12 Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstöd

Transkript

1 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2018/21 Kallelse till socialnämndens sammanträde 17 oktober 2018, klockan Ösel Oppositionen har förmöte i Gute 3375 Föredragningslista Förslag på justerare: Mats Sundin Ärende 1 Muntlig information. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2 Muntlig information. Försörjningsstöd (Finsam) 3 Månadsrapport september 2018 SON 2018/5 4 Ersättningar hemtjänst LOV 2019 SON 2018/357 5 Ersättningar daglig verksamhet LOV 2019 SON 2018/358 6 Avgifter insatser enligt SoL och hemsjukvård SON 2018/359 7 Visby Catering SON 2016/294 8 Sammanträdesordning 2019 SON 2018/334 9 Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre SON 2018/ Remiss - God och nära vård (SOU 2018:33) SON 2018/ Plan för kommande upphandling. Katthammarsviks äldreboende SON 2018/ Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstöd SON 2018/ Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland SON 2018/ Kommunala sommarjobb SON 2017/ Överflyttning av enheten för bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsförvaltningen, SON 2018/ Information. Underlag till verksamhetsplan 2019 SON 2018/ Muntlig information. Statistik media och kommunikation Kommentar Bilaga bifogas 15/ Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse SON 2018/21 Ärende Kommentar 18 Muntlig information. Uppdrag habiliteringsersättning - daglig verksamhet SON 2018/ Ändringar i delegationsordning för myndighetsavdelningen 2018 SON 2018/ Ändringar i delegationsordning för individ- och familjeomsorgen Adoption SON 2018/81 21 Delegation incidenter enligt GDPR SON 2018/64 22 Förordnad av handläggare för dödsboanmälan SON 2018/ Delgivningar och anmälningsärenden 2018 SON 2017/494 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 24 Delgivning av individutskottets beslut 2018 SON 2018/73 25 Adoption (A) Sekretessärende 26 Särskilt förordnad vårdnadshavare (B) Sekretessärende Bilaga skickas separat Bilaga skickas separat 27 Socialdirektören informerar 28 Övrigt Håkan Ericsson Ordförande 2 (2)

3 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2018/5 12 oktober 2018 Socialnämnden Månadsrapport september 2018 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner månadsrapporten för september Sammanfattning I denna rapport görs en jämförelse av det ekonomiska utfallet januari till september mot motsvarande period föregående år. Det har inte gjorts någon ny prognos för helåret sedan augusti och delårsrapport 2. Sett till delårsrapport 2 har inga större förändringar skett av det ekonomiska läget. Intäkter för flyktingmottagningen från Migrationsverket saknas delvis för perioden varför det totala utfallet blir missvisande, därför redovisas både totalt utfall och utfall exklusive flyktingmottagning. Socialförvaltningen har fått avslag på ansökningar om faktiska kostnader från Migrationsverket gällande för boende för ensamkommande ungdomar. Besluten om avslag har överklagats. Kostnaderna för daglig verksamhet ökar då Försäkringskassan inte längre ersätter personlig assistans för brukare som deltar i verksamheten. Resultat för perioden januari till september, intäkter och kostnader Nettokostnaden, exklusive flyktingmottagning, har ökat med 4,4 procent jämfört med januari till september föregående år. För perioden är det ett underskott mot budget med 6,2 mnkr, exklusive flyktingmottagning. Nettokostnaden totalt sett ökar med 1,4 procent och underskottet mot budget är 32,3 mnkr men detta blir missvisande då det för perioden saknas intäkter för flyktingmottagningen från Migrationsverket. Intäkterna för perioden har minskat beroende på att ersättningarna från Migrationsverket minskat då antalet ensamkommande ungdomar är betydligt färre nu. Det är dock svårt att jämföra intäkter för vissa perioder av året då olika typer av statsbidrag och ersättningar inte är jämt fördelade över året. 1 (4) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

4 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/5 De totala kostnaderna för perioden, exklusive flyktingmottagning, har ökat med endast 1,6 procent mot föregående år. Totalt sett, inklusive flyktingmottagning, ligger kostnaderna i nivå med föregående år. Att kostnaderna inte ökat totalt sett beror på att det är minskade kostnader för flyktingmottagningen. Personalkostnaderna har totalt sett minskat 4,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Detta beror på att det är färre anställda inom ensamkommande ungdomar och att ett särskilt boende avvecklats. Exklusive flyktingmottagning har personalkostnaderna minskat med 1,7 procent. Övergången från årsarbetstidsavtalet till kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser, AB har lett till en ökad kostnad för mertid, förskjuten arbetstid och övertid om drygt 300 tkr per månad. Kostnaden för över- och fyllnadstid har ökat från 3,0 mnkr 2017 till 6,3 mnkr 2018 för perioden januari till september. Det är dock för kort tid för att dra några slutsatser och utvecklingen måste följas Över och fyllnadstid januari till september, tkr jan sep 2016 jan sep 2017 jan sep 2018 jan sep Bedömningen i delårsrapport 2 är att kostnad för byte av avtal befaras bli minst 6 mnkr för Sjuklönerna har också ökat med 5,6 procent för perioden. Köp från privata utförare, exklusive flyktingmottagning, har ökat med 20 procent till 263 mnkr och ökningen beror främst på det nya äldreboendet på Terra Nova i Visby som öppnade i december Kostnaderna har också ökat för LSS-insatser och placeringar av barn och unga. Däremot har kostnadsökningen för placering av vuxna missbrukare stannat av. Detta är en effekt av nämndbeslutet i juni att upphöra med placeringar enligt socialtjänstlagen, SoL. Kostnaden för hyrpersonal under perioden är 11,9 mnkr (helår 2017 uppgick kostnaden till 14,8 mnkr). Kostnaden avser socionomkonsulter 7,5 mnkr och sjuksköterskor 4,4 mnkr. Möjligheten att rekrytera dessa yrkesgrupper har förbättrats varför kostnaden för hyrpersonal kommer att sjunka framöver. Resultaträkning, tkr Jan sep 2017 Jan sep 2018 förändring Intäkter 1) 2) ,7% Kostnader varav ,2% Personalkostnader ,9% Köp av verksamhet ,5% Lokalkostnader ,9% Övriga kostnader 2) ,8% Avskrivningar internränta ,7% Nettokostnad ,4% Budget ,8% Underskott Resultaträkning exkl flyktingmottagning, tkr Nettokostnad ,4% Budget ,8% Underskott ) Intäkter saknas för flyktingmottagning 2) Av intäkter och övriga kostnader avser cirka 500 mnkr interna köp av verksamhet 2 (4)

5 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/5 Resultat för perioden januari till september för verksamheterna Sett till verksamheternas ekonomiska utfall januari till september har nettokostnaderna för vård och omsorg enligt socialtjänstlagen, SoL, ökat med 2,1 procent. Här minskar nettokostnaderna för hemtjänsten med 3,1 procent medan det ökat med 5,2 procent för särskilt boenden. Minskningen av antalet timmar inom hemtjänsten fortsätter medan antalet vårddygn inom särskilt boende har ökat då nya platser tillkommit. LSS-verksamhetens nettokostnader har ökat med 7,6 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymerna inom verksamheten ökar fortfarande och nettokostnad för perioden januari till september är 188,9 mnkr vilket motsvarar ett underskott mot budget på 17,2 mnkr. Personlig assistans utförd i egen regi har gått över till privat utförare, vilket har beräknats minskat kostnaderna med cirka 5 till 7 mnkr. Samtidigt har kostnaderna för insatserna ökat med nästan 9 procent då antalet brukare och timmar ökat. Volymerna har ökat med 10 procent inom bostad med särskilt service LSS och 6 procent inom daglig verksamhet. Denna ökning ger ett stort underskott mot budget även om verksamheten bedrivs till låga kostnader i jämförelse med andra kommuner vilket indikerar att budgeten för LSS-insatser är för låg. Försäkringskassan gör nu omprövningar av beslut enligt socialförsäkringsbalken, SFB, och ger brukare avslag om assistansersättning för de timmar de är på daglig verksamhet. Detta innebär att brukare med stora omfattande behov behöver få sina behov tillgodosedda av medarbetare på daglig verksamhet i stället för med personlig assistans. Detta ger ökade kostnader. Nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen har ökat med 9,6 procent under januari till september. Kostnaderna för beroendevården har ökat med 31 procent upp till 29,6 mnkr för perioden. I juni 2018 tog socialnämnden beslut om placeringsstop för SoL-placeringar inom beroendevården. Placeringsstoppet har inneburit att andra behandlingslösningar används istället, till stor del med hjälp av beroendeenhetens egna resurser. Kostnaderna för placeringarna minskar nu. Barn- och ungdomsvårdens nettokostnader har ökat med 8 procent vilket beror på dyrare placeringar. Försörjningsstödet är i nivå med föregående år. För flyktingmottagning, som framför allt avser ensamkommande ungdomar, befaras ett stort underskott för 2018, drygt 13 mnkr enligt delårsrapport 2. Underskottet januari till september i redovisningen är 26,1 mnkr men för perioden saknas intäkter från Migrationsverket. Antalet ensamkommande ungdomar minskar i snabb takt och de egna boendena avvecklas varför verksamheten dras med stora omställningskostnader för både personal och lokaler. Under oktober har ytterligare ett boende sagts upp och nu finns bara ett boende kvar förutom ett antal stödboenden. Socialförvaltningen har fått avslag från Migrationsverket på några ansökningar gällande faktisk kostnad för boende för ensamkommande ungdomar. Avslagen har överklagats och förvaltningen avvaktar nu besked. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har uppmärksammat att flera kommuner nu får beslut om avslag. 3 (4)

6 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/5 Resultat per verksamhet, tkr Jan sep 2017 Jan sep 2018 Jan sep 2018 Jan sep 2018 Utfall Budget Utfall Resultat Nämnd och styrelseverksamhet Nämndadministration Gemensamt SOF Vård och omsorg enl SoL Insatser enligt LSS Individ och familjeomsorg Handläggning Bostadspolitiska frågor Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder Totalt Totalt exkl flyktingmottagning Bedömning I och med prognostiserat underskott arbetar förvaltningen med ytterligare utbudsoch kostnadsminskningar för att på sikt få en ekonomi i balans. På socialnämndens sammanträde i juni redovisades olika aktiviteter som pågår i syfte att minska kostnaderna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Månadsrapport september 2018 daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Gutedal, ekonomichef 4 (4)

7 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2018/357 4 oktober 2018 Socialnämnden Ersättningar 2019 för hemtjänst enligt LOV Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättningar 2019 för hemtjänst LOV enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningen 2019 höjs med 2,4 procent. I övrigt gäller nuvarande regelverk för ersättningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ersättningar 2019 för hemtjänst enligt LOV, daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Gunilla Rylander, enhetschef handläggarenheten 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

8 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/357 Tabell 1 Hemtjänst enligt LOV - ersättning 2019 Hemtjänst ersättning, kronor per timme För omvårdnad och service av utförare i egen (kommunal) regi För omvårdnad och service av privat utförare som är momspliktig För service av privat utförare som är momspliktig (2)

9 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 5 Tjänsteskrivelse SON 2018/358 4 oktober 2018 Socialnämnden Ersättning 2019 för daglig verksamhet enligt LOV Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättning 2019 för daglig verksamhet enligt LOV enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för daglig verksamhet enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningen höjs med 2,4 procent för I övrigt gäller nuvarande regelverk för ersättningen. Det pågår utvecklingsarbete för att införa IBIC, Individens behov i centrum. Utvecklingsarbetet sker både här på Gotland och nationellt. I och med detta så kommer förvaltningen att se över ersättningsmodellen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Ersättning 2019 för daglig verksamhet enligt LOV 2019, daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

10 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/358 Tabell 1 Daglig verksamhet enligt LOV - ersättning 2019 Ersättning till utförare i egen (kommunal) regi 2019, kronor med pers assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag Ersättning till utförare i privat regi 2019, kronor med pers assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag Ersättningen innehåller momskompensation. 2 (2)

11 Socialförvaltningen Anna-Lena Gutedal Bilaga 6 Tjänsteskrivelse SON 2018/359 4 oktober 2018 Socialnämnden Avgifter 2019 för insatser enligt Socialtjänstlagen, avgifter för hemsjukvård samt hyror och måltidsavgifter för unga med insatser inom LSS Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avgifter 2019 för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar, hemsjukvård samt hyror och måltidsavgifter för unga med insatser inom LSS fastställs enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Avgifterna för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar, hemsjukvård samt hyror och måltidsavgifter för unga med insatser inom lagen för stöd och service, LSS ses över inför varje år. Avgifterna enligt Socialtjänstlagen omfattas av ett högkostnadsskydd (en maxtaxa) beräknad på prisbasbeloppet som justeras varje år. Avgifter som ingår i maxtaxan är hemtjänstavgift (insatser i ordinärt boende, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats och dagverksamhet för dementa), avgift trygghetslarm och avgift för hemsjukvård. Förslaget är att maxtaxan höjs till kronor från och med Övriga avgifter föreslås vara oförändrade. Hyror och måltidsavgifterna för unga med insatser inom LSS förändrades 1 september 2018 efter beslut i regionfullmäktige och förslaget är att samma nivåer gäller även för Avgifter 2019 för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar samt hemsjukvård Hemtjänst Timavgiften för hemtjänstinsatser föreslås vara oförändrad med 300 kronor per timme, vilket innebär att den högsta månadsavgiften uppnås efter 7 timmar per månad. För korttidsplats betalas avgift per dygn. För särskilt boende samt bostad med särskild service betalas full avgift per påbörjad månad då omfattningen av insatsen uppgår till mer än 7 timmar redan under ett dygn. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

12 Bilaga 6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/359 Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm föreslås vara oförändrad med 350 kronor per påbörjad månad. Hemsjukvård För inskrivna i hemsjukvården motsvarar avgiften på 600 kronor tre besök inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Avgift för enstaka hembesök tas inte ut enligt tidigare beslut. Maxtaxa Ovan redovisade avgifter begränsas av Socialtjänstlagens maxtaxa. Detta betyder att den sammanlagda summan av avgifter för en månad får uppgå till högst kronor. Maxtaxan gäller per månad och bygger på prisbasbeloppet. Den enskildes betalningsförmåga ligger till grund för den avgift som beslutas för varje enskild individ. Kronor per månad Maxtaxa Prisbasbelopp Måltidsavgift SoL Måltidsavgift ingår inte i Socialtjänstlagens maxtaxa och avgifterna föreslås vara oförändrade. Måltidsavgiften på särskilt boende är kronor per månad. Måltidsavgift i samband med korttidsplats är 120 kronor per dygn. Måltidsavgift vid deltagande i dagverksamhet för personer med demens är 60 kronor per dag. Matdistribution till personer i ordinärt boende är kronor per månad. Avgifter 2019 för måltider samt hyror för unga med beslut enligt lagen om stöd och service, LSS Avgifter för måltider inom LSS-verksamheten tas ut för korttidstillsyn för ungdomar mellan år, korttidsvistelse för barn, ungdomar och vuxna samt bostad med särskild service för barn och ungdomar upp till 21 år. Hyra för bostad med särskild service för barn och ungdomar tas ut från och med att ungdomen fyllt 19 år. Hyror och måltidsavgifterna förändrades 1 september 2018 efter beslut i regionfullmäktige och förslaget är att samma nivåer gäller även för I tabell 1 redovisas avgifterna för Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Avgifter 2019 för insatser enligt Socialtjänstlagen, avgifter för hemsjukvård samt hyror och måltidsavgifter för unga med insatser inom LSS, daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten Gunilla Rylander, enhetschef äldreenheten 2 (3)

13 Bilaga 6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/359 Tabell 1 avgifter 2019 Avgifter insatser enligt Socialtjänstlagen, kronor Hemtjänst- och hemsjukvårdsavgifter 2019 Maxtaxa, per månad Hemtjänstavgift, per timme 300 Trygghetslarm, avgift per påbörjad månad 350 Hemsjukvård - inskriven, avgift per påbörjad månad 600 Måltidsavgifter 2019 Särskilt boende med heldygnsomsorg, per månad Särskilt boende utan heldygnsomsorg, per månad Korttidsplats, per dygn 120 Dagverksamhet för personer med demens, per portion 60 Matdistribution, per månad Avgifter måltider och hyror för unga med LSS-beslut Insats Avgift 2019 Korttidstillsyn måltider 25 kronor per närvarodag oavsett om det är lov eller vistelse efter skolan. Korttidsvistelse måltider Bostad enligt LSS 9:8 måltider Bostad enligt LSS 9:8 hyra Bostad enligt LSS 9:8 hyra Helt dygn 100 kronor Halvt dygn 65 kronor Fast månadsavgift kronor Kollektivt boende eget rum med del i gemensamhetsutrymme kronor per månad. I hyra ingår el, TV-abonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial. Träningslägenhet kronor per månad. I hyra ingår el, TVabonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial. 3 (3)

14 Socialförvaltningen Marica Gardell Bilaga 7 Tjänsteskrivelse SON 2016/294 9 oktober 2018 Socialnämnden Visby Catering Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att inte överföra några medel till Visby Catering utifrån tidigare beslut (SON 39), Sammanfattning Socialnämnden fattade den 21 mars 2018 ( 39) beslut om att Visby Catering för år 2018 skulle få en ersättning på kronor. Syftet med pengarna var att Visby Catering skulle fortsätta vara ett självständigt socialt företag utan förvaltningens delaktighet i form av stöd av en handledare i företaget. Förvaltningen finansierade till och med den 31 mars 2018 en handledare i verksamheten som därefter gick i pension. Från 1 april 2018 har förvaltningen inga kostnader eller andra engagemang knutna till Visby Catering. Visby Catering har efter sommaren 2018 valt att lägga ner sin verksamhet. Förvaltningen har under hösten 2018 haft en dialog med ordförande i Visby Catering, Jan Svensson gällande det sociala företagets situation. Ordförande har meddelat att alla sociala avgifter och skatter reglerats och att företaget nu är avslutat. Jan Svensson har ändå meddelat att Visby Catering önskar ta del av kronor av de kronor som socialnämnden beslutade om i mars Syftet med pengarna är att använda dessa som ett startkapital för att starta en ny verksamhet, ett nytt socialt företag med några av de tidigare anställda. Bedömning Syftet med socialnämndens beslut, om ett stöd på kronor (SON ), var att i samband med att förvaltningens delaktighet i Visby Catering avslutades, ge företaget en möjlighet att fortsätta vara ett självständigt social företag. När Visby Catering nu beslutat att avveckla sin verksamhet finns inte beslutad mottagare kvar. Att finansiera uppstarten för nya sociala företag är inte Socialnämndens uppgift. Nya sociala företag får kontakta verksamheter som Coompanion och Almi för att få det stöd de behöver. Socialförvaltningen har möjlighet att därefter köpa tjänster eller platser vid etablerade och verksamma sociala företag. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

15 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2016/294 Socialnämnden föreslås därför besluta att inte överföra några medel till Visby Catering utifrån tidigare beslut SON 39, Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad Beslut SON/AU 71 Beslut SON 130 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Visby Catering, ordförande Jan Svensson 2 (2)

16 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 7 Protokoll SON AU 71 Socialdirektören informerar Sociala företag Visby Catering har valt att avsluta sin verksamhet efter sommaren Avtalet med Region Gotland har sagts upp. Socialnämnden beslutade ( 39) att Visby Catering erhåller kronor för år 2018 och därefter upphör ersättningen. Socialdirektör Marica Gardell kommer genomföra en dialog med Visby Catering gällande hur och vad som ska regleras då företaget nu upphört. Socialnämnden kommer att få återkoppling efter att dialogen genomförts. Lövstakooperativet har fått en ny styrelse. Återanvändarna har anställt några av sina medarbetare som tidigare haft offentliga anställningar. Ordförande Håkan Ericsson (S) har skrivit till tekniska nämnden gällande förhandling av hyran för växthuset. Lövstakooperativet, Suderviljan och återanvändarna inväntar stöd från Coompanion för att gemensamt kunna upprätta sina respektive affärsplaner. Marica Gardell har återkopplat informationen till regiondirektör Peter Lindvall. Ensamkommande unga Avdelningen för ensamkommande unga (BEU) är från och med 1 september 2018 ingen egen avdelningen utan en enhet som ingår under avdelningen för Individ- och familjeomsorg. Orsaken är färre antal ungdomar. En stor omställningsprocess för både ungdomar, medarbetare och lokaler har genomförts. Den nya enheten heter enheten för ensamkommande unga (EKB) och ansvarar både för myndighetsbeslut och att utföra insatserna efter beslut. Sommaren 2018 Överlag har bemanningen med sommarvikarier fungerat väl. Förvaltningen ska göra en uppföljning gällande resultat och konsekvenser för de medarbetare som valde att flytta sin semester i utbyte mot kompensation i form av pengar. Värmen har påverkat brukare. På Roma äldreboende finns stora glaspartier i byggnaden, vilket medfört hög värme. En översyn och planering inför nästa sommar ska göras både gällande kylaggregat, fläktar och även reservaggregat till elen. Sommarjobben för ungdomar har fungerat väldigt väl med stöd av förvaltningens handledare. 24 (26) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

17 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 7 Protokoll SON 130 Socialdirektören informerar Sociala företag Visby Catering har valt att avsluta sin verksamhet efter sommaren Avtalet med Region Gotland har sagts upp. Socialnämnden beslutade ( 39) att Visby Catering erhåller kronor för år 2018 och därefter upphör ersättningen. Socialdirektör Marica Gardell har träffat ordförande i Visby Catering, Jan Svensson och samtalat om belopp för eventuell utbetalning. Visby Catering önskar efter uträkning och slutsummering ta del av kronor utav beslutat belopp. När underlag på Visby Caterings finansiella situation finns att ta del av kommer socialnämnden fatta beslut om eventuell tilldelning. Ordförande Håkan Ericsson (S) har skrivit till tekniska nämnden gällande förhandling av hyran för växthuset. Lövstakooperativet, Suderviljan och Återanvändarna inväntar stöd från Coompanion för att gemensamt kunna upprätta sina respektive affärsplaner. 39 (40) Justerande Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

18 Socialförvaltningen Helena Eskedahl Bilaga 8 Tjänsteskrivelse SON 2018/334 3 oktober 2018 Socialnämnden Sammanträdesordning 2019 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner sammanträdesordningen för Sammanfattning För 2019 föreslås sammanträdesdagar för arbetsutskott, socialnämnd och individutskott med följande dagar: Konstituerande sammanträde för socialnämnden tisdagen den 8 januari 2019 klockan Socialnämndens arbetsutskott Socialnämnden Onsdag 23 januari 2019 Onsdag 6 februari 2019 Torsdag 7 mars 2019 Torsdag 21 mars 2019 Onsdag 3 april 2019 Onsdag 17 april 2019 Måndag 27 maj 2019 Torsdag 13 juni 2019 Onsdag 4 september 2019 Torsdagen 19 september 2019 Onsdag 2 oktober 2019 Onsdag 16 oktober 2019 Tisdag 19 november 2019 Onsdag 4 december (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

