Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde. 4 Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstöd

Transkript

1 Socialnämndens arbetsutskott Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2018/20 Kallelse till socialnämndens arbetsutskotts sammanträde 4 oktober 2018, klockan Ösel Arbetsutskottet startar i Rügen med HSN/AU Föredragningslista Förslag på justerare: Johan Malmros Ärende 1 Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre SON 2018/324 2 Remiss - God och nära vård (SOU 2018:33) SON 2018/323 3 Plan för kommande upphandling. Katthammarsviks äldreboende SON 2018/165 4 Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstöd SON 2018/286 5 Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland SON 2018/287 6 Kommunala sommarjobb 2018 SON 2017/307 7 Överflyttning av enheten för bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsförvaltningen SON 2018/361 8 Ändringar i delegationsordning för myndighetsavdelningen 2018 SON 2018/363 9 Information. Gemensamt arbete med underlag till verksamhetsplan 2019 SON 2018/ Socialdirektören informerar 11 Övrigt Kommentar Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Håkan Ericsson Ordförande Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Cecilia Krook Verksamhetsledare VuxenSam Bilaga 1 Tjänsteskrivelse HSN 2018/455, SON 2018/ september 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden/socialnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam, arbetar med ett uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Muntlig information om uppdragsdirektivet gavs på arbetsutskottets sammanträde den 5 september Regionstyrelsen behandlar ärendet i samband med höstens budgetavstämning men hälso- och sjukvårdsnämnden och socialnämnden får härmed del av underlaget för kännedom. Beslutsunderlag Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Tjänsteskrivelse daterad 21 september Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Marica Gardell Socialdirektör 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

3 Regionstyrelseförvaltningen Cilla Krook Bilaga 1 Projektdirektiv Uppdragsdirektiv Uppdrag Utreda hur en för patienter och brukare ändamålsenlig sammanhållen process för vård och omsorg för äldre ska organiseras på Gotland. Projektägare Regiondirektör Peter Lindvall Projektledare Utses av regiondirektören Projektstyrgrupp Peter Lindvall RSF, Maria Dalemar HSF, Marica Gardell SOF och Anna Derwinger Hallberg RSF. Ytterligare en person ska ingå men är inte utsedd. Interna intressenter Nämnderna RF, RS, HSN och SON samt förvaltningarna RSF, HSF och SOF. Bakgrund På Gotland är det en gemensam huvudman som ansvarar för hälso- och sjukvård och socialtjänst, vilket är unikt i Sverige. Idag är verksamheterna uppdelade på två förvaltningar och två nämnder. Den geografiska och organisatoriska litenheten gör att kontaktvägarna ofta är enkla och att personkännedomen underlättar samverkan i det vardagliga arbetet runt patienter och brukare. Trots dessa förutsättningar når vi inte de resultat vi eftersträvar. Vi har patienter som ligger kvar på lasarettet trots att de är medicinskt färdigbehandlade, Gotland ligger högt vad gäller återinskrivningar inom 30 dagar och undvikbar slutenvård. De öppna vårdformernas arbetssätt stödjer inte alltid intentionerna i den nya lagen, Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, att onödig vistelse på sjukhus så långt som möjligt ska undvikas. Andelen äldre ökar på Gotland. Idag är drygt 25% över 65 år. Den åldersgrupp som förväntas öka mest, procentuellt, på längre sikt, är personer över 80 år. Utifrån den demografiska utvecklingen som Gotland och Sverige står inför, behöver nya arbetssätt tas fram. Gotland har en lång erfarenhet av samverkan på olika nivåer och mycket fungerar bra. Trots det beskrivs vardagen, ur ett medarbetarperspektiv, ofta som krånglig. Datasystem som inte kommunicerar för patientens och brukarens bästa, organisatoriska gränser istället för ett patient- och brukarfokus. Dagens organisatoriska gränser och olika lagstiftning försvårar ibland tilliten till varandra. Cilla Krook Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) vxl E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

4 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 1 Projektdirektiv Gynnsamma faktorer En huvudman Fibertillgången Framtida vårdmiljö (FVM) Hög kvalitet i verksamheterna Patient- och brukarfokus på individnivå Nationell Sammanhållen kunskapsstyrning/kunskapsstöd Hindrande faktorer Förvaltningsspecifika datasystem Ekonomisk gränsdragning/avgifter Arbetar inte tillräckligt förebyggande Nuvarande organisatoriska gränser har inte ett patient- och brukarfokus Syfte Utreda hur man med Gotlands unika förutsättningar kan skapa strukturer så att vård och omsorg sker utan märkbara organisatoriska gränser för patienter och brukare, oavsett om det gäller insatser av förebyggande karaktär eller när det finns behov av stora vård- och omsorgsinsatser. Projektbeskrivning Vilka frågor ska utredningen ge svar på? Hur Gotland med dess unika förutsättningar ska gå från organisationsstyrd till patient- och brukarstyrd verksamhet. Hitta en modell/organisation för effektiv styrning, ledning och samverkan. Nya gränssnitt vad vinner vi/vad förlorar vi? Patient/brukarmedverkan Pensionärs-, brukar-, patientorganisationer. - Pensionärsrådet och Tillgänglighetsrådet. - Funkisam. - Fokusgrupp kopplad till utredningen, tex individer som går till Region Gotlands Trygghetspunkter Anhöriga via Anhörigstödet Medarbetarmedverkan Ta tillvara idéer från personal inom berörda förvaltningar. Facklig medverkan. Arrangera workshop tidigt i utredningen för medarbetare och brukare. Kommunikation/Digitalisering Gotland har ett väl utbyggt fibernät. Ta hänsyn till de förutsättningar som den digitala vården och omsorgen kan bidra med. Övrigt Erfarenheterna av arbetet kring Trygg och effektiv utskrivning ska kopplas samman med utredningen. Förslagen ska ligga i linje med det som föreslås i Anna Nergårdhs utredning, Samordnad utveckling för god och nära vård Utnyttja lagutrymmen istället för att begränsa. Delaktighet under utredningen blir en del i implementeringen. Mål för utredningen Utredningen kommer leverera bl a. följande: 2 (4)

5 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 1 Projektdirektiv 1. Nulägesbeskrivning och analys utifrån ett patient- och brukarfokus. 2. Förslag till strategisk inriktning utifrån nulägesbeskrivning och analys. 3. Förslag till modell/organisation som utifrån den strategiska inriktningen möter behov hos patienter och brukare. Beslutspunkter Projektdirektiv, projektstart, projektorganisation, projektplan och budget, kommunikationsplan, slutrapport och projektavslut. Återrapportering Regelbunden återkoppling till styrgruppen. Delredovisningar. Kommunikation Enligt beslutad kommunikationsplan. Kopplingar till andra projekt/uppdrag Regeringskansliets Samordnad utveckling för god och nära vård Sammanhållen kunskapsstyrning, nationell- regional och lokal samverkan, programområde äldre Översynen av socialtjänstlagen Eventuellt ny äldrelag Det lokala arbetet kring Trygg och effektiv utskrivning Struktur 2015 inom HSF Serviceutbudsutredningen som är genomförd på Gotland Norrtälje Slutdatum Slutrapport klar till budgetavstämningen Övrigt Grupper av individer, som likt gruppen äldre har behov av sammanhållen vård och omsorg ska beaktas i utredningen. Aktuell forskning inom samverkansområdet och äldreområdet. Projektorganisation Projektledare/utredare 100% Administrativt projektstöd x% Kommunikatör x% Ekonom x% 3 (4)

6 Region Gotland Regionstyrelseförvaltningen Bilaga 1 Projektdirektiv Kontaktpersoner i HSF och SOF Externa resurser (SKL m.m.) Referensgrupp Politisk referensgrupp genom arbetsutskotten i HSN, SON och RS. VuxenSam Vuxennätverket FLG i HSF och SOF Pensionärsrådet Tillgänglighetsrådet CSK, centrala samverkansgruppen Projektbudget Ca kr (utredare och kommunikatör) Kodsträng Ansvar Konto Objekt Aktivitet Projekt Datum Underskrift Peter Lindvall 4 (4)

7 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 1 Protokollsutdrag SON 115 SON 115 Muntlig information. Uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre SON 2018/324 SON/AU 60 Socialnämndens beslut Socialnämnden lägger informationen till handlingarna. På arbetsutskottets sammanträde den 5 september 2018 informerade Cecilia Krook, verksamhetsledare VuxenSam, arbetsutskottet om framtagande av uppdragsdirektiv för sammanhållen vård och omsorg av äldre. Arbetet inleddes innan sommaren och totalt 11 intervjuer med nyckelpersoner har genomförts. Även ett studiebesök i Norrtälje är planerat, för att ta del av deras modell för liknande arbete. På socialnämndens sammanträde informerar socialdirektör Marica Gardell nämnden att uppdragsdirektivet ska vara färdigt den 21 september 2018 inför budgetavstämningen. Ledamöterna ska få ta del av uppdragsdirektivet på socialnämndens arbetsutskott den 4 oktober Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Beslutsunderlag SON/AU 60, (1) Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

8 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Socialförvaltningen Emma Norrby, HSF Cecilia Berg, Mårten Åström, SOF Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/ september 2018 Hälso- och sjukvårdsnämnden, Socialnämnden Remissvar för delbetänkande - God och nära vård, en primärvårdsreform (SOU 2018:39) Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förvaltningens förslag till remissvar angående delbetänkandet God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Sammanfattning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen lämnade sitt första delbetänkande i juni Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. I delbetänkande två fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. Förslaget till remissvar har tagits fram av socialförvaltningen och hälso- och sjukvårdsförvaltningen gemensamt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har genom HSD nätverket tagit del av, och erbjudits möjlighet att ha synpunkter på SKL s 1 (13) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

9 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx förslag till yttrande. Förvaltningen har valt att inte lämna några synpunkter på yttrandet. Förvaltningarna står bakom den fördjupade målbilden med tillhörande färdplan, där Primärvården tydligt utgör den första linjens hälso- och sjukvård. Förvaltningarna vill särskilt betona att det är svårt att bedöma konsekvenserna för Region Gotland mot bakgrund av att utredaren lämnar åt huvudmännen att konkretisera omställningen utifrån lokala förhållanden. Förvaltningarna ser att det är centralt att målbilden förankras lokalt på Gotland och att berörda förvaltningar deltar i arbetet. Bakgrund Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredningen fick senare ett tilläggsdirektiv i två delar: analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen vård och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få samt utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut Utredningen lämnade sitt första delbetänkande i juni Utredningen menar att vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. I det första delbetänkandet föreslogs bland annat förändrade styrande principer för hälso- och sjukvården, utredningen presenterade även en målbild med tillhörande färdplan för den omstrukturering som behöver göras inom hälso- och sjukvården. Föreliggande delbetänkande är i delar en fördjupning av det första delbetänkandet varför översiktlig beskrivning av innehåll i det första delbetänkandet finns som bilaga (se bilaga 2). I delbetänkande två fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. 2 (13)

10 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Ärendebeskrivning I föreliggande delbetänkande fördjupas och tydliggörs den tidigare beskrivna målbilden med tillhörande färdplan. Den personcentrerade vården betonas, hälsa och förebyggande arbete lyfts fram, omsorgens roll tydliggörs och samverkan mellan såväl olika huvudmän som olika vårdaktörer inom landsting och kommun betonas. Poängteras bör att utredaren menar att Primärvård är den vård som utförs nära patienten oavsett utförare. Utredaren beskriver vidare att primärvård utförs av såväl landsting som kommun som stat (t.ex. Kriminalvården) som huvudman. Vem som bedriver verksamheten, i vilken organisatorisk del eller i vilken form den bedrivs är alltså inte avgörande för om det är primärvård eller inte. Utredaren menar vidare att det finns behov av att tydliggöra särställningen hos det av landstingets vårdval i primärvården och att denna del av primärvården bör benämnas vårdval primärvård. Vissa av utredarens förslag berör endast den av landstinget drivna primärvården och vissa tar endast sikte på den delen av den landstingsdrivna primärvården som ryms inom vårdval primärvård. Där så är fallet anges detta i föreliggande tjänsteskrivelse. Om inte annat anges avses primärvård i vid bemärkelse. Läsaren kan med fördel läsa Primärvård som den primära vården dvs med både landsting och kommun som huvudman. Målet är att patienten får en god, nära och samordnad vård och omsorg, som stärker hälsan. Målet är också att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar och preferenser. Primärvården är navet i vården och omsorgen och samspelar med både annan specialistvård på och utanför sjukhusen, med övrig kommunal hälso- och sjukvård och med socialtjänsten. För att ta del av målbild och färdplan i sin helhet se bilaga 1. För att ge samtliga aktörer en gemensam möjlighet att följa förändringen utifrån färdplanen föreslår utredningen att fyra olika storheter årligen följs. Vidare föreslår utredning att nationella samråd kring genomförandet hålls vid tre tillfällen fram t.o.m Befolkning: Förtroende för hälso- och sjukvården. 2. Process: Oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar. 3. Medarbetare: Andel (procent) utfärdade specialistbevis i allmänmedicin av totalt antal utfärdade specialistbevis. 4. Ekonomi: Kostnadsandel (procent) i det som definieras som landsting/ regioners primärvård i relation till samtlig hälso- och sjukvård i landsting/region. Utredaren konstaterar att det på många håll föreligger en upplevd underfinansiering av primärvården vilket i hög grad påverkar möjligheten att genomföra de förändringar som krävs. Utredaren förordar att resursförstärkning för att genomföra nödvändiga förändringar bör ske i form av överenskommelser mellan staten och SKL. Utredaren framhåller vidare att en sådan överenskommelse bör ta sikte på vilka principiella förändringar som behöver göras för att stimulera omställningen från sjukhustung vård till en nära vård där primärvården är navet i stort är gemensamma för huvudmännen, men hur förändringen utformas behöver anpassas till dagens situation i den regionala och lokala kontexten. Överenskommelsen bör vara ett stöd. Utredaren påpekar att den omstrukturering av sjukvårdssystemet till en hälso- och sjukvård där första linjens sjukvård har en starkare roll än i dag, inte får ske på bekostnad av kvaliteten inom den akuta sjukvården. Utredningen påpekar vidare att när omstruktureringen genomförs på såväl statlig som huvudmannanivå måste 3 (13)

11 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx vederbörliga konsekvensanalyser göras av hur akutsjukvården påverkas avseende inte minst möjligheten att upprätthålla jourlinjer, en ändamålsenlig balans mellan akut och elektiv verksamhet, och forskning- och utbildningsfrågor. Modernisering av definitionen Primärvård och ett nationellt uppdrag Utredaren föreslår en modernisering av definitionen Primärvård i Hälso- och sjukvårdslagen: Primärvården svarar för behovet av sådan medicinsk bedömning och behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte av kvalitetseller effektivitetsskäl kräver andra medicinska eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Syftet med förslaget är att markera att primärvården är första vårdnivån och dit individer i första hand ska vända sig med sina hälso- och sjukvårdsbehov. I sammanhanget är det viktigt att påminna sig att utredaren definierar primärvård brett, vilket innefattar insatser av såväl landsting som kommun (till skillnad mot vårdval primärvård). Utredaren menar sammanfattningsvis att primärvårdens uppdrag idag ser alltför olika ut och att en reglering av minsta nivå bör göras, men att regleringen inte bör detaljstyra hur uppdraget utförs. Utredaren förordar vidare att primärvårdens uppdrag formuleras i förordning. Skälen till detta är att bland annat att hälso- och sjukvårdslagen är en ramlag som inte ska ha den detaljeringsgraden samt att reglerna ska omfatta både landsting och kommuner och förändringar skulle därmed behöva göras i bägge kapitel som reglerar huvudmännens ansvar. Särskilt betonas Primärvårdens uppdrag avseende samordningsansvar, forskning, förebyggande och rehabiliterande åtgärder samt brådskande vårdbehov. I uppdraget definierade krav på kompetens Utredaren föreslår att det i uppdraget ska regleras att det I primärvården ska tillhandahållas de kompetenser och hälso- och sjukvårdstjänster som behövs för att svara för det behov av hälso- och sjukvård som av kvalitets- eller effektivitetsskäl inte kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Utredaren menar vidare att detta kan utföras som en totallösning eller i samverkan med andra, oavsett regi. Utgångspunkten är generalistkompetens. Brådskande vårdbehov Utredaren menar att Primärvårdens uppdrag att tillgodose brådskande vårdbehov (tillskillnad mot akuta vårdbehov) bör betonas särskilt. Utredningens föreslår följande formulering Primärvården ska svara för sådan brådskande hälso- och sjukvård som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver särskilda tekniska resurser eller annan specialistkompetens. Primärvården ska organiseras så att tillgängligheten gällande de insatser som omfattas av uppdraget är mycket god. Hur definieras inte vidare utan lämnas till huvudmännen, utgångspunkten är god tillgänglighet när befolkningen är aktiv. Utredaren påminner om att riksdagen i april 1997 fattade beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. I riktlinjerna delas vården in i fyra prioriteringsgrupper: 1. Vård av livshotande akuta sjukdomar, sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död, svåra kroniska sjukdomar, vård i livets slutskede samt vård av människor med nedsatt autonomi. 2. Prevention och habilitering/rehabilitering. 3. Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. 4. Vård av andra skäl än sjukdom och skada. 4 (13)

12 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Vid som avses med mycket god tillgänglighet definieras inte vidare. Särskilt omnämns tillgänglighet i form av öppettider, närvaro vid hemsjukvård i ordinärt eller särskilt boende och möjlighet att tillhandahålla vård på olika sätt utifrån patientens behov, förutsättningar och preferenser. I uppdraget tydliggöra Primärvårdens stödjande uppdrag och samordnade roll Utredaren menar att Primärvården redan idag har det stödjande uppdraget och att det bör lyftas fram och befästas i nationell reglering. Vidare menar utredaren att för att samordningen ska ske på ett bättre sätt än idag så bör Primärvården ha en samordnande roll. Utredaren gör skillnad mellan den fasta vårdkontakten inom primärvården och den fasta läkarkontakten inom vårdval primärvård. Avseende den fasta vårdkontakten inom Primärvården menar utredaren att den bör utgå från patientens behov och inte vara knuten till en specifik yrkeskategori. Vidare menar utredaren att var i primärvården samordningsfunktionen finns bör anpassas till patientens behov, förutsättningar och preferenser. Att primärvården särskilt ska svara för samordningen av vården runt patienten menar utredaren uttryckligen bör framgå av regleringen av primärvårdens grunduppdrag. Gällande den fasta läkarkontakten inom Vårdval Primärvård bör utgångspunkten vara ansvar för samordning av de medicinska åtgärderna i patientens vård. Uppdrag kring utbildning, forskning & kunskapsstyrning Utredaren menar att forskning ska bedrivas i Primärvården och att det är av största vikt att både kommun och landsting upplåter utbildningsplatser på såväl grundnivå som avancerad nivå i samtliga förekommande professioner. Utredaren menar vidare att landstingen inom vårdvalet bör ställa krav på utförare att bidra. Primärvårdens roll avseende förebyggande- och rehabiliterande arbete Utredaren menar att det förebyggande arbetet är avgörande för att samhället och hälso- och sjukvården ska klara framtida behov. Därför bör Primärvårdens roll i det förebyggande arbetet regleras i uppdraget. Vidare menar utredaren att Primärvården redan idag har ett rehabiliteringsuppdrag men att det behöver förtydligas vad primärvården svarar för jämfört med idag och att samma principer ska vara vägledande som för övrig hälso- och sjukvård. I primärvården ska tillhandahållas rehabiliterande åtgärder utifrån patientens individuella behov, förutsättningar och preferenser. Utredaren menar att utöver den lagstadgade funktionen medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) bör fler kommuner överväga att införa funktionen medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). Särskilt om Vårdval Primärvård Utredaren lyfter behovet av att markera särställningen hos det av landstinget drivna Primärvård som utgår från generalistkompetensen hos bl a specialister i allmänmedicin och distriktssköterskor (läs vårdcentraler) och föreslår att landstingen ska organisera Vårdval primärvård som att de kompetenser som behövs för att fullgöra Primärvårdens uppdrag tillhandahålls antingen självt eller i samverkan. 5 (13)

13 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Särskilt om kontinuitet och fast läkarkontakt i Vårdval Primärvård Utredaren poängterar att inte alla patienter behöver/vill ha en fast läkarkontakt. För vissa är tidsaspekten viktigare eller att träffa olika kompetens beroende på åkomma vid ett visst tillfälle. Utredaren föreslår att det ska förtydligas att patienten har rätt att få information om och rätt att välja en fast läkarkontakt i Primärvården hos den utförare inom Vårdval Primärvård som patienten valt. Utredaren menar att det bör införas krav på att den fasta läkarkontakten utgår från generalistens breda kunskapsområde och att fast läkarkontakt ska knytas till specialister inom allmänmedicin, geriatrik, barn- och ungdomsmedicin, annan likvärdig kompetens och ST i allmänmedicin. För att möjliggöra detta föreslår utredaren att staten ska åläggas ett finansieringsansvar för utbildning av specialister i allmänmedicin under Utredaren föreslår vidare att frågan om möjlighet att begränsa antalet patienter per läkare bör bemyndigas Socialstyrelsen och att utredningen styrning för en mer jämlik vård utreder möjligheten att begränsa åtagande per utförare. Utredaren lyfter särskilt att personer som bor i särskilt boende bör i möjligaste mån ha sin fasta läkarkontakt kopplad till det särskilda boendet. Övriga förslag i korta ordalag: Utredaren menar att huvudmännen bör: - verka för stärkt interprofessionellt arbetssätt, lärande och införande av flexibla former för tjänstgöring. - fortsätta medverka till genomförandet av landstingens och regionernas kunskapsstyrningsorganisation - vara fortsatt uthålliga i arbetet med att minska beroendet av inhyrd vårdpersonal i primärvården. - använda digitaliseringens möjligheter som en integrerad del i den löpande verksamhetsutvecklingen. Att landstingen i högre grad bör samverka för att: - Skapa enhetliga ersättningssystem inom primärvård. - Skapa enhetlig utformning av förfrågningsunderlag för vårdval Primärvård. Kort om intyg En specifik del i utredningens direktiv avser intyg utifrån förslagen i effektiv vård. Utredaren menar att man inte bör gå vidare med tidigare förslag. Detta utifrån att kritiken som lyfts ofta handlar om en sammanblandning av olika krav. Utredaren föreslår istället att myndigheter, landsting/kommuner bör se över om intyg kan professionsneutraliseras. Särskilt lyfter utredarens vårdgivarens ansvar att besluta om när signering inte behövs och att det är upp till verksamhetschefen att säkerställa att det finns tydliga rutiner gällande signering vilket man menar idag ofta brister. Socialstyrelsen föreslås bli tydligare i skillnaden mellan signering och verifiering. Bedömning Förvaltningarna står bakom den fördjupade målbilden med tillhörande färdplan, där Primärvården tydligt utgör den första linjens hälso- och sjukvård. Förvaltningarna vill samtidigt betona att det är svårt att bedöma konsekvenserna för Region Gotland mot bakgrund av att utredaren lämnar åt huvudmännen att konkretisera omställningen utifrån lokala förhållanden. Förvaltningarna ser att det är centralt att målbilden förankras lokalt på Gotland och att berörda förvaltningar deltar i arbetet. Förvaltningarna ser vidare att huvudmännen kommer att behöva stöd för att förstå, och påminnas om, vad den vidare tolkningen av begreppet Primärvård utifrån 6 (13)

14 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx lagstiftarens intentioner konkret innebär. Särskilt behöver konsekvenser för kommunal hälso- och sjukvård konkretiseras och tydliggöras ytterligare. Utredarens tydliga begreppsindelning i Primärvård och Vårdval primärvård bedöms välgörande för det fortsatta arbetet. Förvaltningarna ser positivt på långsiktigheten som utredaren förordar och att utredaren tydligt poängterar att förändringen medför omställningskostnader. Utredaren lyfter att övergången kan stöttas ekonomiskt genom överenskommelser mellan Staten och SKL och framhåller behovet av handlingsfrihet för huvudmännen. Planeringsmässigt är det en komplikation att överenskommelserna sett i faktiska belopp är ettåriga. Utredaren anger att man avser att återkomma med ekonomisk konsekvensanalys i slutbetänkandet. Något som försvårar möjligheten att bedöma de förslag som utredningen lyfter. Förvaltningarna anser att en fördjupad konsekvensanalys behöver genomföras. En sådan skulle också ge tydligare svar på påverkan för den kommunala hälso- och sjukvården. Utredaren belyser förändringens påverkan för akutsjukvården då resurser ska flyttas från sjukhuset till Primärvården. Utredaren lyfter vidare att förändringen inte får ske på bekostnad av kvaliteten inom akutsjukvården. Med hänvisning till de bedömningar som Region Gotland hänfört i samband med kostnadsutjämningsutredningen dvs merkostnader till följd av Gotlands särskilda ö-läge så kommer frågan om påverkan på akutsjukvården att blir viktig att beakta i det fortsatta arbetet. Ett av utredarens konkreta förslag avser att medborgare skall informeras om och erbjudas möjlighet till fast läkarkontakt. Utredaren förordar att detta bör gälla från 1 juli Förvaltningarna anser att ett sådant förslag skapar förväntningar från medborgaren som landstingen i praktiken har svårt att leva upp till, vilket uppenbart riskerar att ge upphov till brist på förtroende i omställningsarbetet. Samtidigt står förvaltningarna bakom utredningens beskrivning av behovet av samordning generellt och i medicinskt hänseende och att den senare delen bör kopplas till generalistens breda kunskapsområde. Förvaltningarna menar dock att detta inte bör kopplas till en specifik yrkeskategori. För ett nationellt lyckosamt omställningsarbete anser förvaltningarna att det finns behov av en gemensam nationell bild kring kompetensförsörjning som överensstämmer med lärosätenas utbildningsplatser och landstingens kapacitet att handleda. Utredaren föreslår ett statligt finansieringsansvar för utbildning av ST läkare i allmänmedicin. Förvaltningarna står bakom förslaget och vill särskilt framhålla att befolkningsantal i detta sammanhang inte är en bra fördelningsnyckel. Utredningen belyser på olika sätt att hälso- och sjukvårdens utmaningar kopplat till demografi inte utgår från befolkningsantal. Bristen på ST läkare är tvärtom särskilt stor i glesbygd. Förvaltningarna förespråkar istället en fördelning som utgår från en inventering av landstingens behov. Förvaltningarna ser fram emot de fortsatta förtydliganden som utredaren avser att återkomma till i slutbetänkandet. 7 (13)

