Uppföljning av två Genombrottsprojekt
|
|
- Sebastian Öberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 1 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Bättre flyt i vården I och II
2 2 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av projektledare Alessandra Cavalieri Persson Tel , E-post: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn , Fax Sveriges Kommuner och Landsting Grafi sk form och produktion KLF Grafi sk Produktion Foto A. Cambone &R. Isotti / Ag. Homo ambiens - Italien Tryck KLF Grafi sk Produktion, Stockholm 2006 ISBN-10: ISBN-13:
3 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 3 Innehåll Förord 4 Inledning 6 Bakgrund 7 Resultatdiskussion 8 Slutsatser 15 Bilaga 16
4 4 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Förord Hösten 2001 träffades en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting) om åtgärder för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården. Som ett led i detta bedrev Landstingsförbundet under åren 2002 och 2003 två Genombrottsprojekt som syftade dels till att förbättra tillgängligheten inom vården, dels till att utgöra en arena för praktiskt lärande av förbättringsarbete inom vården. Projekten benämndes Bättre Flyt i Vården I och Bättre Flyt i Vården II. Erfarenheterna från de projekt som genomförts på nationell nivå är att de team som deltar i projekten i hög grad lyckas uppnå mätbara förbättringar, men det är mer osäkert i vilken utsträckning de goda resultaten håller i sig efter projekttiden och i vilken grad förmågan att bedriva systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete sprids vidare inom de deltagande organisationerna. För att få en bild av detta genomfördes 2005 en webbenkät till kontaktpersonerna för de organisationer som deltog i ovan nämnda projekt under 2002 och En del i utvärderingen var också att identifiera faktorer som är viktiga för att förbättringsarbetet ska fortleva och spridas vidare inom de medverkande organisationerna efter projekttiden. Är Genombrottsprojekten lyckade på lång sikt och sprids förmågan att bedriva förbättringsarbete i organisationerna? Studien visar att de flesta teamen har lyckats förbättra sin verksamhet långsiktigt. Det finns också många team som fortsätter med förbättringsarbete efter projektens slut och ytterligare förbättrar sina resultat genom att utveckla och hitta nya spår i förbättringsarbetet. Det framkommer också att de flesta teamen bedömer att metoden och de inhämtade kunskaperna har lyckats sprida sig vidare inom verksamheten. I studien identifieras även viktiga faktorer för ett framgångsrikt projekt. Avsatt tid för förbättringsarbete bedöms vara den viktigaste faktorn för uthålligheten av projektarbetet. En annan viktig faktor är tydligt stöd från ledningen. Det framgår att det är viktigt att ledningen på ett aktiv sätt efterfrågar resultaten. I studien identifieras även hinder för ett lyckat projekt. Exempelvis är personalomsättning eller en pågående omorganisation tydliga hinder i förbättringsarbete. En annan insikt är att förbättringsarbete kan ta tid och risken är att man ger upp för tidigt. Slutligen framkommer att de flesta team anser att Genombrottprojektet hade påverkat deras arbetsmiljö positivt, då köerna minskat och flytet ökat.
5 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 5 Sveriges kommuner och Landsting hoppas att rapporten ska kunna: (I) användas i utbildningssammanhang, (II) fungera som informationskälla för de som överväger att genomföra eller delta i ett Genombrottsprojekt samt (III) användas som underlag vid utvärdering av Genombrottsprojekt. Ansvarig för utvärderingen har varit Alessandra Cavalieri Persson och i arbetet har också Eva Westerling och Carina Svensson deltagit. Samtliga på sektionen för verksamhetsutveckling har medverkat. Stockholm i maj 2006 Ellen Hyttsten Direktör Avdelningen för vård och omsorg
6 6 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Inledning Genombrottsmetoden är ett systematiskt och beprövat sätt att genomföra kunskapsbaserade förbättringar i vården. Den används alltmer inom svensk hälsooch sjukvård. Metoden har sin förebild i Breakthrough series som utvecklats vid The Institute for Health Care Improvement (IHI) i Boston, och bygger på att det finns kunskap som inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning i vardagsarbetet inom hälso- och sjukvården. Metoden introducerades i Sverige av dåvarande Landstingsförbundet 1996 genom ett projekt som syftade till att korta köer och väntetider till och inom hälso- och sjukvården. Slutapporten från det projektet kan laddas ner på Mer information om Genombrottsmetoden finns på samma ställe. Erfarenheterna från de projekt som genomförts på nationell nivå är att de tvärprofessionella team som deltar i projekten i hög grad lyckas uppnå mätbara förbättringar, men det är mer osäkert i vilken utsträckning de goda resultaten håller i sig efter projekttiden och i vilken grad förmågan att bedriva systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete sprids vidare inom de deltagande organisationerna. För att få en bild av detta genomfördes 2005 en webbenkät till kontaktpersonerna för de organisationer som deltog i två genombrottsprojekt som drevs av Landstingsförbundet under 2002 och En del i utvärderingen var således att identifiera faktorer som är viktiga för att förbättringsarbetet ska fortleva och spridas vidare inom de medverkande organisationerna efter projekttiden. Tanken är att denna rapport ska kunna: (I) användas i utbildningssammanhang, (II) fungera som informationskälla för de som överväger att genomföra eller delta i ett genombrottsprojekt och (III) användas som underlag vid utvärdering av genombrottsprojekt.
