Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper. Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa
|
|
- Pernilla Hansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa
2 Hälsorisker Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Ozon Skogsbränder Luft- och vattenkvalité Algblomningar Pollen Sjukdoms vektorer (t.ex. mygg och fästingar) Sjukdomsalstrande mikroorganismer (t.ex. bakterier och virus) Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Evakuering Stängda vårdinrättningar Strukturella skador på infrastruktur Fukt och mögel Översvämningar och ras Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Respiratoriska & kardiovaskulära hälsoeffekter 2. Hälsoeffekter av toxiska ämnen 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm. Allergier och respiratoriska besvär Exponering för gifter som påverkar levern eller nervsystemet Infektionssjukdomar Olyckor 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Allergier och respiratoriska problem 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser Olyckor
3 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter
4 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Olyckor
5 Ändrat klimat Nederbörd Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Till 2100 förväntas årsmedelnederbörden i Stockholms ha ökat med % (SMHI 2011). Under vinterhalvåret förväntas ökningen bli 30 60% Skyfall vanligare under sommaren ökning med ca 20 %
6 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem
7 Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem
8 Promoting Resilience in the Health Sector: The President s Climate Action Plan Increasing design thresholds to recognize more severe weather intensities design temperatures, wind velocities, mean flood elevations Increasing warehousing and storage capacities to recognize longer severe weather durations increasing the minimum amounts of on site food, water and fuel storage
9 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser
10 a) using a laboratory-confirmed diagnosis c) using a clinical diagnosis
11 Men, kan sånt verkligen hända i Sverige?
12 Göteborgsstudier från Umeå Universitet
13 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Efter tre regndagar ökar antalet 1177 telefonsamtal som handlar om magsjuka signifikant. Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.
14 Tornevi et al (2015) Precipitation and Primary Health Care Visits for Gastrointestinal Illness in Gothenburg, Sweden. PLoS ONE 10(5): e Efter sju regndagar ökar antalet läkarbesök pga. magsjuka signifikant. Fig 3. Association between consecutive weather and AGI visits. Effect of consecutive days of wet or dry weather on AGI visits. Bars represent 95% CIs, and n is the number of observation days in each factor level. One or two consecutive wet or dry days are set as reference level.
15 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Fukt och mögel Allergier och respiratoriska problem
16 Mögelsporer finns överallt men fukt i huset kan göra skillnad Bara 2 % av befolkningen är sensibiliserade mot mögelallergen Allergi = man bildar antikroppar i överskott mot ett naturligt förekommande ämne
17 Zhang et al. Allergy Clin Immunol 2017;139:54-65 Mögelsvamp kan inducera inflammation även utan sensibilisering Svamp-glukaner kan stärka effekten av kvalsterallergen oberoende av svampsensibilisering Svampar är potenta immunmodulatorer och har kraftiga effekter på astma oberoende av sensibilisering Exponering för mögel kan öka risken för svår steroidresistent astma
18 Vad ska man göra åt det då? Titta, tänk, prata med dem som kan Det är inte sexigt med underhåll men nödvändigt Det mesta har varit byggd för en stabil klimat Behövs både robusta strukturella detaljer och arbetsutrustning Byggnadsdetaljer och utrustning ska underhållas och bytas ut mot nytt när det är nödvändigt VAD VÄNTAR VI PÅ? Brist på pengar?
19 Brist på pengar? Kanske ska man i större utsträckning försöka att räkna på vad det kostar i hälsa att inte anpassa? Det svåraste med klimatanpassning är vem har rätt att bestämma var man drar gränsen? När ska man säga att det kostar mer än det smakar?
20 Framtida översvämningar
21 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Hur mycket kostar dessa 12 % i sjukpengar och jobbfrånvaro för samhället? Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.
22 Estimering av sjukdomsbördan i Sverige för Campylobacter och Verotoxinbildande E. coli med hjälp av kostnadsanalys och funktionsjusterade levnadsår. Anna Dovärn, Uppsala University School of Engineering, Examensarbete 30 hp Januari 2009 Båda orsakar mag /tarmsjukdomar hos människor % av Campylobacter-fallen och 80% av VTEC-fallen är orsakade av förorenade livsmedel och vatten Kostnadsanalys med avseende på direkta och indirekta kostnader gav resultatet: 233 miljoner kronor/år för Campylobacter och ungefär 9 miljoner kronor/år för VTEC.