19 Bilaga 8 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/334 Socialnämndens individutskott Torsdag 10 januari 2019 Torsdag 11 juli 2019 Torsdag 24 januari 2019 Torsdag 25 juli 2019 Torsdag 7 februari 2019 Torsdag 8 augusti 2019 Torsdag 21 februari 2019 Torsdag 22 augusti 2019 Onsdag 6 mars 2019 Torsdag 5 september 2019 Onsdag 20 mars 2019 Onsdagen 18 september 2019 Torsdag 4 april 2019 Torsdag 3 oktober 2019 Tisdag 16 april 2019 Torsdag 17 oktober 2019 Torsdag 2 maj 2019 Torsdag 31 oktober 2019 Torsdag 16 maj 2019 Torsdag 14 november 2019 Tisdag 28 maj 2019 Torsdag 28 november 2019 Onsdagen 12 juni 2019 Torsdag 12 december 2019 Torsdag 27 juni 2019 Fredag 27 december 2019 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 3 oktober Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Regionstyrelseförvaltningen via RS- registrator Hälso- och sjukvårdsnämnden via HSN-registrator Förvaltningsledningsgrupp och verksamhetsledningsgrupp socialförvaltningen 2 (2)

20 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 9 Protokollsutdrag SON AU 74 SON AU 74 Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre SON 2018/324 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam, har tagit fram ett uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Muntlig information om uppdragsdirektivet gavs på arbetsutskottets sammanträde den 5 september Regionstyrelsen behandlar ärendet i samband med höstens budgetavstämning, men hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden får härmed del av uppdragsdirektivet för kännedom. Ärendets behandling under mötet Cecilia Krook, verksamhetsledare presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Tjänsteskrivelse daterad 21 september (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Cecilia Krook Verksamhetsledare VuxenSam Bilaga 9 Tjänsteskrivelse HSN 2018/455, SON 2018/ september 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden/socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam, arbetar med ett uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Muntlig information om uppdragsdirektivet gavs på arbetsutskottets sammanträde den 5 september Regionstyrelsen behandlar ärendet i samband med höstens budgetavstämning men hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden får härmed del av underlaget för kännedom. Beslutsunderlag Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Tjänsteskrivelse daterad 21 september Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

22 Regionstyrelseförvaltningen Cilla Krook Bilaga 9 Projektdirektiv Uppdragsdirektiv Uppdrag Utreda hur en för patienter och brukare ändamålsenlig sammanhållen process för vård och omsorg för äldre ska organiseras på Gotland. Projektägare Regiondirektör Peter Lindvall Projektledare Utses av regiondirektören Projektstyrgrupp Peter Lindvall RSF, Maria Dalemar HSF, Marica Gardell SOF och Anna Derwinger Hallberg RSF. Ytterligare en person ska ingå men är inte utsedd. Interna intressenter Nämnderna RF, RS, HSN och SON samt förvaltningarna RSF, HSF och SOF. Bakgrund På Gotland är det en gemensam huvudman som ansvarar för hälso- och sjukvård och socialtjänst, vilket är unikt i Sverige. Idag är verksamheterna uppdelade på två förvaltningar och två nämnder. Den geografiska och organisatoriska litenheten gör att kontaktvägarna ofta är enkla och att personkännedomen underlättar samverkan i det vardagliga arbetet runt patienter och brukare. Trots dessa förutsättningar når vi inte de resultat vi eftersträvar. Vi har patienter som ligger kvar på lasarettet trots att de är medicinskt färdigbehandlade, Gotland ligger högt vad gäller återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård. De öppna vårdformernas arbetssätt stödjer inte alltid intentionerna i den nya lagen, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt ska undvikas. Andelen äldre ökar på Gotland. Idag är drygt 25% över 65 år. Den åldersgrupp som förväntas öka mest, procentuellt, på längre sikt, är personer över 80 år. Utifrån den demografiska utvecklingen som Gotland och Sverige står inför, behöver nya arbetssätt tas fram. Gotland har en lång erfarenhet av samverkan på olika nivåer och mycket fungerar bra. Trots det beskrivs vardagen, ur ett medarbetarperspektiv, ofta som krånglig. Datasystem som inte kommunicerar för patientens och brukarens bästa, organisatoriska gränser istället för ett patient- och brukarfokus. Dagens organisatoriska gränser och olika lagstiftning försvårar ibland tilliten till varandra. Cilla Krook Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

23 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 9 Projektdirektiv Gynnsamma faktorer En huvudman Fibertillgången Framtida vårdmiljö (FVM) Hög kvalitet i verksamheterna Patient- och brukarfokus på individnivå Nationell Sammanhållen kunskapsstyrning/kunskapsstöd Hindrande faktorer Förvaltningsspecifika datasystem Ekonomisk gränsdragning/avgifter Arbetar inte tillräckligt förebyggande Nuvarande organisatoriska gränser har inte ett patient- och brukarfokus Syfte Utreda hur man med Gotlands unika förutsättningar kan skapa strukturer så att vård och omsorg sker utan märkbara organisatoriska gränser för patienter och brukare, oavsett om det gäller insatser av förebyggande karaktär eller när det finns behov av stora vård- och omsorgsinsatser. Projektbeskrivning Vilka frågor ska utredningen ge svar på? Hur Gotland med dess unika förutsättningar ska gå från organisationsstyrd till patient- och brukarstyrd verksamhet. Hitta en modell/organisation för effektiv styrning, ledning och samverkan. Nya gränssnitt vad vinner vi/vad förlorar vi? Patient/brukarmedverkan Pensionärs-, brukar-, patientorganisationer. - Pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet. - Funkisam. - Fokusgrupp kopplad till utredningen, tex individer som går till Region Gotlands Trygghetspunkter Anhöriga via Anhörigstödet Medarbetarmedverkan Ta tillvara idéer från personal inom berörda förvaltningar. Facklig medverkan. Arrangera workshop tidigt i utredningen för medarbetare och brukare. Kommunikation/Digitalisering Gotland har ett väl utbyggt fibernät. Ta hänsyn till de förutsättningar som den digitala vården och omsorgen kan bidra med. Övrigt Erfarenheterna av arbetet kring Trygg och effektiv utskrivning ska kopplas samman med utredningen. Förslagen ska ligga i linje med det som föreslås i Anna Nergårdhs utredning, Samordnad utveckling för god och nära vård Utnyttja lagutrymmen istället för att begränsa. Delaktighet under utredningen blir en del i implementeringen. Mål för utredningen Utredningen kommer leverera bl a. följande: 2 (4)

24 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 9 Projektdirektiv 1. Nulägesbeskrivning och analys utifrån ett patient- och brukarfokus. 2. Förslag till strategisk inriktning utifrån nulägesbeskrivning och analys. 3. Förslag till modell/organisation som utifrån den strategiska inriktningen möter behov hos patienter och brukare. Beslutspunkter Projektdirektiv, projektstart, projektorganisation, projektplan och budget, kommunikationsplan, slutrapport och projektavslut. Återrapportering Regelbunden återkoppling till styrgruppen. Delredovisningar. Kommunikation Enligt beslutad kommunikationsplan. Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regeringskansliets Samordnad utveckling för god och nära vård Sammanhållen kunskapsstyrning, nationell- regional och lokal samverkan, programområde äldre Översynen av socialtjänstlagen Eventuellt ny äldrelag Det lokala arbetet kring Trygg och effektiv utskrivning Struktur 2015 inom HSF Serviceutbudsutredningen som är genomförd på Gotland Norrtälje Slutdatum Slutrapport klar till budgetavstämningen Övrigt Grupper av individer, som likt gruppen äldre har behov av sammanhållen vård och omsorg ska beaktas i utredningen. Aktuell forskning inom samverkansområdet och äldreområdet. Projektorganisation Projektledare/utredare 100% Administrativt projektstöd x% Kommunikatör x% Ekonom x% 3 (4)

25 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 9 Projektdirektiv Kontaktpersoner i HSF och SOF Externa resurser (SKL m.m.) Referensgrupp Politisk referensgrupp genom arbetsutskotten i HSN, SON och RS. VuxenSam Vuxennätverket FLG i HSF och SOF Pensionärsrådet Tillgänglighetsrådet CSK, centrala samverkansgruppen Projektbudget Ca kr (utredare och kommunikatör) Kodsträng Ansvar Konto Objekt Aktivitet Projekt Datum Underskrift Peter Lindvall 4 (4)

26 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 9 Protokollsutdrag SON 115 SON 115 Muntlig information. Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre SON 2018/324 SON/AU 60 Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. På arbetsutskottets sammanträde den 5 september 2018 informerade Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam, arbetsutskottet om framtagande av uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Arbetet inleddes innan sommaren och totalt 11 intervjuer med nyckelpersoner har genomförts. Även ett studiebesök i Norrtälje är planerat, för att ta del av deras modell för liknande arbete. På socialnämndens sammanträde informerar socialdirektör Marica Gardell nämnden att uppdragsdirektivet ska vara färdigt den 21 september 2018 inför budgetavstämningen. Ledamöterna ska få ta del av uppdragsdirektivet på socialnämndens arbetsutskott den 4 oktober Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Beslutsunderlag SON/AU 60, (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

27 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 10 Protokollsutdrag SON AU 75 SON AU 75 Remiss - God och nära vård (SOU 2018:33) SON 2018/323 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående delbetänkandet God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, skulle stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen lämnade sitt första delbetänkande i juni Utredningen menar att kommuner och landsting inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag för att bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. I delbetänkande två fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Förslaget till remissvar har tagits fram av socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har erbjudits möjlighet att ha synpunkter på SKL s förslag till yttrande och har valt att inte lämna några synpunkter på yttrandet. Bedömning Förvaltningarna står bakom den gemensamma målbild som utredaren presenterar och instämmer i behovet av en förflyttning från dagens system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydlig utgångspunkt i patientens behov. Förvaltningarna ställer sig även bakom den färdplan för en samordnad omställning till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården som beskrivs i delbetänkandet. Förvaltningarna ser positivt på föreslagna förändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och patientlagen (2014:821) samt utredningens förslag till förordning om ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Förvaltningarna anser att utredningens förslag till ändrade styrande principer är nödvändiga för att åstadkomma en förändring i riktning mot den presenterade målbilden. Utredaren beskriver att på kort sikt kommer omställningen att innebära puckelkostnader och anger att en form för att påskynda omställningen kan vara en 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

28 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 10 Protokollsutdrag SON AU 75 överenskommelse mellan staten och SKL. Förvaltningarna vill betona både behovet av stöd under omställningsperioden och att stödet bör utformas så att huvudmän i mindre kommuner prioriteras, då omställningen kan antas vara en större utmaning både avseende tidsmässig angelägenhetsgrad såväl som resursmässigt. Förvaltningarna anser vidare att förslaget om att förändra vårdgarantin till att innebära en professionsneutral medicinsk bedömning är ett viktigt steg för ett bättre användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Förstärkningen i form av förkortad tidsfrist till tre dagar kan, precis som utredaren beskriver, bli en utmaning kopplad till bemanning men är oavsett det ett steg i önskad riktning mot den angivna målbilden. I nästa delbetänkande avser utredaren att bland annat ge förslag på hur överföring av olika typer av resurser från sjukhusen till primärvården ska ske. Förvaltningarna ser fram emot att ta del av delbetänkandet och vill samtidigt poängtera att konsekvensen av att flytta delar av slutenvården från sjukhusen till annan plats, även kan komma att förändra kraven på de kommunala insatserna, inom särskilda boendeformer, hemsjukvården och hemtjänst. Även detta bör belysas i den konsekvensanalys som utredaren avser genomföra. Ärendets behandling under mötet Emma Norrby, förvaltningscontroller Hsf och Mårten Åsberg, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Sof presenterar ärendet. Remissvaret kommer inför nämndens sammanträde att kompletteras med att bristen inte bara är stor av ST-läkare utan även av distriktsläkare på glesbygden. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Remiss- god och nära vård- en primärvårdsreform (SOU 2018:39). Tjänsteskrivelse, remissvar daterat 25 september (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

29 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Emma Norrby, HSF Cecilia Berg, Mårten Åström, SOF Bilaga 10 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 4 oktober 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Remissvar för delbetänkande - God och nära vård, en primärvårdsreform (SOU 2018:39) Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående delbetänkandet God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Sammanfattning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen lämnade sitt första delbetänkande i juni Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. I delbetänkande två fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. Förslaget till remissvar har tagits fram av socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genom HSD nätverket tagit del av, och erbjudits möjlighet att ha synpunkter på SKL s 1 (13) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

30 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 förslag till yttrande. Förvaltningen har valt att inte lämna några synpunkter på yttrandet. Förvaltningarna står bakom den fördjupade målbilden med tillhörande färdplan, där Primärvården tydligt utgör den första linjens hälso- och sjukvård. Förvaltningarna vill särskilt betona att det är svårt att bedöma konsekvenserna för Region Gotland mot bakgrund av att utredaren lämnar åt huvudmännen att konkretisera omställningen utifrån lokala förhållanden. Förvaltningarna ser att det är centralt att målbilden förankras lokalt på Gotland och att berörda förvaltningar deltar i arbetet. Bakgrund Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen fick senare ett tilläggsdirektiv i två delar: analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få samt utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut Utredningen lämnade sitt första delbetänkande i juni Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. I det första delbetänkandet föreslogs bland annat förändrade styrande principer för hälso- och sjukvården, utredningen presenterade även en målbild med tillhörande färdplan för den omstrukturering som behöver göras inom hälso- och sjukvården. Föreliggande delbetänkande är i delar en fördjupning av det första delbetänkandet varför översiktlig beskrivning av innehåll i det första delbetänkandet finns som bilaga (se bilaga 2). I delbetänkande två fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. 2 (13)

31 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Ärendebeskrivning I föreliggande delbetänkande fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. Utredaren menar vidare att det finns behov av att tydliggöra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården och att denna del av primärvården bör benämnas vårdval primärvård. Vissa av utredarens förslag berör endast den av landstinget drivna primärvården och vissa tar endast sikte på den delen av den landstingsdrivna primärvården som ryms inom vårdval primärvård. Där så är fallet anges detta i föreliggande tjänsteskrivelse. Om inte annat anges avses primärvård i vid bemärkelse. Läsaren kan med fördel läsa Primärvård som den primära vården dvs med både landsting och kommun som huvudman. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg, som stärker hälsan. Målet är också att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar med både annan specialistvård på och utanför sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. För att ta del av målbild och färdplan i sin helhet se bilaga 1. För att ge samtliga aktörer en gemensam möjlighet att följa förändringen utifrån färdplanen föreslår utredningen att fyra olika storheter årligen följs. Vidare föreslår utredning att nationella samråd kring genomförandet hålls vid tre tillfällen fram t.o.m Befolkning: Förtroende för hälso- och sjukvården. 2. Process: Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. 3. Medarbetare: Andel (procent) utfärdade specialistbevis i allmänmedicin av totalt antal utfärdade specialistbevis. 4. Ekonomi: Kostnadsandel (procent) i det som definieras som landsting/ regioners primärvård i relation till samtlig hälso- och sjukvård i landsting/region. Utredaren konstaterar att det på många håll föreligger en upplevd underfinansiering av primärvården vilket i hög grad påverkar möjligheten att genomföra de förändringar som krävs. Utredaren förordar att resursförstärkning för att genomföra nödvändiga förändringar bör ske i form av överenskommelser mellan staten och SKL. Utredaren framhåller vidare att en sådan överenskommelse bör ta sikte på vilka principiella förändringar som behöver göras för att stimulera omställningen från sjukhustung vård till en nära vård där primärvården är navet i stort är gemensamma för huvudmännen, men hur förändringen utformas behöver anpassas till dagens situation i den regionala och lokala kontexten. Överenskommelsen bör vara ett stöd. Utredaren påpekar att den omstrukturering av sjukvårdssystemet till en hälso- och sjukvård där första linjens sjukvård har en starkare roll än i dag, inte får ske på bekostnad av kvaliteten inom den akuta sjukvården. Utredningen påpekar vidare att när omstruktureringen genomförs på såväl statlig som huvudmannanivå måste 3 (13)

32 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 vederbörliga konsekvensanalyser göras av hur akutsjukvården påverkas avseende inte minst möjligheten att upprätthålla jourlinjer, en ändamålsenlig balans mellan akut och elektiv verksamhet, och forskning- och utbildningsfrågor. Modernisering av definitionen Primärvård och ett nationellt uppdrag Utredaren föreslår en modernisering av definitionen Primärvård i Hälso- och sjukvårdslagen: Primärvården svarar för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte av kvalitetseller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Syftet med förslaget är att markera att primärvården är första vårdnivån och dit individer i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov. I sammanhanget är det viktigt att påminna sig att utredaren definierar primärvård brett, vilket innefattar insatser av såväl landsting som kommun (till skillnad mot vårdval primärvård). Utredaren menar sammanfattningsvis att primärvårdens uppdrag idag ser alltför olika ut och att en reglering av minsta nivå bör göras, men att regleringen inte bör detaljstyra hur uppdraget utförs. Utredaren förordar vidare att primärvårdens uppdrag formuleras i förordning. Skälen till detta är att bland annat att hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som inte ska ha den detaljeringsgraden samt att reglerna ska omfatta både landsting och kommuner och förändringar skulle därmed behöva göras i bägge kapitel som reglerar huvudmännens ansvar. Särskilt betonas Primärvårdens uppdrag avseende samordningsansvar, forskning, förebyggande och rehabiliterande åtgärder samt brådskande vårdbehov. I uppdraget definierade krav på kompetens Utredaren föreslår att det i uppdraget ska regleras att det I primärvården ska tillhandahållas de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för det behov av hälso- och sjukvård som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Utredaren menar vidare att detta kan utföras som en totallösning eller i samverkan med andra, oavsett regi. Utgångspunkten är generalistkompetens. Brådskande vårdbehov Utredaren menar att Primärvårdens uppdrag att tillgodose brådskande vårdbehov (tillskillnad mot akuta vårdbehov) bör betonas särskilt. Utredningens föreslår följande formulering Primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god. Hur definieras inte vidare utan lämnas till huvudmännen, utgångspunkten är god tillgänglighet när befolkningen är aktiv. Utredaren påminner om att riksdagen i april 1997 fattade beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I riktlinjerna delas vården in i fyra prioriteringsgrupper: 1. Vård av livshotande akuta sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, svåra kroniska sjukdomar, vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention och habilitering/rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. 4 (13)

33 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Vad som avses med mycket god tillgänglighet definieras inte vidare. Särskilt omnämns tillgänglighet i form av öppettider, närvaro vid hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende och möjlighet att tillhandahålla vård på olika sätt utifrån patientens behov, förutsättningar och preferenser. I uppdraget tydliggöra Primärvårdens stödjande uppdrag och samordnade roll Utredaren menar att Primärvården redan idag har det stödjande uppdraget och att det bör lyftas fram och befästas i nationell reglering. Vidare menar utredaren att för att samordningen ska ske på ett bättre sätt än idag så bör Primärvården ha en samordnande roll. Utredaren gör skillnad mellan den fasta vårdkontakten inom primärvården och den fasta läkarkontakten inom vårdval primärvård. Avseende den fasta vårdkontakten inom Primärvården menar utredaren att den bör utgå från patientens behov och inte vara knuten till en specifik yrkeskategori. Vidare menar utredaren att var i primärvården samordningsfunktionen finns bör anpassas till patientens behov, förutsättningar och preferenser. Att primärvården särskilt ska svara för samordningen av vården runt patienten menar utredaren uttryckligen bör framgå av regleringen av primärvårdens grunduppdrag. Gällande den fasta läkarkontakten inom Vårdval Primärvård bör utgångspunkten vara ansvar för samordning av de medicinska åtgärderna i patientens vård. Uppdrag kring utbildning, forskning & kunskapsstyrning Utredaren menar att forskning ska bedrivas i Primärvården och att det är av största vikt att både kommun och landsting upplåter utbildningsplatser på såväl grundnivå som avancerad nivå i samtliga förekommande professioner. Utredaren menar vidare att landstingen inom vårdvalet bör ställa krav på utförare att bidra. Primärvårdens roll avseende förebyggande- och rehabiliterande arbete Utredaren menar att det förebyggande arbetet är avgörande för att samhället och hälso- och sjukvården ska klara framtida behov. Därför bör Primärvårdens roll i det förebyggande arbetet regleras i uppdraget. Vidare menar utredaren att Primärvården redan idag har ett rehabiliteringsuppdrag men att det behöver förtydligas vad primärvården svarar för jämfört med idag och att samma principer ska vara vägledande som för övrig hälso- och sjukvård. I primärvården ska tillhandahållas rehabiliterande åtgärder utifrån patientens individuella behov, förutsättningar och preferenser. Utredaren menar att utöver den lagstadgade funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) bör fler kommuner överväga att införa funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Särskilt om Vårdval Primärvård Utredaren lyfter behovet av att markera särställningen hos det av landstinget drivna Primärvård som utgår från generalistkompetensen hos bl a specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor (läs vårdcentraler) och föreslår att landstingen ska organisera Vårdval primärvård som att de kompetenser som behövs för att fullgöra Primärvårdens uppdrag tillhandahålls antingen självt eller i samverkan. 5 (13)

34 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Särskilt om kontinuitet och fast läkarkontakt i Vårdval Primärvård Utredaren poängterar att inte alla patienter behöver/vill ha en fast läkarkontakt. För vissa är tidsaspekten viktigare eller att träffa olika kompetens beroende på åkomma vid ett visst tillfälle. Utredaren föreslår att det ska förtydligas att patienten har rätt att få information om och rätt att välja en fast läkarkontakt i Primärvården hos den utförare inom Vårdval Primärvård som patienten valt. Utredaren menar att det bör införas krav på att den fasta läkarkontakten utgår från generalistens breda kunskapsområde och att fast läkarkontakt ska knytas till specialister inom allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin, annan likvärdig kompetens och ST i allmänmedicin. För att möjliggöra detta föreslår utredaren att staten ska åläggas ett finansieringsansvar för utbildning av specialister i allmänmedicin under Utredaren föreslår vidare att frågan om möjlighet att begränsa antalet patienter per läkare bör bemyndigas Socialstyrelsen och att utredningen styrning för en mer jämlik vård utreder möjligheten att begränsa åtagande per utförare. Utredaren lyfter särskilt att personer som bor i särskilt boende bör i möjligaste mån ha sin fasta läkarkontakt kopplad till det särskilda boendet. Övriga förslag i korta ordalag: Utredaren menar att huvudmännen bör: - verka för stärkt interprofessionellt arbetssätt, lärande och införande av flexibla former för tjänstgöring. - fortsätta medverka till genomförandet av landstingens och regionernas kunskapsstyrningsorganisation - vara fortsatt uthålliga i arbetet med att minska beroendet av inhyrd vårdpersonal i primärvården. - använda digitaliseringens möjligheter som en integrerad del i den löpande verksamhetsutvecklingen. Att landstingen i högre grad bör samverka för att: - Skapa enhetliga ersättningssystem inom primärvård. - Skapa enhetlig utformning av förfrågningsunderlag för vårdval Primärvård. Kort om intyg En specifik del i utredningens direktiv avser intyg utifrån förslagen i effektiv vård. Utredaren menar att man inte bör gå vidare med tidigare förslag. Detta utifrån att kritiken som lyfts ofta handlar om en sammanblandning av olika krav. Utredaren föreslår istället att myndigheter, landsting/kommuner bör se över om intyg kan professionsneutraliseras. Särskilt lyfter utredarens vårdgivarens ansvar att besluta om när signering inte behövs och att det är upp till verksamhetschefen att säkerställa att det finns tydliga rutiner gällande signering vilket man menar idag ofta brister. Socialstyrelsen föreslås bli tydligare i skillnaden mellan signering och verifiering. Bedömning Förvaltningarna står bakom den fördjupade målbilden med tillhörande färdplan, där Primärvården tydligt utgör den första linjens hälso- och sjukvård. Förvaltningarna vill samtidigt betona att det är svårt att bedöma konsekvenserna för Region Gotland mot bakgrund av att utredaren lämnar åt huvudmännen att konkretisera omställningen utifrån lokala förhållanden. Förvaltningarna ser att det är centralt att målbilden förankras lokalt på Gotland och att berörda förvaltningar deltar i arbetet. Förvaltningarna ser vidare att huvudmännen kommer att behöva stöd för att förstå, och påminnas om, vad den vidare tolkningen av begreppet Primärvård utifrån 6 (13)

35 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 lagstiftarens intentioner konkret innebär. Särskilt behöver konsekvenser för kommunal hälso- och sjukvård konkretiseras och tydliggöras ytterligare. Utredarens tydliga begreppsindelning i Primärvård och Vårdval primärvård bedöms välgörande för det fortsatta arbetet. Förvaltningarna ser positivt på långsiktigheten som utredaren förordar och att utredaren tydligt poängterar att förändringen medför omställningskostnader. Utredaren lyfter att övergången kan stöttas ekonomiskt genom överenskommelser mellan Staten och SKL och framhåller behovet av handlingsfrihet för huvudmännen. Planeringsmässigt är det en komplikation att överenskommelserna sett i faktiska belopp är ettåriga. Utredaren anger att man avser att återkomma med ekonomisk konsekvensanalys i slutbetänkandet. Något som försvårar möjligheten att bedöma de förslag som utredningen lyfter. Förvaltningarna anser att en fördjupad konsekvensanalys behöver genomföras. En sådan skulle också ge tydligare svar på påverkan för den kommunala hälso- och sjukvården. Utredaren belyser förändringens påverkan för akutsjukvården då resurser ska flyttas från sjukhuset till Primärvården. Utredaren lyfter vidare att förändringen inte får ske på bekostnad av kvaliteten inom akutsjukvården. Med hänvisning till de bedömningar som Region Gotland hänfört i samband med kostnadsutjämningsutredningen dvs merkostnader till följd av Gotlands särskilda ö-läge så kommer frågan om påverkan på akutsjukvården att blir viktig att beakta i det fortsatta arbetet. Ett av utredarens konkreta förslag avser att medborgare skall informeras om och erbjudas möjlighet till fast läkarkontakt. Utredaren förordar att detta bör gälla från 1 juli Förvaltningarna anser att ett sådant förslag skapar förväntningar från medborgaren som landstingen i praktiken har svårt att leva upp till, vilket uppenbart riskerar att ge upphov till brist på förtroende i omställningsarbetet. Samtidigt står förvaltningarna bakom utredningens beskrivning av behovet av samordning generellt och i medicinskt hänseende och att den senare delen bör kopplas till generalistens breda kunskapsområde. Förvaltningarna menar dock att detta inte bör kopplas till en specifik yrkeskategori. För ett nationellt lyckosamt omställningsarbete anser förvaltningarna att det finns behov av en gemensam nationell bild kring kompetensförsörjning som överensstämmer med lärosätenas utbildningsplatser och landstingens kapacitet att handleda. Utredaren föreslår ett statligt finansieringsansvar för utbildning av ST läkare i allmänmedicin. Förvaltningarna står bakom förslaget och vill särskilt framhålla att befolkningsantal i detta sammanhang inte är en bra fördelningsnyckel. Utredningen belyser på olika sätt att hälso- och sjukvårdens utmaningar kopplat till demografi inte utgår från befolkningsantal. Bristen avseende såväl färdiga specialister som ST läkare är tvärtom särskilt stor i områden med lägre befolkningsantal. Förvaltningarna förespråkar istället en fördelning som utgår från en inventering av landstingens behov. Förvaltningarna ser fram emot de fortsatta förtydliganden som utredaren avser att återkomma till i slutbetänkandet. 7 (13)

36 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 4 oktober Remiss God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS-Regionstyrelseförvaltningen Veronica Hermann Cora Juniwik 8 (13)

37 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Bilaga 1. Målbild och färdplan 9 (13)

38 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Bilaga 2 Tjänsteskrivelse delbetänkande 1 Detta delbetänkande beskriver en gemensam målbild för omstruktureringen av hälsooch sjukvården samt en färdplan för att systemet ska förflyttas i den önskade riktningen. Behovet av långsiktighet i arbetet betonas, utredningen menar att ett tioårsperspektiv är nödvändigt för den mycket stora omställning som beskrivs. Utöver förslag till målbild och förslag till färdplan föreslås i detta första delbetänkande förändring av styrande principer och förändrad vårdgaranti. Utredningens förslag på målbild: Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Utredningens förslag på färdplan: En färdplan för den samordnade omställningen av hälso- och sjukvården till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården behöver tas fram. Färdplanen har sin utgångspunkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia och tar sikte på målbilden. Såväl statliga initiativ som initiativ av andra aktörer i hälso- och sjukvården kan omfattas. Färdplanen bör omfatta såväl utredningstiden som det fortsatta arbetet med omställningen utifrån utredningens kommande förslag. En prioriterad del i omställningen bör vara utformandet av ett Nationellt Uppdrag för primärvården (Primärvård NU). Färdplanen ska kompletteras med utredningens kommande förslag, tidsperspektivet bör vara tioårigt. Utredaren betonar också att förändringarna kommer att innebära puckelkostnader. Utredningens förslag på nya styrande principer: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden behövs nya styrande principer för vården. Tre nya huvudprinciperna föreslås: 1. Att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Med nära avses dels geografiskt dels genom olika tekniska lösningar. 2. Att vården i förstahand ska ges som öppen vård. Behovet av principen underbyggs i tidigare utredning Effektiv vård. Av detta delbetänkande framgår att utredaren menar att förändringen måste göras stegvis och med hänsyn till lokala och regionala kontexter. Ett nationellt uppdrag för primärvården är prioriterat som nästa steg. 3. Att den slutna vården kan ges på vårdinrättning eller på annan plats. Nuvarande formulering i hälso- och sjukvårdslagen anses förlegad, och felaktigt fokuserad på byggnader. Sluten vård handlar snarare om att patienten hålls under uppsikt en sammanhängande tid och att det under denna tid finns beredskap att agera snabbt om något tillstöter. Utredaren menar att det i förlängningen även kan bli aktuellt att ändra begrepps definitioner gällande indelning i öppen/sluten vård. Utredningens förslag till förstärkt vårdgaranti: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden föreslår utredaren ett antal författningsmässiga förändringar i både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. 10 (13)

39 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Landstingens skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras från dagens fokus på läkarbesök inom sju dagar till att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska därmed utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Tidsfristen ska anges till tre dagar, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt med primärvården Ärendebeskrivning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredaren ska bl.a. fördjupa analyserna av förslag i Effektiv vård och redovisa konsekvenser framförallt då i förslagen om: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfristför en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård. Vidare ska utredaren i samråd med företrädare för samtliga aktörer utarbeta en nationell plan. Där primärvården står i fokus för en ökad närhet till patienten. I planen ska det redovisas vad som krävs för en samordnad nationell förändring, vilka utmaningar som finns, samt ett tidsperspektiv för genomförandet. Utredningen heter Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01). Delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53) tar sin utgångspunkt i tidigare utredningen Effektiv vård och menar vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering, bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten. Utredaren betonar att en långsiktighet är nödvändig och förespråkar ett tioårsperspektiv i arbetet. Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Utredningen slår fast att begreppet god vård, är väl inarbetat i sjukvårdens ledningssystem för kvalitet, i dag reglerat i Ledningssystemet för systematiskt ledningsarbete (SOFS 2011:9). Nära vård menar utredningen ska omfatta såväl tillgänglighet som geografisk närhet. Den goda vården ska finnas tillgänglig när och där patienten behöver den. En gemensam definition av begreppet nära vård utgående från en framtida utredning av det nationella uppdraget för primärvården, kommer framöver att göras av utredningen. 11 (13)

40 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 För att uppnå målbilden föreslås en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Utredningen presenterar färdplanen: Från akutsjukhus till nära vård med en tidsintervall som omfattar Under mars 2017 till mars 2019 pågår utredningens uppdrag. Under kommer ytterligare behov av utredning, och stöd till genomförande. Slutligen för åtgärder som är mer genomgripande och tidskrävande. En prioriterad del av omställningen bör vara att utforma ett Nationellt Uppdrag för primärvården som kommer att redovisas i delbetänkande 2 juni Utredningen anser att för en sådan omfattande omställning som detta innebär och för att den ska uppfattas som realistisk, krävs ett sådant tidsspann. Utredningen betonar även att omställningen innebär puckelkostnader på kort sikt och menar att ett sätt att påskynda förflyttningen är att staten tillskjuter medel exempelvis i form av överenskommelse mellan staten och SKL. Att förändra styrande principer för vårdens organisering vilket innebär att vården organiseras nära befolkningen och ett tydliggörande av att öppen vård ska vara förstahandsvalet. I hälso- och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om inriktningen för organiseringen av hälso- och sjukvård med innebörden att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Vidare införs en bestämmelse om att vården ska vara lätt tillgänglig för såväl kontakt som bedömning och besök. En bestämmelse införs också om att vården ska ges som öppenvård i första hand. införande av en professionsneutral vårdgaranti, med en ändrad tidsfrist för medicinsk bedömning. Utredningens förslag är att landstingets skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras så att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Det är patientens behov som ska styra vilken yrkeskategori som patienten träffar. Tidsfristen ska anges till tre dagar om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning av legitimerad personal, istället för dagens 7 dagar till läkarbesök. Förslagen kräver ändringar i den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL). Patientlagen (2014:821) samt Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Utredaren föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från 1 januari Bedömning Förvaltningarna står bakom den gemensamma målbild som utredaren presenterar och instämmer i behovet av en förflyttning från dagens system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. Förvaltningarna ställer sig även bakom den färdplan för en samordnad omställning till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården som beskrivs i delbetänkandet. Förvaltningarna ser positivt på föreslagna förändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (2014:821) samt utredningens förslag till förordning om ändring i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). 12 (13)

41 Bilaga 10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende HSN 2018/384, SON 2018/323 Förvaltningarna anser att utredningens förslag till ändrade styrande principer är nödvändiga för att åstadkomma en förändring i riktning mot den presenterade målbilden. Utredaren beskriver att på kort sikt kommer omställningen att innebära puckelkostnader och anger att en form för att påskynda omställningen kan vara en överenskommelse mellan staten och SKL. Förvaltningarna vill betona både behovet av stöd under omställningsperioden och att stödet bör utformas så att huvudmän i mindre kommuner prioriteras, då omställningen kan antas vara en större utmaning både avseende tidsmässig angelägenhetsgrad såväl som resursmässigt. Förvaltningarna anser vidare att förslaget om att förändra vårdgarantin till att innebära en professionsneutral medicinsk bedömning är ett viktigt steg för ett bättre användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Förstärkningen i form av förkortad tidsfrist till tre dagar kan, precis som utredaren beskriver, bli en utmaning kopplad till bemanning men är oavsett det ett steg i önskad riktning mot den angivna målbilden. I nästa delbetänkande avser utredaren att bland annat ge förslag på hur överföring av olika typer av resurser från sjukhusen till primärvården ska ske. Förvaltningarna ser fram emot att ta del av delbetänkandet och vill samtidigt poängtera att konsekvensen av att flytta delar av slutenvården från sjukhusen till annan plats, även kan komma att förändra kraven på de kommunala insatserna, inom särskilda boendeformer, hemsjukvården och hemtjänst. Även detta bör belysas i den konsekvensanalys som utredaren avser genomföra. 13 (13)

42 Regeringskansliet Bilaga 10 Remiss S2018/03436/FS Anr O 6 REGION GOTLAND Socialdepartementet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Remissinstanser Akademikerförbundet SSR Apotekarsocieteten Arbetsmiljöverket Arjeplog kommun B arnombudsmannen Blekinge läns landsting Dalarnas läns landsting Danderyd kommun Datainspektionen Dietisternas riksförbund Distriktssköterskeföreningen E-hälsomyndigheten FAMNA Finspång kommun Folkhälsomyndigheten Funktionsrätt Sverige Fysioterapeuterna Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Föreningen Sveriges Socialchefer Telefonväxel: Postadress: Stockholm Fax: Besöksadress: Fredsgatan 8 Webb: E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

43 Bilaga 10 Förvaltningsrätten i Umeå Gotlands kommun Grums kommun Gävle kommun Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Halmstad kommun Hj o kommun Huddinge kommun Håbo kommun Härryda kommun Inspektionen för vård och omsorg (TVO) Justitiekanslern (JK) Jämtlands läns landsting Jönköping kommun Jönköpings läns landsting Kalmar läns landsting Karlstad kommun Karolinska Institutet Kommunal Kronobergs läns landsting Kungsbacka kommun Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR) LIF - de forskande läkemedelsföretagen Lika unika Lunds universitet Läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers Förbund (LSF) Läkemedelsverket (LV) Malmö kommun Myndigheten för delaktighet 2(5)

44 Bilaga 10 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Mölndal kommun Nora kommun Nordmaling kommun Norrbottens läns landsting Norrtälje kommun Nyköping kommun Orust kommun Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Regekådet Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) Rättvik kommun Sjukhusläkarna Skåne läns landsting Skövde kommun Socialstyrelsen Sollefteå kommun SPF Seniorerna Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Statskontoret Stockholm kommun Stockholms läns landsting Svedala kommun Swedish medtech Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Svensk Kuratorsförening Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) Svenska Distriktsläkarföreningen Svenska Logopedförbundet 3(5)

45 Bilaga 10 Svenska Läkaresällskapet Svenska naprapatförbundet Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Säffle kommun Södermanlands läns landsting Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Tillsammans för ungas psykiska hälsa (TILIA) Umeå universitet Uppsala kommun Uppsala läns landsting Vetenskapsrådet VISION Vårdförbundet Vårdföretagarna Värmlands läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting Västra Götalands läns landsting Åre kommun Älvkarleby kommun Örebro läns landsting Örkelljunga kommun Östergötlands läns landsting 4(5)

46 Bilaga 10 Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 15 november Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till s.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer S2018/03436/FS och remissinstansens namn i ämnes raden på e-postmeddelandet. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst två exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Norstedts Juridik, kundservice, Stockholm. Telefon , e-post kundservice@nj.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2, reviderad ). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Torkel Nyman Departementsråd Kopia till Norstedts Juridik, kundservice, Stockholm 5(5)

47 Bilaga 10 Länk till Utredningen gällande God och nära vård - en primärvårdsreform, SOU 2018: /

48 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 11 Protokollsutdrag SON AU 76 SON AU 76 SON 2018/165 Plan för kommande upphandling. Katthammarsviks äldreboende Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny upphandling avseende drift av det särskilda boende för äldre i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart En ny upphandling avseende driften av det särskilda boendet i Katthammarsvik behöver påbörjas under hösten Beslut om förfrågningsunderlag planeras till januari 2020 och tilldelningsbeslut planeras till september Tidplanen ger då utrymme för eventuell överprövningsprocess, ansökan om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och övriga aktiviteter förknippade med implementering av avtalet. Bedömning Socialförvaltningens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet enligt de kvalitetskrav som nämnden ställt, och att befintliga förlängningsoptioner i avtalet kan utlösas. Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om att en ny upphandling genomförs för drift av det särskilda boende i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart Ärendets behandling under mötet Carina Westergren-Larsson, avtalscontroller presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 12 september (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

49 Socialförvaltningen Carina Westergren-Larsson Bilaga 11 Tjänsteskrivelse SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Upphandling. Drift av det särskilda boendet för äldre i Katthammarsvik. Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny upphandling avseende drift av det särskilda boende för äldre i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart Sammanfattning En ny upphandling avseende driften av det särskilda boendet i Katthammarsvik behöver påbörjas under hösten Beslut om förfrågningsunderlag planeras till januari 2020 och tilldelningsbeslut planeras till september Tidplanen ger då utrymme för eventuell överprövningsprocess, ansökan om tillstånd hos IVO och övriga aktiviteter förknippade med implementering av avtalet. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 2008 dels att uppdra åt tekniska nämnden att uppföra ett särskilt boende i Katthammarsvik, dels att uppdra åt förvaltningen att upphandla driften av ett särskilt boende i nyproducerade lokaler i Katthammarsvik. Upphandlingen genomfördes därefter några år senare som en förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, och upphandlingen vanns av Kropp och Själ med Omtanke i Helsingborg AB, numera Norlandia Care Kosmo AB. Avtal tecknades för fyra år, med avtalsstart och med möjlighet till avtalsförlängning i tre omgångar à ett (1) år. Förvaltningen planerar att utlösa kvarvarande två förlängningsoptioner, och avtalet löper därefter ut , utan möjlighet till ytterligare förlängning. Det särskilda boendet i Katthammarsvik omfattar 30 lägenheter varav 10 lägenheter är avsedda för personer med demenssjukdom. En ny upphandling avseende driften av det särskilda boendet behöver påbörjas under hösten Beslut om förfrågningsunderlag planeras till januari 2020 och tilldelningsbeslut planeras till september Tidplanen ger då utrymme för eventuell överprövningsprocess, ansökan om tillstånd hos IVO och övriga aktiviteter förknippade med implementering av avtalet. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

50 Bilaga 11 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/165 Bedömning Socialförvaltningens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet enligt de kvalitetskrav som nämnden ställt, och att befintliga förlängningsoptioner i avtalet kan utlösas. Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om att en ny upphandling genomförs för drift av det särskilda boende i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Carina Westergren-Larsson, avtalscontroller 2 (2)

51 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 12 Protokollsutdrag SON AU 77 SON AU 77 Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstöd SON 2018/286 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden föreslår regionfullmäktige att anse motionen besvarad med förvaltningens tjänsteskrivelse. Jesper Skalberg Karlsson skriver i sin motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet att han önskar att Region Gotland, likt t.ex. Trelleborgs kommun, inför en automatiserad biståndshandläggning. Skalberg Karlsson anför vidare att alla misstänkta bidragsbedrägerier ska anmälas och att Region Gotland gärna ska följa Sundbybergs kommuns exempel med obligatoriska hembesök när man söker försörjningsstöd för första gången och att man bör avsätta resurser för att följa upp felaktiga utbetalningar. Sedan mitten av januari 2018 har de som söker försörjningsstöd möjlighet att göra det via Region Gotlands E-tjänst, under förutsättning att de har mobilt bank ID. Detta förenklar handläggningen något då inga underlag medföljer ansökan, klienten skriver själv i sina inkomster och utgifter och intygar på heder och samvete att uppgifterna är sanningsenliga. Enheten har, sedan Trelleborg införde sin digitalisering, följt utvecklingen med stort intresse. Att den kommer att genomföras över hela landet är inte en fråga om det kommer att ske, utan snarare när, den utvecklingen kan ingen stoppa. Av olika anledningar har Region Gotland ändå valt att avvaktat i frågan. Från början var den främsta anledningen att det var bra att avvakta det tekniska utvecklingsarbetet. Alla stora förändringar genomgår vissa barnsjukdomar, och det underlättar införandet om tekniken är väl utarbetad när den genomförs. En annan orsak till den avvaktande hållningen är ny dataskyddslag (kallad GDPR), som i dagsläget inte tillåter helautomatiserade beslutsprocesser. Den lösning som har funnits på marknaden är byggd så att roboten tillhandahålls av ett företag och verksamhetssystemet av ett annat. Det har därför funnits vissa tekniska problem med helhetslösningen som förvaltningen velat ska bli lösta först. Förvaltningen har avvaktat för att se om Tieto, som idag äger vårt verksamhetssystem, kommer att bygga en egen helhetslösning. Bedömning Stöd- och försörjningsenheten har i väntan på den utvecklingen fortsatt att fokusera på att i allt högre utsträckning få klienter i egen försörjning, främst genom arbete. För att nå framgång med det jobbar enheten aktivt med att skapa goda relationer, både med klienter och samverkanspartners, främst Arbetsförmedlingen. Förvaltningen tror mer på det arbetssättet är ökad kontroll, med t.ex. hembesök, då förvaltningen hittills inte har några indikationer på att klienter fuskar i någon större utsträckning. När bidragsfusk uppdagas, vilket sker cirka fem 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

52 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 12 Protokollsutdrag SON AU 77 gånger per år, anmäls detta generellt till polisen. Förvaltningen kan dock konstatera att det är i ytterst få ärenden som åtal väcks. I 95% av fallen läggs utredningen ner pga. bristande bevisning, oftast pga. uppsåt har inte kunna bevisas. Stöd- och försörjningsenheten har idag tillgång till de tekniska hjälpmedel som Skalberg Karlsson räknar upp. Inför varje nybesök kollas t.ex. bilinnehav upp. Vid varje månads beräkning ingår en obligatorisk kontroll via SSBTEK (digital bastjänst inom ekonomiskt bistånd) i arbetet. När en handläggare på enheten är tveksam kring någon bedömning tas ärendet upp i den gemensamma ekonomigrupp som enheten har under 45 minuter varje morgon. Genom detta arbetssätt undviks till stor del att olika bedömningar görs beroende på vilken handläggare klienten har. Socialnämnden föreslås anse motionen besvarad utifrån beskrivningen av handläggningen i förvaltningens tjänsteskrivelse. Ärendets behandling under mötet Mari Bergström, enhetschef stöd- och försörjning presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet, daterad 18 juni Tjänsteskrivelse- svar på motion daterad 29 augusti (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

53 Socialförvaltningen Mari Bergström Bilaga 12 Tjänsteskrivelse SON 2018/ augusti 2018 Socialnämnden RS Remiss Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet. Förslag till beslut Socialnämnden anser motionen angående Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet besvarad. Sammanfattning Jesper Skalberg Karlsson skriver i sin motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet att han önskar att Region Gotland, likt t.ex. Trelleborgs kommun, inför en automatiserad biståndshandläggning. Skalberg Karlsson anför vidare att alla misstänkta bidragsbedrägerier ska anmälas och att Region Gotland gärna ska följa Sundbybergs kommuns exempel med obligatoriska hembesök när man söker försörjningsstöd för första gången och att man bör avsätta resurser för att följa upp felaktiga utbetalningar. Sedan mitten av januari 2018 har de som söker försörjningsstöd möjlighet att göra det via Region Gotlands E-tjänst. Detta förenklar handläggningen något då inga underlag medföljer ansökan, klienten skriver själv i sina inkomster och utgifter och intygar på heder och samvete att uppgifterna är sanningsenliga. Enheten har, sedan Trelleborg införde sin digitalisering, följt utvecklingen med stort intresse, men ändå valt att avvakta, främst med anledning av teknikutvecklingen, men också pga. GDPR (ny dataskyddslag från 28 maj 2018). I dagsläget avvaktar vi för att se om Tieto, som idag äger vårt verksamhetssystem, kommer att bygga en egen helhetslösning. Stöd- och försörjningsenheten har i väntan på den automatiserade utvecklingen fortsatt att fokusera på att i allt högre utsträckning få klienter i egen försörjning, främst genom arbete. När bidragsfusk uppdagas, anmäls detta generellt till Polisen. Vi kan dock konstatera att det är i ytterst få ärenden som åtal väcks. Stöd- och försörjningsenheten har idag tillgång till de tekniska hjälpmedel som Skalberg Karlsson räknar upp. Inför varje nybesök kollas t.ex. bilinnehav upp. Vid varje månads beräkning ingår en obligatorisk kontroll via SSBTEK (digital bastjänst inom ekonomiskt bistånd) i arbetet. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

54 Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/286 Ärendebeskrivning Jesper Skalberg Karlsson skriver i sin motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet att han önskar att Region Gotland, likt t.ex. Trelleborgs kommun, inför en automatiserad biståndshandläggning. På detta sätt anser Skalberg att man säkerställer rättssäkerheten i högre grad. Han skriver vidare att man inom socialtjänsten bör använda sig av hela lagrummet och t.ex. göra fler hembesök, men även använda sig av de tekniska hjälpmedel som står till buds för att t.ex. kontrollera fastighetsinnehav, bilinnehav, inkomstregister m.m. Skalberg anför vidare att alla misstänkta bidragsbedrägerier ska anmälas och att Region Gotland gärna ska följa Sundbybergs kommuns exempel med obligatoriska hembesök när man söker försörjningsstöd för första gången och att man bör avsätta resurser för att följa upp felaktiga utbetalningar. Bedömning Sedan mitten av januari 2018 har de som söker försörjningsstöd möjlighet att göra det via Region Gotlands E-tjänst, under förutsättning att de har mobilt bank ID. Detta förenklar handläggningen något då inga underlag medföljer ansökan, klienten skriver själv i sina inkomster och utgifter och intygar på heder och samvete att uppgifterna är sanningsenliga. Enheten har, sedan Trelleborg införde sin digitalisering, följt utvecklingen med stort intresse. Att den kommer att genomföras över hela landet är inte en fråga om det kommer att ske, utan snarare när, den utvecklingen kan ingen stoppa. Av olika anledningar har Region Gotland ändå valt att avvaktat i frågan. Från början var den främsta anledningen att det var bra att avvakta det tekniska utvecklingsarbetet. Alla stora förändringar genomgår vissa barnsjukdomar, och det underlättar införandet om tekniken är väl utarbetad när den genomförs. En annan orsak till den avvaktande hållningen är GDPR, som i dagsläget inte tillåter helautomatiserade beslutsprocesser. Den lösning som har funnits på marknaden är byggd så att roboten tillhandahålls av ett företag och verksamhetssystemet av ett annat. Det har därför funnits vissa tekniska problem med helhetslösningen som vi velat ska bli lösta först. Vi har avvaktat för att se om Tieto, som idag äger vårt verksamhetssystem, kommer att bygga en egen helhetslösning. Stöd- och försörjningsenheten har i väntan på den utvecklingen fortsatt att fokusera på att i allt högre utsträckning få klienter i egen försörjning, främst genom arbete. För att nå framgång med det jobbar enheten aktivt med att skapa goda relationer, både med klienter och samverkanspartners, främst Arbetsförmedlingen. Vi tror mer på det arbetssätten är ökad kontroll, med t.ex. hembesök, då vi hittills inte har några indikationer på att klienter fuskar i någon större utsträckning. När bidragsfusk uppdagas, vilket sker ca. fem gånger per år, anmäls detta generellt till Polisen. Vi kan dock konstatera att det är i ytterst få ärenden som åtal väcks. I 95% av fallen läggs utredningen ner pga. bristande bevisning, oftast pga. uppsåt har inte kunna bevisas. Stöd- och försörjningsenheten har idag tillgång till de tekniska hjälpmedel som Skalberg Karlsson räknar upp. Inför varje nybesök kollas t.ex. bilinnehav upp. Vid varje månads beräkning ingår en obligatorisk kontroll via SSBTEK (digital bastjänst inom ekonomiskt bistånd) i arbetet. När en handläggare på enheten är tveksam kring någon bedömning tas ärendet upp i den gemensamma ekonomigrupp som enheten har under 45 minuter varje morgon. Genom detta arbetssätt undviks till stor del att olika bedömningar görs beroende på vilken handläggare klienten har. 2 (3)

55 Bilaga 12 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/286 Socialnämnden föreslås anse motionen besvarad utifrån den beskrivning av handläggningen som ges i denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Motion till Regionfullmäktige i Region Gotland ang. modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet, Visby Tjänsteskrivelse, daterad 29 augusti Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Jesper Skalberg Karlsson, Moderaterna Gotland Mari Bergström, enhetschef, Stöd- och försörjningsenheten 3 (3)

56 Bilaga 12 Visby Motion: Till: Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet Regionfullmäktige Gotland Studier visar att en stor del av variationen i utbetalt försörjningsstöd inte kan förklaras av skillnader i behov, utan snarare är handläggarberoende. För att öka rättssäkerheten och samtidigt kraftigt reducera handläggningskostnaderna bör Region Gotland införa en automatiserad biståndshandläggning. Trelleborgs kommun var först ut med detta och har fått flera kommuner att följa efter. En förutsättning för att ha en automatiserad handläggning är att man har en digitaliserad ansökan något Region Gotland infört. Socialtjänstlagen släpar efter i kontrollredskap, men visst arbete mot bidragsbrott går att göra som kommun även idag. Att använda hela lagrummet för hembesök är en viktig del. En annan del är att använda de tekniska hjälpmedel som står till buds för den ekonomiska granskningen; nya digitala hjälpmedel kan exempelvis ta fram information om fastighetsinnehav, bilinnehav bakåt i tiden och nu, med mera. Det kompletterar SSBTEK (digital bastjänst för ekonomiskt bistånd), som digitalt kopplar upp socialtjänsten mot olika inkomstregister och bidragsutbetalande myndigheter (samt a-kassorna). Alla misstänkta bidragsbedrägerier bör anmälas. Helsingborg har under de senaste 10 åren arbetat med bidragskontrollanter för att upptäcka fusk, vilket sparat flera miljoner åt kommunen. Här ska man komma ihåg att varje felaktigt utbetald krona är en stöld från människorna som arbetet ihop dem och det urholkar människors vilja att bidra till vårt gemensamma. I Sundbybergs kommun finns specifika tjänster för att följa upp felaktiga utbetalningar, både internt och externt. Kommunen inledde 2017 ett arbete med att erbjuda alla som söker försörjningsstöd första gången ett hembesök, vilket i 24 procent ledde till avslag. Liknande initiativ bör tas även på Gotland. Med anledning av ovanstående yrkar jag: Att Region Gotland ser över möjligheterna att införa en automatiserad handläggning av ärenden som rör försörjningsstöd. Jesper Skalberg Karlsson (M)

57 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 13 Protokollsutdrag SON AU 78 SON AU 78 SON 2018/287 Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad med socialförvaltningens tjänsteskrivelse. Regionstyrelsen har remitterat en motion till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. I motionen föreslås att Region Gotland ser över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. I motionen beskrivs att de kommuner som är mest framgångsrika på att få ut människor i arbetet, har skapat organisationer som fokuserar helt och hållet på att få ut biståndsmottagare i arbete eller insatser som ökar deras anställningsbarhet. En sammanförsel av försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter och vuxenutbildningsansvaret nämns som en vanligare kommunmodell och även att näringslivsarbetet kan bidra till en ökad effektivitet i arbetsmarknadsinsatserna. Förvaltningen delar motionärens uppfattning att fokusering på att öka människors anställningsbarhet, bland annat genom kompetenshöjning, är av stor betydelse för att få människor i sysselsättning. Samtidigt måste det förtydligas att målgruppen som motionen riktar sig till är människor som oftast står långt från arbetsmarknaden och kan behöva särskild omsorg, som coachning, praktik och studiemotiverande insatser, för att slutligen nå en egen försörjning. Det kan behöva ske stegvis genom exempelvis inkluderande arbetsinsatser. Bedömning Bedömningen är att det pågående samarbetet mellan socialförvaltningen, utbildningsoch arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen som kallas VuxKomp, till innehåll liknar det som framförs i motionen. Processen innebär att den som söker försörjningsstöd omgående träffar VuxKomp för att utarbeta en plan för att komma i arbete detta för att minska Region Gotlands kostnader för försörjningsstöd och stötta människor på sin väg mot självförsörjning. Utvecklingsarbetet kring VuxKomp har påbörjats (SON 38, och GVN 34, ) och resultatet kring arbetet ska kunna utvärderas under år Således pågår redan idag ett arbete liknande det som framförs i motionen. Resultatet av VuxKomp ska kunna utvärderas under nästa år. I det fall regionfullmäktige önskar gå vidare med en eventuell översyn av Region Gotlands organisationer, i syfte att stärka jobborienteringen, så bör resultatet av det pågående samarbetet VuxKomp tas med i bedömningen. Det är önskvärt att en 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

58 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 13 Protokollsutdrag SON AU 78 sådan eventuell utredning eller översyn innefattar flera nämnders verksamhet och att arbetet leds övergripande på en central regional nivå. Ärendets behandling under mötet Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen presenterar ärendet. Ordförande yrkar att arbetsutskottet beslutar enligt förvaltningens förslag. Beslutsunderlag Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

59 Socialförvaltningen Christina Godarve Bilaga 13 Tjänsteskrivelse SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland Förslag till beslut Nämnden föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad med Socialförvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning Regionstyrelsen har remitterat en motion till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. I motionen föreslås att Region Gotland ser över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. Ett samarbete, kallat VuxKomp, pågår idag som ett pilotprojekt mellan utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Bedömning är att det pågående samarbetet till innehåll liknar det som framförs i motionen, och att resultatet av samarbetet ska kunna utvärderas under nästa år. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Jesper Skalberg Karlsson (M) till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Motionären yrkar på att Region Gotland se över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. I motionen beskrivs att de kommuner som är mest framgångsrika på att få ut människor i arbetet, har skapat organisationer som fokuserar helt och hållet på att få ut biståndsmottagare i arbete eller insatser som ökar deras anställningsbarhet. En sammanförsel av försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter och vuxenutbildningsansvaret nämns som en vanligare kommunmodell och även att näringslivsarbetet kan bidra till en ökad effektivitet i arbetsmarknadsinsatserna. Förvaltningen delar motionärens uppfattning att fokusering på att öka människors anställningsbarhet, bland annat genom kompetenshöjning, är av stor betydelse för att få människor i sysselsättning. Samtidigt måste det förtydligas att målgruppen som 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

60 Bilaga 13 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/287 motionen riktar sig till är människor som oftast står långt från arbetsmarknaden och kan behöva särskild omsorg, som coachning, praktik och studiemotiverande insatser, för att slutligen nå en egen försörjning. Det kan behöva ske stegvis genom exempelvis inkluderande arbetsinsatser. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden har utifrån en tidigare remitterad motion fått i uppdrag att utveckla samverkan och arbetssätt i syfte att fler gotlänningar ska nå egen försörjning (RF 136, ). Uppdraget resulterade i en utredning gällande utökat samarbete mellan utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och socialförvaltningen (SOF). I utredningen har man föreslagit att ett så kallat VuxKomp, ett samarbete mellan UAF, SOF och Arbetsförmedlingen, bör inrättas. Processen innebär att den som söker försörjningsstöd omgående träffar VuxKomp för att utarbeta en plan för att komma i arbete detta för att minska Region Gotlands kostnader för försörjningsstöd och stötta människor på sin väg mot självförsörjning. Utvecklingsarbetet kring VuxKomp har påbörjats (GVN 34, ) och resultatet kring arbetet ska kunna utvärderas under år Således pågår redan idag ett arbete liknande det som framförs i motionen. Kort nulägesorientering: Socialförvaltningen ansvarar idag för ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd. Vuxenutbildningen ligger idag organisatoriskt inom samma nämnd som arbetsmarknadsenheten, som är utförare av regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå (enligt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente). Arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen har därför Arbetsförmedlingen som en naturlig samverkanspartner, bland annat via forum som Kompetensplattformen. Om ansvar för försörjningsstöd respektive arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska överföras till en annan förvaltning än den som har ansvaret idag så behöver detta utredas i särskild ordning. Redan idag pågår nära samarbeten med såväl som med Arbetsförmedlingen. - värt att nämna är exempelvis Diagonalen. Även VuxKomp är framgent tänkt att byggas kring samutnyttjande av resurser mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Det finns lokala överenskommelser med Arbetsförmedlingen och en utveckling på sikt skulle kunna vara att se över behovet av en övergripande överenskommelse. Bedömning Bedömningen är att det pågående samarbetet, VuxKomp, mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen till innehåll liknar det som framförs i motionen och att resultatet av samarbetet ska kunna utvärderas under nästa år. I de fall regionfullmäktige önskar gå vidare med en eventuell översyn av Region Gotlands organisationer, i syfte att stärka jobborienteringen, så bör resultatet av det pågående VuxKomp tas med i bedömningen. Då det är tydligt att en sådan eventuell utredning eller översyn innefattar flera nämnders verksamhet så är det önskvärt att arbetet leds övergripande på en central regional nivå. Beslutsunderlag Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, (3)

61 Bilaga 13 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/287 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Regionstyrelsen/Regionfullmäktige Socialnämnden för kännedom 3 (3)

62 Bilaga 13 Visby Motion: Till: Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland Regionfullmäktige Gotland De kommuner som är mest framgångsrika på att få ut människor i arbete, har skapat organisationer som fokuserar helt och fullt på att få ut biståndsmottagare i arbete eller insatser som ökar deras anställningsbarhet. Det blir allt vanligare att kommuner sammanför försörjningsstödet (med eller utan resterande delar av socialtjänsten) med arbetsmarknadsenheter eller motsvarande. Man kan också ge ytterligare redskap och göra resurser mer lättillgängliga genom att också tillföra ansvaret för vuxenutbildning. På Gotland ligger vuxenutbildningen under GVN, som är en utbildningsnämnd, men den skulle kunna ligga närmare en mer arbetslivsfokuserad enhet. Även näringslivsarbetet kan bidra till att öka effektiviteten i arbetsmarknadsinsatserna genom att bidra med kontaktnät och nätverk hos våra lokala arbetsgivare. I exempelvis Solna Kommun har man lagt hela sin förvaltning som ansvarar för arbetsmarknadsinsatser under stadens näringslivschef. När socialtjänsten möter en person eller ett hushåll som söker försörjningsstöd är det viktigt att direkt koncentrera arbetet på hur behovet ska kunna avslutas. Det första mötet borde innehålla en arbetsmarknadshandläggare, som planerar insatser snarare än enbart en socialsekreterare som utreder och fattar beslut. Man kan också sätta upp olika tidsgränser för när Region Gotland ska ha berett plats för aktivering, samt när biståndssökande ska vara aktiverad för att få sitt bidrag. Tittar vi på kommuner som exempelvis Trelleborg så har man en gräns på 48 h för det förstnämnda, och 5 dagar för det sistnämnda. Trelleborg har dessutom digital ansökan och en automatiserad handläggning vilket frigör resurser för att fokusera mer på att få ut människor i arbete. En liknande modell borde vara möjlig för Region Gotland när man nu digitaliserat ansökningsprocessen. Det finns goda grunder för att kritisera Arbetsförmedlingen, men det är en myndighet med stora resurser som dessutom har ett skarpt uppdrag om lokal samverkan. Avtal eller andra formaliserade samarbeten, där Region Gotland och Arbetsförmedlingen gemensamt planerar resurser och insatser kan frigöra mer pengar och bättre verktyg. Exempelvis Solna Kommun har genom lokala överenskommelser med Arbetsförmedlingen kunnat göra fokuserade insatser där kommunen aktivt kunnat jobba med särskilda målgrupper som ungdomar, nyanlända och långtidsarbetslösa. Samverkan behöver ske frän politik och chefer, till handläggning. Det finns exempel på där samlokalisering av handläggning för exempelvis arbetslösa ungdomar har gett goda effekter. Med anledning av ovanstående yrkar jag:

63 Bilaga 13 Att Region Gotland ser över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks - bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. Jesper Skalberg Karlsson (M)

64 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 14 Protokollsutdrag SON AU 79 SON AU 79 SON 2017/307 Kommunala sommarjobb Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) övertar från 2019 organisationen för de kommunala sommarjobben från socialförvaltningen (SOF). Budgeterade medel med 3,1 mnkr för de kommunala sommarjobben överförs från SOF till UAF för Beslutet förutsätter att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) fattar motsvarande beslut. Socialnämnden önskar återapportering från UAF under hösten Vid socialnämndens sammanträde den 18 oktober 2017 (SON 151) gav nämnden socialförvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för de kommunala sommarjobben. Överläggningar har 2018 påbörjats med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) med målet att UAF sommaren 2019 ska ansvara för sommarjobben. För många ungdomar är det kommunala sommarjobbet deras första sommarjobb, en första kontakt med en arbetsgivare och början till ett CV. Förhoppningsvis ska denna insats leda till att ungdomarna så småningom kan söka sommarjobb på egen hand. Ansvaret för kommunala sommarjobb har sedan 2012 vilat på familjestödsenheten och dessförinnan från 2005 på dåvarande ungdomsgruppen inom individ- och familjeomsorgen. Uppdraget 2018 har varit att erbjuda sommarjobb till 205 ungdomar i åldern år och under 90 timmar per ungdom - budgeterade medel 3,1 mnkr. Enhetschef inom familjestödsenheten har haft det övergripande ansvaret för sommarjobben och en administrativ assistent har svarat för att administrera sommarjobben. En bank med ca 150 arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80%) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har även erbjudits genom två projekt, Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. De senaste åren har uppdragen att finna sommarjobb inom Region Gotland tillkommit. Bedömning Att ansvara för och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och de finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Socialförvaltningens bedömning är att denna kompetens och dessa upparbetade kanaler mer självklart återfinns inom UAF som har i sitt uppdrag att arbeta med arbetsmarknadsinsatser samt studie- och yrkesvägledning. Detta till skillnad från 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

65 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 14 Protokollsutdrag SON AU 79 socialförvaltningens familjestödsenhet där uppdraget riktas mot programstyrda evidensbaserade sociala insatser. Vid omvärldsspaning via nätet (drygt tio kommuner) framkommer att kommunala sommarjobb i landet organiseras i förvaltningar med benämning innefattande något av orden arbete, näringsliv, jobb och/eller företag. Ovanstående sammantaget ger att socialförvaltningen bedömer att de kommunala sommarjobben bör organiseras inom UAF. Detta för att Region Gotland ska organiseras på bästa sätt i förhållande till medarbetarna, deras kompetens och arbetstid samt ungdomarnas behov i förhållande till arbetsmarknaden. Förvaltningens förslag till beslut är: Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) övertar organisationen för de kommunala sommarjobben från socialförvaltningen (SOF). Budgeterade medel med 3,1 mnkr för de kommunala sommarjobben överförs från SOF till UAF. Ärendets behandling under mötet Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen presenterar ärendet. Arbetsutskottet enas om att förtydliga att beslutet gäller från 2019 samt lägger till beslutspunkterna: Beslutet förutsätter att gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) fattar motsvarande beslut. Socialnämnden önskar återapportering från UAF under hösten Beslutsunderlag Utvärdering av kommunala sommarjobb 2017, SON 151, Muntlig information, SON 44, Tjänsteskrivelse daterad Tjänsteskrivelse daterad (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

66 Socialförvaltningen Marica Gardell Bilaga september 2018 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/307, GVN 2018/214 Socialnämnden Förslag till förändrad organisation för de kommunala sommarjobben Förslag till beslut Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) övertar organisationen för de kommunala sommarjobben från socialförvaltningen (SOF). Budgeterade medel med 3,1 mnkr för de kommunala sommarjobben överförs från SOF till UAF. Sammanfattning För många ungdomar är det kommunala sommarjobbet deras första sommarjobb, en första kontakt med en arbetsgivare och början till ett CV. Förhoppningsvis ska denna insats leda till att ungdomarna så småningom kan söka sommarjobb på egen hand. Ansvaret för kommunala sommarjobb har sedan 2012 vilat på familjestödsenheten och dessförinnan från 2005 på dåvarande ungdomsgruppen inom individ- och familjeomsorgen. Uppdraget 2018 har varit att erbjuda sommarjobb till 205 ungdomar i åldern år och under 90 timmar per ungdom - budgeterade medel 3,1 mnkr. Enhetschef inom familjestödsenheten har haft det övergripande ansvaret för sommarjobben och en administrativ assistent har svarat för att administrera sommarjobben. En bank med ca 150 arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80%) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har även erbjudits genom två projekt, Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. De senaste åren har uppdragen att finna sommarjobb inom Region Gotland tillkommit. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

67 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 14 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Ärendebeskrivning Vid socialnämndens sammanträde den 18 oktober 2017 (SON 151) gav nämnden socialförvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för de kommunala sommarjobben. Överläggningar har 2018 påbörjats med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) med målet att UAF sommaren 2019 ska ansvara för sommarjobben. Bedömning Att ansvara för och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och de finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Socialförvaltningens bedömning är att denna kompetens och dessa upparbetade kanaler mer självklart återfinns inom UAF som har i sitt uppdrag att arbeta med arbetsmarknadsinsatser samt studie- och yrkesvägledning. Detta till skillnad från socialförvaltningens familjestödsenhet där uppdraget riktas mot programstyrda evidensbaserade sociala insatser. Vid omvärldsspaning via nätet (drygt tio kommuner) framkommer att kommunala sommarjobb i landet organiseras i förvaltningar med benämning innefattande något av orden arbete, näringsliv, jobb och/eller företag. Ovanstående sammantaget ger att socialförvaltningen bedömer att de kommunala sommarjobben bör organiseras inom UAF. Detta för att Region Gotland ska organiseras på bästa sätt i förhållande till medarbetarna, deras kompetens och arbetstid samt ungdomarnas behov i förhållande till arbetsmarknaden. Beslutsunderlag Utvärdering av kommunala sommarjobb 2017, SON 151, Muntlig information, SON 44, Tjänsteskrivelse daterad Tjänsteskrivelse daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarve, enhetschef individ och familjeomsorgen Emma Eriksson, verksamhetsutvecklare individ och familjeomsorgen Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) via registrator - GVN 2 (2)

68 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 14 Protokollsutdrag SON 151 Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 SON 2017/307 SON/AU 74 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom gällande ekonomisk ram. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara för och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom regionens egna verksamheter samt överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. I förslaget till beslut föreslås socialnämnden att ge förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Om övriga förvaltningar inte kommer att bidra med fler arbetsplatser till sommarjobben Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

69 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 14 Protokollsutdrag kan socialförvaltningen inte fortsätta bedriva arbetet med sommarjobben på egen hand. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad 11 september Tjänsteskrivelse daterad 18 september Tjänsteskrivelse daterad 11 oktober Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Arbetsutskottet föreslog den 4 oktober 2017 på sammanträdet att ärendet ska tas upp för beslut på nämnden i december Reflektionerna under punkt 7 i rapporten Utvärdering kommunala sommarjobb skulle omarbetas till förslag till beslut och att en beskrivning skulle ingå över hur eventuella statliga medel till kommunala sommarjobb borde användas. Förvaltningen har skrivit en ny tjänsteskrivelse, daterad 11 oktober 2017 som nämnden fått ta del av inför oktobers sammanträde. Förutom att nämnden ska godkänna informationen föreslås även följande beslutspunkter: Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom gällande ekonomisk ram. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarfve, enhetschef individ och familjeomsorgen Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare Roger Nilsson, HR-chef Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

70 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 14 Protokollsutdrag SON 44 Muntlig information. Kommunala sommarjobb 2018 SON 2017/307 SON/AU 21 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning I oktober 2017 gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag ( 151, ) att bland annat utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb samt att utöka antal handledare inom gällande ekonomisk ram. Samarbete har påbörjats med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) med målet att UAF sommaren 2019 ska ansvara för sommarjobben. Socialförvaltningen har anställt tio handledare inför sommaren 2018 som ska ansvara för att handleda cirka nittio ungdomar. Förvaltningen har listat interna arbetsuppgifter som lämpar sig för gruppen ungdomar mellan 14 till 18 år. Röda Korsets kupa på Gråbo har erbjudit platser för att kunna arbeta i secondhandbutiken och i caféet under sommaren. Hittills har 158 ungdomar ansökt. Den reguljära arbetsmarknaden är för närvarande bra på Gotland vilket kan vara en orsak till ett lägre antal ansökningar. Fler ansökningar väntas. Ärendets behandling under mötet På arbetsutskottets sammanträde den 7 mars 2018 informerade Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen arbetsutskottet om sommarjobben På socialnämndens sammanträde återberättar Marica Gardell, socialdirektör informationen för nämnden. Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

71 Socialförvaltningen Christina Godarve Bilaga 14 Tjänsteskrivelse SON 2017/ oktober 2017 Socialnämnden Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom ramen. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år under 90 timmar/ungdom. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej till jobb Jobbade Flickor Pojkar Slutförde sitt jobb 393 st 254 st 36 st 225 st 113 st 112 st 212 st En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

72 Bilaga 14 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/307 Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter samt överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. I förslag till beslut ger socialnämnden förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HRnätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Om övriga förvaltningar inte kommer bidra med fler arbetsplatser till sommarjobben kan socialförvaltningen inte fortsätta bedriva arbetet med sommarjobben på egen hand. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad Tjänsteskrivelse daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarfve, enhetschef individ och familjeomsorgen Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

73 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 15 Protokollsutdrag SON AU 80 SON AU 80 SON 2018/361 Överflyttning av enheten för bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsförvaltningen Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Enheten för bostadsanpassningsbidrag som tillhör socialförvaltningen och hanterar bostadsanpassningsbidrag flyttas till samhällsbyggnadsförvaltningen. I samband med flytt går budgeterade medel för verksamheten över till samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet förutsätter att byggnadsnämnden (BN) fattar motsvarande beslut. Socialförvaltningen föreslår att överflytten sker under första kvartalet Utredning om hälso- och sjukvårdens åtagande och inriktning, den så kallade Framtidsutredningen antogs av kommunfullmäktige och resulterade i att enheten för bostadsanpassningen skulle överföras till socialnämnden. Socialnämnden och tekniska nämnden fick i uppdrag att utreda frågan om genomförandet av överföringen övergick bostadsanpassningen till socialförvaltningen. Syftet med detta var att, då fler och fler behöver sjukvård i hemmet och för att patienter snabbt ska kunna lämna sjukhuset och därmed avlasta slutenvårdsplatserna behövde olika insatser koordineras i hemmet nära brukaren (Källa: Ks Överföring av bostadsanpassning från TN till SON). För att underlätta koordineringen såg man vinster med att enheten för bostadsanpassning praktiskt hade sin tillhörighet inom socialförvaltningens myndighetsavdelning. Detta för att kunna samverka med biståndshandläggare i samband med vårdplaneringar så att hemgången för brukare/patienter snabbt skulle kunna ske och bostadsanpassning ordnas. Bedömning Förslag utifrån den sökande och regionperspektiv; För rättssäker utredning och beslut om bostadsanpassningsbidrag behövs en samlad kompetens, kunskap och erfarenhet inom samma förvaltning. Ekonomiskt kan detta även medföra lägre kostnader för åtgärder och för administration. Fördelar för bostadsanpassningen att tillhöra samhällsbyggnadsförvaltningen är; - nära till nödvändig kompetens - stöd vid bedömningar - likriktade bedömningar 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

74 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 15 Protokollsutdrag SON AU 80 - kompetensutbyte - ökad möjlighet till kompetensutveckling Med anledning av ovan är förslaget att socialförvaltningens enhet för bostadsanpassningsbidrag överflyttas för att ha sin tillhörighet inom samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Förvaltningens förslag till beslut: Enheten för bostadsanpassningsbidrag som tillhör socialförvaltningen och hanterar bostadsanpassningsbidrag flyttas till samhällsbyggnadsförvaltningen. Ärendets behandling under mötet Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten presenterar ärendet. Arbetsutskottet godtar förvaltningen förslag till beslut och att lägga till beslutspunkterna: I samband med flytt går budgeterade medel för verksamheten över till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet förutsätter att byggnadsnämnden (BN) fattar motsvarande beslut. Socialförvaltningen föreslår att överflytten sker under första kvartalet Tjänsteskrivelsen kommer att uppdateras med beslutspunkterna inför socialnämndens sammanträde den 17 oktober Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 september (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

75 Socialförvaltningen Susanne Johansson Bilaga 15 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/361 4 oktober 2018 Socialnämnden Överflyttning av enheten för bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag till beslut Enheten för bostadsanpassningsbidrag som tillhör socialförvaltningen och hanterar bostadsanpassningsbidrag flyttas till samhällsbyggnadsförvaltningen. I samband med flytt går budgeterade medel för verksamheten över till samhällsbyggnadsförvaltningen. Beslutet förutsätter att byggnadsnämnden (BN) fattar motsvarande beslut. Socialförvaltningen föreslår att överflytten sker under första kvartalet Bakgrund Utredning om hälso- och sjukvårdens åtagande och inriktning s.k. Framtidsutredningen beslutades av Kommunfullmäktige och resulterade i att bostadsanpassningen skulle överföras till socialnämnden. Socialnämnden och tekniska nämnden fick i uppdrag att utreda frågan om genomförandet av överföringen övergick bostadsanpassningen till socialförvaltningen. Syftet med detta var att då fler och fler behöver sjukvård i hemmet och för att patienter snabbt ska kunna lämna sjukhuset och därmed avlasta slutenvårdsplatserna behöver olika insatser koordineras i hemmet nära brukaren (Källa: Ks Överföring av bostadsanpassning från TN till SON). För att underlätta koordineringen såg man vinsterna med att enheten för bostadsanpassning praktiskt hade sin tillhörighet inom socialförvaltningens Myndighetsavdelning. Detta för att kunna samverka med biståndshandläggare i samband med vårdplaneringar så att hemgången för brukare/patienter snabbt skulle kunna ske och bostadsanpassning ordnas. Ärendebeskrivning Bostadsanpassningsbidrag är ett utryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Bidraget 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

76 Bilaga 15 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/361 möjliggör individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som inte kan tillgodoses av hjälpmedel och som inte har krävts enligt bygglagstiftningen. Rätten till bidraget regleras i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Denna lag är även kopplad till Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR). I myndighetsutövningen tillämpas även Förvaltningslagen. Resultatet av överflytten till socialförvaltningen blev inte det förväntade. Bostadsingenjörerna på enheten för bostadsanpassning har inget professionellt utbyte av att tillhöra socialförvaltningen vilka utgår ifrån en annan lagstiftning, socialtjänstlagen. Handläggare vid enheten för bostadsanpassning söker i stället stöd i frågor inom samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet där deras professionella motsvarighet har sin tillhörighet, likaså vad gäller lagstiftning. Sedan 2017 har arbete på nytt bedrivits kring att utreda var enheten för handläggning av bostadsanpassningsbidrag bäst kommer till sin rätt inom Region Gotland. Bland annat har omvärldsbevakning gällande förvaltningstillhörighet genomförts för att få inblick i hur andra kommuner organiserat sig för att bäst kunna möta medborgarnas behov. Likaså för att ta tillvara kompetensen hos medarbetarna /bostadsingenjörerna på bästa sätt för att handläggningen av bostadsanpassningsbidrag ska kunna ske så effektivt som möjligt. Exempel på bostadsanpassningens förvaltningstillhörighet i andra kommuner; Luleå, miljö- och byggnadsförvaltningen/bab Sundsvall, stadsbyggnadskontoret Uppsala, från äldreförvaltningen till stadsbyggnadsförvaltningen Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret Norrköping, bygg- och miljökontoret Halmstad, fastighetskontoret Malmö stadsbyggnadskontoret Dialog har förts på förvaltningschefsnivå där den muntliga överenskommelsen varit att en överflyttning skulle genomföras våren/försommaren Riskbedömningoch handlingsplan har upprättats tillsammans med medarbetarna,170906, inför den tänkta överflytten av enheten för bostadsanpassning till samhällsbyggnadsförvaltningen. De brister vi identifierat i nuvarande organisation är att; Kompetensen är splittrad på två förvaltningar. Avsaknad av: - närhet till kompletterande VVS-, el- och byggkompetens - stöd vid bedömning av skäliga kostnader - en likartad bedömning av tillgänglighet vid nybyggnation och ombyggnation - kompetensutveckling Bygglov söks för fritidshus, med lägre tillgänglighetskrav, som sedan används som permanentbostad och då söks om bostadsanpassningsbidrag för att tillgodose tillgängligheten. Interndebitering för underlag till beslut (räddningstjänsten). 2 (3)

77 Bilaga 15 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/361 Bedömning Förslag utifrån den sökande och regionperspektiv; För rättssäker utredning och beslut om bostadsanpassningsbidrag behövs en samlad kompetens, kunskap och erfarenhet inom samma förvaltning. Ekonomiskt kan detta även medföra lägre kostnader för åtgärder och för administration. Fördelar för bostadsanpassningen att tillhöra samhällsbyggnadsförvaltningen är; nära till nödvändig kompetens stöd vid bedömningar likriktade bedömningar kompetensutbyte ökad möjlighet till kompetensutveckling Med anledning av ovan är förslaget att socialförvaltningens enhet för bostadsanpassningsbidrag överflyttas för att ha sin tillhörighet inom samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 4 oktober Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Susanne Johansson, enhetschef myndighetsavdelningen Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör SFB Ordförande byggnadsnämnden Karl Allan Nordblom 3 (3)

78 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 16 Protokollsutdrag SON AU 82 SON AU 82 Information. Gemensamt arbete med underlag till verksamhetsplan 2019 SON 2018/182 Arbetsutskottets förslag till socialnämnden Socialnämnden godkänner informationen. Arbetsutskottet diskuterar de trender och utmaningar som socialtjänsten och förvaltningen står inför. Diskussionen hålls utifrån aspekterna: Medborgarnas förväntningar Dyrare tjänster och billigare varor Tänka globalt och agera lokalt Ny teknik- möjlighet och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Rätt underlag möjliggör enkla beslut Nya krav på ledarskap Ärendets behandling under mötet Hanna Ogestad, kvalitéchef presenterar ärendet. Arbetsutskottet diskuterar innehållet gemensamt och framför till förvaltningen att de önskar att socialnämnden får en liknande dragning på nämndens sammanträde den 17 oktober Beslutsunderlag Socialförvaltningens trender och utmaningar, daterad 26 september SKL-material. Nya arbetssätt och organisationsformer för att möta socialtjänstens framtida utmaningar. 1 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

79 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Bilaga 16 Protokollsutdrag SON AU 82 2 (2) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

80 Bilaga 16 Datum: 2017-xx-xx Socialförvaltningens trender och utmaningar Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/182 Socialförvaltningens trender och utmaningar Innehåll Bakgrund...2 Medborgarnas förväntningar...3 Dyrare tjänster och billigare varor...4 Tänka globalt och agera lokalt...5 Ny teknik - möjlighet och utmaningar...6 Nya kommunikationsmönster...7 Ny kunskap...8 Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden...9 Rätt underlag möjliggör enkla beslut...10 Nya krav på ledarskap...11 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

81 Bilaga 16 Bakgrund Samhällsutmaningarna är stora och Sveriges kommuner har alla olika förutsättningar. Ändå skall välfärdstjänsterna vara likvärdiga i kvalitet och tillgänglighet. De ska dessutom vara behovsstyrda samtidigt som demografiska förändringar och ökade kostnader förändrar kommunernas möjligheter att möta behoven. Dessa motstridiga krav kommer att kräva nya arbetssätt och organisationsformer för att kommunerna skall klara utmaningarna. Med anledning av de stora rekryteringsutmaningarna så är behovet av effektiviseringar stort. Vår tids nya teknik är digitalisering och den kommer att behöva användas även i effektiviserande syfte. Socialförvaltningens ledningsgrupp har påbörjat arbetet med socialtjänstens framtida utmaningar genom att identifiera nio områden som kan beskrivas som trender och utmaningar. Dessa nio områden är : Medborgarnas förväntningar Dyrare tjänster och billigare varor Tänka globalt och agera lokalt Ny teknik möjlighet och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Rätt underlag möjliggör enkla beslut Nya krav på ledarskap Utifrån dessa nio områden så har ledningsgruppen tagit fram olika utvecklingsområden som kommer att vara viktiga för att möta socialtjänstens framtida utmaningar. Nedan följer en redovisning av de nio områdena samt de utvecklingsområden som identifierats. Dessa utvecklingsområden avser sedan att var vara underlag till aktiviteter i verksamhetsplan för kommande år.

82 Bilaga 16 Medborgarnas förväntningar Brukare och anhörigas kompetens och engagemang kommer framöver att öka och med det även ifrågasättande av socialtjänstens utbud av insatser. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individen får stöd att värdera och bedöma dessa. Det kommer att ställa högre krav på flexibilitet och kompetens inom socialtjänstens verksamheter. Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter. En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär en förändrad syn på äldre som samhällsresurs. Dessutom kommer de äldre ställa andra och nya krav. Med höjd och flexibel pensionsålder förändras också synen på åldrandet. För att klara de krav som våra brukare kommer att ställa framöver när det gäller våra tjänster och utbud av insatser och samtidigt involvera grupper som inte har samma möjligheter att ta vara på sina rättigheter och göra de val som förväntas så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Skapa modeller som bygger på individens önskemål istället för kollektiva lösningar Skapa mer flexibilitet i utförandet av insatser Medborgarnas förväntningar Genom att använda teknik skapa nya sätt att tillgodose behov och öka självständigheten Våga prioritera vad som ingår i socialtjänstens ansvarsområde och tydliggöra vad man kan förvänta sig

83 Bilaga 16 Dyrare tjänster och billigare varor Många delar av socialtjänstens verksamheter är personalintensiv vilket betyder att utvecklingen mot dyrare tjänster ställer stora krav på effektiviseringar där detta är möjligt. Att ersätta personal med tekniska hjälpmedel kan vara en lösning i vissa situationer, men tjänster inom vård och omsorg är i stor utsträckning beroende av mötet mellan människor. Att varor och nya tekniska lösningar har blivit billigare är en fördel även för socialtjänsten. I takt med att tekniken erbjuder nya möjligheter går det att försöka öka produktiviteten i välfärdstjänsterna på ett sätt som inte ökar klyftorna och utmanar de allra svagaste i samhället. Detta ställer krav på nya personalgrupper, inte minst när tekniken gör inträde på arbetsplatser där personal inte tidigare har varit van vid att sköta arbetsuppgifter via dator. Socialtjänsten kommer att behöva ny kompetens och tjänster kommer att behöva ersättas med teknik vilket kommer att kräva en hel del av förvaltningens organisation. För att klara dessa utmaningar så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Hitta arbetsformer där teknikutvecklingen samverkar med omsorgsarbetet Se över våra processer i syfte att kunna förenkla, standardisera och automatisera Skapa ett utbud av tekniska hjälpmedel som brukare ges möjlighet att välja på Dyrare tjänster och billigare varor Utöka den digitala kompetensen Behov av IT-stöd med inriktning mot vård och omsorg Satsa på de medarbetare som vill vara med i den digitala förändringsresan Identifiera tjänster som kan ersättas med teknik

84 Bilaga 16 Tänka globalt och agera lokalt Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper vilket ställer ökade krav på personal när det gäller språkkunskaper. Det ökande resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. I vilken mån har samhället skyldighet att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att resa är en sådan fråga. Globaliseringen kommer att påverka socialtjänstens verksamhet varför socialförvaltningen bedömer att följande områden behöver utvecklas: Utveckla utbudet på våra boenden när det gäller mat, kultur, traditioner, förhållningssätt och aktiviteter Identifiera vad vi kan lära hur andra kulturer tar hand om äldre Tänka globalt och agera lokalt Använda tekniken för att möjliggöra för brukare att ha kontakt med närstående som bor långt bort Utreda möjligheter att låta externa företag med ett större utbud finnas i våra verksamheter (tex restaurang )

85 Bilaga 16 Ny teknik - möjlighet och utmaningar Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. I bedömningen av behovet och utförandet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver. För att teknikutvecklingen skall leda till effektiviseringar och besparingar och inte leda till ökade kostnader och dubbla arbetssätt så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Säkra att gamla arbetssätt tas bort när nya förs in IT-utvecklingen bör ske närmare verksamheten för att skapa större delaktighet Ny teknik möjlighet och utmaningar Vid införande av ny teknik skall det visas på effekter av kvalitet och minskade kostnader Skapa en utvecklingsvilja kring teknik som drivs av verksamheten

86 Bilaga 16 Nya kommunikationsmönster Medborgarnas ökande användning av internet som informationskälla kan underlätta för myndigheter och andra som vill sprida information. Å andra sidan kan även desinformation och negativa omdömen snabbt spridas, vilket organisationer måste vara medvetna om och förhålla sig till. Sammanfattningsvis innebär det komplexa utbudet av informationskanaler att det blir allt viktigare med en medveten kommunikationsstrategi. För att hitta nya kommunikationskanaler till såväl medarbetare som brukare och medborgare så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Använda podd som ett sätt att förmedla kunskap Introduktion via webb Möjliggöra direkt kommunikation mellan brukare och personal Journal ut till brukare Nya kommunikationsm önster Utveckla sociala medier som informationskanal Chattar för att kunna svara på frågor Ny kunskap Skapa korta informationsfilmer riktade till medborgare Utveckla sociala medier internt för utvecklingsarbete (t ex innovationsgrupp för medarbetare inom ett visst område

87 Bilaga 16 Ny kunskap Både information och kunskap blir i snabb takt tillgänglig för allt fler och det kan vara svårt att ta tillvara ny kunskap och framförallt att lämna gammal. Med en välinformerad och kravställande befolkning följer ibland problem att kunna prioritera då resurserna inte kommer att räcka till allt. Hela kedjan med kunskapsutveckling, kunskapsspridning och kunskapsanvändning måste hålla. Det kommer att behövas resurseffektiva sätt att sprida kunskap till stora personalgrupper. Här ger webbaserade utbildningar stora möjligheter. Det räcker dock inte med att veta vad som är verksamt och effektivt, kunskapen måste också tillämpas. Socialtjänsten tar ofta sikte på att lösa konkreta uppgifter här och nu men det kommer även behöva avsättas tid för reflektion, värdering och omprövning. För att rusta medarbetare med ny kunskap och göra medarbetare delaktiga i utvecklingsarbetet så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Arbeta över förvaltningsgränserna för att ta tillvara viktig kompetens Webbutbildningar blir en naturlig del i verksamheten Arbeta målstyrt i större utsträckning och mäta kvalitet i verksamheten Ny kunskap Lära av andra branscher Motivera genom att visa på goda exempel där teknik spar tid och därmed möjliggör tid med brukare Skapa team i utvecklingsarbetet där t ex utvecklingsledare, medarbetare och brukare arbetar tillsammans

88 Bilaga 16 Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Människors delaktighet i samhällslivet genom arbete är en av de största utmaningarna för samhället och för socialtjänsten. Det handlar om att ta tillvara den kompetensen hos de grupper som nu har särskilt svårt att etablera sig; invandrare, personer med funktionsnedsättning och människor som lever i socialt utanförskap. Ofta är det attityder på arbetsmarknaden som utgör ett hinder, t ex när det gäller språkkunskaper. Ungdomar är en grupp som är särskilt utsatt på arbetsmarknaden och som löper risk för tidig utslagning om de inte får stöd till att etablera sig. Det gäller att hitta rätt för varje person och få människor att känna att de gör saker som är bra för någon annan. För att möjliggöra för svåretablerade grupper på arbetsmarknaden bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Utveckla handledarroller i verksamheten Skapa andra former av tjänster så som trainee och praktik Matchningssvårigh eter på arbetsmarknaden Skapa instegsjobb Identifiera fler nivåer av arbetsuppgifter

89 Bilaga 16 Rätt underlag möjliggör enkla beslut Det ställs allt större krav på evidens i de beslutsunderlag som presenteras för nämnder och politiker. Det kommer därför att behövas mer genomarbetade och ambitiösa underlag för politiska prioriteringar när resurserna ska räcka till allt fler. Som ett stöd finns Öppna jämförelser; nyckeltal och annan statistik som sammanställs på nationell nivå. Men finns det då en risk att statistik alltför mycket dominerar beslutsunderlagen på bekostnad av andra, mer kvalitativa insikter och förståelser? Mycket arbete krävs för att ge politikerna ett bra beslutsunderlag, som ger en förståelse för det som utförs inom organisationen och för att få en långsiktighet i beslutsfattandet. För att skapa underlag till politiken som driver utvecklingen framåt så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Presentera olika tänkbara alternativ med tydliga konsekvensbeskrivningar Förbättra våra framtidsanalyser Rätt underlag möjliggör enkla beslut Underlag bygger på flera perspektiv så som Ekonomi, Kvalitet, Medarbetare, Miljö mm Våga utmana det gamla och tänka nytt

90 Bilaga 16 Nya krav på ledarskap Ledarskapet står inför många utmaningar. Politikers och chefers ledning och styrning av verksamheterna behöver systematiseras. Krav på system för verksamhetsplanering, kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning ökar. En ökad grad av systematisering och förmåga att agera både kortsiktigt och långsiktigt gör det möjligt för chefer att leda verksamheten. Dessutom behövs systematiserad kunskap som underlag för bedömning av behov inom olika områden. Det ger förutsättningar för att utveckla en lärande organisation. En stor utmaning är att locka unga personer att satsa på en chefskarriär inom socialtjänsten. Det behövs en medveten strategi för att förändra bilden av det kommunala som något grått och trist och i stället förmedla att kommuner och landsting erbjuder nödvändiga, viktiga och utvecklande arbetsuppgifter. För att lyckas locka yngre personer till en chefskarriär inom socialtjänsten och för att lyckas införa ett ledarskap som möter framtidens utmaningar så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas : Skapa en positiv bild av chefskapet inom socialtjänsten Erbjuda t ex gymnasielever att praktisera hos en chef inom SOF med fokus på att bli ledare Struktur för mentorskap till nya chefer Skapa stödstrukturer kring ledarfunktioner Nya krav på ledarskap Driva förändringsledning och mod som viktiga egenskaper i ledarskapet Flexibla lösningar kring arbetsplats, arbetstid mm Marknadsföra en tydlig plan för medarbetare som vill satsa på chefskapet Tydliga uppdrag som visar vad man skall leverera

91 Bilaga (27) Avdelningen för vård och omsorg Socialtjänstsektionen Nya arbetssätt och organisationsformer för att möta socialtjänstens framtida utmaningar 1. Bakgrund och problembeskrivning Utredningsdirektiven pekar ut regeringens krav på kommunerna I direktiven till Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen (Dir 2017:13) skriver regeringen att det behövs en strategi för hur kommunerna utifrån sina varierande förutsättningar ska ha kapacitet att fullgöra sina uppgifter och hantera sina utmaningar. 1 Tillitsdelegationen (Dir 2016:51) tillsattes för att analysera och föreslå hur styrningen av välfärdstjänster i offentlig sektor, kommuner och landsting, inom ramen för de befintliga regelverken, kan utvecklas för att i större omfattning ta tillvara medarbetares kompetens och erfarenhet. Utredningen skulle också enligt direktiven stötta utvecklingsarbete som syftar till att bidra till en tydlig, verksamhetsanpassad och tillitsbaserad styrning som bidrar till att de offentligt finansierade välfärdstjänsterna är behovsstyrda och håller god och likvärdig kvalitet och att de är jämlika, jämställda och tillgängliga. 2 I direktiven till utredningen Framtidens socialtjänst (Dir 2017:139) skriver regeringen att de förslag som lämnas ska bidra till en förutsägbar, likvärdig, jämlik, jämställd och rättssäker tillgång till socialtjänsten och dess insatser. 3 Samhällsutmaningarna är stora och kommunerna har varierande förutsättningar. Ändå ska välfärdstjänsterna vara likvärdiga i kvalitet och tillgänglighet. De ska dessutom vara behovsstyrda, samtidigt som demografiska förändringar och ökande kostnader i grunden förändrar kommunernas möjligheter att möta behoven. Dessa motstridiga krav kräver nya arbetssätt och nya organisationsformer för att kommunerna ska kunna ha kapacitet att Kostnaderna fortsätter att öka och bristen på personal förvärras Välfärden har stora investerings- och rekryteringsbehov. De stora kullarna Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

92 Bilaga (27) under 1940-talet gör att andelen äldre i befolkningen nu ökar. Genom höga födelsetal och invandring ökar dessutom andelen barn och unga. Det sker samtidigt som en stor grupp läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal nyligen har gått i pension. Detta bidrar till hög belastning i sjukvården, som en större andel unga nyanställda ska hantera. Inom kommunerna syns det främst när det gäller bristen på pedagogisk personal, samhällsbyggnadsteknisk personal och socialsekreterare. På längre sikt bidrar invandringen positivt till sysselsättningen och utan invandring skulle arbetskraften minska de kommande åren. Totalt sett kommer rekryteringsutmaningen att växa. Skulle kostnaderna och antalet anställda fortsätta öka i samma takt som nu, det vill säga snabbare än de demografiska behoven, skulle hela nettoökningen av arbetskraften fram till 2025 behöva gå till kommunsektorns verksamheter. Det är inte ett realistiskt scenario. SKL har därför ändrat sina beräkningar jämfört med tidigare, och räknar nu med att resurserna ökar i takt med demografin. Det betyder att kostnader och antalet anställda beräknas öka i samma takt som behoven av välfärd. En effekt av det är exempelvis oförändrad personaltäthet. Tidigare har kostnaderna och därmed sysselsättningen inom välfärden årligen ökat 0,5 1 procent snabbare än demografin, så en ökning i takt med demografin är ett trendbrott mot tidigare utvecklings takt. Även ett oförändrat välfärdsåtagande ställer stora krav på kommuner, landsting och regioner. Det innebär att antalet sysselsatta behöver öka kraftigt kommande år. Fram till 2025 behöver antalet sysselsatta öka med personer för att bibehålla dagens verksamhetsnivå. Den totala nettoökningen av sysselsättningen fram till 2025 beräknas vara cirka , varför kommuner, landsting och regioner skulle behöva rekrytera 60 procent av den ökade nettosysselsättningen. Skulle sysselsättningen fortsätta öka i samma takt som hittills skulle hela den tillkommande sysselsättningsökningen behöva ske i kommunsektorn. Det är inte realistiskt. Istället behöver produktiviteten i offentlig sektor, liksom i privat sektor, öka för att vi ska klara framtidens kompetensförsörjning. Behovet av effektiviseringar är således stort och ovillkorligt. Effektiviseringar på en sådan nivå har historiskt endast skett när ny teknik tagits i anspråk. Vår tids nya teknik är digitalisering, och den behöver användas i effektiviserande syfte. Nödvändigheten av att effektivisera behöver löpa som en röd tråd genom alla långsiktiga investeringsplaner. Totalt investerar kommunsektorn bortåt 100 miljarder kronor de närmaste åren, för att möta den stora befolkningsökningen. Dessa investeringar får inte utgå från oförändrade arbetssätt, då kommer de framtida driftskostnaderna inte kunna bäras. Utöver utmaningarna för kommun- och landstingssektorn som helhet kommer den hårda konkurrensen om arbetskraft, behovet av stora investeringar och innovativa lösningar också ge upphov till särskilda utmaningar ur ett geografisk perspektiv och för små och mindre kommuner.

93 Bilaga (27) En socialtjänst i förändring 1. Globalisering påverkar den nationella politiken/socialtjänsten Politikens roll förändras, försvåras och utarmas då världs- och europapolitiken påverkar den nationella och lokala nivån alltmer. Transnationella flöden av kapital, tjänster och människor gör det svårare att föra en egen nationell politik. Möjligheten att möta transnationella utmaningar med nationalstatens lösningar är begränsad. Ökad samverkan över nationsgränserna kan antas öka som en följd av detta, men det kan också skapa misstro mot demokratin och välfärdssamhällets fundament och räckvidd, något som också innefattar socialtjänsten. Det offentliga riskerar en tillitsbrist. Ett konkret exempel är det stora mottagande av asylsökande som kulminerade Ett hårt tryck på socialtjänst, skola och andra verksamheter följdes av kritik mot Sveriges stora mottagande jämfört med andra medlemsländer i EU, och krav på en alltmer restriktiv asylpolitik. 2. Ett gränslöst uppdrag Globaliseringen och samhällsutvecklingen i stort leder till att socialtjänstens verksamhetsområde hela tiden utökas, och nya grupper vars behov ska tillgodoses tillkommer. Under de senaste decennierna har en övervältring av grupper med nya behov av insatser landat på socialtjänsten som yttersta skyddsnät, ofta utan tilläggsfinansiering eller bra kunskapsunderlag och metoder. Exempel på sådana områden är våldsbejakande extremism, strukturell bostadslöshet där socialtjänstens roll på den sekundära bostadsmarknaden hela tiden växer, nya grupper av nyanlända med andra behov, arbetslöshet som skäl till långvarigt behov av försörjningsstöd, papperslösa i behov av akuta insatser, stöd till egenvård eller delegerad avancerad sjukvård, behandling av våldsutövare, hedersrelaterat våld och förtryck osv. 3. Juridifiering, ökad detaljreglering och styrformer som ger mer administration En politik som upplever sig trängd kan också antas vara en orsak bakom den juridifiering av svensk socialpolitik som har pågått under ett antal år. Politiker, myndigheter och tjänstemän i ledande befattning driver alltmer ärenden till domstol i stället för att ta ansvar för svåra socialpolitiska beslut och reformer. Exempel på detta är regelverken asyl- och flyktingmottagandet och personlig assistans. En annan aspekt på juridifieringen är ökad reglering ofta på detaljnivå vilket i sin tur innebär mer kontroll och tillsyn. Socialtjänsten har utvecklats från en ramlag till detaljlag, mellan åren infördes t ex 189 ändringar i socialtjänstlagen. Socialtjänsten ägnar sig alltmer åt ett resurskrävande utredningsarbete. Olika kartläggningar och studier har visat att bara ca en tredjedel av barn unga får insatser i slutändan. Etableringen av styrformer, t.ex. New Public Management (NPM) inspirerade av näringslivet, syns också inom socialtjänsten i form av ökade krav på dokumentation och en ökad specialisering av arbetsuppgifterna. Detta har fått konsekvenser för det uppsökande och förebyggande arbetet.

94 Bilaga (27) 4. Ambitionshöjningar, brukarnas ökade krav och ökad press på kommunerna att leverera insatser av god kvalitet Andra lagändringar har syftat till att öka brukarnas inflytande, exempelvis ratificeringen av barnkonventionen i svensk lag. Det har inneburit att brukarna idag ställer högre krav på tillgänglighet, delaktighet och involvering och har en ökad kunskap om sina rättigheter, utredningsmetoder och olika insatser. Nya metoder utformas för att göra brukarna delaktiga, men fortfarande används inte kapaciteten fullt ut. Sammantaget har det inneburit stora ambitionshöjningar och drivit på utvecklingen av en alltmer specialiserad socialtjänst. Den mindre kommunen förväntas ha samma förutsättningar att leverera insatser av god kvalitet som den stora kommunen. Ny lagstiftning om avtalssamverkan mellan kommuner och landsting för att klara uppdraget kan vara en lösning 4. Alla kommuner ska kanske inte erbjuda all service, arbetet kan bedrivas asymmetriskt och varje kommun göra det som den är bäst lämpad för. 5. Oklara gränssnitt och ansvarsområden Åtskilliga statliga utredningar och handlingsplaner har genom årens lopp lyft upp frågor som rör huvudmännens ansvar och fördelning av ansvar sinsemellan. Svårigheter i gränssnittet mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård (primärvård, specialistvård, habilitering) och skola/elevhälsa behöver lösas. Brukare inom socialtjänsten har upplevelsen av att bollas runt mellan myndigheter och verksamheter där ingen tar ett helhetsansvar, och det saknas helhetssyn i allt mer specialiserade organisationer. Bristerna inom barn- och ungdomspsykiatrin är ett exempel på detta. Utvecklingen går mot en sjukvård som i allt större utsträckning ska utföras hemma i ordinärt boende. Inom missbruks- och beroendevården finns det inga tydliga gränser, utan regeringen ser att detta ska lösas genom överenskommelser mellan landsting/regioner och kommuner. Det finns också andra gränssnitt som har förändrats genom åren. Kommunerna tar ett stort ansvar för arbetsmarknadspolitiken trots att staten har det formella ansvaret. Skälet till detta är många gånger att kommunerna vill ge de med ekonomiskt bistånd aktiva insatser istället för passiva bidrag. En alltmer oroväckande utveckling är att det ekonomiska biståndet har blivit en långvarig försörjningskälla för alltfler. Den ursprungliga tanken är att detta sista ekonomiska skyddsnät ska vara kortsiktigt och avgränsat. Att det nu har blivit långvarigt innebär stora påfrestningar för enskilda, och kommuner. 4 Se ny lydelse i 9 kap. 37 kommunallagen, 2 kap. 5 socialtjänstlagen och 17 i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Ändringarna trädde i kraft 1 juli 2018.

95 Bilaga (27) 6. Ökade krav på socialtjänsten att arbeta kunskapsbaserat och den regionala nivåns betydelse Under det senaste decenniet har kraven från staten ökat på en mer samordnad statlig kunskapsstyrning, i syfte att stödja huvudmännens utveckling mot en kunskapsbaserad praktik. Kunskapsbaserad praktik innebär att den professionelle väger samman sin expertis med bästa tillgängliga kunskap, den enskildes situation, erfarenheter och önskemål vid beslut om insatser. Under perioden har SKL och regeringen träffat överenskommelser om stöd till utvecklingen av en kunskapsbaserad praktik och uppbyggnad av regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS). Sedan den statliga stödet upphörde har RSS, SKL, och Socialstyrelsen gått samman i det s.k. Partnerskapet för att stärka detta arbete för lokal nytta. Det är ett långsiktigt arbete som tar tid att stabilisera. 7. Ökad individualisering och stuprörstänkande En tydlig trend handlar om att vård, omsorg och skola drivs mot ett större individfokus, där problem och lösningar i första hand söks hos individen och inte i det system som omger individen. Det visar sig t.ex. genom ökad grad av läkemedelsförskrivning bland barn och unga generellt, särskilt i utsatta grupper som placerade barn, ett ökat antal psykiatriska diagnoser och synen på ungdomar som begår brott och med krav på slopad straffrabatt och åtgärder i form av fler poliser. De omgivande systemen runt ett barn eller en ungdom - som familj, grannskap och närsamhälle - har i ljuset av detta fått mindre betydelse som förklaringsmodell. Pressad budget gör att alla snävar åt ansvaret och enskilda personer ramlar mellan stolarna. Det förebyggande arbetet för att motverka behov av mer omfattande stöd från socialtjänsten blir också allt viktigare samtidigt som lagstiftning hindrar detta. Äldreomsorgen är exempel på ett område där stuprörstänkandet får dubbla konsekvenser. Biståndsinsatser som vi förknippar med äldreomsorg ges till yngre människor (t.ex. hemtjänst, särskilt boende), äldre personer är i behov av samma insatser som yngre (t.ex. missbruksproblematik, våld i nära relationer etc.). Det finns en uppenbar risk att äldre får insatser utifrån att de kategoriseras som äldre, inte utifrån verkligt behov. Att åldras är många gånger förknippat med flera negativa aspekter av att vara människa: avtagande kroppsliga förmågor, ökad sjukdomsbild, ensamhet, existentiell ångest osv. Vilken roll kan och ska det offentliga spela i detta? Hur långt sträcker sig det sociala arbetet? Vad kan avhjälpas, vad är blott livet? (Jämför Storbritanniens satsning på att motverka ensamhet, med en Ensamhetsminister på motsvarande Kulturdepartementet

96 Bilaga (27) 8. Digitalisering och brukarinflytande Samhället digitaliseras i snabbt takt, men socialtjänsten har inte hängt med i utvecklingen. En orsak till detta är en lagstiftning som hindrar informationsdelning, en annan att de flesta kommuner är för små för att driva en sådan utveckling på egen hand. För att utvecklingen av digitala tjänster ska ta fart krävs det omfattande investeringar från både stat och kommun. Det behövs en heltäckande infrastruktur i form av fast eller mobilt bredband, en arkitektur för olika digitala stöd och för att dela information, en plattform för säker kommunikation mellan kommun och medborgare, informationssäkerhet, säker och nationell identifiering för all personal och alla socialtjänstens målgrupper (även de utan personnummer). För kommunsektorn rör det sig sannolikt om investeringar överstigande en miljard kronor i närtid. Statliga riktade satsningar eller att kommunerna går samman och finansierar detta är två olika vägar att gå. Den här typen av tjänster kan drivas av enskilda kommuner, regionvis eller genom andra samarbeten som avtalssamverkan och/eller asymmetrisk organisering, där en kommun kan ta huvudansvar för driften gentemot de andra. Utöver investeringar krävs ett omfattande arbete med att tydliggöra och standardisera processer. Förändrade arbetssätt ställer också stora krav på förändringsledning. Man måste också bli bättre på metodik för breddinförande, även här skulle en organisation som verkar över kommungränser vara till gagn för bättre och hela implementationer Leverantörer och kommuner står många gånger långt ifrån varandra, vilket innebär att lösningar utvecklas utan att det finns ett reellt behov. Ett närmare samarbete med fokus på de behov som finns är önskvärt. Ny teknik kan frigöra resurser, möjliggöra egenmakt och tillgängliggöra insatser, både för brukare och personal. Tekniska hjälpmedel till äldre och personer med funktionsnedsättning innebär en stor potential, och behöver utvecklas och spridas i mycket högre utsträckning. Vad som upplevs som social isolering och ovärdig behandling eller som en möjlighet till självständighet och tillfredsställelse över att klara sig själv kommer att se olika ut mellan olika individer, och kräver etiska överväganden och hänsyn i varje enskilt fall. Socialtjänsten behöver utveckla tjänster som påtagligt effektiviserar verksamheten genom att förbättra processer, ersätta manuellt arbete med digitalisering, automatisering eller välfärdsteknik med bibehållen eller ökad kvalitet. I flera kommuner har försörjningsstödet automatiserats, och på liknande sätt skulle informationsinhämtning och sammanställning kunna standardiseras inom stora delar av socialtjänsten. Det utrednings- och uppföljningsarbete som kan genomföras digitalt ska göras digitalt, och mellanmänskliga möten med professionen ska ske där det behövs. Sådana områden är exempelvis barnsamtal, professionella bedömningar, personligt stöd och motiverande samtal osv.

97 Bilaga (27) Journaler på nätet kan bidra till öka kvaliteten på dokumentationen och förhoppningsvis även minska mängden dokumentation och öka patient/brukarinflytandet. Det arbetssättet har funnits sedan flera år inom hälso-och sjukvården, men utvecklingen är på gång i socialtjänsten. Ett exempel är Helsingborgs kommun där man under hösten 2018 kommer att införa journaler på nätet inom vissa delar av socialtjänsten. Andra exempel inom socialtjänsten är utveckling av nätbaserade behandlingar inom beteendeterapi, vilket ger den enskilde ökad möjlighet att få stöd på sina villkor. Inom missbruksvården har ett digitaliserat stöd tagits fram för att följa upp nykterhet och återfall i samarbete med brukarna. Tjänster inom socialtjänsten behöver utvecklas för att medborgare i högre utsträckning ska kunna ta eget ansvar för sin situation, och utvecklingen av nya lösningar måste göras genom att involvera brukare/klienter. Det finns idag ett stort intresse bland brukare/klienter att använda digital teknik, inte minst unga personer som har stor vana vid digital tillgänglighet, chat och e-tjänster överlag. Samtidigt har långt när alla tillgång till en dator eller smartphone, vilket innebär att de kan ställas utanför den kommunikation som sker digitalt. Att ge alla medborgare tillgång till digital kommunikation är en framtida utmaning och i grunden en fråga om demokrati. För att kunna rekrytera och behålla framför allt unga medarbetare inom socialtjänsten krävs det digitala lösningar av arbetshjälpmedel som bärbara datorer, smartphone osv., vilka bidrar till en attraktiv arbetsmiljö. Idag är det inte ovanligt att kommuner fortfarande enbart har stationära datorer, vilket försvårar möjligheten att arbeta mobilt hemifrån och på distans. Nya yrkesroller med större teknikansvar, med en mix av teknik och omvårdnad, kan kanske också attrahera fler till socialtjänsten. Samtidigt måste den digitala kompetensen hos delar av den befintliga personalen höjas. Frågeställningar Sammanfattningsvis står socialtjänsten i alla kommuner inför att klara större volymer och ökade behov, trots hård konkurrens om arbetskraften och bristande finansiering, och detta i relation till ökad detaljreglering samtidigt som arbetet behöver vara behovsstyrt och kunskapsbaserat. Vi behöver organisera om arbetet och ta fram nya arbetssätt. Frågan blir då: - Finns det en bättre organisering av socialtjänstens olika områden för att klara dessa utmaningar? - Finns det nya arbetssätt som skulle kunna effektivisera arbetet med bibehållen kvalitet, eller kanske till och med öka kvaliteten inom socialtjänsten? - Finns det laghinder som utgör hinder för att genomföra dessa förändringar?

98 Bilaga (27) 2. Förslag till en förändrad socialtjänst Att möta utmaningarna och svara upp mot frågeställningarna kräver en bred och djupgående diskussion utifrån de politiska, juridiska och andra hänsynstaganden som finns. Att besvara frågorna kräver en diskussion om hur ett samhälle ska organiseras och finansieras, och vilka funktioner det offentliga ska ansvara för. Förslagen nedan ska därför inte ses som uttömmande svar. De är några mer eller mindre konkreta utkast till idéer som SKL antingen har eller ämnar lyfta i olika sammanhang, t.ex. till pågående utredningar, SKL:s politiska ledning och staten och dess myndigheter, eller i utvecklingsarbeten med medlemmarna. Samtliga förslag ska läsas utifrån att de inte får vara kostnadsdrivande och att brister i kompetensförsörjningen begränsar möjligheterna. 2.1 Avtalssamverkan och asymmetrisk ansvarsfördelning Kostnadseffektiva lösningar måste ges möjlighet att korsa både kommungränser och andra gränssnitt. Fr.o.m. den 1 juli 2018 gäller nya regler i kommunallagen om en generell rätt till avtalssamverkan mellan kommuner och landsting. 6 Det finns dock fortsatt områden där dessa regler kommer få begränsad effekt. 7 Ett regionalt barnskydd Stärk och utveckla barnskyddet genom en tvärprofessionell verksamhet på regional nivå. Skyddet för barn och unga med de största behoven behöver stärkas och utvecklas. En regional och tvärprofessionell barnskyddsverksamhet skulle ha ett uppdrag inriktat på kvalificerad öppenvård, placeringar, såväl tvång som och frivilliga placeringar. Idag har myndighetsutövningen blivit en sorteringsmaskin med alltför mycket fokus på utredning och tyngande administration, och alltför lite fokus på insatser. Vidare finns problem med samverkan med andra aktörer och gränsdragningsproblem vad gäller t.ex. barn med funktionsnedsättning och barn i svåra vårdnadstvister. Inte sällan är dessa barn aktuella i båda verksamheterna. Ett stort problem för mindre kommuner med få barnskyddsärenden är att upprätthålla kompetensen. För en fungerande barnskyddsverksamhet, med tillräcklig rutin och erfarenhet, måste troligen fler (mindre) kommuner gå samman för att kunna leverera god och jämlik vård. En regional nivå utgör också en naturlig plattform för kompetensstöd och 6 Se ny lydelse i 9 kap. 37 kommunallagen, 2 kap. 5 socialtjänstlagen och 17 i lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Ändringarna trädde i kraft 1 juli Kommunutredningen utgår från att avtalssamverkan inte kommer att vara tillräckligt som strategi för att möta samhällsutvecklingen, och kommer i sitt fortsatta arbete att bl.a. beskriva strategier för asymmetrisk ansvarsfördelning.