7 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 7 Bakgrund Under år 2002 och 2003 drev Landstingsförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting), två Genombrottsprojekt 1 som syftade dels till att förbättra tillgängligheten inom vården, dels till att utgöra en arena för praktiskt lärande av förbättringsarbete inom vården. Projekten benämndes Bättre Flyt i Vården I och Bättre Flyt i Vården II. Sammanlagt har 64 olika verksamheter (av 71 som ursprungligen antogs för medverkan) slutfört programmet. Under hösten 2005 blev alla 71 kontaktpersoner som var med från början i de två projekten ombedda att besvara en webbenkät 2. Webbenkäten består av ett antal slutna och ett antal öppna frågor (se webbenkäten i bilagan). Huvudsyftena med enkäten var att: I) följa upp om teamens resultat har blivit bestående, förbättrats eller försämrat över tiden och II) studera om teamet fortsatt att använda Genombrottsmetoden med nya/andra förbättringsmål och om metodiken har spridits sig; Delsyftena var att: III) identifiera faktorer teamen anser vara viktiga för förbättringsarbetets fortlevnad efter projekttiden. IV) identifiera effekter på medarbetarnas arbetsmiljö och resursbehoven i samband med användning av Genombrottsmetoden. [1] Bättre fl yt i vården, Landstingsförbundet, [2] Observera att respondenterna är inte anonyma i denna studie.
8 8 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Resultatdiskussion I detta kapitel presenteras och diskuteras några av de resultat som vi bedömer mest intressanta från de slutna frågorna samt intressanta svar från de öppna frågorna. Det kan först noteras att 69 procent av de tillfrågade svarade på enkäten 3. Uppnådde teamen sina mål under projekttiden och har resultaten bestått, förbättrats eller försämrat över tiden? Under projekttiden nådde 51 procent sina tillgänglighetsmål. Dessutom har 48 procent av dem som inte hade nått målet under perioden svarat att de är på god väg och 16 procent att de uppnått målet efter projekts slut. Alltså kan vi notera att 83 procent har uppnått eller beräknas uppnå tillgänglighetsmålet på lite längre sikt. Detta är en framgång med tanke på att dessa projekt är relativt omfattande och ambitiösa. Här följer några resonemang kring respondenternas öppna svar för att lyfta fram några viktiga aspekter i arbetsprocessen. Vi presenterar även vissa direkta citat av svaren i de fall dessa fyller ett illustrativt syfte. Respondenterna har identifierat några viktiga hinder för måluppfyllelsen. Det påpekades att förbättringsarbeten kan försvåras om det inte är efterfrågat av ledningen: tyvärr så är det svårt att driva projektarbete när ingen frågar efter resultaten. En annan viktig aspekt som framkommer är att det kan vara kontraproduktivt att försöka förändra för mycket på en gång. Hela projektet kan då äventyras: teamen valde sannolikt för omfattande verksamhet. I flera av de öppna svaren påpekades att personalomsättning eller en pågående omorganisation kan vara ett hinder i förändringsarbete: då nyckelpersonen i projektet blev långtidssjukskriven (eller bytt jobb) har vi inte kunnat fullfölja projektet. 31 procent av teamen som har nått målet under projekttiden fortsätter att förbättra sina resultat. Det kan också noteras att av dem som hade nått målet under projekttiden ligger 54 procent på samma nivå medan 15 procent har försämrat resultaten. [3] Vi bedömer att denna svarsfrekvens (69 procent) ger oss tillräcklig information för att på ett meningsfullt sätt diskutera resultaten. Notera att av 71 team har 6 hoppat av projektet, vilket ger en svarsfrekvens på 74 procent av genomförda projekt. Vi är dock medvetna att vi missar mycket intressant material med ett bortfall på 31 procent. Notera att vi har räknat bort de partiella bortfallen för enstaka frågor.
9 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 9 Hur beskriver dessa team orsakerna till sina framgångar? Ur svaren på de öppna frågorna framkommer att det är viktigt att kontinuerligt fortsätta att följa upp verksamheten för att behålla den uppnådda kvaliteten: teamet fortsätter med sina mätningar för att kunna se till att förbättringen håller i sig. Det visar sig också vara viktigt att försöka hitta nya förbättringsstrategier (områden) hela tiden för att hålla förbättringstänkande vid liv. En ytterligare insikt som kommer från respondenterna är att förbättringsarbetet måste få ta tid. Har teamet fortsatt att arbeta med metoden och har denna spridits vidare utanför teamet? Nästan 68 procent svarade att Genombrottsmetoden nu används för att nå nya eller andra förbättringsmål. 20 procent hade inlett ett arbete för att nå tuffare mål inom samma tema. 48 procent hade börjat jobba med en helt annan inriktning. I flera av de öppna svaren påpekas att genombrottsprojektet har gett användbara färdigheter om förändringsarbete. Metoden beskrivs som en bra arbetsmodell som kan användas i många olika sammanhang. Modellen upplevs ha en tydlig styrka i att vara prestigelös och ge möjligheten att förkasta idéer som inte visade sig bra. Modellen används hos vissa för att se om vi håller på med rätt saker,, alltså som ett bra verktyg i det vardagliga förändringsarbetet. 63 procent svarade att Genombrottmetodiken har spridits utanför ursprungsteamet. Denna siffra kan vara högre med tanke på att det finns upp till 24 procent av respondenterna som inte vet om detta har skett och att modellen har kunnat spridas utan att respondenterna känner till det. Ur svaren på de öppna frågorna framkommer att en bra marknadsföringsstrategi för att sprida metoden är att synliggöra team med bra resultat, vilket bidrar till att nyfikenhet väcks av andra som vill veta mera. En annan faktor som främjar spridningen, är att flera personer än de som ingår i teamen, har fått ta del av genombrottsmetodiken. Sist men inte minst tycks metodens spridning säkras om den uppmuntras av landstingsledningen som en allmän metod för förbättring.
10 10 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Vilka faktorer kan identifieras som viktiga för projektets fortlevnad? Den viktigaste faktorn för uthållighet bedöms vara Avsatt tid för förbättringsarbete. Vi har bett respondenterna uttala sig om i vilken mån ett visst antal faktorer har betydelse för projektets uthållighet. Svaren redovisas i figur 1. Figur 1 Viktiga faktorer för projektets uthållighet Avsatt tid för förbättringsarbete Tydligt stöd från ledningen Att få tillräckliga resurser Teamets sammansättning Kontinuitet inom teamet Bra handledning (stöd från förbättringsledare/facilitator) Kontinuitet inom ledning Annat 0% 20% 40% 60% 80% 100% Vidare visar Figur 1 på respondenternas egen prioriteringslista, dvs. vilka faktorer som är mycket viktiga och vilka som är viktiga, men dock mindre viktiga. En möjlig tolkning av dessa resultat är att de viktigaste faktorerna för uthållighet är faktorer som direkt berör teamets långsiktiga arbete såsom avsatt tid för förbättringsarbetet och tydligt stöd från ledningen. 50 procent av teamen upplever att de har fått stöd från ledningen efter projektets slut. Här tittar vi specifikt på frågan om stöd från ledningen. Till frågan Upplever du att ni har fått stöd från ledning efter projektets slut? svarar drygt 50 procent att de har fått stöd, medan 29 procent svarar att de inte har fått det. 20 procent svarade att de inte visste. Om man ser närmare på frågan, vilken nivå som ledningsstöd upplevs komma från, framkommer att det är från närmaste ledning (se figur 2). Ju högre ledningsnivå man frågar om, desto svårare har respondenterna att bedöma om de har fått stöd eller inte. Att högsta ledningen förankrar sitt stöd via den lokala ledningen ter sig därmed som viktig för projektets uthållighet.
11 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 11 Figur 2 Upplevt stöd från ledningen efter projektets slut 100 Inget svar 80 Vet ej Nej 60 Ja Av högsta landstingsledning Av sjukhusledning/ motsv. Av klinikledning/ motsv. En sammanställning av öppna kommentarer av dem som har fått stöd från ledningen visar att stödet är en viktig förutsättning för ett lyckat arbete: vi skulle inte ha fått så stor genomslagskraft om vi inte hade haft vår läns- och kliniklednings stöd i detta. Eftersom vår högsta ledning förespråkar och stöder detta arbetssätt bidrar detta till att sprida metoden. Vidare framkommer att det finns en viss förväntning att vi själva tar initiativ till förändring, även om stöd finns tror jag att de förväntar sig att vi själva ska ta initiativ till förändringar. Av de som har svarat att de inte har fått stöd från ledning framkommer att om ingen efterfrågar resultat då känns det som det inte finns något värde i arbetet. Det finns en viss oklarhet hos vissa av respondenterna om ledning känner till deras insats, avståndet mellan golvfolket och ledningen har ju ökat ytterligare genom bl. a. stora centraliseringar. Jag träffar nästan aldrig min chef!. Andra menar att ledningen behöver inte vara engagerad, genombrottmetoden är ett instrument, ett verktyg för det inre processarbetet och är av störst intresse för oss själva.
12 12 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Har arbetsmiljön påverkats av genombrottsprojektet? 68 procent anser att arbetsmiljön har blivit bättre efter projektet. Respondenterna fick svara på frågan om genombrottprojektet hade påverkat deras arbetsmiljö positivt (svaren redovisas i figur 3). Inom forskningslitteraturen 4 har man sett en positiv effekt på arbetsmiljön av förbättringsarbete och detta stämmer även här. Från en sammanställning av kommentarer till frågan ovan framgår att de som har svarat att arbetsmiljön har förändrats positivt upplever att stressen har minskat tack vare att köer och väntetider har minskat: pga. mindre strul med laboratoriesvar, patienter som inte har nål, dropp, adekvata prover eller annat som inte är klart inför operationen så har störningarna reducerats och flytet ökat. Detta ger mindre konflikter och störande moment i arbetet. Andra har påpekat att förbättringsarbetet har tydliggjort yrkesrollerna och detta har lett till att personalen känner sig tryggare i sin yrkesroll:... läkarsekreterarnas problem har kommit i dagen, genom att man diskuterat och redovisat på högre nivå och detta har lett till en översyn av ansvarsfördelningen. Den fysiska arbetsmiljön har också i vissa fall förbättrats: I detta fall var lokalerna undermåliga och dessa blev klart förbättrade i samband med projektet.. Bland dem som svarat att arbetsmiljön har förändrats negativt av projektet upplevdes att i praktiken har bemanningen minskat på vår operationsenhet. Dessutom upplevs att belastningen dvs. patienttrycket ökar hela tiden. En faktor som vi delvis inte kan påverka. Bättre tillgänglighet och flöden verkar ge ett ökat antal patienter. Behovet verkar omättligt och: dock har rationaliseringarna bland arbetsuppgifterna medfört att vi fått nya arbetsuppgifter som tar vår tid i anspråk. Figur 3 Vilka av följande alternativ stämmer? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Medarbetarna är mer medvetna om varandras arbetsinsatser Medarbetarna trivs bättre Medarbetarna har fått tid för andra arbetsuppgifter eftersom överflödiga arbetsuppgifter har bortrationaliserat Medarbetarnas roller är bättre definierade, kommunikationen är bättre och det är färre konflikter Medarbetarna umgås mer med varandra [4] Tillgänglighet en arbetsmiljöfråga?, Landstingsförbundet, 2003.
13 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 13 Medarbetarna har blivit mer medvetna av varandras insatser tack vare förbättringsarbetet. De respondenter som svarade ja på frågan ovan fick möjligheten att beskriva på vilket sätt arbetsmiljön hade blivit bättre. Ur sammanställningen av kommentarer till frågan Vilka av följande alternativ stämmer (se figur 3) framkommer att Genombrottsprojektet har lett till en bättre kommunikation mellan olika yrken på arbetsplatsen: bättre kommunikation mellan operationsplanerare och operationsavdelning. Hårdare krav på adekvat operationsindikation, vilket förbättrade kommunikationen mellan läkare och personalen på gynekologimottagningen. Hur har resursanvändningen påverkats av Genombrottsprojekten? Drygt 50 procent av teamen har inte behövt utöka sina personalresurser för att genomföra Genombrottsprojektet. För att få en indikation om teamet har behövt utöka sina resurser i samband med projektet har vi frågat om de har behövt utöka sin bemanning (svaren redovisas i figur 4). Figur 4 60% 50% 40% 30% 20% 10% Hur många extra heltidstjänster (utöver den ordinarie verksamheten) bedömmer du att det har gått åt för att driva hela projektet 0% Inga mer än 2 Ur sammanställningen av kommentarer till frågan framkom att med en väl genomförd planering och vissa extra administrativa resurser kan ett lyckat projekt genomföras: går att genomföra med ordinarie personalgrupp, med rätt fördelning och stabil arbetsgrupp och tillskott på den administrativa sidan. Det framkom även att det behövs inte några nya tjänster, utan det måste finnas eldsjälar som brinner för intresset och som får uppbackning av ledningen, då går det mesta.
14 14 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Vidare framkommer att många projekt har genomförts utan att extra resurser har tilldelats och projektets omfattning har fått anpassas efter denna förutsättning: inga resurser har givits för att driva projektet utan det har fått inpassas efter bästa förmåga. Samtidigt påpekas att ökade personalresurser är viktiga för att lyckas: mer än 2 om vi skulle komma ner till vårt mål. Vi fick dock endast 1 tjänst extra. Vad tycker Teamen om Genombrottsmetoden? 96 procent tycker att det har varit värt att vara med Genombrottsprojektet. Slutligen fick respondenterna möjligheten att berätta på vilket sätt de tyckte det varit värt att vara med i projektet. Vi har valt att lyfta fram några nyckelfraser som respondenterna har använt för att beskriva genombrottsmetodiken: Genombrottsprojektet Bättre flyt i Vården I och II har...:.. främjat en bättre kännedom om verksamheten.... lett till en god kontakt med medarbetarna.... gjort det möjligt att lära sig en ny metod.... givit möjligheten att nätverka med andra team i Sverige.... givit tillgång till relevanta föreläsningar.... skapat stor nytta på arbetsplatsen då har vi lärt oss ett användbart verktyg.... gett en inblick i andras yrkesroll.... gett en viss stolthet över resultaten som personalen åstadkommit.... bidragit till att etablera nya kontakter, inspirerat till studiebesök hos varandra, och givit tillgång till bra handledning..
15 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 15 Slutsatser Sammanfattningsvis visar studien att Genombrottsprojekten är mycket uppskattade. De flesta teamen har lyckats förbättra sin verksamhet och menar att de har lärt sig en användbar metod som kan användas i den vardagliga verksamhetsutvecklingen. Det finns också många team som fortsätter med förbättringsarbete efter projektens slut och ytterligare förbättrar sina resultat genom att utveckla och hitta nya spår i förbättringsarbetet. Det framkommer också att de flesta teamen bedömer att metoden och de inhämtade kunskaperna sprider sig vidare inom verksamheten. I studien identifieras viktiga faktorer för ett framgångsrikt projekt. Avsatt tid för förbättringsarbete bedöms vara den viktigaste faktorn för uthålligheten av projektarbetet. En annan viktig faktor är tydligt stöd från ledningen. Det framgår att det är viktig att ledningen på ett aktiv sätt efterfrågar resultaten. I studien identifieras även hinder för ett lyckat projekt. Exempelvis är personalomsättning eller en pågående omorganisation tydliga hinder i förbättringsarbete. En annan insikt är att förbättringsarbete kan ta tid och risken är att man ger upp för tidigt. Slutligen framkommer att de flesta team anser att Genombrottprojektet hade påverkat deras arbetsmiljö positivt, då köerna minskat och flytet ökat.
16 16 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Bilaga
17 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 17
18 18 Uppföljning av två Genombrottsprojekt
19 Uppföljning av två Genombrottsprojekt 19
20 20 Uppföljning av två Genombrottsprojekt Vi vill tacka er alla som har deltagit i enkätundersökning för den värdefulla tid som ni har lagt på att svara på enkäten!
Genombrott. - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd
Genombrott - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd Genombrott - Effekter av projektledarutbildningen Hinder och stöd Eventuella frågor om rapporten kan ställas till Eva Westerling 08-452
Läs merSäker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre
SÄLMA Ⅱ Säker läkemedelsanvändning för en bättre livskvalitet hos äldre Kommuner, landsting och offentligt finansierade privata vårdgivare inbjuds att delta i ett nationellt förbättringsprojekt 2007. Gemensam
Läs merGenombrottet. VC Gibraltargatan. Primärvården Göteborg. Genombrott III 05-10-13 06-09-15. Projekttid. CVU Rapportserie 2006:2
Genombrottet VC Gibraltargatan Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Christina Håkansson Calmerklint, Verksamhetschef Jones Zaeri, Läkare Lena Glennsten Dolfe, Distriktssköterska
Läs merSpridning av säkrare praxis
Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se
Läs merDet kommer att ges tillfälle och möjlighet att prova förbättringsidéer på ett systematiskt sätt genom att använda genombrottsmetoden.
Inledning Kunskap och förhållningssätt inom vård och omsorg är en färskvara som ständigt måste underhållas. En bra dag måste skapas dag för dag om och om igen. I detta ligger det svåra och det kompetenskrävande
Läs merEN STUDIE OM HUR ETT FÖRÄNDRINGSARBETE KAN PÅVERKA ARBETSMILJÖN. Tillgänglighet en arbetsmiljöfråga?