23 Disability Adjusted Life Years - DALY Ger ett mått på sjukdomsbördan för olika sjukdomar, och låter dessa jämföras. DALY= YLD + YLL YLD = Years Lived with a Disability = Antalet fall (I) x Funktionsförlustvikten (DW) x Förväntad sjukdomslängd (L) YLL= Years of Life Lost= Antal döda (N) x Förväntad livslängd (L) En DALY motsvarar ett år som gått förlorat på grund av sjukdomen (ålder spelar roll, ungt liv väger mer än gammalt) DALY per år för Campylobacter = 207 och för VTEC = 66
24 Fukt i hus Cirka personer i Sverige lider av astma. Cirka av dem har svår astma DALYs för män=600/år, kvinnor=500/år (WHO 2016) Forskning.se 16 juli, 2006 Artikel från Karolinska Institutet, Ämne: Hälsa & medicin Den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige = ca 3,7 miljarder kronor/år för åldersgrupperna år. Varje person med astma kostar för samhället ca kronor/år. Kostnaden för personer med svår astma är 10 gånger högre än för personer med mild astma. Den indirekta kostnaden är högre än den direkta och uppgör ca 69 % av den totala kostnaden. Reparera och ersätt gamla och dåliga rör, byt ut läckande tak och fönster Rengör regnvattenrännor Använd sandsäckar för att skydda låga områden från vattenintrång
25 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Det är svårt att göra beräkningar på någonting som aldrig har hänt Lär från grannar?
26 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter
27 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka htmlstory.html Strukturella skador på infrastruktur Påverkan på miljö och infrastruktur Olyckor Direkta och indirekta hälsoeffekter
28
29 The results demonstrate that the costs incurred as a result of the hot summer of 2003 will become typical in the 2050s (high emissions scenario) and 2080s (low emissions scenario). If no changes are made to maintenance regimes, it is estimated that the total costs of heat-related delays will eventually double to nearly 23M during extreme summers
30 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm.
31 Vi vet idag att Globalt, under de senaste 40 åren, har värmeböljor varit bland de 10 dödligaste typer naturkatastrofer I Europa, under samma tidsperiod, har värmen varit den främsta orsaken till katastrofrelaterad dödlighet Sårbarheten till värme varierar på regional nivå beroende på klimatförhållanden, demografi och lokala anpassningsåtgärder Individens sårbarhet beror på en kombination av personspecifika (ålder, kön, inkomst, etnicitet) och kontextuella (befolkningstäthet, urbana egenskaper, socioekonomi) faktorer och kan skilja sig mellan nära belägna stadsdelar i samma stad
32 Vad händer i kroppen? Hur hanterar kroppen värme? Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
33 Hur hanterar kroppen värme? Hjärtrytmen måste öka
34 Och när allt detta inte är räcker till? Ökad kroppstemperatur Minskad tankeskärpa, värmetrötthet, värmeslag Vätske- och elektrolytbalansrubbningar Elektrolytrubbning, värmekramper Uttorkning, njursvikt Uttorkning, blodförtjockning, trombos
35 Värmeslag Vanligtvis olycksrelaterade
36 Omedelbar ökning av: Värmeböljor och hälsobesvär det är vanligen inte värmeslag som står som diagnos Respiratoriska sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Njurproblem Mentala problem
37 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Försämrad förmåga att vidga blodkärlen Svettkörtlar aktiveras
38 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras Längre tid innan man svettas
39 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Mindre svett/körtel Svettkörtlar aktiveras
40 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Försämrad konduktiv värmeavledning Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
41 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Känner inte av uttorkningen Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
42 Faktorer som gör en extra känslig Reagerar inte på signaler av törst Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
43 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Förändrad kardiovaskulär funktion Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
44 Problemmediciner Diuretika elektrolytrubbning och dehydrering Antikolinergika torra slemhinnor och minskad svettning. Psykofarmaka störd temperaturreglering, minskad svettproduktion Antihypertensiva (bl.a. betablockerare) otillräcklig hjärtminutvolym, minskat artärtryck försämrad svettkörtelfunktion. Litium, digoxin, anti-epileptika, preparat mot Parkinsons sjukdom ökar känsligheten för uttorkning NSAID-preparat svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion och vätskebrist
45 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras
46 Psykisk ohälsa Personer med mentala hälsoproblem är en av de känsligaste grupperna under värmeböljor Värmen ändrar aktiveringsmönster och samverkan mellan olika hjärndelar Blodflödet i olika delar av hjärnan ändras i värmen Sömnen påverkas kraftigt och sömnbrist påverkar hjärnan Mediciner
47 Exempelstudie sommar 2012, Holland 113 individer äldre än 65 år Temperatur- och luftfuktighetsmätningar + dagbok Varmaste veckan augusti van Loenhout et al. Environmental Research 146 (2016) Fig. 2. Proportion of study participants who experienced a certain symptom at some point during each of the study periods.
48 Andra riskfaktorer Låg inkomst Social isolering
49 Hur många ligger i riskzoner i Sverige Äldre än 65 år 20 % Fetma 15 % Diabetes 4 % Högt blodtryck 20 %, bland äldre än 65 år 48 % Kronisk hjärtkärlkondition ca 4 % Psykisk ohälsa 16 % Antidepressiva läkemedel 10 %, antipsykotiska 1,5 % Personer med låg inkomst 15 % Ensamboende 24 % och isolerade 5 %
50 Vad betyder klimatförändringen i siffror för Stockholms län? 1991 och 2013 ca 4-6 extra varma dagar/år; 2100 upp till 25 extra varma dagar/år i genomsnitt 42 värmerelaterade dödsfall/år 2050, vid samma populationsmängd, åldersfördelning och samhällets anpassningsgrad som idag förväntar vi oss en ökning i värmerelaterat dödlighet med 157,2 % (= ca 66 fall/år) Räknar man in förväntad förändringar åldersfördelning och populations-mängd blir ökningen 532 % (= ca 223 fall/år) vid samhällets anpassningsgrad som idag.
51 Beror på var man är När blir det för varmt?
52 Var blir vi oftast utsatta för värme? Inomhus ca 90 % av tiden Men de flesta av studierna är baserade på utomhustemperaturer Svenska hus är inte byggda för varma somrar Finns det vissa hus som är farligare än andra? Urbana värmeöar
53 Inomhusvärme i Berlin, Tyskland Walikewitz et al Int. J. Biometerol. 62:29-42 Värmestress* inomhus observerades under 35 % av alla sommardagar (både natt och dag år 2013 och 2014) Värmestress inomhus var större än utomhus under nattetid på grund av byggnadernas termisk inertitet detta stör förmågan att hantera värme under nästa dag Storleken på fönster och våning på huset, påverkar inomhusförhållandena * Baserad på Universal Thermal Climate Index (UTCI) över 26 C
54 Heat index (HI) i lägenheter i New York City, USA Quinn et al Indoor Air 27: Höga inomhus HI-nivåer kvarstod i vissa hem ca 1 dygn efter värmeböljan var över Fig 4. Indoor heat index by top floor location during Heat Waves Summer 2015
55 Modelleringsstudier från UK baserade på bl.a. Populations-demografiska data Mortalitetsstatistik Väderdata Modellerade data om Urbana Värmeöar UK databas om bostadstypskarakteristika (ålder, energieffektivitet, geometri, osv) Uppskattade inomhustemperaturer baserade på bostadstypskarakteristika
56 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Byggnadstypen är den främsta förklaringen bakom extremtemperaturer Varmast är enplansvillor (byggår ), kallast markplanslägenheter i höghus (byggda efter 1990) Byggnader med högst MMDT* kan öka risken för värmerelaterad dödlighet ca 2 gånger, jämfört med byggnader med genomsnittlig MMDT * Maximum Daily living room Temperatures
57 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Fig. 7. Population additional net attributable burden of heat death per million population due to age and UHI (Urban Heat Island, left) and indoor temperatures (right) across the Whole LUCID Period (26/05-19/ ). Fig. 8. Built form MMDT and MMDT range for the summer period (Islington DSY) and the % of dwellings with an occupant over 75 years of age according to the EHS.
58 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Effekt av urbana värmeöar är mycket påtaglig (max +9,6 C i Birmingham, juli 2006) Hustyper som är känsligast för hetta ligger inom de varmaste områdena Fig. 5. (a) Average UHI intensity during heatwave periods (2 10 Aug 2003 and July 2006) across the West Midlands; Averages over (b) daytime and (c) night time. Average UHI intensity was C (+ 1.4 C in daytime, C at night time).
59 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 6. (a) Average outdoor temperature anomaly (compared with the average across the domain during the heatwave period) with standard deviations plotted over the bars. The analysis is also broken down into (b) night time and (c) day time.
60 Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 9. Distribution of average ambient 2 m temperature at (a) hospitals, (b) care homes, (c) schools, (d) child care centres, and (e) prisons across the West Midlands. The first column shows the distribution of these locations across the West Midlands, and the next three columns represent the average anomaly averaged first across all times of day, and then broken down into average daytime anomaly (8 am 8 pm), and average night time anomaly (8 pm 8 am). The average temperature across the domain (used as the reference temperature) is 21.8 C. Red = positive anomaly (warmer); Blue = negative (colder).
61 och West Midlands, UK Taylor et al Enir. Intern. 111: Ökad energieffektivitet hos bostäder t.ex. tak- och golvisolering, trippelglasrutor och lufttäthet ökade mortalitetsrisken pga. högre inomhustemperaturer (men detta kan balanseras mot minskar vinterdödlighet?) Urbana värmeöar förklarar 21 % av dödligheten Externa fönsterluckor kan minska värmerelaterad dödlighet med % beroende på väderlek, och luckor tillsammans med energieffektivitet kan minska risken med upp till 52 %
62 Taylor et al Enir. Intern. 111: Fig. 2. [A] Changes in the distribution of T max,p by 2030, 2050 and 2080 for housing adaptation scenarios. The dotted line represents the regional heat mortality threshold (T heat ) of 23 C. [B] The estimated daily heat-related mortality per million population under increasing outdoor temperatures pre-and postbuilding and UHI adaptation (primary axis) and the distribution of observed and projected outdoor temperatures (T max,out ) under different climate scenarios. *These computations assume the population size and structure and underlying age-specific mortality rates remain unchanged from current levels.
63 Tack!
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12)
Städer, grönstruktur, klimatförändringar och hälsa (kapitel 11 och 12) Mare Löhmus Sundström 2017-05-17 Mare Löhmus Sundström 1 Kapitel 11 STÄDER, GRÖNSTRUKTUR OCH HÄLSA Urbanisering De flesta människorna
Beredskapsplan vid värmebölja. Särskilda råd till läkare och sjuksköterska
Beredskapsplan vid värmebölja! Särskilda råd till läkare och sjuksköterska Allvarliga hälsoeffekter av värmebölja Värmeböljor kan leda till hälsoproblem och ökat antal dödsfall hos känsliga befolkningsgrupper.
2015-04-28. Förändrat klimat. Direkta effekter Klimat extremväder. Direkta effekter Klimat extremväder. Hur påverkar klimat hälsan
Förändrat klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser. Även om utsläppen av växthusgaser drastiskt minskar dröjer det innan uppvärmningen stannar av. Parallellt
Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting
Klimat och hälsa en översikt Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Förändrad Klimat Det pågår en global uppvärmning, som beror på människans utsläpp av växthusgaser.
Värmebölja/höga temperaturer rutin
Värmebölja/höga temperaturer rutin Extrem värme är farlig för alla, men äldre och kroniskt sjuka är särskilt utsatta. En värmebölja kan innebära ett kraftigt ökat antal dödsfall och ohälsa i dessa grupper
Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den
När det blir för varmt. råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja
När det blir för varmt råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-6 Omslagsfoto: Mikael Wallerstedt Grafisk produktion och illustration:
Hantera värmeböljor. information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg
Hantera värmeböljor information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg 1 Folkhälsomyndigheten, 2017 Artikelnummer: 00926-2017-5 Foto inlaga: s. 3 Arash Atri/Scandinav, s. 4 Marcus
stadsklimatet värme och gröna strukturer
Att planera för värme i stadsmiljön i ett framtida klimat Stockholm, 5 september 2018 Bakgrund om stadsklimatet värme och gröna strukturer Jorge H. Amorim, David Segersson Frågor: A C Finns verkligen ett
Hur ska vi anpassar oss?
Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic
Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef
Hur påverkas p vår v r hälsa h av klimatförändringarna? Bengt Ståhlbom, CYMH, vchef 2 Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar 3 Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier 4 Röda
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer
Information och checklistor vid värmebölja/höga temperaturer för kommunens vård- och omsorg samt primärvården i Region Skåne Utdrag från Beredskapsplan och varningssystem för värmeböljor/höga temperaturer
Råd vid värmebölja. Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31
Råd vid värmebölja Gunilla Marcusson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, 2016-05-31 Innehållsförteckning Rapportens namn 1 1 Bakgrund 2 Definition 3 Klassificering av värme enligt SMHI 4 Riskpersoner 5
Vad är en värmebölja och vad innebär det?
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja är en period med ovanligt
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat. My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM
Hälsoeffekter av ett förändrat klimat My Svensdotter, enheten för miljömedicin, CAMM Hur kommer klimatet förändras? Figurer: SMHI 2011 Årsmedeltemperatur Årsmedelnederbörd My Svensdotter 11/27/12 2 Vad
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa?
Hur påverkar klimatförändringen människors hälsa? Hälsopåverkan av klimatförändringen Direkta effekter Värme Nederbörd Luftföroreningar Indirekta effekter Fukt Pollen (Infektioner) Kemikalier? Åtgärder
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa. Mare Lõhmus
Forskning om naturkontaktens koppling till barn och ungas hälsa Mare Lõhmus Mare.lohmus.sundstrom@ki.se Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft? Dämpar buller? Sänker temperaturen och motverkar urbana
Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (7) Rutiner vid värmebölja och höga väderlekstemperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland
Arbetsrelaterad värmebelastning
Arbetsrelaterad värmebelastning Kalev Kuklane Chuansi Gao Värmeexponering: från 25 C och högre, solstrålning Utomhus/industri bygg- och anläggningsarbete, skogsbruk, kraft och telekom mm. gruvarbete, metallbruk,
RÅD VID VÄRMEBÖLJA. Foto: Mikael Wallerstedt
RÅD VID VÄRMEBÖLJA Foto: Mikael Wallerstedt Vad är en värmebölja och vad innebär det? Med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att värmeböljor blir vanligare. Värmebölja
Handlingsplan vid värmebölja. Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning
Handlingsplan vid värmebölja Äldreomsorgen samt omsorgen om personer med funktionsnedsättning Innehåll 1 Allmänna råd till vård- och omsorgspersonal inom ordinärt boende, hemsjukvård samt särskilt boende
2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö. Mare Lõhmus
Grön infrastruktur och hälsa i stadsmiljö Mare Lõhmus Varför behöver staden grönska? Filtrerar luft Dämpar buller Sänker temperaturen och motverkar urbana värmeöar Infiltrerar nederbörd Viktiga klimatåtgärder
Handlingsplan för värmebölja 2019
Handlingsplan för värmebölja 2019 i Sollentunas kommunala hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? Effekter av värmebölja/höga temperaturer Med värmebölja avses när väderprognoserna visar att temperaturen
Fler äldre-äldre i vården
Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men
Ökat antal dödsfall vid värmeböljor. Excess mortality in France 2003
Ökat antal dödsfall vid värmeböljor Excess mortality in France 2003 Effekt av prevention Värmebölja i Frankrike 2012 Drygt 1000 extra dödsfall kunde förväntas Nationell plan med preventiva åtgärder hade
2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Värmebölja/höga temperaturer
SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTIN Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-05-31 Beslutad i ledningsgruppen 160607 Värmebölja/höga temperaturer BAKGRUND Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot
SKL 3 dec 2014. Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling
SKL 3 dec 2014 Peter Groth Region Skåne Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Regional Utveckling Region Skånes klimatberedning 2007-2009 Strategiskt program för klimatarbete, Region Skåne Flera
Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet
Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter
Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård. 1 20150512 Vv 206/2015
RIKTLINJE METODSTÖD RUTIN LOKAL RUTIN Process Version Giltig fr.o.m. Ersätter Diarienummer Trygg och säker hälsooch sjukvård 1 20150512 Vv 206/2015 Processägare Processledare / ansvarig för revidering
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI Vad händer med havet? Global höjning av vattenståndet i havet 1993-2005 uppmätt med sateliter http://earthobservatory.nasa.gov/iotd/view.php?id=6638
Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty
79% of the division trade is generated by Harrods Rewards customers 30% of our Beauty clients are millennials 42% of our trade comes from tax-free customers 73% of the department base is female Source:
OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
The Arctic boundary layer
The Arctic boundary layer Interactions with the surface, and clouds, as learned from observations (and some modeling) Michael Tjernström Department of Meteorology & the Bert Bolin Center for Climate Research,
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Varningssystem för värmebölja
Stockholm 2013-05-24 Varningssystem för värmebölja Joakim Langner, SMHI joakim.langner@smhi.se Mallversion 1.0 2009-09-23 Värmeböljor Är det farligt? Augusti 2003, med kraftigt ökad dödlighet på kontinenten
Riktlinje vid värmebölja
Riktlinje 1 (13) Riktlinje vid värmebölja Riktlinje 2 (13) Innehåll 1. Bakgrund...3 1.1. Syfte med riktlinjen...4 2. Ordinär eller extraordinär händelse?...4 3. SMHI:s varningssystem...4 4. Värmeböljor