99 Bilaga (27) utbildning. Ett alternativt kan vara att en mindre kommun överlåter åt en större kommun att ta hand om barnskyddet. Det är en lösning många kommuner valt i Norge. Staten bör tillhandahålla tvärprofessionella vidareutbildningar för socialtjänstens barnskydd. Frågeställningar att analysera - Hur stimulerar man kommunerna till avtalssamverkan eller en asymmetrisk ansvarsfördelning, där en kommun överlåter en verksamhet åt en annan kommun? - För- och nackdelar med förslaget fungerar det med en regional nivå för kvalificerade öppenvårdsinsatser, t.ex ungdomar med beteendeproblem som kräver täta kontakter? Generell avtalssamverkan även i konkurrensutsatta verksamheter För att klara lagstadgat krav på mottagande av ensamkommande barn och unga behöver kommunens möjlighet till generell avtalssamverkan i vissa fall avse även konkurrensstörande verksamhet, som att tillsammans med andra kommuner driva gemensamma HVB eller stödboenden. SKL:s bedömning är att det redan idag är kompetensenligt att driva gemensamma hem för vård och boende, HVB, och stödboenden för ensamkommande barn och unga inom ramen för en avtalssamverkan. Grunden för det finns i 2 kap. 5 socialtjänstlagen, SoL. Däremot kan det inte uteslutas att det uppstår en konflikt med privata aktörer och att det därmed kan uppstå ett konkurrensrättsligt problem. Det finns alltså en viss processrisk att ta hänsyn till för kommunerna. En försiktig bedömning är att denna typ av verksamhet är möjlig i mindre kommuner, där de privata aktörerna spelar en så underordnad roll att konkurrensproblematiken kan avfärdas. Ett bra argument för samverkan är att det inte finns någon annan möjlighet att lösa uppgiften och att samverkanslösningen är ett sätt att garantera kommunens förmåga att erbjuda en rimlig kvalitet i tjänsten. De nya reglerna om en generell rätt till kommunal avtalssamverkan innebär ett brett undantag från lokaliseringsprincipen, vilket ger stora samverkansmöjligheter inom t.ex. socialtjänstens myndighetsutövning. Däremot avser rätten till avtalssamverkan fortfarande endast verksamhet som inte är konkurrensstörande. Kommunerna är enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. skyldiga att ta emot ett ensamkommande barn som Migrationsverket anvisar till kommunen. Migrationsverkets anvisningsmodell bygger på att varje kommun får en andel av det totala mottagandet av antalet ensamkommande barn. Andelen baseras på vissa bakgrundsvariabler, t.ex. invånarantal och tidigare mottagande, varför vissa kommuner vid ett lågt mottagande får ett mycket litet antal barn anvisade (i många fall ett enstaka barn). Att bedriva särskild verksamhet för mottagande av ensamkommande utifrån dessa premisser låter sig svårligen göras. För att många kommuner fortsatt ska

100 Bilaga (27) kunna erbjuda en rimlig kvalitet i mottagandet behöver kommuner i t.ex. ett län gå samman och driva gemensamma boenden för ensamkommande barn och unga. Inför 2019 har dock regeringens uppdrag till Migrationsverket avseende anvisningsmodellen för ensamkommande barn ändrats. Varje kommun kommer att tilldelas en kommunandel som vanligt, men kommunerna inom länet får tillsammans med länsstyrelsen en utökad möjlighet att fördela dessa andelar inom länet. En kommun kommer inte längre att behöva ta emot enligt sin andel om de andra kommunerna i länet utökar sina andelar i motsvarande grad. Det kommer därmed inte längre finnas ett krav på att varje kommun ska ta emot under året, under förutsättning att länets kommuner kan enas om en fördelning av samtliga kommunandelar inom länet. Frågeställningar att analysera - För- och nackdelar med en generell avtalssamverkan även på konkurrensutsatta områden? - Behövs förslaget, eller räcker det med att kunna omfördela kommunandelar inom länet enligt nytt regeringsuppdrag till Migrationsverket och länsstyrelsen 2019? - För- och nackdelar med kommungemensamma verksamheter för HVB och stödboende utifrån respektive kommuns perspektiv? Socialtjänstansvaret för varje enskilt barn åligger fortfarande anvisningskommunen, med t.ex. längre avstånd mellan socialsekreterare och barn som följd. (Detta kan dock lösas genom att generell rätt till avtalssamverkan med ny lagstiftning råder inom den sociala barn- och ungdomsvårdens myndighetsutövning). Barnperspektivet bör även beaktas. - För- och nackdelar utifrån en upp- och nedgång i mottagandet av ensamkommande barn och unga? 2.2 Huvudmannabyte När en given ordning inte lyckas svara mot behoven, och ökad samverkan utifrån den givna ordningen inte räcker, måste själva ordningen ändras. Överflyttning av ansvar för personlig assistans SKL menar att staten ska vara ensam huvudman för personlig assistans. Ställningstagandet bygger på kostnadsutvecklingen för insatsen och de många nackdelar som finns med nuvarande dubbla huvudmannaskap: otydlighet för brukaren kring ansvarsfördelningen, dubbel handläggning, dubbla processer i förvaltningsdomstolarna och risk för kostnadsövervältringar.

101 Bilaga (27) Huvudmannaskapet för personlig assistans är delat mellan kommun och Försäkringskassan. Om en individs grundläggande behov i genomsnitt överstiger 20 timmar per vecka beviljas assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) av Försäkringskassan. Kommunen svarar dock alltid för de 20 första timmarna i veckan. Om de grundläggande behoven i genomsnitt understiger 20 timmar per vecka har kommunen hela ansvaret för insatsen. De nuvarande reglerna kring personlig assistans har lett till problem vad gäller kommunernas ansvar för merkostnader för sjuklön hos privata utförare. Flera utredningsförslag om att lägga in kostnaden för sjuklönen i schablonersättningen har inte genomförts. Förutom att sjuklöneansvaret är administrativt betungande kan det också leda till att privata arbetsgivare saknar incitament att motverka hög sjukfrånvaro. Ett statligt övertagande av LSS/personlig assistans motiveras bl.a. av kompetensskäl och ekonomi i relation till framför allt mindre kommuner. I små kommuner är det få men komplicerade ärenden som ska avgöras. Ett huvudmannabyte skulle kunna öka kvalitet och likställighet. Ett annat skäl är ekonomin, de få men ofta dyra ärendena kan få stora konsekvenser för små enskilda kommuner. Trots den kostnadsutjämning som finns inom LSS är detta ett stort problem. Ett förstatligande skulle innebära att de ekonomiska konsekvenserna utjämnas över landet. När det gäller verkställighet av beslut bör det ske såsom idag, och genomföras av idébärarna och privata såväl som kommunala verksamheter. Frågeställningar att analysera - Vilka för- och nackdelar finns det med förslaget? Överflyttning av ansvar för missbruksvård och -behandling Kommunernas socialtjänst ska ha en möjlighet att bedriva hälso- och sjukvård, och kunna utföra behandling, inte bara stöd. Ett förändrat huvudmannaskap ska bygga på frivillighet och överenskommelse mellan kommun och landsting. (Se alternativt förslag om integrerad missbruks- och beroendevård, sid 19) Kommuner och landsting har idag ett gemensamt och överlappande ansvar för vård och behandling av personer med missbruk och beroendetillstånd. Detta kan ses som positivt, men det är inte oproblematiskt att två huvudmän delar på behandlingsansvaret. Samverkan och samordning av insatserna kan ibland försvåras när kommuner och landsting gör olika tolkningar av ansvarsgränserna, vilket både påverkar brukaren/patientens rätt till stöd och behandling men även driver på kostnader då huvudmännen dubbelarbetar. Oklarheten i regleringen av ansvar mellan huvudmännen kan också i praktiken innebära att ingen tar ansvar för vissa insatser och att dessa inte kommer till stånd på grund av oenighet i tolkningen. Detta är utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv inte acceptabelt.

102 Bilaga (27) Samordnad utredning, bedömning, planering och uppföljning för personer i behov av insatser från både kommun och landsting försvåras bland annat av att huvudmännen ska tillämpa olika lagstiftningar av olika karaktär, att de har delvis överlappande kompetensområden och att ansvaret för en del uppgifter är otydligt. De problem som uppstår handlar om att den enskilde inte får rätt insats vid rätt tidpunkt, att samtidiga insatser inte kommer till stånd när behov föreligger, att individen inte får tillgång till rätt kombination av sammanhängande insatser över tid och att i vissa fall rättssäkerheten kan ifrågasättas. Det handlar också om att det är viktigt för den som vill ha stöd och behandling för att komma ifrån ett missbruk att den som beslutar om insatsen har kompetensen att göra rätt bedömning, att metoden är kunskapsbaserad, att den som utför insatsen har rätt kompetens och kunskap att göra det och att den som utför insatsen även har rätt att ge den. Att ha ett otydligt gränssnitt blir också kostnadsdrivande eftersom båda huvudmännen tvingas till möten och onödig byråkrati i form av överenskommelser och diskussioner vem som ansvarar för vad. Därför kan en ändring i ansvarsfördelning vara ändamålsenlig. Frågeställningar att analysera - Vilka är för- och nackdelar med att ge kommunen möjlighet att vara huvudman för missbruks- och beroendevården? - Vilka synergieffekter finns då verksamheter slås samman? - Hur skulle en skatteväxling mellan kommun och landsting se ut? - Vilka är för- respektive nackdelarna med detta förslag jämfört med förslaget om integrerad vård vid missbruk och beroende (se sid 19)? Byte av huvudman för en förstärkt elev- och förskolehälsa Undersök möjligheten att stärka kommunernas kapacitet att tidigt fånga upp och hjälpa barn och unga med begynnande psykosociala problem. Det alternativ som bör undersökas är att föra över delar av barnpsykiatrin (första linjen) och socialtjänsten (förebyggande, råd och stöd) till skolans elevhälsa. På motsvarande sätt bör alternativet elevhälsa för förskolebarn undersökas. Ett förändrat huvudmannaskap ska bygga på frivillighet och överenskommelse mellan kommun och landsting. Olika kartläggningar inom socialtjänsten visar att anmälningar om att barn far illa ökar, det handlar bland annat om olika former av familjevåld, som ofta har sin grund i socioekonomiska problem och utanförskap. Av inkomna anmälningar till socialtjänsten sorteras hälften bort, och hälften av utredningarna leder till insatser. Allt

103 Bilaga (27) färre barn och föräldrar kontaktar socialtjänsten frivilligt, endast 7 procent av ansökningar. 8. Barn och ungas psykiska ohälsa ökar, både den upplevda (Folkhälsomyndigheten 2018) och den diagnosticerade (Socialstyrelsen, 2017), en utveckling som pågått under många år. Första linjens psykiatri, som ska fånga upp psykiska problem tidigt är ojämnt utbyggd i landet. Det råder alltjämt oklarheter i uppdraget för första linjen och tidiga insatser samt mellan första linjen och specialistnivån. Skolan ser ofta behoven av insatser när barn är i behov av stöd, men inte har kapacitet eller befogenheter att stå för sådana insatser. Detsamma gäller för elever med hög skolfrånvaro (s.k. hemmasittare). Sammanfattningsvis handlar det om att de resurser som finns inom primärvård, barnoch ungdomspsykiatri, elevhälsa och socialtjänst inte når alla de barn och unga som skulle behöva stöd, vård och behandling. Åtskilliga statliga utredningar och rapporter har genom årens lopp uppmärksammat huvudmännens ansvar och fördelning av ansvar sinsemellan för denna grupp. Från 1999 och fram tills idag har det också genomförts stora satsningar med stöd av statliga medel för att stimulera utvecklingen samt främja samverkan mellan olika aktörer kring barn och unga, exempelvis överenskommelserna mellan staten och SKL om barns psykiska hälsa, uppbyggnaden av en s.k. första linje. Trots alla satsningar och försök finns alltjämt stora brister när det gäller samordning av insatser mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård, förskola, skola/elevhälsa. SKL:s medlemmar upplever att ansvarsfördelningen är oklar när det gäller gränssnittet mellan socialtjänst, hälso- och sjukvård (primärvård, specialistvård, habilitering) och skola/elevhälsa. Ofta lyfts det oklara ansvaret när det gäller barn med psykiska problem/neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det finns många gånger behov av insatser från olika huvudmän och behov av samverkan. Respektive stuprörs ekonomiska begränsningar tenderar att leda till att varje aktör snävar åt sina ansvarsgränser, vilket gör att barn och unga med behov av insatser från aktörer riskerar att falla mellan stolarna, t.ex. unga med missbruksproblematik. Verksamheterna inom såväl kommun som landsting är hårt pressade och har svårt att rekrytera och behålla kompetent personal, och det råder konkurrens inom och mellan huvudmännen kring kompetent personal. Den nationella samordnaren för den sociala barn-och ungdomsvården, Cecilia Grefve, gjorde 2017 liknande reflektioner. Hon uppmärksammade särskilt bristerna i barn- och ungdomspsykiatrin. IVO har nyligen prioriterat sin tillsyn de kommande åren utifrån identifierade problem inom området barn och unga med psykisk ohälsa. IVO ser flera risker kopplat till barn och unga med psykisk ohälsa, bl.a. handlar det om 8 T.ex. SOU 2009:68 Lag om stöd och skydd för barn och unga, Barnets och ungdomens reform, Socialdepartementet 2017

104 Bilaga (27) samordnings- och samverkansproblem mellan elevhälsan och omsorgen samt mellan BUP och primärvården. Problemen med den ökade ohälsan och bristande samverkan har analyserats i slutbetänkandet för Nationella kommissionen för jämlik hälsa, (SOU 2017:47) Där föreslås bland annat en samlad barn-, elev- och ungdomshälsovård. Kommissionen ser behov av en sammanhängande barn-, elev- och ungdomshälsovård. I dag finns många aktörer som är inblandade i hälso- och sjukvården för barn vilket ökar risken för en fragmentisering av vårdkedjan och att det förebyggande arbetet förbises. Samhällets olika institutioner som är skapade för att stödja barns hälsa och utveckling är i påfallande grad organisatoriskt och professionellt separerade, både sinsemellan och över barnets liv och utveckling. Det offentliga systemet bör i stället se till helheten med barnet i centrum, och därför menar Kommissionen att det behövs en samlad organisation för hälsoarbetet. Ett likande förslag om en samlad barn- och ungdomshälsa har förts fram inom ramen för Uppdrag Psykisk hälsa, SKL. Dock finns en risk att förslaget med en samlad barn-och ungdomshälsa innebär att det medicinska perspektivet stärks, där problem riskerar att härledas till individen, med fokus på diagnosticering och läkemedelsförskrivning. Många av de problem som barn och unga har idag går att koppla till strukturella faktorer som finns i familj och omgivande miljö (fattigdom, utanförskap, missbruk och psykiska problem hos föräldrar etc.). För verksamheter som ska fånga upp problem tidigt är det viktigt att ha ett holistiskt synsätt och att inte enbart se problem ur ett individuellt perspektiv, utan också ur ett familje- och ett strukturellt perspektiv. För att undvika stuprör är det viktigt att elevhälsan är sammanhållen och att modellen också omfattar de mindre förskolebarnen i den del som rör begynnande psykosocial problematik, genom att den delen av barnpsykiatrin flyttas över till kommunens förskoleverksamhet. För att hålla samman den psykiska och somatiska vården bör det också överväga att överföra BVC-verksamheten till förskolans elevhälsa. Frågeställningar att analysera - Vilka för och nackdelar finns med att kommunen blir huvudman för en förstärkt elevhälsa, då det gäller barn och unga med begynnande psykosocial problematik. Är det möjligt att flytta resurser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten till skolan/elevhälsan och bredda uppdraget till att erbjuda förstalinjesinsatser för sociala, psykologiska och medicinska behov i barnets närmiljö? - Vilka för- och nackdelar finns med kommunen blir huvudman för en förstärkt förskolehälsa för de mindre barnen ( 1-6 år) inom förskolan när det gäller barn med begynnande psykosocial problematik?

105 Bilaga (27) - Vilka ändringar som behöver göras i skollagen för att möjliggöra avtalssamverkan mellan huvudmännen att överlåta första linjens barnpsykiatri och ADHD-utredningar till kommunens elevhälsa. - Vilka lagändringar som behöver göras för att föra över barnhälsovården och första linjens barnpsykiatri till förskolehälsan. - Analysera vilka effekter ändrade huvudmannagränser skulle få för den specialiserade hälso-och sjukvården för barn och unga. - Vilka effektivitetsvinster/synergieffekter finns då olika verksamheterna och kompetenserna sammanförs, t.ex. socionomer och psykologer. (Jämför med ÄDEL-reformen.) - Hur skulle en skatteväxling mellan kommun och landsting se ut för att öka både tillgång och tillgänglighet och stöd för barn och ungdomar? - Andra frågor som bör utredas är elevhälsans organisation, centralt eller decentraliserat till varje rektor. Ekonomiskt bistånd förtydliga huvudmannens ansvar Inför ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program och ersättningssystem som är statligt finansierat för personer med långvarigt bidragsberoende. Inför ett nytt statligt arbetssökarstöd som är lite högre än försörjningsstöd för de som är utförsäkrade. Inför en statligt finansierad kompletterande utbildning för socionomer med inriktning arbetsmarknadskunskap. Alternativt, bredda rekryteringen till ekonomiskt bistånd med blandade grupper - SYV, pedagoger, arbetsterapeuter osv. Arbetslöshet är den vanligaste orsaken till att personer inte kan försörja sig själva eller sin familj. Trots att staten har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken bedriver kommunerna idag en omfattande arbetsmarknadsverksamhet, vilken 2017 omfattade drygt personer. Orsaken till insatserna är huvudsakligen att kommunerna anser att Arbetsförmedlingen inte tar sitt ansvar. Av de personer som avslutade en arbetsmarknadsinsats under 2017, drygt personer, började i genomsnitt 24 procent av kvinnorna och 28 procent av männen att arbeta, och 12 procent av kvinnorna och 8 procent av männen började studera. 9 I ett längre perspektiv är det orimligt att det finns två stora aktörer inom sysselsättningsområdet, dvs. Arbetsförmedlingen och kommunerna. En samordning behövs då dessa aktörer i mångt och mycket hanterar likartade målgrupper html

106 Bilaga (27) Det behövs ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program och ersättningssystem för de långvariga bidragstagarna. De nuvarande programmen är inte utformade utifrån de komplexa utmaningarna hos dessa arbetslösa. De behöver ett samordnat kombinerat stöd från olika aktörer för att stärka arbetsmarknadsanknytningen, ett program som i högre grad sätter den enskildes speciella behov i centrum. Erfarenheter från att arbeta på ett sådant sätt finns i ett antal kommuner, ett arbetssätt som har starkt vetenskapligt stöd. Många gånger är orsaken till en bidragsberoende arbetslöshet. Det är inte rimligt att arbetslösa utan andra orsaker till sin ekonomiska situation ska vara hänvisade till ekonomiskt bistånd. Förslaget är att ett statligt arbetssökarstöd införs på en nivå som gör att arbetslösa inte behöver komplettera med ekonomiskt bistånd. Internationellt finns flera exempel på ett sådant arbetssökarstöd, exempelvis i Tyskland. Det har också föreslagits i statliga långtidsutredningar. Kompetensen hos socialsekreterare och deras relation till bidragstagarna har stor betydelse när det gäller att stödja den enskilda att kunna bryta ett långvarigt bidragsmottagande. Många gånger räcker inte den utbildning och det synsätt som finns inom socionomutbildningen till för att klara alla utmaningar som finns. Förslaget är därför att staten finansierar en kompletterande utbildning med sikte mot arbetsmarknadsfrågorna och hur man på ett bättre sätt kan ge den enskilde en förankring i arbetslivet. Viktiga områden skulle vara arbetsmarknadskunskap, betydelsen av samverkan, näringslivets utmaningar, arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder, fackliga aspekter m.m. Frågeställningar att analysera - Vilka utmaningar/hinder finns för ett nytt mer individuellt anpassat arbetsmarknadsprogram för de långvariga bidragstagarna? - För- och nackdelar med ett statligt finansierat arbetssökarstöd? - Ska socialsekreterare erbjudas statligt finansierad vidareutbildning inom arbetsmarknadskunskap m.m., eller innebär detta ytterligare en huvudmannaförskjutning när det gäller ansvaret för arbetsmarknadsinsatser? 2.3 Integrerade arbets- och vårdformer Integrerade vårdformer hur barn med behov av både socialtjänst och psykiatri ska få rätt hjälp. Inför särskilda institutioner för de barn/unga med svåra beteendestörningar, självskadebeteende och ofta med diagnos (LSS) som idag SiS hanterar. En integrerad vårdform mellan BUP och SIS, där begränsningsåtgärder från både BUP och SIS/LVU kan användas flexibelt. I svensk lagstiftning finns tydliga krav på tvärprofessionell samverkan kring barn som far illa eller riskerar att fara illa, och socialtjänsten har huvudansvaret för att

107 Bilaga (27) samverkan kommer till stånd (5 kap. 1a SoL). Många kommuner vittnar dock om svårigheter för socialtjänsten att få tillgång till nödvändiga hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive barn- och ungdomspsykiatriska insatser för barn och unga som är aktuella för utredning och insatser. Hälso- och sjukvården styrs av andra prioriteringar, och när verksamheten minskar eller ställer om sina resurser får barn och unga som är aktuella inom socialtjänsten mycket svårt att få hjälp. Tillgången till hälso- och sjukvård inklusive stöd i skolan är därför central. Barn och unga som far illa måste kunna garanteras nödvändiga insatser från hälso- och sjukvården inklusive barn- och ungdomspsykiatrin. Nya bestämmelser infördes 2017 i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen om att kommuner och landsting ska ingå överenskommelser om samarbete om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Statens institutionsstyrelse vittnar om att de ständigt har ett antal barn med psykisk ohälsa och/eller svåra funktionsnedsättningar inskrivna i verksamheten som de saknar kompetens att vårda på ett fullgott sätt. Samverkan och samarbetet måste stärkas på flera nivåer. Kommunerna och landstingen måste skriva överenskommelser om samarbete om barn och unga som vårdas utanför hemmet, som säkerställer att barn som har behov av både socialtjänstens insatser samt barnpsykiatrisk vård får rätt vård i rätt tid. För att förebygga placering av denna målgrupp krävs mer intensiva och sammansatta insatser än vad socialtjänst och barnpsykiatri kan erbjuda var för sig. På Gotland arbetar man enligt modellen intensiv kontextuell behandling (IKB) som är ett samarbete mellan socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri med psykiatrin som huvudman. Arbetssättet bygger på att man möter upp familjerna snabbt, intensivt och flexibelt, skolan är mycket viktig i samarbetet. Metoden bedöms som framgångsrik. Av 51 ungdomar som man har arbetet med har fyra placerats utanför hemmet. En framgångsfaktor är det nära samarbetet och att man är metodtrogen. Socialtjänst och psykiatri jobbar ihop med hela familjen och insatserna blir mindre fragmentiserade. Flertalet av de barn med stora barnpsykiatriska behov eller svåra funktionsnedsättningar som idag placeras på SiS är i behov av en integrerad vårdform. Utifrån rådande lagstiftning kan man samlokalisera en barn- och ungdomspsykiatrisk klinik och en SiS-institution. Då kan barnet utan att byta miljö få den vård som just då gagnar tillfrisknandet bäst och kan efter behov vårdas enligt LVU eller LPT. Detta ska vara en högspecialiserad vårdform för ett fåtal barn. Andra vårdalternativ så som IKB ska ha prövats innan placering, och planering av eftervård måste ske i ett tidigt skede av placeringen. Eftervård och familjebehandling bör till stora delar kunna ske från institutionen. Man kan använda sig av de tekniska möjligheter som finns. Denna typ av institution får inte bli en förvaringsplats för de svåraste barnen. Det är mycket viktigt att både föräldrars och samhällets insyn och kontroll av denna typ av samlokaliserad institution blir god.

