BESLUT. DNr Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE

Transkript

1 BESLUT Givet efter anslag DNr YM4/5222/2012 ÄRENDE Fastställelse av etapplandskapsplan 1 för Österbotten BESLUT SOM FÖRTS FÖR FASTSTÄLLELSE PLANENS INNEHÅLL UTLÅTANDEN Österbottens förbunds landskapsfullmäktiges beslut av den 14 maj 2012 om godkännande av etapplandskapsplanen 1 för Österbotten. Österbottens etapplandskapsplan 1 har utarbetats i form av en etapplandskapsplan som omfattar hela landskapet vad gäller handeln, logistiken och centrumnätverket och kompletterar till dessa delar Österbottens landskapsplan som fastställts den 21 december Österbottens etapplandskapsplan 1 är ämnad att upphäva beteckningar och bestämmelser i Österbottens landskapsplan till de delar som etapplandskapsplan 1 omfattar. Inrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, samt social- och hälsovårdsministeriet har gett sitt utlåtande om landskapsplanen. Därtill har kommunikationsministeriet och arbets- och näringsministeriet beretts möjlighet att ge sitt utlåtande. Även Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten har gett sitt utlåtande om planen. Inrikesministeriet, försvarsministeriet, finansministeriet samt jord- och skogsbruksministeriet hade inget att yttra om ärendet. Undervisnings- och kulturministeriet förenar sig med det utlåtande som det begärt av Museiverket. I sitt utlåtande konstaterar Museiverket att en del av områdena i planen för kommersiella tjänster gränsar till byggda kulturmiljöer av riksintresse och nationellt värdefulla landskapsområden och att enligt planeringsbestämmelserna i planen ska kulturmiljön och landskapet beaktas vid noggrannare planering av objekten. Museiverket konstaterar i sitt utlåtande att förutom kvaliteten på nybyggnaden ska också bevarandet av de kulturhistoriskt värdefulla dragen i landskapet tryggas, så som möjligheterna till rekreation vid Gamla Vasa kanal och verksamhetsförutsättningarna för jordbruket på förändringarnas influensområden. Med dessa anmärkningar ger ministeriet sitt bifall till att planen fastställs. Social- och hälsovårdsministeriet konstaterar i sitt utlåtande att en av etapplandskapsplanens viktigaste målsättningar är att skapa förutsättningar för att det heltäckande handelsnätverket PB 35, STATSRÅDET

2 bibehålls i så stor utsträckning som möjligt och att utbudet i de större centrumen blir mångsidigare. Ministeriet anser att det ur jämlikhetsperspektiv är viktigt att närservicen bibehålls både på landsbygden och i staden och att den är tillgänglig för alla befolkningsgrupper. Ministeriet konstaterar också att i planens konsekvensbedömning har de sociala konsekvenserna, det vill säga konsekvenserna för levnadsförhållandena, välfärden och trivseln, granskats för tre ekonomiska regioner och skilt för det logistikcenter som tagits med i planen. Ministeriet påpekar dock att man inte i planen eller i konsekvensbedömningarna behandlat egentliga konsekvenser för hälsan. 2 BESVÄR Österbottens förbunds svar MILJÖMINISTERIETS BESLUT Inga besvär över landskapsfullmäktiges beslut har anförts. Österbottens förbund har gett svar på utlåtandena. Ställningstaganden till ministeriernas utlåtanden Som svar på undervisnings- och kulturministeriets utlåtande konstaterar miljöministeriet att man med hjälp av planeringsbestämmelserna i planen kan trygga bevarandet av de kulturhistoriskt värdefulla dragen i landskapet så som möjligheterna till rekreation vid Gamla Vasa kanal och verksamhetsförutsättningarna för jordbruket på förändringarnas influensområden. Som svar på social- och hälsovårdsministeriets utlåtande konstaterar miljöministeriet att det att närservicen bibehålls och är tillgänglig för alla befolkningsgrupper granskas när man bedömer lagligheten hos planen, som när man ser på de särskilda innehållskraven vad gäller de riksomfattande målen för områdesanvändningen och för stora detaljhandelsenheter i landskapsplanen. På grund av landskapsplanens karaktär av översiktlig plan har det inte varit nödvändigt att i konsekvensbedömningen skilt reda ut beteckningarnas inverkan på hälsan. Planbeteckningar som lämnats utan fastställelse Miljöministeriet lämnar objektsbeteckningarna för stora detaljhandelsenheter i Edsevö i Pedersöre (km1) och på Högback-Nixback i Närpes (km5) utan fastställelse, eftersom de strider mot 28, 71 b och 71 c i markanvändnings- och bygglagen. Motivering Bestämmelser i markanvändnings- och bygglagen som gäller stora detaljhandelsenheter Enligt 9 i markanvändnings- och bygglagen ska en landskapsplan basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. Med stöd av 28 5 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska de omständigheter som avses utredas och beaktas i den utsträckning landskapsplanen i egenskap av översiktlig plan förutsätter. Utgående från utredningarna ska det vara möjligt att försäkra sig om att landskapsplanen fyller de innehållskrav som ställs på den. Enligt kraven på landskapsplanens innehåll i 28 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska man när planen utarbetas fästa särskild vikt vid bland annat att landskapets region- och samhällsstruktur blir ändamålsenlig, att områdesanvändningen är ekologiskt hållbar, att arrangemangen för trafik och teknisk service är hållbara med tanke på miljö och ekonomi samt att verksamhetsbetingelser för näringslivet i landskapet ordnas.

3 3 Enligt 24 2 mom. och 28 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska man vid planering på landskapsnivå och annan områdesplanering beakta de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen ska samhällsstrukturen utvecklas så att tjänster och arbetsplatser är lättillgängliga för olika befolkningsgrupper och i mån av möjlighet placeras nära bostadsområden så att behovet av personbilstrafik är så litet som möjligt. Genom områdesanvändningen främjas verksamhetsbetingelserna för näringslivet genom att tillräckliga etableringsmöjligheter anvisas för näringslivet genom utnyttjande av den befintliga samhällsstrukturen. Sådana funktioner i näringslivet som medför rikligt med persontrafik inriktas till områden innanför den befintliga samhällsstrukturen och till andra områden nära goda kollektivtrafikförbindelser. Stadsregionerna utvecklas som balanserade helheter genom att stödja sig på befintliga centrum. Centrumen och särskilt deras centrumområden utvecklas till områden med ett mångsidigt utbud av tjänster, boendemöjligheter, arbetsplatser och fritidssysselsättningar. I samband med planläggningen på landskapsnivå och generalplanläggningen ska enhetligare samhällsstruktur främjas och sådana åtgärder presenteras som är nödvändiga för att åstadkomma detta. I synnerhet för stadsregionernas del ska säkerställas ett trafiksystem som minskar behovet av personbilstrafik och främjar kollektivtrafiken och gång-, cykel och mopedtrafiken. I stadsregionerna ska också säkerställas ett centrumsystem och ett servicenät som främjar tillgången till tjänster samt undersökas var stora detaljhandelsenheter ska placeras. I samband med planeringen av områdesanvändningen får nya betydande områden för bostäder, arbetsplatser och serviceverksamhet inte placeras utanför den befintliga samhällsstrukturen. Stora detaljhandelsenheter ska placeras så att de stöder den nuvarande samhällsstrukturen. Dessa mål kan frångås om man genom utredningar av behoven och konsekvenserna kan påvisa att ibruktagandet av området ligger i linje med en hållbar utveckling. Enligt 71 a i markanvändnings- och bygglagen avses med en stor detaljhandelsenhet en detaljhandelsaffär med över kvadratmeter våningsyta. Enligt övergångsbestämmelsen tillämpas dessa bestämmelser på utrymmeskrävande specialvaruhandel från och med den 16 april Enligt 71 b 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska när områden anvisas för stora detaljhandelsenheter i en landskapsplan eller generalplan utöver vad som i övrigt föreskrivs om landskapsplaner och generalplaner ses till att den planerade markanvändningen inte har några betydande skadliga konsekvenser för de kommersiella tjänsterna i centrumområden eller för utvecklingen av dessa tjänster, de tjänster som lokaliseras till området i möjligaste mån kan nås med kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik, samt att den planerade markanvändningen främjar möjligheterna att utveckla ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna av trafiken är så ringa som möjligt. Enligt 71 b 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska i en landskapsplan anvisas den undre gränsen för storleken på stora detaljhandelsenheter av regional betydelse. Dessutom ska maximidimensioneringen av stora detaljhandelsenheter anvisas i landskapsplanen med tillräcklig exakthet. Enligt 71 c 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska en stor detaljhandelsenhet i första hand förläggas till ett centrumområde, om inte något annat läge är motiverat med hänsyn till affärens art. Stora detaljhandelsenheter i Österbottens etapplandskapsplan Det är möjligt att lokalisera stora detaljhandelsenheter på områden för centrumfunktioner i stadscentrumen Vasa, Jakobstad, Närpes, Nykarleby, Kristinestad och Kaskö som anvisats områdesreservering C, på områden för centrumfunktioner i kommuncentrumen Smedsby i

4 4 Korsholm, Laihela, Bennäs i Pedersöre, Vörå, Storkyro, Lillkyro, Malax, Larsmo och Korsnäs som anvisats områdesbeteckning C samt på områden för centrumfunktioner i sekundärcentrumen Oravais, Gamla Vasa, Korsnäståget, Roparnäs, Gerby, Sundom, Nedervetil, Terjärv, Kållby, Esse, Lillby, Munsala, Jeppo, Maxmo, Tervajoki, Replot, Kvevlax, Solf, Petalax, Pörtom, Övermark, Lappfjärd, Merikart och Karperö som anvisats objektsbeteckning ca. För landskapscentrum Vasa och regioncentrum Jakobstad har ingen maximidimensionering för kommersiella tjänster i områden för centrumfunktioner fastställts. För andra områden för centrumfunktioner har en maximidimensionering fastställts och storleken på denna varierar beroende på centrumets storlek och ställning. Dessa övriga beteckningar för områden för centrumfunktioner möjliggör sammanlagt våningskvadratmeter kommersiella tjänster i hela landskapet. Maximidimensioneringen inkluderar redan befintliga affärsutrymmen. I planhandlingarna presenteras inte vilken andel redan befintliga affärsutrymmen utgör eller deras antal på områden för centrumfunktioner. I etapplandskapsplanen har sammanlagt elva stora detaljhandelsenheter utanför centrumområden anvisats med följande beteckningar: km1 Edsevö i Pedersöre, km2 Stenhaga i Vasa, km3 Liselund i Vasa, km4 Risö i Vasa, km5 Högback-Nixback i Närpes, kmt1 Strandvägen i Vasa, kmt2 Tervajoki i Lillkyro ( Vasa) och Storkyro samt kmt3 Kronoby kommuncentrum, Vikby i Korsholm samt Lålby och Åsändan i Kristinestad. Den sammanlagda maximidimensioneringen för stora detaljhandelsenheter utanför centrumområden uppgår till våningskvadratmeter. Av detta utgör nya affärsutrymmen ca våningskvadratmeter. Det är möjligt att placera stora detaljhandelsenheter också på Vasa Korsholm centrumutvecklingszon, som anvisats beteckning för utvecklingsprinciper. Zonen omfattar förutom Vasas och Smedsbys områden för centrumfunktioner även området mellan dessa längs riksväg 8 samt området mellan travbanan och Omfartsvägen längs Strandvägen. Centrumutvecklingszonens maximidimensionering för kommersiella tjänster, till de delar som ligger utanför Vasas område för centrumfunktioner, är våningskvadratmeter och på området får placeras högst två stora detaljhandelsenheter eller -koncentrationer utanför områden för centrumfunktioner (Stenhaga i Vasa och Strandvägen i Vasa). Av utvecklingszonens maximidimensionering kan högst våningskvadratmeter placeras på Smedsby område för centrumfunktioner i Korsholm, högst våningskvadratmeter i den stora detaljhandelsenheten i Stenhaga, Vasa och våningskvadratmeter i den stora detaljhandelsenheten vid Strandvägen, Vasa. Återstående våningskvadratmeter kan förverkligas som stora detaljhandelsenheter på högst våningskvadratmeter på andra ställen inom utvecklingszonen. Enligt beskrivningen för beteckningen km1 Edsevö, Pedersöre anvisas en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det möjligt att på området lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en total våningsyta på högst våningskvadratmeter varav våningskvadratmeter för dagligvaruhandel, våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter för övrig specialvaruhandel. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen, den öppna landskapsbilden och vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Enligt beskrivningen för beteckningen km2 Stenhaga, Vasa anvisas en i 71 a i markanvändningsoch bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det möjligt att på området lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en total våningsyta på högst våningskvadratmeter varav våningskvadratmeter för dagligvaruhandel,

5 våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter för övrig specialvaruhandel. Enligt beskrivningen för beteckningen km3 Liselund, Vasa anvisas en i 71 a i markanvändningsoch bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det möjligt att på området lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en total våningsyta på högst våningskvadratmeter varav våningskvadratmeter för dagligvaruhandel, våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter för övrig specialvaruhandel. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen, kulturmiljön och -landskapet samt vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Enligt beskrivningen för beteckningen km4 Risö, Vasa anvisas en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det möjligt att på området lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en total våningsyta på högst våningskvadratmeter varav våningskvadratmeter för dagligvaruhandel, våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter för övrig specialvaruhandel. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen, kulturmiljön och -landskapet, översvämningsåtgärderna samt vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Enligt beskrivningen för beteckningen km5 Högback-Nixback, Närpes anvisas en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det möjligt att på området lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med en total våningsyta på högst våningskvadratmeter varav våningskvadratmeter för dagligvaruhandel, våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter för övrig specialvaruhandel. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen, vid gång- och cykeltrafiken och vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Utvecklingen av Högback bör i sin helhet koncentreras till området söder om Närpesvägen. Enligt beskrivningen för beteckning kmt1 anvisas med den en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration för utrymmeskrävande specialvaruhandel av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner vid Strandvägen i Vasa. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det på området möjligt att lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med utrymmeskrävande specialvaruhandel, dvs. handel med motorfordon och tillbehör till motorfordon. Detaljhandelsenhetens eller -koncentrationens totala våningsyta får vara högst våningskvadratmeter. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen samt vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Bestämmelsen träder i kraft efter den 15 april Enligt beskrivningen för beteckning kmt2 anvisas med den en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration för utrymmeskrävande specialvaruhandel av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner i Tervajoki i Storkyro och Lillkyro ( Vasa). Enligt planeringsbestämmelserna för området är det på området möjligt att lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med

6 utrymmeskrävande specialvaruhandel, dvs. handel med motorfordon, möbler, järnvaror, byggnadsmaterial, trädgårdsartiklar, hemteknik samt lantbrukshandel. Detaljhandelsenhetens eller -koncentrationens totala våningsyta får vara högst våningskvadratmeter. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen, tätortsbilden och vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a. Bestämmelsen träder i kraft efter den 15 april Med beteckningen kmt3 Kronoby, Vikby i Korsholm samt Lålby och Åsändan i Kristinestad anvisas en i 71 a i markanvändnings- och bygglagen avsedd stor detaljhandelsenhet eller -koncentration för utrymmeskrävande specialvaruhandel av regional betydelse utanför ett område för centrumfunktioner. Enligt planeringsbestämmelserna för området är det på området möjligt att lokalisera en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration med utrymmeskrävande specialvaruhandel, dvs. handel med motorfordon, järnvaror, byggnadsmaterial, trädgårdsartiklar samt lantbrukshandel. Detaljhandelsenhetens eller -koncentrationens totala våningsyta får vara högst våningskvadratmeter. Vid mer detaljerad planering bör uppmärksamhet fästas vid samordning av den kommersiella verksamheten och trafikarrangemangen samt vid tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektivets bilaga IV a och gällande Vikby vid översvämningsåtgärderna. Bestämmelsen träder i kraft efter den 15 april Utredningar och konsekvensbedömningar för detaljhandeln I samband med att etapplandskapsplanen utarbetats har en utredning över lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten gjorts (Tuomas Santasalo Kb, ) Denna utredning har kompletterats med två tilläggsutredningar (Tuomas Santasalo Kb, och ). Förutom ovan nämnda utredningar har man när man utarbetat etapplandskapsplanen använt tidigare utredningar om lokaliseringen av kommersiella tjänster och trafikarrangemangen för dem vad gäller Vasaregionen, Jakobstadsregionen, Vasa stad, Närpes stad och Pedersöre kommun. Enligt tilläggsutredningen av den 19 maj 2011 är tilläggsbehovet av affärsutrymmen i Österbotten beräknat utgående från köpkraftsförskjutningen ungefär våningskvadratmeter och dagligvaruhandelns andel av detta uppgår till ungefär våningskvadratmeter, utrymmeskrävande specialvaruhandel och bilhandel till ungefär våningskvadratmeter, övrig specialvaruhandel till våningskvadratmeter samt restauranger och kaféer till våningskvadratmeter. Tilläggsbehovet av affärsutrymme för handel som konkurrerar med centrumen, dvs. dagligvaruhandeln och annan än utrymmeskrävande specialvaruhandel, är på så sätt för hela landskapets del ungefär våningskvadratmeter. Det maximala och minimala tilläggsbehovet av affärsutrymme har också bedömts utgående från region. I Jakobstadsregionen uppskattas tilläggsbehovet till ungefär våningskvadratmeter, i Vasaregionen till ungefär våningskvadratmeter och i Kyroland till ungefär samt i Sydösterbottens kustregion till ungefär våningskvadratmeter. Till Jakobstadsregionen hör Jakobstads, Larsmo, Kronoby, Pedersöre och Nykarleby kommuner. Till Vasaregionen hör Vasa, Korsholms, Vörå, Malax och Korsnäs kommuner. Till Kyroland hör Laihela, Storkyro och Lillkyro, som har gått samman med Vasa stad från och med den 1 januari I Sydösterbottens kustregion ingår Närpes, Kaskö och Kristinestads kommuner. Enligt planbeskrivningen har i utredningen en överdimensionering på 30 procent tillämpats i etapplandskapsplanen på alla uppskattningar på maximibehov. 6

7 Som grund för dimensioneringen i etapplandskapsplanen har man utgått från tilläggsutredningen av den 19 maj 2011, enligt vilken maximibehovet av tilläggsytor för handeln i Österbotten uppskattas till våningskvadratmeter. Den sammanlagda maximidimensioneringen för stora detaljhandelsenheter utanför centrumområden som anvisats i etapplandskapsplanen är våningskvadratmeter. I den anvisade maximidimensioneringen är sammanlagt ungefär våningskvadratmeter av dessa nya affärsutrymmen. Enligt tilläggsutredningen av den 19 maj 2011 uppgår tilläggsbehovet av affärsutrymme för handel som konkurrerar med centrumen, dvs. dagligvaruhandel och annan än utrymmeskrävande specialvaruhandel, för hela landskapets del till sammanlagt våningskvadratmeter. Med de stora detaljhandelsenheter utanför centrumområden som anvisats i etapplandskapsplanen har man möjliggjort sammanlagt våningskvadratmeter handel som konkurrerar med centrumen. Nya affärsutrymmen för handel som konkurrerar med centrumen uppgår till ungefär våningskvadratmeter. Enligt tilläggsutredningen av den 19 maj 2011 uppgår tilläggsbehovet av affärsutrymmen för utrymmeskrävande specialvaruhandel för hela landskapets del till sammanlagt våningskvadratmeter. Med de stora detaljhandelsenheter utanför centrumområden som anvisats i etapplandskapsplanen har man möjliggjort sammanlagt våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialhandel. Nya affärsutrymmen för utrymmeskrävande specialhandel uppgår till ungefär våningskvadratmeter. De stora detaljhandelsenheter som anvisats utanför områden för centrumfunktioner i landskapsplanen har i planbeskrivningen motiverats bland annat med att det inte är möjligt att placera funktionerna i centrum till exempel på grund av att det inte finns lämpliga områden. I förhållande till helhetslandskapsplanen har det i planbeskrivningen konstaterats att förverkligandet av etapplandskapsplanen minskar köpkraftsöverföringen från landskapet och mellan kommuner och ekonomiska regioner, samtidigt som en hälsosam konkurrens ökar och tillgången till tjänster blir bättre i hela Österbotten. Det har konstaterats att stora detaljhandelsenheter i allmänhet ökar personbilstrafiken. Enligt planbeskrivningen har nya koncentrationer av detaljhandel dimensionerats så att andelen dagligvaruhandel som orsakar mest trafik och andelen handel som konkurrerar med centrumen har förblivit liten. I planbeskrivning finns en översiktlig sammanställning av konsekvensbedömningen för de stora detaljhandelsenheter som anvisats i etapplandskapsplanen. Enligt den motsvarar etapplandskapsplanen utvecklingsbehoven för de kommersiella tjänsterna i Österbotten bättre än den gällande helhetsplanen. Som bilaga till planhandlingarna finns en skild konsekvensbedömning, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet Österbotten, Konsekvensbedömning , i fortsättningen konsekvensbedömningen. Enligt den följer inte lokaliseringen av stora detaljhandelsenheter i områden utanför centrumområden till alla delar principerna för hållbar utveckling, till exempel vad gäller en enhetligare samhällsstruktur. Planlösningen anses dock skapa förutsättningar både för att handeln ska bevaras i centrumområdena och för en balanserad handelsstruktur i hela Österbotten. De stora detaljhandelsenheter som anvisats i etapplandskapsplanen medför enligt konsekvensbedömningen att utbudet på kommersiella tjänster bättre motsvarar efterfrågan. Detta i sin tur leder till att köpkraftsöverföringen minskar och att såväl de ekonomiska regionerna som kommunerna blir starkare. Genom att komplettera centrumnätverket (med nya sekundärcentrum) skapar etapplandskapsplanen förutsättningar för ett täckande servicenätverk för handeln. Etapplandskapsplanen möjliggör märkbara ökningar i investeringar i handeln och därför har den enligt konsekvensbedömningen klart positiva konsekvenser för landskapets utveckling. 7

8 8 Beteckning km1 för Edsevö, Pedersöre Den stora detaljhandelsenheten i Edsevö med beteckningen km1 befinner sig i öppet jordbrukslandskap i norra delen av Pedersöre kommun, på norra sidan av korsningen mellan riksväg 8 och stamväg 68. Den befinner sig cirka tio kilometer öster om Jakobstads centrum, ungefär sex kilometer nordost om Pedersöre kommuncentrum Bennäs och cirka två kilometer väster om Kållby, det närmaste sekundärcentrumet i Pedersöre. Invånarantalet i Pedersöre är ungefär Boende- och samhällsstrukturen i Pedersöre är mycket splittrad. Bebyggelsen stöder sig närmast på stamväg 68, Kållbyvägen, och regionväg 741, Bennäsvägen. I kommuncentrum Bennäs bor cirka invånare och i Kållby sekundärcentrum cirka invånare. I södra och östra delen av Pedersöre kommun finns ytterligare två sekundärcentrum, Lillby med cirka 400 invånare och Esse med cirka invånare. Enligt byggnads- och bostadsregistret bodde år 2012 totalt 429 personer på ett avstånd som var mindre än en kilometer från den stora detaljhandelsenheten i Edsevö, 723 personer på ett avstånd som var mindre än två kilometer, personer på ett avstånd som var mindre än tre kilometer och personer på ett avstånd som var mindre än fem kilometer. Enligt planbeskrivningen sker 59 procent av pedersörebornas dagligvaruinköp och 74 procent av specialvaruinköpen i Jakobstad. Från Jakobstadsregionen strömmar köpkraften också utanför landskapet till Karlebyregionen. Enligt planbeskrivningen är behovet av en större detaljhandelsenhet stor i Jakobstadsregionen och framför allt i Pedersöre, för att man ska kunna bromsa köpkraftsöverföringarna. Av det uppskattade maximibehovet av affärsutrymmen i Jakobstadsregionen ( våningskvadratmeter) är andelen för dagligvaruhandel våningskvadratmeter, för utrymmeskrävande specialvaruhandel och bilhandel sammanlagt våningskvadratmeter, för övrig specialvaruhandel våningskvadratmeter och för restauranger och kaféer våningskvadratmeter. Tilläggsbehovet av affärsutrymme för handel som konkurrerar med centrumen, dvs. dagligvaruhandel och annan än utrymmeskrävande specialvaruhandel,har på så sätt uppskattats till sammanlagt våningskvadratmeter. Maximidimensioneringen för områden för centrumfunktioner för alla kommersiella tjänster är i etapplandskapsplanen för Jakobstadsregionens del sammanlagt våningskvadratmeter, med undantag för Jakobstad, där ingen maximidimensionering fastställts. För stadscentrumet Nykarleby är maximidimensioneringen våningskvadratmeter. För kommuncentrumen Bennäs i Pedersöre och Kronoby centrum är maximidimensioneringen våningskvadratmeter och för Larsmo centrum våningskvadratmeter. Alla sekundärcentrum i Jakobstadsregionen (Nedervetil, Terjärv, Kållby, Esse, Lillby, Munsala och Jeppo) har en maximidimensionering på våningskvadratmeter. Maximidimensioneringarna inkluderar redan befintliga affärsutrymmen. I planhandlingarna presenteras inte vilken andel redan befintliga affärsutrymmen utgör eller deras antal på områden för centrumfunktioner. Etapplandskapsplanen möjliggör i Jakobstadsregionen våningskvadratmeter detaljhandel utanför områden för centrumfunktioner. Av dessa utgör våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter övrig specialvaruhandel. För Jakobstadsregionen har i etapplandskapsplanen med objektsbeteckningar anvisats två reserveringar för kommersiella tjänster utanför centrumen. Den ena befinner sig i Edsevö, Pedersöre och den andra i Kronoby centrum. Maximidimensioneringen för beteckning km1 i Edsevö är våningskvadratmeter. Av dessa utgör våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialvaruhandel och 3000 våningskvadratmeter övrig specialvaruhandel. Beteckning kmt3 i Kronoby möjliggör högst våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel.

9 9 De affärsutrymmen som beteckning km1 i Edsevö möjliggör är i stort sett till sin helhet nya affärsutrymmen. I den gällande helhetslandskapsplanen har området i Edsevö anvisats objektsbeteckning för område för service (p), men vad gäller kommersiella tjänster har tills vidare i stort sett inget förverkligats. På området finns för tillfället en trafikbutik som verkar i anslutning till en servicestation. Den stora detaljhandelsenhet som anvisats i Edsevö har ett affärsutrymme på sammanlagt våningskvadratmeter för handel som konkurrerar med centrumen. I konsekvensbedömningen konstateras att Edsevö inte ligger i anslutning till det befintliga kommuncentrumet eller ett sekundärcentrum, vilket leder till att en lokalisering av en stor detaljhandelsenhet eller -koncentration till vissa delar strider mot principerna för hållbar utveckling. Dessutom konstateras att förverkligandet av handelsområdet kan splittra den befintliga samhällsstrukturen och försämra förutsättningarna för utvecklandet av de kommersiella tjänsterna i Bennäs och Kållby samt även äventyra servicenivån i Jakobstads centrum. I konsekvensbedömningen anser man att det bästa alternativet med tanke på samhällsstrukturen skulle vara att utveckla Pedersöre kommuncentrum Bennäs eller sekundärcentrum Kållby till ett starkt kommersiellt centrum. I planbeskrivningen konstateras att Pedersöre kommun eller aktörer inom handeln inte har visat intresse för att utveckla de kommersiella tjänsterna i Bennäs eller Kållby. Enligt planbeskrivningen minskas dock de negativa konsekvenser för samhällsstrukturen som en stor detaljhandelsenhet i Edsevö medför tack vare etapplandskapsplanens dimensionering som tillåter ytterst lite dagligvaru- och specialvaruhandel. Enligt planbeskrivningen är kollektivtrafikens ställning i hela landskapet Österbotten mycket svag. I Pedersöre består kollektivtrafiken till Edsevö i huvudsak av skolskjutsar inom kommunen samt i viss mån av regiontrafik som trafikerar riksväg 8 och stamväg 68. Genom Edsevö trafikerar dagligen några bussturer som går mellan Jakobstad och Kronoby. Från södra delarna av Pedersöre kommun, till exempel i Lillby sekundärcentrum, finns ingen direkt linjetrafik till Edsevö. Miljöministeriets slutsats Miljöministeriet konstaterar att den stora enheten för detaljhandel i Edsevö inte stöder de redan befintliga centrumen i Jakobstad eller Pedersöre och inte befinner sig nära goda kollektivtrafikförbindelser. Den stora enheten i Edsevö befinner sig inte i anslutning till befintlig samhällsstruktur. Att placera en stor detaljhandelsenhet så att den inte ansluter till befintlig samhällsstruktur eller bosättningens tyngdpunktområden stöder inte samhällsstrukturen eller förenhetligandet av den. Ifall den stora detaljhandelsenheten förverkligas ökar detta behovet av personbilstrafik och främjar inte ett trafiksystem som baserar sig på kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik. Man har inte med behovs- och konsekvensbedömningar visat att förverkligandet av den stora enheten i fråga skulle följa principerna för hållbar utveckling. Förverkligandet av en stor detaljhandelsenhet innebär negativa konsekvenser för de kommersiella tjänsterna och utvecklingen av dem på Bennäs och Kållby centrumområden. Kommersiella tjänster som lokaliseras till Edsevö område kan inte nås med kollektivtrafik eller gång-, cykel- eller mopedtrafik. Förverkligandet av en stor detaljhandelsenhet i Edsevö främjar inte möjligheterna att utveckla ett servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna är så ringa som möjligt. Om man beaktar att det enligt etapplandskapsplanen skulle vara möjligt att vid den stora detaljhandelsenheten i Edsevö i stor utsträckning lokalisera också annan sådan detaljhandel som med tanke på dess natur går att lokalisera också utanför centrumområdet, kan man inte anse att lokaliseringsplatsen är befogad. Miljöministeriet anser att landskapsplanen inte i fråga om den stora detaljhandelsenheten i Edsevö, Pedersöre med beteckningen km1 fyller kraven på landskapsplanens innehåll i 28 i markanvändnings- och bygglagen vad gäller en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur samt att arrangemangen för trafik är hållbara. När landskapsplanen utarbetats har man inte på det sätt som avses i 24 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen vid planering på landskapsnivå

10 beaktat de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Den planerade markanvändningen bör anses medföra betydande negativa konsekvenser för de kommersiella tjänsterna och utvecklingen av dem i centrumområdena. De tjänster som placeras på området kan inte med de möjligheter som finns nås med kollektivtrafik eller gång-, cykel- eller mopedtrafik, och med den planerade markanvändningen främjas inte utvecklingen av ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna är så ringa som möjligt. Etapplandskapsplanen kan således inte till dessa delar anses uppfylla de särskilda krav på innehåll för stora detaljhandelsenheter som avses i 71 b i markanvändnings- och bygglagen eller kraven på hur en sådan enhet i första hand ska placeras enligt 71 c i markanvändnings- och bygglagen. Den planbeteckning km1 för stor detaljhandelsenhet som inte fastställs har markerats med rött på plankartan. Beteckning km5 för Högback-Nixback i Närpes Den stora detaljhandelsenhet som anvisats med beteckning km5 i Högback-Nixback befinner sig på det befintliga området för kommersiella tjänster i den mellersta delen av Närpes stad, söder om regionväg 673 mellan Närpes centrum och riksväg 8. Den befinner sig cirka tre kilometer öster om Närpes centrum och cirka två kilometer väster om riksväg 8. Invånarantalet i Närpes är ungefär Boende- och samhällsstrukturen i Närpes är koncentrerad till ådalen runt Närpes å och strandbyarna. Bosättningen stöder sig till största delen på förbindelseväg 6760, Vasavägen, som går genom ådalen och regionväg 673, Närpesvägen/Strandvägen. I stadens centrumtätort finns omkring invånare. I etapplandskapsplanen har tre sekundärcentrum anvisats. Av dessa befinner sig i stadens norra delar Pörtom med 600 invånare och Övermark med cirka 700 invånare. I stadens södra del finns Lappfjärd med omkring invånare. Enligt byggnads- och bostadsregistret bodde år 2012 totalt 11 personer på ett avstånd som var mindre än en kilometer från den stora detaljhandelsenheten i Högback-Nixback, 430 personer på ett avstånd som var mindre än två kilometer, personer på ett avstånd som var mindre än tre kilometer och personer på ett avstånd som var mindre än fem kilometer. Enligt planbeskrivningen skulle en utveckling av handeln i Närpes minska köpkraftsöverföringen till Vasa. Av maximibehovet av affärsutrymmen I Sydösterbottens kustregion som uppskattats till sammanlagt våningskvadratmeter är andelen för dagligvaruhandel våningskvadratmeter, för utrymmeskrävande specialvaruhandel och bilhandel sammanlagt våningskvadratmeter, för övrig specialvaruhandel våningskvadratmeter och för restauranger och kaféer våningskvadratmeter. Behovet av affärsutrymme för handel som konkurrerar med centrumen, dvs. dagligvaruhandeln och annan än utrymmeskrävande specialvaruhandel, har på så sätt uppskattats till sammanlagt våningskvadratmeter. För beteckningarna för områden för centrumfunktioner har maximidimensioneringen för kommersiella tjänster i Sydösterbotten fastställts till våningskvadratmeter. Maximidimensioneringen för stadscentrumen Närpes är våningskvadratmeter, Kristinestad våningskvadratmeter och Kaskö våningskvadratmeter. För de tre sekundärcentrumen i Sydösterbottens kustregion (Pörtom, Övermark och Lappfjärd) är maximidimensioneringen våningskvadratmeter för vart och ett. Maximidimensioneringen inkluderar redan befintliga affärsutrymmen. I planhandlingarna presenteras inte vilken andel redan befintliga affärsutrymmen utgör eller deras antal på områden för centrumfunktioner. 10

11 Etapplandskapsplanen möjliggör våningskvadratmeter detaljhandel utanför områden med centrumfunktioner i Sydösterbottens kustregion. Av dessa utgör våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter övrig specialvaruhandel. I etapplandskapsplanen har det för Sydösterbottens kustregion anvisats tre områden för kommersiella tjänster utanför områden för centrumfunktioner. Ett av dessa är Högback-Nixback, det andra Lålby, Kristinestad och det tredje Åsändan, Kristinestad. Maximidimensioneringen för beteckning km5 i Högback-Nixback är våningskvadratmeter. Av dessa utgör våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter övrig specialvaruhandel. Beteckning kmt3 i Lålby och Åsändan möjliggör högst våningskvadratmeter för utrymmeskrävande specialvaruhandel. Vad gäller kommersiella tjänster är området Högback-Nixback redan delvis förverkligat, men etapplandskapsplanen möjliggör en vidareutveckling av dem. På området finns för tillfället våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande handel samt våningskvadratmeter specialhandel som inte är utrymmeskrävande. Maximidimensioneringen för beteckning km5 i Högback-Nixback är våningskvadratmeter. Av dessa utgör våningskvadratmeter dagligvaruhandel, våningskvadratmeter utrymmeskrävande specialvaruhandel och våningskvadratmeter övrig specialvaruhandel. Affärsutrymmet vid den stora detaljhandelsenheten i Högback-Nixback för handel som konkurrerar med centrumen är våningskvadratmeter och för utrymmeskrävande specialvaruhandel våningskvadratmeter. Enligt konsekvensbedömningen ligger Högback-Nixback tydligt utanför centrumområdet och det finns nästan inget befolkningsunderlag: området är endast tillgängligt med bil. Detta innebär att förverkligandet av en stor detaljhandelsenhet splittrar befintlig samhällsstruktur och ökar trafikmängden. Enligt planbeskrivningen lämpar Högback-Nixback sig inte för centrumorienterad handel, eftersom det skulle konkurrera med Närpes centrum. Det finns ingen led för gång-, cykeloch mopedtrafik mellan centrum och Högback-Nixback, vilket leder till att området är svårtillgängligt för fotgängare och cyklister trots att avståndet är litet. Enligt planbeskrivningen är kollektivtrafikens ställning i hela landskapet Österbotten mycket svag. I Närpes består kollektivtrafiken i huvudsak av skolskjutsar inom kommunen samt i viss mån av regiontrafik till och från Vasa. Till Högback-Nixback går inga bussar. Miljöministeriets slutsats Miljöministeriet konstaterar att en stor detaljhandelsenhet i Högback-Nixback inte stöder befintliga centrum i Närpes och inte befinner sig nära goda kollektivtrafikförbindelser. Den stora detaljhandelsenheten i Högback-Nixback befinner sig inte i anslutning till befintlig samhällsstruktur. Att placera en stor detaljhandelsenhet så att den inte ansluter till befintlig samhällsstruktur eller bosättningens tyngdpunktområden stöder inte samhällsstrukturen eller förenhetligandet av den. IfalI storenheten förverkligas ökar detta behovet av personbilstrafik och främjar inte ett trafiksystem som baserar sig på kollektivtrafik och gång-, cykel- och mopedtrafik. Man har inte med behovs- och konsekvensbedömningar visat att förverkligandet av den stora detaljhandelsenheten i fråga skulle följa principerna för hållbar utveckling.förverkligandet av en stor detaljhandelsenhet innebär negativa konsekvenser för de kommersiella tjänsterna och utvecklingen av dem på Närpes centrumområde. Kommersiella tjänster som lokaliseras till Högback-Nixback område kan inte nås med kollektivtrafik eller gång-, cykel- eller mopedtrafik. Förverkligandet av en stor detaljhandelsenhet i Högback-Nixback främjar inte möjligheterna att utveckla ett servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna är så ringa som möjligt. Om man beaktar att det enligt etapplandskapsplanen skulle vara möjligt att vid den stora detaljhandelsenheten i Högback-Nixback i stor utsträckning 11

12 Ändringar av rättelsenatur lokalisera också annan sådan detaljhandel som med tanke på dess natur går att lokalisera också utanför centrumorådet, kan man inte anse att lokaliseringsplatsen är befogad. Miljöministeriet anser att landskapsplanen inte i fråga om den stora detaljhandelsenheten i Högback-Nixback, Närpes med beteckningen km5 fyller kraven på landskapsplanens innehåll i 28 i markanvändnings- och bygglagen vad gäller en ändamålsenlig region- och samhällsstruktur samt att arrangemangen för trafik är hållbara. När landskapsplanen utarbetats har man inte på det sätt som avses i 24 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen vid planering på landskapsnivå beaktat de riksomfattande målen för områdesanvändningen så att möjligheterna att uppnå dem främjas. Den planerade markanvändningen bör anses medföra betydande negativa konsekvenser för de kommersiella tjänsterna och utvecklingen av dem i centrumområdena. De tjänster som placeras på området kan inte med de möjligheter som finns nås med kollektivtrafik eller gång-, cykel- eller mopedtrafik, och med den planerade markanvändningen främjas inte utvecklingen av ett sådant servicenät där avstånden för uträttande av ärenden är skäliga och de skadliga konsekvenserna är så ringa som möjligt. Etapplandskapsplanen kan således inte till dessa delar anses uppfylla de särskilda krav på innehåll för stora detaljhandelsenheter som avses i 71 b i markanvändnings- och bygglagen eller kraven på hur en sådan enhet i första hand ska placeras enligt 71 c i markanvändnings- och bygglagen. Den planbeteckning km5 för stor detaljhandelsenhet som inte fastställs har markerats med rött på plankartan. Miljöministeriet har med stöd av 31 6 mom. i markanvändnings- och bygglagen gjort följande justerande rättelse i etapplandskapsplanen: Begreppet totaldimensionering som använts i landskapsplanen har av tydlighets- och konsekvensskäl ändrats till maximidimensionering enligt 71 b 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen. Fastställelse av landskapsplanen Miljöministeriet anser att Österbottens landskapsplan till övriga delar än de som ovan inte fastställts uppfyller kraven på innehåll enligt 28 i markanvändnings- och bygglagen. Eftersom det inte heller i övrigt finns något hinder för fastställelse enligt 31 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen fastställer miljöministeriet landskapsplanen. Samtidigt fastställer miljöministeriet upphävandet av de beteckningar som anvisats i den gällande helhetslandskapsplanen för områden för centrumfunktioner, Sundom i Vasa och Karperö i Korsholm serviceby, stor detaljhandelsenhet i Stenhaga i Vasa, område för service i Vikby i Vasa och Tervajoki i Storkyro och Lillkyro ( Vasa) och terminal för landtrafik i Risö i Vasa. Miljöministeriet fastställer inte upphävandet av den beteckning som anvisats i den gällande helhetslandskapsplanen för område för service i Edsevö i Pedersöre, vilket innebär att beteckningen förblir i kraft. Landskapsplanens ikraftträdande Miljöministeriet förordnar med stöd av mom. i markanvändnings- och bygglagen att landskapsplanen ska träda i kraft innan den har vunnit laga kraft. 12

13 13 Fortsatta åtgärder Rättsverkningar Tillämpade rättsnormer Österbottens förbund ska i enlighet med 93 i markanvändnings- och byggförordningen kungöra landskapsplanens ikraftträdande. Österbottens förbund ska dessutom skicka landskapsplanen för kännedom till de myndigheter som nämns i 95 i markanvändnings- och byggförordningen för att beaktas i planering, beslutsfattande samt när åtgärder som rör användningen av områdena vidtas. Enligt 32 1 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska landskapsplanen tjäna till ledning när generalplaner och detaljplaner utarbetas och ändras samt när åtgärder annars vidtas för att reglera områdesanvändningen. Enligt 32 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen ska myndigheterna, när de planerar åtgärder som gäller områdesanvändningen och beslutar om att vidta dessa åtgärder, beakta landskapsplanen, försöka främja genomförandet av planen och se till att åtgärderna inte försvårar genomförandet av planen. Markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 4 3 mom., 9, 17, 24 2 mom., 25, 27, 28, 29, 30, 31, 65, 71 b, 71 c och mom. Markanvändnings- och byggförordningen (895/1999) 1, 9, 10, 12, 93 1 mom. och 95 1 mom. Miljöministeriets förordning ( ) om beteckningar som används i planer enligt markanvändnings- och bygglagen Kommunallagen (365/1995) 86 1 mom. Naturvårdslagen (1096/1996) 65 och 66 Överklagande Beslutet får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen. Besvärsanvisning finns som bilaga till beslutet. Bostads- och kommunikationsminister Pia Viitanen Chef för avdelningen Överdirektör Helena Säteri

14 14 BILAGOR Besvärsanvisning AVGIFT OCH DISTRIBUTION Beslut, avgiftsfritt Österbottens förbund, PB 174, Vasa För kännedom Inrikesministeriet Försvarsministeriet Finansministeriet Undervisnings- och kulturministeriet Jord- och skogsbruksministeriet Kommunikationsministeriet Arbets- och näringsministeriet Social- och hälsovårdsministeriet Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Miljöministeriets naturmiljöavdelning

15 BESVÄRSANVISNING BILAGA Besvärsmyndighet Den som är missnöjd med miljöministeriets beslut kan söka ändring i det hos högsta förvaltningsdomstolen med en besvärsskrift. Till de delar som miljöministeriet har lämnat landskapsplanen utan fastställelse, har någon annan än förbundet på landskapsnivå eller kommunen inte rätt att söka ändring (191 3 mom. i markanvändnings- och bygglagen). Besvärsskriften ska lämnas till högsta förvaltningsdomstolens registratorskontor inom besvärstiden. Besvärstid Besvärsskriften ska tillställas besvärsmyndigheten senast den trettionde (30) dagen efter datum för beslutet, men beslutsdagen räknas inte in i besvärstiden. Besvärsskriften ska ha kommit in under tjänstetid, dvs. senast kl Om den sista dagen av besvärstiden är en helgdag, lördag, självständighetsdag, första maj, julafton eller midsommarafton, ingår därpå följande vardag i besvärstiden. Innehållet i besvären Av besvärsskriften ska framgå - ändringssökandens namn och hemkommun, - ändringssökandens postadress och telefonnummer där meddelanden i saken kan lämnas, - vilket beslut besvären gäller, på vilken punkt i beslutet som ändring söks, vilka ändringar som borde göras och på vilken grund besvären anförs. Om ändringssökandens talan förs av hans eller hennes lagliga företrädare eller ombud eller om någon annan person har uppgjort besvären, ska i besvärsskriften också uppges namn och hemkommun för denna person. Besvärsskriften ska undertecknas av ändringssökanden, den lagliga företrädaren eller ombudet. Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften ska fogas - miljöministeriets beslut i original eller kopia, och - ombudets fullmakt, om besvärsskriften har gjorts upp av ett ombud med fullmakt av ändringssökanden - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har lämnats myndigheten. Inlämning av besvärsskriften Besvärsskriften kan lämnas in av ändringssökanden själv eller av någon som han eller hon gett fullmakt åt. Den kan också på eget ansvar sändas per post, med ett bud eller per e-post. Besvärsskriften ska lämnas in i så god tid att den hinner komma fram sista dagen av besvärstiden före tjänstetidens utgång. Högsta förvaltningsdomstolen tar ut en rättegångsavgift på 226 euro hos ändringssökanden (lag 1213/2010). Lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer (701/1993) bestämmer separat om vissa fall då avgift inte tas ut. Högsta förvaltningsdomstolens postadress: PB 180, Helsingfors besöksadress: Fabiansgatan 15, Helsingfors telefonväxeln: telefax: e-postadress: korkein.hallinto-oikeus@oikeus.fi