Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra 19 mars 2013

2 RAPPORT Dnr HSN SU-team Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SAMMANFATTNING Vårdvolymer och ersättning Den sammanlagda överenskomna volymen uppnåddes år Ersättningsutrymmet ökades främst på grund av en kompletterande överenskommelse för akutmottagningarna samt för fler förlossningar och obesitasoperationer utöver basnivån. Utrymmet minskades bl a för transplantationer och målrelaterad ersättning. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. Kvalitet För alla kvalitetsindikatorer där målrelaterad ersättning är kopplad till processmål har full ersättning betalats ut. För de indikatorer som är kopplade till uppnådda mätetal har SU nått fastställda nivåer med två undantag; området patientsäkerhet och patientenkät slutenvård. SU klarade inte den nationella vårdgarantins kravnivåer för väntan till förstabesök och behandling, måluppfyllelsen var 86 respektive 74 procent. I december klarade SU de regionala gränsvärden som finns för vuxna patienter till NPutredningar och för BUP- patienter till fördjupad utredning. I vårdöverenskommelsen ingår att SU ska analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv. SU har endast inkommit med en aktuell genusanalys och har därmed inte fullföljt sitt åtagande i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har analyserat hjärtsjukvård ur ett jämställdhetsperspektiv. 2 (14)

4 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU För verksamhetsåret 2012 träffades en Överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen har följts upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning har skett i hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Den här rapporten avser den uppföljning som enligt planen ska ske på helår. 1. EKONOMISKT UTFALL I överenskommelsen med SU fanns nedanstående områden definierade som, utöver ordinarie prestationsersättning, kunde komma att påverka ersättningens storlek. - Utökat åtagande för akutmottagningarna: Ersättning har utbetalats med tkr, enligt kompletterande överenskommelse. - Läkarinsatser vid Hospiceenheter: Ersättning har utbetalats med tkr, enligt kompletterande överenskommelse. - Målrelaterad ersättning: Av möjliga tkr utbetalades tkr. - Förlossningssjukvård: Ersättning utbetalades för vård över basproduktion med tkr. - Transplantationer: Avdrag har gjorts för lägre särkostnad 1 med tkr. - Hjärtsjukvård, särskild framställan: Den möjliga ersättningen om tkr utbetalades i sin helhet. - Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH): För ökade läkemedelskostnader har tkr utbetalats. - Obesitasoperationer: Ersättning utbetalades för vård över basproduktion med tkr. - BUP: SU övertog i november 2012 ansvaret för den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården, för barn och ungdomar boende i Ale kommun. Ersättning har utbetalats med 259 tkr. - Valfrihet: För valfrihetsvård utförd av privat vårdgivare i Halland, vård understigande 20 tkr, har ersättning utbetalats med tkr. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. 2. KVALITET Under 2011 fastställde Västra Götalandsregionen ett antal kvalitetsindikatorer som skulle följas under I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare sju lokalt fastställda, dvs sammantaget 43 kvalitetsindikatorer. För 35 av indikatorerna är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. En målrelaterad ersättning är kopplad till processmålen. Redovisning av dessa indikatorer följer en mall. Särskilda uppföljningsmöten har genomförts med genomgång och diskussion om uppnådda resultat och handlingsplaner. En gemensam bedömning genomfördes av SU och HSNK om respektive delredovisning var tillfyllest. Den målrelaterade ersättningen betalas ut om redovisning görs enligt ovan nämnda beskrivning. För resterande indikatorer utbetalas en målrelaterad ersättning vid uppnådda mätetal. 1 Särkostnad är ett sammanfattande begrepp för alla extra kostnader för det särskilda vårdtillfället utöver ordinarie vårdplatskostnad. 3 (14)

5 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Fördelningen framgår av nedanstående tabell. Område Möjlig ersättning (tkr) Utbetalt (tkr) Ej utbetalt (tkr) Processmål Mätetal Summa Av nedanstående tabell framgår fördelningen av den totala målrelaterade ersättningen mellan somatisk och psykiatrisk vård. Område Möjlig ersättning (tkr) Utbetalt (tkr) Ej Utbetalt (tkr) Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa Nedan följer en sammanställning av de målrelaterade indikatorer som anges i överenskommelsens kvalitetsbilagor samt övriga uppföljningsområden. I kvalitetsbilagan till överenskommelsen finns närmare beskrivning av respektive måltal. 2.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diabetesvård Indikatorer Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregister, NDR. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för blodtryck. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för kolesterol. Regionala måltal avseende o inrapportering till NDR är uppnått o behandlingsmålen för blodsocker är uppnått o behandlingsmålet för blodtryck är uppnått o behandlingsmålet för kolesterol är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Hjärtsjukvård (hjärtinfarkt) Indikatorer Andel patienter med akut hjärtinfarkt som har behandlats med reperfusion (återställt blodflödet i kranskärlet). Andel behandlade med lipidsänkare (läkemedel mot höga blodfetter). Andel utförda kranskärlsröntgen hos patienter som har indikation för sådan undersökning. Andel som behandlats med läkemedel som motverkar blodproppsbildning. Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (läkemedel som motverkar högt blodtryck). 4 (14)