108 Bilaga (27) Frågeställningar att analysera - Vilka hinder, juridiska eller andra, finns det för att genomföra detta idag? - Ska LSS ingå? Seniorcentraler och utskrivningsteam, mobila team för äldre multisjuka En möjlighet till avtalssamverkan mellan kommun och landsting kan möjliggöra integrerade seniorcentraler, inkl. förebyggande insatser, som erbjuder såväl hälso-och sjukvård, omsorg som socialkurativa insatser. Team bestående av omsorgspersonal, sjuksköterskor, läkare och rehabilitering för äldre multisjuka vid utskrivning av sjukhus möjliggörs samt mobila hemsjukvårdsakutteam som motverkar inläggning på sjukhus och besök på akuten. Utvecklingen inom äldreomsorgen är sådan att de som behöver och erbjuds hjälp nästan alltid har behov av såväl sjukvård från landsting/region som omsorg och sjukvård från socialtjänst/kommun. Det ställs stora krav på samverkan och samordning vad gäller vård och omsorgstjänster. Det finns ett stort behov av integrerade vårdformer. De möjligheter som finns att lösa detta organisatoriskt idag är kommunalförbund och gemensam nämnd. Kommunalförbund och gemensam nämnd används förhållandevis lite eftersom det uppfattas som krångligt. Sannolikt kommer förslaget med integrerad vård och omsorg innebära bättre tjänster för de äldre, en ökad effektivitet och underlätta rekrytering då tjänster blir mer attraktiva på en större arbetsplats där det finns tillgång till fler professioner. Frågeställningar att analysera - Vad finns det för hinder (juridiska och övriga) att genomföra detta idag? - Vilka är för- och nackdelarna? Integrerad avgiftning/behandling för personer med missbruk och beroende (med fördel länsgemensamma) Skapa (länsgemensamma) integrerade mottagningar för avgiftning och behandling, inklusive anhörigbehandling i syfte att minska kostnad för institutionsvård. Personer med missbruk/beroende har ofta behov av insatser från flera håll. Det är då centralt att samordningen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Bristande samordning bidrar ofta till en försämrad upplevelse för patienter och brukare samt till sämre vård eller omsorg. När samordningen brister vältras dessutom ansvaret för att koordinera insatserna över på patienten, brukaren eller dennes närstående.

109 Bilaga (27) Det finns tydliga bestämmelser som gör det nödvändigt för olika aktörer att samordna sig och samverka med fokus på individens behov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Det är också så att de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende förespråkar samtidiga insatser vid samsjuklighet. Att arbeta med och utveckla arbetet med samordnad individuell plan (SIP) som verktyg skulle sannolikt bidra till bättre samordnade insatser där den enskilde är involverad. Men SIP syftar till samordning för individen, inte inom och mellan organisationer. Kommunalförbund och gemensam nämnd används, som sagts ovan, förhållandevis lite eftersom det uppfattas som krångligt. En enklare lösning skulle vara integrerade mottagningar. Exempel: Maria ungdom som drivs av Stockholms läns landsting och kommunen. Ett annat exempel är Vårnäs där landsting/region och Sörmlands kommuner gått ihop i ett kommunalförbund och startat en avgiftning/behandling enligt 12-stegsprogrammet. Där ingår även anhörigbehandling för partner, barn och föräldrar. Frågeställningar att analysera - Vad betyder en integrerad vård och omsorg utifrån lokala och regionala förutsättningar och vad innebär det för olika målgrupper? - Vilka hinder (lagliga och andra) finns? 2.4 Nationella tjänster Staten ställer krav på att kommunerna ska leverera en likvärdig, jämställd och jämlik socialtjänst. Många små och mellanstora kommuner har svårt att klara ett sådant uppdrag med de förutsättningar som de har. Bedömningarna ser olika ut beroende på var du bor, om det är i en liten kommun eller i ett s.k. utsatt område. Mindre kommuner behöver utökat stöd, särskilt när det gäller vissa typer av svåra ärenden som de sällan kommer i kontakt med. I mindre kommuner är det också svårt med tillgänglighet både under och utanför kontorstid. Vissa av dessa utmaningar skulle kunna mötas genom att införa nationella tjänster för de kommuner som önskar medverka som ingång till socialtjänsten 1177 Vårdguiden utökas till att omfatta socialtjänstens område. Det blir en ingång för både brukare och professionella, där en läns-/regionnivå svarar för både för rådgivning och mottagning. En socialjoursfunktion för skyddsbedömningar kan då hanteras på denna nivå.

110 Bilaga (27) Enligt en genomgång gjord av SKL 2017 har de flesta kommuner en fungerande beredskap/jour utifrån gällande lagstiftning. Polisen har i många län varit vägen in för medborgarna till socialjouren/beredskapen, och de har ofta prioriterat vilka ärenden som skulle kopplas vidare till kommunen. Från och med 2018 utför polisen inte längre denna uppgift. Många mindre kommuner har beredskap som innebär att en fritidspolitiker eller socialarbetare svarar i telefonen i hemmet och gör prioriteringar och bedömningar. Flera kommuner har också beskrivit att beredskaps/jouruppgiften är betungande. Det har förekommit kritik från andra professioner om att det kan vara svårt att komma i kontakt med socialtjänsten och lämna anmälningar, både under och efter kontorstid. Den ideella organisationen orosanmälan.se, som arbetar för att förenkla anmälningsförfarandet, startades utifrån sådana erfarenheter. För att minska belastningen på kommunerna, få en högre och jämnare kvalitet på den initiala kontakten samt en enklare ingång för medborgare och professionella föreslås 1177 Vårdguiden utökas med socialtjänstens område. På webbplatsen skulle kunskap och tjänster från landets alla anslutna kommuner kunna samlas. Här skulle man kunna läsa om socialtjänst och omsorg, sociala problem, stöd, behandlingar, regler och rättigheter, men även hitta kontaktuppgifter till socialtjänsten och kunna använda e- tjänster för att kontakta dem. Här skulle det vara möjligt att lämna ansökan och anmäla misstanke att ett barn far illa är idag ett nationellt telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Man kan ringa dygnet runt, var man än är i landet. Sjuksköterskorna som svarar bedömer behovet av vård, ger råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när så behövs. Varje landsting eller region driver sin egen verksamhet för sjukvårdsrådgivning, men de ingår alla i ett nationellt nätverk och följer gemensamma riktlinjer. På samma sätt skulle länen/regionerna kunna ha mottagnings- och rådgivningsfunktioner för socialtjänsten genom 1177 som har öppet dygnet runt. Flera län och regioner ska kunna gå samman om en gemensam mottagnings- och rådgivningsfunktion. De ska kunna ge råd, slussa medborgare och professionella till rätt instans, ta emot ansökningar och anmälningar. De bör dessutom kunna göra skyddsbedömningar innan de lämnar en anmälan vidare till en kommun. Denna nya mottagnings- och rådgivningsfunktion skulle kunna organiseras utifrån en redan existerande läns- eller regionsjour som idag drivs utanför kontorstid. Funktionen skulle kunna inrymma socialjoursfunktionen om kommunerna som ingår finner det lämpligt. Det kan vara socionomer som bemannar och samtidigt arbetar ute i verksamheterna för att inte tappa verklighetsanknytningen. Detta arbetssätt skulle också kunna bidra med en handledningsfunktion på nationell/regional nivå. Frågeställningar att analysera - Finns det några laghinder för förslaget? - Hur ska förslaget finansieras?

111 Bilaga (27) 2.5 Regionala stödstrukturer Staten bör genom riktade statsbidrag säkerställa finansieringen av den regionala stödstrukturen. För att säkerställa strukturens långsiktiga överlevnad krävs lagstiftning. Utveckla regionala introduktions- och kompetensprogram enligt modell Yrkesresan där olika regioner ansvarar för olika Yrkesresor inom socialtjänsten, för missbruk, funktionshinder etc. Uppbyggnaden av RSS har varit en viktig del för att stärka kommunernas förutsättningar att arbeta evidensbaserat. Stöd till RSS har varit en central del i överenskommelsen mellan staten och SKL inom ramen för Stöd för evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten. Sedan 2017 finansieras RSS av kommunerna själva. Samordningen sker via det sk Partnerskapet som består av de tre parterna RSS; Socialstyrelsen och SKL. Den regionala nivån måste få ett breddat uppdrag. Det kan vara ett sätt att undvika kommunsammanslagningar. Regionen ska få ta över delar av kommunernas myndighetsutövning i de fall det effektiviserar verksamheterna och kunna tillhandahålla personal till kommunerna. Dessa är anställda på regional nivå, men arbetar i de kommuner som just då har behov av viss personal/kompetens. RSS behövs för att stärka kommunernas utvecklingskapacitet, då många kommuner är små och har begränsade egna utvecklings- och implementeringsresurser. Exempel på stöd från den regionala nivån till kommunerna är regionala familjehemsverksamheter och regionala introduktion- och kompetensprogram för socialsekreterare/arbetsledare som finns i många län. I detta sammanhang kan Yrkesresan nämnas (framtaget av Göteborgsregionen), ett introduktionsprogram för nya socialsekreterare inom myndighetsutövningen barn och unga i GR:s 13 medlemskommuner. Yrkesresan erbjuder en struktur för kompetensutveckling i form av filmer, webbutbildningar och kursdagar. På sikt kommer Yrkesresan att erbjuda kompetensinsatser även för erfarna socialsekreterare, arbetsledare och chefer. Yrkesresan kan vidareutvecklas inom andra områden, som missbruk, äldre och funktionshinder. Diskussion pågår om olika regioner skulle kunna utveckla och ansvara för olika områden, GR fortsätter ansvara för Barn- och Unga medan an annan region ansvarar för Yrkesresan Missbruk-och beroende osv. Genom RSS kan myndigheterna bättre kunna nå kommunerna med olika typer av kunskapsstöd. Dessutom underlättar RSS dialogen mellan myndigheter, SKL och de 290 kommunerna. RSS är ett stöd för att statens arbete ska bli ändamålsenligt och för att kunna ta tillvara på och kvalitetssäkra utvecklingsarbete från lokal nivå.

112 Bilaga (27) Enligt Statskontoret bedömer ungefär hälften av kommunerna att den stödstruktur som byggts upp i det egna länet/regionen har förutsättningar att över tid leva vidare efter att den statliga satsningen avslutats. Kommunerna anger osäker ekonomi, bristande länsövergripande samordning, svaga strukturer och oklara mandat för det regionala utvecklingsarbetet som de främsta hoten. Frågeställningar att analysera - Vad är alternativet till lagstiftning för att långsiktigt stärka den regionala nivån? - Hur kan modellen för utveckling av Yrkesresan till andra områden inom socialtjänsten utvecklas? 2.6 Egenmakt Brukarna måste både ges och ta ett större ansvar för de insatser som det offentliga förväntas tillhandahålla. Med större inflytande följer större ansvar, med större ansvar följer större frihet, med större frihet följer makt över den egna situationen. Stärk unga bidragstagare genom utbildningsplikt Unga bidragstagare upp till 25 år måste påbörja utbildningsinsats för att få försörjningsstöd. Många unga som går på försörjningsstöd har inte fullföljt gymnasiet. I dag ställs bara krav på att den enskilde bidragstagaren ska ta arbete och sysselsättningsinsatser, inte utbildningsinsatser. Ekonomiskt bistånd måste återfå sin roll som ett tillfälligt ekonomiskt stöd vid kortare perioder av försörjningsproblem. En förstärkt kompetens av de bidragsberoende är avgörande för att senare få en förankring i arbetslivet. Forskning visar att långvarigt mottagande av bistånd ökar risken för psykisk och fysisk ohälsa och kan hindra inträde på arbetsmarknaden. I studier benämns effekten som negativt varaktighetsberoende och innebär att långvariga erfarenheter av ekonomiskt bistånd har en negativ effekt på möjligheter, preferenser och beteenden. Barnen i bidragshushåll löper även större risk för social utsatthet och hälsoproblem. Riskerna ökar om barnen vuxit upp i hushåll med långvarigt bistånd. I debatten förs ofta en gymnasieutbildning fram som grunden för att få en fastare förankring i arbetslivet. Mer än hälften av deltagarna i olika arbetsmarknadsinsatser, 61 procent, saknar gymnasieutbildning, varav 22 procent har en icke fullgjord grundskoleutbildning. I dag ställs krav på att den enskilde bidragstagaren ska ta arbete, sysselsättningsinsatser från Arbetsförmedlingen och även kommunerna. Inget sägs omkring utbildningsinsatser. I Danmark finns en regel som innebär att unga bidragstagare under 25 (?) år måste påbörja en utbildningsinsats, om behov bedöms finnas, för att få ett fortsatt bidrag. Synsättet bör lyftas och utredas också i Sverige, för att se om det i rimlig omfattning ska införas även här.

113 Bilaga (27) Frågeställningar att analysera - Riskerar förslaget i stället att leda till utslagning av vissa som inte har möjlighet att tillgodogöra sig studier på gymnasienivå? Riskerar det att bara bli ett slag i luften, då de som inte lyckas ändå faller tillbaka i bidragsberoende? Ensamkommande barn och unga fokus på möjliggörande i stället för omhändertagande Socialtjänstlagen bör utökas med en tredje placeringsgrund för asylsökande och nyanlända ensamkommande barn och unga. Socialtjänstens ansvar begränsas till att som huvudregel avse ensamkommande barn upp till 16 år. Övriga ensamkommande omfattas av särskilt regelverk, som syftar till ett perspektivskifte i mottagandet. Anpassa lagstiftningen till de ensamkommande ungdomarnas situation Mottagandet av ensamkommande barn och unga behöver förändras. Ett skäl är att lagstiftaren redan idag genom LMA och ersättningssystem har frångått tanken om likabehandling för ensamkommande jämfört med övriga placerade barn. Ett annat skäl är att fokus i första hand bör ligga på utbildning, etablering och integration, och vård vid behov. Inte tvärtom. Att axla vårt ansvar som mottagandeland för dessa barn och unga görs kanske bäst genom att rusta dem för etablering och integration även om de skulle få avslag. Likväl som de kan vara en tillgång för Sverige, likväl kan de vid ett återvändande vara en tillgång för sitt hemland. Att så snabbt som möjligt rusta den unge med språkkunskaper, allmänbildning och yrkeserfarenhet är vid ett eventuellt återvändande ett slags mikrobistånd till ursprungslandet. Socialtjänstlagen behöver anpassas och ibland ska den inte vara vägledande Socialtjänstlagen bör kompletteras med nya avsnitt om särskilda bestämmelser för asylsökande och nyanlända barn och unga. Att vara ett asylsökande eller nyanlänt barn bör införas som en egen placeringsgrund i sig (utöver eget beteende och familjesituation), och utredningskrav, insats och uppföljning anpassas efter detta. BBIC är inte anpassat till gruppen ensamkommande, och inte heller anpassat till ett fokus på utbildning, etablering och integration. Huvudregeln bör i övrigt vara att barn under 16 år huvudsakligen placeras och följs upp med stöd av de särskilda bestämmelser för barn och unga som redan finns i SoL, Familjehem kan antas vara en vanlig form av placering. Alla ensamkommande ska utredas och individuell bedömning göras i varje enskilt fall, men som huvudregel bör ensamkommande 16 år och äldre i huvudsak vara utbildnings- eller arbetsmarknadsförvaltningens ansvar. Att ungdomar flyttar hemifrån för att studera på annan ort och då bor i studentkorridor har varit och är vanligt förekommande i andra sammanhang. De ensamkommande barn och unga som

114 Bilaga (27) kommer till Sverige har många gånger varit med om svåra upplevelser, både i hemländerna och under flykten, andra har haft det lindrigare. Tydlig information, snabb asylprocess och tilltro från det offentliga motverkar passivisering och ohälsa. Utbildning, arbete och sammanhang är friskfaktorer, och insatser för att uppnå detta bör vara fokus för kommunens arbete. Stödboende eller stödboendeliknande alternativ kan vara boendealternativ, men för många bör eget boende med stöd (t.ex. i form av en kontaktperson) relativt snabbt kunna vara en god grund. Föreskrifter och tillsyn behöver anpassas efter ny lagstiftning på området. Frågeställningar att analysera - Gruppen ensamkommande är föränderlig, andelen flickor ökar och den största gruppen 2017 och hittills 2018 är pojkar från Marocko (3 procent fick uppehållstillstånd 2017, hittills i år 1 procent) hur fungerar förslaget i relation till detta? Vilka andra alternativ behöver övervägas för att möta specifika grupper och utmaningar? - Ska fokus i stället ligga på att harmonisera LMA och SoL, så att socialtjänsten får ansvar för alla ensamkommande, asylsökande såväl som de med uppehållstillstånd, upp till 21 år? 2.7 Digitalisering och brukarinflytande Öka digitaliseringen inom socialtjänsten Socialtjänsten måste öka graden och takten på digitaliseringen, I denna utveckling måste nya sätt att kommunicera digitalt med brukare prövas. Det finns idag stora möjligheter till ökad digitalisering inom socialtjänsten, men utvecklingen släpar efter. Kommunerna vittnar om omständliga arbetssätt som pendlar mellan analog och digital hantering, som innebär dubbelarbete för handläggarna. Det innebär att en stor del av arbetstiden går åt till administrativa arbetsuppgifter som att kopiera, arkivera, inhämta dokument, skriva ut, skicka fax och brev osv. Mötesbokning sker ofta både i papperskalender och i digital kalender, mejlen är inte krypterad, samma information måste upprepade gånger föras in manuellt på flera olika ställen i personakten. Statistik som är viktig för verksamhetsuppföljningen måste ofta föras in manuellt samtidigt som det är svårt och kostsamt att få ut statistiken ur systemen och göra sammanställningar. 10 De flesta verksamhetssystem brister också i användarvänlighet, det saknas exempelvis ofta enkla Word-funktioner som rättstavning, klipp och klistra osv. Systemen är inte alltid byggda efter ärendenas komplexitet, och att de lämnar för stora möjligheter till felregistrering och leder till rättsosäkerhet. 10

115 Bilaga (27) Exempel på sådant som skulle kunna effektivisera verksamheterna, och göra dem mer rättssäkra och tillgängliga för brukarna, är om kommunerna hade verksamhetssystem och digitala stöd som: Endast tillåter digitala akter (pappers-/analoga akter upphör) Tillåter användning av digital signatur (förenklar t.ex. förfarandet vid omedelbara omhändertaganden m.m.) Hanterar insats- och vårdgivare (köhantering, matchning, avtal, uppdrag, planer osv.) Är tillgängliga för brukare/invånare så att de kan hitta information, ansöka, boka tid, ta del av sin akt, lämna synpunkter, utvärdera m.m. Hanterar information istället för dokument, vilket minimerar dubbeldokumentation och underlättar systematisk uppföljning Underlättar dokumentationen med t.ex. taligenkänning Är tillgängliga för mobilt arbete (på resa, hemma osv.) Tillåter digital överföring av information mellan myndigheter och andra samarbetspartners (skola, hälso- och sjukvård m.fl.) Har automatiserat beslutsstöd där det är tillämpligt. Använd SKYPE när avstånden är långa, kan ersätta och även utöka antal besök, t. ex uppföljning av placeringar. Medhandläggare finns med via länk när avstånden är långa, eller för att bistå en annan kommun via avtalssamverkan. Frågeställningar att analysera - Hur driver vi på den utvecklingen? Vad är kommunernas ansvar? Vad är statens ansvar? - Vilka hinder utöver kostnader finns? Digitalisera ansökningarna av försörjningsstöd i hela landet. En stor andel av välutbildad personal har använts till utredningar och bedömningar av de ekonomiska omständigheterna i stället för att ge den enskilde stöd till att återfå sin förankring på arbetsmarknaden. En digitalisering av de formella beräkningarna av det ekonomiska behovet innebär att resurser i stället kan fokuseras på att angripa orsakerna till biståndsbehovet. Syftet är att skapa ett utrymme för en mer medveten bedömning över den enskildes behov och vilka insatser som behövs. En viktig utgångspunkt är den enskildes egna resurser och vilja att återfå anknytningen till arbetsmarknad och samhälle. Det är välkänt att det oftast finns en oerhört stark vilja hos den enskilde att bidra till samhällsutvecklingen istället för att vara beroende av den. Frågeställningar att analysera

116 Bilaga (27) - Inom gällande lagstiftning (kommunallagen och förvaltningslagen) får kommunen endast digitalisera beslutsstödet, inte själva beslutsfattandet - vilka hinder innebär det att det idag endast är möjligt med digitalt beslutsstöd? 11 - Hur möter man motståndet inom den egna organisationen? 2.8 Kompetensförsörjning Strategiskt arbete med rekrytering och kompetensförsörjning Socialtjänsten måste arbeta mer strategiskt med rekryteringsfrågor på lokal nivå, och när det är lämpligt använda den regionala nivån (för att få större underlag för analyser för att utveckla en lärande organisation m.m.). Idag arbetar cirka 1,2 miljoner människor i välfärden, och av dessa finns drygt anställda i socialtjänstens olika verksamheter och i den kommunala hälsooch sjukvården. De kommande tio åren ökar både antalet barn och antalet äldre i befolkningen kraftigt. Antalet personer i arbetsför ålder ökar däremot betydligt mindre och i vissa delar av landet minskar antalet. Det innebär att konkurrensen om arbetskraften på hela arbetsmarknaden kommer att öka. Det är därför ännu viktigare för kommuner, landsting och regioner att uppfattas som attraktiva arbetsgivare och minska rekryteringsbehovet. Man räknar med att över en halv miljon personer behöver rekryteras till välfärdssektorn fram till Det finns mycket som arbetsgivare kan göra för att möta rekryteringsutmaningen. SKL har tagit fram nio rekryteringsstrategier som kan minska rekryteringsbehovet. 12 Det pågår redan ett omfattande arbete i kommuner, landsting och regioner inom ramen för strategierna. Arbetet kan både minska rekryteringsbehovet och öka arbetsgivarens attraktionskraft. Att jobba med strategierna innebär att kommuner, landsting och regioner måste utmana det traditionella och genomföra omfattande förändringar. I SKL:s senaste rekryteringsrapport från 2018 fokuseras på tre av strategierna: Utnyttja tekniken. Använd digitalisering och hjälpmedel och välfärdsteknik där det går. En ökad digitalisering av välfärdstjänsterna kan öka effektiviteten och ge bättre kvalitet. Fler jobbar mer. Det är viktigt att de som vill ska kunna jobba heltid. De som jobbar frivilligt jobbar deltid uppmuntras gå upp i tid Förläng arbetslivet: Idag är etableringsåldern på arbetsmarknaden 26 år och medellivslängden är 82 år html 12 Använd kompetensen rätt, bredda rekryteringen, fler jobbar mer, förläng arbetslivet, visa karriärmöjligheterna, skapa engagemang, utnyttja tekniken, marknadsför jobben, underlätta lönekarriär.

117 Bilaga (27) Därutöver kan det vara viktigt att fokusera på ytterligare: Använd kompetensen rätt: Ta in avlastande tjänster, så att professionerna får ägna sig åt det de är utbildare för, t ex att anställa administratörer som avlastning åt socialsekreterare och arbetsledare. Arbeta mer tvärprofessionellt för att utnyttja kompetensen optimalt. Det gäller att ta tillvara på och utveckla den kompetens som finns för att kunna ge den bästa och mest effektiva samhällsservicen. Bredda rekryteringen, Fler kan bidra till vår gemensamma välfärd. I många verksamheter kan mångfalden öka. Till exempel kan nyanländas och funktionsnedsattas kompetens tas tillvara bättre. Analysera hur jämställd arbetsplatsen är samt arbeta hälsofrämjande och öka hälsan hos personalen. Ändra fokus till att arbeta tidigt och förebyggande Minska sjukskrivningar, genom att analysera orsaker och sätta in åtgärder. (Det är främst kvinnor det rör sig om.) På samma sätt går det att systematiskt samla in underlag och analysera varför personal slutar. För få stabilitet och arbetsglädje behöver personalen involveras och bli delaktig i utvecklingen av verksamheten och det sociala arbetet i stort. Frågor att analysera - Hur kan vi arbeta mer strategiskt med förslagen? - Kan den regionala nivån användas i detta arbete? - Vad saknas? Ska något tas bort?