Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper. Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper. Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa"

Transkript

1 Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa

2 Hälsorisker Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Ozon Skogsbränder Luft- och vattenkvalité Algblomningar Pollen Sjukdoms vektorer (t.ex. mygg och fästingar) Sjukdomsalstrande mikroorganismer (t.ex. bakterier och virus) Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Evakuering Stängda vårdinrättningar Strukturella skador på infrastruktur Fukt och mögel Översvämningar och ras Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Respiratoriska & kardiovaskulära hälsoeffekter 2. Hälsoeffekter av toxiska ämnen 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm. Allergier och respiratoriska besvär Exponering för gifter som påverkar levern eller nervsystemet Infektionssjukdomar Olyckor 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Allergier och respiratoriska problem 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser Olyckor

3 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter

4 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Olyckor

5 Ändrat klimat Nederbörd Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Till 2100 förväntas årsmedelnederbörden i Stockholms ha ökat med % (SMHI 2011). Under vinterhalvåret förväntas ökningen bli 30 60% Skyfall vanligare under sommaren ökning med ca 20 %

6 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem

7 Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem

8 Promoting Resilience in the Health Sector: The President s Climate Action Plan Increasing design thresholds to recognize more severe weather intensities design temperatures, wind velocities, mean flood elevations Increasing warehousing and storage capacities to recognize longer severe weather durations increasing the minimum amounts of on site food, water and fuel storage

9 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser

10 a) using a laboratory-confirmed diagnosis c) using a clinical diagnosis

11 Men, kan sånt verkligen hända i Sverige?

12 Göteborgsstudier från Umeå Universitet

13 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Efter tre regndagar ökar antalet 1177 telefonsamtal som handlar om magsjuka signifikant. Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.

14 Tornevi et al (2015) Precipitation and Primary Health Care Visits for Gastrointestinal Illness in Gothenburg, Sweden. PLoS ONE 10(5): e Efter sju regndagar ökar antalet läkarbesök pga. magsjuka signifikant. Fig 3. Association between consecutive weather and AGI visits. Effect of consecutive days of wet or dry weather on AGI visits. Bars represent 95% CIs, and n is the number of observation days in each factor level. One or two consecutive wet or dry days are set as reference level.

15 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Fukt och mögel Allergier och respiratoriska problem

16 Mögelsporer finns överallt men fukt i huset kan göra skillnad Bara 2 % av befolkningen är sensibiliserade mot mögelallergen Allergi = man bildar antikroppar i överskott mot ett naturligt förekommande ämne

17 Zhang et al. Allergy Clin Immunol 2017;139:54-65 Mögelsvamp kan inducera inflammation även utan sensibilisering Svamp-glukaner kan stärka effekten av kvalsterallergen oberoende av svampsensibilisering Svampar är potenta immunmodulatorer och har kraftiga effekter på astma oberoende av sensibilisering Exponering för mögel kan öka risken för svår steroidresistent astma

18 Vad ska man göra åt det då? Titta, tänk, prata med dem som kan Det är inte sexigt med underhåll men nödvändigt Det mesta har varit byggd för en stabil klimat Behövs både robusta strukturella detaljer och arbetsutrustning Byggnadsdetaljer och utrustning ska underhållas och bytas ut mot nytt när det är nödvändigt VAD VÄNTAR VI PÅ? Brist på pengar?

19 Brist på pengar? Kanske ska man i större utsträckning försöka att räkna på vad det kostar i hälsa att inte anpassa? Det svåraste med klimatanpassning är vem har rätt att bestämma var man drar gränsen? När ska man säga att det kostar mer än det smakar?

20 Framtida översvämningar

21 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Hur mycket kostar dessa 12 % i sjukpengar och jobbfrånvaro för samhället? Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.

22 Estimering av sjukdomsbördan i Sverige för Campylobacter och Verotoxinbildande E. coli med hjälp av kostnadsanalys och funktionsjusterade levnadsår. Anna Dovärn, Uppsala University School of Engineering, Examensarbete 30 hp Januari 2009 Båda orsakar mag /tarmsjukdomar hos människor % av Campylobacter-fallen och 80% av VTEC-fallen är orsakade av förorenade livsmedel och vatten Kostnadsanalys med avseende på direkta och indirekta kostnader gav resultatet: 233 miljoner kronor/år för Campylobacter och ungefär 9 miljoner kronor/år för VTEC.

23 Disability Adjusted Life Years - DALY Ger ett mått på sjukdomsbördan för olika sjukdomar, och låter dessa jämföras. DALY= YLD + YLL YLD = Years Lived with a Disability = Antalet fall (I) x Funktionsförlustvikten (DW) x Förväntad sjukdomslängd (L) YLL= Years of Life Lost= Antal döda (N) x Förväntad livslängd (L) En DALY motsvarar ett år som gått förlorat på grund av sjukdomen (ålder spelar roll, ungt liv väger mer än gammalt) DALY per år för Campylobacter = 207 och för VTEC = 66

24 Fukt i hus Cirka personer i Sverige lider av astma. Cirka av dem har svår astma DALYs för män=600/år, kvinnor=500/år (WHO 2016) Forskning.se 16 juli, 2006 Artikel från Karolinska Institutet, Ämne: Hälsa & medicin Den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige = ca 3,7 miljarder kronor/år för åldersgrupperna år. Varje person med astma kostar för samhället ca kronor/år. Kostnaden för personer med svår astma är 10 gånger högre än för personer med mild astma. Den indirekta kostnaden är högre än den direkta och uppgör ca 69 % av den totala kostnaden. Reparera och ersätt gamla och dåliga rör, byt ut läckande tak och fönster Rengör regnvattenrännor Använd sandsäckar för att skydda låga områden från vattenintrång

25 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Det är svårt att göra beräkningar på någonting som aldrig har hänt Lär från grannar?

26 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter

27 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka htmlstory.html Strukturella skador på infrastruktur Påverkan på miljö och infrastruktur Olyckor Direkta och indirekta hälsoeffekter

28

29 The results demonstrate that the costs incurred as a result of the hot summer of 2003 will become typical in the 2050s (high emissions scenario) and 2080s (low emissions scenario). If no changes are made to maintenance regimes, it is estimated that the total costs of heat-related delays will eventually double to nearly 23M during extreme summers

30 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm.

31 Vi vet idag att Globalt, under de senaste 40 åren, har värmeböljor varit bland de 10 dödligaste typer naturkatastrofer I Europa, under samma tidsperiod, har värmen varit den främsta orsaken till katastrofrelaterad dödlighet Sårbarheten till värme varierar på regional nivå beroende på klimatförhållanden, demografi och lokala anpassningsåtgärder Individens sårbarhet beror på en kombination av personspecifika (ålder, kön, inkomst, etnicitet) och kontextuella (befolkningstäthet, urbana egenskaper, socioekonomi) faktorer och kan skilja sig mellan nära belägna stadsdelar i samma stad

32 Vad händer i kroppen? Hur hanterar kroppen värme? Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

33 Hur hanterar kroppen värme? Hjärtrytmen måste öka

34 Och när allt detta inte är räcker till? Ökad kroppstemperatur Minskad tankeskärpa, värmetrötthet, värmeslag Vätske- och elektrolytbalansrubbningar Elektrolytrubbning, värmekramper Uttorkning, njursvikt Uttorkning, blodförtjockning, trombos

35 Värmeslag Vanligtvis olycksrelaterade

36 Omedelbar ökning av: Värmeböljor och hälsobesvär det är vanligen inte värmeslag som står som diagnos Respiratoriska sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Njurproblem Mentala problem

37 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Försämrad förmåga att vidga blodkärlen Svettkörtlar aktiveras

38 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras Längre tid innan man svettas

39 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Mindre svett/körtel Svettkörtlar aktiveras

40 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Försämrad konduktiv värmeavledning Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

41 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Känner inte av uttorkningen Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

42 Faktorer som gör en extra känslig Reagerar inte på signaler av törst Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

43 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Förändrad kardiovaskulär funktion Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

44 Problemmediciner Diuretika elektrolytrubbning och dehydrering Antikolinergika torra slemhinnor och minskad svettning. Psykofarmaka störd temperaturreglering, minskad svettproduktion Antihypertensiva (bl.a. betablockerare) otillräcklig hjärtminutvolym, minskat artärtryck försämrad svettkörtelfunktion. Litium, digoxin, anti-epileptika, preparat mot Parkinsons sjukdom ökar känsligheten för uttorkning NSAID-preparat svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion och vätskebrist

45 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

46 Psykisk ohälsa Personer med mentala hälsoproblem är en av de känsligaste grupperna under värmeböljor Värmen ändrar aktiveringsmönster och samverkan mellan olika hjärndelar Blodflödet i olika delar av hjärnan ändras i värmen Sömnen påverkas kraftigt och sömnbrist påverkar hjärnan Mediciner

47 Exempelstudie sommar 2012, Holland 113 individer äldre än 65 år Temperatur- och luftfuktighetsmätningar + dagbok Varmaste veckan augusti van Loenhout et al. Environmental Research 146 (2016) Fig. 2. Proportion of study participants who experienced a certain symptom at some point during each of the study periods.

48 Andra riskfaktorer Låg inkomst Social isolering

49 Hur många ligger i riskzoner i Sverige Äldre än 65 år 20 % Fetma 15 % Diabetes 4 % Högt blodtryck 20 %, bland äldre än 65 år 48 % Kronisk hjärtkärlkondition ca 4 % Psykisk ohälsa 16 % Antidepressiva läkemedel 10 %, antipsykotiska 1,5 % Personer med låg inkomst 15 % Ensamboende 24 % och isolerade 5 %

50 Vad betyder klimatförändringen i siffror för Stockholms län? 1991 och 2013 ca 4-6 extra varma dagar/år; 2100 upp till 25 extra varma dagar/år i genomsnitt 42 värmerelaterade dödsfall/år 2050, vid samma populationsmängd, åldersfördelning och samhällets anpassningsgrad som idag förväntar vi oss en ökning i värmerelaterat dödlighet med 157,2 % (= ca 66 fall/år) Räknar man in förväntad förändringar åldersfördelning och populations-mängd blir ökningen 532 % (= ca 223 fall/år) vid samhällets anpassningsgrad som idag.

51 Beror på var man är När blir det för varmt?

52 Var blir vi oftast utsatta för värme? Inomhus ca 90 % av tiden Men de flesta av studierna är baserade på utomhustemperaturer Svenska hus är inte byggda för varma somrar Finns det vissa hus som är farligare än andra? Urbana värmeöar

53 Inomhusvärme i Berlin, Tyskland Walikewitz et al Int. J. Biometerol. 62:29-42 Värmestress* inomhus observerades under 35 % av alla sommardagar (både natt och dag år 2013 och 2014) Värmestress inomhus var större än utomhus under nattetid på grund av byggnadernas termisk inertitet detta stör förmågan att hantera värme under nästa dag Storleken på fönster och våning på huset, påverkar inomhusförhållandena * Baserad på Universal Thermal Climate Index (UTCI) över 26 C

54 Heat index (HI) i lägenheter i New York City, USA Quinn et al Indoor Air 27: Höga inomhus HI-nivåer kvarstod i vissa hem ca 1 dygn efter värmeböljan var över Fig 4. Indoor heat index by top floor location during Heat Waves Summer 2015

55 Modelleringsstudier från UK baserade på bl.a. Populations-demografiska data Mortalitetsstatistik Väderdata Modellerade data om Urbana Värmeöar UK databas om bostadstypskarakteristika (ålder, energieffektivitet, geometri, osv) Uppskattade inomhustemperaturer baserade på bostadstypskarakteristika

56 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Byggnadstypen är den främsta förklaringen bakom extremtemperaturer Varmast är enplansvillor (byggår ), kallast markplanslägenheter i höghus (byggda efter 1990) Byggnader med högst MMDT* kan öka risken för värmerelaterad dödlighet ca 2 gånger, jämfört med byggnader med genomsnittlig MMDT * Maximum Daily living room Temperatures

57 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Fig. 7. Population additional net attributable burden of heat death per million population due to age and UHI (Urban Heat Island, left) and indoor temperatures (right) across the Whole LUCID Period (26/05-19/ ). Fig. 8. Built form MMDT and MMDT range for the summer period (Islington DSY) and the % of dwellings with an occupant over 75 years of age according to the EHS.

58 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Effekt av urbana värmeöar är mycket påtaglig (max +9,6 C i Birmingham, juli 2006) Hustyper som är känsligast för hetta ligger inom de varmaste områdena Fig. 5. (a) Average UHI intensity during heatwave periods (2 10 Aug 2003 and July 2006) across the West Midlands; Averages over (b) daytime and (c) night time. Average UHI intensity was C (+ 1.4 C in daytime, C at night time).

59 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 6. (a) Average outdoor temperature anomaly (compared with the average across the domain during the heatwave period) with standard deviations plotted over the bars. The analysis is also broken down into (b) night time and (c) day time.

60 Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 9. Distribution of average ambient 2 m temperature at (a) hospitals, (b) care homes, (c) schools, (d) child care centres, and (e) prisons across the West Midlands. The first column shows the distribution of these locations across the West Midlands, and the next three columns represent the average anomaly averaged first across all times of day, and then broken down into average daytime anomaly (8 am 8 pm), and average night time anomaly (8 pm 8 am). The average temperature across the domain (used as the reference temperature) is 21.8 C. Red = positive anomaly (warmer); Blue = negative (colder).

61 och West Midlands, UK Taylor et al Enir. Intern. 111: Ökad energieffektivitet hos bostäder t.ex. tak- och golvisolering, trippelglasrutor och lufttäthet ökade mortalitetsrisken pga. högre inomhustemperaturer (men detta kan balanseras mot minskar vinterdödlighet?) Urbana värmeöar förklarar 21 % av dödligheten Externa fönsterluckor kan minska värmerelaterad dödlighet med % beroende på väderlek, och luckor tillsammans med energieffektivitet kan minska risken med upp till 52 %

62 Taylor et al Enir. Intern. 111: Fig. 2. [A] Changes in the distribution of T max,p by 2030, 2050 and 2080 for housing adaptation scenarios. The dotted line represents the regional heat mortality threshold (T heat ) of 23 C. [B] The estimated daily heat-related mortality per million population under increasing outdoor temperatures pre-and postbuilding and UHI adaptation (primary axis) and the distribution of observed and projected outdoor temperatures (T max,out ) under different climate scenarios. *These computations assume the population size and structure and underlying age-specific mortality rates remain unchanged from current levels.

63 Tack!

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)

Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna

Läs mer

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska

Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.

Läs mer

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan

2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt

Läs mer

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer rutin

Värmebölja/höga temperaturer rutin Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:

Läs mer

Hantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg

Hantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg Hantera värmeböljor information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-5 Foto inlaga: s. 3 Arash Atri/Scandinav, s. 4 Marcus

Läs mer

stadsklimatet värme och gröna strukturer

stadsklimatet värme och gröna strukturer Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef

Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer

Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne Utdrag från Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer

Läs mer

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31

Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5

Läs mer

Vad är en värmebölja och vad innebär det?

Vad är en värmebölja och vad innebär det? RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt

Läs mer

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM

Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad

Läs mer

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?

Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus

Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana

Läs mer

Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer

Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (7) Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland

Läs mer

Arbetsrelaterad värmebelastning

Arbetsrelaterad värmebelastning Arbetsrelaterad värmebelastning Kalev Kuklane Chuansi Gao Värmeexponering: från 25 C och högre, solstrålning Utomhus/industri bygg- och anläggningsarbete, skogsbruk, kraft och telekom mm. gruvarbete, metallbruk,

Läs mer

RÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt

RÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt RÅD VID VÄRMEBÖLJA Foto: Mikael Wallerstedt Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende

Läs mer

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen

Läs mer

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus

Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder

Läs mer

Handlingsplan för värmebölja 2019

Handlingsplan för värmebölja 2019 Handlingsplan för värmebölja 2019 i Sollentunas kommunala hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? Effekter av värmebölja/höga temperaturer Med värmebölja avses när väderprognoserna visar att temperaturen

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003

Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003 Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade

Läs mer

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs

Läs mer

Värmebölja/höga temperaturer

Värmebölja/höga temperaturer SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot

Läs mer

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling

SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015

Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015 RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty 79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

The Arctic boundary layer

The Arctic boundary layer The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Varningssystem för värmebölja

Varningssystem för värmebölja Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten

Läs mer

Riktlinje vid värmebölja

Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor

Läs mer

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur

Läs mer

Extremhändelser och klimat

Extremhändelser och klimat Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth

Läs mer

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Aborter i Sverige 2008 januari juni HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning

Läs mer

FaR-nätverk VC. 9 oktober

FaR-nätverk VC. 9 oktober FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning

Läs mer

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Affärsmodellernas förändring inom handeln Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet

Läs mer

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna Från global hälsa till hälsa i Norrland Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna 2019-02-06 Dem. Rep. Kongo Uganda Liberia Guinea Sverige Finland USA Norge Danderyd Vad vet ni om världen? Vad är

Läs mer

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June

City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support

Läs mer

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?

Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Jönköping 2017-10-18 Jarl Hammarqvist Hälsa är ett tillstånd av fullständigt Hälsa fysiskt, är ett psykiskt tillstånd och av fullständigt socialt

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3

Läs mer

Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile

Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile Anfasteröd Gårdsvik is a campsite and resort, located right by the sea and at the edge of the forest, south west of Ljungskile. We offer many sorts of accommodations

Läs mer

Consumer attitudes regarding durability and labelling

Consumer attitudes regarding durability and labelling Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se

Läs mer

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)

Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna

Läs mer

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease

Läs mer

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor

Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,

Läs mer

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016

Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016 Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg Värmlands län 2016 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2016:13 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Klasa. Foton:

Läs mer

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman

EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg

Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras

Läs mer

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från

Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som

Läs mer

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom

Läs mer

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012

NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet

There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,

Läs mer

Allergenfri luft i andningszonen nattetid

Allergenfri luft i andningszonen nattetid Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt

Läs mer

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad

Läs mer

Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet

Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Sku Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Climatools 2007-2011 Annika Carlsson-Kanyama, FOI Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka kommun www.climatools.se Olika verktyg utvecklas och provas tillsammans

Läs mer

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version

Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 5 June 217, 14:-18: Examiner: Zhenxia Liu (Tel: 7 89528). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use a calculator, the formula and

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015

Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 INNEHÅLL Målgrupp 3 Hälsoeffekter av värmebölja/höga temperaturer 3 Värmevarningar 5 Larmkedja för varning 6 Riskgrupper 7 Allmänna

Läs mer

Försöket med trängselskatt i siffror

Försöket med trängselskatt i siffror Trafikdage på Aalborg Universitet 1 Stockholmsforsøget hvad kan vi lære Försöket med trängselskatt i siffror Birger Höök Projektchef Vägverket Trafikdage på Aalborg Universitet 2 Trafikdage på Aalborg

Läs mer

Observationshotellet. The observation hotel. Fanny Vallo !!! Ersätt bilden med en egen bild. Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung.

Observationshotellet. The observation hotel. Fanny Vallo !!! Ersätt bilden med en egen bild. Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung. Observationshotellet The observation hotel Fanny Vallo Handledare/ Supervisor B Bojan Boric Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung Examinator/ Examiner Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP

Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten

Läs mer

Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming

Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Ingvar Holmér Laboratoriet för termisk miljö Ergonomi och aerosolteknologi Designvetenskap Lunds tekniska högskola Två typer av problem Extrema väderhändelser

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET

HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?

Läs mer

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat

Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten

Läs mer

Arbetsmiljö för doktorander

Arbetsmiljö för doktorander Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-05- 02 Doktorander (170 doktorander) Sammanställning gjord av Olle Lindberg,

Läs mer

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland

Läs mer

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012 Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011

Fakta om allergi EAACI Declaration 2011 EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer