANLÄGGNINGSTILLGÅNG Tillgång avsedd för stadigvarande innehav, såsom fastigheter och inventarier. KORTFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning inom ett år efter balansdagen. AVSKRIVNING Planmässig värdeminskning av anläggningstillgång för att kunna fördela anskaffningskostnaden över tillgångens livslängd. AVSÄTTNING De förpliktelser som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias t.ex. avsättning för pensioner. BALANSRÄKNING Visar den ekonomiska ställningen vid verksamhetsårets slut uppdelat på tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder. LIKVIDITET Betalningsberedskap på kort sikt. LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR OCH SKULDER Fordringar och skulder som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen. MEDELVÅRDTID Antalet vårddagar dividerat med antalet inskrivna patienter under perioden. MEDELSKATTEKRAFT Beräknat genomsnitt av skattekronor per invånare. BELÄGGNING Förhållandet mellan antal vårddagar och antal disponibla vårdplatser uttryckt i procent. NETTOKOSTNADER Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. EGET KAPITAL Skillnaden mellan tillgångar och avsättningar och skulder enligt balansräkningen. OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Tillgång som beräknas innehas kortvarigt, exempelvis kundfordringar och förrådsartiklar. EXTRAORDINÄRA INTÄKTER/KOSTNADER Saknar tydligt samband med ordinarie verksamhet och är av sådan art att de inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet samt uppgår till väsentliga belopp. INTERNRÄNTA Kalkylmässigt beräknad räntekostnad grundad på anläggningstillgångarnas bokförda värde. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER Viktiga händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men viktiga att uppmärksamma vid jämförelse med andra perioder och mellan olika landsting. KASSAFLÖDESANALYS Visar kassaflöden från den löpande verksamheten, investerings- och finansieringsverksamheten samt förändring av rörelsekapital. Summan av dessa komponenter utgör förändringen av eget kapital. RESULTATRÄKNING Redovisning av samtliga intäkter och kostnader under en viss period till exempel verksamhetsåret. SKATTEUNDERLAG Totalt beskattningsbara inkomster. Uttrycks vanligen i skattekronor, det vill säga skatteunderlaget delat med 100. SKATTEUTJÄMNINGSBIDRAG Bidrag från staten för utjämning av skatteinkomster i olika delar av landet. Beräkningen baseras på medelskattekraften. SOLIDITET Långsiktig betalningsförmåga, uttrycks vanligen som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. VÅRDTID Vårddagar med tillägg för patienter som är inneliggande del av dag, till exempel på intensivvårdsavdelning. KASSALIKVIDITET Omsättningstillgångar exklusive varulager i procent av kortfristiga skulder. ÅRSARBETARE Arbetade timmar dividerat med

160 Landstinget i Kalmar län Box 601, Kalmar Telefon Ltkalmar.se

161 Folktandvården resultatvärdering/dialog Folktandvården är en offentlig verksamhet på en tandvårdsmarknad där inslaget av privata aktörer är stort. Offentliga och privata aktörer konkurrerar till stor del om samma patienter och för att skapa lika villkor krävs att det råder konkurrensneutralitet. Det innebär att det finns särskilda skäl för god transparens i den ekonomiska redovisningen av folktandvården. Landstingen har därför gemensamt tagit fram en modell, som gäller from 2012, för att få en enhetlig särredovisning av tandvårdsverksamheten. Ansvar och rollfördelning Landstinget i Kalmar län använder sig av styrmodellen förvaltningsdriven verksamhet med två huvudsakliga roller, beställare och utförare. Beställare utgörs av landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse som har ett övergripande ansvar för finansiering av vården, anger mål och inriktning för verksamheten samt ger specifika uppdrag. Utförare är bl a hälso- och sjukvårds-, primärvårds- och psykiatriförvaltningen, folktandvården samt privata vårdgivare med vårdavtal. Landstingsdirektören är Landstingsstyrelsens verkställande tjänsteman. Landstingsdirektören har ett samlat ansvar inom landstinget för uppföljning och utvärdering. Förvaltningschef/Tandvårdschef är högsta linjechef för Folktandvården och svarar för uppföljning och utveckling samt ansvarar för verksamhet, budget och personal. Beställarenheten för tandvård ska tillgodose nödvändiga tandvårdsresurser för patienter med särskilda behov av tandvårdsinsatser samt tandvård till barn och ungdomar. Folktandvårdens verksamhet Folktandvårdens verksamhet har sin utgångspunkt i en årlig överenskommelse mellan Landstingsstyrelse och Folktandvård. Den syftar till att beskriva och förtydliga landstingets ansvar för den organiserade vården gällande barn- och ungdomstandvård, liksom innehållet i Folktandvårdens uppdrag gällande landstingsfinansierade vårdinsatser och därtill hörande ersättningar Planering, uppföljning och ekonomisk redovisning Landstingets övergripande planerings- och uppföljningsprocess gäller för Folktandvården liksom för övriga förvaltningar. Landstinget eftersträvar en transparent redovisning, vilket innebär att Landstingets årsredovisning och delårsbokslut redovisar det ekonomiska resultatet för egenregiverksamheten som i dagsläget omfattar Folktandvård och Hälsoval. I den interna rapporteringen för dessa verksamheter redovisas dessutom resultatet tydligt per enhet. Resultatvärdering/resultatdialog Utgångspunkten är att Folktandvården ska bära sig ekonomiskt (koncernperspektivet). Principen är att inga fria nyttigheter skall förekomma utan de resurser verksamheten förbrukar skall redovisas inom verksamheten. Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet för Folktandvården värderas i en årlig dialog mellan landstingsdirektör och tandvårdschef. Värdering av resultatet ska ske i förhållande 1

162 2 (2) till Folktandvårdens särskilda ansvar att säkra tandvården i länet och baseras på en bedömning av i vilken omfattning merkostnader har uppstått med anledning av detta ansvar. Resultatöverföring Det ekonomiska resultatet baserad på resultatutvärdering/resultatdialog för Folktandvården redovisas under eget kapital i landstingets årsbokslut. Vid ett negativt resultat skall en åtgärdsplan upprättas för hur förvaltningen ska nå ekonomisk balans. Disponering av överskott sker genom framställan om ianspråktagande till landstingsstyrelsen. Folktandvården skall i en sådan situation planera för att använda eget kapital, dvs. all användning ska budgeteras så att konsekvenserna för landstingets resultat och likviditet säkras. Folktandvården får endast använda eget kapital för riktade insatser av engångskaraktär med ett tydligt ändamål. Årliga resultat Folktandvårdens resultat har from 2011 bokförts som en egen post under eget kapital. Resultatet för 2012 på kr är justerat för poster som avser rättelser avseende tidigare år. År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År kr kr kr kr kr kr Ackumulerat resultat är kr.

163 Bilaga 3 Diarienummer Bilaga 2016, Intern kontroll Intern kontroll kan övergripande definieras som en process, vilken utformas för att med rimlig grad av säkerhet kunna uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering samt efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m. Kontrollmiljön är den omgivning som den interna styrningen och kontrollen verkar i och påverkas av. Det är lagar, regler och policys, organisationens värdegrund och kultur, dess ledning och ledningens syn på etik, fördelningen av ansvar och befogenheter samt ledningens övriga agerande i olika sammanhang. Alla dessa faktorer utgör tillsammans kontrollmiljön. Kontrollåtgärder (styrningsåtgärder) är de åtgärder och rutiner som utarbetas för att fel ska upptäckas, åtgärdas och även förebyggas. Åtgärderna kan även finnas inbyggda i såväl organisationsstruktur som rutiner. Under året har granskningar skett i enlighet med den internkontrollplan som fastställts av landstingsstyrelsen. Kontrollplanen för 2016 har omfattat landstingsgemensamma kontroller inom processen kring löner och resor samt ett antal specifika kontroller per förvaltning. Landstingsövergripande kontrollmoment Processen kring löner Inom processen kring löner har granskning gjorts av att de utanordningslistor som skapas månadsvis i lönesystemet signeras av respektive ansvarig. Syftet med signeringen är att säkerställa att rätt lön till rätt person betalas ut. I de fall utanordningslistorna ej blivit signerade har och kommer återkopplande insatser göras i form av kontroll att behörigheter är korrekta, samt riktade utskick till berörda chefer om aktuellt regelverk. Övriga kontrollmoment inom löner som granskats är rutinen kring semesterlöneskuld, personliga utlägg och läkarnas jourkomp. I de fallen brister eller förbättringspotential har noterats har rapportering skett till personalansvarig för vidare hantering. Resor En ny riktlinje för pool- och verksamhetsbilar har upprättats under året. Stickprov av körjournalerna har genomförts och i de fall brister har noterats har återkopplande information givits med hänvisning till den nya riktlinjen. Förvaltningsspecifika kontrollmoment Centrala verksamheter Inom de centrala verksamheterna har ytterligare granskning gjorts inom processen kring löner samt rutin kring avgiftsbefrielse. Kontrollmomentet för det förstnämnda har varit att göra en avstämning att gällande riktlinje för tidsredovisning följs. Granskningen visar att ett fåtal personer har befunnit sig utanför godkänt intervall. Gällande rutinen kring avgiftsbefrielse har felaktiga registreringar i vårdsystemet justerats manuellt.

164 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har kontrollmomentet varit konteringar i ekonomisystemet. Gällande kontroll av kontering av bemanningsföretag har det varit momsredovisning. Övrig kontroll har gjorts av konsekvent kontering för diabeteshjälpmedel. Redovisningen håller god kvalité och de felaktigheter som identifierats i granskningen har rättats och kommunicerats till verksamheten. Primärvårdsförvaltningen Primärvårdsförvaltningen har granskat att de kostnader som avser hälsovalsverksamhet bokförts på dessa kostnadsställen. De har även gjort en komplett avstämning av att löneverifikationerna är korrekta. För kostnader som avser hälsoval har ett fåtal brister noterats och dessa har rättas i anknytning till granskningen. Inga avvikelser har noterats inom löneverifikationerna och slutsatsen är att rutinerna i båda granskningsområdena fungerar tillfredsställande. Psykiatriförvaltningen Psykiatriförvaltningen har gjort en kontroll av köpt och såld vård, samt genomgång av förvaltningsspecifika riktlinjer. Kontrollen inom köpt vård har varit att i ekonomiskt hänseende säkerställa korrekt hantering av kund- och leverantörsfakturor för utomlänspatienter. Gällande kontroll av att riktlinjer finns det tre stycken som kommer att bli reviderade. Inom handläggningen av köpt och såld vård har mindre brister noterats vilket medför ett visst ekonomiskt bortfall. Som ett led i att förbättra handläggningen planeras utbildningsinsatser under år Bildnings- och kulturförvaltningen Bildnings- och kulturförvaltningen har granskat elevintäkter på Öland och Gamleby folkhögskola. Vid granskningen har uppgifter från elevsystemet Schoolsoft jämförts med de redovisade intäkter som finns i landstingets bokföring. Denna granskning visade inte på några differenser och motiverar därmed inga förändrade rutiner. Vid Vimmerby folkhögskola har granskning gjorts gällande handlingsplaner. Kontrollen har varit mot den dokumentation som finns hur arbetet ska fördelas om någon nyckelperson drabbas av längre frånvaro. Denna kontroll visade sig vara väldigt viktig och kommer att genomföras på de övriga folkhögskolorna under kommande år. Arbetet för att minska sårbarheten bör kontinuerligt fortgå inom förvaltningen. Folktandvården Folktandvården har gjort en granskning av försäkringskassans utbetalningar av statligt tandvårdsstöd. Ett fåtal patienter har hittats med felaktig debitering, vilket också har åtgärdats. Rutinen kring försäkringskassans efterhandskontroller fungerar bra och fortsätter att utföras regelbundet. Folktandvården har även granskat tidsredovisningen inom specialist- och sjukhustandvården. Syftet har varit att följa riktlinjerna från Sveriges folktandvårdsförening. Arbetet med utveckling av redovisningsmodellerna fortlöper som planerat. Landstingsservice Landstingsservice har granskat processen kring kundreskontran, samt granskning av direktupphandling. Inom kundreskontran har kontroller gjorts inom kravstoppade fakturor, utbetalningar till kund, makulering av faktura samt förfallodatum. För direktupphandling har kontroll gjorts att giltig dokumentation finns inlagt i upphandlingssystemet. Inom kundreskontran har ett fåtal avvikelser noterats där dokumentation saknats och berörd personal har blivit informerad om detta. För dokumentation gällande direktupphandlingar förefaller rutinen fungera väl. 2(3)

