Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper. Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa

Transkript

1 Höga temperaturer, fukt och känsliga grupper Mare Lõhmus Handläggare inom klimat och hälsa

2 Hälsorisker Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Ozon Skogsbränder Luft- och vattenkvalité Algblomningar Pollen Sjukdoms vektorer (t.ex. mygg och fästingar) Sjukdomsalstrande mikroorganismer (t.ex. bakterier och virus) Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Evakuering Stängda vårdinrättningar Strukturella skador på infrastruktur Fukt och mögel Översvämningar och ras Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Respiratoriska & kardiovaskulära hälsoeffekter 2. Hälsoeffekter av toxiska ämnen 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm. Allergier och respiratoriska besvär Exponering för gifter som påverkar levern eller nervsystemet Infektionssjukdomar Olyckor 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Allergier och respiratoriska problem 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser Olyckor

3 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter

4 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Olyckor

5 Ändrat klimat Nederbörd Vind Oväder Nederbörd Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Till 2100 förväntas årsmedelnederbörden i Stockholms ha ökat med % (SMHI 2011). Under vinterhalvåret förväntas ökningen bli 30 60% Skyfall vanligare under sommaren ökning med ca 20 %

6 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem

7 Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem

8 Promoting Resilience in the Health Sector: The President s Climate Action Plan Increasing design thresholds to recognize more severe weather intensities design temperatures, wind velocities, mean flood elevations Increasing warehousing and storage capacities to recognize longer severe weather durations increasing the minimum amounts of on site food, water and fuel storage

9 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Översvämmade avloppssystem Läckage av toxiska och infektiösa substanser till dricks- eller bevattningsvatten Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Infektionssjukdomar 2. Hälsoeffekter från toxiska substanser

10 a) using a laboratory-confirmed diagnosis c) using a clinical diagnosis

11 Men, kan sånt verkligen hända i Sverige?

12 Göteborgsstudier från Umeå Universitet

13 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Efter tre regndagar ökar antalet 1177 telefonsamtal som handlar om magsjuka signifikant. Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.

14 Tornevi et al (2015) Precipitation and Primary Health Care Visits for Gastrointestinal Illness in Gothenburg, Sweden. PLoS ONE 10(5): e Efter sju regndagar ökar antalet läkarbesök pga. magsjuka signifikant. Fig 3. Association between consecutive weather and AGI visits. Effect of consecutive days of wet or dry weather on AGI visits. Bars represent 95% CIs, and n is the number of observation days in each factor level. One or two consecutive wet or dry days are set as reference level.

15 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Översvämningar och ras Fukt och mögel Allergier och respiratoriska problem

16 Mögelsporer finns överallt men fukt i huset kan göra skillnad Bara 2 % av befolkningen är sensibiliserade mot mögelallergen Allergi = man bildar antikroppar i överskott mot ett naturligt förekommande ämne

17 Zhang et al. Allergy Clin Immunol 2017;139:54-65 Mögelsvamp kan inducera inflammation även utan sensibilisering Svamp-glukaner kan stärka effekten av kvalsterallergen oberoende av svampsensibilisering Svampar är potenta immunmodulatorer och har kraftiga effekter på astma oberoende av sensibilisering Exponering för mögel kan öka risken för svår steroidresistent astma

18 Vad ska man göra åt det då? Titta, tänk, prata med dem som kan Det är inte sexigt med underhåll men nödvändigt Det mesta har varit byggd för en stabil klimat Behövs både robusta strukturella detaljer och arbetsutrustning Byggnadsdetaljer och utrustning ska underhållas och bytas ut mot nytt när det är nödvändigt VAD VÄNTAR VI PÅ? Brist på pengar?

19 Brist på pengar? Kanske ska man i större utsträckning försöka att räkna på vad det kostar i hälsa att inte anpassa? Det svåraste med klimatanpassning är vem har rätt att bestämma var man drar gränsen? När ska man säga att det kostar mer än det smakar?

20 Framtida översvämningar

21 Tornevi A et al (2013) Association between Precipitation Upstream of a Drinking Water Utility and Nurse Advice Calls Relating to Acute Gastrointestinal Illnesses. PLoS ONE 8(7): e69918 Hur mycket kostar dessa 12 % i sjukpengar och jobbfrånvaro för samhället? Figure 2. Effect of consecutive days with dry- or wet weather. Estimated change in daily number of nurse advice calls relating to GI symptoms and non-gi symptoms. Vertical bars represent 95% confidence intervals and more than 5 consecutive dry days is selected as a reference category.

22 Estimering av sjukdomsbördan i Sverige för Campylobacter och Verotoxinbildande E. coli med hjälp av kostnadsanalys och funktionsjusterade levnadsår. Anna Dovärn, Uppsala University School of Engineering, Examensarbete 30 hp Januari 2009 Båda orsakar mag /tarmsjukdomar hos människor % av Campylobacter-fallen och 80% av VTEC-fallen är orsakade av förorenade livsmedel och vatten Kostnadsanalys med avseende på direkta och indirekta kostnader gav resultatet: 233 miljoner kronor/år för Campylobacter och ungefär 9 miljoner kronor/år för VTEC.

23 Disability Adjusted Life Years - DALY Ger ett mått på sjukdomsbördan för olika sjukdomar, och låter dessa jämföras. DALY= YLD + YLL YLD = Years Lived with a Disability = Antalet fall (I) x Funktionsförlustvikten (DW) x Förväntad sjukdomslängd (L) YLL= Years of Life Lost= Antal döda (N) x Förväntad livslängd (L) En DALY motsvarar ett år som gått förlorat på grund av sjukdomen (ålder spelar roll, ungt liv väger mer än gammalt) DALY per år för Campylobacter = 207 och för VTEC = 66

24 Fukt i hus Cirka personer i Sverige lider av astma. Cirka av dem har svår astma DALYs för män=600/år, kvinnor=500/år (WHO 2016) Forskning.se 16 juli, 2006 Artikel från Karolinska Institutet, Ämne: Hälsa & medicin Den samhällsekonomiska kostnaden för astma i Sverige = ca 3,7 miljarder kronor/år för åldersgrupperna år. Varje person med astma kostar för samhället ca kronor/år. Kostnaden för personer med svår astma är 10 gånger högre än för personer med mild astma. Den indirekta kostnaden är högre än den direkta och uppgör ca 69 % av den totala kostnaden. Reparera och ersätt gamla och dåliga rör, byt ut läckande tak och fönster Rengör regnvattenrännor Använd sandsäckar för att skydda låga områden från vattenintrång

25 Ändrat klimat Vind Oväder Nederbörd Havererade redskap (elektricitet, värme/kylning, vatten) Strukturella skador på infrastruktur Översvämningar och ras Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter Evakuering Stängda vårdinrättningar 1. Stress 2. Brist på medicinsk vård 1. Mentala hälsoeffekter 2. Fysiska hälsoeffekter: förvärrande av kroniska och akuta problem Det är svårt att göra beräkningar på någonting som aldrig har hänt Lär från grannar?

26 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter

27 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka htmlstory.html Strukturella skador på infrastruktur Påverkan på miljö och infrastruktur Olyckor Direkta och indirekta hälsoeffekter

28

29 The results demonstrate that the costs incurred as a result of the hot summer of 2003 will become typical in the 2050s (high emissions scenario) and 2080s (low emissions scenario). If no changes are made to maintenance regimes, it is estimated that the total costs of heat-related delays will eventually double to nearly 23M during extreme summers

30 Ändrat klimat Högre temperatur, värmeböljor och torka Påverkan på miljö och infrastruktur Direkta och indirekta hälsoeffekter 1. Värmeslag, värmetrötthet, värmekrampor 2. Respiratoriska, kardiovaskulära, njur-, och mentala problem mm.

31 Vi vet idag att Globalt, under de senaste 40 åren, har värmeböljor varit bland de 10 dödligaste typer naturkatastrofer I Europa, under samma tidsperiod, har värmen varit den främsta orsaken till katastrofrelaterad dödlighet Sårbarheten till värme varierar på regional nivå beroende på klimatförhållanden, demografi och lokala anpassningsåtgärder Individens sårbarhet beror på en kombination av personspecifika (ålder, kön, inkomst, etnicitet) och kontextuella (befolkningstäthet, urbana egenskaper, socioekonomi) faktorer och kan skilja sig mellan nära belägna stadsdelar i samma stad

32 Vad händer i kroppen? Hur hanterar kroppen värme? Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

33 Hur hanterar kroppen värme? Hjärtrytmen måste öka

34 Och när allt detta inte är räcker till? Ökad kroppstemperatur Minskad tankeskärpa, värmetrötthet, värmeslag Vätske- och elektrolytbalansrubbningar Elektrolytrubbning, värmekramper Uttorkning, njursvikt Uttorkning, blodförtjockning, trombos

35 Värmeslag Vanligtvis olycksrelaterade

36 Omedelbar ökning av: Värmeböljor och hälsobesvär det är vanligen inte värmeslag som står som diagnos Respiratoriska sjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Njurproblem Mentala problem

37 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Försämrad förmåga att vidga blodkärlen Svettkörtlar aktiveras

38 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras Längre tid innan man svettas

39 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Mindre svett/körtel Svettkörtlar aktiveras

40 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Försämrad konduktiv värmeavledning Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

41 Faktorer som gör en extra känslig Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Känner inte av uttorkningen Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

42 Faktorer som gör en extra känslig Reagerar inte på signaler av törst Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

43 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Förändrad kardiovaskulär funktion Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

44 Problemmediciner Diuretika elektrolytrubbning och dehydrering Antikolinergika torra slemhinnor och minskad svettning. Psykofarmaka störd temperaturreglering, minskad svettproduktion Antihypertensiva (bl.a. betablockerare) otillräcklig hjärtminutvolym, minskat artärtryck försämrad svettkörtelfunktion. Litium, digoxin, anti-epileptika, preparat mot Parkinsons sjukdom ökar känsligheten för uttorkning NSAID-preparat svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion och vätskebrist

45 Faktorer som gör en extra känslig Hjärtrytmen måste öka Törst Kroppstemperaturen ökar Kroppstemperaturen minskar Hjärna Nervsignaler Blodkärlen vidgar sig, ökad blodflöde i huden Svettkörtlar aktiveras

46 Psykisk ohälsa Personer med mentala hälsoproblem är en av de känsligaste grupperna under värmeböljor Värmen ändrar aktiveringsmönster och samverkan mellan olika hjärndelar Blodflödet i olika delar av hjärnan ändras i värmen Sömnen påverkas kraftigt och sömnbrist påverkar hjärnan Mediciner

47 Exempelstudie sommar 2012, Holland 113 individer äldre än 65 år Temperatur- och luftfuktighetsmätningar + dagbok Varmaste veckan augusti van Loenhout et al. Environmental Research 146 (2016) Fig. 2. Proportion of study participants who experienced a certain symptom at some point during each of the study periods.

48 Andra riskfaktorer Låg inkomst Social isolering

49 Hur många ligger i riskzoner i Sverige Äldre än 65 år 20 % Fetma 15 % Diabetes 4 % Högt blodtryck 20 %, bland äldre än 65 år 48 % Kronisk hjärtkärlkondition ca 4 % Psykisk ohälsa 16 % Antidepressiva läkemedel 10 %, antipsykotiska 1,5 % Personer med låg inkomst 15 % Ensamboende 24 % och isolerade 5 %

50 Vad betyder klimatförändringen i siffror för Stockholms län? 1991 och 2013 ca 4-6 extra varma dagar/år; 2100 upp till 25 extra varma dagar/år i genomsnitt 42 värmerelaterade dödsfall/år 2050, vid samma populationsmängd, åldersfördelning och samhällets anpassningsgrad som idag förväntar vi oss en ökning i värmerelaterat dödlighet med 157,2 % (= ca 66 fall/år) Räknar man in förväntad förändringar åldersfördelning och populations-mängd blir ökningen 532 % (= ca 223 fall/år) vid samhällets anpassningsgrad som idag.

51 Beror på var man är När blir det för varmt?

52 Var blir vi oftast utsatta för värme? Inomhus ca 90 % av tiden Men de flesta av studierna är baserade på utomhustemperaturer Svenska hus är inte byggda för varma somrar Finns det vissa hus som är farligare än andra? Urbana värmeöar

53 Inomhusvärme i Berlin, Tyskland Walikewitz et al Int. J. Biometerol. 62:29-42 Värmestress* inomhus observerades under 35 % av alla sommardagar (både natt och dag år 2013 och 2014) Värmestress inomhus var större än utomhus under nattetid på grund av byggnadernas termisk inertitet detta stör förmågan att hantera värme under nästa dag Storleken på fönster och våning på huset, påverkar inomhusförhållandena * Baserad på Universal Thermal Climate Index (UTCI) över 26 C

54 Heat index (HI) i lägenheter i New York City, USA Quinn et al Indoor Air 27: Höga inomhus HI-nivåer kvarstod i vissa hem ca 1 dygn efter värmeböljan var över Fig 4. Indoor heat index by top floor location during Heat Waves Summer 2015

55 Modelleringsstudier från UK baserade på bl.a. Populations-demografiska data Mortalitetsstatistik Väderdata Modellerade data om Urbana Värmeöar UK databas om bostadstypskarakteristika (ålder, energieffektivitet, geometri, osv) Uppskattade inomhustemperaturer baserade på bostadstypskarakteristika

56 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Byggnadstypen är den främsta förklaringen bakom extremtemperaturer Varmast är enplansvillor (byggår ), kallast markplanslägenheter i höghus (byggda efter 1990) Byggnader med högst MMDT* kan öka risken för värmerelaterad dödlighet ca 2 gånger, jämfört med byggnader med genomsnittlig MMDT * Maximum Daily living room Temperatures

57 Inomhusvärme i London Taylor et al Urban climate 14: Fig. 7. Population additional net attributable burden of heat death per million population due to age and UHI (Urban Heat Island, left) and indoor temperatures (right) across the Whole LUCID Period (26/05-19/ ). Fig. 8. Built form MMDT and MMDT range for the summer period (Islington DSY) and the % of dwellings with an occupant over 75 years of age according to the EHS.

58 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Effekt av urbana värmeöar är mycket påtaglig (max +9,6 C i Birmingham, juli 2006) Hustyper som är känsligast för hetta ligger inom de varmaste områdena Fig. 5. (a) Average UHI intensity during heatwave periods (2 10 Aug 2003 and July 2006) across the West Midlands; Averages over (b) daytime and (c) night time. Average UHI intensity was C (+ 1.4 C in daytime, C at night time).

59 och West Midlands Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 6. (a) Average outdoor temperature anomaly (compared with the average across the domain during the heatwave period) with standard deviations plotted over the bars. The analysis is also broken down into (b) night time and (c) day time.

60 Macintyre et al Sci. total evir : Fig. 9. Distribution of average ambient 2 m temperature at (a) hospitals, (b) care homes, (c) schools, (d) child care centres, and (e) prisons across the West Midlands. The first column shows the distribution of these locations across the West Midlands, and the next three columns represent the average anomaly averaged first across all times of day, and then broken down into average daytime anomaly (8 am 8 pm), and average night time anomaly (8 pm 8 am). The average temperature across the domain (used as the reference temperature) is 21.8 C. Red = positive anomaly (warmer); Blue = negative (colder).

61 och West Midlands, UK Taylor et al Enir. Intern. 111: Ökad energieffektivitet hos bostäder t.ex. tak- och golvisolering, trippelglasrutor och lufttäthet ökade mortalitetsrisken pga. högre inomhustemperaturer (men detta kan balanseras mot minskar vinterdödlighet?) Urbana värmeöar förklarar 21 % av dödligheten Externa fönsterluckor kan minska värmerelaterad dödlighet med % beroende på väderlek, och luckor tillsammans med energieffektivitet kan minska risken med upp till 52 %

62 Taylor et al Enir. Intern. 111: Fig. 2. [A] Changes in the distribution of T max,p by 2030, 2050 and 2080 for housing adaptation scenarios. The dotted line represents the regional heat mortality threshold (T heat ) of 23 C. [B] The estimated daily heat-related mortality per million population under increasing outdoor temperatures pre-and postbuilding and UHI adaptation (primary axis) and the distribution of observed and projected outdoor temperatures (T max,out ) under different climate scenarios. *These computations assume the population size and structure and underlying age-specific mortality rates remain unchanged from current levels.

63 Tack!