5 Månadsrapport september 2017 SON 2017/9 Bilaga i Ipad 16/ Information. Statistik individ- och familjeomsorgen

Transkript

1 Socialnämnden Sammanträdesdatum Sekreterare Helena Eskedahl Kallelse SON 2017/29 Kallelse till socialnämndens sammanträde 18 oktober 2017, klockan Rådhuset Dagö Förmöte oppositionen i 3375 Gute plan 3 Föredragningslista Förslag på justerare: Karin Wizén 25/ Ärende Kommentar 1 Ersättningar hemtjänst LOV 2018 SON 2017/298 2 Ersättningar daglig verksamhet LOV 2018 SON 2017/299 3 Avgifter - insatser enligt SoL och hemsjukvården SON 2017/297 4 Avgifter LSS - måltider och hyra SON 2017/247 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 5 Månadsrapport september 2017 SON 2017/9 Bilaga i Ipad 16/ Information. Statistik individ- och familjeomsorgen 7 Information. Arbetsprocesser inom individ- och familjeomsorgen (IFO) 8 Information. Uppföljning av omställningsarbete med familjehem (IFO) SON 2015/269 9 Information. Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 SON 2017/ Information. Målgruppsinventering barn och unga 2017 SON 2017/ Information. Sjuktalen 12 Information. Sommarkampanjen 2018 rekrytering 13 Information. Integration på arbetsplatsen 14 Medborgarförslag. Utredning om egna behandlingshem för vuxna missbrukare SON 2017/ Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) SON 2017/ Information. Wifi i våra boenden 17 Information. Verksamhetsplan 2018 SON 2017/ Sammansträdesordning 2018 SON 2017/314 Bilaga delas ut 18/ Bilaga - Ny! Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

2 Socialnämnden Region Gotland Sammanträdesdatum Kallelse SON 2017/29 Ärende 19 Val av ledamöter SON 2015/8 20 Särskild förordnad vårdnadshavare (A) Sekretessärende Kommentar Skickas separat 21 Särskilt förordnad vårdnadshavare (B) Sekretessärende Skickas separat 22 Särskilt förordnad vårdnadshavare (C) Sekretessärende Skickas separat 23 Individrapportering av ej verkställda beslut 2017 SON 2017/79 24 Delgivning av individutskottets beslut 2017 SON 2017/53 25 Delgivningar och anmälningsärenden SON 2017/54 26 Socialdirektören informerar 27 Övrigt Bilaga Bilaga Håkan Ericsson Ordförande 2 (2)

3 Anna-Lena Gutedal Bilaga 1 SON 2017/298 3 oktober 2017 Socialnämnden Ersättningar hemtjänst LOV 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättning för hemtjänst 2018 enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för hemtjänst enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningsrutinen har omarbetats och förtydligats i samråd med utförarna. En förändring är att ersättning för tillfällig ledsagning, som tidigare ingått i ordinarie timersättning, nu blir en egen insats som ersätts med utförd tid. Inför 2018 höjs ersättningen med 4 procent vilket är högre än tidigare år. Höjningen är nödvändig för att bättre täcka utförarnas ökade kostnader, framför allt ökade lönekostnader. Parallellt med förändring av ersättningsrutinen pågår utvecklingsarbete med att införa IBIC, Individens behov i centrum. I samband med det omarbetas schablonerna som ligger till grund för ersättningen. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Gunilla Rylander, enhetschef handläggarenheten 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

4 Bilaga 1 Region Gotland SON 2017/298 Tabell 1 Hemtjänsten - ersättning 2018 Hemtjänst ersättning, kronor per timme För omvårdnad och service av kommunal utförare För omvårdnad och service av privat utförare som är momspliktig För service av privat utförare som är momspliktig (2)

5 Anna-Lena Gutedal Bilaga 2 SON 2017/299 3 oktober 2017 Socialnämnden Ersättning daglig verksamhet LOV 2018 Förslag till beslut Socialnämnden fastställer ersättning för daglig verksamhet 2018 enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Enligt antagna regler för daglig verksamhet enligt lag om valfrihetssystem (LOV) ska socialnämnden fastställa ersättning för kommande år. Ersättningen höjs med 2,5 procent. I övrigt gäller nuvarande regelverk för ersättningen. Det pågår utvecklingsarbete för att införa IBIC, Individens behov i centrum. Utvecklingsarbetet sker både här på Gotland och nationellt. I och med detta så ser förvaltningen över ersättningsmodellerna. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

6 Bilaga 2 Region Gotland SON 2017/299 Tabell 1 Daglig verksamhet - ersättning 2018 Ersättning till utförare i egen (kommunal) regi 2018, kronor med personlig assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag Ersättning till utförare i privat regi 2018, kronor med personlig assistent Nivå poäng ersättning/dag ersättning/dag Ersättningen innehåller momskompensation 2 (2)

7 Anna-Lena Gutedal Bilaga 3 SON 2017/ oktober 2017 Socialnämnden Avgifter för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar samt hemsjukvård 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att avgifter 2018 för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar samt hemsjukvård fastställs enligt förslag i tabell 1. Sammanfattning Avgifterna för insatser enligt Socialtjänstlagen till äldre personer och personer under 65 år med funktionsnedsättningar och hemsjukvård ses över inför varje år. Avgifterna omfattas av ett högkostnadsskydd (en maxtaxa) beräknad på prisbasbeloppet som justeras varje år. Avgifter som ingår i maxtaxan är hemtjänstavgift (insatser i ordinärt boende, särskilt boende, bostad med särskild service, korttidsplats och dagverksamhet för dementa), avgift trygghetslarm och avgift för hemsjukvård. Förslaget är att maxtaxan höjs till kronor från och med Övriga avgifter föreslås vara oförändrade. Avgifter 2018 Hemtjänst Timavgiften för hemtjänstinsatser föreslås vara oförändrad med 300 kronor per timme, vilket innebär att den högsta månadsavgiften uppnås efter 7 timmar per månad. För korttidsplats betalas avgift per dygn. För särskilt boende samt bostad med särskild service betalas full avgift per påbörjad månad då omfattningen av insatsen uppgår till mer än 7 timmar redan under ett dygn. Trygghetslarm Avgift för trygghetslarm föreslås vara oförändrad med 350 kronor per påbörjad månad. 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

8 Bilaga 3 Region Gotland SON 2017/297 Hemsjukvård För inskrivna i hemsjukvården motsvarar avgiften på 600 kronor tre besök inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Avgift för enstaka hembesök tas inte ut enligt tidigare beslut. Maxtaxa Ovan redovisade avgifter begränsas av Socialtjänstlagens maxtaxa. Detta betyder att den sammanlagda summan av avgifter för en månad får uppgå till högst kronor. Maxtaxan gäller per månad och bygger på prisbasbeloppet. Den enskildes betalningsförmåga ligger till grund för den avgift som beslutas för varje enskild individ. Maxtaxa, kronor per månad och prisbasbelopp, kronor Maxtaxa Prisbasbelopp Måltidsavgift Måltidsavgift ingår inte i Socialtjänstlagens maxtaxa och avgifterna föreslås vara oförändrade. Måltidsavgiften på särskilt boende är kronor per månad. Måltidsavgift i samband med korttidsplats är 120 kronor per dygn. Måltidsavgift vid deltagande i dagverksamhet för personer med demens är 60 kronor per dag. Matdistribution till personer i ordinärt boende är kronor per månad, vilket avser daglig lunch. I tabell 1 redovisas avgifterna för Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Therese Thomsson, myndighetschef Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten Gunilla Rylander, enhetschef äldreenheten 2 (3)

9 Bilaga 3 Region Gotland SON 2017/297 Tabell 1 avgifter 2018 Hemtjänst och hemsjukvårdsavgifter (kronor) Maxtaxa, per månad Hemtjänstavgift, per timme Trygghetslarm, avgift per påbörjad månad Hemsjukvård - inskriven, avgift per påbörjad månad Hemsjukvård - enstaka hembesök 0 0 Måltidsavgifter (kronor) Särskilt boende med heldygnsomsorg, per månad Särskilt boende utan heldygnsomsorg, per månad Korttidsplats, per dygn Dagverksamhet för personer med demens, per portion Matdistribution, per månad (3)

10 Anna-Lena Gutedal Bilaga 4 SON 2017/ oktober 2017 Socialnämnden Måltidsavgifter och hyra inom LSS 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar om förändrade avgifter för måltider och hyra inom LSSverksamheten enligt förvaltningens förslag. Sammanfattning Avgifterna för måltider och hyra inom LSS-verksamheten har setts över i syfte att förenkla, effektivisera och göra en prisjustering. Avgifterna bör ses över inför varje år. Avgifter för måltider inom LSS-verksamheten tas ut för korttidstillsyn för ungdomar mellan år, korttidsvistelse för barn, ungdomar och vuxna samt bostad med särskild service för barn och ungdomar upp till 21 år. Hyra för bostad med särskild service för barn och ungdomar tas ut från och med att ungdomen fyllt 19 år. Nuvarande avgifter beslutades 1989 och innebär stor administration då måltidsavgift tas ut per måltid samt en låg kostnadstäckning. Förslaget är istället avgifter för hel respektive halv dag gällande måltider för korttidsvistelse och korttidstillsyn. Gällande Bostad med särskild service för barn och ungdomar föreslås en månadsavgift då den unge bor på heltid i verksamheten. Syftet med förändringen av avgifterna är för att följa kostnadsutveckling, kvalitet och ge bättre planering. När det gäller bostad så är ett av målen för insatsen att den unge ska vara delaktig i planering, inköp och matlagning. Där av är avgiften för måltid något lägre än för insatserna kortidsvistelse och korttidstillsyn. För bostad enligt Bostad med särskilt service för barn- och ungdomar tas en fast månadsavgift för måltider samt avgift för hyra från och med att ungdomen fyllt 19 år. Hyrorna är beräknade utifrån marknadsmässiga hyror. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

11 Bilaga 4 Region Gotland SON 2017/247 Insats Avgift Avgift 2018 Korttidstillsyn måltider Korttidsvistelse måltider Bostad enl LSS 9:8 måltider Bostad enl LSS 9:8 hyra Mellanmål 10 kronor Lunch vid skollov 25 kronor Frukost 12,50 kronor Mellanmål 10 kronor Lunch 25 kronor Middag 25 kronor Frukost 12,50 kronor Mellanmål 10 kronor Lunch 25 kronor Middag 25 kronor Kollektivt boende eget rum med del i gemensamhetsutrymme kronor per månad. I hyra ingår el, TVabonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial 25 kronor per närvarodag oavsett om det är lov eller vistelse efter skolan. Helt dygn 100 kronor Halvt dygn 65 kronor Fast månadsavgift kronor Kollektivt boende eget rum med del i gemensamhetsutrymme kronor per månad. I hyra ingår el, TVabonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial Bostad enl LSS 9:8 hyra Träningslägenhet kronor. I hyra ingår el, TVabonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial. Träningslägenhet kronor per månad. I hyra ingår el, TVabonnemang, nätverksuppkoppling samt städ- och tvättmaterial. Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Anna-Lena Pettersson, avdelningschef omsorg om personer med funktionsnedsättning Therese Thomsson, myndighetschef Susanne Johansson, enhetschef funktionshinderenheten Brukarorganisationer via verksamhetsutvecklare Michael Källström 2 (2)

12 Christina Godarve Bilaga 9 SON 2017/ oktober 2017 Socialnämnden Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att utreda en effektiv organisation som ansvarar för sommarjobb. Socialnämnden ger förvaltningen möjlighet att utöka antal arbetsledare inom ramen. Socialnämnden ger förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HR-nätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Socialnämnden önskar återrapportering i mars Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år under 90 timmar/ungdom. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej till jobb Jobbade Flickor Pojkar Slutförde sitt jobb 393 st 254 st 36 st 225 st 113 st 112 st 212 st En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

13 Bilaga 9 Region Gotland SON 2017/307 Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter samt överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. I förslag till beslut ger socialnämnden förvaltningens HR-chef i uppdrag att via HRnätverket arbeta för fler arbetsplatser inom övriga förvaltningar. Om övriga förvaltningar inte kommer bidra med fler arbetsplatser till sommarjobben kan socialförvaltningen inte fortsätta bedriva arbetet med sommarjobben på egen hand. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad daterad Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef individ och familjeomsorgen Kjell Gardarfve, enhetschef individ och familjeomsorgen Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

14 Ia Lönngren Bilaga 9 SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Utvärdering kommunala sommarjobb 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Uppdraget till familjestödsenheten har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år under 90 timmar/ungdom. Budgeterade medel 3,1 mnkr. Kravet för att kunna erhålla ett kommunalt sommarjobb är att ungdomen har svenskt personnummer, kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej till jobb Jobbade Flickor Pojkar Slutförde sitt jobb 393 st 254 st 36 st 225 st 113 st 112 st 212 st En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för att ta emot ungdomarna. Sommarjobb har också erbjudits inom två projekt Unika och Film på Gotland. Lönen som ungdomarna erhållit är enligt avtal och baseras på ålder. Flertalet av arbetsgivarna är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några företagare uppger att de inför 2018 inte har möjlighet att erbjuda sommarjobb eftersom ungdomarna har behov av mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. Bedömning Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som kontinuerligt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare under året. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som bör vidtas för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter samt överväga möjligheten att 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

15 Bilaga 9 Region Gotland SON 2017/307 anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. Beslutsunderlag Rapport Utvärdering kommunala sommarjobb daterad daterad Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef IFO Kjell Gardarfv, enhetschef IFO Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

16 Bilaga 9 RAPPORT Kommunala sommarjobb 2017 Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/307 Version [1.0] Kommunala sommarjobb Bakgrund För många ungdomar är det deras första sommarjobb, en först kontakt med en arbetsgivare och början till ett CV. Förhoppningsvis ska denna insats leda till att ungdomarna så småningom kan söka sommarjobb på egen hand. Ansvaret för kommunala sommarjobb 2017 har vilat på familjestödsenheten inom individoch familjeomsorgen. Uppdraget har varit att erbjuda sommarjobb till 225 ungdomar i åldern år och under 90 timmar per ungdom(budgeterade medel 3,1 mnkr). Enhetschef inom familjestödsenheten har haft det övergripande ansvaret för sommarjobben och en administrativ assistent har svarat för att administrera sommarjobben. Underlaget för rapporten bygger på sammanställda uppgifter från familjestödsenheten. 2. Krav För att kunna få ett erbjudande om ett kommunalt sommarjobb ska ungdomen ha svenskt personnummer, ha kontakt med socialtjänst, kurator, habiliteringen, barn och ungdomspsykiatri eller fritidsgård. Ungdomen ska kunna visa upp ett intyg från en kontaktperson i den verksamhet där ungdomen är aktuell. Av intyget ska framgå varför ungdomen ska prioriteras till kommunalt sommarjobb. 3. Ansökningsförfarande Ansökan till de kommunala sommarjobben sker via webben och i två steg. Möjlighet att göra en första webbansökan var möjlig från februari 2017 tom 5 mars Några ansökningar har gällt ungdomar som varit äldre än 18 år. För dessa har en särskild behovsbedömning gjorts vilket resulterat i att några också erbjudits sommarjobb. Antalet platser har beräknats utifrån budgeterade medel. Det har varit fler sökande än antalet platser. I samband med ansökningsförfarandet upprättades en reservlista. Totalt inkom 393 ansökningar om kommunala sommarjobb varav 254 erbjöds jobb. Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post regiongotland@gotland.se Org nr Webbplats

17 Region Gotland Bilaga 9 Kommunala sommarjobb Alla som ansökte erhöll ett informationsbrev med uppgifter om de skulle erbjudas sommarjobb eller inte. De som erbjöds sommarjobb fick ytterligare en webbenkät (steg 2) och där de fick svara på frågor om vad de skulle vilja arbeta med. De som inte svarade på denna enkät erbjöds inte sommarjobb. Ungdomarna tillsammans med vårdnadshavare bjöds in till gemensamma informationsmöten i Visby, Slite och Hemse. På mötet informerades ungdomarna och vårdnadshavare om lönerutiner, arbetstider, rutiner vid frånvaro och allmänna regler för ett sommarjobb. Sökande 2017 Erbjudna jobb Tackade nej 393 st 254 st 36 st 4. Sommarjobben En bank med ca 150-tal arbetsgivare har byggts upp genom åren. I januari 2017 tillfrågades dessa arbetsgivare om de hade möjlighet att ta emot ungdomar sommaren Det är övervägande (ca 80 %) privata arbetsgivare som svarar för sommarjobben. Sommarjobben finns inom olika branscher såsom restauranger, caféer, livsmedelsaffärer, klädbutiker, byggvaruhus, hästhall, hunddagis, frisör, lantgårdar, förskolor, dagbarnvårdare, personlig assistans. 4.1 Projekt UNIKA Inom ramen för kommunens sommarjobb har för tredje året projektet Unika (syftar på unika ungdomar) genomförts. Unika riktar sig till ungdomar som har stort behov av stöd och handledning. Unika har bestått av ett arbetslag som utgått från Traume och omfattat ca 60 ungdomar uppdelade på tre perioder med 20 ungdomar per period. Arbetslagen har arbetat med målning, röjning och diverse andra utomhussysslor för privatpersoner. Sex personer har arbetat som arbetsledare för arbetslaget. Arbetsledarna handplockades för uppdraget från i huvudsak socialpedagogutbildningen i Fårösund. Arbetsledarna har erhållit särskild utbildning och handledning inför detta uppdrag. En av arbetsledarna hade erfarenhet av att arbeta i arbetslaget från sommaren Film på Gotland Inom ramen för sommarjobben har ett projekt kallat Film på Gotland genomförs i samarbete med fritidsgården i Fårösund. Fem ungdomar fick vara med och ordna en festival för barn i åldrarna 6-14 år. Ungdomarna arbetade md allt från layout och sociala medier till att förbereda luncher och göra skyltar. Ärendenr SON 2017/307 Datum Lön Lönen som ungdomarna erhåller är enligt avtal och baseras på ålder. Timersättningen för 2017 har legat mellan 65 kr/tim till 91 kr/tim. Semestersättning har ingått samt för vissa ersättning för obekväm arbetstid och övertid. Inför sommaren genomfördes ett möte med lönekontoret och därefter har fortlöpande kontakt hållits med lönekontoret. 2 (4)