165 IT-förvaltningen IT-förvaltningen har genom ett inventeringsverktyg gjort en kontroll av användare- server- och systemlicenser, samt inpasseringsbehörigheter till lokaler. Genom inventeringsverktyget har en analys av installerade licenser gjorts och innehavet har verifierats och kompletterats efter behov. Gällande inpasseringsbehörigheter sker detta genom en behörighetsportal kopplat till lönesystemet där behörigheter regleras automatiskt i samband med anställningens början och slut. Slutsatsen av granskningarna är att rutinen för kontroll av licenshantering fungerar tillfredsställande och hanteringen av behörigheter sker på ett ordnat sätt. Kalmar länstrafik Kalmar länstrafik har gjort uppföljning av trafikavtal och försäljning. Inom trafikavtal har kontroll gjorts inom anropsstyrd trafik och inom försäljning har kontroll av utbetalda resegarantier gjorts. Granskningen för anropsstyrd trafik visar inte på några avvikelser. Antalet utbetalda resegarantier har ökat, vilket är en troligen effekt av en ny lagstiftning för resenärsrättigheter under Punkten bör därmed fortsättas hållas under uppsikt. 3(3)

166 Landstingsdirektörens stab Ekonomienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum Landstingsfullmäktige Sida 1(2) Referens Diarienummer Tilläggsbudget 2017 av överskott/underskott i 2016 års bokslut Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2017 för driftändamål avseende överskott/underskott i 2016 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. 2. Landstingsfullmäktige anvisar tilläggsanslag 2017 för investeringsändamål avseende överskott/underskott i 2016 års bokslut enligt bilaga med sammanlagt kronor. Landstingsfullmäktige finansierar anslagen under punkt 1 och 2 genom disponering av landstingets eget kapital. Bakgrund Enligt gällande ekonomirutiner har landstingets förvaltningar inkommit med framställningar om tilläggsbudgetering 2017 av vissa överskott/underskott i 2016 års bokslut. Framställningarna har sammanställts i bilaga där det framgår vilka ändamål tilläggsbudgeten avser. Ekonomienheten har lämnat anvisningar till förvaltningarna om regler för tilläggsbudgetering av överskott/underskott. Tilläggsbudget för driftändamål avser anslagen för utbildning av förtroendevalda. För investeringsändamål kan tilläggsanslag beviljas för såväl specificerade (utrustning för röntgen och laboratorier m m) som ospecificerade ändamål om anslag eller del av anslag inte utnyttjats under 2016 och där inköp kommer att ske under De anslag som föreslås tilläggsbudgeteras mellan åren avser i huvudsak specificerade investeringar som beslutats i särskild ordning eller i samband med tidigare landstingsplaner men där inköpen av olika skäl försenats. Här kan nämnas utrustningar vid ny- och ombyggnationer, robot, röntgenutrustning, laboratorieutrustning samt tågverkstad inom länstrafiken. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

167 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Diarienummer Sida 2(2) Totalt föreslås överskott med 1,2 Mkr på driftbudgeten och med 45,7 Mkr på investeringsbudgeten överföras till 2017 via tilläggsbudget. Ingeborg Eriksson Ekonomidirektör Gunnar Jonsson Ekonom Bilaga Sammanställning över tilläggsbudget 2017 av överskott/underskott i 2016 års bokslut.

168 Bilaga Sammanställning över tilläggsbudget 2017 av överskott/underskott i 2016 års bokslut Landstingsstyrelsens förslag Driftanslag Tkr Förvaltning/ändamål Centraladministrerad verksamhet Utbildning av förtroendevalda Socialdemokraterna 465,7 Centerpartiet 172,9 Moderaterna 378,5 Liberalerna 65,7 Vänsterpartiet 50,3 Kristdemokraterna 8,9 Miljöpartiet 24,1 Sverigedemokraterna 69,3 Summa driftanslag 1 235,4 Investeringsanslag Förvaltning/ändamål Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Robot ,0 Laboratorieutrustning ,0 Röntgenutrustning 1 080,0 Ospecificerade inventarier 8 000,0 Summa för hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,0 Psykiatriförvaltningen Utrustning för specialistpsykiatri, Vimmerby 820,2 Passersystem, psykiatri norr 87,0 Summa för psykiatriförvaltningen 907,2 Bildnings- och kulturförvaltningen Utrustning för nybyggnad kök och matsal, Ölands fhsk 520,0 Kalmar länstrafik Färdigställande av tågverkstad 1 000,0 Landstingsservice Logistik 1 200,0 Kost 2 000,0 IP Dect och larmsystem mm, LSK 700,0 Summa för Landstingsservice 3 900,0 Summa investeringsanslag ,2

169 Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 10/2016 Projekt för en mer jämlik elevhälsa Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 10/2016 Projekt för en mer jämlik elevhälsa med att landstingsdirektören får i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla samverkan på området. Bakgrund I motionen, ställd av Gudrun Brunegård, Kristdemokraterna, föreslås att landstingsdirektören ges i uppdrag att i samverkan mellan landstinget och länets kommuner, pröva att organisatoriskt koppla skolsköterskor och skolläkare till landstinget i syfte att underlätta kontinuitet och helhetsperspektiv kring elevernas fysiska, psykiska och psykosociala hälsoutveckling. Elevhälsans arbete utförs i skolan och styrs av skollagen. Elevhälsans personal berörs på olika sätt av olika regelverk, som skolans läroplaner och kursplaner samt de författningar som reglerar hälso- och sjukvården. Syftet med en samlad elevhälsa är främst att skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan det som tidigare kallades särskilda elevvården, skolhälsovården och det samordnade ansvaret för specialpedagogiska insatser (Proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet s. 275). Det är också angeläget att samverkan sker externt med övrig hälso- och sjukvård samt med socialtjänst och andra aktörer. Hälso- och sjukvården arbetar i huvudsak med att medicinskt förebygga, utreda och behandla barns sjukdomar och skador. Barnhälsovården (BHV) arbetar emellertid förebyggande med återkommande kontroller av de barn, vars föräldrar söker sig till BHV, och har liksom förskolan stora möjligheter att tidigt upptäcka vilka barn eller föräldrar som kan behöva stöd under barnets fortsatta utveckling. Primärvården remitterar vid behov vidare till specialistvården, för utredning och/eller behandling. Hälso- och sjukvården är ofta i behov av att samverka med barn och föräldrar samt med förskola/skola och socialtjänst för att uppnå hälsomålen för det enskilda barnet. Hälso- och sjukvården har ett särskilt ansvar för att beakta barns behov av information, råd och stöd när en förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har missbruk, en psykisk störning Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Postadress Besöksadress Telefon vx Organisationsnr Bankgiro

170 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) eller psykisk funktionsnedsättning, allvarlig somatisk sjukdom eller skada eller oväntat avlider (2 g HSL). Utredningsuppdrag 16/12 - En översyn av samverkan mellan elevhälsa, barnoch ungdomshälsan, ungdomsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrin och i utredningsuppdrag 15/05 - En handlingsplan för att minska den psykiska ohälsan hos barn och unga, konstateras att det finns förbättringsmöjligheter inom området barn-och ungas psykiska hälsa, främst när det gäller samverkan mellan olika aktörer. Pågående arbete inom ramen för länsgemensam ledning med hjälp av regeringens satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 har bland annat, lett till en gemensam handlingsplan inom området. Utifrån utredningarnas rekommendationer samt pågående arbete finns möjligheter att se över förutsättningarna för att inleda samverkan på området. Anette Aronsson Utredare, Planeringsenheten Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Motion 10/2016 Projekt för en mer jämlik elevhälsa.

171

172 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Planeringsenheten Regionsjukvården Datum Diarienummer Landstingsfullmäktige Motion 12/2016 om nytt arbetssätt kring PSA-tester Förslag till beslut Landstingsfullmäktige besvarar motion 12/2016 om nytt arbetssätt kring PSA-tester med hänvisning till Socialstyrelsens pågående arbete med att ta fram rekommendationer avseende screening med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test. Bakgrund I motion 12/2016 föreslår Moderaterna att Kalmar län utreder möjligheten att införa ett arbetssätt kring prostatacancer som innebär att män i utvalda åldersgrupper informeras och ges möjlighet att utföra ett PSA-test. I socialstyrelsens senaste statistik gällande åldersstandardiserade dödsorsaksstatistik noteras att dödligheten i Kalmar län för män upp till 85 års ålder är 15,21 och i Värmland 23,95 för sjukdomar i urin och könsorganen där prostatacancer torde utgöra en mycket stor andel. Rikssnittet är 17,16. Så trots att Kalmar och Västervik hittar färre prostatacancerfall vid hälsoundersökningar än genomsnittet, så är det en betydligt lägre andel i vår befolkning som dör i den aktuella åkomman. I aktuellt vårdprogram Nationellt vårdprogram för prostatacancer 2015 anges att screening inte rekommenderas. Även i kommande Nationellt vårdprogram för prostatacancer, vilket i nuläget bara föreligger i arbetsexemplar, anges att screening inte rekommenderas. Socialstyrelsen rekommenderade år 2014 att hälso- och sjukvården inte bör erbjuda screening för prostatacancer med PSA-prov till män år. Nya forskningsresultat har publicerats sedan 2014 års bedömning och därför har screening för prostatacancer blivit aktuell för ny bedömning. Nya testmetoder med bättre möjlighet att identifiera behandlingskrävande prostatacancer kan innebära att behandling kan erbjudas till de personer med prostatacancer som har störst risk att dö. Personer med en mindre farlig prostatacancer slipper då genomgå behandlingar som ofta riskerar att leda till livslånga biverkningar med negativ inverkan på livskvaliteten. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Box Kalmar Besöksadress Strömgatan 13, Kalmar Telefon vx Bankgiro

173 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer Sida 2 (2) Under 2017 kommer Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, att sammanställa det vetenskapliga underlaget för bedömningen. Därefter kommer Socialstyrelsens arbete med att ta fram rekommendationer att ta vid. En remissversion av rekommendationen beräknas vara klar sommaren Synpunkterna kommer att bearbetas och beaktas inför den slutliga versionen som beräknas vara klar vid årsskiftet 2017/2018. Med hänvisning till ovanstående föreslås landstingsfullmäktige besvara motionen med att hänvisa till Socialstyrelsens pågående arbete med att ta fram rekommendationer avseende screening med PSA-prov kompletterat med annat diagnostiskt test. Birgitta Alfredsson Utredare Karl Landergren Planeringsdirektör Bilaga Motion 12/2016 om nytt arbetssätt kring PSA-tester.

174

175 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum Diarienummer KN Kulturnämnden Verksamhetsberättelse 2016 för Kulturnämnden Förslag till beslut Landstingsfullmäktige noterar verksamhetsberättelse för Kulturnämnden 2016 till protokollet. Bakgrund Kulturnämnden lämnar berättelse över nämndens arbete Ekonomiredovisning lämnas i Bildnings- och Kulturförvaltningens verksamhetsberättelse. Gull-Britt Johansson Förvaltningschef Bilagor 1. Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari Verksamhetsberättelse 2016 för Kulturnämnden. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Bildnings- och kulturförvaltningen Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

176 Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari Diarienummer KN Verksamhetsberättelse 2016 för kulturnämnden Beslut Kulturnämnden fastställer verksamhetsberättelse för 2016 och överlämnar den till landstingsfullmäktige. Bakgrund Kulturnämnden lämnar berättelse över nämndens arbete Ekonomiredovisning lämnas i Bildnings- och Kulturförvaltningens verksamhetsberättelse. Handlingar Verksamhetsberättelse 2016 för Kulturnämnden. Maria Ixcot Nilsson (S) Ordförande Anders Svensson (V) Justerare Rätt intygar: Moa Eriksson Protokollsutdrag till: Landstingsstyrelsen Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

177 Bildnings- och kulturförvaltningen VERKSAMHETSBERÄTELSE 2016 Datum Diarienummer KN Sida 1 (2) Verksamhetsberättelse 2016 för kulturnämnden Kulturnämnden har sedan 1 januari 2016 ansvaret för prioritering av regionala satsningar på kulturområdet, fördelning av regionala kulturanslag samt anslaget till regionala organisationer för studieförbund, ungdomsorganisationer och idrott. Nämnden har därmed ansvaret för kultursamverkansmodellen som är arbetsformen för samverkan mellan den nationella och regionala kulturpolitiken för att skapa ett ökat utrymme för regionala prioriteringar. Kulturplan styr de prioriteringar som görs på kulturområdet i länet. Planeringen för revidering av kulturplanen har påbörjats. De regionala verksamheter som idag ingår i samverkansmodellen är Byteatern Kalmar Länsteater, Kalmar läns museum, Kalmar läns musikstiftelse, Regionbiblioteket, Riksteatern Kalmar län, Kalmar läns hemslöjd, Kalmar läns Arkivförbund samt de två verksamheter som ingår i samverkan inom Sydostkultur, Reaktor Sydost och Dans i Sydost. Verksamheten redovisas i både kvantitativ och kvalitativ uppföljning till Statens kulturråd. Den redovisning som lämnades under 2016 omfattade områdena ekonomi, personal och verksamhet. En särskild redovisning gjordes av tillgängligheten genom verksamheternas hemsidor. Under våren beviljades nämnden ett extra anslag på kr. Dessa medel prioriterades till förberedelse för utökat uppdrag till Byteatern, riktade medel till MU-avtalet för Virserums Konsthall och Kalmar Konstmuseum, förstärkning av projektmedel samt tre nya regionala aktörer; Boda The Glass Factory, Rockarkivet samt Astrid Lindgrens Näs. Litteraturuppdraget på Astrid Lindgrens Näs har inte kunnat påbörjas på grund av omorganisation och förändrat huvudmannaskap. Kulturnämnden har under året tecknat nya överenskommelser med regionala verksamheter som bidrar till att uppfylla målen i Kulturplanen. Nämndens presidium har genomfört verksamhetsdialoger med respektive verksamhets ledning under våren samt planeringssamtal under hösten. Presidiet har också haft dialog med företrädare för studieförbundens och ungdomsorganisationernas regionala företrädare. Dialogen med Smålandsidrotten och SISU idrottsutbildarna fördes i nämnden. Uppföljningen med Reaktor Sydost och Dans i Sydost genomfördes i styrgruppen för Sydostkultur. Reaktor Sydost har också medverkat på nämndens sammanträde och presenterat sin verksamhet. Kulturnämndens presidium bjöd in kommunala kulturpolitiker och tjänstemän till dialog kring samverkan och förberedelse för arbetet med ny kulturplan. Nämnden vill stärka samverkan med kommunerna och har för avsikt att dialogerna ska leda fram till skriftliga överenskommelser även med kommunerna. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Bildnings- och kulturförvaltningen Box Kalmar Besöksadress Telefon Bankgiro

178 Landstinget i Kalmar län Datum Diarienummer KN Sida 2 (2) Det treåriga projektet Hälsa & Kultur avslutades i oktober. Ett förslag till länsstrategi för hälsa och kultur togs fram av styrgruppen för projektet. Kulturnämnden beslutade i maj att skicka materialet på remiss. Därefter har nämnden beslutat att tydliggöra strategin i en reviderad kulturplan. Goda exempel från projektet ska spridas och erfarenheterna ska implementeras i ordinarie verksamhet. Ett förslag till regional biblioteksplan har tagits fram av en arbetsgrupp knuten till Regionbiblioteket. Kulturnämnden har skickat planen på remiss och därefter har materialet bearbetats. Biblioteksplanen tas upp för beslut under Inom Regionsamverkan Sydsverige har kulturgruppen arbetat fram en gemensam handlingsplan och ett positionspapper. Det har varit underlag för uppvaktning av den nationella nivån för att framföra synpunkter från Sydsverige. Ett samverkansprojekt har startat på dansområdet. Tre kulturstipendier delades ut vid landstingsfullmäktige i november. Peter Elmberg, Mundekulla fick ett arbetsstipendium för produktion av musikalen Hemkommarna. Ytterligare ett arbetsstipendium utdelades till Emy-Rut Voksepp, Kalmar för vidareutveckling av det konstnärliga projektet Dyeing Diversity. Rickard Fux, Stockholm är uppvuxen i Kalmar och fick ett belöningsstipendium för sin förmåga att med vass tunga, skarp blick och stort hjärta bjuda på vindlande sceniska utflykter i ord och ton. Utmaningar inför planperioden: Kulturnämnden vill - Samordna, utveckla och verka för en regional kultur byggd på demokratisk grund. Det kräver ett utökat samarbete med länets kommuner, andra regioner och nationellt. - Kultur till alla i hela länet och en ökad delaktighet för unga. Det kräver en fungerande infrastruktur som gör kulturen tillgänglig för länets invånare och ger dem möjlighet att själva vara aktiva. - Bevara, använda och utveckla kulturarvet genom att använda den historiska kunskapen för att förstå samtiden, bidra till kulturmöten och använda kulturarvet i utvecklingen av besöksmål och verksamheter. Satsning på litteraturområdet med utgångspunkt från Astrid Lindgrens författarskap och gärning. - Bredda och öka utbudet av scenkonsten i länet. Förbereda för Byteaterns utökade uppdrag kring teater och dans med utgångspunkt från nya lokaler. - Implementera erfarenheterna från projektet Hälsa & Kultur. - Ta fram en ny kulturplan i dialog med kommunerna, kulturverksamheter, kulturutövare, organisationer och det civila samhället.

179

180