EN STUDIE OM HUR ETT FÖRÄNDRINGSARBETE KAN PÅVERKA ARBETSMILJÖN Tillgänglighet en arbetsmiljöfråga? Stockholm 2003 Skriften går att beställa på Landstingsförbundets webbplats www.lf.se, på tel 020-31 32
Läs merPresentationsmaterial från osteoporoskonferens i Rydal, mars 2007 Kompetensstegen Genombrottsprojekt Anna Rångemyr Maria Tid 28/ Nationell satsn
Kompetensstegen Genombrottsprojekt Anna Rångemyr Maria Tid 8/ 007 Nationell satsning över tre år 006-008 Borås stad erhöll, miljoner Fördelat på 0 olika projekt aktivitet - fallprevention Hela ben Förarbete
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merProjekt Pinocchio. Genombrottsprojekt. För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende
Projekt Pinocchio Genombrottsprojekt För att förbättra arbetet kring barn upp till 12 år som riskerar utveckla ett varaktigt normbrytande beteende Bakgrund Projekt Pinocchio Kunskap fanns.. Institutet
Läs merTillgänglighet. Kungshöjds Vårdcentral. Primärvården Göteborg
Tillgänglighet Kungshöjds Vårdcentral Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Anette Eklind Darberg Distriktssköterska Anita Olofsson Undersköterska Karin Meuller Distriktsläkare
Läs merAnvänd verktygen för ett mänskligt arbetsliv
Mars 2018 Använd verktygen för ett mänskligt arbetsliv 2074 skyddsombud om föreskrifterna om social och organisatorisk arbetsmiljö Fler arbetsgivare måste ta ansvar för en hälsosam arbetsmiljö Framtidens
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Metoden Idealt Genombrott När du och ditt team vill nå nya höjder med er verksamhet Idealt Genombrott i Örebro läns landsting I Örebro läns landsting har vi jobbat med Idealt Genombrott
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs merOptimal habilitering
REGISTERCENTRUM SYDOST, REGION JÖNKÖPINGS LÄN/QULTURUM, RC NORR OCH HABQ Optimal habilitering Maj 2015 Mars 2016 2016-10-26 Författare: Peter Kammerlind, Maria Johansson RCSO/Qulturum, Region Jönköpings
Läs merChefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt
Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel
Läs merSKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Läs merGenombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009
Halmstad 100216 Genombrott är idealet Genombrottsarbete inom särskilt boende-hemvårdsförvaltningen 2009 Processgruppen Johan Andersson Roger Kindberg Eva C Persson Eva M Persson Maria Stjernström-Öberg
Läs merKorta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd
1 Korta väntetider och delaktig personal på BUP Danderyd Teamets medlemmar Teamet består av fem personer från Danderyds BUP: Från vänster: Assistent Lina Lundström, biträdande enhetschef Eva Arvidsson,
Läs merIT-stöd vid kommunikation och informationsspridning i Genombrottsprojekt
KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p
Läs merRapport Genombrottsmetoden 2010
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2004 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport
Läs merLEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN
LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merRegional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor
Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90
Läs merMedarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen 78 %.
Emma Nilsson 0413-622 61 2014-01-13 Medarbetarenkät Vård och Omsorg 2013 Medarbetarenkäten 2013 besvarades av 722 personer (n= 892), vilket ger en svarsfrekvens på 81 %. För kommunen som helhet är svarsfrekvensen
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs mer1a. Har du ett stressigt arbete? 1b. Kan du påverka din arbetssituation? 1f. Har du en rimlig arbetsbelastning?
Sammanfattning av jämställdhetsenkäten 2009 Här sammanfattas resultaten från enkätundersökningen om jämställdhet som genomfördes på institutionerna för Geologi (GEO) samt Naturgeografi och Ekosystemanalys
Läs merVad kan Flödesmodellen användas till?
Patienters väg genom vården kan se väldigt olika ut! En vårdprocess kan vara mycket kort kanske bara några minuter eller timmar eller pågå i månader och år. Vård kan handla om begränsade problem och frågeställningar
Läs merMätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.
ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens
Läs merTeamarbete med patienten i centrum 3863
1 (10) Landstingsstyrelsens förvaltning Södersjukhuset, medicin Projektledare Stina Petersson E-post stina.petersson@sll.se Teamarbete med patienten i centrum 3863 2 (10) Sammanfattning av satsningen Med
Läs merFrån otillgänglighet till tillgänglighet
Från otillgänglighet till tillgänglighet Vårdcentralen Kungssten Primärvården Göteborg Projekttid 05-10-13 06-09-15 Teammedlemmar: Mats Öhberg, läkare Ann-Marie Johansson, sjuksköterska Anette Waller,
Läs merUtvärdering projekt Fenix
Utvärdering projekt Fenix EN KVANTITATIV UTVÄRDERING BLAND PERSONAL Strandska Utvecklingshuset AB 21 mars, Katarina Åkesson Innehållsförteckning Introduktion Bakgrund & syfte Metod och målgrupp Resultat
Läs merHANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1
HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...
Läs merVärdeforum. Programkatalog Värdeforum Våren 2014
Programkatalog Värdeforum Våren 2014 Utvecklingsprogram för kvalitet och ledarskap Famnas Värdeforum är ett utvecklingsprogram för bättre vård och social omsorg som syftar till att skapa en kultur av ständiga
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merEkonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter. Ekonomichefsrapport 2014
Ekonomichefernas nya utmaningar: Don t work harder work smarter Ekonomichefsrapport 2014 Inledning Att ta med det ekonomiska perspektivet och ekonomiska analyser vid verksamhetsförändringar borde vara
Läs merModell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Läs merÄven de äldre vill vara med
Även de äldre vill vara med Organisation NBV Väst Projektledare Zinijad Jagurdzija e-postadress zinijad.jagurdzija@nbv.se Tel 0734-61 47 99 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Syfte är att komma åt
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 5 Psykiatriska kliniken Kungälvs sjukhus avdelning 9 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merTandsköterskan En resurs i Folktandvården i Kalmar Län
Tandsköterskan En resurs i Folktandvården i Kalmar Län Strategier för att synliggöra och stärka rollen Slutrapport 2010-05-26 1 Rapportens struktur Sammanfattning och inledning Bakgrund Syfte Projektmål
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merMedarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2014 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Storumans kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merMedarbetarenkät Robertsfors / BOU. Svarsfrekvens: 87,2
Medarbetarenkät 2016 Robertsfors / BOU Svarsfrekvens: 87,2 1 2 BOU Robertsfors Mål och uppdrag 71,6% 20,8% 4,1% 3,5% 4,9 4,8 Kompetens och utveckling 76,6% 19,3% 2,7% 1,3% 5 5 Information 79,5% 17,4% 2,5%
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merPatientmedverkan i riskanalyser
nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorg 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Individ- och familjeomsorgen, IFO. Under hösten 2016 genomfördes
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merMedarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten
AB Familjebostäder Medarbetarenkät 2012 ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du förvaltningens/bolagets resultat från medarbetarenkäten 2012. I stadens arbete med att vara en
Läs merAnvisningar. tillkommande ersättning. En kvalitetssäker och effektiv. sjukskrivnings- och. rehabiliteringsprocess. Styrelsen för sjukhusen i Väster
Anvisningar tillkommande ersättning år 2019 Dn HS 2018-01065 Anvisningar tillkommande ersättning En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019 Styrelsen för sjukhusen i
Läs merMEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN
MEDARBETARUNDESÖKNING 2012 MAGELUNGEN Innehållsförteckning Nöjd Medarbetar Index (NMI) Frågeområden Helhet Arbetssituation Arbetsmiljö Hälsa Kompetens och utveckling Information Mål och visioner Medarbetarsamtal
Läs merINLEDNING Enkäten avser att avläsa en del av arbetsmiljön vid institutionen för hälsovetenskaper. Arbetsmiljöansvaret kan delas upp i två olika delar den fysiska samt den organisatoriska och sociala delen.
Läs mermed värdegrundsfrågorna är en självklar del av kvalitetsarbetet. Det är
4 : 1 Barn, elever och föräldrar ska kunna ställa höga krav på kvalitet och insyn i utbildningen. Därför finns i skollagen krav på att varje förskoleoch skolenhet ska arbeta systematiskt och kontinuerligt
Läs merInternationell utblick när kan metoden användas? Eva Westerling Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting
Internationell utblick när kan metoden användas? Eva Westerling Projektledare Sveriges Kommuner och Landsting Genombrott.. Syftar till att göra verksamheten effektivare genom att pröva nya sätt att arbeta
Läs merBox 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013
Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att
Läs merResultat Medarbetarenkäten
Resultat Medarbetarenkäten 2016 Medarbetarenkäten 2016 Vi svarar på enkäten för att påverka vår arbetsmiljö och använder resultatet för att utveckla vår arbetsplats. Medarbetarenkäten är gemensam för hela
Läs merHUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD
HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att
Läs merMedarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete
Medarbetarenkäten 2013 handledning för förbättringsarbete Medarbetarenkäten är ett verktyg för att årligen mäta den psykosociala arbetsmiljön bland medarbetarna i Vindelns kommun. Medarbetarenkäten är
Läs merKvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt. Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset
Kvalitetsarbete - i praktiken både lätt och svårt Anne Haglund Olmarker Verksamhetschef Radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Kvalitetsbristkostnader Kan uppgå till 20 % av vårdens kostnader Motsvarar
Läs merEn vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete
"There's always room for improvement you know it's the biggest room in the house. Louise Heath Leber Kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i hälso- och sjukvården: Erfarenheter från ett svenskt landsting
Läs merMedarbetarenkät 2014. Lycksele / MSF. Svarsfrekvens: 100
Medarbetarenkät 2014 Lycksele / MSF Svarsfrekvens: 100 1 2 MSF Lycksele Mål och uppdrag 50,6% 36,4% 13% 0% 4,1 4,6 Kompetens och utveckling 80% 14,3% 5,7% 0% 5 4,7 Information 90,5% 9,5% 0% 0% 5,2 4,9
Läs merVERKSAMHETSUTVECKLING
Centrum för Verksamhetsutveckling inbjuder till 2006-2007 Ständig utveckling pågår i Västra Götalandsregionen. Mycket sker och ingår helt enkelt i det dagliga arbetet. Det finns idéer för utvecklingsarbete
Läs merBrukarenkät hemtjänsten 2011
Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland
Läs merThermometer. Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna
Thermometer Urval 1: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Man Urval 2: (Deltagare i urvalet: 3st) Kön Kvinna Totalt har 6 av 7 slutfört analysen (86 %) Analysdatum: 2008-09-01 Utskriftsdatum: 2017-01-25 Ensize
Läs merResultat; Lärling 1 Rekrytering svar från handledarna
ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 58 53 Resultat; Lärling 1 Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merUppföljning av enkät om upplevd nytta med master/magisterprogrammet
Uppföljning av enkät om upplevd nytta med master/magisterprogrammet Jönköping Academy for improvement of Health and Welfare, Jönköping University, följer upp vilken nytta de som gått master/magisterprogrammet
Läs merUTVECKLING AV ARBETSPLATSEN
UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.
Läs merÖppna jämförelser i socialtjänsten
12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,
Läs merSLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9
SLUTRAPPORT Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Bra mottagning omgång 9 Förbättringsprogram och Team: Barnkardiologmottagningen, BUS, USiL Syfte med deltagandet i förbättringsprogrammet: Förbättra tillgängligheten
Läs merPatientsäkerhetskultur - Handlingsplan
Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar
Läs merIntroduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet
Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap
Läs merLedarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet
Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy
Läs merProcessutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan. Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow
Processutvärdering av Samverkansprojektet Nulägesrapport kring samverkan Kristina Ramstedt Fredrik Eklund Alexandra Treschow Vad tycker de som medverkar i projektet? Tycker projektet har ett stort värde
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merProjekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013
Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merKongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga
Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning
Läs merÖkad tillgänglighet och resursutnyttjande på Tranebergs Vårdcentral
Ökad tillgänglighet och resursutnyttjande på Teamets medlemmar Monica Bäck, dl, Monica Hjorthén, chefssk, Ulla Karlsson, sekr, Ove Larsson, dl, Marie- Louise Lindgren, msk/dsk, Franciska Rampell, verks.chef
Läs merSammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011
Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari
Läs merHur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?
Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merSamverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182
Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan
Läs merRapport Projekt Affärsutveckling
Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merFÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth
FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merUtvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum:
Utvärdering av projekt Tillsynsutveckling i Väst PM nr 3 Datum: 30820 Inriktning i detta PM: Effektundersökning Innehåll Sammanfattning... 3. Projektets förutsättningar... 4 2. Målgrupp... 5 3. Effektundersökning...
Läs merBrukarundersökning Bostad med särskild service
Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se
Läs merEnkätsvar. Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län
Enkätsvar Inspektioner vid akutmottagningar i Värmland och Gävleborgs län Övergripande Sammanlagt 36 enkätsvar, varav 34 är personal och 2 chefer Enkäterna lämnades vid inspektioner som genomfördes på
Läs merHSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD
HSE Hållbart Säkerhets Engagemang ANVÄNDARANVISNINGAR FÖR ATT ARBETA MED FRÅGESTÄLLNINGAR SOM ÄR VIKTIGA FÖR EN SÄKER VÅRD HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 1 HSE Hållbart Säkerhets Engagemang 2 Innehåll
Läs merStändigt lärande. Jesper Olsson
Ständigt lärande Jesper Olsson Var skapas värde Hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens värde skapas där patienter, brukare, närstående och personal möts i vardagen E-hälsa skapar värde när den (på
Läs merMEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen
MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Läs merBra planering, trevlig och lyssnande handläggare
Så upplever medborgarna planering av socialtjänst inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 1 Medborgare, november 1 Bra planering, trevlig och lyssnande handläggare Östersunds
Läs merResultat av medarbetarundersökning 2015
Sida 1 (7) Handläggare Carin Björnvall Telefon: 508 301 13 Till Kyrkogårdsnämnden 2016-02-03 Resultat av medarbetarundersökning 2015 Förslag till beslut 1. Kyrkogårdsnämnden godkänner redovisningen. Mats
Läs merAB Familjebostäder Övergripande rapport
AB Familjebostäder Övergripande rapport Medarbetarenkät AB Familjebostäder Medarbetarenkät Medarbetarenkät ett verktyg för att utveckla verksamheten I denna rapport finner du förvaltningens/bolagets resultat
Läs merAv 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.
Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog
Läs mer