6 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o att återställa blodflödet i kranskärl är uppnått o behandling mot höga blodfetter är uppnått o kranskärlsröntgen är uppnått o läkemedel för att motverka blodproppsbildning är uppnått o läkemedel som motverkar högt blodtryck är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Njursjukvård Indikatorer Andel i hemodialys med säker access till blodbanan (AV-fistel eller AV-graft). Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. Andel patienter som får dialys i hemmet. Regionala måltal avseende o säker access till blodbanan så uppnåddes 64 procent, måltalet är 67 procent o behandlingsmål för blodtryck så uppnåddes 42 procent, måltalet är 46 o behandlingsmål för dialysdos så uppnåddes 72 procent, måltalet är 82 procent o behandlingsmål för dialys i hemmet så uppnåddes 24 procent, måltalet är 30 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Ortopedisk vård Indikatorer Andel av patienterna med höftfraktur som har opererats inom 24 timmar. Täckningsgrad, Riks-Höft. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Regionala måltal avseende o operation inom 24 timmar så uppnåddes 66 procent, måltalet är 75 procent o inrapporteringen Riks-Höft är uppnått o omoperationer är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Strokevård Indikatorer Täckningsgrad Riks-Stroke. Blodtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling (proppupplösande behandling). 5 (14)

7 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o inrapporteringen Riks-Stroke är uppnått o blodtunnande behandling är uppnått o vård på strokeenhet är uppnått o proppupplösande behandling är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Kirurgi Indikator Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Regionala måltal avseende o operation inom 14 dagar är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Intensivvård Indikator Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Regionala måltal avseende o registrering i SIR är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Öron-Näsa-Hals Indikator Andel operationer, septumplastik och tonsillektomi, som registrerats i Svenskt ÖNHregister Regionala måltal avseende o registrering i ÖNH-register är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Obstetrik och gynekologi Indikatorer Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning Andel av utförda operationer där livmodern tagits bort på grund av benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret. 6 (14)

8 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o perinealbristningar är uppnått o registrering i Gyn-op är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Vuxenpsykiatri (ej rättspsykiatrisk vård) Indikator Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, vuxenpsykiatri. Andel patienter med skriftlig vårdplan. Regionala måltal avseende o diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen är uppnådda o patienter med skriftlig vårdplan är uppnådda. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Barn- och ungdomspsykiatri Indikator Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och BUP. Andel patienter med GAF- värde angivet. Andel patienter med skriftlig vårdplan. Regionala måltal avseende o diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen är uppnådda o patienter med GAF- värdet angivet är uppnådda o patienter med skriftlig vårdplan uppnåddes. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Ögonsjukvård Indikator Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Regionala måltal avseende o synskärpa uppnåddes 21 procent, måltalet är 20 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Läkemedel Indikatorer Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker. 7 (14)

9 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o Zoplikon av sömnläkemedel har uppnåtts o Intravenös antibiotika har uppnåtts. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats. Under året omorganiserades arbetet med läkemedelsfrågor på SU och en ny läkemedelsenhet bildades. Enheten består av klinisk farmalogi och Sjukhusapoteket. Den nya organisationen möjliggör ett helhetsgrepp om kedjan mellan läkemedelsrekommendationer och terapiråd via samarbete med den regionala Läkemedelskommittén fram till expediering av läkemedel till sjukhusets patienter. Enheten samordnar även sjukhusets strategiska råd för läkemedelsfrågor (SRL) som består av experter från läkemedelsenheten samt personer från varje område på SU. Sjukhuset har utarbetat en lokal handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. I handlingsplanen har SRL tagit ansvar för läkemedelsfrågorna. Enligt planen ska läkare på SU minska förskrivningen av olämpliga läkemedel och olämpliga kombinationer av läkemedel hos äldre patienter. Det sker bland annat genom regelbunden utvärdering av aktuell läkemedelsbehandling hos inneliggande patienter och förbättrad information till patienter, anhöriga och andra vårdgivare avseende läkemedelsbehandling. Handlingsplanen följs upp utifrån fastställda styrtal. Exempel på andra genomförda aktiviteter är: Utbildning och information till verksamheterna gällande REK- listan (listan över rekommenderade läkemedel i regionen) Stöd till ökad biverkningsrapportering Framtagande av statistik över läkemedelsanvändningen per område och återrapportering till verksamheterna. LUPP (Läkemedelsupplysning i VGR) drivs från sektionen för klinisk farmakologi på SU. LUPP är en kostnadsfri informationstjänst för läkemedelsrelaterade frågor för personal som arbetar inom sjuk- och tandvården. 2.2 Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet Indikator Vårdrelaterade infektioner. Regionala måltal avseende o vårdrelaterade infektioner uppnådde nivå 2 av 3 med resultatet 8,5 procent (Nivå 2, 10 procent). Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, 99 procent av ersättningen betaldes ut. 8 (14)

10 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Vårdhygienrutiner Indikatorer Basala vårdhygienregler, rapportering. Basala vårdhygienregler, måluppfyllelse. Regionala måltal avseende o rapportering är uppnått o måluppfyllelse är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, full ersättning betaldes ut Klädregler Indikatorer Basala klädregler, rapportering. Basala klädregler, måluppfyllelse. Regionala måltal avseende o rapportering är uppnått o måluppfyllelse är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, full ersättning betaldes ut. 2.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientenkät, slutenvård Indikatorer Bemötande, patientupplevd kvalitet. Information, patientupplevd kvalitet. Delaktighet, patientupplevd kvalitet. Regionala måltal avseende o bemötande är uppnått o information uppnåddes för psykiatri, för somatik nåddes nivå 1 av 3 med resultatet 79 procent o delaktighet uppnåddes för psykiatri, för somatik nåddes nivå 1 av 3 med resultatet 75 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, 75 procent av ersättningen betaldes ut där nivå 1 uppnåddes. Full ersättning betalades ut för bemötandeindikatorn Hälsofrämjande sjukhus SU är medlem sedan fyra år i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS). Sjukhuset deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka sin roll som hälsofrämjande sjukhus. Under 2012 har 14 hälsofrämjande aktiviteter genomförts: Föreläsningar för allmänheten. Flera av föreläsningarna har haft inriktning mot hälsa, t ex Mat och rörelse för ett hälsosamt liv. SU har också samverkat med vårdgrannar och Mölndals kommun när det gäller föreläsningar. 9 (14)