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet Hur kommer klimatet att ändras i Stockholms län? Medeltemperatur
Extremhändelser och klimat
Extremhändelser och klimat Förändringar under de senaste 200 åren, med fokus på Norra Europa Anna Rutgersson, professor i meteorologi Institutionen för geovetenskaper Uppsala Universitet Baltic Earth Earth
Aborter i Sverige 2008 januari juni
HÄLSA OCH SJUKDOMAR 2008:9 Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälsa och Sjukdomar Aborter i Sverige 2008 januari juni Preliminär sammanställning
FaR-nätverk VC. 9 oktober
FaR-nätverk VC 9 oktober 13.30-16.00 Dagens träff Information från oss Material Nytt om FaR-mottagningarna Utbildningar hösten Ny forskning Presentation av flödesschema FaR-rutin på VC med fokus på uppföljning
Affärsmodellernas förändring inom handeln
Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet Affärsmodellernas förändring inom handeln PROFESSOR ULF JOHANSSON, EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Centrum för handelsforskning vid Lunds universitet
Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna
Från global hälsa till hälsa i Norrland Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna 2019-02-06 Dem. Rep. Kongo Uganda Liberia Guinea Sverige Finland USA Norge Danderyd Vad vet ni om världen? Vad är
City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June
City Mobility Transport Solutions -Environmental and economic sustainability by new technology Trondheim 26th of June Edward Jobson Volvo Bus Bus system Electric Hybrid Buses High Power Charging IT support
Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret?
Trafikens hälsoeffekter Varför ta bilen till elljusspåret? Jönköping 2017-10-18 Jarl Hammarqvist Hälsa är ett tillstånd av fullständigt Hälsa fysiskt, är ett psykiskt tillstånd och av fullständigt socialt
Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)
ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig
Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier
Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18. Råd och rutiner vid Värmebölja
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 18 Råd och rutiner vid Värmebölja 2 Innehållsförteckning 18. Råd och rutiner vid värmebölja...3 18.1 Bakgrund...3 18.2 Definition...3 18.3 Sårbara personer...3
Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile
Accomodations at Anfasteröd Gårdsvik, Ljungskile Anfasteröd Gårdsvik is a campsite and resort, located right by the sea and at the edge of the forest, south west of Ljungskile. We offer many sorts of accommodations
Consumer attitudes regarding durability and labelling
Consumer attitudes regarding durability and labelling 27 april 2017 Gardemoen Louise Ungerth Konsumentföreningen Stockholm/ The Stockholm Consumer Cooperative Society louise.u@konsumentforeningenstockholm.se
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för människors hälsa i Blekinge med anledning av ett förändrat
Hälsoeffekter av luftföroreningar
Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -
Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI)
Appendix 1. Swedish translation of the Gastrointestinal Quality of Life Index (GIQLI) Questionnaire 1. Hur ofta har du de senaste två veckorna haft buksmärtor? 2. Hur ofta har du under de senaste två veckorna
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping
Följer vi SoS riktlinjer inom kranskärlssjukvården? Professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping VOLTAIRE - the art of medicine To keep the patient occupied while the disease
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor
Mödradödlighet bland invandrarkvinnor Birgitta Essén Lektor i internationell kvinno- och mödrahälsovård Institutionen för kvinnors & barns hälsa/imch, Uppsala universitet Överläkare vid kvinnokliniken,
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta
Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet
Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg. Värmlands län 2016
Värmebölja i Värmland Rutin för vård och omsorg Värmlands län 2016 PUBLIKATIONSNUMMER 2016:13 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND Publ nr 2016:13 ISSN 0284-6845 Rapporten är sammanställd av Anna-Karin Klasa. Foton:
EPIPAIN. Den vidunderliga generaliserade smärtan. Stefan Bergman
EPIPAIN Den vidunderliga generaliserade smärtan Stefan Bergman 1993 läste jag en ar/kel The prevalence of chronic widespread pain in the general popula5on Cro7 P, Rigby AS, Boswell R, Schollum J, Silman
Klimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Urban anpassning genom två linser. Urban adaptation through two lenses. - Erfarenheter från
Urban adaptation through two lenses Experiences from climate proofing Helsinki as a researcher and a politician Urban anpassning genom två linser - Erfarenheter från klimatriskhantering i Helsingfors som
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012
NORDIC GRID DISTURBANCE STATISTICS 2012 Utdrag ur rapport utarbetad av DISTAC-gruppen under RGN inom ENTSO-E Sture Holmström 2 Korta bakgrundsfakta > 1999-2000 utarbetades Riktlinjer för klassificering
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet
There and back again: En forskares berättelse om en resa till ishavet 1 Michael Tjernström, 1 Peggy Achtert, 2 Barbara Brooks, 2 Ian Brooks, 3 Paul Johnston, 3 Matthew Shupe, 3 Ola Persson, 2 John Prytherch,
Allergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI
Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Sten Bergström SMHI http://www.nasa.gov/topics/earth/features/ temp-analysis-2009.html Årsmedeltemperaturen ( C) i Sverige Baserad
Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet
Sku Verktyg för klimatanpassning forskningsprogrammet Climatools 2007-2011 Annika Carlsson-Kanyama, FOI Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka kommun www.climatools.se Olika verktyg utvecklas och provas tillsammans
Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 05 June 2017, 14:00-18:00. English Version
Kurskod: TAMS28 MATEMATISK STATISTIK Provkod: TEN1 5 June 217, 14:-18: Examiner: Zhenxia Liu (Tel: 7 89528). Please answer in ENGLISH if you can. a. You are allowed to use a calculator, the formula and
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET
Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies
Fysisk aktivitet och hjärnan
1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt
SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate
Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Aneta Wierzbicka Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Independent and non-profit Swedish
Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska
Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015
Handlingsplan vid värmebölja/höga temperaturer Giltig från juni 2015 INNEHÅLL Målgrupp 3 Hälsoeffekter av värmebölja/höga temperaturer 3 Värmevarningar 5 Larmkedja för varning 6 Riskgrupper 7 Allmänna
Försöket med trängselskatt i siffror
Trafikdage på Aalborg Universitet 1 Stockholmsforsøget hvad kan vi lære Försöket med trängselskatt i siffror Birger Höök Projektchef Vägverket Trafikdage på Aalborg Universitet 2 Trafikdage på Aalborg
Observationshotellet. The observation hotel. Fanny Vallo !!! Ersätt bilden med en egen bild. Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung.
Observationshotellet The observation hotel Fanny Vallo Handledare/ Supervisor B Bojan Boric Emma Karlsson Martin Hedenström Ljung Examinator/ Examiner Erik Wingquist Examensarbete inom arkitektur, grundnivå
Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65
Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up
Astma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Urban Runoff in Denser Environments. Tom Richman, ASLA, AICP
Urban Runoff in Denser Environments Tom Richman, ASLA, AICP Tom Richman, CATALYST 1 Tom Richman, CATALYST 2 Tom Richman, CATALYST 3 Tom Richman, CATALYST 4 Tom Richman, CATALYST 5 Tom Richman, CATALYST
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin
Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten
Två typer av problem! Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Predictions of global warming
Hur påverkar klimatförändringarna vår arbetsmiljö? Ingvar Holmér Laboratoriet för termisk miljö Ergonomi och aerosolteknologi Designvetenskap Lunds tekniska högskola Två typer av problem Extrema väderhändelser
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden
Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?
HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet
HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET
HÄLSOEKONOMISKA UTVÄRDERINGAR MED UPPDATERADE HEAT-VERKTYGET Erik Stigell, PhD, trafikkonsult Trivector Nationella cykelkonferensen Östersund 2018-05-23 FRÅGA: VARFÖR SKA VI MÄTA CYKELTRAFIKENS HÄLSOEFFEKTER?
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Extrema temperaturer. Hälsoeffekter hos djuren av ändrat klimat
Hälsoläget i framtiden större besättningar och varmare klimat? Anita Jonasson Veterinär Svenska Djurhälsovården Källor Klimat och sårbarhetsutredningen (SOU M27:6), bilaga B34 En ännu varmare värld. Växthuseffekten
Arbetsmiljö för doktorander
Arbetsmiljö för doktorander Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-05- 02 Doktorander (170 doktorander) Sammanställning gjord av Olle Lindberg,
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter
MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram
Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012
Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset
Fakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis
P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare
Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida