KVALITETSREDOVISNING LINDESKOLAN RO4 Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING LINDESKOLAN RO4 Läsåret

2 1. Grundfakta I vacker miljö vid Lindeskolans strand ligger Lindeskolan gymnasieskolan för norra Örebro län. Här möts ungdomar från flera kommuner i en miljö som präglas av utveckling och tradition. Lindeskolans vision: Lindeskolan är genom sitt breda utbud och sin goda lärmiljö en attraktiv skola som utgör det självklara valet för elever och personal i regionen. Lindeskolan hade läsåret totalt ca 1130 elever. Antalet anställda: 134 Lindeskolan och Kulturskolan delas tillsammans in i fem rektorsområden. I RO4 fanns under läsåret de nationella programmen Barn-och fritidsprogrammet och Omvårdnadsprogrammet samt det Individuella programmet och Gymnasiesärskolans Individuella program, men även ansvar för kommunens Korttidstillsyn för ungdomar från 12 år samt kommunens Uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år. 2. Underlag och rutiner för framtagande av kvalitetsredovisningen Förutom kontinuerliga utvärderingar gjorda på de olika rektorsområdena och på respektive program under hela läsåret bygger kvalitetsredovisningen på personalutvärderingar gjorda på studiedagen den 24 maj 2010 samt skolans gemensamma elevutvärdering vårterminen Arbetet sker enligt den årscykel som finns nedan, vilken är gemensam för skolans fem rektorsområden. I kvalitetsredovisningen utvärderas de mål som fanns för skolan som helhet och för rektorsområdet under föregående läsår. Utvärdering av respektive programs arbetsplan samt nya mål för programmen redovisas i bilaga (se bilaga 1,2,3,4). 2

3 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3.1 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Se kapitel Mål i den lokala arbetsplanen för perioden 2010/2011 *Mål för hela Lindeskolan samt mål för RO4 Utvecklingsområden för Lindeskolan som helhet var läsåret 2009/2010 kommunikation, måluppfyllelse och professionalitet. De olika rektorsområdena har delvis haft olika fokus vad gäller inriktning inom respektive utvecklingsområde. När det gäller RO4 fanns följande mål: - Utveckla rutiner och förhållningssätt när det gäller utvecklingssamtal - Utveckla arbetsmodeller där feedback upplevs som en naturlig del - Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet - Se över organisationen för elevstöd och skapa möjlighet för personal att diskutera nya former och tänkesätt när det gäller detta *Mål för programmen inom RO4 De olika programmen inom RO4 har haft möjlighet att utifrån behov lägga olika stor vikt vid de delområden som prioriterats av RO4. Hur man valt att prioritera framgår av programmens arbetsplaner (bilagor). 4. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse 4.1 Personella resurser på Lindeskolan * Nationellt program inklusive individuella programmet Skolledare/ rektorer Lärare Lärare, kvinnor Lärare med ped. utbildning Lärare per 100 elever 4,4 101,2 42,7% 76,6% 8,9 (Statistiken ovan från Skolverket) På skolan finns också: Gymnasiechef Skolhälsovård med kurator, skolsköterska, skolpsykolog och skolläkare Ungdomskonsulent Praktiksamordnare Elev/klassassistent Vaktmästare 3

4 * Gymnasiesärskolan Skolledare/ rektorer Ingår under skolled. redovisad ovan Lärare Klass- /elevassistenter 5,42 2,8 4.2 Rektorsområdets materiella resurser De materiella resurserna ser olika ut för olika delar av skolan. Under året som gått har flera olika byggarbeten pågått på skolan vilket gjort att personalen upplever att det varit det rörigt på skolan samt att de tidvis drabbats av störande ljud. Dock är man mycket positivt inställd till de nya lokalerna och ser fram emot att få använda nya Kulturum och Arenahallen. I vissa delar av skolan finns dock fortfarande problem med vattenläckage vid regnväder, ventilation och värmereglering i lokalerna. I sina utvärderingar skriver personalen att det på flera håll i skolan är brist på trivsamma elevutrymmen att användas under raster, vilket gör att eleverna vistas i klassrummen under rasttid. Personalen påpekar att detta inte är optimalt ur ett pedagogiskt perspektiv. Alla program i RO4 önskar hemklassrum för sina elever. Hemklassrum skapar trygghet och struktur för eleverna samt underlättar för lärarna i kontakten med eleverna, menar man. På ett av programmen i RO4 är det inte möjligt att genomföra detta pga. lokalbrist När det gäller utemiljön anser personalen att den på det stora hela är trivsam men att det behövs fler sittplatser ute under sommarhalvåret. Småträdgårdarna mellan några av skolbyggnaderna behöver snyggas till och det finns också problem med biltrafik på skolans område. Skolan har ett väl fungerande bibliotek där dock eleverna önskar högre bemanning. Pedagogiskt material köps in av programmen och av ämnesansvariga enligt en i förväg avsatt pott. 4.3 Arbetsorganisation och ledningsorganisation Gymnasiechef Bibliotek Vaktmästeri Elevhälsa Studie- och yrkesvägledning Öppna skolan Kafeteria Områdesexpedition Rektor Område 1 Rektor Område 2 Rektor Område 3 Rektor Område 4 Rektor Område 5 BP HP EC BF ES FP SP IT OP Kulturskola HR ITK TE IV NV Idrottsprofil GY särskola 4

5 Varje program har en programsamordnare som har till uppgift att leda och samordna arbetslagets arbete. Arbetslagen består av olika yrkesgrupper som lärare, ungdomskonsulenter, specialpedagog, elev/klassassistenter m fl. *Elevgrupper och deras sammansättning Under läsåret 2009/2010 fanns inom rektorsområdet följande elevgrupper: Klasser Antal elever Procent flickor Antal PRIVelever BF BF BF07A BF07B OP OP OP IVA 10 IVB 10 IVC 13 IVF 9 IVEG 13 GysärVTR 7 43 GysärYTR 8 25 Sju ungdomar var beviljade korttidstillsyn, varav tre utnyttjade tillsynen enbart under sommaren. Antalet ungdomar som föll under kommunens uppföljningsansvar var totalt 1425 varav 157 var utan sysselsättning. Under året provades olika strategier för att få kontakt med de ungdomar som enligt tillgänglig information var utan sysselsättning. Bland annat kontaktades de ungdomar som är födda 1992 genom brevutskick. Någon enstaka elev kom i kontakt med ungdomsuppföljningen genom socialtjänsten och kunde därigenom skrivas in i skolans stödverksamhet. Antal avhoppade gymnasieelever som genom uppföljningsansvaret erbjudits annan sysselsättning än skola var under läsåret 28 st. Annan sysselsättning kan då vara praktik, ÖSK eller inskrivning på AF. Individuella och löpande samtal har förekommit med de ungdomar som så har önskat. 5. Arbetet i verksamheterna 5.1 Arbetet på programmen *IV Arbetet i två av IV:s ettor var under hösten väldigt turbulent. Klasserna var små och med stor ströfrånvaro blev eleverna få i klassrummet och fick stort utrymme. Efter jul slogs dessa klasser ihop vilket resulterade i en större klass och två undervisande lärare i klassrummet. Effekten av sammanslagningen var mycket positiv. En annan positiv effekt av att fylla på en liten elevgrupp visade sig då en liten idrottsgrupp utökades med två elever från en annan klass. Nytt på IV-programmet under läsår 09/10 var även utökning av uppföljningsansvaret med 20%. Ett fungerande upplägg av detta har arbetats fram under året. 5

