Konferensrapport från konferensen, 5th European Conference on Information Literacy (ECIL), september i Saint-Malo, Frankrike
|
|
- Karl-Erik Nyström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konferensrapport från konferensen, 5th European Conference on Information Literacy (ECIL), september i Saint-Malo, Frankrike Konferensen Jag vill först tacka Biblioteksföreningen för att jag fick möjlighet att delta på konferensen. Den första konferensen startade 2013 som ett mindre projekt men har sedan växt i omfång och firade i år 5-årsjubileum. Konferensen får bidrag från UNESCO och IFLA och värden för årets konferens var den franska Information Literacy organisationen. Deltagarna är till största del bibliotekarier, forskare, informationsspecialister med intresse för Information Literacy (IL). Det är en stor mötesplats med engagerade deltagare som deltar år efter år. En av initiativtagarna, Serap Kurbanoglu, uttryckte det som att ECIL är som en stor familj. Det var ca 330 deltagare från 57 olika länder och 253 presentationer under de fyra dagarna. Eftersom de flesta deltagare var aktiva på ett eller annat vis bidrog det till en mycket positiv konferens med engagerade deltagare. I år var temat Workplace Information Literacy, ett brett begrepp som kan omfatta många aspekter av informationskompetens, Data Literacy, Critical literacy eller informationskompetens för olika grupper. Tyvärr var det kanske inte lika mycket kring kompetensutveckling av personal på bibliotek. Det var fyra olika spår som varierade under konferensen, IL och Best practices, IL och etiska frågor, paneler om forskning och undervisning, workshops, special sessions. Några av spåren var frågor som diskuterats vid tidigare konferensen och nu utvecklats till internationella projekt, t.ex. Data Literacy och Copyright Literacy. Workplace Information Literacy Det var fram för allt keynote speakers som diskuterade begreppet workplace information literacy och hur det påverkar samhället i stort. Först ut var Bonnie Cheuk, Global Head of Digital, Knowledge & Collaboration at Euroclear, med Who care about information literacy in the workplace? Bonnie Cheuk arbetar med olika tjänster för finansindustrin, framför allt när det gäller användning av digital teknik. Bonnie resonerade kring begreppet IL ur ett företagsekonomiskt perspektiv om varför det oftast inte är intressant för företagsledare. Man erbjuder inte sina anställda kurser för att utveckla IL, trots att det är kunskapsföretag. Det finns inte beskrivet i anställningsannonser eller i arbetsbeskrivningar. Anledningen är inte att det inte behövs men begreppet är okänt och diskuteras inte i sitt rätta sammanhang. Behoven kan vara olika inom olika faser i arbetet och naturligtvis inom olika företagskulturer. Inom mer öppna företagsformer med större nätverk har man ett större intresse för IL än inom mer hierarkiskt uppbyggda företagskulturer.