15 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, daterad 25 september Remiss God och nära vård En primärvårdsreform (SOU 2018:39). Socialförvaltningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör Skickas till Registrator-RS-Regionstyrelseförvaltningen Veronica Hermann Cora Juniwik 8 (13)

16 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Bilaga 1. Målbild och färdplan 9 (13)

17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Bilaga 2 Tjänsteskrivelse delbetänkande 1 Detta delbetänkande beskriver en gemensam målbild för omstruktureringen av hälsooch sjukvården samt en färdplan för att systemet ska förflyttas i den önskade riktningen. Behovet av långsiktighet i arbetet betonas, utredningen menar att ett tioårsperspektiv är nödvändigt för den mycket stora omställning som beskrivs. Utöver förslag till målbild och förslag till färdplan föreslås i detta första delbetänkande förändring av styrande principer och förändrad vårdgaranti. Utredningens förslag på målbild: Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Utredningens förslag på färdplan: En färdplan för den samordnade omställningen av hälso- och sjukvården till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården behöver tas fram. Färdplanen har sin utgångspunkt i den svenska hälso- och sjukvårdens historia och tar sikte på målbilden. Såväl statliga initiativ som initiativ av andra aktörer i hälso- och sjukvården kan omfattas. Färdplanen bör omfatta såväl utredningstiden som det fortsatta arbetet med omställningen utifrån utredningens kommande förslag. En prioriterad del i omställningen bör vara utformandet av ett Nationellt Uppdrag för primärvården (Primärvård NU). Färdplanen ska kompletteras med utredningens kommande förslag, tidsperspektivet bör vara tioårigt. Utredaren betonar också att förändringarna kommer att innebära puckelkostnader. Utredningens förslag på nya styrande principer: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden behövs nya styrande principer för vården. Tre nya huvudprinciperna föreslås: 1. Att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Med nära avses dels geografiskt dels genom olika tekniska lösningar. 2. Att vården i förstahand ska ges som öppen vård. Behovet av principen underbyggs i tidigare utredning Effektiv vård. Av detta delbetänkande framgår att utredaren menar att förändringen måste göras stegvis och med hänsyn till lokala och regionala kontexter. Ett nationellt uppdrag för primärvården är prioriterat som nästa steg. 3. Att den slutna vården kan ges på vårdinrättning eller på annan plats. Nuvarande formulering i hälso- och sjukvårdslagen anses förlegad, och felaktigt fokuserad på byggnader. Sluten vård handlar snarare om att patienten hålls under uppsikt en sammanhängande tid och att det under denna tid finns beredskap att agera snabbt om något tillstöter. Utredaren menar att det i förlängningen även kan bli aktuellt att ändra begrepps definitioner gällande indelning i öppen/sluten vård. Utredningens förslag till förstärkt vårdgaranti: För att åstadkomma en förändring i riktning mot målbilden föreslår utredaren ett antal författningsmässiga förändringar i både patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen. 10 (13)

18 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Landstingens skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras från dagens fokus på läkarbesök inom sju dagar till att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska därmed utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Tidsfristen ska anges till tre dagar, om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt med primärvården Ärendebeskrivning Utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) beslutade regeringen den 2 mars 2017 att tillsätta en särskild utredare som utifrån de förslag som framkom i betänkandet, stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård, med fokus på primärvården (dir. 2017:24). Utredaren ska bl.a. fördjupa analyserna av förslag i Effektiv vård och redovisa konsekvenser framförallt då i förslagen om: förändring av grundläggande styrande principer för vårdens organisering att sluten vård kan ges på annan plats än vårdinrättning ett nationellt utformat uppdrag för primärvården ett tydligare akutuppdrag för primärvården en professionsneutral vårdgaranti och en ändrad tidsfristför en medicinsk bedömning resursöverföring från sjukhusvård till primärvård. Vidare ska utredaren i samråd med företrädare för samtliga aktörer utarbeta en nationell plan. Där primärvården står i fokus för en ökad närhet till patienten. I planen ska det redovisas vad som krävs för en samordnad nationell förändring, vilka utmaningar som finns, samt ett tidsperspektiv för genomförandet. Utredningen heter Samordnad utveckling för en god och nära vård (S 2017:01). Delbetänkandet God och nära vård En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53) tar sin utgångspunkt i tidigare utredningen Effektiv vård och menar vi inte kan organisera vård och omsorg på samma sätt som idag om vi ska bibehålla eller öka kvaliteten i hälso- och sjukvården, möta den demografiska utvecklingen och samtidigt ha kontroll på kostnaderna. Inriktningen på arbetet ska utgå från att de nuvarande styrande principerna för vårdens organisering, bör ersättas av nya principer som anger närheten till patienten. Utredaren betonar att en långsiktighet är nödvändig och förespråkar ett tioårsperspektiv i arbetet. Det behövs en gemensam målbild för förflyttningen från dagens sjukhustunga system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård. En hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. En målbild baserad på god och nära vård. Utredningen slår fast att begreppet god vård, är väl inarbetat i sjukvårdens ledningssystem för kvalitet, i dag reglerat i Ledningssystemet för systematiskt ledningsarbete (SOFS 2011:9). Nära vård menar utredningen ska omfatta såväl tillgänglighet som geografisk närhet. Den goda vården ska finnas tillgänglig när och där patienten behöver den. En gemensam definition av begreppet nära vård utgående från en framtida utredning av det nationella uppdraget för primärvården, kommer framöver att göras av utredningen. 11 (13)

19 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx För att uppnå målbilden föreslås en färdplan för den samordnade omställningen till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården. Utredningen presenterar färdplanen: Från akutsjukhus till nära vård med en tidsintervall som omfattar Under mars 2017 till mars 2019 pågår utredningens uppdrag. Under kommer ytterligare behov av utredning, och stöd till genomförande. Slutligen för åtgärder som är mer genomgripande och tidskrävande. En prioriterad del av omställningen bör vara att utforma ett Nationellt Uppdrag för primärvården som kommer att redovisas i delbetänkande 2 juni Utredningen anser att för en sådan omfattande omställning som detta innebär och för att den ska uppfattas som realistisk, krävs ett sådant tidsspann. Utredningen betonar även att omställningen innebär puckelkostnader på kort sikt och menar att ett sätt att påskynda förflyttningen är att staten tillskjuter medel exempelvis i form av överenskommelse mellan staten och SKL. Att förändra styrande principer för vårdens organisering vilket innebär att vården organiseras nära befolkningen och ett tydliggörande av att öppen vård ska vara förstahandsvalet. I hälso- och sjukvårdslagen införs en bestämmelse om inriktningen för organiseringen av hälso- och sjukvård med innebörden att hälso- och sjukvården ska ordnas nära befolkningen, om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets- eller effektivitetsskäl. Vidare införs en bestämmelse om att vården ska vara lätt tillgänglig för såväl kontakt som bedömning och besök. En bestämmelse införs också om att vården ska ges som öppenvård i första hand. införande av en professionsneutral vårdgaranti, med en ändrad tidsfrist för medicinsk bedömning. Utredningens förslag är att landstingets skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras så att den enskilde inom en viss tid får en medicinsk bedömning inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården ska utöver läkare omfatta även andra legitimerade yrkesgrupper. Det är patientens behov som ska styra vilken yrkeskategori som patienten träffar. Tidsfristen ska anges till tre dagar om vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning av legitimerad personal, istället för dagens 7 dagar till läkarbesök. Förslagen kräver ändringar i den nya hälso- och sjukvårdslagen (2017:30, HSL). Patientlagen (2014:821) samt Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). Utredaren föreslår att de nya bestämmelserna ska gälla från 1 januari Bedömning Förvaltningarna står bakom den gemensamma målbild som utredaren presenterar och instämmer i behovet av en förflyttning från dagens system till en ny första-linjens hälso- och sjukvård med primärvården som bas, i samspel med sjukhus och kommunala insatser, och tydligt utgående från patientens behov. Förvaltningarna ställer sig även bakom den färdplan för en samordnad omställning till en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med fokus på primärvården som beskrivs i delbetänkandet. Förvaltningarna ser positivt på föreslagna förändringar i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och Patientlagen (2014:821) samt utredningens förslag till förordning om ändring i Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80). 12 (13)

20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 2 Tjänsteskrivelse Ärende HSN 2018/384, SON 2018/xxx Förvaltningarna anser att utredningens förslag till ändrade styrande principer är nödvändiga för att åstadkomma en förändring i riktning mot den presenterade målbilden. Utredaren beskriver att på kort sikt kommer omställningen att innebära puckelkostnader och anger att en form för att påskynda omställningen kan vara en överenskommelse mellan staten och SKL. Förvaltningarna vill betona både behovet av stöd under omställningsperioden och att stödet bör utformas så att huvudmän i mindre kommuner prioriteras, då omställningen kan antas vara en större utmaning både avseende tidsmässig angelägenhetsgrad såväl som resursmässigt. Förvaltningarna anser vidare att förslaget om att förändra vårdgarantin till att innebära en professionsneutral medicinsk bedömning är ett viktigt steg för ett bättre användande av hälso- och sjukvårdens resurser. Förstärkningen i form av förkortad tidsfrist till tre dagar kan, precis som utredaren beskriver, bli en utmaning kopplad till bemanning men är oavsett det ett steg i önskad riktning mot den angivna målbilden. I nästa delbetänkande avser utredaren att bland annat ge förslag på hur överföring av olika typer av resurser från sjukhusen till primärvården ska ske. Förvaltningarna ser fram emot att ta del av delbetänkandet och vill samtidigt poängtera att konsekvensen av att flytta delar av slutenvården från sjukhusen till annan plats, även kan komma att förändra kraven på de kommunala insatserna, inom särskilda boendeformer, hemsjukvården och hemtjänst. Även detta bör belysas i den konsekvensanalys som utredaren avser genomföra. 13 (13)

21 Regeringskansliet Bilaga 2 Remiss S2018/03436/FS Anr O 6 REGION GOTLAND Socialdepartementet God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) Remissinstanser Akademikerförbundet SSR Apotekarsocieteten Arbetsmiljöverket Arjeplog kommun B arnombudsmannen Blekinge läns landsting Dalarnas läns landsting Danderyd kommun Datainspektionen Dietisternas riksförbund Distriktssköterskeföreningen E-hälsomyndigheten FAMNA Finspång kommun Folkhälsomyndigheten Funktionsrätt Sverige Fysioterapeuterna Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Föreningen Sveriges Socialchefer Telefonväxel: Postadress: Stockholm Fax: Besöksadress: Fredsgatan 8 Webb: E-post: s.registrator@regeringskansliet.se

22 Bilaga 2 Förvaltningsrätten i Umeå Gotlands kommun Grums kommun Gävle kommun Gävleborgs läns landsting Hallands läns landsting Halmstad kommun Hj o kommun Huddinge kommun Håbo kommun Härryda kommun Inspektionen för vård och omsorg (TVO) Justitiekanslern (JK) Jämtlands läns landsting Jönköping kommun Jönköpings läns landsting Kalmar läns landsting Karlstad kommun Karolinska Institutet Kommunal Kronobergs läns landsting Kungsbacka kommun Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation (LKR) LIF - de forskande läkemedelsföretagen Lika unika Lunds universitet Läkarsekreterares och sjukvårdsadministratörers Förbund (LSF) Läkemedelsverket (LV) Malmö kommun Myndigheten för delaktighet 2(5)

23 Bilaga 2 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Mölndal kommun Nora kommun Nordmaling kommun Norrbottens läns landsting Norrtälje kommun Nyköping kommun Orust kommun Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Regekådet Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) Rättvik kommun Sjukhusläkarna Skåne läns landsting Skövde kommun Socialstyrelsen Sollefteå kommun SPF Seniorerna Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) Statens medicinsk-etiska råd (Smer) Statskontoret Stockholm kommun Stockholms läns landsting Svedala kommun Swedish medtech Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Svensk Kuratorsförening Svensk Sjuksköterskeförening (SSF) Svenska Distriktsläkarföreningen Svenska Logopedförbundet 3(5)