6 *BF och OP På BF och OP har man under året upplevt att det har funnits ett relativt stort antal elever som inte varit tillräckligt motiverade för att klara sina studier. Känslan är att dessa elever studerar på BF eller OP för att de ej kommit in på det program de sökt till, vilket orsakar den bristande motivationen. Däremot fungerar ofta APU väldigt bra, även för dessa elever. Tankar bland personalen finns om att dessa elever borde beredas mer praktik kombinerat med ej programspecifika studier samt de karaktärsämnen som behövs för att kunna klara av sin utökade praktik. Personalen känner att något behöver hända runt dessa elever för att det ska bli möjligt att ge alla elever möjlighet till en positiv utveckling under gymnasietiden. *Gysär På Gysär fanns när läsåret började en hel del funderingar om hur arbetet skulle fungera lokalmässigt, men det har fungerat mycket bra med ett bra samarbete mellan de två grupperna YTR och VTR. Bra klasstorlekar, bra personalstorlek, även resursmässigt har det varit ett bra år där personalen upplever att de fått de hjälpmedel de behövt. Det som upplevts som mindre bra är att personerna i arbetslaget har olika arbetsgivare, vilket innebär stora variationer när det gäller arbetstid, möjlighet till att delta i möten och studiedagar mm. 5.2 Utvecklingsområden på programmen Det gemensamma utvecklingsarbetet för RO4 har under året framför allt fokuserats på målen angivna under punkten 3. Nedan framgår kortfattat hur man i verksamheten arbetat med dessa och hur man skulle kunna tänka sig att arbeta vidare. *Utvecklingssamtal Under året har skolan prövat en modul i dataprogramvaran Dexter som ska underlätta insamlandet av omdömen inför utvecklingssamtal. Personalen är positiva till hjälpmedlet och uttrycker i sina utvärderingar att omdömena blivit mer fokuserade på studierna och tydligare uttrycker hur det verkligen går i kurserna, men att vi måste hitta former för hur omdömena ska formuleras. Utvecklingssamtal har genomförts hösttermin och vårtermin på IV, BF och OP. Föräldrar bjuds in i de fall eleven inte ännu fyllt 18 år. Personalen från BF och OP upplever det problematiskt att samtalen under vårterminen blir väldigt sena p.g.a. elevernas APU-period. Arbetsbelastningen på dessa program blir också väldigt hög då det kan vara omdömen som skall skrivas vid samma tidpunkt. Detta gör att det kan vara problematiskt att få in svar från alla undervisande lärare i tid inför samtalen. På Gysär hålls inga Dexter-baserade utvecklingssamtal. Där har man valt att möta elev och dess vårdnadshavare för ett samtal när höstterminen startar. Under vårterminen följer man upp detta samtal med ytterligare ett. *Åtgärdsprogram Personalen skriver i sina utvärderingar att systemet med åtgärdsprogram nu börjar fungera. Fortfarande finns oklarheter kring hantering av känsligt material mm. Det kan ibland också saknas tid för avstämning i arbetslagen runt elever med åtgärdsprogram, vilket är en viktig del i arbetet. Några av lärarna frågar sig också om det verkligen finns en samsyn på skolan när det gäller upprättandet av åtgärdsprogram. Ibland kan man få intryck av att det arbetas väldigt olika på skolans olika delar. Att det finns en samsyn upplevs av personalen som viktigt när dialog ska föras till exempel med elever och föräldrar. 6

7 6. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och lokala mål För att bedöma måluppfyllelsen används samma system oavsett fråga. Bedömning görs i skala 1-4, där 4 är bra och 1 dåligt. 1 - Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås, 2 - Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns, 3 - Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet 4 - Detta kriterium kännetecknar skolan. 6.1 Måluppfyllelse i arbetet med läroplanernas mål I år redovisas måluppfyllelsen när det gäller elevernas ansvar och inflytande. A. Elevernas ansvar och inflytande *Mål: Eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet till att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar Skolans elever ger i elevenkäten skolan ett medelbetyg när det gäller inflytande över undervisningens innehåll, men något bättre ser det ut beträffande möjligheterna för den enskilde eleven att påverka undervisningen när det gäller arbetssätt. När det gäller RO4 har flera av programmen enligt elevenkäten lyckats bättre än skolan totalt när det gäller att ge eleverna möjlighet att påverka undervisningens innehåll. *Bedömning av måluppfyllelsen. En åsikt som framförts av personalen är att elevinflytandet fungerar bra när det gäller klassråd och programråd men att vi borde stärka eleverna möjligheter att ha inflytande över studierna på individnivå. Inför läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta för att mentorsuppdraget stärks och tydliggörs i syfte att öka dialogen mellan lärare och mentor. Detta hoppas vi ska leda till att eleverna upplever ett ökat inflytande över sina studier. 7

8 6.2 Måluppfyllelse i arbetet med kursplanernas mål A. Slutbetyg från gymnasieskolan *Mål: Andel elever som får slutbetyg ska ligga över riksgenomsnittet BUN:s målformulering Procentuell andel elever med slutbetyg från Lindeskolan läsåret 2009/2010 Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP Riket 2009 *Bedömning av måluppfyllelse När det gäller BF, OP och IV som ingår i RO4 har måluppfyllelsen när det gäller slutförda kurser ökat något från föregående år. En av orsakerna till detta kan vara det medvetna och ihärdiga arbete för att höja elevernas närvaro som görs på programmen. En annan orsak kan vara att de specialpedagogiska resurserna har förbättras vilket på sikt borde leda till en effektivare organisation för elever i behov av stöd. Även skolans arbete med åtgärdsprogram torde ha påverkat resultaten till det positiva. Under kommande läsår kommer vi att fortsätta arbetet B. Snittpoäng i slutbetyg för de nationella programmen *Mål: Genomsnittlig betygspoäng för ungdomar som slutar kommunens gymnasieskola är minst 14,0 på samtliga program. (BUN:s målformulering) Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE SMP Snittpoäng 13,8 11,8 12,7 12,3 12,1 12,3,2 12,3 14,8 12,6 15,5 14,2 11,5 *Bedömning av måluppfyllelse: För programmen BF och OP, som är de nationella program som finns inom RO4, ligger BF något bättre till än OP. Detta kan bero på att det på OP fanns relativt många elever med invandrarbakgrund vilka ibland har svårt att tillgodogöra sig de texter i karaktärsämnena som krävs

9 C. Måluppfyllelse utifrån elevernas studieplaner IV-programmet *Mål: Elever får betyg i grundskolans kurser samt möjlighet att nå sina individuellt uppsatta mål På IV-programmet sattes under läsåret 2009/2010 följande betyg: En år9 Ma år 9 Sv år 9 Sv2 år 9 EnA EnB TNH Inom IV-programmet finns en rad elever som inte i första hand har som målsättning att komma in på nationellt program. För dessa elever sätts individuella mål tillsammans med elev och förälder. Personalen på IV bedömer måluppfyllelsen när det gäller de individuella målen relativt god. Lärarna bedömer att eleverna arbetar mot sina mål efter förmåga. Ofta finns både teoretiska och praktiska mål. Bedömning av måluppfyllelse: När det gäller den sammantagna måluppfyllelsen för elever på IV-programmet bedöms den som relativt god D Måluppfyllelse utifrån elevernas studieplaner Gymnasiesärskolan *Mål: Elever i gymnasiesärskolan når målen utifrån sina förutsättningar. Eleverna på gymnasiesärskolan har alla specifika behov samt olika förutsättningar och möjligheter att nå de uppsatta individuella målen. Välutbildad och erfaren personal krävs för att kunna lägga ribban på rätt nivå för den del av våra elever som ligger på en mycket låg utvecklingsnivå. Trots detta händer det ibland att elevens utveckling inte blir som förväntat. Måluppfyllelsen varierar från 1-4, och ett medel på 3 kan vara rimligt. Bedömning av måluppfyllelse x Vi fortsätter arbetet med individuella utvecklingsplaner för eleverna. Vi har observerat att vi måste arbeta med formuleringen av målen för att de ska bli konkreta och möjliga att utvärdera mot

10 6.3 Måluppfyllelse av målen i den lokala arbetsplanen *Mål 1: Utveckla skolans rutiner och förhållningssätt när det gäller utvecklingssamtal. - Vi har under året utarbetat gemensamma former för organisation och innehåll i utvecklingssamtalen. Dessa har prövats i åk 1 för att under lå 2010/2011 även användas i åk 2 och 3. *Bedömning av måluppfyllelse: Vi kommer att fortsätta arbetet med omdömen i Dexter för samtliga klasser. Ett behov finns av att utarbeta ett gemensamt språkligt uttryckssätt i elevomdömen *Mål 2: Utveckla arbetsmodeller där feedback upplevs som en naturlig del. Detta kan gälla feedback skolledning-personal såväl som personal-personal. *Bedömning av måluppfyllelse: Kommentar: Arbete med detta mån har av olika skäl inte varit möjligt. Fortsatt arbete kommer att ske under läsåret 2010/ *Mål 3: Se över organisationen för elevstöd och skapa möjlighet för personalen att diskutera nya former och tänkesätt när det gäller detta. *Bedömning av måluppfyllelse: I och med att vi under läsåret lyckats avsätta mer resurstid och dessutom fått utökad tillgång till specialpedagog har vi haft möjlighet att ta tag delar av de frågeställningar som finns runt elevstöd, bl a utformningen av åtgärdsprogram. Vi har hittat gemensamma rutiner för arbetet. Vi vill utveckla åtgärdsprogrammen för elever i behov av särskilt stöd så att de håller en hög och jämn kvalitet. Behov finns också av att utarbeta ett gemensamt språkligt uttryckssätt i åtgärdsprogrammen

11 *Mål 4: Förbättra det sytematiska kvalitetsarbetet *Bedömning av måluppfyllelse Efter flera års arbete med att få årscykeln att fungera verkar det nu som om vi börjar få ett positivt resultat och en större medvetenhet hos alla anställda på skolan. Under tidig vårtermin bör vi ta ställning till vad vi ska mäta. Det vi väljer att mäta är ofta det som blir i fokus. Det är också viktigt att i högre grad lyckas inkludera personal och elever i kvalitetsarbetet Måluppfyllelse av målen i likabehandlingsplanen *Följande mål fanns för läsåret 2009/2010: -Engagera eleverna och elevskyddsombuden i likabehandlingsarbetet -Utöka vuxennärvaron i gemensamma utrymmen i skolan, t ex i cafeterian -Inom årets tema, LEVA, behandla frågor om Alkohol, narkotika och tobak kopplat till likabehandling -Avsätta tid på arbetsplatsträffar för att konkretisera hur man arbetar förebyggande på programmen -Genomföra en trygghetsvandring på Lindeskolan under läsåret -Ge ny personal möjlighet att få kunskap om likabehandlingsplanen i samband med introduktionen på arbetsplatsen -Lägga ut den reviderade likabehandlingsplanen på Lindeskolans hemsida *Bedömning av måluppfyllelse Under året har vi arbetat med vår hemsida och säkerställt att dokument som t ex likabehandlingsplanen finns att tillgå där. Innehållet i planen har också tagits upp på de föräldramöten som hållits på skolan och tillsammans med nyanställda inför det nya läsåret. Elevskyddsombuden har fått en kortare introduktion av planens innehåll. Skolans bedömning är dock att de utgångspunkter från vilken planen är skriven på ett mer grundligt sätt måste förmedlas till alla elever, vilket vi kommer att arbeta med under kommande läsår. Inom årets tema har värderingsövningar kopplade till likabehandling genomförts i samtliga klasser, vilket också kommer att vara en ingrediens i kommande års arbete. Arbetet med att genomföra en trygghetsvandring på skolan har diskuterat och visst arbete har gjort i några få elevgrupper. Under läsåret 2010/2011 kommer vi att arbeta vidare med detta så att det omfattar skolan i sin helhet

12 7. Rektors sammanfattande analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Arbetet på rektorsområdet har, på det stora hela, fungerat bra under läsåret 2009/2010. Enligt utvärderingar verkar det vara en åsikt som även finns hos majoriteten av de anställda och eleverna. Rektorsområdet består av fyra nationella program med stor variation när det gäller kurser, organisation, regelverk mm, men som trots detta har utbyte av varandra när det gäller erfarenheter och åsikter. Under de senaste åren har i rektorsområdets ansvarsområde utvidgats till att förutom BF, OP, IV och Gysär också omfatta Det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar upp till 20 år samt Korttidstillsyn för ungdomar över 12 år. Dessa verksamheter har en svagare styrning i våra regelverk och har ingen motsvarighet i kommunen i övrigt, vilket betyder att mycket få rutiner finns att luta sig mot. Mycket arbete och resurser krävs för att dessa verksamheter ska kunna utvecklas och erbjuda det stöd och den hjälp som brukarna behöver. Under året lyckades vi relativt bra med att inför läsåret sätta upp mål som vi sedan kunde arbeta praktiskt med, vilket enligt min åsikt är en förutsättning för att få till stånd en positiv utveckling av verksamheterna. Min förhoppning är att detta ska göra att måluppfyllelsen ökar när det gäller elevernas prestationer. Tack alla ni, både personal och elever, som arbetar engagerat och envist för att vi ska erbjuda utbildning med god kvalitet! 8. Prioriterade åtgärder för förbättring i verksamheten som helhet Insatser för att öka upplevelsen av det goda mötet. Det handlar bl.a. om kommunikation, bemötande och bekräftelse Insatser för att studiemiljön ska stimulera lusten och viljan att lära Fortsatt arbete med att utveckla stödet till eleverna (åtgärdsprogram) 9. Mål för läsåret 2010/2011 Lindeskolan Högre andel elever som går ut med fullständiga betyg Genomsnittligt meritvärde på minst 14,0 Högre andel elever som trivs på programmet Högre andel elever som är nöjda med sin utbildning Mål för RO4 Mål 1: Alla elever och föräldrar erbjuds utvecklingssamtal med personal som är förtrogna med och trygga i skolans rutiner för samtalen och ger elever och föräldrar ett bemötande som upplevs positivt. 12

13 Mål 2: Elever och föräldrar upplever att de blir delaktiga i de åtgärder skolan vidtar när särskilt stöd behövs. Personalen är förtrogen med rutinerna för åtgärdsprogram och känner en trygghet i hur åtgärdsprogrammen ska utformas och formuleras. Mål 3: Det flexibla lärandet gör att den enskilde eleven upplever större möjlighet att påverka sin egen skolsituation och att få stöd och hjälp i de kurser/kursmoment där behov finns. Mål 4: Elever och personal i rektorsområdet upplever att de trivs på skolan. Mål 5: Elever och personal upplever att de får feedback på utfört arbete. Elever vet hur de ligger till i sina kurser och vad som krävs av dem. Mål för programmen i RO4 Se bilagor. 10. Beslutande och ansvarig för kvalitetsredovisningen Karin Johansson 13