2 Bonnie förklarade hur man kan prata om IL i en förklädnad och att det kan bli intressant när man förstår hur det kan påverka möjligheterna att uppnå ställda företagsmål. Det finns med andra ord ett intresse och möjligheter hos både företag och informationsspecialister att arbeta aktivt med frågan men man behöver bygga broar och få till en dialog där man förändrar sitt sätt att förklara IL så att man förstår betydelsen i olika typer av företag. Bibliotekens uppgift är att bygga informationssystem, att förbereda studenter för arbetslivet, att hjälpa arbetstagare att använda information på effektiva sätt. Biblioteken kan hjälpa företag att inhämta och använda information för att skapa framgångsrika företagsstrategier. Då behöver vi komma ur vår bekvämlighetszon och förstå att vi inte kan använda samma resonemang som inom bibliotekssektorn, vi behöver betona vikten av IL och visa på konkreta åtgärder. Vi behöver också mer forskning kring IL och hur vi lär ut kunskaper som kommer till nytta i det livslånga lärandet. Fundera på hur vi uttrycker oss. Det diskuterades om vi överhuvudtaget skall använda begreppet Information Literacy, är det bättre att använda begrepp som Knowledge management eller Critical Information Literacy? Nästa keynote speaker var Stéphane Goldstein som är verksamhetsdirektör på Informall som arbetar med IL på olika arbetsplatser och i olika sammanhang. Goldstein pratade om hur företagsorganisationer förändrats och hur relationen arbetare arbetsplats förändrats genom den digitala utvecklingen. Företagen har platta organisationer, är automatiserade, outsourcar tjänster, har ett fragmenterat arbetssätt och en större entreprenörsanda. Detta kräver nya förmågor hos personalen, en ökad medvetenhet och att man tar större ansvar. Personalen behöver se samband och kunna samarbeta med personal inom andra verksamhetsområden. Eftersom företagen är mindre hierarkiska finns större möjlighet till nya karriärvägar och samarbetsmöjligheter. Resultatet kan bli en större osäkerhet när man lämnar de fasta anställningarna. Goldstein varnade också för andra följder av den nya gig-ekonomin. Att många kan komma att exkluderas i arbets- och samhällslivet. Det finns kategorier av personal som utför tjänster utanför själva kärnverksamheten, säkerhetspersonal, lokalvårdare m.fl. Frågan om att stänga ute grupper togs upp ytterligare när en person i publiken uttryckte att Information literacy är intressant för en mindre grupp, för den stora massan är läskunnighet den mest primära frågan. Goldstein menar att IL har betydelse för anställda som behöver navigera mellan komplexa karriärvägar i ett snabbt föränderligt arbetsliv där det livslånga lärandet är en viktig del. IL kan hjälpa de som riskerar att ställas utanför och påverka ekonomi och företagsrelationer positivt.
3 Information Literacy Många av presentationerna och flera paneldiskussioner ägnades åt Information literacy som ett övergripande koncept. Informationskompetens är något som påverkar oss alla, både i arbetslivet och privat. Tillgång till information kräver kompetens för att kunna använda den. Det finns ett ökat behov av expertis på området och en viktig fråga är hur vi förmedlar begreppet informationskompetens. I stort sett alla presentatörer utgick från ACRLs (Association of College and Research Libraries) definition Framework for Information Literacy for Higer Education definierad Information literacy is the set of integrated abilities encompassing the reflective discovery of information, the understanding of how information is produced and valued, and the use of information in creating new knowledge and participating ethically in communities of learning. Louise Limberg och Ola Pilerot m.fl. deltog i en panel om Information Literacy med titeln, Information Literacy, Research and Education: an International Comparative Perspective. Man diskuterade bland annat själva begreppet. Informationskompetens är ett övergripande begrepp som är mångfacetterat och kan inte beskrivas i olika listor eller tabeller. Ordet Literacy är ett välkänt begrepp för biblioteken men det är viktigt hur vi använder det i olika sammanhang. Louise Limberg menade att det i Sverige har betytt mycket att man använt begreppet Digital kompetens eller MIK. Det behövs forskning kring vilka specifika förmågor som människor behöver i vårt komplexa och digitala samhälle. De olika kompetenserna har betydelse eftersom vi måste vidga vår horisont och engagera oss i samhällsdebatten. Ola Pilerot presenterade en studie där han jämfört studenters informationskompetens inom två olika discipliner. Informationsbehov, intressen och ambitioner ser olika ut och olika personer utvecklar olika typer av kompetenser. För generell undervisning kan hindra vissa studenter att tillgodogöra sig undervisningen. Copyright Literacy De flesta presentationer på ECIL som rörde upphovsrätt var knutna till den studie som initierades 2012, gemensamt av Kroatien, Bulgarien, Frankrike och Turkiet. Studien presenterades 2014 på ECIL och har sedan dess blivit ett stående inslag. Syftet med studien var att inventera bibliotekariers kunskap om upphovsrätt, behov och hur man kan tillgodose behoven. Resultaten var för många länder ganska så nedslående och man har nu initierat en ny studie där studenter på bibliotekarieutbildningar är målgruppen. Ett 15-tal länder har nu gjort eller är på gång att göra den första studien. Jane Secker från UK, som är forskare på Information Literacy området och som har arbetat praktiskt med undervisning i upphovsrätt, har bidragit till att studien marknadsförts internationellt.
4 Upphovsrätts-spåret inleddes med en presentation av Jane Secker, Copyright literacy and the role of librarians as educators and advocates: an international symposium. Copyright literacy handlar om att bygga självförtroende och förändra attityder men självklart också att förbättra kunskapsnivåerna på biblioteken och hos våra användare. Varför nu? Det är inte bara för att upphovsrättsfrågorna uppmärksammats i samhället och den digitala tekniken utan det är också de stora förändringarna i informationssamhället, undervisning och forskning som gör det nödvändigt för oss att hantera frågorna både strategiskt och praktiskt. Jane Secker och Chris Morrison har efter den kvantitativa studien kring Copyright literacy gjort ytterligare en studie med bibliotekarier kring deras inställning till upphovsrätt, Developing Creative and Collaborative Approaches for Copyright Literacy. Man har frågat bibliotekarier hur de upplever och hur de hanterar upphovsrättsfrågor. Respondenterna har delats in i olika kategorier. Kategorier med bibliotekarier som undviker eller delegerar till kategorier där man accepterar frågorna som viktiga i biblioteksverksamheten. I den sista kategorin har man gått ett steg längre, man ser sin roll som en möjlighet. En av respondenterna svarade att hen skulle vilja vara mer aggressive för att exempelvis kunna bidra till att göra samlingarna mer tillgängliga. Viktigt att inte stanna upp med de här studierna, de måste appliceras på verkligheten! Sedan följde en paneldiskussion med representanter från några av de länder som utfört studien. De flesta paneldeltagarna var forskare på bibliotekshögskolor som berättade om studien, vilka resultat man fått och framför allt hur man skall gå vidare. De frågor som behöver diskuteras är:
5 I Bulgarien har man en tydlig plan för bibliotekarieutbildningen och har sedan studien gjort flera förändringar för att integrera undervisningen i upphovsrätt. Man tar upp alla aspekter av upphovsrätten, historiskt, påverkan på samhället, vilka praktiska frågor man har på biblioteken, hur det ser ut internationellt mm. I England var resultaten från studien avsevärt bättre än i de flesta andra länder vilket torde bero på att man på inom undervisning och forskning är involverad i användning av kurslitteratur och forskningslitteratur och har bra kontakt med olika upphovsrättsorganisationer. I några av de presentationerna som följde senare på eftermiddagen framfördes att undervisning i upphovsrätt, både till bibliotekarier, studenter och forskare behöver komma in så tidigt som möjligt i utbildningen för att göra dem medvetna om upphovsrättsfrågorna. Undervisning i upphovsrätt behöver komma in på olika nivåer och vara valbar. Det är också viktigt att undervisning och information anpassas efter målgruppen, upphovsrätt behöver förklaras så att det blir begripligt för användarna. Man tog även upp lagstiftningen och svårigheterna med att biblioteken förväntas vara neutrala men samtidigt verka för bra och säker tillgång till information för våra användare. Jag blev inbjuden att delta i panelen för att ge exempel på hur man praktiskt kan jobba med upphovsrätt. Vilka utmaningar, möjligheter eller svårigheter jag ser i att inkludera upphovsrätt i undervisningen och på vilket sätt Copyright Literacy-begreppet kan hjälpa oss att komma framåt. På IFLAs dag om upphovsrätt presenterades många konkreta upplägg men inte lika mycket teorierna bakom eller varför biblioteken skall ägna oss åt upphovsrättsfrågor. Eftersom huvuddelen av konferensdeltagarna på ECIL var bibliotekarier eller forskare som var intresserade av kopplingen teori och praktik så var responsen mycket bättre, fler kommentarer och många som blev intresserade av studien. Data literacy Research Data Management (RDM) Ett annat intressant tema var Data Literacy. Förra årets ECIL program innehöll programpunkter kring datahantering som väckte ett stort intresse och ett forskningsteam med medlemmar från fyra länder initierade ytterligare en multinationell studie. Ett 20-tal länder har gjort studien hitintills och alla dessa presenterade sina resultat på årets ECIL. Data literacy kommer även i framtiden att vara ett viktigt spår på ECIL konferenserna. Det finns en ökad medvetenhet om betydelsen av forskningsdata. Forskarna gör sitt bästa för att visa fram sina forskningsresultat, beskriva och lagra forskningsdata på ett bra sätt. Fler och fler universitet och forskningsorganisationer instiftar policies för hantering och lagring av forskningsdata. Biblioteken har traditionellt varit intresserade av indexering, lagring och tillgängliggörande av forskningsmaterial men vi behöver också engagera oss mer i själva forskningsprocessen och hålla oss uppdaterade kring förändringar och kunna erbjuda de nya tjänster som forskarna är i behov av. Det är också viktigt att vi breddar undervisningen i informationssökning och inkluderar såväl etiska frågor som hantering av forskningsdata. Enkäten består av 26 frågor och för insamlingen av svar har man använt LimeSurvey. Frågeformuläret består av en del med demografiska uppgifter och sedan en mer omfattande del med frågor kring datahanteringen: Vilken typ av data/filer man använder Hur man tar fram data och hur man använder den Hur man lagrar data Hur man samarbetar och delar med andra forskare Frågor kring datahanteringsplaner och hur man hanterar sina data set Frågor kring medvetenhet och inställning till Open Access Frågor kring behov av utbildning
6 Resultaten av studierna var ganska samstämmiga. De flesta skapar egen data som de sparar på egna datorer. Man delar data men bara med en begränsad forskargrupp. Anledningen till att man är tveksam till att erbjuda fri tillgång eller dela utanför forskarnätverket är till viss del för att man är osäker på vilka etiska eller lagliga regler som kan påverka vad man dela. Man är också rätt att tappa bort data eller att den skall bli använd på fel sätt. Detta kan se olika ut inom olika discipliner. Inom humaniora är man mindre benägen att dela data. De allra flesta såg ett behov av att få mer kunskaper om RDM. Syftet med studierna är att hitta strategier för framtiden och finna goda exempel även om förutsättningarna är olika. I Finland har det tagits flera initiativ för att förbättra det nationella stödet till universiteten och många forskningsfinansiärer kräver OA. Trots det så är många forskare osäkra kring de frågor som rör öppen forskning och datahantering. Därför tror man att den här studien och marknadsföringen av resultaten kommer att bidra positivt till open science-rörelsen i Finland. Från universitetens sida behöver man skapa bättre infrastruktur, eventuellt policies och se över utbildningsbehoven. Många pratade om att det här är ett stort område och vi behöver data librarians. Det är tydligt att det kan innebära nya möjligheter för biblioteken, vi kan utvidga vårt verksamhetsområde. V kan tillsammans med andra universitetsenheter stödja forskarna på ett bättre vis genom att bistå med en plattform där man kan arkivera data, vi kan beskriva, dokumentera och arkivera data. Dessutom kan vi bidra till att stärka forskarnas informationskompetens. ECIL-konferensen var stimulerande på flera sätt och möjligheten att delta med en presentation eller som jag att få delta i en paneldiskussion ger otroligt mycket tillbaks. Tack ECIL och tack Svensk biblioteksförening! Inga-Lill Nilsson Karlstads universitetsbibliotek European Conference on Information Literacy 2017, Book of abstracts
Konferens: Towards Open Science: LIBERs 44:e konferens i London 2015
Konferens: Towards Open Science: LIBERs 44:e konferens i London 2015 Inga-Lill Nilsson Den 24-26 juni höll LIBER sin 44:e konferens på University of London. LIBER är ett av de viktigaste nätverken för
Umeå universitetsbibliotek. Sid 1 (6) Verksamhetsplan
Sid 1 (6) 2016-2018 Umeå universitetsbibliotek Sid 2 (6) INLEDNING Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige. Universitetsbiblioteket är en akademisk stödfunktion
Workshop Mötesplats Open Access 26 april Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet?