24 Bilaga 2 Svenska Läkaresällskapet Svenska naprapatförbundet Sveriges Farmaceuter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges läkarförbund Sveriges Psykologförbund Säffle kommun Södermanlands läns landsting Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Tillsammans för ungas psykiska hälsa (TILIA) Umeå universitet Uppsala kommun Uppsala läns landsting Vetenskapsrådet VISION Vårdförbundet Vårdföretagarna Värmlands läns landsting Västerbottens läns landsting Västernorrlands läns landsting Västmanlands läns landsting Västra Götalands läns landsting Åre kommun Älvkarleby kommun Örebro läns landsting Örkelljunga kommun Östergötlands läns landsting 4(5)

25 Bilaga 2 Remissvaren ska ha kommit in till Socialdepartementet senast den 15 november Svaren bör lämnas i bearbetningsbar form (t.ex. Wordformat) per e-post till s.remissvar@regeringskansliet.se. Ange diarienummer S2018/03436/FS och remissinstansens namn i ämnes raden på e-postmeddelandet. Remissvaren kommer att publiceras på regeringens webbplats. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. Remissinstanserna kan utan kostnad få ytterligare högst två exemplar av betänkandet. Exemplaren beställs hos Norstedts Juridik, kundservice, Stockholm. Telefon , e-post kundservice@nj.se. Ange vid beställning att exemplaren är avsedda för remissändamål. Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss - hur och varför (SB PM 2003:2, reviderad ). Den kan laddas ner från Regeringskansliets webbplats Torkel Nyman Departementsråd Kopia till Norstedts Juridik, kundservice, Stockholm 5(5)

26 Bilaga 2 Länk till Utredningen gällande God och nära vård - en primärvårdsreform, SOU 2018: /

27 Socialförvaltningen Carina Westergren-Larsson Bilaga 3 Tjänsteskrivelse SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Upphandling. Drift av det särskilda boendet för äldre i Katthammarsvik. Förslag till beslut Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att genomföra en ny upphandling avseende drift av det särskilda boende för äldre i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart Sammanfattning En ny upphandling avseende driften av det särskilda boendet i Katthammarsvik behöver påbörjas under hösten Beslut om förfrågningsunderlag planeras till januari 2020 och tilldelningsbeslut planeras till september Tidplanen ger då utrymme för eventuell överprövningsprocess, ansökan om tillstånd hos IVO och övriga aktiviteter förknippade med implementering av avtalet. Ärendebeskrivning Socialnämnden beslutade 2008 dels att uppdra åt tekniska nämnden att uppföra ett särskilt boende i Katthammarsvik, dels att uppdra åt förvaltningen att upphandla driften av ett särskilt boende i nyproducerade lokaler i Katthammarsvik. Upphandlingen genomfördes därefter några år senare som en förenklad upphandling enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, och upphandlingen vanns av Kropp och Själ med Omtanke i Helsingborg AB, numera Norlandia Care Kosmo AB. Avtal tecknades för fyra år, med avtalsstart och med möjlighet till avtalsförlängning i tre omgångar à ett (1) år. Förvaltningen planerar att utlösa kvarvarande två förlängningsoptioner, och avtalet löper därefter ut , utan möjlighet till ytterligare förlängning. Det särskilda boendet i Katthammarsvik omfattar 30 lägenheter varav 10 lägenheter är avsedda för personer med demenssjukdom. En ny upphandling avseende driften av det särskilda boendet behöver påbörjas under hösten Beslut om förfrågningsunderlag planeras till januari 2020 och tilldelningsbeslut planeras till september Tidplanen ger då utrymme för eventuell överprövningsprocess, ansökan om tillstånd hos IVO och övriga aktiviteter förknippade med implementering av avtalet. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

28 Bilaga 3 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/165 Bedömning Socialförvaltningens bedömning är att verksamheten bedrivs med god kvalitet enligt de kvalitetskrav som nämnden ställt, och att befintliga förlängningsoptioner i avtalet kan utlösas. Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar om att en ny upphandling genomförs för drift av det särskilda boende i Katthammarsvik, med planerad avtalsstart Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Carina Westergren-Larsson, avtalscontroller 2 (2)

29 Socialförvaltningen Mari Bergström Bilaga 4 Tjänsteskrivelse SON 2018/ augusti 2018 Socialnämnden RS Remiss Motion. Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet. Förslag till beslut Socialnämnden anser motionen angående Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet besvarad. Sammanfattning Jesper Skalberg Karlsson skriver i sin motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet att han önskar att Region Gotland, likt t.ex. Trelleborgs kommun, inför en automatiserad biståndshandläggning. Skalberg Karlsson anför vidare att alla misstänkta bidragsbedrägerier ska anmälas och att Region Gotland gärna ska följa Sundbybergs kommuns exempel med obligatoriska hembesök när man söker försörjningsstöd för första gången och att man bör avsätta resurser för att följa upp felaktiga utbetalningar. Sedan mitten av januari 2018 har de som söker försörjningsstöd möjlighet att göra det via Region Gotlands E-tjänst. Detta förenklar handläggningen något då inga underlag medföljer ansökan, klienten skriver själv i sina inkomster och utgifter och intygar på heder och samvete att uppgifterna är sanningsenliga. Enheten har, sedan Trelleborg införde sin digitalisering, följt utvecklingen med stort intresse, men ändå valt att avvakta, främst med anledning av teknikutvecklingen, men också pga. GDPR (ny dataskyddslag från 28 maj 2018). I dagsläget avvaktar vi för att se om Tieto, som idag äger vårt verksamhetssystem, kommer att bygga en egen helhetslösning. Stöd- och försörjningsenheten har i väntan på den automatiserade utvecklingen fortsatt att fokusera på att i allt högre utsträckning få klienter i egen försörjning, främst genom arbete. När bidragsfusk uppdagas, anmäls detta generellt till Polisen. Vi kan dock konstatera att det är i ytterst få ärenden som åtal väcks. Stöd- och försörjningsenheten har idag tillgång till de tekniska hjälpmedel som Skalberg Karlsson räknar upp. Inför varje nybesök kollas t.ex. bilinnehav upp. Vid varje månads beräkning ingår en obligatorisk kontroll via SSBTEK (digital bastjänst inom ekonomiskt bistånd) i arbetet. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

30 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/286 Ärendebeskrivning Jesper Skalberg Karlsson skriver i sin motion Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet att han önskar att Region Gotland, likt t.ex. Trelleborgs kommun, inför en automatiserad biståndshandläggning. På detta sätt anser Skalberg att man säkerställer rättssäkerheten i högre grad. Han skriver vidare att man inom socialtjänsten bör använda sig av hela lagrummet och t.ex. göra fler hembesök, men även använda sig av de tekniska hjälpmedel som står till buds för att t.ex. kontrollera fastighetsinnehav, bilinnehav, inkomstregister m.m. Skalberg anför vidare att alla misstänkta bidragsbedrägerier ska anmälas och att Region Gotland gärna ska följa Sundbybergs kommuns exempel med obligatoriska hembesök när man söker försörjningsstöd för första gången och att man bör avsätta resurser för att följa upp felaktiga utbetalningar. Bedömning Sedan mitten av januari 2018 har de som söker försörjningsstöd möjlighet att göra det via Region Gotlands E-tjänst, under förutsättning att de har mobilt bank ID. Detta förenklar handläggningen något då inga underlag medföljer ansökan, klienten skriver själv i sina inkomster och utgifter och intygar på heder och samvete att uppgifterna är sanningsenliga. Enheten har, sedan Trelleborg införde sin digitalisering, följt utvecklingen med stort intresse. Att den kommer att genomföras över hela landet är inte en fråga om det kommer att ske, utan snarare när, den utvecklingen kan ingen stoppa. Av olika anledningar har Region Gotland ändå valt att avvaktat i frågan. Från början var den främsta anledningen att det var bra att avvakta det tekniska utvecklingsarbetet. Alla stora förändringar genomgår vissa barnsjukdomar, och det underlättar införandet om tekniken är väl utarbetad när den genomförs. En annan orsak till den avvaktande hållningen är GDPR, som i dagsläget inte tillåter helautomatiserade beslutsprocesser. Den lösning som har funnits på marknaden är byggd så att roboten tillhandahålls av ett företag och verksamhetssystemet av ett annat. Det har därför funnits vissa tekniska problem med helhetslösningen som vi velat ska bli lösta först. Vi har avvaktat för att se om Tieto, som idag äger vårt verksamhetssystem, kommer att bygga en egen helhetslösning. Stöd- och försörjningsenheten har i väntan på den utvecklingen fortsatt att fokusera på att i allt högre utsträckning få klienter i egen försörjning, främst genom arbete. För att nå framgång med det jobbar enheten aktivt med att skapa goda relationer, både med klienter och samverkanspartners, främst Arbetsförmedlingen. Vi tror mer på det arbetssätten är ökad kontroll, med t.ex. hembesök, då vi hittills inte har några indikationer på att klienter fuskar i någon större utsträckning. När bidragsfusk uppdagas, vilket sker ca. fem gånger per år, anmäls detta generellt till Polisen. Vi kan dock konstatera att det är i ytterst få ärenden som åtal väcks. I 95% av fallen läggs utredningen ner pga. bristande bevisning, oftast pga. uppsåt har inte kunna bevisas. Stöd- och försörjningsenheten har idag tillgång till de tekniska hjälpmedel som Skalberg Karlsson räknar upp. Inför varje nybesök kollas t.ex. bilinnehav upp. Vid varje månads beräkning ingår en obligatorisk kontroll via SSBTEK (digital bastjänst inom ekonomiskt bistånd) i arbetet. När en handläggare på enheten är tveksam kring någon bedömning tas ärendet upp i den gemensamma ekonomigrupp som enheten har under 45 minuter varje morgon. Genom detta arbetssätt undviks till stor del att olika bedömningar görs beroende på vilken handläggare klienten har. 2 (3)

31 Bilaga 4 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/286 Socialnämnden föreslås anse motionen besvarad utifrån den beskrivning av handläggningen som ges i denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Motion till Regionfullmäktige i Region Gotland ang. modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet, Visby Tjänsteskrivelse, daterad 29 augusti Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Jesper Skalberg Karlsson, Moderaterna Gotland Mari Bergström, enhetschef, Stöd- och försörjningsenheten 3 (3)

32 Bilaga 4 Visby Motion: Till: Modern, korrekt och rättssäker handläggning av försörjningsstödet Regionfullmäktige Gotland Studier visar att en stor del av variationen i utbetalt försörjningsstöd inte kan förklaras av skillnader i behov, utan snarare är handläggarberoende. För att öka rättssäkerheten och samtidigt kraftigt reducera handläggningskostnaderna bör Region Gotland införa en automatiserad biståndshandläggning. Trelleborgs kommun var först ut med detta och har fått flera kommuner att följa efter. En förutsättning för att ha en automatiserad handläggning är att man har en digitaliserad ansökan något Region Gotland infört. Socialtjänstlagen släpar efter i kontrollredskap, men visst arbete mot bidragsbrott går att göra som kommun även idag. Att använda hela lagrummet för hembesök är en viktig del. En annan del är att använda de tekniska hjälpmedel som står till buds för den ekonomiska granskningen; nya digitala hjälpmedel kan exempelvis ta fram information om fastighetsinnehav, bilinnehav bakåt i tiden och nu, med mera. Det kompletterar SSBTEK (digital bastjänst för ekonomiskt bistånd), som digitalt kopplar upp socialtjänsten mot olika inkomstregister och bidragsutbetalande myndigheter (samt a-kassorna). Alla misstänkta bidragsbedrägerier bör anmälas. Helsingborg har under de senaste 10 åren arbetat med bidragskontrollanter för att upptäcka fusk, vilket sparat flera miljoner åt kommunen. Här ska man komma ihåg att varje felaktigt utbetald krona är en stöld från människorna som arbetet ihop dem och det urholkar människors vilja att bidra till vårt gemensamma. I Sundbybergs kommun finns specifika tjänster för att följa upp felaktiga utbetalningar, både internt och externt. Kommunen inledde 2017 ett arbete med att erbjuda alla som söker försörjningsstöd första gången ett hembesök, vilket i 24 procent ledde till avslag. Liknande initiativ bör tas även på Gotland. Med anledning av ovanstående yrkar jag: Att Region Gotland ser över möjligheterna att införa en automatiserad handläggning av ärenden som rör försörjningsstöd. Jesper Skalberg Karlsson (M)

33 Socialförvaltningen Christina Godarve Bilaga 5 Tjänsteskrivelse SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland Förslag till beslut Nämnden föreslår regionfullmäktige att motionen anses besvarad med Socialförvaltningens tjänsteskrivelse. Sammanfattning Regionstyrelsen har remitterat en motion till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. I motionen föreslås att Region Gotland ser över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. Ett samarbete, kallat VuxKomp, pågår idag som ett pilotprojekt mellan utbildningsoch arbetslivsförvaltningen, socialförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Bedömning är att det pågående samarbetet till innehåll liknar det som framförs i motionen, och att resultatet av samarbetet ska kunna utvärderas under nästa år. Ärendebeskrivning Regionstyrelsen har remitterat en motion från Jesper Skalberg Karlsson (M) till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden för yttrande. Motionären yrkar på att Region Gotland se över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. I motionen beskrivs att de kommuner som är mest framgångsrika på att få ut människor i arbetet, har skapat organisationer som fokuserar helt och hållet på att få ut biståndsmottagare i arbete eller insatser som ökar deras anställningsbarhet. En sammanförsel av försörjningsstöd, arbetsmarknadsenheter och vuxenutbildningsansvaret nämns som en vanligare kommunmodell och även att näringslivsarbetet kan bidra till en ökad effektivitet i arbetsmarknadsinsatserna. Förvaltningen delar motionärens uppfattning att fokusering på att öka människors anställningsbarhet, bland annat genom kompetenshöjning, är av stor betydelse för att få människor i sysselsättning. Samtidigt måste det förtydligas att målgruppen som 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

34 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/287 motionen riktar sig till är människor som oftast står långt från arbetsmarknaden och kan behöva särskild omsorg, som coachning, praktik och studiemotiverande insatser, för att slutligen nå en egen försörjning. Det kan behöva ske stegvis genom exempelvis inkluderande arbetsinsatser. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden och socialnämnden har utifrån en tidigare remitterad motion fått i uppdrag att utveckla samverkan och arbetssätt i syfte att fler gotlänningar ska nå egen försörjning (RF 136, ). Uppdraget resulterade i en utredning gällande utökat samarbete mellan utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och socialförvaltningen (SOF). I utredningen har man föreslagit att ett så kallat VuxKomp, ett samarbete mellan UAF, SOF och Arbetsförmedlingen, bör inrättas. Processen innebär att den som söker försörjningsstöd omgående träffar VuxKomp för att utarbeta en plan för att komma i arbete detta för att minska Region Gotlands kostnader för försörjningsstöd och stötta människor på sin väg mot självförsörjning. Utvecklingsarbetet kring VuxKomp har påbörjats (GVN 34, ) och resultatet kring arbetet ska kunna utvärderas under år Således pågår redan idag ett arbete liknande det som framförs i motionen. Kort nulägesorientering: Socialförvaltningen ansvarar idag för ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd. Vuxenutbildningen ligger idag organisatoriskt inom samma nämnd som arbetsmarknadsenheten, som är utförare av regionens arbetsmarknadspolitiska åtgärder på individnivå (enligt gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens reglemente). Arbetsmarknadsenheten och vuxenutbildningen har därför Arbetsförmedlingen som en naturlig samverkanspartner, bland annat via forum som Kompetensplattformen. Om ansvar för försörjningsstöd respektive arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska överföras till en annan förvaltning än den som har ansvaret idag så behöver detta utredas i särskild ordning. Redan idag pågår nära samarbeten med såväl som med Arbetsförmedlingen. - värt att nämna är exempelvis Diagonalen. Även VuxKomp är framgent tänkt att byggas kring samutnyttjande av resurser mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Det finns lokala överenskommelser med Arbetsförmedlingen och en utveckling på sikt skulle kunna vara att se över behovet av en övergripande överenskommelse. Bedömning Bedömningen är att det pågående samarbetet, VuxKomp, mellan socialförvaltningen, utbildnings- och arbetslivsförvaltningen och Arbetsförmedlingen till innehåll liknar det som framförs i motionen och att resultatet av samarbetet ska kunna utvärderas under nästa år. I de fall regionfullmäktige önskar gå vidare med en eventuell översyn av Region Gotlands organisationer, i syfte att stärka jobborienteringen, så bör resultatet av det pågående VuxKomp tas med i bedömningen. Då det är tydligt att en sådan eventuell utredning eller översyn innefattar flera nämnders verksamhet så är det önskvärt att arbetet leds övergripande på en central regional nivå. Beslutsunderlag Motion. Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland, Socialförvaltningens tjänsteskrivelse, (3)

35 Bilaga 5 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2018/287 Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Regionstyrelsen/Regionfullmäktige Socialnämnden för kännedom 3 (3)

36 Bilaga 5 Visby Motion: Till: Skapa en jobborienterad organisation inom Region Gotland Regionfullmäktige Gotland De kommuner som är mest framgångsrika på att få ut människor i arbete, har skapat organisationer som fokuserar helt och fullt på att få ut biståndsmottagare i arbete eller insatser som ökar deras anställningsbarhet. Det blir allt vanligare att kommuner sammanför försörjningsstödet (med eller utan resterande delar av socialtjänsten) med arbetsmarknadsenheter eller motsvarande. Man kan också ge ytterligare redskap och göra resurser mer lättillgängliga genom att också tillföra ansvaret för vuxenutbildning. På Gotland ligger vuxenutbildningen under GVN, som är en utbildningsnämnd, men den skulle kunna ligga närmare en mer arbetslivsfokuserad enhet. Även näringslivsarbetet kan bidra till att öka effektiviteten i arbetsmarknadsinsatserna genom att bidra med kontaktnät och nätverk hos våra lokala arbetsgivare. I exempelvis Solna Kommun har man lagt hela sin förvaltning som ansvarar för arbetsmarknadsinsatser under stadens näringslivschef. När socialtjänsten möter en person eller ett hushåll som söker försörjningsstöd är det viktigt att direkt koncentrera arbetet på hur behovet ska kunna avslutas. Det första mötet borde innehålla en arbetsmarknadshandläggare, som planerar insatser snarare än enbart en socialsekreterare som utreder och fattar beslut. Man kan också sätta upp olika tidsgränser för när Region Gotland ska ha berett plats för aktivering, samt när biståndssökande ska vara aktiverad för att få sitt bidrag. Tittar vi på kommuner som exempelvis Trelleborg så har man en gräns på 48 h för det förstnämnda, och 5 dagar för det sistnämnda. Trelleborg har dessutom digital ansökan och en automatiserad handläggning vilket frigör resurser för att fokusera mer på att få ut människor i arbete. En liknande modell borde vara möjlig för Region Gotland när man nu digitaliserat ansökningsprocessen. Det finns goda grunder för att kritisera Arbetsförmedlingen, men det är en myndighet med stora resurser som dessutom har ett skarpt uppdrag om lokal samverkan. Avtal eller andra formaliserade samarbeten, där Region Gotland och Arbetsförmedlingen gemensamt planerar resurser och insatser kan frigöra mer pengar och bättre verktyg. Exempelvis Solna Kommun har genom lokala överenskommelser med Arbetsförmedlingen kunnat göra fokuserade insatser där kommunen aktivt kunnat jobba med särskilda målgrupper som ungdomar, nyanlända och långtidsarbetslösa. Samverkan behöver ske frän politik och chefer, till handläggning. Det finns exempel på där samlokalisering av handläggning för exempelvis arbetslösa ungdomar har gett goda effekter. Med anledning av ovanstående yrkar jag:

37 Bilaga 5 Att Region Gotland ser över möjligheterna till en omorganisation där jobborienteringen stärks - bland annat inom vuxenutbildning och socialtjänst. Jesper Skalberg Karlsson (M)

38 Socialförvaltningen Marica Gardell Bilaga 6 24 september 2018 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/307, GVN 2018/214 Socialnämnden Förslag till förändrad organisation för de kommunala sommarjobben Förslag till beslut Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) övertar organisationen för de kommunala sommarjobben från socialförvaltningen (SOF). Budgeterade medel med 3,1 mnkr för de kommunala sommarjobben överförs från SOF till UAF. Sammanfattning För många ungdomar är det kommunala sommarjobbet deras första sommarjobb, en första kontakt med en arbetsgivare och början till ett CV. Förhoppningsvis ska denna insats leda till att ungdomarna så småningom kan söka sommarjobb på egen hand. Ansvaret för kommunala sommarjobb har sedan 2012 vilat på familjestödsenheten och dessförinnan från 2005 på dåvarande ungdomsgruppen inom individ- och familjeomsorgen. Uppdraget 2018 har varit att erbjuda sommarjobb till 205 ungdomar i åldern år och under 90 timmar per ungdom - budgeterade medel 3,1 mnkr. Enhetschef inom familjestödsenheten har haft det övergripande ansvaret för sommarjobben och en administrativ assistent har svarat för att administrera sommarjobben. En bank med ca 150 arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80%) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har även erbjudits genom två projekt, Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. De senaste åren har uppdragen att finna sommarjobb inom Region Gotland tillkommit. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

39 Socialförvaltningen Region Gotland Bilaga 6 Tjänsteskrivelse Ärende SON 20xx/xxxx Ärendebeskrivning Vid socialnämndens sammanträde den 18 oktober 2017 (SON 151) gav nämnden socialförvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för de kommunala sommarjobben. Överläggningar har 2018 påbörjats med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) med målet att UAF sommaren 2019 ska ansvara för sommarjobben. Bedömning Att ansvara för och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och de finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Socialförvaltningens bedömning är att denna kompetens och dessa upparbetade kanaler mer självklart återfinns inom UAF som har i sitt uppdrag att arbeta med arbetsmarknadsinsatser samt studie- och yrkesvägledning. Detta till skillnad från socialförvaltningens familjestödsenhet där uppdraget riktas mot programstyrda evidensbaserade sociala insatser. Vid omvärldsspaning via nätet (drygt tio kommuner) framkommer att kommunala sommarjobb i landet organiseras i förvaltningar med benämning innefattande något av orden arbete, näringsliv, jobb och/eller företag. Ovanstående sammantaget ger att socialförvaltningen bedömer att de kommunala sommarjobben bör organiseras inom UAF. Detta för att Region Gotland ska organiseras på bästa sätt i förhållande till medarbetarna, deras kompetens och arbetstid samt ungdomarnas behov i förhållande till arbetsmarknaden. Beslutsunderlag Utvärdering av kommunala sommarjobb 2017, SON 151, Muntlig information, SON 44, Tjänsteskrivelse daterad Tjänsteskrivelse daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarve, enhetschef individ och familjeomsorgen Emma Eriksson, verksamhetsutvecklare individ och familjeomsorgen Utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden (GVN) via registrator - GVN 2 (2)

40 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 6 Protokollsutdrag SON 151 Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 SON 2017/307 SON/AU 74 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom gällande ekonomisk ram. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara för och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom regionens egna verksamheter samt överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. I förslaget till beslut föreslås socialnämnden att ge förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Om övriga förvaltningar inte kommer att bidra med fler arbetsplatser till sommarjobben Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

41 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 6 Protokollsutdrag kan socialförvaltningen inte fortsätta bedriva arbetet med sommarjobben på egen hand. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad 11 september Tjänsteskrivelse daterad 18 september Tjänsteskrivelse daterad 11 oktober Ärendets behandling under mötet Marica Gardell, socialdirektör presenterar ärendet. Arbetsutskottet föreslog den 4 oktober 2017 på sammanträdet att ärendet ska tas upp för beslut på nämnden i december Reflektionerna under punkt 7 i rapporten Utvärdering kommunala sommarjobb skulle omarbetas till förslag till beslut och att en beskrivning skulle ingå över hur eventuella statliga medel till kommunala sommarjobb borde användas. Förvaltningen har skrivit en ny tjänsteskrivelse, daterad 11 oktober 2017 som nämnden fått ta del av inför oktobers sammanträde. Förutom att nämnden ska godkänna informationen föreslås även följande beslutspunkter: Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom gällande ekonomisk ram. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Ordförande yrkar att socialnämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Skickas till Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarfve, enhetschef individ och familjeomsorgen Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare Roger Nilsson, HR-chef Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

42 Socialnämnden Sammanträdesdatum Bilaga 6 Protokollsutdrag SON 44 Muntlig information. Kommunala sommarjobb 2018 SON 2017/307 SON/AU 21 Socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning I oktober 2017 gav socialnämnden förvaltningen i uppdrag ( 151, ) att bland annat utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb samt att utöka antal handledare inom gällande ekonomisk ram. Samarbete har påbörjats med utbildnings- och arbetslivsförvaltningen (UAF) med målet att UAF sommaren 2019 ska ansvara för sommarjobben. Socialförvaltningen har anställt tio handledare inför sommaren 2018 som ska ansvara för att handleda cirka nittio ungdomar. Förvaltningen har listat interna arbetsuppgifter som lämpar sig för gruppen ungdomar mellan 14 till 18 år. Röda Korsets kupa på Gråbo har erbjudit platser för att kunna arbeta i secondhandbutiken och i caféet under sommaren. Hittills har 158 ungdomar ansökt. Den reguljära arbetsmarknaden är för närvarande bra på Gotland vilket kan vara en orsak till ett lägre antal ansökningar. Fler ansökningar väntas. Ärendets behandling under mötet På arbetsutskottets sammanträde den 7 mars 2018 informerade Christina Godarve, avdelningschef individ- och familjeomsorgen arbetsutskottet om sommarjobben På socialnämndens sammanträde återberättar Marica Gardell, socialdirektör informationen för nämnden. Utdragsbestyrkande/namnförtydligande

43 Socialförvaltningen Christina Godarve Bilaga 6 Tjänsteskrivelse SON 2017/ oktober 2017 Socialnämnden Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom ramen. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år under 90 timmar/ungdom. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej till jobb Jobbade Flickor Pojkar Slutförde sitt jobb 393 st 254 st 36 st 225 st 113 st 112 st 212 st En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

44 Bilaga 6 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland SON 2017/307 Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter samt överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. I förslag till beslut ger socialnämnden förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HRnätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Om övriga förvaltningar inte kommer bidra med fler arbetsplatser till sommarjobben kan socialförvaltningen inte fortsätta bedriva arbetet med sommarjobben på egen hand. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad Tjänsteskrivelse daterad Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarfve, enhetschef individ och familjeomsorgen Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

45 Socialförvaltningen Susanne Johansson Bilaga 7 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Överflyttning av enheten för bostadsanpassningsbidrag till samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag till beslut Enheten för bostadsanpassningsbidrag som tillhör socialförvaltningen och hanterar bostadsanpassningsbidrag flyttas till samhällsbyggnadsförvaltningen. Bakgrund Utredning om hälso- och sjukvårdens åtagande och inriktning s.k. Framtidsutredningen beslutades av Kommunfullmäktige och resulterade i att bostadsanpassningen skulle överföras till socialnämnden. Socialnämnden och tekniska nämnden fick i uppdrag att utreda frågan om genomförandet av överföringen övergick bostadsanpassningen till socialförvaltningen. Syftet med detta var att då fler och fler behöver sjukvård i hemmet och för att patienter snabbt ska kunna lämna sjukhuset och därmed avlasta slutenvårdsplatserna behöver olika insatser koordineras i hemmet nära brukaren (Källa: Ks Överföring av bostadsanpassning från TN till SON). För att underlätta koordineringen såg man vinsterna med att enheten för bostadsanpassning praktiskt hade sin tillhörighet inom socialförvaltningens Myndighetsavdelning. Detta för att kunna samverka med biståndshandläggare i samband med vårdplaneringar så att hemgången för brukare/patienter snabbt skulle kunna ske och bostadsanpassning ordnas. Ärendebeskrivning Bostadsanpassningsbidrag är ett utryck för samhällets mål att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva som alla andra i en egen bostad. Bidraget möjliggör individuella anpassningar av bostaden och närmiljön som inte kan tillgodoses av hjälpmedel och som inte har krävts enligt bygglagstiftningen. Rätten till bidraget regleras i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag m.m. Denna lag är även kopplad till Plan- och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR). I myndighetsutövningen tillämpas även Förvaltningslagen. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

46 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/361 Resultatet av överflytten till socialförvaltningen blev inte det förväntade. Bostadsingenjörerna på enheten för bostadsanpassning har inget professionellt utbyte av att tillhöra socialförvaltningen vilka utgår ifrån en annan lagstiftning, socialtjänstlagen. Handläggare vid enheten för bostadsanpassning söker i stället stöd i frågor inom samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet där deras professionella motsvarighet har sin tillhörighet, likaså vad gäller lagstiftning. Sedan 2017 har arbete på nytt bedrivits kring att utreda var enheten för handläggning av bostadsanpassningsbidrag bäst kommer till sin rätt inom Region Gotland. Bland annat har omvärldsbevakning gällande förvaltningstillhörighet genomförts för att få inblick i hur andra kommuner organiserat sig för att bäst kunna möta medborgarnas behov. Likaså för att ta tillvara kompetensen hos medarbetarna /bostadsingenjörerna på bästa sätt för att handläggningen av bostadsanpassningsbidrag ska kunna ske så effektivt som möjligt. Exempel på bostadsanpassningens förvaltningstillhörighet i andra kommuner; Luleå, miljö- och byggnadsförvaltningen/bab Sundsvall, stadsbyggnadskontoret Uppsala, från äldreförvaltningen till stadsbyggnadsförvaltningen Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret Norrköping, bygg- och miljökontoret Halmstad, fastighetskontoret Malmö stadsbyggnadskontoret Dialog har förts på förvaltningschefsnivå där den muntliga överenskommelsen varit att en överflyttning skulle genomföras våren/försommaren Riskbedömningoch handlingsplan har upprättats tillsammans med medarbetarna,170906, inför den tänkta överflytten av enheten för bostadsanpassning till samhällsbyggnadsförvaltningen. De brister vi identifierat i nuvarande organisation är att; Kompetensen är splittrad på två förvaltningar. Avsaknad av: - närhet till kompletterande VVS-, el- och byggkompetens - stöd vid bedömning av skäliga kostnader - en likartad bedömning av tillgänglighet vid nybyggnation och ombyggnation - kompetensutveckling Bygglov söks för fritidshus, med lägre tillgänglighetskrav, som sedan används som permanentbostad och då söks om bostadsanpassningsbidrag för att tillgodose tillgängligheten. Interndebitering för underlag till beslut (räddningstjänsten). Bedömning Förslag utifrån den sökande och regionperspektiv; För rättssäker utredning och beslut om bostadsanpassningsbidrag behövs en samlad kompetens, kunskap och erfarenhet inom samma förvaltning. Ekonomiskt kan detta även medföra lägre kostnader för åtgärder och för administration. Fördelar för bostadsanpassningen att tillhöra samhällsbyggnadsförvaltningen är; nära till nödvändig kompetens stöd vid bedömningar 2 (3)

47 Bilaga 7 Socialförvaltningen Tjänsteskrivelse Region Gotland Ärende SON 2018/361 likriktade bedömningar kompetensutbyte ökad möjlighet till kompetensutveckling Med anledning av ovan är förslaget att socialförvaltningens enhet för bostadsanpassningsbidrag överflyttas för att ha sin tillhörighet inom samhällsbyggnadsförvaltningens bygglovsenhet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad 11 september Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Susanne Johansson, enhetschef myndighetsavdelningen Therese Thomsson, avdelningschef myndighetsavdelningen Johan Åberg, samhällsbyggnadsdirektör SFB Ordförande byggnadsnämnden Karl Allan Nordblom 3 (3)

48 Socialförvaltningen Therese Thomsson Bilaga 8 Tjänsteskrivelse Ärende SON 2018/ september 2018 Socialnämnden Ändringar i delegationsordning för myndighetsavdelningen Förslag till beslut Socialnämnden godkänner förslag till reviderad delegationsordning för myndighetsavdelningen. Sammanfattning Den senaste större revideringen av myndighetsavdelningens delegationsordning gjordes i början av Förvaltningen har i och med införandet av IBIC 2018 justerat några begrepp. Ärendebeskrivning Myndighetsavdelningen har genomfört en organisatorisk förändring inom funktionshinderenheten. Avdelningen har bemannat med en förste handläggare. Bedömningen är att enheten behöver en specialist som ständigt håller sig uppdaterad på lagstiftning och rättsläget inom området. Förste handläggare har ansvaret att leda och fördela det dagliga löpande arbetet, att finnas som extra stöd till handläggare då behov av det finns. Utifrån detta så behöver delegationsordningen förändras. Det som tidigare varit delegerat till enhetschef delegeras enligt förslag till förste handläggare på funktionshinderenheten. Bedömning Avdelningen ser inte att denna förändring skulle påverka den enskilda brukaren negativt på något sätt. Förändringen underlättar däremot hanteringen och flödet av ärenden på enheten vilket är gynnsamt för brukare. Avdelningen har tagit fram ett förslag på förändrad delegationsordning. Förändringarna är markerade med röd text i dokumentet. Socialförvaltningen Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Myndighetschef Therese Thomsson Enhetschef Susanne Johansson Enhetschef Gunilla Rylander 1 (1) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

49 Bilaga 8 Delegationsordning Delegationsordni ng myndighetsavdel ningen Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Datum för ändring Gäller Från Ärendenr SON (2015/392) 2017/402 Version (1.4) Delegationsordning myndighetsavdelningen Innehåll FÖRKORTNINGAR...2 ALLMÄNNA REGLER...3 Brådskande ärenden ALLMÄNNA ÄRENDEN/GEMENSAMT Sekretess Anmälningar Lex Sarah - 7 kap 6 och 14 kap 2-7 socialtjänstlagen (SoL) samt 23 e och 24 a - f lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Överklaganden, yttranden m.m Avtal m.m SOCIALTJÄNSTLAGEN Utredningar Beslut om bistånd Beslut om bistånd till personer med funktionsnedsättning Flytta från/till annan kommun, överflyttning av ärende, tillfällig vistelse Våld i nära relationer AVGIFTER Avgifter, ersättningar, återkrav, eftergift SoL LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personkrets Beslut om insatser för särskilt stöd och service enligt LSS Förhandsbesked, flytta från/till annan kommun, överflyttning av ärende, tillfällig vistelse Individuell plan Assistansersättning och återbetalning...16 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

50 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 5. FÖRORDNANDE OCH ERSÄTTNING TILL KONTAKTPERSON, KORTTIDSFAMILJ, FAMILJEHEM Förordnande av kontaktperson, korttidsfamilj, familjehem Ersättning till korttidsfamilj, kontaktperson, familjehem BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Bostadsanpassningsbidrag KOMMUNALA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Kommunala hälso- och sjukvården...19 FÖRKORTNINGAR BaB BrB FB FL HSL KL KR LPT LRV LSS LVM LVU MAS OSL PUL SFB SoL SoF SOSFS SOU SoU TF Bostadsanpassningslagen Brottsbalken Föräldrabalken Förvaltningslagen Hälso- och sjukvårdslagen Kommunallagen Kammarrätt Lag om psykiatrisk tvångsvård Lagen om rättspsykiatrisk vård Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om vård av missbrukare i vissa fall Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga Medicinskt ansvarig sjuksköterska Offentlighet och sekretesslagen Personuppgiftslagen Socialförsäkringsbalken Socialtjänstlagen Socialtjänstförordningen Socialstyrelsens författningssamling Statens offentliga utredningar Socialutskottet Tryckfrihetsförordningen Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

51 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 ALLMÄNNA REGLER Enligt 6 kap 33 får nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden delegerar till förvaltningschefen, som är den som delegerar vidare till annan tjänsteman. Nämnden anger i delegationsordningen vilken som är lägsta delegat. Detta innebär att överordnad har samma delegation. Vid delegation överförs beslutanderätten till delegat, vilket innebär att delegaten fattar beslut på nämndens vägnar och beslut gäller som om nämnden fattat det. Beslut som fattats av delegat kan inte ändras av nämnden. Nämnden kan helt eller delvis eller för ett visst ärende återta delegationen. Beslut som fattas med stöd av denna delegationsordning ska anmälas till socialnämnden, som bestämmer ordningen för detta. Vid sammanträde med socialnämndens individutskott granskas regelbundet ett urval av delegationsbeslut. De granskade delegationsbesluten redovisas till socialnämnden. Enligt 6 kap 34 kommunallagen råder delegeringsförbud för följande slag av ärenden: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmältige har överklagats 3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden 5. vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. (Lag 2007:68). För nyanställd gäller att under de tre första anställningsmånaderna är enhetschef beslutsfattare eller annan handläggare utses av enhetschefen. I händelse av arbetsmarknadskonflikt, som drabbar befattningshavare med beslutanderätt enligt fastställd delegationsordning, upphör förordnandet under den tid konflikten pågår och övergår till ordföranden, 1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden. Ärendenr SON 2015/392 Datum Brådskande ärenden Brådskande beslut som inte kan invänta individutskotts ordinarie sammanträde får fattas av socialnämndens ordförande eller ledamot med särskild beslutanderätt. Socialnämnden inom Region Gotland har valt att ge ordföranden i socialnämndens individutskott samt 1:e vice och 2:e vice ordförande i individutskottet sådan särskild beslutanderätt. Handläggare i ett ärende där det behövs ett brådskande beslut ska därför i första hand vända sig till ordföranden i individutskottet. Om denne inte är anträffbar, i andra hand till 1:e ordföranden i individutskottet och i tredje hand till 2:e vice ordförande i individutskottet. Beslut fattade av ordförande eller vice ordförande ska anmälas på individutskotts nästkommande sammanträde. Kopia på beslutet och utredningen lämnas till sekreterare i individutskottet. 3 (20)

52 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 1. ALLMÄNNA ÄRENDEN/GEMENSAMT Ärende Lagrum Lägsta delegat 1.1. Sekretess Utlämnande av allmän handling eller uppgift. 2 kap 14 TF 6 kap 2,3,4,5,6 OSL Avslag på begäran om utlämnande av allmän handling samt uppställande av förbehåll i samband med utlämnande av uppgift till enskild Utlämnande av uppgifter ur personregister till statliga myndigheter i forskningssyfte 2 kap. 14 TF 6 kap 3, 7,8 OSL 10 kap 14 OSL 12 kap 2 OSL Handläggare Enhetschef Enhetschef 12 kap 6 SoL Socialdirektör 1.2. Anmälningar Polisanmälan vid ingripande mot unga vid misstanke om vissa begångna brott mot unga misstankar om begångna brott i övrigt Att avstå från att göra polisanmälan enligt ovan. 12 kap 10 SoL 10 kap 20, 21, 22, 23 OSL Enhetschef IU Polisanmälan vid misstanke om brott mot enskild av personal eller av annan i verksamheten Anmäla till överförmyndarnämnden om behov av god man/förvaltare och när det inte längre behövs. 10 kap 18 OSL Enhetschef efter samråd med avdelningschef 5 kap 3 1. och 2. SoF LSS Handläggare Enhetschef utförare 1.3. Lex Sarah - 7 kap 6 och 14 kap 2-7 socialtjänstlagen (SoL) samt 23 e och 24 a - f lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ta emot rapport om missförhållanden eller risk för missförhållanden enlig SoL och LSS från egenregi 14 kap 3 SoL 24 b LSS Enhetschef Dokumentera, bedöma och avhjälpa eller undanröja utan dröjsmål ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande 14 kap 6 SoL 24 e LSS Enhetschef Ärendenr SON 2015/392 Datum Utreda och anmäla till Inspektionen för vård och omsorg om allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande samt informera socialnämnden Ta emot rapport om missförhållanden i enskild verksamhet samt informera socialnämnden 14 kap 7 1 st 1. SoL 24 f LSS 14 kap 7 2 st SoL 24 f LSS Kvalitetschef Kvalitetschef 4 (20)

53 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat 1.4. Överklaganden, yttranden m.m Rättidsprövning delegationsbeslut 24 FL Respektive delegat nämnd-/utskottsbeslut Omprövning av beslut delegationsbeslut Nämndsekreterare 27 FL Respektive delegat nämnd-/utskottsbeslut Yttranden till förvaltningsrätt och kammarrätt med anledning av överklagande av delegationsbeslut 25 FL SON/IU (i brådskande fall ordförande eller ledamot med särskild beslutanderätt) Respektive delegat nämndbeslut IU (i brådskande fall ordförande eller ledamot med särskild beslutanderätt) Avvisa ombud 9 FL IU Överklaga, begära inhibition samt avge yttrande i ärende hos förvaltningsrätt eller kammarrätt delegationsbeslut nämndbeslut 10 kap 1,2 SoL, 27 LSS, 6 kap 33, 34, 36 KL 18 Lag om BAB Enhetschef IU Föra talan i ärenden eller mål vid allmän domstol eller förvaltningsdomstol. 10 kap 2 SoL Socialdirektör Utse ombud att föra nämndens talan. 10 kap 2 SoL Socialdirektör Yttrande till tillsynsmyndighet 13 kap 2 SoL IU Ärendenr SON 2015/392 Datum Yttrande till tillsynsmyndighet (IVO) i ärenden som rör ej verkställda beslut och ansökan om särskild avgift. Ändring , SON Yttrande och överklagande till förvaltningsdomstol i ärenden som rör ej verkställda beslut och utdömande av särskild avgift. Ändring , SON kap 6 a SoL eller 28 a LSS 16 kap 6 a SoL eller 28 a LSS Individutskottet (i brådskande fall ordföranden eller förordnad ledamot) Individutskottet (i brådskande fall ordföranden eller förordnad ledamot) 5 (20)

54 Region Gotland socialnämnden Bilaga Avtal m.m Avskrivning av reparationskostnader efter onormalt slitage av lägenhet i särskilt boende Att teckna avtal med vårdgivare enligt ramavtal utanför ramavtal IU Enhetschef Socialdirektör Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

55 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 2. SOCIALTJÄNSTLAGEN Ärende Lagrum Lägsta delegat 2.1. Utredningar Inleda utredning 11 kap 1 SoL Handläggare Beslut om att inte inleda utredning 11 kap 1 SoL Handläggare efter samråd med enhetschef 2.2. Beslut om bistånd Hemtjänst, hemliv, egenvård, särskild omvårdnad, samtalskontakt/tillsyn, nattillsyn, natthjälp och tillfällig ledsagning enligt gällande riktlinjer Hemtjänst, service- och/eller omvårdnadsinsatser utöver gällande riktlinjer Ledsagning till och med 10 timmar/månad från och med 11 timmar/månad 4 kap 1 SoL Handläggare 4 kap 1 SoL Handläggare efter samråd med enhetschef 4 kap 1 SoL Handläggare Enhetschef Korttidsplats 4 kap 1 SoL Handläggare Avgiftsfri avlösning i hemmet för anhöriga/ närstående (över 18 år), högst 10 timmar/månad 4 kap 1 SoL Handläggare Avlösning i hemmet utöver kap 1 SoL Handläggare Avgiftsfri korttidsplats/trygghetsplats måndag-fredag kl kap 1 SoL Handläggare lördag-söndag, helgdag samt alla vardagar kl Boendeassistent Syrengården Undersköterska Korttidsenheten Växelvis boende 4 kap 1 SoL Handläggare Trygghetslarm 4 kap 1 SoL Handläggare Matdistribution 4 kap 1 SoL Handläggare Ärendenr SON 2015/392 Datum Dagverksamhet enligt riktlinjer 4 kap 1 SoL Handläggare Särskilt boende för service och omvårdnad för äldre 4 kap 1 SoL Enhetschef Medboende/sammanboende för make/sambo till den som har beslut om särskilt boende för service och omvårdnad. 4 kap 1 SoL 4 kap 1 c SoL Enhetschef 7 (20)

56 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat Insatser enligt SoL för enskilda som till följd av beslut av Region Gotland är bosatta i en annan kommun i 2 a kap 4 SoL Respektive delegat efter 1. familjehem enligt 6 kap SoL; 9 8 LSS samråd med 2. hem för vård eller boende enligt 6 kap SoL enhetschef 3. boende för service och omvårdnad för äldre (5 kap 5 och 7 kap 1 2 SoL) 4. bostad med särskild service (5 kap 7 och 7 kap 1 SoL) 5. bostad med särskild service eller annat särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 9 LSS 6. annat boende om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun Bistånd i annan form än, eller utöver vad som följer av 4 kap 1 SoL, om det finns skäl för det. 4 kap 2 SoL IU 2.3. Beslut om bistånd till personer med funktionsnedsättning Kontaktperson 4 kap 1 SoL Handläggare Boendestöd 4 kap 1 SoL Handläggare Placering i hem för vård och boende (HVB) 4 kap 1 SoL IU Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättningar inom regionens verksamhet 4 kap 1 SoL Enhetschef inom ramavtal kostnad över ramavtal eller ramavtal saknas Enhetschef Socialdirektör Daglig sysselsättning 4 kap 1 SoL Handläggare Teckna avtal med vårdgivare inom ramavtal 4 kap 1 SoL Enhetschef om ramavtal saknas Socialdirektör Ärendenr SON 2015/392 Datum Placering eller omplacering av person med funktionsnedsättning i familjehem Medgivande för enskilt hem att ta emot barn för stadigvarande vård och fostran Övervägande om vård fortfarande behövs (ska ske minst var sjätte månad) 4 kap 1 SoL IU 6 kap 6 SoL IU 6 kap 8 SoL IU 8 (20)

57 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat Avgiftsfri avlösning i hemmet för anhöriga/ 4 kap 1 SoL Handläggare närstående (över 18 år), högst 10 timmar/månad Avlösning i hemmet utöver kap 1 SoL Handläggare Avgiftsfri korttidsplats/trygghetsplats måndag-fredag kl lördag-söndag, helgdag samt alla vardagar kl kap 1 SoL Handläggare Boendeassistent Syrengården Undersköterska Korttidsenheten Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (inkluderar återhämtningsplats) för personer med funktionsnedsättning 4 kap 1 SoL Handläggare 2.4. Flytta från/till annan kommun, överflyttning av ärende, tillfällig vistelse Ansökan/insatser till person som önskar flytta till 2 a kap 8,9 SoL Enhetschef Region Gotland från annan kommun Framställan från Region Gotland om överflyttning av ärende till annan kommun Insatser om stöd och hjälp i akuta situationer vid tillfällig vistelse i Region Gotland På begäran av bosättningskommun bistå med utredning när enskild avser att vistas en kortare tid i Region Gotland På begäran av bosättningskommun bistå med verkställighet när enskild avser att vistas en kortare tid i Region Gotland Begäran från Region Gotland till tillfällig vistelsekommun att bistå med utredning när enskild från Region Gotland avser att vistas en kortare tid i en annan kommun Begäran från Region Gotland om verkställighet när enskild avser att vistas en kortare tid i en annan kommun. 2 a kap 10 SoL Enhetschef 2 a kap 2 SoL Respektive delegat 2 a kap 6 1. SoL Handläggare 2 a kap 6 2. SoL Handläggare 2 a kap 6 1. SoL Handläggare 2 a kap 6 2. SoL Handläggare Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

58 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat 2.5. Våld i nära relationer Bistånd till skyddat boende i akut situation till våldsutsatt på korttidsplats och i särskilt boende med placering inom Region Gotland övriga placeringsalternativ 4 kap 1 SoL Enhetschef IU (i brådskande fall ordförande eller ledamot med särskild beslutanderätt) Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

59 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 3. AVGIFTER Ärende Lagrum Lägsta delegat 3.1. Avgifter, ersättningar, återkrav, eftergift SoL Avgift enligt gällande riktlinjer (gäller ordinärt och särskilt boende) hemtjänstinsatser korttidsplats och växelvis boende dagverksamhet trygghetslarm hemsjukvård 8 kap 2-9 SoL Avgiftshandläggare Reducering av avgiften för särskilt boende i samband med inflyttning hyreslägenhet/egen fastighet/bostadsrätt högst 3 månader förlängning av beslut 8 kap 2-9 SoL Matdistribution 8 kap 2-9 SoL Avgiftshandläggare Avgiftshandläggare Reducering av avgift vid frånvaro enligt gällande riktlinjer Reducering och befrielse av avgift utanför gällande riktlinjer 8 kap 2 SoL Avgiftshandläggare 8 kap 2 SoL Avdelningschef Höjning av minimibelopp Beslut om individuellt belopp enligt gällande riktlinjer 8 kap 8 1 st SoL Avgiftshandläggar e efter samråd enhetschef Minskning av minimibeloppet enligt gällande riktlinjer 8 kap 8 2 st SoL Avgiftshandläggare Ersättning från föräldrar vars barn under 18 år som får omvårdnad i ett annat hem än det egna enligt riktlinjer 8 kap 1 SoL 6 kap 2 SoF Handläggare Jämkning av ersättning från förälder 8 kap 1 SoL Enhetschef Ersättning för uppehälle från den enskilde vid placering i HVB-hem eller i familjehem (vuxna) 8 kap 1 SoL Handläggare Ärendenr SON 2015/392 Datum Uttagande av avgift för personlig assistans inom ramen för assistansersättning Uttagande av avgift av den som har inkomst enligt SFB eller annan inkomst enligt regionens beslut 18 LSS Enhetschef 19 LSS Enhetschef 11 (20)

60 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat Uttagande av avgift från föräldrar Anm: Beslutet är ej överklagningsbart 20 LSS 6 kap 2 SoF 5 SFS 1993:1090 Enhetschef Avgiftsreducering/avgiftsbefrielse 19 och 20 LSS Enhetschef Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

61 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 4. LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Ärende Lagrum Lägsta delegat 4.1. Personkrets Tillhörighet till LSS personkrets Anm: Personkretstillhörighet får enbart prövas i samband med ansökan om insats enligt 9 LSS 1 LSS Handläggare Rätten till insats enligt om behoven inte tillgodoses på annat sätt Anm: Får enbart prövas i samband med beslut om insats enligt 9 LSS 7 LSS Handläggare 4.2. Beslut om insatser för särskilt stöd och service enligt LSS Rådgivning och annat personligt stöd LSS Handläggare Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans. till och med 20 timmar/vecka 9 2. LSS Handläggare överstigande 20 timmar/vecka Enhetschef 1:e handläggare Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader vid tillfälligt utökat behov Ekonomiskt stöd vid ordinarie assistents frånvaro p.g.a. sjukdom LSS Enhetschef 1:e handläggare 9 2. LSS Handläggare Ledsagarservice till och med 12 timmar/4-veckorsperiod 9 3. LSS Handläggare överstigande 12 timmar/4-veckorsperiod Enhetschef 1:e handläggare max 100 timmar/år Enhetschef 1:e handläggare utrikes resor Enhetschef Ärendenr SON 2015/392 Datum därutöver Enhetschef Ändring , SON Biträde av kontaktperson (inklusive nivåbedömning) 9 4. LSS Handläggare 13 (20)

62 Region Gotland socialnämnden Bilaga Avlösarservice i hemmet till och med 20 timmar/månad 9 5. LSS Handläggare överstigande 20 timmar/månad Enhetschef 1:e handläggare Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

