MILJÖTILLSTÅNDSVERK Nr 47/2009/3 LSY-2007-Y-107

Transkript

1 VÄSTRA FINLANDS MILJÖTILLSTÅNDSVERK Helsingfors TILLSTÅNDSBESLUT Nr 47/2009/3 Dnr LSY-2007-Y-107 Givet efter anslag ÄRENDE Byggande av Lövö bro över sundet mellan Söljeholmen och Lövö samt ett provisoriskt färjfäste med tillhörande bank vid stranden av Lövö i Kimitoöns kommun samt inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft TILLSTÅNDSSÖKANDE Vägförvaltningen ANSÖKAN Vägförvaltningen har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra Finlands miljötillståndsverk och som sedermera kompletterats anhållit om tillstånd att bygga Lövö bro över sundet mellan Söljeholmen och Lövö samt ett provisoriskt färjfäste med en därtill hörande bank vid stranden av Lövö i Dragsfjärds kommun. Dragsfjärds kommun har genom kommunsammanslagning blivit en del av Kimitoöns kommun. REDOGÖRELSE FÖR FÖRETAGET Allmän beskrivning av företaget Sökanden har för avsikt att ersätta färjförbindelsen i sundet mellan Söljeholmen och Lövö med en bro. Broplatsen är belägen på landsvägen 1830 Dragsfjärd Kasnäs ca 12 km från Dragsfjärds kyrkby. Lövöfärjan används året om av ca fast bosatta invånare bl.a. på Lövö, Kasnäs, Rosala, Vänö och Högsåra. Därtill finns det över fritidsbostäder i skärgården, vilka är belägna på bortre sidan av färjförbindelsen. Trafikmängderna på Lövöfärjan har år 2005 varit fordon/dygn. I stranddelgeneralplanen för västra skärgården i Kimitoöns kommun har områdena på Söljeholmen och Lövö, på vilka de nuvarande färjfästena är belägna, betecknats som småbåtshamn (LV). Planen håller för närvarande på att ändras beträffande norra delen av Lövö sålunda att väglinjen för Lövö bro skall beaktas. Strandplanen som gäller det ifrågavarande området på Lövö har ändrats år 2006 sålunda att området vid Lövö färjstrand har betecknats som trafikområde (LT). För Söljeholmen har det inte uppgjorts någon strandplan.

2 2 Havsområdet och dess användning Broplatsen är belägen i Dragsfjärds skärgård i sundet mellan öarna Söljeholmen och Lövö. Det ifrågavarande området räknas höra till mellanskärgården, i vilken andelen vattenområden är ungefär lika stor som andelen landområden. Landskapet karaktäriseras av stora skogsbevuxna öar med ställvis branta klippor och mellan de större öarna finns flere mindre öar och klippor. Det finns inga odlingsområden i närheten av broplatsen. Vattennivåerna i det ifrågavarande havsområdet är följande: HW MHW MW MNW NW N 60 +1,24 m N 60 +0,66 m N 60-0,08 m N 60-0,57 m N 60-0,86 m Vattnets strömningshastighet och -riktning varierar enligt variationerna i vattenståndet. Strömningen vid broplatsen är tidvis tämligen kraftig. Sundets bredd vid broplatsen är i väglinjens riktning ca 370 m vid medelvattenstånd, ca 380 m vid högvattenstånd och ca 360 m vid lågvattenstånd. Kungsådrans bredd vid broplatsen är ca 120 m. Vattendjupet i mitten av sundet är som mest ca 14 m. Istäcket vid broplatsen förblir förhållandevis tunt på grund av vattenströmningarna. Under normala vintrar hålls sundet nästan öppet på båda sidorna av färjfarleden. Broplatsen korsas av 3,2 meters farleden Högsåra Biskopsö, som går norr och väster om Lövö genom det smala sundet mellan Kaxjäla och Brändö mot sydväst. Farledens bredd på broplatsen är 24 m. Farleden förenas väster om Kaxjäla med 7,5 meters farleden för handelsfartyg Erstan Järngrynnan och öster om Biskopsö med 6,1 meters farleden Idskär Dalsbruk. Farleden som korsar broplatsen används huvudsakligen av fritidsbåtar. Rutten utgör en genväg till den inre skärgården och till Dalsbruk. Vid den båttrafikräkning, som utfördes vid Lövöfärjan varje dag kl. 6 23, passerades platsen av sammanlagt 962 båtar och fartyg. I området idkas eventuellt fritidsfiske. Flottning utförs inte. Den planerade bron och övriga konstruktioner Bron byggs snett på den nuvarande färjfarledens plats. Den planerade bron är till sin typ en kontinuerlig sammanfogad stålbalkbro med stålbetonglock och 5 öppningar. Brons totala längd är ca 470 m och dess nyttobredd är 8 m. Brospannens mått är m. Brons tillåtna underfartshöjd är 18 m vid mittöppningen på en bredd om 45 m och dess fria höjd är på nämnda bredd 19 m mätt från MW Bron förses med ett 1,3 m högt räcke och med skyltar, som anger brons underfartshöjd.

3 3 Bron byggs på två landfästen (T1 och T6) och fyra mellanstöd (T2 T5). Havsbottnen är lägst vid den mellersta delen av bron vid mellanstöden T3 T4 (nivån ca m) och högst vid landfästena T1 och T6 (nivån m). Landfäste T1 grundas på den fyllning som gjorts på berget eller moränen. Mellanstöden T3 T4 grundas med grundplattor som placeras under vattenytan och pålas på berget eller den bärande grunden. Vid mellanstödet T2 avlägsnas ett ca 2,5 m tjockt lerlager och bergytan utjämnas. Mellanstödet T5 samt landfästet T6 grundas på det schaktade berget. Vid mellanstödet T5 avlägsnas ett ca 1 m tjockt siltlager och bergytan utjämnas. Jordmassorna som avlägsnas placeras på avstjälpningsplatsen i Dragsfjärd och bergsmassorna används för vägbankar på land. Ca 60 m norr om den nuvarande färjkajen på Lövö byggs ett provisoriskt färjfäste som används av färjan under den tid som bron byggs. Färjfästets bank blir ca 30 m lång och dess höjd blir ca 1,5 m ovanom vattenytan. Banken byggs av sprängsten. Före byggandet av banken avlägsnas det på platsen befintliga 0,1 2,5 m tjocka lerlagret. När Lövö bron är färdig avlägsnas färjfästet och banken till samma nivå som fårans naturliga botten. De nuvarande färjfästena av betong bevaras för försvarsmaktens behov. De för bron behövliga markområdena hör på Söljeholmens sida till den i Rövik by belägna fastigheten Sälgholmsudden RNr 1:45 och på Lövö till den i Kaxjäla by belägna fastigheten Södergård RNr 5:23. De för bron behövliga vattenområdena hör till det i Rövik by belägna samfällda vattenområdet RNr 876:1 samt de i Kaxjäla by belägna fastigheterna Södergård RNr 5:23 och Santala RNr 5:32. De för färjfästet och banken behövliga markområdena hör till fastigheten Södergård RNr 5:23 och vattenområdena hör till fastigheterna Södergård RNr 5:23 och Santala RNr 5:32. Sökanden har för avsikt att erhålla de för företaget behövliga rättigheterna till mark- och vattenområdena med stöd av landsvägslagen. Trafiken Brons verkningar Vägtrafiken sköts under byggnadstiden med färjan. I byggställningarna lämnas en minst 10 m bred och 15 m hög öppning för sjötrafiken. Färj- och båttrafiken måste eventuellt tillfälligt avbrytas under byggnadstiden. Bron har ingen nämnvärd inverkan på vattenkvaliteten och vattenväxlingen. Bron inverkar inte på vattenståndet. Byggandet av brons mellanstöd orsakar tillfällig uppgrumling av vattnet. Den höga bron kommer att inverka kraftigt på landskapet i synnerhet på Lövösidan. Bron kommer att dominera landskapet i sundet mellan Lövö och Söljeholmen. Bron syns i fjärrlandskapet österifrån, men täcks bakom de höga terrängformerna i väster. Bron hindrar höga båtars (höjd > 18 m) genomfart i sundet. Bron torde inte inverka negativt på fiskbeståndet eller övriga vattenorganismer och inte heller på fisket.

4 Nytta och skador som orsakas av företaget HANDLÄGGNING AV ÄRENDET 4 Färjförbindelserna orsakar väghållaren betydande driftskostnader och ofta är det lönsamt att ersätta en färja som trafikerar en kort färjförbindelse och som kommit till slutet av sin livslängd med en fast förbindelse. Lövöfärjan har dock anskaffats år 1985 och kommer till slutet av sin livslängd först år Avsikten är att utnyttja färjan någon annanstans. Genom ibruktagandet av bron avlägsnas det dröjsmål, som färjan har orsakat vägtrafiken. Kostnadsinbesparingarna som Lövö bro medför uppgår till 7,7 milj. euro och kostnaderna för projektet har beräknats till 7,3 milj. euro. I beräkningen har inte beaktats inbesparingarna till följd av uteblivna kostnader för en i sinom tid behövlig ny färja och utnyttjande av den nuvarande Lövöfärjan någon annanstans. Ersättningarna för de för vägen och bron behövliga mark- och vattenområdena har beräknats uppgå till 0,1 milj. euro. Ersättningen till ägaren av fastigheten Södergård RNr 5:23 för de för det provisoriska färjfästet behövliga mark- och vattenområdena har beräknats uppgå till euro. Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Dragsfjärds kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har ansett att tillstånd kan beviljas. Miljöcentralen har framfört att i tillståndsbestämmelserna borde innefattas förpliktelser om att Sydvästra Finlands miljöcentral skall tillställas skriftliga meddelanden om inledande och färdigställande av arbetena. 2) Sjöfartsverket har godkänt sökandens plan inklusive brons fria underfartshöjd om 18 m och har konstaterat att Sjöfartsverket haft en representant i broplaneringsarbetsgruppen. 3) Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral har inte haft någonting att anmärka med anledning av ansökan. De av företaget eventuellt orsakade fiskeekonomiska menen, skadorna och förlusterna av förmåner bör dock utan dröjsmål ersättas sakägarna. 4) AA och BB (Kare RNr 1:59, Rövik, Dragsfjärd) har konstaterat att trafikmängderna på Kasnäsvägen kommer att öka i och med byggandet av bron. Vägens skick bör förbättras i samband med byggandet av bron. Bron borde förses med en fil för lätt trafik. Hastig-

5 5 hetsbegränsningen borde vara 60 km/h på Kasnäsvägen, eftersom bilarnas höga hastigheter orsakar stora bullerolägenheter. Vägbanken som byggts över sundet Katthålet bör förses med en strömningsöppning för att förhindra att de på bägge sidorna om sundet belägna vikarna slammar igen. Dessutom skulle det behövas gatubelysning. 5) CC (Frontäng RNr 5:21, Kaxjäla, Dragsfjärd) har konstaterat att vägen går igenom påminnarens fastighet och yrkat att det av denna orsak bör byggas anslutningsvägar på båda sidorna så att man får tillträde till fastigheten. På sträckan nära huset bör byggas ett bullerstängsel. En hastighetsbegränsning om 50 km/h skulle vara önskvärd. 6) DD (Mäntyniemi RNr 1:80, Rövik, Dragsfjärd), EE (Kesäranta RNr 1:81, Rövik, Dragsfjärd) och FF (Kultaranta RNr 1:114, Rövik, Dragsfjärd) har konstaterat att de av dem ägda fastigheterna är belägna på östra sidan av Söljeholmen. Eftersom den redan för närvarande farliga trafiken på landsväg 1833 kommer att öka efter att bron färdigställs, har påminnarna framställt att vägen förses med en hastighetsbegränsning om 60 km/h. Även säkerheten vid Söljeholmens korsning bör tillses. Vid byggandet av bron bör det tillses att de av trafiken orsakade bullerolägenheterna inte ökar då vägen flyttas uppåt. Påminnarna har också ansett att det i detta sammanhang borde byggas en strömningsöppning i vägbanken mellan Söljeholmen och Lilla Söljeholmen, vilken skulle möjliggöra vattenströmning i sundet. Förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har inte haft någonting att anmärka med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals, Sjöfartsverkets och Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentrals påminnelser. Sökanden har med anledning av AA:s och BB:s påminnelse konstaterat att den ifrågavarande delen av vägen kommer att förses med en hastighetsbegränsning om 60 km/h. Vid planeringen av bron har trafikmängden, som på sommaren beräknas uppgå till ca 500 fordon/dygn, beaktats och det har reserverats plats för den lätta trafiken i och med att brons bredd är 8 m. Vägbelysning kommer inte att förverkligas i detta skede, eftersom belysning anses behövlig först då trafikmängden uppgår till ca fordon/dygn. Sökanden har dessutom ansett att dessa frågor avgörs vid godkännandet av vägplanen och inte i samband med den ifrågavarande ansökan. Frågan som gäller en strömningsöppning i sundet Katthålet hör inte till den ifrågavarande ansökan, utan handläggs som ett separat ärende. Sökanden har med anledning av CC:s påminnelse konstaterat att en hastighetsbegränsning om 60 km/h är tillräcklig. Vägen vid den ifrågavarande fastigheten och anslutningarna till den förblir som förut och tillträdet till fastigheten begränsas inte jämfört med den nuva-

6 6 rande situationen. Bullerstängsel behövs inte, eftersom bullret i viss mån minskar i och med att bullret från färjan upphör och trafiken inte länge accelererar i uppförsbacken från färjstranden. Dessutom är vägen delvis belägen i en sådan skärning, som i viss mån skyddar mot buller. Sökanden har bifogat ett utdrag ur bullerutredningen, som ingår i planen för utveckling av Lövö färjområde. Enligt utredningen överskrider bullret 55 db endast på ett avstånd om ca 10 m från vägen på grund av den begränsade trafikmängden och de låga körhastigheterna. På strandområdena sträcker sig områdena på vilka bullret kan överstiga 45 db till ett avstånd om m från vägen beroende på terrängen. Inom detta område finns inga permanenta fritidsbostäder. Sökanden har med anledning av DD:s, EE:s och FF:s påminnelse konstaterat att vägen kommer att förses med en hastighetsbegränsning om 60 km/h. Påminnarnas fastigheter är belägna på ett avstånd om m från det område, på vilket vägen stiger högre. Eftersom vägen delvis är i ett schakt torde bullret inte öka, utan snarare minska i och med att bullret från färjan upphör. Frågan som gäller en strömningsöppning i sundet Katthålet hör inte till den ifrågavarande ansökan, utan kan endast handläggas som ett separat ärende. Utredningsförfarande Utredningsmannens utlåtande Verkningar på landskapet Miljötillståndsverket har konstaterat att bron kan orsaka landskapsolägenhet för de närmast belägna strandfastigheterna som försvårar dessas rekreationsbruk. Bron kan även orsaka annan skada eller annat men. Miljötillståndsverket har därför beslutit att i ärendet skall verkställas ett i 16 kap. 11 a vattenlagen avsett utredningsförfarande. I utredningsförfarandet skulle de av bron orsakade skadorna bedömas särskilt för varje fastighet. Därtill skulle i förfarandet granskas om förebyggandet av bullerolägenheter beaktats tillräckligt i brokonstruktionerna samt om de av bron orsakade skadorna för strandfastigheterna kan minskas genom att till exempel ändra brons placering något. Sydvästra Finlands miljöcentral har förordnat inspektör Kalevi Wallin från nämnda miljöcentral att utföra utredningsförfarandet. Utredningsmannen skulle ge sitt utlåtande senast Miljötillståndsverket har på utredningsmannens begäran beviljat förlängd tid för utförandet av utredningsförfarandet till Utredningsmannen har konstaterat att bron inte placeras i ett landskap som helt befinner sig i naturtillstånd, eftersom den framtida broplatsen idag trafikeras av en vajerfärja. Den nuvarande färjförbindelsens verkningar på landskapet är dock obetydliga jämfört med en

7 7 permanent och massiv brokonstruktion, vars lock kommer att vara beläget ungefär på nivå med trädtopparna i den nuvarande strandskogen. Enligt utredningsmannen kan landskapet indelas i när- och fjärrlandskap. Närlandskapet består av den närbelägna utsikten och omgivningen till ett avstånd om ca 200 m. Då observationsavståndet ökar blir uppfattningen av närlandskapet mer inexakt. Följande gränsvärden kan uppställas för närlandskapet: -12 m Ansiktsuttryck uppfattas och även utomhus uppstår en känsla av ett intimt rum - 24 m En människa kan identifieras m Rörelser kan urskiljas Fjärrlandskapet börjar från och med ett avstånd om 200 m. En helt riktig bild av ett föremål i fjärrlandskapet får man inte. I Vägverkets planeringsanvisningar har vägens s.k. olägenhetsavstånd i meter definierats med hjälp av formeln väghastigheten (km/h) x 2. Beträffande vindkraftverk har det framlagts olika avståndszoner, vilka även kan tillämpas på bedömningen av inverkan av avstånden till konstruktioner som förändrar landskapet. Inom störningszonen, som sträcker sig till ett avstånd om tre gånger konstruktionens höjd, blir en åskådare tvungen att flytta blicken för att se hela konstruktionen. Dominanszonen, som sträcker sig till ett avstånd om tio gånger konstruktionens höjd, har definierats genom tekniska synobservationsprov. Hindret kan även bestå av en delvis genomskinlig konstruktion, såsom en bro och dess räcken. Fastän landskapet syns mellan och genom konstruktionen, kan konstruktionen utgöra ett störande hinder. Även årstiderna och tiderna på dygnet samt konstruktionens belysning och höjdläge inverkar på hur objektet syns och hur störande det är. Sådana konstruktioner som sträcker sig till terrängens övre nivå syns i allmänhet tydligt och de uppfattas vanligen alltid som icke-tillhörande det ursprungliga landskapet. Konstruktionens störande inverkan beror också på utsiktens riktning. Om utsikten mot konstruktionen utgör fastighetens huvudsakliga utsiktsriktning blir landskapsförändringens skadliga betydelse störst. Från en strandfastighet är den huvudsakliga utsiktens riktning i allmänhet riktningen mot vattendraget, men även andra riktningar kan vara betydelsefulla. De förändringar som en bro medför i ett landskap i naturtillstånd är bestående och klart iakttagbara. Detta gäller även Lövö bro, även om det redan finns en färjlinje jämte kajer på det ifrågavarande området, eftersom en bro är en betydligt massivare konstruktion än en färjlinje. De landskapsmässiga värdena utgör en del av fastighetens värde i synnerhet då fastigheten används för rekreationsändamål och som fritidsbostad.

8 8 Lövö brons inverkan på det närbelägna landskapet är ostridig, men även i fjärrlandskapet urskiljs bron rätt långt i havsområdet. För bron har planerats en hastighetsbegränsning om 60 km/h, varvid brons olägenhetsavstånd enligt Vägverkets planeringsanvisningar skulle vara m. Enligt avståndszonerna för sikten till vindkraftverk skulle brons störningszon enligt de av miljötillståndsverket reviderade beräkningarna vara 60 m och brons dominanszon ca 200 m. Bullerolägenheter I statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) har fastställts riktvärden för bullernivån för att förebygga bullerolägenheter och säkerställa trivseln i omgivningen. Riktvärdena för bullernivån utomhus är följande: I bostadsområden, rekreationsområden i tätorter eller i deras omedelbara närhet och i områden avsedda för vårdinrättningar eller läroanstalter I områden med fritidshus, campingområden, rekreationsområden utanför tätorterna och i naturskyddsområden kl kl db db 45 db 40 db På grund av den vid broplatsen existerande färjförbindelsen hörs redan för närvarande bakgrundsbuller, som orsakas av både bil- och färjtrafiken. Bullret är till sin natur varierande i och med att bilarna stannar, motorerna stängs av och omstartas samt varvas upp och färjans motorljud blir starkare och svagare. Därtill kommer bullret som orsakas av att färjans körramper används och detta torde vara det starkaste tillfälliga ljudet i färjans närmaste omgivning. Vid lugnt väder kan ljuden bära en lång sträcka. På basis av resultaten av utredningar som gjorts om bullerolägenheter har det buller, som orsakas av vägtrafiken, en klar inverkan på fastigheternas värde. Enligt den bullerbekämpningsplan som sökanden har tillställt utredningsmannen stiger bullret, som trafiken orsakar i brons omgivning på de områden som avsetts för rekreationsbruk, inte över 45 db dagstid och inte över 40 db nattetid och inverkar således inte på fastigheternas värde, ifall 60 km/h används som hastighetsbegränsning för vägen. Vid högre hastigheter kan dock bullergränserna överskridas på de närmaste fastigheterna. Verkningarna på det vattenrelaterade rekreationsbruket Utredningsmannen har konstaterat att då fastigheten är belägen på stranden av ett vattendrag får den utöver boendemöjligheten ett tilläggsvärde på grund av sitt läge och de möjligheter som vattendraget erbjuder för den som använder fastigheten. Det finns en klar skillnad mellan kvadratmeterpriserna för en strandtomt och en tomt utan strand. Enligt allmän rättspraxis kan man tänka sig att prisskillnaden mätt i pengar beskriver det ökade värdet som vattendraget

9 9 medför för rekreationsbruket. Faktorer som påverkar värdet på stranden till ett vattendrag är bl.a. följande: - vattenområdets storlek, form, djupförhållanden och förekomsten av holmar - vattnets kvalitet och fiskbestånd - särdrag i landskapet - särdrag hos fågelbeståndet och i växtligheten - vattendragets läge och kommunikationer - strandens bygg-grad - skador i landskapet Enligt utförda undersökningar baserar sig värdebildningen för en strandtomt på tre delar: vattenrelaterade fritidssysselsättningar (40 %), vattenmiljöns rekreationsvärde (38 %) och landrelaterade fritidssysselsättningar (22 %). De vattenrelaterade fritidssysselsättningarna kan vidare indelas i bastubadande (18 %), badande (10 %), fiske (5 %) och båtsport (7 %). Vattenmiljöns rekreationsvärde kan anses basera sig på vistelse på stranden (11 %) och på vattenlandskapet (27 %). Ifall de nämnda värdebildningarna för en idealtomt försvåras av någonting, talar man om försvårat vattenrelaterat rekreationsbruk och om vattenrelaterad olägenhet för rekreationsbruk (skadeprocent). Olika funktioner och aktiviteter inverkar på värdebildningen för en strandtomt på olika sätt. Det är svårt att i detalj bedöma brons inverkan på en fastighets rekreationsbruk, eftersom olika människor uppfattar saker på olika sätt. Bron påverkar dock vattenmiljöns rekreationsvärde för de närmaste fastigheterna, dvs. vattenlandskapet och vistelse på stranden, och också de vattenrelaterade fritidssysselsättningarna bastubadande och badande. Eftersom det är direkt insyn från bilarna som trafikerar bron till fastigheterna kan människor bli besvärade då de badar, solar eller svalkar sig på bastuterrassen. Å andra sidan kan man tänka sig att samma omständigheter upplevs även nu, då man både från färjstränderna och färjan ser direkt, om än "i ett lägre perspektiv", till strandfastigheterna. Avsaknaden av en led för lätttrafik på bron minskar dock möjligheten att utnyttja den direkta insynen. Utredningsmannen har ansett att det i vilket fall som helst är ostridigt att bron orsakar en förändring av vattenlandskapet. Sålunda har bron en klar permanent inverkan på de närmaste fastigheternas rekreationsvärde och därigenom på fastigheternas värde. Brons menliga verkan riktar sig mot flere redan tidigare omnämnda, på strandtomtens värde inverkande faktorer. Bland de vattenrelaterade fritidssysselsättningarna orsakas men för bastubadande, vars andel av tomtens värdebildning är 18 % och för simning (10 %) samt för vattenmiljöns rekreationsvärde dvs. vistelse på stranden (11 %) och för vattenlandskapet (27 %). Därmed riktar sig brons inverkan mot faktorer, vilkas andel av strandtomtens värdebildning är sammanlagt 66 %. Brons inverkan medför dock inte att dessa funktioner och aktiviteter helt och hållet skulle förhindras. Utredningsmannen har ansett att rekreationsbruket försvåras inom näravståndet dvs. till ett av-

10 10 stånd om 200 m från bron. De menliga verkningarna är större ju närmare bron man kommer. Utöver avståndet påverkas olägenhetens storlek av fastighetsspecifika faktorer (utsiktens riktning, vegetationen, konstruktionernas placering på fastigheten mm.). Skadeprocenten eller olägenhetsgradens storlek har bedömts särskilt för varje fastighet på basis av terrängbesiktningar. Övriga verkningar Övriga verkningar som bron medför kan vara verkningar under byggnadsarbetenas gång samt verkningarna som orsakas vattendraget av att bron används. Byggnadsarbetena orsakar sannolikt extra buller och brons grundläggningsarbete orsakar sannolikt en uppgrumling av vattendraget. Nyttan för fastigheterna I och med byggandet av bron upphör bullret från färjtrafiken. Trafikbullret från bron är annorlunda till sin karaktär och i allmänhet jämnare. Situationen beträffande buller kommer därmed att förbättras en aning jämfört med den nuvarande situationen. Bron förbättrar trafikförbindelserna för fastigheterna på Lövösidan. I nuläget är intervallen mellan färjans turer 20 min, varvid väntetiden i genomsnitt är 10 min. Då färjförbindelsen ersätts med en bro, försvinner väntetiderna. Dessutom försvinner de längre bilköerna under rusningstid. Ersättningsförslag Utredningsmannen har ansett att bron orsakar olägenheter av bestående karaktär, som skall ersättas för sex fastigheters vattenrelaterade rekreationsbruk. Utredningsmannen har delvis i sitt utlåtande använt felaktigt termen landskapsolägenhet istället för termen olägenhet för vattenrelaterat rekreationsbruk. Den olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket som Lövö bron medför har bedömts utgående från brons synlighet och visuella dominans. Grunden för bedömningen har varit den olägenhet som orsakas fastigheternas vistelseområden och strandlandskapet. Detta innebär att bron, även om den är belägen nära en fritidsfastighet, inte utgör en olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket om den inte i en normalsituation kan observeras från vistelseområdet. För vissa fastigheters del kan bron synas i en annan än huvudsakliga utsiktsriktningen, varvid olägenheten som den medför är mindre än då bron syns i den huvudsakliga utsiktsriktningen. Även växtlighet och terrängformationer, som hindrar bron från att synas till fastigheterna, minskar den av bron orsakade olägenheten. Å andra sidan ökar olägenheten av skuggningsolägenheten som orsakas av brons konstruktioner. Utredningsmannen har uppskattat att avståndet, inom vilket Lövö bron orsakar olägenheter för det vattenrelaterade rekreationsbruket med beaktande av landskapets struktur är ca 220 m. Landskapets struktur i sundet mellan Söljeholmen och Lövö går i nordvästsydostlig riktning. Placeringen av bron över sundet i riktningen nordsyd orsakar mest olägenhet för fastigheterna på Lövö, från vilka bron syns särskilt mycket och på vilka brokonstruktionerna ställvis skug-

11 11 gar solen. Fastigheterna på stranden av Söljeholmen öppnar sig huvudsakligen mot sydväst och även byggnadernas huvudsakliga utsiktsriktning är mot sydväst. Det frodiga trädbeståndet på stranden minskar brons synlighet till strandfastigheterna. Av fastigheterna på Söljeholmen är fastigheterna RNr 1:28, 1:14 och 1:109 belägna i brons närlandskap dvs. inom 200 m från bron. Fastigheten RNr 1:62 blir huvudsakligen utanför området, på vilket olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket uppstår, eftersom dess huvudsakliga utsikt och vistelseområdet på stranden mestadels riktar sig bort från bron. Fastigheten har dock två bryggor samt en strand och strandklippor som utnyttjas för rekreation och för dessas del uppstår en lindrig olägenhet. Byggnadernas placering på fastigheten är sådan att inte ens en lindrig olägenhet orsakas av bron i dessas huvudsakliga utsiktsriktning. Fastigheten RNr 1:45 är belägen bakom en bergsrygg, till vilken bron inte syns och därmed orsakas fastigheten inte olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket som borde ersättas. Eftersom fastigheten RNr 1:44 enligt stranddelgeneralplanen för Dragsfjärds västliga skärgård är jord- och skogsbruksområde, på vilket någon fritidsbostad inte får placeras, har utredningsmannen ansett att fastighetens rekreationsbruk inte orsakas någon väsentlig olägenhet. För fastigheten RNr 5:32 på Lövö orsakas särskilt betydande olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket då bron utgör ett sikthinder och den också orsakar en partiell skuggning på vistelseområdet vid stranden. För fastigheten RNr 5:23 orsakas betydande olägenhet till den del det finns ett vistelseområde för rekreationsbruk på stranden och på den närbelägna ön, som i strandplanen reserverats som rekreationsområde. De områden för rekreationsbruk som finns på den övre sluttningen blir bakom trädbeståndet och bron syns inte heller till gårdsplanen med undantag för huvudbyggnadens gårdsplan på strandsidan. Utredningsmannen har värderat olägenheten för det vattenrelaterade rekreationsbruket som för närvarande orsakas av landsvägsfärjan och olägenheten som skulle orsakas av bron. Skillnaden mellan dessa utgör graden av olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket som orsakas om färjan ersätts med en bro dvs. skadeprocenten. Ersättningarna har beräknats genom att multiplicera skadeprocenten för varje särskild tomt med den av bron påverkade andelen av tomtens och byggnadernas sammanlagda värde med beaktande av maximivärdena som uppställts för tomtens och byggnadernas priser. Södergård % x = Santala % x = Migesa I % x = Migesa % x = Gloskär % x = Lovart % x = 1 650

12 12 Eventuell förflyttning av broplatsen Delgivning av utredningsmannens utlåtande I samband med utredningsförfarandet har det genom kartgranskning och fältinspektion undersökts huruvida en liten förflyttning av broplatsen kunde inverka på de olägenheter som orsakas för strandfastigheterna. Utredningsmannen har i sitt utlåtande konstaterat att den broplats som avses i sökandens plan är den mest optimala. Genom att flytta broplatsen uppnås inte bättre resultat med avseende på olägenheterna för rekreationsbruket än om bron byggs enligt sökandens plan. Sannolikt skulle även en liten förflyttning av broplatsen istället åstadkomma större olägenheter. Miljötillståndsverket har delgivit utredningsmannens utlåtande med en kungörelse vid miljötillståndsverket och i Dragsfjärds kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av utlåtandet. Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. Påminnelser och yrkanden med anledning av utredningsmannens utlåtande 1) Sydvästra Finlands miljöcentral har anfört att den inte har någonting att tillägga till sitt tidigare utlåtande av med anledning av utredningsmannens utlåtande. 2) CC (Frontäng RNr 5:21, Kaxjäla, Dragsfjärd) har konstaterat att den av honom ägda fastigheten inte har beaktats i utredningsmannens utlåtande. Den nya brons brobank kommer ned just till påminnarens fastighetsgräns och därmed kommer bilarnas acceleration upp på brobanken att ske precis framför påminnarens stuga. I och med att bron byggs kommer trafiken dessutom att öka. Påminnaren har yrkat att det skall byggas ett bullerstängsel på den på kartan i påminnelsen utmärkta platsen. 3) GG (Migesa RNr 1:28 och Migesa I RNr 1:14, Rövik, Dragsfjärd) har konstaterat att stranden och vattnet invid hennes fastighet flitigt utnyttjas av hennes familj. Trafiken mellan Söljeholmen och Lövö har ökat under åren. Påminnaren har ansett att ett bullerstängsel är behövligt och nödvändigt, liksom även en ljudvall på själva bron. Påminnaren har ansett att en ersättning för det av projektet orsakade menet är befogad. Förklaring Sökanden har tillställt miljötillståndsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. Sökanden har ansett att den av färjtrafiken orsakade olägenheten är större än vad utredningsmannen har ansett i sitt utlåtande. När bron har färdigställts stör det av färjan orsakade bullret och färjans gång

13 13 av och an över farleden samt omblandningen av vattnet inte längre simmandet, fiskandet, båttrafiken och vistelsen på stranden. Bilarnas köande på färjstränderna upphör likaså. Olägenheterna på grund av färjans och bilarnas avgaser minskar väsentligt. Sökanden har på basis av det ovannämnda framlagt följande förslag till ersättningar: Skadeprocent Ersättning Södergård RNr 5:23 Färja Bro Skillnad Summa 25 % 40 % 15 % Avståndet till färjan är ca 280 m och till bron lite kortare. Skadeprocent Ersättning Santala RNr 5:32 Färja Bro Skillnad Summa 40 % 60 % 20 % Avståndet till färjan är ca 200 m och till bron lite kortare. Vistelseområdet på gården är skyddat och synligheten till bron liten. Skadeprocent Ersättning Migesa I RNr 1:28 Färja Bro Skillnad Summa 25 % 30 % 5 % Avståndet till färjan är ca 100 m och till bron lite längre. Skadeprocent Ersättning Migesa RNr 1:14 Färja Bro Skillnad Summa 20 % 25 % 5 % Avståndet till färjan är ca 150 m och till bron lite längre. Bilköerna försvinner från närheten till gårdsplanen och väglinjen flyttar längre bort. Till denna del förbättras situationen betydligt. Det finns orsak att beakta nyttan vid fastställandet av ersättning. Skadeprocent Ersättning Gloskär RNr 1:109 Färja Bro Skillnad Summa 10 % 15 % 5 % Skadeprocent Ersättning Lovart RNr 1:62 Färja Bro Skillnad Summa 5 % 5 % 0 % 0 Strandområdet är beläget på ett avstånd om över 350 m från färjan och bron. Sökanden har inte haft någonting att anmärka med anledning av Sydvästra Finlands miljöcentrals påminnelse.

14 14 Sökanden har med anledning av CC:s påminnelse konstaterat att det på basis av den utförda bullerutredningen inte behövs något bullerstängsel. Den av Näsman ägda fastigheten är belägen på ett avstånd om 300 m från bron och därmed hör handläggningen av eventuella olägenheter för Näsman på grund av brobanken inte till denna ansökan. Sökanden har med anledning av GG:s påminnelse konstaterat att det på basis av den utförda bullerutredningen inte behövs något bullerstängsel, då vägen får en hastighetsbegränsning om 60 km/h. Sökanden har ansett att det är befogat att erlägga en ersättning om sammanlagt för de olägenheter som orsakas fastigheterna Migesa och Migesa I. Sökanden har därtill ansett att de ersättningar som fastställs att betalas skall utgöra ersättning för nedgången i fastigheternas värden i sin helhet och inte bara för nedgången i fastigheternas rekreationsvärden. Sökanden har ytterligare begärt att ersättningarna skulle förordnas att erläggas sedan då anslaget för byggprojektet är tillgängligt. Ersättningarna för de för bron behövliga områdena handläggs i enlighet med landsvägslagen. Tillägg till ansökan Ny kungörelse Sökanden har tillställt miljötillståndsverket en ansökan om att få inleda byggnadsarbetena med Lövö bro innan beslutet vunnit laga kraft. Sökanden har motiverat ansökan med att man vill lindra de skadliga effekterna av den allmänt försvagade ekonomiska situationen genom att öka mängden väggbyggnads- och broprojekt. Samtidigt kan man spara kostnader för färjan, vilka uppgår till nästan 0,6 milj. euro per år. Byggnadsarbetena har beräknats ta två år. Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan på nytt med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Kimitoöns kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan, eftersom sökanden också har anhållit om tillstånd för inledande av arbetena innan beslutet vunnit laga kraft. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. Sydvästra Finlands miljöcentral har ansett att sökanden kan beviljas tillstånd att inleda arbeten innan beslutet vunnit laga kraft. Miljöcentralen har därtill i enlighet med sitt utlåtande av framfört att sökanden bör åläggas att skriftligen meddela Sydvästra Finlands miljöcentral om inledandet och slutförandet av arbetena.

15 Utredningsmannens utlåtande om påminnelserna och yrkandena samt förklaringen 15 Utredningsmannen har med anledning av CC:s påminnelse konstaterat att fastighetens Frontäng RNr 5:21 läge på basis av terrängbesiktningar är sådant att för dess del inte föreslagits ersättning för olägenhet för det vattenrelaterade rekreationsbruket. Bullret blir i och med byggandet av bron till sin karaktär jämnare än det av bilarnas köande vid färjstranden orsakade periodvisa bullret. Bullret kan dock öka till följd av en eventuell ökning av trafikmängden. För en eventuell bekämpning av därav uppstående buller genom byggande av ett bullerstängsel bör överenskommas med Vägförvaltningen särskilt. Utredningsmannen har med anledning av GG:s påminnelse konstaterat att i och med att bilköerna försvinner flyttar biltrafiken längre bort från påminnarens fastigheter, varvid bullerförhållandena förändras och trafikbullret blir jämnare till sin karaktär. Utredningsmannen har med anledning av sökandens förklaring konstaterat att olägenhetsgraden som orsakas av både färjan och bron har konstaterats på platsen samt genom intervjuer med ägare till strandfastigheterna på verkningsområdet. Nyttan som bron medför har ansetts vara så liten att den inte har inverkat på de föreslagna ersättningarna. Det är närmast frågan om att bilköerna och det av dem orsakade bullret upphör i närheten av färjstränderna. Trafikbullret förflyttas i någon mån längre bort, men också högre upp och blir jämnare till sin karaktär. Å andra sidan kan det förväntas att trafikmängden ökar i och med den förbättrade vägförbindelsen. De föreslagna ersättningarna har uttryckligen beräknats på basis av olägenhetsgraden för rekreationsbruket av varje särskild fastighet på de grunder som framförts i utredningsmannens utlåtande och inte på basis av nedgången i fastigheternas värde. Utredningsmannen har ansett att det inte föreligger grunder för ändring av olägenheternas värderings- eller ersättningsgrunder, utan har vidhållit sitt utlåtande. Ändring av ansökan Sökanden har tillställt miljötillståndsverket en ändring av ansökan. Enligt den ändrade planen har bron 7 öppningar istället för de ursprungligen planerade 5 öppningarna. Brospannens mått är enligt den nya planen m. Brons totala längd förblir densamma dvs. 473 m. Under bron löper Högsåra Biskopsö farleden, vars bredd är 24 m. Brons mittersta öppning, som reserverats för båttrafiken, förblir på en bredd om 45 m till sin fria höjd 19 m också enligt den ändrade planen. På vattenområdet placeras enligt den ändrade planen, liksom enligt den ursprungliga planen, fyra pelare och därtill placeras två pelare på landområdena. Pelarnas bredd är 3,4 m och deras tjocklek 1,8 2,2 m. Brons inverkan på landskapsvärdena blir ungefär desamma enligt den ändrade planen, som enligt den ursprungliga. Brolocket blir tunnare enligt den ändrade planen och kommer vid de mittersta mellanstöden att vara 5,0 m istället för 5,8 m och i övrigt 3,0 m istället för 3,6 m. Detta inverkar positivt både i när- och fjärrlandskapet.

16 16 Pelarna som byggs på landområdena placeras bredvid de enskilda strandvägarna till fastigheterna på nästan samma nivå, som trädbeståndet vid stranden. De övriga fyra pelarnas placering avviker i någon mån från placeringen enligt den ursprungliga planen. Mittspannets pelare flyttas ca 10 m och pelarna bredvid ca 27 m längre bort från stranden än enligt den ursprungliga planen. Denna skillnad har inte någon avsevärd betydelse för de närbelägna fastigheternas landskapsbild, eftersom fastigheterna är belägna relativt långt borta i förhållande till förändringarna. I förhållande till fastighetens Getskärsbro RNr 1:44 brygga är den ursprungliga pelaren T5 på ett avstånd om 18 m och enligt den ändrade planen är den närmaste pelaren på ett avstånd om 26 m. Förflyttningen av pelaren längre bort torde i någon mån underlätta användningen av bryggan. Sökanden har ansett att ändringen av planen inte inverkar på de ersättningar som tillkommer fritidsfastigheterna. Vägens geometri förblir som förut, liksom även buller- och andra verkningar. Lövö bro projektet har beviljats anslag för inledande av arbetena hösten 2009 för att förbättra sysselsättningen, som försämrats kraftigt inom byggbranschen. Från entreprenörernas sida har det föreslagits att bron skulle förverkligas enligt den ändrade planen för att underlätta de svåra byggarbetena. Enligt beräkningarna blir inbesparingarna 0,5 0,8 milj. euro, då kostnadsberäkningen uppgår till 8,1 milj. euro. Ny kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan på nytt med en kungörelse i miljötillståndsverket och i Kimitoöns kommun och berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan, eftersom sökanden delvis har ändrat planen. Påminnelser och yrkanden Tilläggsutredning Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. Sydvästra Finlands miljöcentral har konstaterat att ändringen av planen inte har någon väsentlig betydelse för förhållandena i havsområdet jämfört med den ursprungliga broplanen, eftersom bron i övrigt byggs på den ursprungliga platsen. Sökanden har tillställt miljötillståndsverket tilläggsutredning, genom vilken sökanden har bekräftat att de nuvarande färjfästena av betong, avvikande från den preciserade huvudritningen daterad , skall bevaras för försvarsmaktens behov.

17 MILJÖTILLSTÅNDSVERKETS AVGÖRANDE Processuella avgöranden 17 1) Miljötillståndsverket lämnar alla yrkanden som hänför sig till byggandet av vägar och bullerstängsel längs vägar samt fastställande av hastighetsbegränsningar utan prövning. 2) Miljötillståndsverket lämnar alla yrkanden som gäller byggande av en strömningsöppning i vägbanken över sundet Katthålet utan prövning. Motiveringar 1) Det hör inte till miljötillståndsverkets behörighet att avgöra frågor som gäller byggande av vägar och bullerstängsel längs vägar samt fastställande av hastighetsbegränsningar. Avgörande av tillstånd 2) Det ifrågavarande ärendet gäller endast byggande av Lövö bro över sundet mellan Söljeholmen och Lövö samt ett provisoriskt färjfäste med tillhörande bank vid stranden av Lövö. De nämnda yrkandena kan därmed inte handläggas i samband med detta ärende. Miljötillståndsverket beviljar Vägförvaltningen tillstånd för byggande av Lövö bro över sundet mellan den på Söljeholmen i Rövik by belägna fastigheten Sälgholmsudden RNr 1:45 och den på Lövö i Kaxjäla by belägna fastigheten Södergård RNr 5:23 samt ett provisoriskt färjfäste med en därtill hörande bank vid stranden av Lövö framför fastigheten Södergård RNr 5:23 i Kimitoöns kommun i enlighet med den till ansökan bifogade planen, dock så ändrad som framgår av sökandens precisering av ansökan av samt den preciserade huvudritningen daterad (skala 1:500/1:200), dock så ändrad att båda färjfästena av betong bevaras, och planritningen "Placering av pelare, preciserad plan" daterad (skala 1:2 000). Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. Ersättningar Tillståndshavaren skall som engångsersättning för försvårande av rekreationsbruket av följande fastigheter erlägga följande belopp till fastigheternas ägare: Fastighet Beteckning Uppgiven ägare Ersättning Södergård Erja-Yhtymä Oy Santala Erja-Yhtymä Oy Migesa I GG Migesa GG Gloskär Oy Insulanova Ab Lovart HHi och II 1 650

18 Tillståndsbestämmelser 18 Ersättningarna skall betalas före inledandet av arbetena, men senast På de försenade beloppen skall i enlighet med 4 1 mom. räntelagen betalas en årlig dröjsmålsränta, som är sju procentenheter högre än den i 12 avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Företaget orsakar inte på förhand sett annan skada, annat men eller annan förlust av förmån som skall ersättas enligt vattenlagen. 1) Vid nivån MW 2006 skall brons fria underfartshöjd på en bredd om minst 45,0 m vinkelrätt mot farleden vara 19,0 m. På kanten av brolocket bör i enlighet med Sjöfartsverkets anvisningar fästas skyltar, av vilka brons tillåtna underfartshöjd framgår. 2) Byggandet av bron skall utföras på ett sådant sätt att havsområdet och dess nyttjande orsakas minsta möjliga men. Under fiskens lektid bör utförande av störande arbeten samt arbeten som medför grumling av havsområdet undvikas. Om arbetena utförs då havsområdet är isbelagt, skall de ställen där isen av anläggningsarbetena försvagats eller söndrats utmärkas tydligt. 3) Tillståndshavaren bör på förhand utreda på arbetsområdet eventuellt belägna ledningars och kablars lägen. Byggnadsarbetena bör utföras utan att orsaka skador på dessa. 4) För den byggtida vattentrafiken bör det ordnas en tillräckligt stor genomfart under bron. 5) Då bron har tagits i bruk bör det provisoriska färjfästet med den tillhörande banken avlägsnas till havsbottnens naturliga nivå. 6) Efter att arbetena slutförts skall byggställningar och -avfall avlägsnas och byggnadsplatsen samt dess omgivning uppsnyggas och omsorgsfullt anpassas till omgivningen. 7) De skador och men som eventuellt uppstår av arbetenas utförande skall utan dröjsmål ersättas vederbörande rättsinnehavare, såvida ej annat avtalas. 8) Byggnadsarbetena skall påbörjas inom tre år och slutföras inom fem år efter att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att beslutet annars förfaller. Arbetena får inte inledas förrän tillståndshavaren har fått rätt till de för företaget behövliga mark- och vattenområdena och erlagt ersättningarna. 9) Tillståndshavaren skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av arbetena till Sydvästra Finlands miljöcentral, miljövårds-

19 19 myndigheten i Kimitoöns kommun och Sjöfartsverkets Sydvästra Finlands farledsenhet. 10) Sedan byggnadsarbetena slutförts skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas miljötillståndsverket, Sydvästra Finlands miljöcentral, miljövårdsmyndigheten i Kimitoöns kommun och Sjöfartsverkets Sydvästra Finlands farledsenhet. Till meddelandet skall fogas ritningar som utvisar brons slutliga dimensionering och placering. Motivering Byggandet av Lövö bro kommer enligt den till ansökan bifogade utredningen att betjäna ca fast bosatta invånare bl.a. på Lövö, Rosala, Vänö, Högsåra och i Kasnäs genom att dessa får en fast vägförbindelse. Därtill finns det över fritidsbostäder i skärgården, vilka är belägna på bortre sidan av färjförbindelsen. Företaget medför också nytta i form av inbesparade kostnader för färjförbindelsen samt genom möjligheten att utnyttja den nuvarande Lövöfärjan någon annanstans. Genom ibruktagandet av bron avlägsnas därtill det dröjsmål, som färjan har orsakat vägtrafiken. Broplatsen är belägen i skärgården i ett område, där landskapet karaktäriseras av stora skogsbevuxna öar med ställvis branta klippor. Mellan de större öarna finns flere mindre öar och klippor. Den höga bron kommer att inverka kraftigt på landskapet i sundet mellan Lövö och Söljeholmen. Byggandet av bron orsakar olägenhet för enskilt intresse i och med att den försvårar det vattenrelaterade rekreationsbruket av vissa på Lövö och på Söljeholmen belägna fastigheter och inverkar därmed på fastigheternas rekreationsvärde. Miljötillståndsverket har godkänt utredningsmannens förslag till ersättningar för försvårande av rekreationsbruket av sex fastigheter i närheten av den planerade bron samt utredningsmannens motiveringar för förslaget. Den av utredningsmannen uppskattade skillnaden mellan den av färjan orsakade och den av bron orsakade skadeprocenten för fastigheterna motsvarar miljötillståndsverkets uppfattning om saken särskilt med beaktande av den planerade brons massiva konstruktion. Byggandet av bron medför skada för det allmänna intresset genom att bron förfular landskapsbilden, vilket minskar naturskönheten och trivseln i området. Övrig skada för allmänt intresse utgörs av en viss försämring av samfärdseln i havsområdet i och med att båtar med hög höjd inte i framtiden kan trafikera genom sundet. Eftersom brons tillåtna underfartshöjd kommer att vara 18 m mätt från MW 2006 kan dock de flesta båtar fortsättningsvis trafikera genom sundet. Då bron byggs i enlighet med den till ansökan bifogade preciserade planen inverkar den inte menligt på havsområdets hydrologiska faktorer. Den av byggnadsarbetena orsakade uppgrumlingen av vattnet blir kortvarig och relativt begränsad. De av uppgrumlingen orsakade menen begränsas av att arbeten som orsakar uppgrumling enligt tillståndsbestämmelse 2) bör undvikas under fiskens lektid.

20 20 Då bron byggs i enlighet med den preciserade planen och hastighetsbegränsningen på bron fastställs till högst 60 km/h i enlighet med de av sökanden givna uppgifterna, kommer det av trafiken orsakade bullret inte att överstiga de i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992) fastställda riktvärdena för bullernivån för områden med fritidshus och rekreationsområden utanför tätorterna. Byggandet av det provisoriska färjfästet och den därtill hörande banken är behövligt för ordnandet av färjtrafiken under den tid, då bron byggs. Byggandet av färjfästet och banken orsakar inga bestående verkningar, eftersom dessa bör avlägsnas i enlighet med tillståndsbestämmelse 5) då bron har tagits i bruk och byggnadsplatsen samt dess omgivning bör uppsnyggas och anpassas till omgivningen i enlighet med tillståndsbestämmelse 6) efter att arbetena slutförts. Företaget är i överensstämmelse med den för Lövö godkända strandplanen. Nyttan av byggandet av bron och det provisoriska färjfästet med den därtill hörande banken är avsevärt större än den skada, men och annan förlust av förmån som därav följer särskilt från en allmän synvinkel sett. Lagrum 2 kap. 6 2 mom. och 11 samt 11 kap. 3 3) punkten och 14 vattenlagen Inledande av arbetena Miljötillståndsverket beviljar Vägförvaltningen tillstånd att inleda byggnadsarbetena i enlighet med detta beslut innan beslutet vunnit laga kraft. Ifall tillståndet med anledning av ett eventuellt ändringssökande förvägras eller bestämmelserna i det ändras, skall tillståndshavaren ofördröjligen återställa förhållandena så att de blir likvärdiga med de tidigare eller överensstämmer med det lagakraftvunna beslutet. Motivering Uppskov med inledandet av arbetena skulle orsaka tillståndshavaren betydande ekonomisk skada och arbetet kan inledas utan att övriga former för utnyttjandet av vatten eller naturen eller dess funktion orsakas avsevärt varaktigt men om tillstånd förvägras eller tillståndsbestämmelserna ändras till följd av ändringssökande. Arbetena och åtgärderna som skall utföras är sådana att förhållandena till väsentliga delar kan återställas så att de blir likvärdiga med de tidigare, såvida tillstånd förvägras eller bestämmelserna i tillståndet ändras. Lagrum 2 kap mom. 2) punkten vattenlagen