Workshop Mötesplats Open Access 26 april 2017 - Vad betyder Open access för vår organisation och hur integrerar vi det i organisationen som helhet? Workshop 1, kl. 15.30-16.15, antal deltagare ca 25. Workshopen
IFLA:s uttalande om utbildning och kompetens i upphovsrätt
IFLA:s uttalande om utbildning och kompetens i upphovsrätt 2019 IFLA:s uttalande om utbildning och kompetens i upphovsrätt Detta policyuttalande, som riktar sig till regeringar (inklusive mellanstatliga
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin
Svensk nationell datatjänst en infrastruktur för forskningsdata inom samhällsvetenskap, humaniora och medicin Elisabeth Strandhagen, forskningssamordnare för ämnesområde medicin och hälsa elisabeth.strandhagen@gu.se
IFLA World Library and Information Congress Kuala Lumpur augusti 2018
IFLA World Library and Information Congress Kuala Lumpur 24-30 augusti 2018 Invigningen av konferensen är starten av fulltecknade dagar. I år deltog 3500 personer från 112 länder. Det finns så otroligt
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek
Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek Inledning Harvestadsskolan är del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Denna satsning presenteras på följande vis på kommunens
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken
Verksamhetsutveckling med pedagogiska förtecken En nulägesbeskrivning kopplad till forskning om högre utbildning annika.bergviken-rensfeldt@ped.gu.se Twitter: @rensfeldt #hkg2013 Mina frågor Hur ska man
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek
Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek Louise Limberg Svensk Biblioteksförenings forskardag 7 november 2013 Inledning Informationskompetens som forskningobjekt Förändrade pedagogiska
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Kompetensförsörjningsplan UB/LRC
Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014-2016. Prolongerad t.o.m. 2018. Innehåll Kompetensförsörjningsplan UB/LRC... 1 Prolongering av Kompetensförsörjningsplan UB/LRC 2014 2016 t.o.m. 2018... 2 Bakgrund...
ÅBO AKADEMIS BIBLIOTEK
ÅBO AKADEMIS BIBLIOTEK Att stödja studenternas skrivande Bibliotekets perspektiv Maria Lassén-Seger & Eva Costiander-Huldén 16.11.2017 1 Informationskompetens... Ett trubbigt begrepp som diskuteras och
VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA
VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur NPR Open Access 1/6 2017 Bakgrund
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Förutom alla värdefulla föredrag tog jag del av några av postrarna.
Georgia International Conference on Information Literacy, Coastal Georgia Center, Savannah, GA October 10-11, 2014 samt studiebesök vid några amerikanska universitetsbibliotek Ett resestipendium från Svensk
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!
Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Strategisk plan MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET
Strategisk plan 2017 2021 MUSIKHÖGSKOLAN I MALMÖ LUNDS UNIVERSITET Innehåll Inledning... 3 Uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Vision... 4 Kvalitet i utbildning och forskning... 6 Utbildning och forskning i relation
Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet
Wikipedia och källkritik i gymnasieskolan EXAKT-projektet Olof Sundin, Lunds universitet & Göteborgs universitet, olof.sundin@gu.se Helena Francke, Högskolan i Borås, helena.francke@hb.se The Linnaeus
Common Core vid Högskolan i Halmstad om att skapa en relation till sin egen framtid. Jeanette Sjöberg Jenny Ståhl Högskolan i Halmstad
Common Core vid Högskolan i Halmstad om att skapa en relation till sin egen framtid Jeanette Sjöberg Jenny Ståhl Högskolan i Halmstad Framtiden? Hur ser framtidens jobb ut? Vad behöver dagens studenter?
Ekerö kommuns biblioteksplan Ditt Bibliotek
Ekerö kommuns biblioteksplan 2019-2023 Ditt Bibliotek Inledning Kommuner är enligt bibliotekslagen skyldiga att upprätta biblioteksplaner, som formulerar den lokala bibliotekspolitiken. Biblioteksplanen
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata
Vetenskapsrådets syn på Forskningsdata 25 Oktober 2012, Open Access Week, Stockholm Anna Wetterbom, PhD Forskningssekreterare, e-vetenskap Enheten för Infrastruktur Anna.wetterbom@vr.se Vanliga frågor
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010
GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i
Digitalisering. enligt Kungliga biblioteket
Digitalisering enligt Kungliga biblioteket Kungliga biblioteket var en av de institutioner och myndigheter som i december 2009 fick i uppdrag av regeringen att ge ett underlag till en nationell strategi
UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/372 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Education with
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning
En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande
Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation. våren Uppsala universitet
Förändringsprocesser: ledarskap, organisation & kommunikation våren 2018 @CEMUS, Uppsala universitet Välkommen till kursen Förändringsprocesser ledarskap, kommunikation och organisation, som ges inom ramen
Målbild Konstnärliga fakulteten Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09
Fastställd av Konstnärliga fakultetsnämnden Diarienummer: B6 5782/09 Sida: 2 (7) Om målbilden en för består av fem övergripande målformuleringar. Varje övergripande målformulering har ett antal underpunkter
THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Fokus Yrkesutbildning VO
Fokus Yrkesutbildning VO Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning Språk och kommunikation Olga Orrit Mer information finns på: www.vo-college.se/esf
MOA Workshop: Att utveckla publiceringsstöd. Greta Quesada Richardsson, Ika Jorum, Karolina Karjalainen
MOA 2017 Workshop: Att utveckla publiceringsstöd Greta Quesada Richardsson, Ika Jorum, Karolina Karjalainen inga gränser för när biblioteket kan träda in i publiceringsprocessen, det svåra är att skapa
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!
Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner
Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt
Studieplan för informationskompetens de finländska universitetsbibliotekens gemensamma projekt 2004 2006 Den livslånge studenten att följa kunskapsutvecklingen i en flexibel lärandemiljö, den 6 oktober
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun
Framgångsrikt kvalitetsarbete i förskolan - Habo kommun Karin Renblad, Docent i pedagogik Kvalitetssamordnare Habo kommun Skolriksdagen 27-28 april 2015 Uppdraget Förskolan ska vara: rolig, trygg och lärorik
Forskningsdata vid Stockholms universitet ursäkta röran, vi bygger om våra tjänster
Forskningsdata vid Stockholms universitet ursäkta röran, vi bygger om våra tjänster Sabina Anderberg Projektledare för forskningsdataprojektet Verksamhetsutvecklare, Stockholms universitetsbibliotek UiT,
UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET
UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter
Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling
2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning
Stipendierapport för Lo Claesson och Anette Mjöberg.