63 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat Korttidsvistelse utanför det egna hemmet (korttidshem, läger, stödfamilj/kontaktfamilj) 9 6. LSS till och med 15 dygn/månad Handläggare överstigande 15 dygn/månad Enhetschef 1:e handläggare Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år i anslutning till skoldagen samt under lov 9 7. LSS Handläggare Boende i familjehem för barn och ungdomar 9 8. LSS IU Medgivande för enskilt hem att ta emot barn för stadigvarande vård och fostran Övervägande om vård fortfarande behövs (ska ske minst var sjätte månad) 6 kap 6 SoL IU 6 kap 8 SoL IU Bostad med särskild service för barn och ungdom 9 8. LSS IU Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna inom regionens verksamhet inom ramavtal 9 9. LSS Enhetschef 1:e handläggare Enhetschef 1:e handläggare kostnad över ramavtal eller ramavtal saknas teckna avtal Socialdirektör Socialdirektör Daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig inom regionens verksamhet LSS Handläggare inom ramavtal kostnad över ramavtal eller ramavtal saknas teckna avtal Handläggare Socialdirektör Socialdirektör Ärendenr SON 2015/392 Datum Insatser enligt LSS till enskilda som till följd av beslut av Region Gotland är bosatta i en annan kommun i familjehem eller hem för vård eller boende boende för service och omvårdnad för äldre bostad med särskild service 16 d LSS Respektive delegat 15 (20)

64 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat Åtgärder till stöd för barn med två vårdnadshavare där bara den ena samtycker till åtgärden 6 kap 13 a FB IU psykiatrisk eller psykologisk utredning eller behandling som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen behandling i öppna former som ges med stöd av 4 kap 1 socialtjänstlagen utseende av kontaktperson eller en familj som avses i 3 kap 6 3 st socialtjänstlagen en insats enligt 9 4, 5 eller 6 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 4.3. Förhandsbesked, flytta från/till annan kommun, överflyttning av ärende, tillfällig vistelse Förhandsbesked om rätten till insats enligt LSS för person som inte är bosatt i Region Gotland st LSS Respektive delegat Förhandsbesked om rätten till insats enligt LSS för person som redan är bosatt i Region Gotland, om annan kommun har ansvaret och ansökan avser 1. insats enligt 9 8 eller 9 9 LSS 2. andra insatser enligt 9 LSS och den enskilde ordnar eget boende Behov av insatser i akuta situationer vid tillfällig vistelse i Region Gotland Bistå med utredning på begäran av bosättningskommunen, när enskild från annan kommun avser att tillfälligt vistas i Region Gotland Begära att vistelsekommunen bistår med utredning när enskild från Region Gotland avser att vistas tillfälligt i en annan kommun Utökade insatser när enskild från Region Gotland avser att tillfälligt vistas i en annan kommun st LSS Respektive delegat 16 4 st LSS Respektive delegat 16 a LSS Handläggare 16 a LSS Handläggare 16 a LSS Respektive delegat Ärendenr SON 2015/392 Datum Individuell plan Ansvar för upprättande av individuella planer. 10 LSS Handläggare Ansvar för omprövning av individuella planer. 10 LSS Handläggare 16 (20)

65 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 Ärende Lagrum Lägsta delegat 4.5. Assistansersättning och återbetalning Utbetalning av ekonomiskt stöd för assistans till annan person än den som är berättigad till insatsen. 11 LSS Enhetschef Återbetalning av ekonomiskt stöd som beviljats enligt 9 2 p LSS Anmälan till Försäkringskassan när någon som har ansökt om biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till sådan assistans enligt 9 2 p LSS kan antas ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap socialförsäkringsbalken (SFB). 12 LSS Enhetschef 15 8 LSS Handläggare Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

66 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 5. FÖRORDNANDE OCH ERSÄTTNING TILL KONTAKTPERSON, KORTTIDSFAMILJ, FAMILJEHEM Ärende Lagrum Lägsta delegat 5.1. Förordnande av kontaktperson, korttidsfamilj, familjehem Särskilda kostnader vid familjehemsplacering. 4 kap 1 SoL Enhetschef Besöksresa utöver grundbeslut vid familjehemsplacering. 4 kap 1 SoL Enhetschef Förordnande av Familjehem korttidsfamilj LSS Familjehemssekr IFO Enhetschef OOF kontaktperson LSS kontaktperson SoL Enhetschef OOF Familjehemssekr IFO 5.2. Ersättning till korttidsfamilj, kontaktperson, familjehem Arvode och omkostnader fastställda av nämnden till familjehem korttidsfamilj LSS kontaktperson LSS kontaktperson SoL Arvode och omkostnader utöver vad nämnden fastställt till familjehem Familjehemssekr IFO Enhetschef OOF Enhetschef OOF Familjehemssekr IFO IU korttidsfamilj LSS kontaktperson LSS kontaktperson SoL Avdelningschef OOF Avdelningschef OOF Enhetschef IFO Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

67 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 6. BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG Ärende Lagrum Lägsta delegat 6.1. Bostadsanpassningsbidrag Bostadsanpassningsbidrag till enkla åtgärder t.ex. spisvakt, reparation, besiktning upp till kronor till åtgärder upp till kronor 4 9, 14 bostadsanpassningslagen BABhandläggare Bostadsingenjör till åtgärder över kronor Avdelningschef Återställningsbidrag 11-12, 14, Bostadsingenjör BaB Återkallelse av bidrag helt eller delvis 15 BaB Bostadsingenjör Återbetalning av bidrag helt eller delvis 17 1 st BaB Avdelningschef Eftergift av återbetalningsskyldighet 17 2 st BaB Avdelningschef Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

68 Region Gotland socialnämnden Bilaga 8 7. KOMMUNALA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Ärende Lagrum Lägsta delegat 7.1. Kommunala hälso- och sjukvården Beslut om anmälan till Socialstyrelsen om vårdskada (lex Maria), egen regi. 3 kap 5 patientsäkerhets lagen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 7.2. Beslut om anmälan till Socialstyrelsen om vårdskada (lex Maria), enskild regi 7.3. Anmälan till Socialstyrelsen att legitimerad personal kan utgöra fara för patientsäkerheten. 3 kap 5 patientsäkerhets lagen 3 kap 7 patientsäkerhets lagen 7.4. Utse verksamhetschef enligt HSL 29 hälso- och sjukvårdslagen 7.5. Ansvara för medicintekniska produkter. 3 kap 6-7 Socialstyrelsens föreskrifter 2008:1 om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården 7.6 Ansvara för medicintekniska produkter. 4 kap 5-6 Socialstyrelsens föreskrifter 2008:1 om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Medicinskt ansvarig sjuksköterska i samråd med enskild vårdgivare Verksamhetschef i samråd med medicinskt ansvarig sjuksköterska Socialdirektör Verksamhetschef HSL Medicinskt ansvarig sjuksköterska Ärendenr SON 2015/392 Datum (20)

69 Bilaga 9 Datum: 2017-xx-xx Socialförvaltningens trender och utmaningar Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2018/182 Socialförvaltningens trender och utmaningar Innehåll Bakgrund...2 Medborgarnas förväntningar...2 Dyrare tjänster och billigare varor...3 Tänka globalt och agera globalt...4 Ny teknik - möjlighet och utmaningar...5 Nya kommunikationsmönster...6 Ny kunskap...6 Ny kunskap...6 Matchningssvårigheter på arbetsmarknader...7 Rätt underlag möjliggör enkla beslut...8 Nya krav på ledarskap...9 Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

70 Bilaga 9 Bakgrund Samhällsutmaningarna är stora och Sveriges kommuner har alla olika förutsättningar. Ändå skall välfärdstjänsterna vara likvärdiga i kvalitet och tillgänglighet. De ska dessutom vara behovsstyrda samtidigt som demografiska förändringar och ökade kostnader förändrar kommunernas möjligheter att möta behoven. Dessa motstridiga krav kommer att kräva nya arbetssätt och organisationsformer för att kommunerna skall klara utmaningarna. Med anledning av de stora rekryteringsutmaningarna så är behovet av effektiviseringar stort. Vår tids nya teknik är digitalisering och den kommer att behöva användas även i effektiviserande syfte. Socialförvaltningens ledningsgrupp har påbörjat arbetet med socialtjänstens framtida utmaningar genom att identifiera nio områden som kan beskrivas som trender och utmaningar. Dessa nio områden är : Medborgarnas förväntningar Dyrare tjänster och billigare varor Tänka globalt och agera lokalt Ny teknik möjlighet och utmaningar Nya kommunikationsmönster Ny kunskap Matchningssvårigheter på arbetsmarknaden Rätt underlag möjliggör enkla beslut Nya krav på ledarskap Utifrån dessa nio områden så har ledningsgruppen tagit fram olika utvecklingsområden som kommer att vara viktiga för att möta socialtjänstens framtida utmaningar. Nedan följer en redovisning av de nio områdena samt de utvecklingsområden som identifierats. Dessa utvecklingsområden avser sedan att var vara underlag till aktiviteter i verksamhetsplan för kommande år.

71 Bilaga 9 Medborgarnas förväntningar Brukare och anhörigas kompetens och engagemang kommer framöver att öka och med det även ifrågasättande av socialtjänstens utbud av insatser. Det fria valet förutsätter att det finns alternativ och att individen får stöd att värdera och bedöma dessa. Det kommer att ställa högre krav på flexibilitet och kompetens inom socialtjänstens verksamheter. Fler brukare och anhöriga kommer att ha högre utbildning och internationella erfarenheter. En ökad livslängd och fler äldre med förbättrad hälsa innebär en förändrad syn på äldre som samhällsresurs. Dessutom kommer de äldre ställa andra och nya krav. Med höjd och flexibel pensionsålder förändras också synen på åldrandet. För att klara de krav som våra brukare kommer att ställa framöver när det gäller våra tjänster och utbud av insatser och samtidigt involvera grupper som inte har samma möjligheter att ta vara på sina rättigheter och göra de val som förväntas så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Skapa modeller som bygger på individens önskemål istället för kollektiva lösningar Skapa mer flexibilitet i utförandet av insatser Medborgarnas förväntningar Genom att använda teknik skapa nya sätt att tillgodose behov och öka självständigheten Våga prioritera vad som ingår i socialtjänstens ansvarsområde och tydliggöra vad man kan förvänta sig

72 Bilaga 9 Dyrare tjänster och billigare varor Många delar av socialtjänstens verksamheter är personalintensiv vilket betyder att utvecklingen mot dyrare tjänster ställer stora krav på effektiviseringar där detta är möjligt. Att ersätta personal med tekniska hjälpmedel kan vara en lösning i vissa situationer, men tjänster inom vård och omsorg är i stor utsträckning beroende av mötet mellan människor. Att varor och nya tekniska lösningar har blivit billigare är en fördel även för socialtjänsten. I takt med att tekniken erbjuder nya möjligheter går det att försöka öka produktiviteten i välfärdstjänsterna på ett sätt som inte ökar klyftorna och utmanar de allra svagaste i samhället. Detta ställer krav på nya personalgrupper, inte minst när tekniken gör inträde på arbetsplatser där personal inte tidigare har varit van vid att sköta arbetsuppgifter via dator. Socialtjänsten kommer att behöva ny kompetens och tjänster kommer att behöva ersättas med teknik vilket kommer att kräva en hel del av förvaltningens organisation. För att klara dessa utmaningar så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Hitta arbetsformer där teknikutvecklingen samverkar med omsorgsarbetet Se över våra processer i syfte att kunna förenkla, standardisera och automatisera Skapa ett utbud av tekniska hjälpmedel som brukare ges möjlighet att välja på Dyrare tjänster och billigare varor Utöka den digitala kompetensen Behov av IT-stöd med inriktning mot vård och omsorg Satsa på de medarbetare som vill vara med i den digitala förändringsresan Identifiera tjänster som kan ersättas med teknik

73 Bilaga 9 Tänka globalt och agera globalt Människors ökade rörlighet mellan länder innebär att socialtjänsten kommer att möta nya och annorlunda grupper vilket ställer ökade krav på personal när det gäller språkkunskaper. Det ökande resandet ställer också nya frågor rörande socialtjänstens åtaganden. I vilken mån har samhället skyldighet att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att resa är en sådan fråga. Globaliseringen kommer att påverka socialtjänstens verksamhet varför socialförvaltningen bedömer att följande områden behöver utvecklas: Utveckla utbudet på våra boenden när det gäller mat, kultur, traditioner, förhållningssätt och aktiviteter Identifiera vad vi kan lära hur andra kulturer tar hand om äldre Tänka globalt och agera lokalt Använda tekniken för att möjliggöra för brukare att ha kontakt med närstående som bor långt bort Utreda möjligheter att låta externa företag med ett större utbud finnas i våra verksamheter (tex restaurang )

74 Bilaga 9 Ny teknik - möjlighet och utmaningar Tekniska hjälpmedel skapar förutsättningar för den enskilde att ta ansvar för sig själv. I bedömningen av behovet och utförandet av insatser från socialtjänsten kommer man att behöva väga in vilka tekniska hjälpmedel den enskilde har tillgång till och behöver. För att teknikutvecklingen skall leda till effektiviseringar och besparingar och inte leda till ökade kostnader och dubbla arbetssätt så bedömer socialförvaltningen att följande områden behöver utvecklas: Säkra att gamla arbetssätt tas bort när nya förs in IT-utvecklingen bör ske närmare verksamheten för att skapa större delaktighet Ny teknik möjlighet och utmaningar Vid införande av ny teknik skall det visas på effekter av kvalitet och minskade kostnader Skapa en utvecklingsvilja kring teknik som drivs av verksamheten