Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm. Utredningsrapport

Transkript

1 Kommunstrukturutredning för Vasa och Korsholm Utredningsrapport koordinator Olavi Kaleva utvecklingsdirektör Jarmo Asikainen och ledande konsult Anni Antila

2 Innehåll 1. Bakgrund och utgångspunkter för utredningen Bakgrund för utredningen Utgångspunkter på basis av kommunstrukturlagen Utredningsarbetets faser och övergripande mål Utredningsområdets verksamhetsmiljö Livskraft och näringar Samhällsstruktur Tjänster och sättet att organisera dem Servicebehov Organisering av social- och hälsovården Organisering av utbildnings- och dagvårdsservicen Organisering av bildnings-, kultur- och fritidsväsendet Organisering av tekniska sektorn och miljösektorn samt förvaltnings- och stödservicen Servicenät och servicepunkter Ekonomi Kommunernas inkomst- och utgiftsstruktur... Virhe. Kirjanmerkkiä ei ole määritetty. 6. Demokrati och delaktighet Organisation och ledning Förtroendeorganisation Personalorganisation och koncernstrukturer Sammanfattning av nuläget i utredningsområdet Slutsatser och det fortsatta utredningsarbetet BILAGOR Bilaga 1 Vasas, Korsholms och utredningsområdets inkomster åren Bilaga 2. Vasas, Korsholms och utredningsområdets kostnader åren Bilaga 3 Organstruktur i Vasa stad och Korsholms kommun Bilaga 4 Koncernsammanslutningar (exkl. samkommuner)... 50

3 1. Bakgrund och utgångspunkter för utredningen 1.1. Bakgrund för utredningen Kommunfullmäktige i Korsholm ( ) och stadsfullmäktige i Vasa ( ) har fattat beslut om att inleda samgångsförhandlingar mellan Vasa stad och Korsholms kommun. Utredningen har som syfte att producera information för kommunernas fullmäktige till stöd för beslutsfattandet gällande en eventuell ändring av kommunindelningen i enlighet med kommunstrukturlagen (1698/2009). I utredningens första fas granskas nuläget i kommunerna och utredningsområdet. Utredningsarbetet fortsätter därefter med skissning av den nya kommunen, som innehåller ett utkast till samgångsavtal samt en bedömning av inverkningar av en samgång. Bägge kommunerna har i bakgrunden kommunstrukturförändringar och kommunerna har också sinsemellan utrett kommunsammanslagningar flera gånger. Korsholms kommun bildades år 1973, då de fem kommunerna Björköby, Korsholm, Kvevlax, Replot och Solf gick samman. I samma sammanhang anslöts kommundelen Sundom, som var med i fusionen, till Vasa stad. Nästa kommunstrukturförändring följde 40 år senare, då Vasa stad och Lillkyro kommun sammanslogs. Vasaregionens samarbetsdelegation beslutade på basis av ett gemensamt förslag av Vasas och Korsholms representanter föreslå för regionens kommuner en fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen i form av ett gemensamt utredningsarbete (KSSR-projektet i Vasaregionen). Vasa, Korsholm, Lillkyro, Vörå-Maxmo, Oravais, Malax, Korsnäs, Närpes och Kristinestad kom med i utredningsskedet. Storkyro avstod från att delta i utredningsarbetet och Kaskö och Laihela meddelade att de enbart deltar i samarbetsutredningen, inte i kommunsammanslagningsutredningen. Vasa stadsfullmäktige och Lillkyros kommunfullmäktige föreslog år 2011 en sammanslagning av kommunerna. Kommunerna hade ingen gemensam gräns och därför genomfördes år 2011 en särskild kommunindelningsutredning enligt kommunstrukturlagen gällande Vasa, Korsholm och Lillkyro. Utredningen ledde inte till samgång och efter det gick Vasa stad och Lillkyro kommun samman år Kommunerna deltog i en särskild kommunindelningsutredning gällande tio kommuner i Vasaregionen år Kommunindelningsutredaren föreslog att kommunindelningen skulle ändras, så att alla tio kommuner som granskats (Storkyro, Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Laihela, Malax, Korsholm, Närpes, Vasa och Vörå) upplöses och bildar en ny kommun Denna utredning ledde inte till ändringar i kommunindelningen.

4 1.2. Utgångspunkter på basis av kommunstrukturlagen Om ändring i kommunindelningen föreskrivs i kommunstrukturlagen. Enligt kommunstrukturlagen är målet när kommunindelningen utvecklas en kommunstruktur som är livskraftig och regionalt enhetlig och har en fungerande samhällsstruktur och som stärker förutsättningarna för kommuninvånarnas självstyrelse. Målet är också att en kommun ska bestå av en pendlingsregion eller någon annan sådan funktionell helhet som har ekonomiska förutsättningar och på personella resurser grundade förutsättningar att svara för ordnandet och finansieringen av servicen för kommuninvånarna och för en tillräcklig egen serviceproduktion. Kommunindelningen kan ändras, om ändringen främjar de ovan nämnda målen för utvecklande av kommunindelningen samt förbättrar: 1) kommunens funktionella och ekonomiska förutsättningar att svara för ordnandet och produktionen av service eller främjar kommunens funktionsförmåga i övrigt, 2) servicen eller levnadsförhållandena för invånarna i området, 3) verksamhetsmöjligheterna för näringarna i området, eller 4) samhällsstrukturens funktionsduglighet i området. En kommun ska bestå av ett enda område som bildar en funktionell helhet, om inte statsrådet beslutar något annat i fråga om den regionala enhetligheten utgående från en särskild kommunindelningsutredning. Förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen bedöms också med avseende på områdets framtida utveckling. När kommunindelningen ändras ska i språkligt hänseende förenliga områden eftersträvas så att den finskspråkiga och den svenskspråkiga befolkningens rätt att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder Utredningsarbetets faser och övergripande teman Kommunutredningsarbetet har letts av en styrgrupp, i vilken ingår kommunernas kommunstyrelser, fullmäktiges presidier, kommundirektörerna, vilka bistås av tjänsteinnehavare samt personalorganisationernas representanter. Under styrgruppen fungerar en ledningsgrupp, som har behandlat och berett ärendena till styrgruppen samt lett det praktiska utredningsarbetet. I ledningsgruppen ingår från båda kommunerna fyra förtroendevalda, två tjänsteinnehavare och en representant för personalorganisationerna. För beredning av ledningsgruppens möten utsågs ett arbetsutskott bestående av ordförandena för ledningsgruppen samt kommundirektörerna och tjänstemän för att bistå dem. Under ledningsgruppen fungerar fem beredande arbetsgrupper, vilkas arbete har utnyttjats under utredningens gång. arbetsgruppen för ekonomi, allmän förvaltning, personal, stödtjänster och koncernfrågor arbetsgruppen för markanvändning, boende, trafik, miljö och teknisk service arbetsgruppen för utbildning, dagvård, bildning, kultur och fritid arbetsgruppen för social- och hälsovård (landskapet, regionala samarbetsområden) arbetsgruppen för landsbygd och skärgård. Därtill har i samgångsutredningen utnyttjats andra utredningar och material, t.ex. FCG:s ART-material (kommunal ekonomi och tryckkalkyl, kostnadsjämförelse gällande tjänster, befolkningsutveckling, arbetsplatser och andra omvärldsjämförelser) Granskning av Vasas och Korsholms ekonomiska situation (ARTTU2-forskningsprogrammet, Pentti Meklin och Heikki Pukki) Förhandsbedömning av de språkliga konsekvenserna av en eventuell kommunsammanslagning mellan Korsholm och Vasa. Utredningsrapport våren 2018 (Siv Sandberg). Rapporten bifogas utredningsrapporten för kommunsamgången som bakgrundsmaterial. Tidigare material från kommunstrukturutredningar samt utredningen Kommun- och servicestrukturen i Vasaregionen 2025.

5 Kommunernas dokumentmaterial (bokslut, budgetar och ekonomiplaner, förvaltningsstadgor och planeringsmaterial) Målet för kommunsamgångsutredningen är att skapa en ny stad, som allt bättre kan svara mot framtida utmaningar samt den totala utvecklingen i området och servicesystemet som en enda kommun. Kommunsamgången utreds av strategiska orsaker; ingendera kommunen har anmärkningsvärda problemfaktorer i de ekonomiska strukturerna. Kommunsamgångsutredningen producerar beslutsmaterial för fullmäktige, på basis av vilket de kan fatta beslut om en samgång mellan kommunerna. Kommunsamgångsutredningen och beredningen av sammanslagningsavtalet har styrts av gemensamt fastslagna övergripande teman. Dessa har preciserats under utredningens gång. Rubrikerna för de övergripande temana är Österbottens huvudstad, Nordens energihuvudstad, De mångsidiga och gröna delområdenas stad samt Språkstabilitet och Hållbar ekonomi. Innehållet för de övergripande temana beskrivs i en separat bilaga till sammanslagningsavtalet. DEN FORTSATTA UTREDNINGSPROCESSEN ARBETSGRUPPER OCH SEPARATA UTREDNINGAR ARBETSGRUPPERNAS MELLANRAPPORTER ARBETSGRUPPERNAS SLUTRAPPORTER 03-10/ / /2018 UTREDNINGSRAPPORT OCH SAMMANSLAGNINGSAVTAL 12/2018 RÅDGIVANDE FOLKOMRÖSTNING 02/2019 FULLMÄKTIGES BESLUT 03/2019 KOMMUNERNAS FRAMSTÄLLNING TILL STATSRÅDET (FM) 04/2019 STATSRÅDETS BESLUT SAMGÅNGSSTYRELSE OCH GEMENSAMMA ORGAN 06/ /2019 KOMMUNSAMGÅNGEN I KRAFT Utredningsområdets verksamhetsmiljö Utredningsområdet Vasa och Korsholm bildar ett område med invånare vid Bottniska vikens kust i landskapet Österbotten. Kommunerna hör till Vasas ekonomiska region. Tillsammans bildar Vasa och Korsholm en omfattande helhet vad gäller totalarealen. Efter en samgång skulle kommunen med tanke på den totala arealen höra till de tjugo största kommunerna och i fråga om havsarealen skulle den vara den näst största kommunen. Korsholm skulle bilda 22 % av den nya kommunens befolkningsunderlag, vilket är betydande i en samgång mellan två kommuner. T.ex. av ARTTU2- forskningskommunerna var centralstadens andel under 80 % närmast i sammanslagningar av flera kommuner eller av två medelstora kommuner (Säkylä, Vörå och Kurikka). Korsholm skulle alltså befolkningsmässigt och i synnerhet områdesmässigt utgöra en rätt stor del av den fusionerade kommunhelheten, när man jämför med kommunsammanslagningar som genomförts. Utredningsområdets folkmängd har under åren vuxit med en femtedel. Sammanlagt har områdets folkmängd ökat med invånare, varav 60 % utgörs av befolkningsökningen i Vasa (+9057). Ökningen har varit kraftig i synnerhet på 2000-talet, då Vasas och Korsholms folkmängd har ökat med en

6 tiondel. Speciellt i Korsholm har den relativa befolkningsökningen varit kraftig Korsholm Vasa Utredningsområdet Figur 1. Vasas och Korsholms befolkningsutveckling , 1980=100 Enligt befolkningsprognosen 2005 förutspås folkmängden i området Vasa-Korsholm öka med cirka invånare under åren (ca 15 %). Detta är klart högre än tillväxtprognosen för hela landet (+6 %) och Österbotten (+8 %). Skillnaden till utvecklingen i hela landet kan också ses i prognosen gällande personer i arbetsålder (17-64-åringar). Antalet personer i arbetsålder förutspås öka med 12 %, medan utvecklingen i hela landet hålls på samma nivå och till och med sjunker momentant under granskningsperioden. I Korsholm har tillväxten varit kraftig, men enligt befolkningsprognosen dämpas denna utveckling under granskningsperioden. Figur 2. Befolkningsprognos för åren Hela befolkningen och personer i arbetsålder. Tillväxten i regionen har varit kraftig och prognosen är fortsättningsvis positiv för Vasa och Korsholm. Det i strukturmodellen uppsatta tillväxtmålet på invånare och beredskapen för en

7 ökning på invånare fram till år 2040 samt invånarantalet som linjerats upp i Vasa stads strategi förutsätter emellertid en tillväxt som till och med är kraftigare än befolkningsprognosen. Under åren har den kumulativa nettoflyttningsförlusten i Vasa stad varit 1046 invånare. I Korsholm har antalet inflyttare under motsvarande tid varit större, d.v.s. kommunen har haft en kumulativ nettoflyttningsvinst på 1068 invånare. Som studiestad har Vasa haft en positiv nettoflyttning i åldersklassen åringar (417), men däremot har nettoflyttningen bland åringar varit negativ, invånare. I Korsholm har utvecklingen varit den omvända, d.v.s. kommunen har förlorat invånare i åldersklassen år, men har haft en flyttningsvinst i både de yngre och de äldre åldersklasserna. Figur 3. Kumulativ nettoflyttning i Vasa stad och Korsholms kommun under åren Vasa har haft en nettoflyttningsvinst i huvudsak från landskapets kommuner samt Karleby och Södra Österbotten (Kurikka, Kauhava och Kauhajoki). Flyttningsförlusten har för Vasas del främst orsakats av flyttning till de stora centralstäderna (Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Esbo) samt närområdets kommuner Laihela och Korsholm. Flyttningsförlusten har till största delen berott på flyttning till Helsingfors och Korsholm. I Korsholm kommer den absolut största flyttningsvinsten från Vasa (1479). Näst mest kommer den från Kristinestad (42), Närpes (27) och Nykarleby (20). Den kumulativt sämsta nettoflyttningen har skett från Korsholm till Åbo (-84) och därefter till närkommunerna Vörå (-74) och Laihela (-65). Tabell 1. Vasa stads och Korsholms kommuns 10 bästa och sämsta kumulativa nettoflyttningar åren

8 Tvåspråkighet Korsholms kommun är idag en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk. Av totalbefolkningen i slutet av år 2016 ( invånare) hade 69 % svenska och 29 % finska som modersmål. Två (2) procent av befolkningen hade ett annat modersmål än finska eller svenska. Mellan åren 1980 och 2016 utökades Korsholms totala befolkning från till Den finskspråkiga minoriteten i kommunen har vuxit från personer år 1980 (20 %) till personer (29 %) år Vasa är en tvåspråkig kommun med finska som majoritetsspråk. Av totalbefolkningen i slutet av år 2016 ( invånare) hade 69 % finska och 23 % svenska som modersmål. Åtta (8) procent av befolkningen hade ett annat modersmål än finska eller svenska. Antalet invånare med ett annat modersmål än finska eller svenska har ökat kraftigt under 2000-talet. Den svenskspråkiga minoritetens storlek drygt personer har i absoluta tal hållits relativt konstant sedan 1980-talet, men de svenskspråkigas relativa andel har sjunkit från 26 till 23 procent. Under 2000-talet har antalet invånare med ett annat modersmål än finska eller svenska ökat kraftigt i Vasa. En samgång mellan Korsholm och Vasa skulle resultera i en stad med invånare, av vilka 60 % skulle ha finska som modersmål, 33 % svenska och 7 % ett annat modersmål än finska eller svenska. Till antalet (28 788) skulle den svenskspråkiga minoriteten i nya Vasa vara den näst största i hela landet efter Helsingfors (Sandberg 2018, s. 4). Den nya staden består av stadsdelar, byar och bostadsområden med varierande språkförhållanden: i huvudsak finskspråkiga områden som Lillkyro, Roparnäs och Sunnanvik, starkt svenskspråkiga områden som Replot-Björköby, Kvevlax, Solf och Sundom och utpräglat tvåspråkiga miljöer som Smedsby och Gerby. Tabell 2. Fördelningen mellan befolkningen i Korsholm och Vasa delområdesvis och på basis av språk Källa: Siv Sandberg & Statistikcentralen Område Befolkning Finskspråkiga Svenskspråkiga Övriga språk Korsholm totalt % % % 457 Replot-Björköby % % % 21 Norra Korsholm % % % 72 Kvevlax % % % 71 Smedsby % % % 224 Södra och östra % % % 19 Korsholm Solf % % % 47 Vasa totalt % % % Centrum % % % 961 Vöråstan % % % 704 Vasklot % % % 8 Brändö % % % 506 Gerby % % % 594 Hemstrand % % % 299 Roparnäs % % % 707 Korsnäståget % % % Höstves % % % 15 Sunnanvik % % % 306 Sundom % % % 39 Lillkyro % % 87 2 % 69

9 2. Livskraft och näringar Figur 4. Arbetsplatsutveckling åren , 2004 = 100 År 2015 var antalet arbetsplatser i området stycken, av vilka 88 % fanns i Vasa stad. I utredningsområdet har antalet arbetsplatser ökat med 3 358, d.v.s. 9 % under åren Den relativa utvecklingen i fråga om arbetsplatser i Vasa motsvarar arbetsplatsutvecklingen i utredningsområdet. I Korsholm har ökningen varit en aning lägre (+7 %). I bägge kommunerna har ökningen emellertid varit betydligt kraftigare än utvecklingen i den egna kommunstorleksklassen, landskapet och hela landet. Tabell 3. Arbetsplatser enligt bransch, %-andel C. Industri Q Hälso- och socialvård G Parti- och detaljhandel P Utbildning O Offentlig förvaltning M Yrkesinr., vetensk. och teknisk verksamhet Vasa Korsholm Utredningsområdet N Förvaltning och stödtjänster F Byggverksamhet J Information och kommunikation H Transport och lagring I Inkvarterings- och förplägnadsverksamhet S Övrig serviceverksamhet K Finansierings- och försäkringsverksamhet R Konst, underhållning och rekreation A Jordbruk, skogsbruk Övriga branscher

10 År 2015 fanns största delen av arbetsplatserna i utredningsområdet (41602) inom industri (8875), hälso- och socialvård (8008), utbildning (3298) samt parti- och detaljhandel (3764). I båda kommunerna var dessa branscher de största med antalet arbetsplatser som måttstock. I Korsholm är stora branscher utöver de ovannämnda även byggverksamhet samt jord- och skogsbruk, medan offentlig förvaltning samt yrkesinriktade, vetenskapliga och tekniska branscher är större i Vasa än i Korsholm. Under åren gick flest arbetsplatser förlorade i utredningsområdet inom branscherna industri (-1153 arbetsplatser), byggverksamhet (-493 arbetsplatser) samt transport och lagring (-369 arbetsplatser). Mest arbetsplatser har i utredningsområdet skapats inom hälso- och socialvården (1107 arbetsplatser) samt inkvarterings- och förplägnadsbranschen (284 arbetsplatser). Tredje mest har antalet arbetsplatser ökat inom näringsgrenen förvärvsarbete i hushåll (178), som innehåller verksamhet för produktion av varor och tjänster för eget bruk. Av områdets arbetsplatser fanns knappt 60 % inom den privata sektorn. I Korsholm finns en proportionellt sett större andel av arbetsplatserna inom den kommunala sektorn och företagarsektorn. I Vasa är antalet arbetsplatser större inom den statliga och den privata sektorn än i Korsholm. Figur 5. Arbetsplatser enligt arbetsgivarsektor 2015 Pendlingen inom utredningsområdet är livlig. Av den sysselsatta arbetskraften i Vasa arbetar största delen i staden (85,6 %). Näst mest arbetar man i Korsholm (4,9 %). Korsholm undantaget är pendlingen till andra kommuner mycket liten. Av den sysselsatta arbetskraften i Korsholm arbetar största delen i Vasa (59,4 %). Näst mest arbetar man i den egna kommunen (31,9 %). Även från Korsholm är pendlingen till andra kommuner liten. Vasaregionens andel av Finlands export av energiteknologi är en tredjedel och andelen är betydande av hela Finlands teknologiexport (12 %). Områdets företag sysselsätter en fjärdedel av hela landets energisektor, d.v.s arbetstagare (Källa: Med anknytning till energiteknologin har Vasa stad och Korsholms kommun en gemensam planläggningsprocess kring projektet med en batterifabrik. Arbets- och näringsministeriet valde Vasa för åren till tillväxtavtalet som ingår i regeringsprogrammet. I Vasaregionens livskraftsstrategi konstateras att den privata sektorn inom energiklustret satsar 164 miljoner euro per år på forskning och produktutveckling samt att satsningarna har nästan tredubblats sedan år Satsningarna är så stora att regionen urskiljer sig som ett av landets viktigaste områden för forsknings- och utvecklingsarbete. Vasas och Korsholms sammanräknade sysselsättningsprocent (70,7) är högre än hela landets medeltal. Sysselsättningen har emellertid sjunkit under åren I Korsholm är sysselsättningen speciellt hög, 79,8 %, medan sysselsättningen i Vasa har sjunkit kraftigare under de senaste åren och lagt sig under medeltalet i hela landet vid 68,3 procent.

11 Figur 6. Sysselsättningsgrad (18-64-åringar) åren Vasaregionen har ett omfattande högskole- och utbildningsnätverk, som stärker näringslivets konkurrenskraft och förutsättningar genom att producera kunnig arbetskraft. I Vasa fungerar Vasa universitet, Åbo Akademi, Hanken-Svenska handelshögskolan, Helsingfors universitet samt de två yrkeshögskolorna Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. Högskolorna erbjuder utbildning inom teknik, handel, juridik, språk, pedagogik, media och kommunikation samt välfärdstjänster. Därtill fungerar i Vasa följande högskolor: Åbo universitet (medicinsk grundundervisning ordnas tillsammans med Vasa centralsjukhus), Svenska social- och kommunalhögskolan/helsingfors universitet och Karleby universitetscenter Chydenius. Vasa och Korsholm är ägare tillsammans med fem andra kommuner (Malax, Laihela, Storkyro, Korsnäs och Vörå) i Vasaregionens Utveckling Ab (VASEK). Det regionala närings- och utvecklingsbolagets huvuduppgifter är näringslivsrådgivning, regionutveckling och marknadsföring av regionen. Dessutom har både stadens stadsutveckling och Korsholms kommun två personer (totalt 4) som ansvarar för näringslivsfrågor. I Vasas generalplan är det viktigaste projektet för utveckling av arbetsplatsområden genomförande av en kvalitetskorridor på ett område om sträcker sig från flygstationen till Brändö och centrum samt vidare till Stenhaga. Öster om flygstationen har ett nytt omfattande industriområde anvisats, Långskogen, samt nya arbetsplatsområden även i Sundom och Västervik. I Korsholms kommun utvecklas Fågelbergets, Granholmsbackens och Vikby industriområden kraftigt för näringslivets behov.

12 Livskraft och näringar i sammandrag Ett mål för utredningens övergripande teman är Österbottens huvudstad. Tillsammans bildar Vasa och Korsholm ett centrum med invånare, ett centrum som med tanke på landskapets livskraft har en viktig ställning. Den nya kommunen skulle vara Finlands 10:e största kommun och centrum i västra Finland vid sidan av Åbo och Uleåborg. Samtidigt är staden huvudstad för Finlands svenskspråkiga områden och regionens centrum för bildning och kultur. Bägge kommunerna har vuxit kraftigt under 2000-talet både vad gäller befolkning och arbetsplatser, även om tillväxten har försvagats under de senaste åren. I och med en kommunsamgång ger starkare resurser och kunnande samt större inflytande upphov till en anmärkningsvärd utvecklingspotential. Målet för det andra övergripande temat är Nordens energihuvudstad, som är kunskapens, företagandets och den mångsidiga arbetsmarknadens stad. Den nya staden är också centrum för utbildning och innovationer och erbjuder tillväxtmöjligheter för näringslivet, både för lokala småföretag och internationella storföretag. Att Vasaregionens livskraftsstrategi har lyckats beskrivs bäst av energiklustrets och den privata sektorns satsningar på forskning och produktutveckling. De har nästan tre trefaldigats sedan år 2005 och är för närvarande 164 miljoner euro per år. Genom denna satsning urskiljer sig regionen som ett av landets viktigaste områden för forsknings- och utvecklingsarbete. Företagen inom energibranschen har cirka arbetstagare, vilket är en fjärdedel av arbetskraften inom hela energisektorn i Finland och en tredjedel av Finlands energiteknologiexport. Vasa och Korsholm bildar en enhetlig och tät pendlingshelhet och pendling till andra kommuner sker i mindre mån.

13 3. Samhällsstruktur Samhällsstrukturellt bildar områdena Vasa och Korsholm en enhetlig funktionell helhet. Områdets tätorter har vuxit samman, så att den urbana samhällsstrukturen med början i Vasa sträcker sig långt in i Korsholms kommuns tätorter. Korsholms centralort ligger på cirka 4 kilometers avstånd från Vasa centrum. Efter att Lillkyro anslöt sig till Vasa i början av år 2013 delar Korsholms kommun nuvarande Vasa stad geografiskt i två olika delar. Ur ett livskraftsperspektiv har utvecklingen av markanvändningen, boendet och trafiken som en helhet i området Vasa-Korsholm, som bildar kärnan i Vasa stadsregion, en betydande framtida tillväxtpotential. Potentialen uppstår i och med att resurserna kan förenas och utvecklingssatsningarna riktas effektivt och verkningsfullt med tanke på områdeshelheten. Vasa är med tanke på samhällsstrukturen ett kompakt område, där landsbygdsområdet är tätt bebyggt och ligger nära stadscentrum. I Vasas generalplan bereder man sig på byggande av nya bostäder under åren Nya bostadsområden som är i detaljplaneskedet är Bobäck och Böle. Andra viktiga utvidgningsområden för bostadsbyggande är Gerby udde, Klemetsö, travbanan, Vasklot, Roparnäs sjukhus och Myrgrund. Därtill har man i planen föreslagit flera mindre områden i anslutning till nuvarande bostadsområden. Korsholms kommun består av det södra landsbygdsområdet, skärgården som omger Vasa samt Smedsby tättbebyggda centrumområde. Utgångspunkten för översiktsplaneringen av Korsholms kommuns markanvändning är strukturplanen för Vasa stadsregion och Korsholms strategiska generalplan. I Korsholm är flera delgeneralplaneprojekt aktuella, såsom revidering av delgeneralplanen för Smedsby, delgeneralplan för Karperö-Singsby, delgeneralplan för Märkenkalls vindkraftspark, revidering av delgeneralplanen för Granholmsbacken, Toby, revidering av stranddelgeneralplanen för Björkö-Replot och delgeneralplan för Kvevlax. Korsholms kommun äger inte tillräckliga markområden i delområdescentrumen för att effektivt kunna detaljplanera och styra markanvändningen (tekniska arbetsgruppens rapport). På årsnivå har Korsholms kommun budgeterat en miljon euro för markanskaffning. I Vasa utgör långsiktig anskaffning av råmark sedan länge en del av stadens strategiska investeringar. I Vasa styrs i synnerhet byggandet i centrumområdet mer i detalj med hjälp av byggsättsanvisningar och noggranna planbestämmelser. Figur 7. Befolkningens placering i Vasaregionen (strukturmodellen) De största öarna i Korsholm är Replot och Björkö. Största delen av skärgården hör till UNESCO:s världsarvsområde. I slutet av år 2017 fanns det sommarstugor på utredningsområdet. Av dessa fanns 68 % i Korsholm (3931). I Vasa koncentreras fritidsbosättningen till skärgården. I Vasas plan Framtidens skärgård bildar skärgården en ny central tillväxtriktning för stadsstrukturen efter år 2030, där fast boende och fritidsboende samt fungerande rekreationsförbindelser och -mål kombineras. Korsholm har målmedvetet gått in för att utveckla turismen genom att satsa speciellt på utvecklandet

14 av hamnarna och förbättrande av serviceutbudet för att skapa verksamhetsmöjligheter för näringslivet och möjligheter för invånarna att bo i skärgården. För Vasa stadsregion (Storkyro, Korsnäs, Laihela, Malax, Korsholm, Vasa och Vörå) har en långsiktig plan för markanvändningen utarbetats, Strukturmodell för Vasa stadsregion Syftet med strukturmodellsarbetet har varit att hitta en gemensam syn på huvudriktlinjerna för stadsregionens samhällsstruktur. Arbetet är starkt anknutet till den livskraft som uppkommer ur regionens energikompetens, havsnära läge och kultur. Den s.k. solmodellens grundelement bildas av tre tillväxtstrålar, vars centrala knutpunkt är området Vasa och Korsholm. Figur 8. Solmodellen (strukturmodellen) Den interna nåbarheten är god i området; de interna färdavstånden från Vasa centrum håller sig längs huvudvägnätet (figur 9) inom en halv timme med undantag av skärgårdsområdet. De mest trafikerade vägarna i Vasa stadsregion är riksväg 8 och riksväg 3. En utmaning inom både Vasas och Korsholms områden är emellertid kollektivtrafiken och dess tillräcklighet. Trafikförbindelserna från Korsholms största öar Replot och Björkö till fastlandet förbättrades betydligt i och med att Replotbron blev färdig år Replotbron fungerar ännu i dag som en viktig turistsevärdhet. Från fastlandet norrut finns öarna Köklot och Värlax, vilka fick broförbindelse till fastlandet redan på 1970-talet.

15 Figur 9. Nåbarhet i Vasa stadsregion (Källa: Strukturmodell för Vasa stadsregion) Samhällsstrukturen i sammandrag Ett av målen i utredningens övergripande teman är De mångsidiga och välmående delområdenas stad. Den nya staden bildar ett servicenät utgående från Vasaregionens strukturmodell, Korsholms strategiska generalplan och Vasa stads generalplan samt servicestrategier. Levande kommundelar utgår från lokala lösningar, regional identitet och servicemodeller med individen i fokus. Samhällsstrukturellt bildar området en enhetlig helhet, där områdenas tätorter (i synnerhet Smedsby och Böle) har expanderat över kommungränserna. Området är redan nu en naturlig livsmiljö för invånarnas vardag med tanke på uträttande av ärenden, studier och fritidsintressen. Den nya kommunen, som skulle bildas vid en eventuell samgång mellan Korsholm, som vad gäller området är vidsträckt, och Vasa, som är mindre, skulle komma att finnas bland de 20 kommunerna med störst totalareal. Området skulle vara mångsidigt med såväl stadsmiljö som landsbygd och skärgård. På området finns också Kvarkens skärgård, som är ett av UNESCO:s sju världsarv i Finland.

16 4. Service och servicenät 4.1. Servicebehov Servicebehovsanalysen baserar sig i hög grad på åldersklassvisa befolkningsprognoser. Åldersklassens direkta inverkan på servicebehovet varierar något beroende på serviceform. Åldersklassens storlek påverkar direkt t.ex. servicebehovet inom den grundläggande utbildningen, eftersom den grundläggande utbildningen är obligatorisk för alla och hemundervisning och privata grundskolor har en marginell roll med tanke på organiseringshelheten. Det slutliga servicebehovet inom småbarnspedagogiken är förutom med åldersklassens storlek förknippat med flera andra bakgrundsfaktorer, såsom sysselsättningsgraden bland kvinnor, det allmänna sysselsättningsläget samt attraktiviteten hos alternativa tjänster (främst vård i hemmet). Då det gäller gymnasiet påverkas servicebehovet förutom av åldersklassens storlek också av att åldersklassen delas mellan yrkesutbildning och gymnasium. Behovet av hälso- och sjukvård ökar allmänt vid högre ålder, då de yrkesverksamma går över från företagshälsovården till den offentliga hälsovården, och åldern i sig ökar också behovet av vårdservice. Befolkningens hälsotillstånd (sjuklighetsindex) påverkar servicebehovet. För närvarande kan kommunen utöver egentlig hälso- och sjukvård också inom primärvården och socialservicen erbjuda förebyggande hälsoupplysning (bl.a. näringsrådgivning) och påverka sjuklighetsindexet genom att erbjuda t.ex. motionsmöjligheter till skäligt pris samt genom att bygga och upprätthålla infrastruktur som stöder vardagsmotion (att promenera och cykla). Användningen av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster påverkas också av befolkningens ekonomiska situation, privata tjänster som erbjuds och intresset för att använda dem. Prognoserna gällande servicebehovet som presenteras i den här rapporten baserar sig på statistikcentralens befolkningsprognos för år Det bör dock beaktas att statistikcentralens prognos för år 2015 inte kommer att hålla streck på basis av befolkningsuppgifterna åren 2016 och 2017 i många kommuner. Det verkar också som om polariseringen mellan områdena trots den ekonomiska tillväxten i hela landet har ökat ytterligare och även i mellanstora städer som traditionellt ansetts vara starka har befolkningstillväxten blivit långsammare, avstannat eller rent av svängt till befolkningsminskning, liksom i Vasa år På basis av uppgifterna åren 2016 och 2017 går det inte att konstatera om det är fråga om ett nytt, mera omfattande samhällsfenomen eller en avvikelse. Om det är fråga om en ny trend, kan de nu framlagda servicebehoven ändras mycket. Om nedgången i nativiteten stannar på en nivå som är lägre än tidigare och flyttningsrörelsen för unga vuxna till andra ställen, kan servicebehoven förändras från det som presenterats här. Alla prognoser om servicebehov är förknippade med mycken osäkerhet ju närmare vi kommer år Emellanåt kan det komma tidsperioder, då nativiteten är högre, och så kommer det perioder, då den sjunker. Behovet av dagvårdsservice är känsligt för förändringar, eftersom en avvikelse som är större än några år syns redan med ett års fördröjning i servicebehovet. I framtiden kan också ökad invandring påverka servicebehoven på sätt som i detta nu är svåra att uppskatta. Småbarnspedagogik Antalet 1-6-åringar uppskattas öka fram till år 2040 inom hela området med 7 % från nuvarande nivå. I utredningsområdet prognostiseras antalet barn i åldern 1-6 år vara 6300 år I Vasa-Korsholm växer åldersklassen således med cirka 400 barn. Ökningen sker redan före år 2025, varefter situationen jämnar ut sig. Största delen av ökningen åldersgruppen 1-6 år uppkommer i Vasa, där ökningen är 9 %. I Korsholm är ökningen måttfullare (2 %). I Korsholm är åldersklassens storlek cirka 60 barn större år 2020 än jämfört med nuläget. Efter år 2020 minskar åldersklassens storlek, så att år 2040 finns det 2 % mera 1-6-åringar i Korsholm än det finns för närvarande. I hela landet minskar åldersklassens storlek enligt prognoserna med 3 % under samma granskningsperiod. Omvandlat till servicebehov innebär utvecklingen inom åldersklassen 1-6-åringar att år 2032 skulle ökningen av servicebehovet inom småbarnspedagogiken i hela området vara 6,3 % (280 barn). För tillfället är cirka 70 % av barnen i åldersklassen 1-6-åringar i Vasa i av kommunen bekostad dagvård och i Korsholm cirka 85 %. Skillnaden mellan kommunerna är 15 procentenheter. I hela landet omfattas cirka 68 % av barnen i åldern 1-6 år av småbarnspedagogiken, av vilka över 76 % var i av kommunen bekostad daghemsvård och 10 % i familjedagvård år Om alla barn i

17 åldersklassen 1-6 år i Vasa och Korsholm skulle delta i av kommunen bekostad småbarnspedagogik, skulle servicebehovet öka med 1400 barn. I hela området Vasa-Korsholm ser servicebehovet dock inte ut att öka betydligt av den orsaken att allt flera barn skulle söka sig till den kommunala dagvården. I Nyland, där antalet barn inom småbarnspedagogiken är störst av alla landskap, är det 73 % av barnen i åldersklassen 1-6 år som är i dagvård. Motsvarande sammanlagda siffra för Vasa och Korsholm är 75 %. I Helsingfors varierar andelen 3-6-åringar som deltar i den kommunala dagvården grunddistriktsvis från 65 % till 85 %. Om användningen av dagvård i Vasa skulle öka med 5 procentenheter enligt 2017 års befolkningsnivå, skulle det innebära att cirka 200 nya barn kommer till kommunal dagvård. Kommuntillägget till hemvårdsstöd är för närvarande i Vasa 200 i månaden för barn som är under 2 år. I Korsholm betalas inte något kommuntillägg. År 2018 var det i hela landet 48 kommuner, av 253 som besvarade förfrågan, som betalade kommuntillägg. Utbetalning av kommuntillägg till hemvårdsstödet har minskat. År 2014 var det ännu åtminstone 85 kommuner som betalade kommuntillägg. I genomsnitt utbetalades år euro i kommuntillägg för barn under 3 år. Storleken på tillägget varierade för barn under 3 år mellan 50 och 300 euro beroende på kommun. Inom småbarnspedagogiken inverkar barnantalet inte direkt på behovet av kommunens egen serviceproduktion (lokaler, personal och stödtjänster). Småbarnspedagogiken kan också ordnas som direkt köptjänst eller genom användning av servicesedel hos en privat tjänsteproducent. Förskoleundervisning Förskoleundervisningen är numera obligatorisk för alla och åldersklassernas utveckling påverkar således förskoleundervisningens servicebehov direkt. År 2017 fick 701 barn i Vasa förskoleundervisning och antalet förutspås öka enligt befolkningsprognosen fram till år 2032 med 10 %. I Korsholm var antalet barn i förskoleundervisning 296 år 2016 och år 2032 uppskattas antalet vara 279, d.v.s. servicebehovet minskar något efter år Grundskola Antalet barn i grundskoleålder (7-15 år) beräknas öka både i Vasa och i Korsholm fram till år 2040 med 7 %. I hela landet minskar åldersklassen under samma tidsperiod med 3 %. I Vasa växer åldersklassen i jämn takt fram till år I Korsholm växer åldersklassen kraftigt till år 2025 (cirka 12 %) och därefter jämnas tillväxten ut, så att år 2040 är åldersklassen 7 % större än år Servicebehovet inom grundskolan motsvarar nästan som sådant utvecklingen inom åldersklassen. Enligt prognosen finns det i Vasa-Korsholm år 2032 något över 600 barn mera inom den grundläggande utbildningen än år I Korsholm ökar antalet barn inom den grundläggande utbildningen från det nuvarande med 300 redan fram till år Prognosen kan anses vara mycket tillförlitlig till år 2024, eftersom en eventuell nedgång i nativiteten just nu inte påverkar antalet barn som börjar i grundläggande utbildning år Prognosen baserar sig på en uppskattning av befolkningsutvecklingen och beaktar inte dynamiska inverkningar, såsom flyttningsrörelsen. Om Vasa och Korsholm skulle förlora i attraktivitet bland barnfamiljer som pendlingsområde, skulle servicebehovsprognosen både i fråga om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning förändras. Gymnasium Servicebehovet inom gymnasieutbildningen påverkas av flera faktorer. Viktigast av dessa är åldersklassens storlek, men även dess fördelning mellan yrkesutbildning och gymnasieutbildning. Sålunda är gymnasiets popularitet en faktor som påverkar servicebehovet. Gymnasieutbildningens allmänna trend har under senaste åren varit sjunkande och ser ut att fortsättningsvis sjunka. I hela området Vasa-Korsholm skulle en nedgång i populariteten på några procent innebära cirka trettio personer, vilket med tanke på planeringen av serviceanordnandet är av ringa betydelse. Servicebehovet inom gymnasieutbildningen kan inte heller direkt jämföras med åldersklassens storlek i fråga om åringar. Till gymnasierna i Vasa och Korsholm går det att söka från andra orter i landet och från Vasa och Korsholm kan man söka till gymnasier på andra orter. Gymnasiernas image inverkar och servicebehovet kan öka eller minska i någon mån också beroende på serviceutbudet och utbildningens image.

18 Antalet personer i gymnasieålder ökar enligt prognosen i Korsholm med 22 % till år 2040 och högst är antalet år I Vasa växer åldersklassen åringar under samma tidsperiod med 17 % och sammanlagt ökar antalet personer i gymnasieåldern i området Vasa-Korsholm med 19 % från det nuvarande till år Ökningen är klart större än jämfört med hela landet (3 %). I form av servicebehov skulle tillväxtprocenterna innebära att till år 2032 skulle antalet gymnasieelever öka med cirka 200 i Vasa och med cirka 50 i Korsholm. Service för äldre Antalet personer som är över 65 år ökar betydligt i Vasa och Korsholm, liksom i hela landet. År 2040 ökar andelen över 65-åringar i Korsholm med 34 % från nuvarande och i Vasa med 26 %. I hela landet är ökningen under tidsperioden i den här åldersgruppen cirka 30 %. I Vasa- Korsholm år 2040 är antalet personer över 65 år nästan 5000 fler än i slutet av år I Vasa-Korsholm kommer antalet personer över 85 år att vara cirka 2700 fler år 2040 än i slutet av år I Vasa (109 %) och i Korsholm (124 %) ökar antalet över 85-åringar inte riktigt lika mycket som i hela landet (136 %). I och med högre ålder ökar i synnerhet behovet av hälso- och sjukvård och hemservice bland över 75-åringarna. Skillnaderna mellan orterna är emellertid stora beträffande sjuklighet. Sjuklighetsindexet var år i Korsholm och 93 i Vasa. På ingendera orten kan man se någon positiv eller negativ trend i fråga om detta. Korsholms sjuklighetsindex är lågt och också Vasas sjuklighetsindex är klart lägre än t.ex. Joensuus (109) och Kuopios (116). Västkusten och östra Finland skiljer sig tydligt från varandra i fråga om sjuklighetsindex. Generellt sett är de personer som nu går i pension friskare än tidigare generationer. I slutet av prognosens tidsperiod (2040) kan de äldres servicebehov inom hälso- och sjukvården påverkas av den utvecklade läkarvetenskapen, men inverkningarna är svåra att uppskatta på förhand. De äldres servicebehov kan i framtiden också påverkas av ökad förmögenhet, vilket innebär att pensionärerna också har möjlighet att skaffa hälsovårdstjänster hos privata serviceproducenter Organisering av social- och hälsovården Vasa stad ordnar och producerar primärvårds- och socialvårdstjänster. Korsholm producerar som värdkommun tjänster inom primärvården i Vörå. Samkommunen Vasa sjukvårdsdistrikt, som ägs av kommunerna i Österbotten, producerar tjänster inom specialsjukvården för bägge kommunerna. Målet för regeringens landskaps- och vårdreform är att överföra social- och hälsovårdsservicen till landskapsförvaltningen år Därefter flyttas rätten att ordna tjänster och organisera produktionen samt finansieringen bort från kommunernas beslutsmakt och ansvar. Däremot förutsätts samarbete i gränsytorna för att tjänsterna ska vara fungerande för landskaps- och kommuninvånarna. Kommunerna och landskapet har en skyldighet att främja hälsa och välfärd samt att rapportera detta i en välfärdsberättelse Organisering av utbildnings- och dagvårdsservicen Korsholm har ett resultatområde för den grundläggande utbildningen. Korsholm har större timresurs i årskurserna 1-3 än Vasa, som däremot har mera omfattande utbud inom den grundläggande utbildningen (undervisning på engelska, musikklasser, steiner m.m.). I Vasa är den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen skilda resultatområden. Den finskspråkiga grundläggande utbildningen är indelad i två geografiska områden, för vilka områdesrektorer ansvarar. Område 1 omfattar skolorna i norra området och centrum, område 2 omfattar skolorna i östra området och Lillkyro. Enligt skolnätsutredningen ( ) är skolnätet för den finskspråkiga grundläggande utbildningen i balans vad gäller elevantal och skolornas geografiska läge. Enhetsskolor fungerar redan i norra området (Onkilahden yhtenäiskoulu) och i Lillkyro (Savilahden yhtenäiskoulu). Inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i Korsholm verkar fjorton skolor för elever i årskurserna 1-6 och en gemensam skola för eleverna i årskurserna 7-9. Kommunen erbjuder finskspråkig grundläggande utbildning i två skolor, i den ena för eleverna i årskurserna 1-6 och i den andra för eleverna i årskurserna 1-9. Lokalerna för den grundläggande utbildningen planeras i enlighet

19 med de principer som fullmäktige fastställde i lärcenter i kommunens olika delområden. Lärcentret inrymmer förskoleundervisning, grundläggande utbildning och biblioteksverksamhet och utrymmena kan samanvändas med fritt bildningsarbete, kultur- och fritidsverksamhet samt lokala föreningar. Förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever ordnas på ändamålsenligt sätt i anslutning till dessa lärcenter. I augusti 2019 dras fyra skolor (Hankmo, Petsmo, Kuni-Vassor och Veikars) i Korsholm in och sammanslås med Kvevlax skola för bildande av Kvevlax lärcenter. Till lärcentret kommer service inom förskoleundervisning, grundläggande utbildning och bibliotek och lokalerna är i gemensam användning med det fria bildningsarbetet, kultur- och fritidsverksamheten samt lokala föreningar. Morgon- och eftermiddagsverksamheten flyttar till lärcentret hösten Utbyggnads- och renoveringsarbeten vid Kvevlax lärcenter och keskuskoulu inleddes år I Korsholm finns 22 daghem och därtill familjedagvård. I Vasa består verksamhetsområdet för småbarnspedagogik av tre geografiska områden: östra området, centrumområdet, norra området. Vasa har 39 kommunala daghem och 12 köpservicedaghem samt därtill familjedagvård och gruppfamiljedaghem. Nämnden för fostran och utbildning har godkänt servicenätsutredningen för småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogiken inom Vasa stad är tvåspråkig. Det finns både svensk- och finskspråkiga daghem och förvaltningen för småbarnspedagogiken är tvåspråkig. I Vasa finns ett finskspråkigt och ett svenskspråkigt gymnasium och i Korsholm ett svenskspråkigt gymnasium. I Korsholm använder kommunen 1000 euro/elev för gymnasieutbildning utöver statens finansiering, i Vasa fungerar gymnasierna med stöd av statens finansiering. Yrkesutbildning produceras av den svenskspråkiga yrkesinstitutssamkommunen SÖFUK, som ägs av Vasa och Korsholm samt andra kommuner. I Vasa finns tre yrkesläroanstalter: Vasa yrkesinstitut, Vasa vuxenutbildningscenter samt Yrkesakademin i Österbotten, som ägs av SÖFUK som också ansvarar för verksamheten Organisering av bildnings-, kultur- och fritidsväsendet Vasa stads institut är i stadens organisationsstruktur ett nytt resultatområde, där Vaasa-opistos, Vasa Arbis och Kuula-institutets verksamhet har sammanförts. Korsholm har ett tvåspråkigt vuxeninstitut. Korsholms kommun köper en del av musikundervisningen av Vasa stad. Korsholm har ett eget musikinstitut. Vasa och Korsholm äger tillsammans samkommunen Vasaregionens Arenor, vars utrymmen utgörs av Botniahallen och Vasa Elektriska Arena (ishallen). Därtill har samkommunen hand om upprätthållandet av Elisa Stadion. Samkommunen Vasaregionens Arenors egna idrottsplatser är ishallen och Botniahallen och den ansvarar för närvarande också för upprätthållandet av Elisa Stadion, som är Vasa stads balansenhet. I området finns en simhall i Vasa. Korsholm har ingen egen simhall, men en sådan planeras. I Korsholm deltar tredje sektorn mera i kultur- och fritidstjänsterna än den gör i Vasa. I Korsholm har definierats i euro med hur mycket kommunen stöder föreningarna (avgiftsfria träningsturer för under 18-åringar). Vasa stad har en stadsteater, i vars finansiering även Korsholm deltar. Dessutom fungerar i Vasa stad Wasa Teater, som upprätthålls av SÖFUK. Vasa stadsorkester ingår i stadens egen verksamhet och samarbete idkas med aktörer i branschen Organisering av tekniska sektorn och miljösektorn samt förvaltnings- och stödservicen Trots att lagstiftningen och planläggningsprocessen är lika, förekommer det i Vasa och Korsholm inom organiseringen av planeringen av markanvändningen skillnader, som mest beror på kommunernas storleksskillnad, markområdenas ägoförhållanden och beslutskulturen. Inom skötseln av kommuntekniken producerar Vasa stad tjänsterna huvudsakligen med sin egen organisation, medan Korsholms kommun också köper tjänster av lokala företag och föreningar. Korsholm satsar på utrustande och bidrag för skötsel av enskilda vägar mera än Vasa. Efter sammanslagningen av Vasa och Lillkyro har Vasa stad ökat finansieringen för enskilda vägar.

20 På organiseringen av produktionen av rent vatten inverkar åldern på Vasas ledningsnät och Korsholms samhällsstruktur. Då det gäller rening av avloppsvatten använder Korsholm Vasas reningsverk, där Korsholm också är med som ägare och avtalsenligt deltar i kostnader och investeringar. I Vasa stad är hussektorn ett affärsverk och i Korsholms kommun är fastighetssektorn en del av kommunens verksamhet. Vasa Hussektor är till sin karaktär en förvaltare och beställare, i synnerhet efter att hussektorns fastighetsunderhåll bolagiserades i början av maj Hussektorns organisation håller i och med bolagiseringen starkt på att utvecklas till en sakkunnigorganisation. I Korsholm är fastighetssektorn utöver förvaltare och beställare även ansvarig för skötsel och underhåll. Inom miljövården ordnar Vasa stad servicen i sin egen organisation och inom miljö- och hälsoskydd produceras service för Laihela. Korsholm upprätthåller miljö- och hälsoskydd för Kristinestad, Närpes, Kaskö, Korsnäs, Malax och Vörå. Inom miljövården fungerar Korsholm som värdkommun på ett samarbetsområde som också omfattar Korsnäs, Närpes, Malax, Kaskö och Kristinestad. För avfallshanteringen i regionen ansvarar Vasa stad som värdkommun. Fastighetssektorn och underhållet av fastigheter har ordnats på olika sätt i de båda kommunerna. I Vasa har man gått in för specialisering bland fastighetsskötarna och fastighetsskötsel och -underhåll, matservice och rengöringsservice har bolagiserats i början av maj Från Vasa ingår i bolaget dessutom verksamheten vid stadens centrallager och transportbyrå samt upphandlingsservicen Servicenät och servicepunkter Som precisering till ovan beskrivna organisering av servicen presenteras i det här avsnittet de olika sektorernas servicenät och deras verksamhetspunkter. Korsholms kommuns servicenät beskrivs nedan. Lokalerna för den grundläggande utbildningen planeras i enlighet med de principer som fullmäktige fastställde i lärcentra i kommunens olika delområden. Ett lärcenter inrymmer förskoleundervisning, grundläggande utbildning och biblioteksverksamhet och utrymmena kan samanvändas med fritt bildningsarbete, kultur- och fritidsverksamhet samt lokala föreningar. Förskoleundervisning och morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever ordnas på ändamålsenligt sätt i anslutning till dessa lärcenter. I detta skede av rapporteringen finns ingen gemensam kartbeskrivning för servicen i de båda kommunerna att tillgå. Arbetsgrupperna har behandlat separata servicenät.

21 Figur 10. Korsholms servicenät Figur 11. Servicenäten i områdena Sundom och Lillkyro i Vasa stad

22 I tabellen nedan presenteras Vasa stads skolor och elevantal inom den finskspråkiga och den svenskspråkiga grundläggande utbildningen Skolor och elevantal, finskspråkig grundläggande utbildning (Utbildningsstyrelsens statistikföringsdag) Skola Område 1: (centrum + norra) Centrum Hietalahden koulu Åk Elevantal Användningsgrad (skolnätsutredning) % specialundervisning 1-9 Keskuskoulu 1-6, språkbad % Merenkurkun koulu 7-9, språkbad, engelskspråkig undervisning % Suvilahden koulu Norra området Isolahden koulu , engelskspråkig undervisning % % specialundervisning 1-9 Länsimetsän koulu 1-6, språkbad % Onkilahden yhtenäiskoulu förberedande undervisning % Område 2: (Östra + Lillkyro) Östra området Huutoniemen koulu % Nummen koulu specialundervisning förberedande undervisning % Vanhan Vaasan koulu % Variskan koulu förberedande % undervisning Lillkyro Merikaarron koulu % Savilahden yhtenäiskoulu % Tervajoen koulu % Sammanlagt elever 80% Elevantal, svenskspråkig grundläggande utbildning Skola Borgaregatans skola Åk Elevantal Användningsgrad (skolnätsutredning ) 7-9, Flexibel grundl % förberedande Gerby skola % Haga skola 1-9, specialklasser, % förberedande Sundom skola % Vikinga skola % Sammanlagt 1258

23 Service och servicenät i sammandrag Ett mål i utredningens övergripande teman är De mångsidiga och välmående delområdenas stad, där ett element också är ett funktionsdugligt och täckande servicenät. Organiseringen av tjänster och servicenät har likadana och olika drag i Korsholms kommun och Vasa stad. Olikheterna beror huvudsakligen på skillnaderna i kommunernas folkmängd, samhällsstruktur och språkförhållanden. Vasa är en gammal stad och således har också stadens centrum en kompakt struktur. Kommunsammanslagningen med Lillkyro utvidgade landsbygdsområdet. Vasa har som stor stad och landskapscentrum sådan förvaltning och service som mindre kommuner inte upprätthåller. T.ex. inom kulturtjänsterna är teatern och orkestern typiska, likaså inom idrottstjänsterna t.ex. simhallen. Korsholms kommun stöder sig i fråga om tjänster inom fritidsverksamhet och tekniska sektorn på småföretagens och föreningarnas aktörsfält. I båda kommunerna finns tjänsterna tillgängliga på finska och svenska. Vasas befolkningstillväxt har varit stigande, även om den har skett långsammare och t.o.m. avtagit under de senaste åren. Från Vasa flyttar man främst till huvudstadsregionen och närområdet. Detta syns kraftigt i landsbygdskommunen Korsholm, dit en stor del av Vasas utflyttning har riktat sig.

24 5. Ekonomi I tabellen nedan granskas den kommunala ekonomin i Vasa, Korsholm och utredningsområdet ur ett perspektiv som fokuserar på ekonomiska nyckeltal i anslutning till kommunernas utvärderingsförfarande. I Vasa stad uppfylldes av gränsvärdena kriteriet för samlat underskott i kommunens balansräkning samt koncernens relativa skuldsättning. I Korsholms kommun uppfylldes nyckeltalet för relativ skuldsättning. Hela utredningsområdet skulle ha uppfyllt kriterierna för underskott och koncernens relativa skuldsättning. I anslutning till revideringen av kommunallagen åtstramades också kriterierna gällande täckande av underskott. Underskott ska täckas inom fyra år och täckningsskyldigheten gäller också samkommuner. Utvärderingsförfarande kan inledas också om underskottet som samlats i kommunens balansräkning är minst euro/invånare i det senaste och minst 500 euro/invånare i det föregående bokslutet. Utredningsområdet och Vasa stad hade underskott åren , men underskottet uppfyller inte kriteriet, då det är euro per invånare. I båda kommunerna började underskottsutvecklingen , men i Vasa har den fortsatt kraftigare och resulterat i samlat underskott i balansräkningen. Båda kommunernas överskottsutveckling har varit sämre än utvecklingen i hela landet och i Österbotten. En orsak till Vasas underskottsutveckling har varit den svaga ökningen i den invånarspecifika skattefinansieringen (skatteinkomster och statsandelar), som nästan har avstannat efter år Överskottet som samlats i Vasas koncern är för sin del anmärkningsvärt stort (2190 euro/invånare). Korsholms koncerns överskott är 585 euro/invånare. Uppfyllande av kriterierna för det nya utvärderingsförfarandet A. B. Kommunens samlade under- /överskott, /inv. Koncernens samlade under- /överskott, /inv. Gränsvärde År Vasa Korsholm Utredningsområdet < < C1. Koncernens årsbidrag, /inv. < C2. Inkomstskatte-% > 20, ,00 20,50 C2. Inkomstskatte-% > 20, ,00 20,50 C2. Inkomstskatte-% > 20, ,00 20,75 C3. Koncernens lånebelopp, /inv. 9448, C4. Koncernens relativa skuldsättning, % >50% % 64 % 94 % Med tanke på den ekonomiska balansen bör kommunens årsbidrag täcka avskrivningarna och på lång sikt kommunens nettoinvesteringar. I utredningsområdet var årsbidraget tillräckligt för att täcka avskrivningarna. Tabell 4. Kommunernas årsbidrag/avskrivningar (%) åren KORSHOLM 91 % 65 % 135 % 122,6 % VASA 10 % 38 % 84 % 99,9 % UTREDNINGSOMRÅDET 25 % 44 % 94 % 105,1 %

25 I Vasa och Korsholm baserar sig största delen av inkomststrukturen på skatteinkomster. I Korsholm bildar skatteinkomsterna nästan 60 % av inkomstbasen, medan motsvarande andel i Vasa är 55 %. Även statsandelarna bildar i Korsholm en större andel av inkomststrukturen (24 %) jämfört med Vasa (20 %). I Vasa däremot bildar verksamhetsintäkterna (24 %) samt ränteintäkterna och övriga finansiella intäkter (3 %) en större andel av inkomststrukturen. I utredningsområdet har inkomstnivån ökat under åren med 0,94 % (6 miljoner euro). Inkomstnivån har ökat i synnerhet via en ökning i skatteinkomsterna (2,24 %), men i fråga om verksamhetsintäkterna har inkomstnivån sjunkit med 5 % (7,2 miljoner euro). I Korsholm har inkomstnivån ökat med 4 % (5,1 miljoner euro) och största delen av ökningen beror på ökning i statsandelarna (11,7 %) och skatteinkomsterna (2,9 %). Statsandelsbeloppet utgör en mindre del av kommunernas inkomster än i landet i genomsnitt. Beloppet för kommunens verksamhetsintäkter har emellertid sjunkit (-0,76 %), t.ex. ränteintäkter och övriga finansiella intäkter (-54,8 %). I Vasa har inkomstnivån stigit under åren med 0,17 % (0,9 miljoner euro). Vasas inkomstutveckling påverkas i synnerhet av utvecklingen år Under åren hade stadens inkomstnivå stigit med 16,2 miljoner euro. Stadens verksamhetsintäkter har sjunkit -5,8 %, medan skatteinkomsterna har ökat med över 2 %. Inkomstutvecklingen beskrivs skilt i bilaga 1. Tabell 5. Kommunernas inkomststruktur (bokslut 2017) 1000 EUR KORSHOLM VASA UTREDNINGSOMRÅDET VERKSAMHETSINTÄKTER SAMMANLAGT SKATTEINKOMSTER STATSANDELAR RÄNTE- OCH ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER %-ANDEL Korsholm Vasa Utredningsområdet VERKSAMHETSINTÄKTER SAMMANLAGT SKATTEINKOMSTER STATSANDELAR RÄNTE- OCH ÖVRIGA FINANSIELLA INTÄKTER 0,1 2,8 2,3 De beskattningsbara inkomsterna (euro/invånare, deflaterade) inom kommunalbeskattningen i Vasa och Korsholm ligger nära varandra och landets medeltal. I periodens början var Vasas beskattningsbara inkomster klart högre än hela landets genomsnitt, men i slutet av år 2016 var de lägre. I Korsholm var utvecklingen den omvända, d.v.s. skatteinkomsterna har ökat. Skillnaden mellan kommunerna är dock inte stor.

26 Figur 12. Beskattningsbara inkomster i kommunalbeskattningen En faktor som påverkar skatteinkomsternas tillväxt är skattesatserna. Vasas inkomstskattesats år 2017 är 20,00 och Korsholms 20,75. Vasa har höjt sin inkomstskattesats från år 2005 med bara 0,97 procentenheter, medan Korsholm har höjt sin med 2,00 procentenheter. Tabell 6. Vasa stads och Korsholms kommuns fastighetsskatter VASA KORSHOLM INKOMSTSKATT 20,00 % 20,75 % ALLMÄN 1,15 % 1,00 % BYGGNADER FÖR STADIGVARANDE BOENDE ÖVRIGA BOSTADSBYGGNADER 0,50 % 0,55 % 1,15 % KRAFTVERK 2,85 % 3,10 % ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND 0,00 % OBEBYGGDA BYGGPLATSER 3,0 % 6,00 % År 2017 uppgick verksamhetskostnader, räntekostnader och övriga finansiella kostnader till 6902 euro per invånare på utredningsområdet. I Vasa var kostnaderna 7107 euro/invånare och i Korsholm 6188 euro/invånare. I fråga om utgiftsstrukturen är kommunerna mycket likartade. I båda kommunerna bildas 50 % av utgifterna av personalkostnader och 37 % av köp av tjänster. Under åren har Vasa stads kostnadsnivå sjunkit med 5,44 %. Kostnadsminskningen bildas främst av en nedgång i personalkostnader (-6,94 %) och understöd (-21,62 %). I Korsholm har kostnaderna under åren bibehållits på samma nivå (ökning 0,02 %). Kostnadsnivån har sjunkit i synnerhet vad gäller understöd (-5,94 %) och räntekostnader (-29,24 %). En ökning finns däremot i material, förnödenheter och varor (+8,44%). Då förändringen i kommunernas kostnadsnivå granskas i förhållande till minskningen i invånarantalet, har de invånarspecifika kostnaderna sjunkit också i Korsholm. Kostnaderna åren presenteras separat i bilaga 2.

27 Figur 13. Vasas, Korsholms och utredningsområdets utgifter per invånare år 2017 Lånebestånd Lånebeståndet per invånare i utredningsområdets kommuner har varit tydligt över landets genomsnitt åren , i synnerhet vad gäller Vasa stad. Även koncernens lånebestånd är i Vasa högt i förhållande till hela landets nivå. Vasas lånebestånd började år 2017 sjunka något. Korsholms lånebestånd har huvudsakligen hållits på samma nivå och till och med sjunkit en aning. Koncernens lånebestånd är i Korsholm lägre än genomsnittet i hela landet. Inte ens på längre sikt kommer växande Vasa stads lånebestånd att sjunka väsentligt. Även i Korsholm har lånebeståndet förutspåtts öka bl.a. beroende på den stigande investeringsnivån. Figur 14. Kommunernas lånebestånd och koncernens lånebestånd per invånare åren Balansräkningar Vasas och Korsholms kommunkoncerner skiljer sig med avseende på storleken märkbart från varandra. Slutsumman för Korsholms koncernbalansräkning är knappt hälften av Vasas koncerns balansräkning, men soliditetsgraderna är nästan lika stora. Soliditeten i Vasas kommunkoncern är 36,7 % och i Korsholms 35,5 %. Med balansräkningen mätt är storleken på Vasas koncern större än genomsnittet i den egna kommunstorleksklassen och kommunerna i Fastlandsfinland.

28 Då man granskar koncernens nettotillgångar, märker man att Vasas koncerns nettotillgångar per invånare är högre än hela landets nivå, medan Korsholms nettotillgångar är lägre än landets genomsnitt. Figur 15. Koncernens nettotillgångar åren , euro/invånare Vasa har uppgjort en beräkning över reparationsbehoven i vatten- och avloppsnätet enligt en riksomfattande beräkningsmodell. I Korsholm saknas motsvarande beräkning ännu.

29 Investeringar I tabellen nedan presenteras kommunernas och utredningsområdets sammanräknade investeringsnivå under åren År 2017 var utredningsområdets nettoinvesteringar 47,1 miljoner euro. Utredningsområdets investeringsutgifter har sjunkit under åren , vilket kan leda till ökande investeringstryck. I framtiden har båda kommunernas investeringsutgifter förutspåtts öka. Vasas egna anskaffningsutgifter för investeringar skulle öka från 30,3 miljoner euro till 33,1 miljoner euro år 2018 och till över 40 miljoner euro under åren Andelen för den interna finansieringen av investeringar år 2018 är 115,9 % och åren i genomsnitt 106,1 %. Även Korsholms investeringsnivå höjs betydligt. År 2018 ökar investeringsutgifterna enligt budgeten för år 2018 med 9 miljoner euro (22,6 miljoner euro), varefter investeringsnivån ser ut att sjunka. De största objekten är Kvevlax lärcenter, utvidgningen av Keskuskoulu, skolcentrum och Solfs daghem. Enligt budgeten ökar åren med de stora investeringarna 2018 och 2019 skuldsättningen, så att skuldbördan växer till slutet av år 2019 till euro per invånare. Tabell 7. Kommunernas investeringsutgifter åren VASA MEDELTAL INVESTERINGSUTGIFTER FINANSIERINGSANDELAR FÖR INVESTERINGSUTGIFTER INKOMSTER AV ÖVERLÅTELSE AV TILLGÅNGAR INOM BESTÅENDE AKTIVA NETTOINVESTERINGAR (EXKL. ÖVERLÅTELSEVINSTER) KORSHOLM Medeltal INVESTERINGSUTGIFTER FINANSIERINGSANDELAR FÖR INVESTERINGSUTGIFTER INKOMSTER AV ÖVERLÅTELSE AV TILLGÅNGAR INOM BESTÅENDE AKTIVA NETTOINVESTERINGAR (EXKL. ÖVERLÅTELSEVINSTER) UTREDNINGSOMRÅDET Medeltal INVESTERINGSUTGIFTER FINANSIERINGSANDELAR FÖR INVESTERINGSUTGIFTER INKOMSTER AV ÖVERLÅTELSE AV TILLGÅNGAR INOM BESTÅENDE AKTIVA NETTOINVESTERINGAR (EXKL. ÖVERLÅTELSEVINSTER) Borgen Vasa stad och Korsholms kommun har sammanlagt borgensansvar gentemot dottersammanslutningar och andra sammanslutningar 118,3 miljoner euro (1 363 euro/invånare). I Vasa uppgick borgensansvaren till totalt 115,6 miljoner euro (1 715 euro/invånare) och i Korsholm till 2,7 miljoner euro (139 euro/invånare). I Vasa finns de största borgensansvarskapitalen gentemot dottersammanslutningar hos Pikipruukki, Vaasan Yrittäjänkatu 17 och Brändö Campus. Proprieborgensförbindelserna uppgår till 112,4 miljoner euro, varav till dotterbolag 95,2 miljoner euro och borgen till övriga än dotterbolag är 17,2 miljoner euro. Fyllnadsborgen utgör 3,2 miljoner euro. Tabell 8. Beviljade borgensförbindelser till koncerninterna sammanslutningar och övriga år Vasa 2017 Korsholm 2017 Utredningsområdet Borgen till dottersammanslutningar Borgen till övriga Sammanlagt

30 Ekonomi i sammandrag Ett av målen i utredningens övergripande teman är Hållbar ekonomi. Den nya staden inleder sin verksamhet med en behärskad och balanserad kommunal ekonomi. Det kumulativa underskottet är lagenligt under kontroll i båda kommunerna. I utredningen gällande granskning av det ekonomiska läget i Vasa och Korsholm bedömdes kommunernas finansiella och bokföringsmässiga ekonomiska balans. I utredningen bedömdes att Vasas och Korsholms siffror gällande ekonomisk balans samt tillgångar och skulder är mycket likriktade. Skillnaderna som tagits fram i utredningen i fråga om de ekonomiska talen borde inte utgöra något hinder för diskussioner om en samgång mellan kommunerna. Båda kommunernas investeringsnivå stiger under de följande åren. Detta ökar kommunernas och den eventuella nya kommunens lånebestånd och ökar behovet av planmässig hantering av räntor.

31 6. Demokrati och delaktighet Figur 16. Röstningsaktivitet vid kommunalval åren Båda kommunerna har ett ungdomsfullmäktige, ett råd för personer med funktionsnedsättning och ett äldreråd, vilka är lagstadgade. Vasa har dessutom ett invandrarråd. Korsholm har ett näringslivsråd. Både Vasa och Korsholm har ett livskraftigt och aktivt föreningsliv, som i samarbete med kommunerna ger invånarna möjligheter att delta i och påverka samhällsutvecklingen i närområdena. Skiftes- och delägarlagen är goda exempel på detta. I Korsholm har en del byar dessutom byaråd, vilka samarbetar både med kommunen och andra organisationer i syfte att utveckla sina byar genom olika projekt och olika slag av verksamhet. Sammanlagt fungerar cirka 300 olika föreningar i Korsholm. I Vasa stad är antalet föreningar cirka I Korsholm har ett särdrag redan länge varit en strävan till områdesmässigt stark representativ demokrati, så att det i fullmäktige skulle finnas representation från var och en av kommunens 34 byar. Principen har förverkligats rätt väl. Det här förfarandet kan således anses vara ett särdrag för Korsholm och det är på sitt sätt en metod att ordna frågor som gäller områdesdemokrati delvis via representativitet. Även i Korsholms kommunstyrelse har alltsedan de fem kommunerna gick samman varje före detta kommun haft representation baserad på avtal (Björköby 1, Korsholm 4, Kvevlax 3, Replot 2 och Solf 1; till en början var antalet styrelsemedlemmar 11). Avtalet är på principiell nivå fortfarande i kraft, fastän man har märkt att också enligt röstsiffrorna vid val fördelas representationen automatiskt ganska lika som andan i avtalet är. I Vasa är antalet områdeskommittéer tre: 1) Sundom, 2) Variska, d.v.s. Gamla Vasa och Korsnäståget samt 3) De norra stadsdelarna. Områdeskommittéerna ger utlåtanden och tar initiativ. Korsholm har inga områdeskommittéer, utan områdesdemokratin förverkligas byabaserat. I Vasa fungerar också Lillkyro områdesnämnd. Efter att Vasa och Lillkyro hade gått samman konstaterades i revisionsnämndens utvärderingsberättelse för år 2017 att områdesnämnden har blivit en stark form för organisering av verksamheten. En utmaning konstaterades vara att områdeskommittéernas roll minskade, vilket skedde både på grund av initierad beredningspersonal och strikt regelstyrning. Områdeskommittéernas roll kommer emellertid att stärkas och de fungerar aktivare. Vasa stadsfullmäktige godkände i början av år 2017 Vasas delaktighetsprogram för åren och verkställandet av programmet har inletts i förvaltningarna. Programmet innehåller bl.a. områdesvisa

32 pilotprojekt och försök, t.ex. i Vasas östra område ett pilotprojekt med deltagande områdesbudgetering samt samarbete med invånarföreningar och områdeskommittéer för stödande av talkoarbete och verksamhet i anslutning till det egna området. I Vasa stad ( invånare) har under de senaste åren genomförts en reform inom förtroendeorganisationen som stärker fullmäktigeledamöternas och -ersättarnas ställning. Demokrati och delaktighet i sammandrag Ett av målen i utredningens övergripande teman är De mångsidiga och välmående delområdenas stad, där ett element är kommuninvånarnas möjligheter till deltagande. På området har kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter främjats på många olika sätt. I Korsholm har man på grund av kommunens mindre storlek kunnat inbegripa kompletterande och inkluderande element till och med i den representativa demokratins strukturer. Därtill framkommer en mångsidig delaktighet i anknytning till det egna området i verksamheten inom de otaliga skifteslagen och hembygdsföreningarna i Korsholm. I Vasa har kommuninvånarnas delaktighet och närdemokratin utvecklats bl.a. genom områdesorgansverksamheten samt nu genom delaktighetsprogrammet, som innehåller flera åtgärder som främjar demokratin.

33 7. Organisation och ledning 7.1. Förtroendeorganisation Kommunernas strukturer i förtroendeorganisationen beskrivs i bilaga 3. Vid en jämförelse av Vasas och Korsholms förtroendeorganisationer på allmän nivå kan man konstatera att strukturerna i huvuddrag och i fråga om de viktigaste lösningarna påminner om varandra. En del skillnader finns dock på såväl fullmäktige-, styrelse- som nämndnivå. Korsholm har en socialnämnd samt en vårdnämnd som omfattar Korsholms och Vörås samarbetsområde. Vasa har en social- och hälsovårdsnämnd. Vasa har en från nämnden för fostran och utbildning separat utbildningsnämnd, som har hand om stadens utbildning på andra stadiet, grundläggande konstundervisning och fritt bildningsarbete samt ungdomsservicen och fungerar som lagstadgad myndighet i ovan nämnda ärenden. Korsholm har Västkustens tillsynsnämnd, som ansvarar för uppgifter inom miljö- och hälsoskyddet och veterinärvården på samarbetsområdet. Vasa har också Lillkyro områdesnämnd, vars medlemmar väljs bland invånarna i Lillkyro enligt de politiska styrkeförhållandena i området. I staden verkar Sundoms, Variskas och de norra stadsdelarnas områdeskommittéer, vilka främjar påverkningsmöjligheterna för invånarna i stadens delområden. Stadsstyrelsen beslutar om områdesorganens sammansättning, tillsättande och uppgifter i kommittéernas verksamhetsstadgor. T.ex. beslut som gäller landsbygden och skärgården fattas på olika nivåer, med undantag av de organ som är gemensamma. Lednings- och organisationskulturen i Korsholms kommun och Vasa stad skiljer sig från varandra, vilket är vanligt i kommunerna. Befogenheterna (beslutande- och avgöranderätt) har i enlighet med kommunallagen fastställts i båda kommunernas förvaltningsstadgor, därtill har befogenheter och ansvar i Vasa inbegripits i verksamhetsstadgor. Som sig bör i en stor stad förutsätts i Vasa både enhetliga centraliserade förfaranden, men samtidigt delegeras också beslutanderätten på ett omfattande sätt till tjänstemän. I Vasa har man i enlighet med strategimålet om snabbt beslutsfattande ökat delegeringen. T.ex. i förvaltningsstadgan har man delegerat omfattande beslutanderätt till stadsgeodeten, tomtchefen och bostadschefen. Likaså har beslutanderätt överförts till ledande byggnadsinspektören och detta tillsammans med större resurser gör beslutsprocessen för bygglov snabbare. Korsholms förtroendevalda är tätare med i olika skeden av berednings- och beslutsprocessen gällande flera ärenden, t.ex. ärenden gällande markanvändning och planläggning. Strukturen för kommunernas förtroendeorganisationer är i huvudsak likadan. Skillnader finns på basis av förvaltningsstadgan t.ex. i styrelsens sektioner. T.ex. i Vasa ansvarar koncernsektionen för stadens ägarstyrning och utövandet av ägarstyrningens befogenheter. I Korsholm ansvarar styrelsen för ägarstyrningen och koncernsektionen bistår styrelsen i bl.a. ärenden inom koncernstyrning. I Vasa är stadskoncernen betydligt större än Korsholms koncern, varvid en mera omfattande organisering behövs för styrning och andra ärenden i koncernbolagen. I Korsholm fungerar dessutom en särskild utvecklingssektion inom styrelsen vilken ansvarar för den strategiska nivåns helheter i anslutning till planläggnings- och näringslivsfrågor. Den egentliga planberedningen och ärenden gällande markanskaffning handhas av samhällsbyggnadsnämnden, som samtidigt är planläggningsmyndighet. Koncernledningen består av styrelsen och koncernsektionen samt kommundirektören, i båda kommunerna hör ekonomidirektören dit, i Vasa även sektordirektörerna och i Korsholm koncernsektionens föredragande förvaltningsdirektören. I tabellen nedan presenteras platsantalen i fullmäktige enligt partivis fördelning. Då man jämför platsfördelningen i fullmäktige i Vasa och Korsholm, kan man konstatera att de skiljer sig märkbart från varandra. I Korsholm har SFP över 80 % av platserna i fullmäktige. I Vasa har uppnående av majoritet i fullmäktige under de senaste årtiondena vanligen krävt en front av tre partier. För närvarande är det möjligt att i Vasa nå knapp majoritet genom en allians mellan SFP och SDP.

34 Tabell 9. Vasas och Korsholms fullmäktigeplatser 2017 Fullmäktigeplatser (Vasa) Antal ledamöter Fullmäktigeplatser (Korsholm) Antal ledamöter SFP 18 SFP 35 SDP 13 MSK 4 Saml 10 SDP 2 Sannf 6 KD 1 Gröna 4 Sannf 1 VF 4 C 2 KD 2 Fullmäktigeplatser (utredningsområdet) Antal ledamöter SFP 53 SDP 15 Saml 10 Sannf 7 MSK 4 Gröna 4 VF 4 KD 3 C 2 Sammanlagt 59 Sammanlagt 43 Sammanlagt Personalorganisation och koncernstrukturer Vasas och Korsholms personalorganisationsstrukturer avviker i någon mån från varandra bl.a. på grund av kommunorganisationernas storleksskillnader samt deras uppgifter. Tekniska sektorn i Vasas stadsorganisation bildar ett eget verksamhetsområde, medan samhällsbyggandet i Korsholm hör till koncerntjänsternas verksamhetsområde. I Korsholm bildar hälsovårdsservicen och socialservicen egna verksamhetsområden. Några skillnader i organisationerna är bl.a.: - Inom Vasas centralförvaltning fungerar en juristenhet och en koncernstyrningsenhet. Korsholm har ingen motsvarande verksamhet. I Korsholm hör integrationsenheten till centralförvaltningen, i Vasa har den ordnats under socialväsendet. - I Vasa fungerar en revisionsenhet med en revisionschef och en revisionssekreterare. I Korsholm fungerar en tjänsteinnehavare, vars egentliga uppgiftsområde inte är revisionsverksamhet, som beredare för nämnden. - Inom tekniska sektorn i Korsholm utnyttjas jämfört med Vasa mera köptjänster, eftersom de egna resurserna och kompetensen inte räcker till. - Vasa Hussektor är ett affärsverk och Korsholms fastighetssektor är en del av kommunens verksamhet, men inga större skillnader förekommer ändå i verksamheten. Hussektorns produktion (fastighetsunderhåll) har i början av maj 2018 bolagiserats. - Resultatområdena inom kommunernas bildningstjänster skiljer sig från varandra. Biblioteksoch kulturservicen bildar i Vasa ett gemensamt resultatområde, men i Korsholm är de separata resultatområden. I Vasa är ungdomsservicen ett eget resultatområde, i Korsholm bildar ungdomsservicen och idrottsservicen ett gemensamt resultatområde. I Vasa har en stor del av personalens uppgifter till följd av de senaste årens organisationsreformer överförts till affärsverk och andra bolag. Nyligen har i Vasa en omfattande stödservicereform genomförts, varvid bl.a. stadens utvecklingschefer placerades på stadsutvecklingen och de allmänna sekreterartjänsterna koncentrerades matrisartat till centralförvaltningen. I följande skede bildades ekonomi- och personalförvaltningsbolaget Mico Botnia, till vilket lönesekretariatet samt övrig ekonomiservice överfördes. Bolaget har sedan svarat för produktionen av ekonomiservice, löneservice, ICT-service och tolkservice. Bolaget säljer sina tjänster både till Vasa stad och till Vasa sjukvårdsdistrikt. Personalen i bolaget uppgår till 115 personer. Centraliseringen av stödservice är alltså just nu rätt långt driven i Vasa. Till TeeSe Botnia överfördes cirka 400 arbetstagare. Kommunernas sammanlagda personalantal var i slutet av år arbetstagare. Vasa stads personalantal var i slutet av år arbetstagare och personalens totalantal har sjunkit med sex arbetstagare jämfört med år Vasa stads personalantal var jämfört med Korsholms organisation 3,5 gånger större. I relation till invånarantalet är personalantalen i kommunerna på samma nivå. I slutet av år 2017 hade Korsholm sammanlagt 1630 arbetstagare, av vilka 364 i

35 tidsbestämda arbetsförhållanden. Personalens totala antal hade ökat jämfört med föregående år med 10 arbetstagare. Störst var ökningen inom bildningstjänsterna och samtidigt hade personalens antal inom socialtjänsterna och koncerntjänsterna minskat. Huvudsakligen har personalantalet minskat inom utbildningen på andra stadiet. För närvarande är det totala antalet anställningsförhållanden inom Vasa stad sammanlagt 5 361, av vilka ordinarie är och tidsbestämda Därtill kommer med i beräkningen ännu 544 personer i bisyssla, men som är ordinarie brandmän. I stadens dotterbolag och intressebolag arbetar sammanlagt cirka personer. I tabellen nedan presenteras personalantalen enligt bokslutsuppgifterna för år Tabell 10. Vasa stads och Korsholms kommuns personalantal Vasa Korsholm Social- och hälsosektorn 2046 Hälsotjänster 320 Socialtjänster 277 Småbarnspedagogik och grundläggande 1573 Bildningstjänster 765 utbildning Yrkesläroanstalter och gymnasier 382 Övrig kultur- och bildningsverksamhet 633 Räddningsväsendet* 213 Tekniska sektorn 209 Stödservice 342 Koncerntjänster 268 Affärsverksamhet 132 Övriga 451 Sammanlagt 5981 Sammanlagt 1630 Personalkostnader (1000 euro) Personalkostnader (1000 euro) Vid en jämförelse av personalutgifter och köptjänster (figur 17) kan man också konstatera att förhållandet mellan personalkostnader och köptjänster är samma i Vasa och Korsholm. I Vasa är beloppet för personalkostnader och köp av tjänster i förhållande till invånarantalet något större. Figur 17. Personalkostnader och köp av tjänster år 2017 Den mindre organisationen i Korsholm har möjliggjort smidighet i verksamheten och omfattande uppgiftsbeskrivningar för personalen. Avigsidan med detta är enheternas och organisationernas sårbarhet t.ex. under semestrar och sjukledigheter. En allmän utmaning i en samgångssituation kan