Utlåtande om bedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 om konsekvenserna av Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan för Natura-områden

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖCENTRAL Plats Vasa Datum Dnr Naturvårdsgruppen LSU-2004-L-1133(255) Nro H Veli-Pekka Koivu Planläggningstjänster Tekniska servicecentret Karleby stad PB Karleby Hänvisning Karleby stads begäran om utlåtande Ärende Utlåtande om bedömning i enlighet med naturvårdslagens 65 om konsekvenserna av Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplan för Natura-områden Bakgrund Enligt 65 i naturvårdslagen skall den som genomför ett projekt eller gör upp planen, på behörigt sätt bedöma projektets konsekvenser för de naturvärden för vars skydd området har införlivats i nätverket Natura 2000, om ett projekt i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar dessa naturvärden. På konsekvensområdet för Öjas och Rödsö-Möllers strandgeneralplaneområde finns fyra Natura 2000 objekt: Larsmo skärgård (FI082132), Karleby skärgård (FI ), Kåtölandet (FI ) och Bredviken (FI ). En bedömning av planens konsekvenser för dessa Natura-områden har gjorts i enlighet med naturvårdslagens 65. Projektbeskrivning Karleby stadsfullmäktige fattade i januari 2001 beslutet om att utarbeta en strandgeneralplan. I planens grundutredningar har man behandlat bl.a. områdets historia, naturförhållanden samt särdragen i natur- och kulturlandskapet. I planbeskrivningens punkt 1.6 Vegetation och fauna har värdefulla naturområden och objekt presenterats med motiveringar. I förteckningen över objekt ingår totalt fyra Natura 2000 områden. Förslaget till strandgeneralplan har varit offentligt framlagt till påseende under tiden Efter detta har ändringar gjorts i planen och man har för avsikt att framlägga planförslaget på nytt i maj 2007.

2 2 Uppgifter om Natura-områden På konsekvensområdet för strandgeneralplaneområdet finns fyra Natura 2000 objekt: Larsmo skärgård (FI082132), Karleby skärgård (FI ), Kåtölandet (FI ) och Bredviken (FI ). Enligt Natura-databasblanketter förekommer följande naturtyper och arter på området: Larsmo skärgård (FI082132): *kustnära laguner, boreala skär och småöar i Östersjön, *Boreala havsstrandängar av Östersjötyp, torra hedar (alla typer), *västlig taiga, *naturliga primärskogar vid landhöjningskuster, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, *flygekorre, pärluggla, jorduggla, berguv, brun kärrhök, blå kärrhök, sångsvan, spillkråka, stenfalk, mindre flugsnappare, storlom, smålom, sparvuggla, trana, törnskata, salskrake, brushane, tretåig hackspett, svarthakedopping, skräntärna, fisktärna, silvertärna, slaguggla, hökuggla, tjäder, grönbena orre, dvärgmås, alförrädare samt 2 utrotningshotade arter. Karleby skärgård (FI ): *kustnära laguner, vegetationsklädda havsklippor vid Atlantkusten eller Östersjökusten, boreala skär och småöar i Östersjön, * aapamyrar, *västlig taiga, *naturliga primärskogar vid landhöjningskuster. örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, smålom, törnskata, salskrake, brushane, skräntärna, fisktärna, silvertärna och grönbena. Kåtölandet (FI ): *kustnära laguner, öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn, *västlig taiga, lövsumpskogar av fennoskandisk typ, *skogbevuxen myr, flygekorre, pärluggla, järpe, berguv, brun kärrhök, spillkråka, storlom, smålom, sparvuggla, trana, tretåig hackspett, silvertärna, grönbena samt utrotningshotad art. Bredviken (FI ): högörtsängar, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ, pärluggla, järpe, rördrom, berguv, svarttärna, brun kärrhök, sångsvan, spillkråka, sparvuggla, trana, törnskata, brushane, tretåig hackspett, svarthakedopping, småfläckig sumphöna, fisktärna, silvertärna, tjäder och grönbena. Alla fyra objekt ingår i nätverket Natura 2000 både på basis av habitat- och fågeldirektivet. Beskrivning av planens konsekvensområde och relation till Naturaområden Bara ett av Natura-områden, Kåtölandet, ingår i sin helhet i planområdet. Av Larsmo skärgårds Natura-område ingår bara den östligaste delen i planområdet. Dessutom har den yttersta skärgården, bl.a. ön Tankar, för vilken utarbetas en stranddetaljplan, lämnats utanför planen. Största delen av Karleby skärgårds Natura-område ingår i planområdet, de som utelämnats är bl.a. Trullögrund, Lerbådan, Norra och Södra Trutklippan samt delar som blir utanför Karleby stads gränser. Samma gäller Bredviken, varav bara ca hälften ligger på Karleby stads område. Hela detta område är emellertid planområde.

3 3 Presentation av Natura-konsekvensbedömning I konsekvensbedömningen finns en förteckning över uppgifterna i Naturadatablanketten om naturtyper och arter. Konsekvenserna har presenterats med beteckningar för olika Natura-områden. Beteckningar som anvisats till Natura-områden är: naturskyddsområde (SL), frilufts- och rekreationsområde (VR), skydds-/utfärdshamn (LV-r), område med betydande naturvärden (/s), värdefullt vattenområde (av), befintliga byggnadsplatser (RA) och byggnadsplatser som skall ersättas samt riktgivande vandringsled. Om beteckningarnas konsekvenser har följande konstaterats: Beteckningen Naturskyddsområde (SL) tryggar objektens naturskyddsmässiga värden. Till Skydds-/utfärdshamn (LV-r) har två platser anvisats, på Repskäret och Munakari. På hamnområdena förekommer inga i habitatdirektivet nämnda naturtyper eller arter, inte heller arter som nämns i bilaga I i fågeldirektivet. På holmen Munakari har utfärdshamnen anvisats till holmens västra strand och stör inte på området häckande arter (samhällen av silver- och fisktärnor) som nämns i bilaga I i fågeldirektivet. Områdets noggrannare användning och bl.a. begränsad rörelsefrihet skall definieras i vård- och användningsplanen som utarbetas för området. Holmen Repskäret har anvisats med beteckningen Frilufts- och rekreationsområde (VR). På Repskäret finns naturtyper i enlighet med habitatdirektivet och på holmens klippområden på stränderna i väst, norr och öst häckar fågelarter som nämns i bilaga I i fågeldirektivet (bl.a. silver- och fisktärnor). För att kunna kombinera rekreation och skydd förutsätts en noggrannare vård- och användningsplan med definitioner om bl.a. nödvändig begränsad rörelsefrihet. Byggnadsplatserna (RA) på Natura-områdena ökar inte. Med beteckningarna Värdefullt vattenområde (-av) och område med betydande naturvärden (-s) har anvisats naturskyddsmässigt och landskapsmässigt värdefulla grunda vattenområden, grynnor och strandområden som skall bibehållas i naturtillstånd till de delar de är obebyggda. Beteckningen äventyrar inte Natura-områdenas naturvärden och tryggar grunda strandområdens naturliga utveckling under landhöjning och växtlighetens successionsutveckling. Ett riktgivande vandringsled har anvisats i Öja genom Kåtölandets Natura-område. Konstruktionerna som betjänar friluftslivet samt guidat friluftsliv på vandringsleden äventyrar eller försvagar inte bevarandet av de i habitatdirektivet nämnda naturtyperna eller förekomsten av de fågelarter som finns på Kåtölandets Natura-område och nämns i bilaga I i fågeldirektivet. Sammanfattningsvis konstateras, att beteckningarna tryggar naturvårdens mål och styr på ett tillräckligt sätt verksamheter. Inte heller äventyrar eller försvagar generalplanen de naturvärden (naturtyper i bilaga I i habitatdirektivet) eller förekomsten av de arter (prioriserade arter som nämns i bilaga II i habitatdirektivet och arter som nämns i bilaga I i fågeldirektivet), vilka utgör grunden för anslutandet av områdena till Natura-programmet. Bedömningens ändamålsenlighet Drar man slutsatser av bedömningsrapporten baserar sig Naturabedömningen enbart på uppgifterna i Naturas datablanketter samt på expert-

4 4 bedömning av konsekvenserna, och är därmed rätt ytlig. Orsaken till utarbetandet av en ytlig Natura-bedömning torde vara, att planens konsekvenser för Natura-värden har bedömts vara i huvudsak positiva eller mycket små. Två väsentliga delar saknas i Natura-bedömningsrapporten; presentationen av materialet, metoderna och osäkerhetsfaktorerna samt en beskrivning av eventuella samkonsekvenser med andra projekt och planer. Med beaktande av projektets små skadliga konsekvenser för Natura-områdena, kan bedömningen ändå anses vara tillräcklig. Utarbetarna av bedömningsrapporten har inte haft tillgång till de senaste Natura-databasblanketterna. Tillägg i samband med den senaste uppdateringen år 2005 har emellertid gjorts bara vad gäller Natura-området i Larsmo skärgård. I bedömningsrapportens avsnitt om Larsmo skärgård saknas arterna orre, alförrädare samt dvärgmås. Västra Finlands miljöcentrals bedömning av planens konsekvenser för naturvärden som ligger som grund för Natura-områdena Största delen av Natura-områdena har betecknats med SL samt dessutom med beteckningarna av och s. På dessa områden är planens konsekvenser positiva för naturvärden som ligger som grund för Natura-områdena. Den riktgivande vandringsleden försvagar inte märkbart naturvärdena på Kåtölandets Natura-område. Beteckningen Skydds-/utfärdshamn inriktas på två holmar, Repskäret och Munakari. Repskäret har därtill anvisats till Frilufts- och rekreationsområde (VR/s). I bedömningsrapporten konstateras, att för att kunna kombinera rekreation och skydd på Repskäret och Munakari förutsätts en noggrannare vård- och användningsplan med definitioner om bl.a. nödvändig begränsad rörelsefrihet. Denna noggrannare planeringsförpliktelse bör antecknas tydligt i planbestämmelserna. En motsvarande bestämmelse inkluderas i allmänhet också i fridlysningsstadgor då naturvårdsområde grundas på privat mark. Sammanfattning Miljöcentralen anser, att bedömningen av ifrågavarande plans konsekvenser är tillräcklig för att konstatera, att projektet inte märkbart försvagar de naturvärden för vilkas skydd Natura-områdena Larsmo skärgård, Karleby skärgård, Kåtölandet och Bredviken har införlivats i skyddsområdesnätverket Natura I planförslaget ingår emellertid vissa felaktigheter i anknytning till Natura-områden och deras beteckningar. Felaktigheterna skall korrigeras innan planförslaget framläggs på nytt till påseende. Korrigeringsbehoven har angetts nedan. Miljöcentralens anmärkningar om planförslaget I planförslaget har fem byggnadsplatser införts som skall ersättas, vilka ligger på skyddsområden på privatmark eller på områden som staten förvärvat i skyddssyfte. I samband med förverkligandet av skyddet har ersättningsbehoven med anledning av skydd utretts och ersättningar betalts. Nya byggnads-

5 5 platser som skall ersättas kan inte längre anvisas till lägenheterna. Byggnadsplatserna har antecknats för följande lägenheter: Grillskäret, lägenhet Förvärvats av staten i skyddssyfte Norra Hamnskäret, lägenhet Naturskyddsområde på privat mark grundat år Bergöflagan, lägenhet Naturskyddsområde på privat mark grundat år Bergöflagan, lägenhet Naturskyddsområde på privat mark grundat år På Kåtölandets område är förverkligandet av skyddsområdesreserveringarna i slutskedet och med markägarna har överenskommits om gränserna för området som skall skyddas. På dessa lägenheter kan som grund för planens SLområdesreservingar användas gränserna för de naturskyddsområden som grundats på privat mark samt de områden som staden förvärvat i skyddssyfte. Inget har överenskommits om skydd av gemensamma vattenområden. En del av de grundade naturskyddsområdena har i planen anvisats till M-områden, å andra sidan sträcker sig SL-området t.ex. öster om Bergöflagan till östra sidan av vägen, vilket man emellertid inte eftersträvar att skydda, även om det ingår i strandskyddsprogrammets riktgivande avgränsning. Som bilaga till utlåtandet kartor av vilka framgår de grundade naturskyddsområdena, områden som staten förvärvat i skyddssyfte, Natura-området samt gränserna för myr- och strandskyddsprogrammen. Dessutom anmärker miljöcentralen, att gränsdragningen på plankartan vad gäller Natura 2000 områden samt naturskyddsprogrammen inte till alla delar motsvarar miljöförvaltningens numeriska kartmaterial. Ovan nämnda korrigeringar (byggnadsplatser som skall ersättas, gränserna för Kåtölandets SL/M-beteckningar samt skyddsprogrammens gränsdragningar) skall göras innan planförslaget läggs fram till påseende. Resultatgruppens chef Överinspektör Överinspektör Matti Kyröläinen Carina Järvinen BILAGOR Två kartor över Kåtölandet, av vilka framgår skyddsprogramområden, Natura-områden, naturskyddsområden på privat mark samt områden som staten förvärvat i skyddssyfte.

6

7