Stipendierapport för Lo Claesson och Anette Mjöberg. Lo och Anette: Tack för stipendiet till WLIC 2019 i Aten! Årets IFLA konferens var intensivt för oss båda. Dagen innan konferensen startade hade vi
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik
Policy för IKT och digital kompetens i undervisningen på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik 1 Antagen av prefekt och institutionsstyrelse 2012-03-26. Författad av Viktor Aldrin. Grafisk form:
Mer skärmtid för lärarna
Pedagogiskt ambassadörsprojekt Mer skärmtid för lärarna Hugues Engel Romanska och klassiska institutionen hugues.engel@su.se Abstract Syfte. Det pedagogiska ambassadörsprojektet Mer skärmtid för Romklass
Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant
Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google
Vision och strategi Universitetsbiblioteket
Vision och strategi 2015-2020 Universitetsbiblioteket VISION OCH STRATEGI 2015-2020 - UNIVERSITETSBIBLIOTEKET Inledning Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet med rötterna i Småland och med
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september
Open access.se underlag för styrgrupp den 16 september Jan Hagerlid, Kungliga biblioteket, samordnare för OpenAccess.se Sidnummer 1 Mål och prioriteringar På kort sikt: Vad ska stå på webbplatsen nu? Ta
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens
Entreprenöriellt lärande vid Mälardalens högskola och UKK Resultat från två studier Eva Insulander, Anna Ehrlin, och Anette Sandberg Perspektiv på entreprenöriellt lärande i yngre åldrar (studie 1) Ehrlin,
Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening
Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening Internationellt arbete inom Svensk biblioteksförening De internationella frågorna är viktiga för Svensk biblioteksförening. Inriktningen på det internationella
Rapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
HISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Industriell plattform för leverantörer
Industriell plattform för leverantörer Handlingsplan 2013-2015 Beslutad 2013-06-04 Bilagor: 1. Aktivitetsplan inkl. tidsplan och ansvarsfördelning 2. Budget 3. Riskanalys Bakgrund Handlingsplanen tar sin
Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv
Karriärpaketet Vägar vidare till kunskap om studier och arbetsliv Om karriärpaketet Till dig som vägleder/coachar elever på väg ut i studier eller arbetsliv! Karriärpaketet har utvecklats vid Loughbourough
Biblioteksplan Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2016-05-02 KS/2016:10 Biblioteksplan Lidingö stad 2016-2019 2 (8) Innehållsförteckning Biblioteksverksamhet för alla... 3 Bibliotekslagen (SFS 2013:801)...3 Bibliotek ska samverka...4 Lidingö
Verksamhets- program 2017
Verksamhetsprogram 2017 Sveriges Arkitekter Studenternas Verksamhetsprogram 2017-2019 Vad är Sveriges Arkitekter Studenterna och varför finns vi? Sveriges Arkitekter Studenterna är studenternas kontaktnät
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Bakgrund och inledning Högskolan Dalarnas styrelse fastställde i december 2014 en vision för Högskolan. Visionen är inte tidsatt
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1)
Kursrapport Bibliotek och användare 1, 7,5 hp, VT 2015, BIB14 (31BIA1) Kursens innehåll och genomförande Kursen anknyter till forskningsfältet Information Needs, Seeking and Use (INSU) och fokuserar därmed
Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Centrala områden inom datahantering I den här presentationen ska jag ta upp tre huvudsakliga områden inom datahantering och några centrala delar av dessa.
Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge
Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Datahantering I den här presentationen ska jag ge en kort inledning till vad datahantering är och vad det är bra för utifrån perspektivet att man i en DAU
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner
Pass 2: Datahantering och datahanteringsplaner Datahanteringsplaner Ämnet för den här presentationen är datahanteringsplaner, ett praktiskt verktyg för att få kontroll över sin datahantering och se till
18th February 2016, Gothenburg. Handlingsplan för Skapande skola
18th February 2016, Gothenburg Handlingsplan för Skapande skola Bakgrund The International School of the Gothenburg Region (ISGR) är en International Baccalaureate (IB)-skola för årskurserna 0-12. Skolan
Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng
Internationell säljare/marknadsförare, 80 poäng Kursplan Projektmetodik (2 KY-poäng) ha kunskap om vad ett projekt är och känna till varför och när projekt är en lämplig arbetsform vara medveten om vilka
Vad skulle chefen säga...
Vad skulle chefen säga... Vi ser det så här; när du tillåts vara dig själv blir det roligare att jobba. Och nöjda medarbetare gör för det mesta ett bättre jobb. Arbetet och arbetsplatsen blir attraktivare
Handlingsplan för Harvestadsskolornas fokusbibliotek
Handlingsplan för Harvestadsskolornas fokusbibliotek Inledning Harvestadsskolorna (Harvestadsskolan och Bogestadsskolan) är del av Linköpings kommuns satsning på grundskolans skolbibliotek. Denna satsning
@RECODE_Project. Peter Linde
@RECODE_Project Peter Linde 150415 Project overview Duration: 24 months (Feb 2013 2015) Total Budget: 1,147,484.70 EC contribution: 949,488.50 Team: 8 partners, from 5 countries Co-ordinator: Trilateral
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna
Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version Carolines presentation vi konferensen Entreprenöriellt lärande 21-22 oktober 2015 Eskilstuna Vi valde att göra en visuell
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Skolans namn: Röda stugan Skolans verksamhetsform:
Informationskompetens i utbildningen
Projektplan UB/LRC & NMT Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-10-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets
Technology Management Lunds Universitet
Technology Management Lunds Universitet Arbetslivsundersökning 2013 1 TM arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning år 2013. Årets undersökning är den andra i raden som kartlägger
Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017
HANDLINGSPLAN 2017-03-09 Styrelsen för Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek Handlingsplan för Samhällsvetenskapliga fakultetens biblioteks- och informationsförsörjning 2017 Fastställd av styrelsen
Copyright, Copyleft, Copytheft
Copyright, Copyleft, Copytheft Detta är en interaktiv PDF - klicka på bilder/filmer/ hemsidor etc så öppnas de på er dator De olika avtalen etc. ligger i samband frågorna I slutet av dokumentet finns ytterligare
Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition
1 Nordplus-kurs, läsåret 2006-07: Food and learning in a changing society - food is not only nutrition Mat och lärande i ett föränderligt samhälle - mat är mera än näring Bakgrund De nordiska länderna,
Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik
Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet
1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
om framtidens bibliotekarier och deras arbetsmarknad
Kompetensturnén om framtidens bibliotekarier och deras arbetsmarknad 1 Kompetensturnén Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering ange källan. November 2018 2 Kompetensturnén Innehållsförteckning
Fyrklöververktyget Rapport
Fyrklöververktyget Rapport Innovationskontoret Fyrklövern K3: Delprojekt 2 Fyrklöververktyget 2015 Författare: David Calås 2 Inledning Fyrklöververktyget är ett verktyg som utvecklats för att skatta ett
Informationskompetens i utbildningen
Projektplan UB/LRC & HUV Informationskompetens i utbildningen Beställare: Biblioteksrådet Ansvarig: Utbildningsgruppen vid UB/LRC Tidsperiod: 2014-2016 2014-02-20 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Projektets
HS Pedagogiskt seminarium, 22 januari Jacob Andersson Jessica Lindholm Bibliotek och IT
HS Pedagogiskt seminarium, Jacob Andersson Jessica Lindholm Bibliotek och IT Innehåll 1. Vad är en OER? 2. Var hittar man en OER? Var kan man samla sina egna? 3. Projektrapport: Digitala lärresurser i
Strategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek
llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om
Entreprenörskap i Gymnasieskolan
Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007
Rapport från IFLA, Aten Mazen Mohamad Örebro bibliotek
Rapport från IFLA, Aten Mazen Mohamad Örebro bibliotek Den här kongressen var det första tillfället för mig och mycket var okänt, men efterhand fick jag kunskap om alla sessioner och möten tack vare en
Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata - datahanteringsplaner
Öppen tillgång till forskningsdata Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata - datahanteringsplaner 2019-06-03 Sanja Halling SND-nätverksträff, Högskolan i Gävle Nationell
Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM)
Området för humaniora och teologi Utbildningsplan för Masterprogram i arkivvetenskap, biblioteks- och informationsvetenskap respektive museologi (ABM) 1. Identifikation Programmets namn Masterprogram i