Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn Ärende 13 BN 2017/171
|
|
- Sebastian Berg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återrapportering: Direktiv Minska matsvinn Ärende 13 BN 2017/171 Sida 149 av 205
2 Tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: BN 2017/171 Bildningsnämnden Återraportering Minskat matsvinn Förslag till beslut Bildningsnämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen godkänner återrapporteringen av direktiv Minskat matsvinn enligt bilaga Ärendebeskrivning Att ge förslag på hur matsvinnet i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal. Beslutsunderlag Direktiv Minskat matsvinn Utredningsrapport Direktiv Matsvinn Marina Rahm, måltidschef Barbro Börjesson, skolchef Beslutet ska skickas till För kännedom Bildningskansli För verkställighet Kommunstyrelsen Bildningsnämnden Barbro Börjesson Barbro.Borjesson@kavlinge.se Kävlinge kommun kommunen@kavlinge.se Sida 150 av 205
3 Bilaga tjänsteskrivelse 1(1) Dnr: Sida 151 av 205,
4 Direktiv, minskat matsvinn Förslag för hur vi kan Rädda maten Elin Rigo Måltidsutvecklare, Måltidsservice SMS: Kävlinge kommun, Kävlinge Besöksadress: Kungsgatan 2, Furulund Sida 152 av 205
5 Sammanfattning Denna rapport har tagits fram i en bred diskussion tillsammans med måltidsombud i skolan, lärare, fritidspersonal, kockar, samt representanter från skolhälsovården samt rektorsgruppen och måltidsservices ledningsgrupp. Under diskussionen av frågeställningarna i uppdragsbeskrivningen framkom förslag på åtgärder som tydligt kunde sammanfattas i tre olika områden samt ett stöttande ramverk som behövs för att förslagen ska bli framgångsrika. Se nedanstående schematiska bild: Temadagar Hur involveras eleverna? På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen? Måltidsmiljö Finns behov av nya metoder? Kompetens Behovet av kompetensutveckling? Hälsotema Lugn och ro Idrottslärare Hej Skolmat, lektioner Studiebesök Elevens val Elever deltar i menyplanering Måltidspersonal informerar Möjlig25 min lunchtid Pedagogiska måltider stärkas, tydlig uppdragsbeskrivning Hem- och konsumentkunskap Utbilda elevråden Inspirationsföresläsning Studiebesök Workshops vid behov Engagera elevråden i planering av tema Stöttande Ramverk: Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation? Behovet av It-stöd? Våra olika roller Fortsätta med redan existerande strukturer måltidspyramiden, måltidsstrategin, SkolmatSverige Fler informationskanaler infomentor, veckobrev, bildskärmar/tv-skärmar IT-stöd Pilotprojekt med t.ex. Grace Organic smarta vågar Bygga upp en verktygslåda med inspiration och förslag till temadagar Fler måltidsombud, Rädda matengrupp Mat/Hälsoråd ska finnas överallt, tydlig uppdragsbeskrivning Sida 153 av 205
6 Ta fram tydliga riktlinjer för det fortsatta arbetet med rädda maten Uppdragsbeskrivning Att ge förslag på hur matsvinnet i våra skolor kan minskas genom ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal Tillvägagångssätt Det finns många olika sorters matsvinn, tallrikssvinn, beredningssvinn, förvaringssvinn, tillagningssvinn osv. Tallrikssvinet avser den mat som skrapas av från tallrikarna när gästen ätit färdigt. Forskning visar att måltidsmiljön där lunchtider, kunskap kring maten, ljudnivåer och pedagogiska luncher är viktiga faktorer, när det gäller att minska matsvinnet. För att minska tallrikssvinnet krävs därför ett samarbete mellan måltidsservice och skolan. Tillsammans ska måltidsservice och skolan utarbeta en plan med förslag på de åtgärder som behövs för att nå målet, se Bildningsnämndens mål och indikatorer för Planen ska omfatta alla skolor och arbetet bedrivs inom ramen för projektet Rädda maten. Frågor att besvara - Nuläge utifrån måltidsstrategin, var står vi idag? - Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation - Våra olika roller - På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen - Finns behov av nya metoder t.ex. lunchlektion - Hur involveras eleverna - Behovet av kompetensutveckling - Behovet av IT stöd Projektmål Slutmålet är en tydlig plan med strukturerade insatser att genomföras i samarbete mellan skola och måltidsservice. Planen ska innefatta: Nulägesbeskrivning och problemanalys En praktisk verktygslåda utifrån våra olika roller och med strategier för att involvera elever, där vissa aktiviteter kan vara obligatoriska och vissa frivilliga Struktur för kompetensutveckling med tydlig beskrivning av vem, vad, när och hur Beskrivning av olika It-stöd samt kostnader för dessa Sida 154 av 205
7 Effektmål Minskning av svinnet enligt mål för 2018 samt en tydlig samarbetsmodell som i sin tur fortsätter leda till ytterligare minskning av matsvinnet Avgränsningar Projektet omfattar inte serveringssvinn och beredningssvinn som uppstår i köken även om projektet som sådant förväntas medföra positiva förändringar även där. Arbetsgång för projektet Organisation för genomförandet Beställare: Nämndsansvariga chefer Färdigt förslag Nuläge Behovsanalys Workshop Måltidsombud/skola Workshop Elevråd Diskussion Rektorer/skola Projektgrupp sållat fram idéer Ekonomikontoret beräknat kostnader Styrgrupp: Måltidschefen och skolchefen för grundskolan Projektledare/samordnare: Måltidsutvecklare Projektgrupp: Enhetschef måltidsservice, kock, rektor, måltidsombud, skolsköterska Ansvariga Ytterst ansvarig för utredningen är måltidschefen som leder projektarbetet så att målen uppnås. Samtliga i organisationsbeskrivningen ovan är ansvariga för sina delar i projektarbetet. Nedanstående bild visar processflödet i arbetsgången för projektet: Sida 155 av 205
8 Sida 156 av 205
9 Nuläge och problemanalys Måltidsservice gör årliga stora svinnmätningar i sina restauranger, dessutom mäter man tallrikssvinnet dagligen. Måltidsservice presenterar resultatet själva i skolrestaurangerna. Samverkan Måltidsservice och Bildning samverkar systematiskt med hjälp av verktyget SkolmatSverige. Arbetet har gett goda resultat men har än så länge inte haft någon märkbar effekt på tallrikssvinnet. Mycket beror på vad man väljer att fokusera på i den handlingsplan som tas fram, hittills har handlingsplanerna framförallt handlat om att förbättre elevernas måltidsmiljö vilket ger andra positiva effekter, t.ex. i form av att eleverna äter mer. Måltidsstrategin Handböckerna till måltidsstrategin har arbetats fram och dessa innehåller en rad punkter som lägger grunden för att mindre mat slängs, på vilket sätt och hur mycket man arbetar med dessa punkter är dock upp till varje enskild skola. För fullständig summeringen av punkterna, se måltidsstrategin och bildnings handbok. Problemanalys År 2016 lanserade Måltidsservice begreppet Rädda maten för att försöka hitta nya infallsvinklar i svinnarbetet. Forskning visar att nyckeln till att minska svinnet ofta handlar om att få till en lyckad kommunikation och hur vi pratar om begreppen är avgörande. Det är också viktigt att kommunikationen sker på ett bra och nyanserat sätt. Följande saker är viktiga att beakta när man talar om minskat matsvinn i skolan: (Hushållningssällskapet, Mindre tallrikssvinn och måltidssituationens påverkan, 2013) Matgästerna/barnen vågar inte ta tillräckligt med mat av rädsla för att behöva slänga. Skall vi uppmuntra överviktiga barn att äta upp eller normalviktiga att äta mer än de behöver? Matgästernas försiktighet med okända maträtter eller deras kräsenhet. Att känna att man får ta lite mat, smaka med att kunna slänga om man inte tycker om är viktigt för att skapa en trygghet i att våga smaka. Här kan vuxna förebilder vara avgörande. Matgäster är en stor grupp som ständigt måste engageras och utbildas. Man blir aldrig klar. Gruppen förändras ständigt och behöver engageras igen. Att kommunicera stort matsvinn från t ex tallrik kan ge köket eller skolan dåligt rykte. Studier visar att elever slänger mer mat när de är hungriga, stressade, när det serveras mat de gillar men även när det är ny och okänd mat. Framgångsfaktorer Omvärldsanalys och studie av tidigare projekt visar att den enskilt viktigaste faktorn för ett framgångsrikt svinnarbete är att man lyckas involvera och engagera eleverna. Forskning har även visat att barn som äter frukost kan generera ett minskat tallrikssvinn. Kanske beror det på att matgästerna inte är lika hungriga och att de äter färre mellanmål som resulterar i lagom hungriga matgäster. Fler elever som äter frukost leder också till bättre arbetsro i skolan. Våra elevenkäter visar att många av eleverna inte äter frukost hemma på morgonen och för dem är det extra viktigt att de kan äta frukost i skolan. Sida 157 av 205
10 Resultat förslag på åtgärder Under arbetets gång med att ta fram förslag på åtgärder utifrån uppdragsbeskrivningen så har en tydlig bild utkristalliserat sig där förslagen kan sammanfattas under fyra olika rubriker: Stöttande ramverk Temadagar Måltidsmiljö Kompetens Det stöttande ramverket handlar om nödvändiga verktyg för arbetet och sammanfattar frågorna om struktur, samarbete och kommunikation, våra olika roller samt behovet av IT-stöd. Förslaget på temadagar besvarar främst frågan om hur eleverna involveras samt på vilket sätt arbetet går att integrera i undervisningen. Förslagen om måltidsmiljö besvarar främst frågan finns behov av nya metoder. Kompetens handlar så klart om behovet av kompetensutveckling. Måltidsservice tidigare arbete i projektet rädda maten har visat att skiftet i fokus från svinn till hur vi ska rädda maten har gett stor effekt. Därför kommer ovanstående fyra rubriker samlas under frågeställningen Hur kan vi rädda maten?. Stöttande ramverk Kävlinge Kommun arbetar med Måltidspyramiden som modell för samarbetet. Måltidspyramiden består av fyra nivåer där Nivå 1 består av matråd/hälsoråd där elever, lärare och måltidsservice möts och kan lyfta frågor gällande maten och måltiderna. Frågor som kommer upp här kan tas vidare till Nivå 2 där måltidsombuden och måltidsutvecklaren möts i så kallade måltidsmöten några gånger varje termin. Nivå 3 och Nivå 4 består av personer som jobbar administrativt med mat och måltider eller har övergripande verksamhetsansvar och som träffas vid behov. Våra olika roller Arbetet för att rädda maten varken börjar eller slutar i skolrestaurangen. För att arbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att alla aktörer kring eleverna inklusive eleverna själva deltar i arbetet och att det levandegörs varje dag. Arbetet behöver involvera alla de olika aktörerna och pågå på olika nivåer i samverkan mellan elever, skola och måltidspersonal. De olika aktörer som påverkar möjligheterna att rädda maten inom skolan är: Elever o Mat- och Hälsoråd o Elevråd Pedagoger/Mentorer/Måltidspersonal o Nyckelroll som utförare, kommunikationslänk till elever o Arbetsgrupper, kommunikationslänk o Hem- och Konsumentkunskap, Idrott och Hälsa Måltidsombud o Samordnar arbetet för att rädda maten på skolan tillsammans med ledningsgruppen, kommunikationslänk Måltidsutvecklare o Samlar kunskap, kommunikationslänk Rektorsgruppen/Måltidsservice Sida 158 av 205
11 o o o Sätter upp lokala mål Följer upp målstyrning Kommunikationslänk Förslag: Stöttande ramverk Följande förslag besvarar främst frågeställningarna Vad behövs för strukturer, samarbete och kommunikation? samt Vad behövs för IT-stöd? i uppdragsbeskrivningen. Måltidspyramiden är en bra form för samarbetet som bör fortsätta och även stärkas. Viktigt är att skapa fler kontaktytor mellan de olika nivåerna i måltidspyramiden och att fokus framförallt läggs på att skapa fler kommunikationskanaler mellan elev, pedagoger och måltidspersonal. Arbetet med matråd/hälsoråd behöver stärkas så att det finns tydliga riktlinjer över vad som ska tas upp kring måltiderna. Att matråden tar plats i arbetet med att rädda maten på olika sätt är avgörande för framgång. Arbetet med måltidsombuden på måltidsmötet behöver också fungera bättre. Här skulle fler måltidsombud i skolorna vara till stor hjälp och även att vikten av uppdraget som måltidsombud stärks. Måltidsombuden kan då fungera som en rädda matengrupp på skolan. För att stärka kommunikationen kan infomentor samt veckobreven användas samt att man i eller i anslutning till restaurangen sätter upp Tv-skärmar/bildskärmar på de skolor som inte redan har. De IT-stöd som finns på marknaden i nuläget består framförallt av smarta vågar som på olika sätt hjälper matgäster och måltidspersonal beräkna hur mycket som slängs. Dels ger de en direkt återkoppling på mängden matrester som blir över, dels underlätter de arbetet med att räkna ut och sammanställa mängden. Störst på marknaden är i nuläget Grace Organic, men där finns även andra aktörer. Frågetecknen kring kostnaden kontra nytta är i nuläget stora men en vidare utredning föreslås i form av ett pilotprojekt. Slutligen föreslås tydliga riktlinjer tas fram för att arbetet med att rädda maten ska hållas levande. Riktlinjerna bör vara övergripande och innefattande alla skolor. Temadagar Läroplanen ger gott om stöd för hur man ska kunna integrera arbetet med minskat rädda maten i undervisningen utan att avvika från läroplanen. Under övergripande mål och riktlinjer står följande under punkt 2.2 Kunskaper: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling, har fått kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället Här finns goda möjligheter att lägga in arbetet med rädda maten i ett större perspektiv där det även ingår en förståelse för matens betydelse för vår miljö utifrån våra egna val i vardagen. Förslag: Temadagar Följande förslag besvarar främst frågeställningarna Hur involveras eleverna? samt På vilket sätt går arbetet att integrera i undervisningen i uppdragsbeskrivningen. Här föreslås att man inrättar återkommande temadagar alternativt en hel temavecka. Dessa temadagar ska ha ett Hälsotema där mat och hälsa ska ligga i fokus. Under kommande läsår ska Sida 159 av 205
12 Måltidsombudens träffar bland annat fokusera på att redovisa och komma med idéer på aktiviteter som gjorts under dessa temadagar så att en verktygslåda kan byggas upp. Under dessa temadagar ska Hem- och Konsumentkunskap samt Idrott och Hälsa delta och det ska arbetas aktivt på lektionerna med frågor angående rädda maten. Elevråden kan också vara behjälpliga i arbetet. Här skulle Livsmedelsverkets material Hej Skolmat kunna användas. Se Bilaga 1, för länk till Hej Skolmat och även övrigt material som redan finns att tillgå. Många bra initiativ har redan kommit igång på vissa skolor med elever som gör studiebesök i kök eller använder elevens val för att prova på och jobba i köket. Detta arbete föreslås fortsätta och även spridas till alla skolorna samt att även pedagoger kan komma på studiebesök. Det ska också vara naturligt att Måltidspersonal ibland kommer ut och informera om sitt arbete på lektion. Slutligen föreslås att elever deltar i utformandet av menyer/maträtter till skolan i ett samarbete mellan måltidsservice och skolans hem- och konsumentkunskap. Måltidsmiljö Många av de anledningar som gör att elever slänger mat kan kopplas till måltidsmiljön. Därför är det viktigt att insatser görs även på detta område. Nödvändiga funktioner och strategier finns redan men kan behöva stärkas ytterligare. Förslag: Måltidsmiljö Följande förslag besvarar främst frågeställningen Finns behov av nya metoder i uppdragsbeskrivningen. Lugn och ro under måltiden kan uppnås genom att alla skolor ska ha en tydlig uppdragsbeskrivning över vad som ingår i den pedagogiska måltiden. En ambition skulle också kunna vara att alla elever som har behov av det har 25 minuters schemalagd tid på sig att äta. Kompetensutveckling För att hålla arbetet med hur vi räddar maten levande så behövs fortlöpande kompetensutveckling. Här är förslaget att man anordnar en inspirationsföreläsning varje år för rektorer och måltidsombud med tillhörande arbetsmaterial. Arbetsmaterialet kan gås genom på workshops på måltidsträffarna med måltidsombuden enbart eller som ett skolmaterial för de lokala rädda maten-grupperna ledda av måltidsombud, hem- och konsumentkunskap lärare eller idrottslärare. Ett gemensamt studiebesök för inspiration kan också anordnas för måltidsservice och bildning till skolor som kommit långt i arbetet med räddad mat. Sida 160 av 205
13 Kostnadskalkyl Inköp av Bildskärmar i eller i anslutning till restaurangen på alla skolor o o Uppskattas till en kostnad på ca kr Förutsättning att finansiering söks och beviljas från Klimatklivet Inköp av IT-stöd Grace Organic behöver utredas ytterligare Då en offert saknas i nuläget så kan vi bara uppskatta kostnaden, enligt en studie från SLU ligger inköp och leasingkostnad på per år och skola. Dessa siffror är dock oerhört osäkra och måste också vägas mot besparingskostnader i framförallt tid och eventuellt minskat svinn. Förslaget är att inleda ett pilotprojekt på en skola så att man kan utreda kostnaderna ytterligare. Övriga kostnader Att eleverna slänger mindre mat kan i teorin leda till minskade livsmedelskostnader men det förutsätter att minskningen beror på att eleverna tar för mycket mat som sedan slängs. Många av insatserna som föreslås i åtgärdsplanen kan istället leda till att eleverna sitter kvar längre och äter mer. I teorin kostar dock varje gram/portion som slängs i snitt ca kr per år. Sida 161 av 205
14 Slutsats Kävlinge kommun har redan mycket av de nödvändiga strukturerna på plats för att framgångsrikt kunna rädda maten. Utgångspunkterna är därför goda och det som framförallt behövs är precis det som direktivet gav i uppdrag, ett intensifierat samarbete mellan elever, pedagoger och måltidspersonal, men även inom övriga samarbetsnivåer i måltidspyramiden. Syftet är att minska matsvinnet men att byta perspektiv, från att prata matsvinn till att börja prata om hur vi räddar maten har visat sig effektivt inom Måltidsservice. Därför används termen rädda maten fortsättningsvis i förslagsåtgärderna. Förslagen i denna rapport syftar främst till att våra matgäster ska förstå vikten och värdet av måltiden utifrån många olika perspektiv så som miljö, hälsa, ekonomi, samt att den förståelsen leder till att de själva ska vara de som driver frågan om att rädda maten. En förhoppning är också att arbetet kommer leda till, inte bara att eleverna slänger mindre mat, utan också att de äter mer och därmed orkar prestera bättre på lektionerna. Besparingar är alltså inte huvudsyftet, utan huvudsyftet är att få eleverna att äta mer genom att slänga mindre. Förslagen vilar på tre ben, temadagar, måltidsmiljö och kompetens samt ett stöttande ramverk för att göra detta möjligt. Den första förslaget av dessa tre är att skolorna inför återkommande temadagar där eleverna ges möjlighet att ta till sig kunskap i frågor rörande hur vi kan rädda maten och själva komma med förslag och engagemang hur man ska arbeta vidare med dessa frågor. Många av förslagen är därför knutna till dessa temadagar och anpassade utifrån det arbetssättet. Här finns stora möjligheter till att integrera arbetet i undervisningen och även att involvera elever och elevråd. En förbättring av måltidsmiljön med mer lugn och ro och större möjligheter för eleverna att sitta kvar och äta är också väldigt viktigt. Att stärka den pedagogiska måltidens roll är angeläget. Att införa lunchlektioner har i andra skolor haft stora positiva effekter vilket borde undersökas mer. Det tredje benet, kompetensutvecklingen, är även den viktig och absolut nödvändig för att hålla kvar fokus i det kontinuerliga arbetet. Det ligger i arbetets natur att man måste hålla i och hålla ut och fortsätta nöta in dessa frågor, man blir aldrig färdig. Kompetensutvecklingen behöver vara bred och komma både pedagoger, måltidspersonal och elever till godo. Slutligen behövs ett stöttande ramverk för att förse elever, pedagoger och måltidspersonal med de redskap de behöver för att kunna kommunicera, förmedla och hålla levande arbetet med att rädda maten. Sida 162 av 205
Återraportering Minskat matsvinn
Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-09-01 Dnr: SN 2017/157 Återraportering Minskat matsvinn Förslag till beslut s beslut godkänner rapporten och skickar vidare till Kommunstyrelsen för återrapportering av direktivet
Läs merDetta kan göras imorgon
Sammanfattning svinnworkshop, Hållbara måltider i Örebro län 2.0, 2015.03.30 Detta kan göras imorgon - Kommunicera med mottagningskök hur mycket går åt? - Ta tillvara på överbliven mat. - Införa smakskedar.
Läs merMåltiden. en del i lärandet
Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merSkolmåltidens kvalitet 2015/16 - elevernas perspektiv
Skolmåltidens kvalitet 1/16 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten
Läs merTjollan. Presentation Skolrådet Tolvåkerskolan Måltidsservice. Måltiden i centrum. Tolvåkerskolan skolrestaurang.
Måltidsservice Måltiden i centrum Dagligen serveras det 6 500 portioner Skola 4 500 portioner Förskola 1 500 portioner Hemvård 500 portioner tillsammans gör vi måltiden till en god stund Detta kräver planering
Läs merCHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin
CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin Service och pedagogik Denna kategori omfattar frågor om serviceaspekter och pedagogiska inslag kring skollunchen. Om skolan inte har en egen skolrestaurang/matsal
Läs merSkolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat. Mia Prim
Skolmåltiden - en måltidsupplevelse & mer än bara mat Mia Prim En hållbar måltid når magen får era gäster att orka lära in och lära ut får skolans verksamhet att fungera En klimatsmart måltid som inte
Läs merSammanställning workshop Kalmar 12 oktober. Matkonsult Elisabet Svensson. Mindrematsvinn.nu
Sammanställning workshop Kalmar 12 oktober Mindrematsvinn.nu Fråga 1. Hur arbetar din kommun/stadsdel för att minska matsvinn (förvaring, beredning, servering, tallrik, beställning- och leveransrutiner)?
Läs merSkolmåltidens kvalitet 2017/18 - elevernas perspektiv (Kort version)
Skolmåltidens kvalitet 17/18 - elevernas perspektiv (Kort version) Karlsängsskolan i Nora Skolan har använt den korta versionen av elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn
Läs merMåltidsriktlinjer. För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(8) Måltidsriktlinjer För barn- och utbildningsnämndens verksamheter. PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se
Läs merUnderlag för dig som vill förbereda frågorna om. service & pedagogik, samt miljöpåverkan
CHECKLISTA Nivå 2 Underlag för dig som vill förbereda frågorna om service & pedagogik, samt miljöpåverkan Denna checklista innehåller frågor som, beroende på skolans förutsättningar, kan behövas förberedas
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merGrupp 1. Må ltidspedågogik frå n fo rskolå till grundskolå
Grupp 1. Må ltidspedågogik frå n fo rskolå till grundskolå Inget uppdrag och mål Tidsbrist och konkurrens många andra initiativ. Saknar rekommendationer och riktlinjer Okunskap man vet inte vad måltidspedagogik
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY
KOMMUNÖVERGRIPANDE KOSTPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2014-11-19/ 188 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum senast 2017-03-01 Beteckning KS2014/146-629, 2014.2251
Läs merServiceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se
Serviceområde Måltider Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka 0300-83 40 00 info@kungsbacka.se www.kungsbacka.se Det utmärkta matrådet! Så påverkar du maten på din skola Det här är ett matråd Varje skola
Läs merRIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN
STYRDOKUMENT 1 (12) RIKTLINJER FÖR SPECIALKOSTER I SKOLAN Samarbetsprojekt mellan Folkhälso- och Kostförvaltningen, Barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga kommun samt Kultur- och utbildningsförvaltningen
Läs merUtbildningsnämndens arbetsutskott PROTOKOLL Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349. Beslut
Utbildningsnämndens arbetsutskott 104 Utdrag ur PROTOKOLL 2016-09-20 Riktlinjer för pedagogiska måltider UN-2016/349 Beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden att besluta att anta förslag till
Läs merRiktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun
Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete för kostverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Riktlinjer för systematiskt kvalitetsarbete av kostenverksamheten i grundskolan i Västerviks kommun Den
Läs merÅterrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85
Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till
Läs merVeckonummer: mån tis ons tors fre
Vad roligt att skolan vill mäta hur mycket skolmat som hamnar i magen och/eller i soptunnan! Läs igenom instruktionerna och definitioner på sida 4 noggrant innan ni börjar! A Veckonummer: mån tis ons tors
Läs merSkolmåltidens kvalitet Ht elevernas perspektiv
Skolmåltidens kvalitet Ht 14 - elevernas perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt elevenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få elevernas syn på skollunchen. Elevenkäten
Läs merProjektavslutsrapport
Projektnamn: Du lär vad du äter Projektägare: Hampus Trellid Styrgrupp: Hampus Trellid, Lena Planken, Ann-Marie Mattsson, Birgitta Asterland, Marie Bengtsson, Mikael Wahlberg, Margareta Janstad, Heidi
Läs merRiktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun. Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.
Riktlinjer för pedagogiska måltider i SBU Skövde kommun Beslutad av Barn och utbildningsnämnden 26 mars 2018, 32. Dnr BUN2018.0087 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Fri eller subventionerad måltid inom pedagogiska
Läs merTillsyn av Barsebäck Montessori förskola Ärende 10 BN 2018/121
Tillsyn av Barsebäck Montessori förskola Ärende 10 BN 2018/121 Sida 87 av 165 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-09-05 Dnr: BN 2018/121 Bildningsnämnden Tillsyn av Barsebäck Montessori förskola Förslag till beslut
Läs merMåltidspolicy för Hällefors kommun
Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig
Läs merBehov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan
215-11-9 Behov vid om- och tillbyggnad av restaurangen på Furulidskolan Dnr KS 215-651 Driftenheten har tillsammans med Furulidskolans rektor och arkitekt från bsv arkitekter fört diskussioner och utrett
Läs merÅterrapportering Direktiv Fler män i förskolan Ärende 7 BN 2018/127
Återrapportering Direktiv Fler män i förskolan Ärende 7 BN 2018/127 Sida 41 av 181 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-08-09 Dnr: BN 2018/127 Bildningsnämnden Fler män i förskolan, återapportering direktiv Förslag
Läs merMotionssvar: schemalägga skollunch som lektion
Tjänsteskrivelse 2013-05-14 Handläggare: Madelene Lagerlöf, Ulrika Lundgren FHN 2013.0017 Folkhälsonämnd Motionssvar: schemalägga skollunch som lektion Sammanfattning Kristdemokraterna föreslår i en motion
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merTematräff 3 Om hållbar köttproduktion och köttkonsumtion. Gymninge Gård, Tysslinge 16 juni 2015. Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län
Tematräff 3 Om hållbar köttproduktion och köttkonsumtion. Gymninge Gård, Tysslinge 16 juni 2015 Susanne Rosendahl Utvecklingsledare Region Örebro län Välkommen till Gymninge Gård Torbjörn Eriksson Syfte
Läs merSkolkocken vår nya idol!
Tre utbildningsaktörer om vikten av kompetenshöjning i skolköken Eva Fröman, konsult på EkoMatCentrum Cecilia Corin, konsult på Hushållningssällskapet Mija Gustafsson, projektledare på Nationellt centrum
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merRecept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET
Recept på framgång! -SAMMANFATTNING AV UTVÄRDERING, FRÅN ÖREBRO UNIVERSITET Sarah Lönnström Nutritioniststudent Stockholms Universitet/Karolinska Institutet 1 Hållbara måltider i Örebro län Disposition
Läs merKOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merKarlskrona språkfriskola 2015/2016
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona språkfriskola 2015/2016 2015-06-15 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merRevision - Granskning av kommunens kostverksamheter
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Björn Hedbäck 2018-01-30 SFN 2017/0371 50556 Servicenämnden Revision - Granskning av kommunens kostverksamheter Förslag till beslut Servicesnämnden beslutar
Läs merRiktlinjer för specialkost i skolan
Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen, Karlskoga och Degerfors 2012-09-11 Syfte Syftet med Rutiner för specialkoster i skolan är att alla elever i skolan ska
Läs merSkolmåltidens kvalitet Ht 2014 - personalens perspektiv
Skolmåltidens kvalitet Ht 214 - personalens perspektiv Stora Hammars skola (Vellinge) Skolan har använt personalenkäten som ingår i SkolmatSveriges verktyg för att få personalens syn på skollunchen. Personalenkäten
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019
Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
Läs merMonica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se. Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se
Monica Holm Verksamhetsutvecklare monica.holm@ostersund.se Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef evonne.k.mattsson@ostersund.se Vi ska laga och servera god mat till växande barn & ungdomar som ska orka
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merGod och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg
God och smart mat som hamnar i magen - erfarenheter från ett pionjärarbete inom vård och omsorg Klimatsmart mat - Vård och omsorg Örebro kommun Eva Jöbo, områdeschef Förebyggande verksamhet Vård och omsorg
Läs merFAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!
FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS! * Man slänger mat för flera miljarder kronor i Sverige varje år. * Räknar man hela Europas matsvinn så kastar vi så mycket att en yta lika stort som landet Belgien odlas helt
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merKävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317
Kävlinge kommuns digitala agenda Ärende 8 KS 2017/317 Sida 21 av 249 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-12-05 Dnr: KS 2017/317 Kommunstyrelsen Kävlinge kommuns digitala agenda Förslag till beslut Kommunstyrelsens
Läs merRiktlinjer för specialkost i skolan
Ersätter version 2012-09-11 Barn-och utbildningsförvaltningen, Karlskoga Kultur- och utbildningsförvaltningen, Degerfors Riktlinjer för specialkost i skolan Samarbetsprojekt mellan Folkhälsoförvaltningen,
Läs merLeverans av varm lunch. Matdistribution via hemtjänsten
Leverans av varm lunch Matdistribution via hemtjänsten Matdistribution Du som bor hemma och har svårt att laga din egen mat, kan få en varm lunch levererad direkt hem till dig. Det kallas för matdistribution
Läs merKostpolicy. Robertsfors kommun 2016
Kostpolicy Robertsfors kommun 2016 Detta är ett övergripande styrdokument för hur Robertsfors kommun ska arbeta med kost och nutrition för att säkerställa god kvalitet vid måltider. Innehåll Inledning
Läs merMåltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Läs merRedovisning av socialnämndens internkontrolluppdrag för 2017 Ärende 6 SN 2017/181
Redovisning av socialnämndens internkontrolluppdrag för 2017 Ärende 6 SN 2017/181 Sida 88 av 174 Tjänsteskrivelse 1(1) 2017-10-27 Dnr: SN 2017/181 Socialnämnden Redovisning av socialnämndens internkontrolluppdrag
Läs merKommunstyrelsen. Ärende 19
Kommunstyrelsen Ärende 19 Bildningsutskottet SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2018-11-19 8(12) 56 Dnr KS 2018-253 Förslag till svar på motion angående fysisk aktivitet i skolan varje dag Sammanfattning
Läs merArtikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats. Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan?
Artikel till Elevhälsan. Under fokus Elevhälsans medicinska insats Dietistens funktion inom skolan: skolmåltiderna och elevhälsan? Maten har alltid varit ett omdiskuterat område om det gäller hemma, om
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM
RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN FÖRSKOLA, GRUNDSKOLA OCH FRITIDSHEM BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Beslutad i: Barn- och ungdomsnämnden Uppdaterad: 2014-10-22 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt.
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merMåltidsvän rapport. Projekt Måltidsvän rapport
Måltidsvän rapport Projekt Måltidsvän rapport -- Projektet måltidsvän startade i maj. Sedan starten har antalet seniorer som haft måltidsvän stadigt ökat. Hittills har 8 personer haft en måltidsvän som
Läs merRiktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i skola, fritidshem och fritidsklubb i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i skolan är mycket viktiga
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merOmvärldsanalys av arbete för minskat svinn Christoffer Krewer
Omvärldsanalys av arbete för minskat svinn 2019-05-08 Christoffer Krewer Agenda Hur mycket svinn har vi idag? Vilka standarder och verktyg finns det? Vad gör vi redan idag för att minska svinnet? - Goda
Läs merframtidens mat i västerås
framtidens mat i västerås Västerås stad vill göra skillnad Framtidens mat ska främja en hälsosam livsstil med bra matvanor hos barn, ungdomar och äldre och med hänsyn till miljön och klimatet. En av mänsklighetens
Läs merSyftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan.
Ämne: Biologi, Kemi, Svenska, Hem- och konsumentkunskap Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med lektionen är att eleverna får lära sig mer om vikten av att äta en bra lunch i skolan. GENOMFÖRANDE I den här uppgiften
Läs merKostpolicy för skola och förskola
Kostpolicy för skola och förskola Vision Alla matgäster, äldre som yngre, får nylagad, varm, god och säker mat i en lugn och trevlig miljö. I förskolan och i skolan ingår måltiden som en naturlig del och
Läs merMåltidspolicy 1. Måltidspolicy. Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun
Måltidspolicy 1 Måltidspolicy Kostenheten Barn och utbildningsförvaltningen Uddevalla kommun 12 juni 2014 Måltidspolicy 2 Innehållsförteckning sid Inledning 3 Syfte med måltidspolicyn 3 Måltidskvalitet
Läs merProjektförslag. Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever
Preliminärt projektnamn: Pedagogik + Måltider = Bästa maten för barn och elever Författare: Ann-Marie Mattsson Johan Lundgren Marie Bengtsson Birgitta Asterland Godkänt av (förvaltningschefer): Lars Andersson,
Läs merRedovisning av inkomna delegationsbeslut mars Ärende 8 BN 2018/1
Redovisning av inkomna delegationsbeslut mars Ärende 8 BN 2018/1 Sida 3 av 41 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-03-21 Dnr: BN 2018/1 Bildningsnämnden Redovisning av inkomna delegationsbeslut mars Förslag till
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
Verksamhetsplan Skolmåltid Karlskrona Montessorifriskola 2015/2016 2015-07-01 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 4 Heldagssyn... 5 Sockerpolicy... 5 Arbetsbeskrivning...
Läs merLönekartläggning, lönepolicy och lönerevision för bildningsnämndens verksamheter Ärende 12 KS 2017/56
Lönekartläggning, lönepolicy och lönerevision för bildningsnämndens verksamheter Ärende 12 KS 2017/56 Sida 147 av 740 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-02-22 Dnr: KS 2017/56 Kommunstyrelsen Lönekartläggning,
Läs merMotion om pedagogisk skollunch
Tjänsteskrivelse 2011-05-23 BUN 2011.0218 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Motion om pedagogisk skollunch Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden har att yttra sig över en motion
Läs merUtbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.
Utbildningsinspektion i Kristianstads kommun Centrum för vuxnas lärande Dnr 53-2006:3213 Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande. Vuxenutbildning Inledning Skolverket har
Läs merMåltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef
Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider
Läs merMaten är bara en del av måltiden. Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram
Maten är bara en del av måltiden Herrljunga kommuns kostpolitiska program med handlingsprogram Det goda livet. Förord Enligt Utvecklingsplan Växtkraft 10 000 ska Herrljunga kommun 2020 vara en attraktiv
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merBikupa 1 Gränsen. Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor. o Behövs det någon gräns?
Bikupa 1 Gränsen Var drar vi gränsen mellan specialkost & önskekost? Diskussionsfrågor o Behövs det någon gräns? o Här går gränsen idag men var går gränsen om 5 år? o Hur kommuniceras gränsdragningen ut?
Läs merRIKTLINJER. Riktlinjer pedagogiska måltider
RIKTLINJER Riktlinjer pedagogiska måltider 1 Styrdokument Handlingstyp: Riktlinjer pedagogiska måltider Diarienummer: KS/2018:327 Beslutas av: Kommunstyrelsen Fastställelsedatum: 2018-06-18 177 Dokumentansvarig:
Läs merVEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande
VEGA Mer vegetariskt och mindre matsvinn i skolor genom samarbete och elevinflytande Projektägare Föreningen Kort om vilka är vi och vad vill vi? är en ideell förening för kommuner, landsting och regioner
Läs merVerksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
Läs merVerksamhetsplan Skolmåltid
KARLSKRONA SPRÅKSKOLA Verksamhetsplan Skolmåltid 2018/2019 Uppdaterad 2018-08-08 Innehåll Skollag och Riktlinjer... 3 Skolans visioner och arbete runt skolmåltiden... 3 Heldagssyn... 4 Sockerpolicy...
Läs merE-förslag - Näridrottsplats i Hofterup/Ålstorp vid Skönadalsskolan Ärende 24 KS 2016/291
E-förslag - Näridrottsplats i Hofterup/Ålstorp vid Skönadalsskolan Ärende 24 KS 2016/291 Sida 364 av 430 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-07-26 Dnr: KS 2016/291 Kommunstyrelsen E-förslag - Näridrottsplats i
Läs merMåltidspedagogik. riv väggen mellan köket och det pedagogiska rummet!
Måltidspedagogik riv väggen mellan köket och det pedagogiska rummet! En god investering Förskola ca 730 000 måltider/dag Skola ca 1,2 miljoner måltider/dag Når nästan 2 miljoner barn och unga dagligen
Läs merInterpellation till bildningsnämndens ordförande om vilka satsningar som görs på integrationsområdet för att säkerställa bostäder och egenförsörjning
Interpellation till bildningsnämndens ordförande om vilka satsningar som görs på integrationsområdet för att säkerställa bostäder och egenförsörjning Ärende 17 KS 2018/169 Sida 159 av 193 Tjänsteskrivelse
Läs merKostpolicy för Ånge kommun
Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2018-11-26, 129 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro
Läs merHandlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling och mat GRF
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-06 Vår referens Kimmo Räihä Controller kimmo.raiha@malmo.se Tjänsteskrivelse Handlingsplan för att nå målen i Malmös stads policy för hållbar utveckling
Läs merMåltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre
Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och
Läs merInformations- och kommunikationsteknologi. Smedjebackens kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Informations- och kommunikationsteknologi inom undervisningen Johanna Kemppainen Januari 2016 Smedjebackens kommun Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merSvinnprojektet Stockholm
Svinnprojektet Stockholm Ett pilotprojekt med åtta av Stockholms stads skolor, Under perioden vecka 40, 2013 till och med vecka 11, 2014. Av: Mimi Dekker och Eva Fröman April 2014 Innehåll Bakgrund...
Läs merMANUALEN. Så använder ni SkolmatSveriges verktyg!
MANUALEN Så använder ni SkolmatSveriges verktyg! Denna manual innehåller instruktioner om hur man använder SkolmatSveriges verktyg för dig som behöver hjälp eller vill lära dig mer. På vår hemsida finns
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...
Läs merVERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår 4
Läs merVäl godkänt för skolmåltiden
Väl godkänt för skolmåltiden Finansiär: Folkhälsokommittén Västra Götalands Regionen - Kraftsamling för fullföljda studier Ägare av projektet: RISE / Skolmatsakademin Treårigt projekt Fyra pilotskolor
Läs merGenomgång av Ekomatsedeln. Praktiska övningar som ger inblick i Ekomatsedelns
Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar ger utomordentligt goda resultat. Det visar
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merVerksamhetsplan fritidshem VÄST
Genom att ha fokus på uppdraget och ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform
Läs merRiktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem
Förslag till Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentnamn Riktlinjer för mat i förskola/skola/fritidshem Dokumentansvarig/processägare Kostchef Dokumenttyp Riktlinjer Version 1 Fastställd/upprättad
Läs merUppföljning av anbud och avtal - Attendo Kungsgatan Ärende 11 SN 2018/34
Uppföljning av anbud och avtal - Attendo Kungsgatan Ärende 11 SN 2018/34 Sida 191 av 311 Tjänsteskrivelse 1(2) 2018-01-19 Dnr: SN 2018/34 Socialnämnden Uppföljning av anbud och avtal - Attendo Kungsgatan
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING
Läs mer