18 Region Gotland Bilaga 9 Kommunala sommarjobb Jobbade 2017 Flickor Pojkar Slutförde sitt arbete Anställda över 18 år Ordnade egna arbetsgivare 225 st 112 st 113 st 212 st 9 st 63 st Åldersfördelning på de ungdomar som slutförde sitt sommarjobb 13 år 4 st 14 år år 49 st 16 år 49 st 17 år 43 st 18 år 48 st 19 år 7 st 20 år 2 st 6. Synpunkter från ungdomar, arbetsgivare och arbetsplatser I stort sett samtliga ungdomar och vårdnadshavare har lämnat positiva kommentarer kring upplevelsen av sommarjobben. Synpunkter från ett antal arbetsplatser har inhämtats (Willlys, Coop Hemse, Pizza Mac i Slite, Caré Mirell i Slite, Ö&B, Stadium, Ica Maxi och Skuggspel). Flertalet är nöjda med de arbetsinsatser som ungdomarna gjort. Några beskriver att de fått göra några tillrättavisningar, skiftat arbetsuppgifter eller arbetsområden men att ungdomarna därefter utfört sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. De beskriver också ungdomar som inte passat tider, tagit långa raster, lekt, inte hört av sig mm. I kontakten med arbetsgivarna kan man konstatera att arbetsgivarna gör en stor insats med att leda ungdomarna och att det finns ungdomar som behöver mycket stöd och handledning på arbetsplatsen. Det är främst ett företag som uppger att de inte tänker ta emot ungdomar för Regionens sommarjobb 2018 och orsaken är främst att ungdomarna ofta behöver mer stöd och handledning än vad företaget har möjlighet att erbjuda. 7. Reflektioner från familjestödsenheten Tidigare intervjuades samtliga ungdomar i samband med ansökan. Införandet av webbenkäterna har underlättat arbetet med själva ansökningsförfarandet. Ungdomarna fick en månad på sig att fylla i enkäten vilket visade sig var för lång tid, många glömde att fylla i och en påminnelse fick gå ut. Förslagsvis bör den ansökningstiden ändras till 14 dagar. Ärendenr SON 2017/307 Datum Arbetsledarna för Unika-projektet erbjöds en ledarskapsutbildning på tre dagar innan ungdomarna började. Utbildningsinsatsen är angelägen för att arbetsledarna ska ges förutsättningar för att möta ungdomar i behov av särskilt stöd. Förslagsvis bör möjligheten att få ett kommunalt sommarjobb erbjudas under max tre år så att fler ungdomar ska kunna komma i fråga. 3 (4)

19 Region Gotland Bilaga 9 Kommunala sommarjobb En ny annonsering om jobb till Unika 2018 bör riktas mot äldre ungdomar som har svårt att göra saker på egen hand, saknar närstående som kan stödja och som behöver extra stöd för att komma ut i sommarjobb. Att ansvara och organisera de kommunala sommarjobben ställer krav på en omfattande arbetsinsats och det finns behov av en organisation som har kontinuerlig (under året) kontakt med banken av arbetsgivare samt arbetar med rekrytering av nya arbetsgivare. Ca 80 % av sommarjobben erbjuds hos privata arbetsgivare. Inför sommaren 2018 bör man överväga vilka åtgärder som krävs för att tillföra sommarjobb inom Regionen egna verksamheter. Överväga möjligheten att anställa ytterligare arbetsledare som kan stödja arbetsplatser så att fler ungdomar kan erbjudas sommarjobb på faktiska arbetsplatser. Ärendenr SON 2017/307 Datum (4)

20 Ia Lönngren Bilaga 10 SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Målgruppsinventering barn och unga 2017 Förslag till beslut Socialnämnden godkänner informationen. Sammanfattning Målgruppsinventeringen barn och unga är ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen strävar efter att erbjuda stöd och hjälp som vilar på bästa tillgängliga kunskap, evidensbaserad praktik. Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de barn och ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten utifrån olika aspekter och frågeställningar. Frågeställningarna bygger på kända riskfaktorer. Resultatet ska användas för att utveckla och förbättra socialtjänstens stöd och insatser till barn och deras familjer. Individ- och familjeomsorgen har genomfört en målgruppsinventering inom barn och familjeenheten och enheten för familjehem och familjerätt. I början av 2017 inventerade socialsekreterarna alla aktuella barn och unga (0-20 år) utifrån givna frågeställningar i en enkät. 376 barn omfattas av målgruppsinventeringen. Arbetet med målgruppsinventering och den enkät som använts kommer ursprungligen från Nacka kommun. Region Gotland planerar att genomföra en ny målgruppsinventering Resultatet visar: Att det är mycket som vi inte vet särskilt om fäderna. Bevittnat våld, ett av de vanligaste problemområdena för barnen (33 %). Relations eller vårdnadskonflikt ett av de vanligaste problemområdena för föräldrarna. 24 % av mödrarna har försörjningsstöd helt eller delvis och 96 barn har mammor som har haft socialbidrag i mer än tre år. 40 % av barnen har en familj som varit känd inom socialtjänsten i 8 år eller mer. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

21 Bilaga 10 Region Gotland SON 2017/275 49% av barnen är eller har varit placerade i samhällsvård. 48 % av barnen har kontakt med BUP. Utifrån resultatet har ett antal utvecklingsområden identifierats och fokus kommer att ligga på följande: Utveckla utredningsarbetet vad gäller barnavårdsutredningarna med fokus på att inventera nätverk, synliggöra fäder och i högre grad samordna utredningar tillsammans med t ex. beroendevården och stöd- och försörjning utifrån ett familjeperspektiv. Utveckla fler insatser utifrån våld i nära relationer och relations och vårdnadskonflikter. En genomlysning av huruvida de insatser som erbjuds är rätt för familjerna. Behovet av kompensatoriska insatser behöver uppmärksammas och hur kan detta utvecklas i samarbete med myndighetsavdelningen inom socialförvaltningen. Förstärka arbetet med ensamstående föräldrar med långvarigt försörjningsstöd. Inrättande av en organisation för familjerådslag och nätverksmöten. Syftet är att stärka familjerna och deras nätverk, fokusera på deras resurser och minska antalet barn placerade i samhällsvård. Utveckla samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Beslutsunderlag daterad Rapport: Målgruppsinventering barn och unga 2017 daterad Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Christina Godarve, avdelningschef IFO Gunvor Allqvie, enhetschef IFO Ewa Hall, enhetschef IFO Ia Lönngren, verksamhetsutvecklare 2 (2)

22 Bilaga 10 RAPPORT Målgruppsinventering barn och unga 2017 Fastställd av socialnämnden Framtagen av socialförvaltningen Datum Ärendenr SON 2017/275 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post Org nr Webbplats

23 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] Målgruppsinventering barn och unga 2017 Innehåll Målgruppsinventering barn och unga Målgruppsinventeringens syfte och mål Genomförande Resultat Analys av betydande resultat Vad händer med resultatet? Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

24 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 1. Målgruppsinventeringens syfte och mål Målgruppsinventeringen barn och unga är ett utvecklingsarbete inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgen strävar efter att erbjuda stöd och hjälp som vilar på bästa tillgängliga kunskap, evidensbaserad praktik. En del i att arbeta evidensbaserat är att ta reda på vilka individer socialtjänsten möter och deras kontext. Syftet med målgruppsinventeringen är att få en bild av de barn och ungdomar som är aktuella inom socialtjänsten utifrån olika aspekter och frågeställningar. Frågeställningarna bygger på kända riskfaktorer. Resultatet ska sedan användas för att utveckla och förbättra socialtjänstens stöd och insatser till dessa barn och deras familjer. Målet är att på gruppnivå få en uppfattning om vilka barn och familjer individ- och familjeomsorgen möter i verksamheten, utifrån: Barnets kön, ålder, ursprung och eventuella egna problem. Familjens boendesituation, antal barn, om föräldrarna lever tillsammans, tidigare kontakt med socialtjänst och andra vårdkontakter. Föräldrarnas situation vad gäller utbildning, sysselsättning, ekonomi, ursprung och egna problem. Socialsekreterarens bedömning av familjens situation samt familjens vilja att ta emot de insatser som socialtjänsten bedömer familjen har behov av. 2. Genomförande Genomförande av målgruppsinventering har sitt ursprung från socialtjänsten i Nacka kommun i samarbete med FoU Södertörn. Målgruppsinventeringen genomfördes av 29 socialsekreterare på barn och familjeenheten och enheten för familjehem och familjerätt vid ett tillfälle i början av Handläggarna inventerade alla aktuella barn och unga (0 tom 20 år) utifrån givna frågeställningar i en enkät. Den enkät som individ- och familjeomsorgen använt bygger på den enkät som Nacka kommun tagit fram för målgruppsinventering. Inventeringen genomfördes i enkätverktyget Easy research. Barnen identifierades med en så kallad UNO-kod. Svaren har sedan bearbetats och sammanställts. 3. Resultat Resultatet omfattar 376 barn. Nedan redovisas resultatet på samtliga frågor: 1. Vilket kön har barnet: 48,1% är flickor och 51,9% är pojkar. 2. Ålder på barnet: 0-5 år 17%, 6-12 år 36%, % och år 4%. 3. Var är barnet fött: 90,7% av barnen är födda i Sverige, 8,5% utanför Europa. Ärendenr SON 2017/275 Datum Lever barnets föräldrar tillsammans:16,5% av barnen har föräldrar som lever tillsammans. För 81,6% av barnen lever föräldrarna inte tillsammans och för 7 barn, 1,9% vet vi inte om föräldrarna lever tillsammans. 5. Hur ser barnets boendesituation ut: 13% av barnen bor tillsammans med båda sina föräldrar, 11,2% bor växelvis hos sina föräldrar. 109 barn, 29 % bor huvudsakligen hos modern och 11,4% bor huvudsakligen hos fadern. 133 barn, 35,4% är placerade utanför hemmet. 3 (10)

25 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 6. Hur bor barnens mödrar: 254 barn,68% har mödrar med ett eget boende, kontrakt eller ägt boende. För 10% av barnen vet vi inte hur modern bor. 9% har mödrar med socialt kontrakt, 3,5% av barnen har mödrar som bor i andra hand och 6 barn har mödrar som är bostadslösa. 8% har exempelvis skyddat boende, asylboende, avliden eller fängelse. 7. Hur bor barnens fäder: 210 barn, 56% har fäder med ett eget boende. För 107 barn, 29% vet vi inte hur fadern bor. 3% har fäder med socialt kontrakt, 2% har fäder som bor i andra hand, 4% har fäder som är bostadslösa. 9% har fäder som avtjänar straff, avliden, lever utomlands, asylboende, behandlingshem eller är okänd. 8. Hur många barn under 18 år finns det i barnets familj: De flesta barn, 59,8%, bor i familjer med 1-2 barn. En tredjedel, 31,6% bor i familjer med 3-4 barn. 32 barn, 8,5%, bor i familjer som har 5 eller fler barn. 9. Hur många gånger har barnet flyttat: 116 barn, 30,9% har flyttat 3-5 gånger. 63 barn, 16,8% har flyttat 6 gånger eller fler och för 82 barn, 21,8% vet vi inte hur många gånger de flyttat. 10. Har familjen stöd från släkt, vänner eller grannar: För hälften av barnen, 50,3% bedömer socialsekreteraren att barnets familj har stöd av släkt eller vänner. För 17,3% vet vi inte och vi bedömer att 32,4% av barnen har familjer som inte har stöd av släkt och vänner. 11. Moderns huvudsakliga försörjning: 29% av barnen har mödrar som försörjer sig genom eget arbete. 25% har försörjningsstöd helt eller delvis, 11% har sjukersättning eller aktivitetsstöd, 7% är sjukskrivna och 5% har föräldrapenning. För 16% av barnen vet vi inte hur modern försörjer sig. 12. Om modern uppbär försörjningsstöd, när fick hon första kontakten: 96 barn, 25,5% har mödrar som har haft försörjningsstöd i mer än tre år. För 15,7% av barnen vet vi inte hur länge modern haft försörjningsstöd. 13. Moderns utbildning: För hälften av barnen, 49,5% känner vi inte till moderns utbildningsbakgrund. 6,9% har oavslutad grundskola, 18,4% har avslutad grundskola, 19,1% har gymnasium eller liknande och 6,1% har högskoleutbildning. Ärendenr SON 2017/275 Datum Faderns huvudsakliga försörjning: 43% har fäder som försörjer sig genom eget arbete. För 30% av barnen vet inte hur barnets far försörjer sig. 10% har sjukersättning, aktivitetsstöd eller sjukpenning. 8% har försöringsstöd, helt eller delvis och 4% har fäder som är avlidna. 15. Om fadern uppbär försörjningsstöd, när fick han första kontakten: 37 barn, 9,8% har fäder som har haft försörjningsstöd i mer än tre år. För 89 barn, 23,7% vet vi inte hur länge fadern haft försörjningsstöd. 4 (10)

26 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 16. Faderns utbildning: För de flesta barn, 249 barn, 66,2% känner vi inte till faderns utbildningsbakgrund. 7,2% har oavslutad grundskola, 10,1% har avslutad grundskola, 12,2% har gymnasium eller liknande och 4,3% har högskoleutbildning. 17. Var är modern född: 82,7 % är födda i Sverige och 13,6 % är födda utanför Europa, 2,1 % i Europa och för 1,6 % vet vi inte var de är födda. 18. Var är fadern född: 75 % är födda i Sverige, 13 % utanför Europa, 5,1 % i Europa och för 6,9 % vet vi inte var de är födda. 19. Vilka problem bedömer du att barnet har? (flera kan vara aktuella) Problem som barnet bedöms ha Totalt Procent Bevittnat våld i hemmet % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning % Psykisk sjukdom/ohälsa (diagnoser, depression, självskada, 91 24% ångest m.m) Inga egna problem/visar inga symptom 88 23% Problem med kamrater 82 22% Inlärningsproblem/kognitiva funktionshinder 73 19% Utåtagerande beteende 72 19% Alkohol och drogproblem/misstanke om 34 9% Lagöverträdelser 28 7% Fysisk ohälsa/kronisk sjukdom 26 7% Hemmasittare (stora svårigheter att gå till skolan, vistas huvudsakligen hemma under skoltid) 26 7% Utövar våld mot andra 25 7% Utvecklingsstörning 13 3% Vet ej 11 3% Våldsutsatt i hemmet 8 2% Hederskontext 4 1% Ärendenr SON 2017/275 Datum Annat (ex. anknytningsproblematik, begränsat nätverk, jag svag, stark oro, relationssvårigheter, sörjer förälders död/självmord, språkstörning) 44 12% Siffrorna visar att den vanligast förekommande problematiken för barnen är våld i familjen. Mer än en tredjedel av barnen har bevittnat våld hemma. Vi ser också att 28% av barnen har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket stämmer väl överens med en tidigare analys som genomförts om Psykisk hälsa på Gotland. 5 (10)

27 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 20. Vilka problem bedömer du att föräldrarna har? Problemområden som föräldrarna bedöms ha Modern Fadern Alkohol och/eller drogproblem Avliden/okänd förälder Ekonomiska problem Fysisk bestraffning i uppfostrande syfte Fysisk ohälsa/funktionshinder/sjukdom Fysiska/psykiska övergrepp mot barnet Hot och stark kontroll inom familjen Inga egna problem Integrationsproblematik Kriminalitet 8 33 Neuropsykiatriskt funktionshinder Psykisk ohälsa/sjukdom Relations eller vårdnadskonflikter mellan föräldrarna Relationskonflikter mellan barn och föräldrar Sexuella övergrepp mot barnet 1 5 Utvecklingsstörning/kognitiv funktionsnedsättning Vanvård/fysisk eller psykisk försummelse Våld mellan familjemedlemmar (förutom våld mot barnet) De tre vanligaste problemområdena för modern respektive fadern är färgmarkerade. Psykisk ohälsa förekommer i högre grad bland mödrar än bland fäder. Fäder har i högra grad problem med alkohol och/eller droger än mödrar. Relations eller vårdnadskonflikter förekommer i lika hög grad både hos mödrar och också fäder. Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

28 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 21. Hur många barnavårdsutredningar har gjorts på barnet (ej yttranden): På 85 barn, 22,7% har det gjorts sex utredningar eller fler. På 29 barn 7,8% har det gjorts 5 utredningar och för 66 barn, 17,6% finns enbart pågående utredning. 22. Hur många insatser har barnet haft: Dygnsvård: 51% av barnen har aldrig varit placerade. 16% har enbart haft nuvarande placering, 13% har varit placerad en gång tidigare, 8 % två gånger tidigare, 7% tre gånger tidigare, 3% fyra gånger tidigare. 13 barn, 4% har varit placerade fem gånger eller fler tidigare. Öppenvård: 23% av barnen har aldrig haft en öppenvårdsinsats, 12% har enbart haft pågående insats, 14% har haft en insats tidigare, 18% två insatser tidigare, 11% tre insatser tidigare, 9% fyra insatser tidigare, och 45 barn, 12% har haft fem eller fler öppenvårdsinsatser tidigare. 23. Hur lång tid har familjen varit känd på Barn och familjeenheten och/eller enheten för familjehem och familjerätt: 65 barn, 17,4% har en familj som varit känd i fyra till åtta år och 149 barn, 39,8% har en familj som varit känd i åtta år eller längre. 24. Familjens andra kontakter inom socialtjänsten: Barn vars familj har/har haft kontakter Antal Procent inom socialtjänsten barn Barn och Familj % Stöd och försörjning % Familjerätten 74 19,8% Tidigare kontakt med socialtjänst i annan 69 18% kommun Beroendevården 61 16% Funktionsnedsättningsenheten (LSS) 51 14% Annat (ex. familjefokus, familjefrid) 45 12% Mini Maria (Beroendemottagning barn och unga) Funktionsnedsättningsenheten (Socialpsykiatri) 21 6% 20 5% Nästan 60% av barnen lever i familjer som har försörjningsstöd. Ärendenr SON 2017/275 Datum (10)

29 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 25. Familjens andra kontakter utanför socialtjänsten Barn vars familj har/har haft kontakter utanför socialtjänsten Antal barn Procent Barn och ungdomspsykiatri (bup) % Vuxenpsykiatri % Vet ej 85 23% Habilitering 73 20% Särskilt skolstöd för barnet 65 17% Specialistvård inom hälso och sjukvården 62 17% Beroendevård (behandlingshem eller inom öppenvård) 39 10% Annat (ex. kriminalvård, Utrednings behandlingshem, 23 6% öppna förskolan) Socialpsykiatriskt team, SPT 19 5% Inga andra vårdkontakter 19 5% Knappt hälften av barnen, 181 har eller har haft kontakt inom Barn- och ungdomspsykiatrin. 26. Hur allvarlig är familjens situation utifrån socialsekreterarens bedömning: % av familjerna be döms ha en sådan allvarlig situation att de är i behov av omfattande insatser av mer ingripande karaktär Ärendenr SON 2017/275 Datum Familjen/barnet behöver inga insatser Behov av kortvariga insatser Behov av insatser av mer omfattande och ingripande karaktär Behov av insatser hos de flesta i familjen. Familjen känd i flera vårdinrättningar och i generationer 8 (10)

30 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 27. Vill familjen ta emot de insatser socialtjänsten bedömer att de har behov av: Familjen behöver inga insatser Ja Nej Vet ej Barnet 1,9% 59,1% 7,5% 31,6% Modern 2,4% 61% 16,3% 20,3% Fadern 1,9% 44,9% 15% 38,2% I många fall vet vi inte hur familjen ställer sig till de insatser de erbjuds. Då vi vet tenderar mödrar och barn vara mer benägna att vilja ta emot de insatser socialtjänsten erbjuder. 3. Analys av betydande resultat Efter att resultatet sammanställts har det analyserats. Nedan följer det betydande resultatet för fortsatt arbete: När resultatet sammanställts från målgruppsinventeringen framgår det att det är mycket som socialtjänsten inte vet. Vet ej svaren är så ofta förekommande att det inte enbart rör sig om nya utredningar kring familjer som socialtjänsten ännu inte känner. Resultatet visar också att inom flera områden har socialtjänsten inte uppgifter om fäderna, inte för att de inte finns utan för att socialtjänsten inte frågar efter dem. Inom familjerna förekommer mycket våld. Att bevittna våld är det vanligast förekommande problemområdet för barnen (33%). För föräldrarna är relations eller vårdnadskonflikt ett av de vanligaste problemområdena (36%). Resultatet visar också att många mödrar försörjer sig helt eller delvis genom försörjningsstöd (24%) och 96 barn har mammor som har haft socialbidrag i mer än tre år. Ekonomisk utsatthet är en känd riskfaktor och barn som lever i familjer med långvarigt försörjningsstöd löper en ökad risk för ohälsa. Ärendenr SON 2017/275 Datum I målgruppsinventeringen framkommer att 40% av barnen har en familj som varit känd inom socialtjänsten i åtta år eller mer. Resultatet visar även att hälften av barnen är eller har varit placerade i samhällsvård. Analysen av detta är att socialtjänsten känner familjerna väl samtidigt som de insatser de beviljats inte förefaller ha givit önskat resultat vad gäller självständighet. Många familjer har förutom kontakt med socialtjänsten även kontakt med psykiatrin. Nästan hälften av barnen kontakt med barn och ungdomspsykiatrin, BUP. 9 (10)

31 Region Gotland Bilaga 10 [Målgruppsinventering barn och unga] 4. Vad händer med resultatet? Utifrån resultatet är ett antal områden identifierade för att förbättra stödet till barn och deras familjer. Fokus kommer att ligga på följande: Utveckla utredningsarbetet vad gäller barnavårdsutredningarna med fokus på att inventera nätverk och synliggöra fäder. Region Gotland ser också över möjligheten att arbeta med: - kortutredningar för de familjer med få riskfaktorer för att snabbare komma till insatser i öppna verksamheter. - traditionella BBIC-utredningar, utredningar utifrån Barnets Behov i Centrum - i högre grad samordnade utredningar tillsammans med t ex. beroendevården och stöd- och försörjning utifrån ett familjeperspektiv. Utveckla insatser utifrån behov hos barnen och deras familjer. Resultatet visar att fler insatser utifrån våld i nära relationer och relations och vårdnadskonflikter behöver utvecklas. En genomlysning av huruvida de insatser som erbjuds är rätt för familjerna, då många har långvariga kontakter med socialtjänsten. Behovet av kompensatoriska insatser behöver uppmärksammas och hur kan detta utvecklas i samarbete med myndighetsavdelningen inom socialförvaltningen Förstärka arbetet med ensamstående föräldrar med långvarigt försörjningsstöd. Initiativ har tagits för ett tydligare samarbete med utbildnings och arbetsmarknadsenheten för att denna grupp snabbare ska komma i studier eller sysselsättning. Individ- och familjeomsorgen inrättar en organisation för familjerådslag och nätverksmöten. Syftet är att stärka familjerna och deras nätverk, fokusera på deras resurser och minska antalet barn placerade i samhällsvård. Utveckla samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin. Detta initieras vidare inom Barnsams barnnätverk (Region Gotlands struktur för samverkan mellan socialtjänst, hälso och sjukvård, skola och kultur- och fritidsverksamhet). Ärendenr SON 2017/275 Datum Christina Godarve avdelningschef 10 (10)

32 , beroendeenheten Ragnar Östermark Bilaga 14 SON 2017/ september 2017 Socialnämnden Medborgarförslag. Utredning om egna behandlingshem för vuxna missbrukare Förslag till beslut Socialnämnden avslår medborgarförslaget. Sammanfattning Förslaget är att regionen bör överväga att starta och driva två behandlingshem på Gotland. Förslagslämnaren föreslår ett behandlingshem för kvinnor och ett för män. Argumenten är i första hand regionalpolitiska då förslagslämnaren tänker på att placeringskostnaderna är höga (15 mkr år 2015) och att huvuddelen av placeringarna idag görs på andra platser än på Gotland. Om förslaget genomförs är förslagsställarens tanke att vårdavgifterna stannar på ön och kommer det gotländska samhället tillgodo. Rekrytering av personal, uppdrag till hantverkare och andra företagare på Gotland som alla får en inkomst, och som betalar skatt, är konkreta exempel som nämns som nyttoeffekter. Andra argument för förslaget är att det är lättare för de placerade att hålla kontakten med familjen och att det också blir lättare för socialsekreterarna som är ansvariga för placeringsinsatserna att hålla kontakt. Det ska också nämnas att behandlingshem i egen regi också medför möjligheten till intäkter i form av placeringar från andra kommuner. Ärendebeskrivning Utredningsmetod och underlag Medborgarförslag inkom 24 maj Förvaltningen har därefter haft samtal med förslagslämnaren. Bedömning Förslagsställarens avsikt är att detta ska betraktas som en regionalpolitisk fråga. Vinsterna för regionen är beskrivna och till detta ska förvaltningsperspektivet läggas. Beroendeenheten har tidigare utrett alternativet att starta behandlingshem i egen regi. Utredningen gjordes utifrån samma ide som förslagsställaren har, men visade att det inte var rationellt att driva behandlingshem i egen regi. 1 (2) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-son@gotland.se Org nr Webbplats

33 Bilaga 14, beroendeenheten Region Gotland SON 2017/241 För vuxenplaceringar av beroende är det avgörande att det finns flera behandlingsalternativ att välja mellan. Det är väntetider, individuella behov och olika behandlingsmodeller som styr var en placering görs. Idag har regionen ett knappt 20- tal olika behandlingshem upphandlade. Trots det förekommer det placeringar vid andra alternativ än de redan upphandlade eftersom behoven inte kan tillgodoses på annat sätt. Vid drift av två behandlingshem i egen regi kommer det vara naturligt att verksamheten hänvisas till dessa vid placeringar. Verksamheten kommer högst sannolikt ändå att tvingas till placeringar vid andra alternativ. Bland annat på grund av det finns ett behov av att behandlingshem erbjuder en variation av modeller och metoder. Ett annat känt faktum som styrks av utvärderingsmetoden kostnad per brukare är att det är svårt att fylla alla platser på behandlingshem som drivs i kommunal regi. Erfarenheten visar också att det är svårt att ha för många klienter som känner till varandra samtidigt på samma behandlingshem. Sammantaget finns det alltså ett regionalt perspektiv på frågan och ett förvaltningsmässigt. Det blir med tanke på behoven utredarens bedömning att det inte är rationellt att driva behandlingshem i egen regi. Motivet är främst att det finns ett styrande behov av ett stort urval av behandlingshem. Beslutsunderlag Medborgarförslag inkom 24 maj daterad 13 september Marica Gardell Socialdirektör Skickas till Mona Edström, Box 58, Havdhem Ragnar Östermark, enhetschef beroendeenheten Registrator RS ärende 2017/512 2 (2)

34 Region Gotland Bilaga 14 MEDBORGARFÖRSLAG Till Regionfullmäktige i Region Gotland VISBY Änr Förslaget Skriv här kortfattat vad du anser att regionfullmäktige skall besluta om. Texta tydligt. ffvia ojd REGION GOTLAND Motivering Skriv här varför du anser att regionfullmäktige bör fatta det beslut som du ovan föreslagit. Räcker inte utrymmet fortsätter du på ett eller flera fristående ark som fogas till detta. Texta tydligt. fmfrjt <Wu r Information om behandling av personuppgifter För att kunna fullgöra uppgiften att handlägga ditt medborgarförslag kommer dina personuppgifter att lagras och registreras i diarium inom Region Gotland. Om du samtycker härtill, kan ditt namn komma att publiceras på internet i protokoll, kallelser och handlingar som behandlar detta medborgarförslag. Jag samtycker till interaetpublicering Jag samtycker inte till internetpublicering Förslagsställare m.m. Du kan inte vara anonym utan det måste gå att utreda om du är folkbokförd på Gotland. Ofullständiga uppgifter kan leda till att ditt förslag inte kan behandlas som ett medborgarförslag. Datum ing [X] fl Adress Namnförtydligande KOKA Postadress E-postadress Region Gotland - blankett för medborgarförslag Sidan 1 av 2

35 Bilaga 14

36 Bilaga 14 i ojtf l r t*-

37 Mårten Åström, Cecilia Berg, SOF Leif Ohlsson, Kajsa Lingström, HSF Bilaga 15 SON 2017/246 HSN 2017/ september 2017 Socialnämnden Remiss - Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård (SOU 2017:48) Förslag till beslut Socialnämnden antar förvaltningarnas förslag till yttrande och lämnar det till Socialdepartementet som sitt eget. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning Regeringen beslutade den 3 december 2015 att utse en särskild utredare som ska överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget är att säkerställa att den hälso- och sjukvård som erbjuds befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män (dir.2017:127). I kunskapsstyrningen ingår kunskapsstöd, stöd till uppföljning och analys samt stöd till verksamhetsutveckling och till ledarskapet. För att nå målen om en kunskapsbaserad och jämlik vård bedömer utredningen att huvudmännen själva måste äga de processer de sist och slutligen ändå är ansvariga för. För att skapa bättre förutsättningar för professionerna att verka enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att få tillgång till nationellt kunskapsstöd lämnar utredningen lagförslag som syftar till att utveckla den statliga styrningen samt ge tydligare krav på att landsting och kommuner tar ett ökat ansvar för nationell kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen, Region Gotland, har fått möjlighet att yttra sig över betänkande om ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården (dir2017:127). Utredningens uppdrag har varit att överväga och lämna förslag till hur en ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås. Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att den hälso- och sjukvård som ges befolkningen är kunskapsbaserad och jämlik och ges på samma villkor till kvinnor och män. Hälso- och sjukvårdsnämnden och 1 (3) Region Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE Visby Telefon +46 (0) E-post registrator-hsn@gotland.se Org nr Webbplats