11 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Fysisk aktivitet på recept (FaR). Arbetet inom sjukhuset har fortsatt 2012 med bl a utbildning av enheter inom sjukhuset. Förskrivningen 2012 jämfört med föregående år framgår av nedanstående tabell. Antal förskrivna FaR Somatisk vård Psykiatrisk vård Barn 6 5 Summa Motiverande hälsosamtal (MI): Två typer av samtalsmetodik används. MI används i samband med tobaks- och alkoholavvänjning. Rådgivande samtal är kortare och mer kostnadseffektivt i samband med ordination av fysisk aktivitet (FaR). Rökstopp i samband med operation: Opererande verksamheter har skapat rutiner som bygger på gällande riktlinjer för rökstopp i samband med operation. Inflödet av remisser till mottagningen för tobaksavvänjningen har ökat Rökfritt sjukhus. Arbetet för ökad följsamhet till befintliga riktlinjer har fortsatt under året. Sjukhusets arbetsgrupp planerar och förbereder ett eventuellt beslut om helt rökfritt sjukhus. Hälsofrämjande arbetsplats. Rådet för arbetsmiljö och hälsa har uppdragit åt en arbetsgrupp att driva arbetet. Under året har seminarier mm genomförts. Friskvård. Riktade aktiviteter till medarbetare i form av föresläsningar och kickoff. Alla anställda erbjuds friskvårdsbidrag och subventionerade träningsmöjligheter. Alkohol. I samarbete med processansvarig för missbruks- och beroendeprocessen har SU har tagit fram förslag till AUDIT identifiera riskbruk och åtgärder. Några verksamheter deltog i den nationella alkoholsscreeningen den 8 november Resultatet ger en indikation av alkoholvanorna hos sjukhusets patienter och tillsammans med aktuell forskning, en grund för fortsatt införande av AUDIT. Matvanor. Arbetet med att identifiera metoder och arbetssätt för förbättrade matvanor inom slutenvården fortsätter. Sjukdomsförebyggande metoder. Arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har fortsatt under året. Arbetsgruppen har initierat frågan om förbättrad dokumentation av levnadsvanor för att underlätta övergångar mellan olika vårdformer. Miljö. Under kvalitetsdagarna åskådliggjorde SU sambandet mellan hälsofrämjande insatser och miljö; FaR som metod att minska läkemedelsanvändningen, rökstopp inför operation för att minska användningen av antibiotika. Sjukhuset har också deltagit i projekt tillsammans med Göteborgs Stad för att få medarbetare att välja andra sätt än bilen för att ta sig till arbetet. 10 (14)

12 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Kultur. En arbetsgrupp har orienterat sig inom området avseende integrering av kulturfrågorna och rehabilitering. Nätverk. SU deltar i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus. HPH-konferensen Planeringsarbetet pågår inför för den internationella konferensen som VGR står värd för. (HPH = Health Promoting Hospitals) Boka besök via internet Patienter kan via Mina vårdkontakter beställa tid och av/omboka tid. På SU erbjuder 129 mottagningar den möjligheten. Under 2012 har sjukhuset haft avslutade ärenden i Mina vårdkontakter. Det är en ökning jämfört med 2011 (+4900 ärenden). Mest frekvent förekommande är att förnya recept. SU medverkar i det regionala arbetet som pågår för att patienter på egen hand ska kunna boka tider direkt via Mina vårdkontakter. 2.4 Effektiv vård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Kostnaden per organ beräknas årligen i efterhand som ett genomsnitt av särkostnaderna för respektive organsort. SU ersätts med denna genomsnittliga särkostnad för de transplantationer som överstiger basvolymen för respektive organsort. Minskar basvolymen görs ett motsvarande avdrag på ersättningen. Sammanställningen nedan visar det totala antalet organtransplantationer Hela basuppdraget utfördes inte och ersättningen minskade med tkr. Organ Basuppdrag (antal) Utfört (antal) Differens (antal) Ersättning (tkr) Hjärta Lunga Lever Njure Flerorgan Summa Källa: SU Förlossningssjukvård Från och med 2009 tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvården. Modellen innebär att sjukhuset ersätts för antalet förlossningar utöver prognostiserat födelsetal. Totalt antal förlossningar 2012 var , vilket var 338 fler än prognostiserat. Ersättningen till SU ökade därmed med tkr Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndals kommun. Antalet utförda undersökningar 2012 är lägre jämfört med föregående år (-1,5 procent). Volymförändringen beror på att antalet kvinnor i åldersgruppen > 40 år har minskat. Alla aktuella kvinnor kallas inom fastställt intervall. Av antalet kallade kvinnor har 80 procent genomgått undersökning och andelen kvinnor som får svar inom fastställd svarstid är 11 (14)

13 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 97 procent. Resterande utgörs av kvinnor som återkallats för ny undersökning. Dessa får svar 2-7 dagar efter andra undersökningstillfället. Andelen kvinnor som återkallats är 3 procent. 0,7 procent (52 kvinnor) remitterades till bröstkonferens Angereds närsjukhus (ANS) Angereds närsjukhus har från och med 2010 ett utökat uppdrag för invånarna i de nordöstra stadsdelarna inom områdena kardiologi, lungmedicin och neurologi. SU:s uppdrag är minskat i motsvarande mån. Sjukhusen har gemensamt kommit fram till en volymöverföring om besök. Det kan konstateras att volymen på ANS har ökat som planerat medan besöken på SU inte minskat i motsvarande omfattning. Befolkningen i de nordöstra stadsdelarna har totalt sett fått en ökad tillgång till vård inom nämnda specialiteter. 2.5 Jämlik vård Arbetsgruppen för kunskapsbaserad och jämlik vård på SU arbetar sjukhusövergripande med jämlikhetsfrågor. En utgångspunkt i det arbetet är att sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger bra förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning av resultaten i de regionala kvalitetsindikatorerna och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa är hörnstenar i arbetet med jämlik vård. Sjukhuset deltar i det arbete som bedrivs inom ramen för den nationella plattformen för jämlik hälsa. Ett program har tagits fram där jämlikhetsfrågor belyses ur patient- och medarbetarperspektiv. Programmet vänder sig till nya chefer och medarbetare under introduktionstiden på SU. I vårdöverenskommelsen ingår att SU årligen ska analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. SU har endast inkommit med en aktuell genusanalys för 2012 och har därmed inte fullföljt sitt åtaganda i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har analyserat hjärtsjukvård ur ett jämställdhetsperspektiv Hjärtsjukvård Akut hjärtinfarkt är en av de enskilt vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Chansen att överleva är beroende av möjligheten att få ett snabbt och effektivt omhändertagande. I en avhandling från Göteborgs universitet beskriver Annica Ravn-Fischer, hjärtläkare vid SU resultatet av en studie som innefattar 5200 patienter med misstänkt hjärtinfarkt. Studien visar att kvinnor som söker med hjärtsymtom mer sällan än män blir inlagda på en hjärtintensivavdelning. Kvinnor får även vänta längre än män både på att bli undersökta med kranskärlsröntgen, på att få blodproppsförebyggande medicin samt på att få en vårdplats. Förmodligen nedprioriteras kvinnorna eftersom hjärtinfarkt är mer ovanligt hos kvinnor än hos män. Med utgångspunkt från könsperspektivet visade studien att kvinnor som söker vård på grund av bröstsmärta var äldre än män. Männen hade dock en högre frekvens av akuta koronara syndrom (bröstsmärta som inger misstanke om hjärtinfarkt). För de kvinnor som verkligen hade ett akut koronoart syndrom och som vårdades på en hjärtintensivavdelning sågs endast små skillnader mellan könen. Skillnaderna mellan könen var större i gruppen äldre (över 75 år), vilket indikerar att äldre kvinnor inte undersöktes lika utförligt som män. Studien visar att det verkar finnas skillnader mellan könen tidigt i triageringssystemet, men när patienten har fått diagnosen akut koronart syndrom så är skillnaderna mellan män och kvinnor små. Det är viktigt att även kvinnorna får en snabb bedömning, och att man initialt är lika aggressiv med utredning och behandling som för männen. 12 (14)

14 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SU har vidtagit åtgärder för att bättre kunna prioritera patienter inför triageringen. Den tidigare riskmodellen för misstänkt hjärtinfarkt fasas ut, där manligt kön var en av riskfaktorerna. På larmcentralen kommer kvinnor att få högre prioritet för att kompensera för hur kvinnor tolkar sina symtom. I vårdöverenskommelsen för finns hjärtsjukvården med som ett område för genusanalys. Det innebär att omotiverade skillnader mellan könen inom hjärtsjukvården ska åtgärdas för att sedan följas upp. Ytterligare åtgärdsplaner ska sedan tas fram om åtgärderna inte har haft önskad effekt. 2.6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Genomloppstider akutmottagningar Indikatorer Andel patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning Andel patienter där tid till läkare < 1 timme vid besök på akutmottagning Andel patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning Måluppfyllelse avseende o tid till triage 69 procent o tid till läkare 40 procent o total genomloppstid 62 procent Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Vårdgarantin Den nationella vårdgarantin har följande kravnivåer och gränsvärden: Besök: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på ett förstabesök ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initierades. Måluppfyllelsen var 86 procent i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (92 procent) Behandling: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på behandling ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingsstart, räknat från det datum då begäran om behandling initierades. Måluppfyllelsen var 74 procent i december 2012, vilket är ett par procentenheter lägre jämfört med motsvarande period förra året. SU:s måluppfyllelse för regionalt beslutade gränsvärden för december: Vuxna patienter med välgrundad misstanke om cancer som väntat högst 14 dagar för besök var 98 procent Vuxna patienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning var 100 procent BUP patienter som väntat högst 30 dagar på besök var 96 procent BUP patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var 100 procent. 13 (14)

15 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Vårdvolymer Budgeterade prestationer 2012 skulle enligt beslut i VGR, för den offentliga sjukhusvården, vara lika med prestationsutfallet Fakturerade vårdvolymer visar att den sammanlagda överenskomna volymen uppnåddes I prestationsutfallet ingår vissa prestationer för vilka ersättning utgått som riktat uppdrag och som inte är budgeterade. En jämförelse mellan budgeterade volymer och utfall blir därför inte helt korrekt Strålbehandlingsverksamheten Sedan 2009 har SU det medicinska ledningsansvaret för strålterapi i regionen med bibehållande av två utbudspunkter i Göteborg respektive Borås. Under perioden januari december 2012 har totalt för SU och SÄS andelen kurativa (botande) behandlingar varit 51 procent och andelen palliativa (smärtlindrande i livets slutskede) varit 47 procent 2. Behandlingarna delas upp i tre prioritetsgrader, där prioritet 1 räknas som högst angelägenhetsgrad. För patienter med prioritet 1 fick 100 procent behandling inom angiven tid både på SU och SÄS, det vill säga sju dagar. För patienter med prioritet 2 fick vid SU 94 procent och vid SÄS 91 procent behandling inom angiven tid, det vill säga 14 dagar. För patienter med prioritet 3 fick vid SU 97 procent och vid SÄS 100 procent behandling inom angiven tid, det vill säga 60 dagar. 3. SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN I uppföljningsplanen för 2012 finns ett antal områden som har följts upp i särskild ordning. 3.1 Capio Angered Då Capio Lundby sjukhus AB stängde sin allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagning i Angered vid årsskiftet 2011/2012 utökades uppdraget till SU avseende länssjukvårdspsykiatri. SUs uppdrag utökades med 778 besök och 790 tkr. Besöken på SU blev färre än planerat. 3.2 Fallskador bland äldre Ett arbete pågår på sjukhuset för att förebygga fallskador bland äldre. På SU har man utifrån det arbetet konstaterat att några enkla frågor till patienter och/eller anhöriga samt vårdpersonal är fungerande och effektiv screening för att förebygga fallskador bland äldre patienter. En positiv effekt av att screening används på sjukhuset är att personalen är mer uppmärksam på frågan. Antalet registrerade fallskador på SU för invånare i VGR som var 65 år eller äldre har minskat 2012 (5 611) jämfört med 2011 (6 086). 3.3 Informationsinsats avseende ett region-och rikssjukvårdsuppdrag I samband med Hälso- och sjukvårdsnämndernas gemensamma presidieöverläggningar om regiongemensamma beställningar , hölls ett seminarium om den högspecialiserade cancervården. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltog. Utöver seminariet gavs information om beställning av region- och rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Särskilda uppföljningsområden relaterade till det ekonomiska utfallet redovisas under punkten 1. 2 För två procent saknas angiven intention. 14 (14)

16 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1215/ /13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ulla Bäckekihl Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämndd 12, nord-östra Göteborg Ansökan om vårdavtal Ärendet Dr Bernadette Lärkefjord har i brev till hälso- och sjukvårdsnämnden ansökt om att få teckna ett nytt vårdavtal medd hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Bakgrund Sedan 1 januari 2004 har Bernadette Lärkefjord haft ett vårdavtal med hälso- och sjukvårdsnämndd 12. Vårdavtalet har grundat sig på p åtgärder och ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning (SFSS 1993:1651). Lärkefjord har ingen etablering enligt denna lagstiftning. Lärkefjord är specialist s i invärtesmedicin. Avtalet förlängdes under 2008 och löper ut 31 december 2013, utan möjlighet till förlängning. Överväganden Sedan vårdavtalet med Lärkefjord tecknades 2004 har ett antal förändringar inom lagstiftningen skett. Sedan 2009 är det möjligt att överlåta sin rätt till ersättning enligt lag omm läkarvårdsersättning, för attt möjliggöraa för en annan läkare att ingå ett samverkansavtal med landstinget. Det finns även en möjlighet för sjuk- för sjuk- gymnaster att överlåta sin etablering, enligt lag om ersättningg gymnastik. Under perioden september 2011 till september 2012 såldes 22 etableringar i Göteborgsområdet, tre avv dessa var etableringar inom invärtesmedicin. Under 2010 köptes en ersättningsetablering inom invärtesmedicin, där läkaren ifråga etablerade sig i hälso- och sjukvårdsnämnd 12:s geografiska område. Lagen om offentlig upphandling, LOU, har förändrats de senaste åren. Så kallad direktupphandling kan numera leda till att avtalet ogiltigförklaras. En direktupphandling innebär att en upphandlande enhet tecknarr ett avtal direkt med en leverantör utan föregående upphandling. Den upphandlande enheten kan då behöva utge skadestånd både till den part som förlorat sitt avtal samt till den part som klagat hos domstol, och som kan visa att man lidit skada POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: HEMSIDA: Regionens Hus Göteborg Lillhagsparken 5 Göteborg E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

17 Sida 2(2) Datum DiarienummD mer HSN genom den upphandlade enhetens agerande. Likaså kan Konkurrensverket kräva att domstol utdömer så kallad upphandlingsskadeavgift. Det finns numera ett vårdvalssystem i primärvården i Västra Götalands-- annat nord- östra Göteborg. regionen, som lett till att flera vårdcentraler tillkommit iblandd Sammantaget leder detta till att hälso- inte börr teckna ett nytt vårdavtal med och sjukvårdsnämndernas kansli i Göteborg föreslår att nämnden Bernadette Lärkefjord. Finansiering Finansieringen av Bernadette Lärkefjords etablering har skett via budgetposten privata specialister. Det i lagstiftningen angivna ersättningstaket för specialister inom invärtesmedicin är cirkaa 2,4 mnkr för år Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden avslår Bernadette Lärkefjords ansökan omm vårdavtal. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Expedieras till Dr. Bernadette Lärkefjord Geriatriska mottagningen Lilla Danska vägen 18, Göteborg.

18 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1203/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Lena Ekeroth Telefon E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra Tillägg till Avtal om folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda - Hälsoäventyret Tigern 2013 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) 12 nord-östra Göteborg, har tecknat samverkansavtal med stadsdelsnämnden (SDN) Örgryte-Härlanda när det gäller folkhälsoinsatser (Avtal om folkhälsoarbetet i Örgryte- Härlanda, Dnr HSN ). I ett tillägg till avtalet, i bilaga 2, regleras finansiering av Hälsoäventyret Tiger med 100 tkr för år Föreliggande ärende reglerar fortsatt lika finansiering för år Bakgrund Hälsoäventyret Tigern syftar till att barn ska få bättre självkännedom och kunna ta beslut som främjar deras egen hälsa. Verksamheten riktar sig till barn från 5-6 år och upp till år. Grundläggande är att barn och ungdomar ska bli sedda och vara delaktiga. Verksamheten bygger på upplevelsebaserad pedagogik, vilket innebär att så många sinnen som möjligt ska aktiveras i inlärningen för att ge barn och unga en förståelse för sammanhang. De program som erbjuds inom Hälsoäventyret, som är obligatoriska för alla elever i Örgryte-Härlandas skolor, ska ses som ett komplement till skolornas ordinarie undervisning och hälsofrämjande arbete. Hälsoäventyret Tigern samverkar med Göteborgs övriga hälsoäventyr och Västra Götalandsregionens Hälsoäventyret Oasen. Överväganden Västra Götalandsregionen har i sin budget för 2013 beskrivit som ett av sina mål, att minska andelen barn med övervikt och fetma. HSN och SDN har i plattform och handlingsplan för lokalt folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda ett gemensamt prioriterat insatsområde att främja fysisk aktivitet och goda POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

19 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN matvanor bland barn och unga. Barnens självupplevda hälsa ska öka och andelen barn med normal vikt ska öka. Hälsoäventyret arbetar genom upplevelsebaserad pedagogik med att ge barn kunskap och redskap att kunna göra hälsosamma val. Under avtalsperioden (år 2013) kommer en utveckling ske mot implementering av HYFS Projekt HygienSjuksköterska i Förskolan efter modell som hälsoäventyret i västra Göteborg arbetar med. SDN kommer under 2013 att genomföra en utvärdering av Hälsoäventyret Tigern, så som det beskrivs i Avtal för folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda. Efter genomförd utvärdering tar SDN och HSN ställning till fortsatt finansiering av verksamheten Finansiering Hälsoäventyrets verksamhet finansieras av SDN. SDN erhåller under 2013 ett stöd från HSN för utveckling av hälsoäventyrspedagogiken med 100 tkr. Förslag till beslut 1. Tillägg till Avtal om folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda, Hälsoäventyret Tigern 2013 godkänns. 2. Hälsoäventyret Tigern finansieras med 100 tkr under 2013 ur nämndens budget för folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tillägg till Avtal om folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda, Hälsoäventyret Tigern Expedieras till SDN Örgryte-Härlanda

20 Dnr HSN Dnr N /11 Avtal Tilläggg till om folkhälsoarbete i Örgryte-Härlanda Hälsoäventyret Tige ern (3)

21 1 AVTALSPARTER Avtalsparter är stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda org. nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord östra Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN). Detta tilläggsavtal ingår som en del av avtalet om folkhälsoinsatser i Örgryte- år Härlanda, Dnr HSN och Dnr N / /11. Detta tilläggsavtat al avser endast VERKSAMHETENS INNEHÅLL Bakgrund SDN bedriver sedan flera år Hälsoäventyr ret Tigern med upplevelsebaseradd pedagogik. HSN medverkar, genom detta avtal,, i den fortsatta utvecklingen av hälsoäventyret pedagogik. Verksamhet Hälsoäventyrets vision är: attt stärka barns och ungdomars självkänsla, så att de i denna personliga kraft har förmåga att fatta godaa och hälsosamma beslut. Grundläggande i alla program som erbjuds på Hälsoäventyret Tigern, är attt barn och ung- domar ska bli sedda och vara delaktiga. Verksamheten ska syftaa till att de ska få bättre själv- som kännedom och kunna ta beslutt som främjar deras egen hälsa. Verksamheten bygger på upplevelsebaserad pedagogik, det vill säga att så många sinnen möjligt ska aktiveras i inlärningen och gee barn och unga en djupare förståelse för samman- hang. Hälsoäventyret Tigerns program som är obligatoriskt för alla a elever i Örgryte-Härlandas skolor och ska ses som ett komplement till skolornass ordinarie undervisninu ng och hälso- främjande arbete så som det befästes i Skollagen och Läroplanen. I Örgryte-Härlandaa finns fem program som riktar sig till barn från 5-6 år och upp till år. Samverkan och utveckling Hälsoäventyret Tigern ska samverka medd Göteborgs övriga hälsoäventyr, och Västra Götalandsregionenn genom Hälsoäventyret Oasen. Hälsoäventyret bör även aktivt verka för att söka samverkansformer och samarbeten med Högskolan Väst och Sahlgrenska Universitets- del av sjukhusets utbildningar och dess forskare. Under avtalsperioden ska Hälsoäventyret Tigern inom ramen för utvecklingen av det pedagogiska arbete var en part i att stödjaa utvecklandet av föräldrastöd, samt vara en utveckling och implementering av HYFS i förskolan, efter modell på Hälsoäventyret Göteborg Väster. 3(3)

22 Uppföljning Under 2013 kommer SDN att göra en uppföljning av Hälsoävenyret Tigern. Uppföljningen kommer utmynna i en redogörelse för förutsättningarna för Hälsoäventyrets fortsatta arbete. Parternaa tar ställning till fortsatt samverkan 2014 utifrån dessa resultat. r 3 AVTALSTID Detta tilläggsavtal avser ÖVRIGT I övrigt gäller vad som står i Avtal om folkhälsoinsatser i Örgryte-Härlandaa (Dnr och Dnr N /11) ). 5 FINANSIERING Driften av Hälsoäventyrets verksamhet finansieras av SDN. SDNN erhåller under 2013 ett stöd från HSN för utveckling av hälsoäventyrspedagogiken med 1000 tkr. 6 UNDERSKRIFTERR Detta tillägg till avtal är upprättat i två likalydande exemplar därr parterna tagit var sitt original. Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord östra Göteborg Göteborg För Stadsnämnden Örgryte-Härlanda Håkan Linnarsson Ordförande Daniel Bernmar Ordförandee 3(3)

23 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1209/ /13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Jonathan Neselrot Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämndd 12 nord-östra Göteborg Informations- och kommunikationsplann Ärendet Planen avser att fungera som styrande dokument för operativa och strategiska informations- och kommunikationsinsatser för hälso- och sjukvårdsnämndd 12. I handlingen finnss informations- och kommunikationsmål samt aktiviteter beskrivna. Handlingen ersätter e tidigare beslutad Informationsplan (Dnr: HSN ). Bakgrund I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag ingår attt säkerställaa att invånarna i nämndområdet får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd och regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. Nämnden ska också i olika forum föra dialog med regioninvånarna. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att allaa medborgare i nämndområdet får tillgång till likartadd information om hälso-- information- och och sjukvård. Utgångspunktenn för mål och aktiviteter är att utvald kommunikation når avseddd målgrupp. Insatserna fördelas på flera olika kanaler och anpassas efter målgrupp. Medborgardialog I planen föreslåss principer för f medborgardialog. Principerna ska fungeraa som ett ramverk för dialoginsatser. Principerna effektiviserarr initierandet av medborgardialog och tydliggör nämndens Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag tilll beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kanslis bedömning är att goda kunskaper om vårdnivåer och tillgången på hälso- och sjukvård har en positiv inverkann för alla medborgare i nämndområdet och därmed även för barnen och ungdomarna. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

24 Sida 2(2) Datum DiarienummD mer HSN Dessutom finns en styrande princip i informations- och kommunikationsplanen som påpekar vikten av attt barns och ungdomars möjligheter att delta i dialog särskilt beaktas. Finansiering Hushållsutskicket beräknass kosta drygt kronor för HSN H 12. Beräkningen är gjord för utskick till samtliga hushåll i tolv hälso- och sjukvårdsnämnders geografiska verksamhetsområden och kan komma att förändras beroende på hur många nämnder som beslutar om hushållsutskh kick. Egenvårdsguiden innebär en kostnad på knappt kronor. Övriga kostnader ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader. Förslag till beslut 1. Informations- och kommunikationsplan godkänns. 2. Kostnaderna för hushållsutskicket och Egenvårdsguiden finansieras ur nämndens budget för projekt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Informations- och kommunikationsplan

25 HSN Informations- och kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg

26 1. Inledning Informations- och kommunikationsplan beskriver informations- och kommunikationsinsatser för hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg från och med 1 januari 2013 till och med 31 december Informations- och kommunikationsplan ersätter Informationsplan Så läses planen Planen inleds med de dokument som ligger till grund för styrningen. Planen tydliggör skillnaden mellan informationsinsatser och kommunikationsinsatser. Två olika matriser med mål- och aktivitetsplan för information har tagits fram. En matris för kommunikationsmål har tagits fram. Medborgardialog har fått särskilt utrymme i slutet av planen under egen rubrik. 1.2 Grundläggande begrepp Information är envägskommunikation och handlar om de strategiska budskapen som ska leda till ökad kunskap. Kommunikation bygger på dialog och interaktivitet mellan de som deltar i processen och ska leda till förändrade attityder och förhållningssätt. 1.3 Övergripande syfte Syftet med en informations- och kommunikationsplan är att formulera strategier och planera informations- och kommunikationsinsatser efter uppsatta mål. Planen ska hjälpa nämnden att utföra sitt informations- och kommunikationsuppdrag. 2. Styrande dokument och historik 2.1 Hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente Nämnden ska vid fullgörandet av sitt uppdrag i olika forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård Detaljbudget 2013 Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om vårdfrågor och om de beslut nämnden fattar. Medborgarna informeras kontinuerligt om förändringar i utbud, öppettider och annat som är viktigt. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer under 2013 fortsätta med regelbundna dialogmöten med pensionärsråd, handikapp- och brukarorganisationer Regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att arrangera aktiviteter som ger medborgarna möjlighet att ställa frågor om nämndernas verksamhetsområde enligt reglementet. Samtliga beställarnämnder ska genom löpande utvärdering och uppföljning tillvarata medborgarnas synpunkter i kommande aktiviteter. 4 1 Informationsplan , DNR: HSN Ur Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen, 4 3 Detaljbudget 2013 DNR: HSN Återrapportering av uppdrag till beställarnämnderna om medborgarkontakter DNR: RS Sida 2 av 11

27 2.4 Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket ska vara enkelt och lätt att förstå och också anpassas till grupper med särskilda behov, till exempel invandrare och vissa handikappgrupper. Informationen ska vara öppen, sann och saklig. Det gäller både positiva och negativa budskap. God kommunikation med invånare och anställda i Västra Götalandsregionen är en förutsättning för att regionens mål skall uppnås och för att ge kunskap om de beslut politikerna fattar och de konsekvenser besluten får. Dessa beslut och den demokratiska process som ligger bakom styr regionens verksamhet. För att politikerna skall kunna fatta väl underbyggda och förankrade beslut krävs en dialog och ett samspel med en mängd olika aktörer i regionen och med regionens invånare Nämndområdets befolkning och förutsättningar Inom nämndens geografiska verksamhetsområde bor det drygt personer. I förhållande till länet som helhet har nord-östra Göteborg den lägsta andelen befolkning som är äldre än 65 år. År 2011 var 12,6 procent av befolkningen äldre än 65 år, att jämföras med siffran för hela Västra Götaland som var 18,3. 6 Att befolkningen är mångkulturell måste beaktas vid informationsinsatser, och det kan här finnas vinster i att samverka med Angereds Närsjukhus, som ligger i nämndområdet och har arbetat mycket med information till människor med olika etnisk bakgrund. 3. Informationsplanering 3.1 Avslutade informationsinsatser Informations- och kommunikationsplan ersätter Informationsplan Här listas de informationsinsatser som fanns med i den tidigare planen men som nu avslutats och inte längre finns med i informations- och kommunikationsplaneringen Blå sidorna Kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården kommer inte längre att finnas i telefonkatalogens blå sidor. Bakgrunden är ett effektiviseringskrav i regionfullmäktiges budget om sammanlagt 20 miljoner kronor över 2013 och Dessutom minskar användandet av telefonkatalogen som källa för att hitta kontaktuppgifter. I juni 2012 tog förvaltningsledningen beslut om att avsluta samarbetet med Eniro. 7 Kostnaden för annonsering i Eniro uppgick till 4,2 miljoner kronor årligen Välkomstpaketet och Regionmagasinet Efter ett omfattande effektiviseringskrav på regionkansliet beslutade kommunikationsstrategiska avdelningen (dåvarande informationsavdelningen) att avsluta utgivningen av Regionmagasinet samt att upphöra med välkomstpaketet. 5 Ur Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy 6 Verksamhetsanalys 2011, Västra Götalandsregionen 7 Beslut om att avsluta avtal med Eniro HSN Sida 3 av 11

28 Regionmagasinet skickades ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Välkomstpaketet skickade ut till nyinflyttade medborgare i Västra Götaland med information om Västra Götalandsregionen och dess förvaltningar och bolag samt information om Kommande informationsinsatser Syfte Hälso- och sjukvårdsnämnden är medborgarföreträdare. Syftet med information till medborgarna är att de ska känna till vårdutbud, rättigheter och regler för hälso- och sjukvården. Dessutom ska nämnden ges god möjlighet till dialog med medborgarna för att få ett bredare underlag för att fatta väl förberedda och förankrade beslut, samt öka kunskaperna och förtroendet mellan invånare och politiker Strategi Uppdraget och det övergripande målet är att medborgarna i nämndområdet ska få och tillgodogöra sig information om hälso- och sjukvård. För att väcka intresset hos medborgarna behöver nämnden anpassa informationen till olika målgrupper. Ett sätt att väcka intresset hos den informationsmätta medborgaren är att göra tilltalet mer lättillgängligt och personligt Målgrupper Nämndens målgrupp är alla medborgare i nämndområdet. För att medborgarna ska känna sig berörda av informationen bör tilltalet anpassas efter målgrupp för aktuellt informationsuppdrag Budskap Nämndens informationsuppdrag enligt reglementet är att informera medborgarna om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter, högkostnadsskydd, regler och förutsättningar för att få vård. Budskapet ska till formen vara målgruppsanpassat, sant och sakligt. Ett högtravande och byråkratiskt språk riskerar att skapa distans, medan ett personligt tilltal har större möjligheter att nå fram och generera en önskad effekt hos mottagaren Hushållsutskicket Första hjälpen Under 2012 gjorde nämnden ett utskick till samtliga hushåll i nämndområdet. Utskicket bestod av en sexsidig folder med bland annat egenvårdstips, information om vårdnivåer, kontaktuppgifter till jourcentraler i nämndområdet och en presentation av nämnden. Reaktionerna på Första Hjälpen har varit blandade men Postens undersökning visar att medborgarna använt och uppskattat utskicket och en överväldigande majoritet tycker att foldern var ett bra sätt att informera om vård och omsorg. Besöksstatistiken på nämndens hemsida ökade markant under juni då Första hjälpen distribuerades. Totalkostnaden för utskicken (HSN 4, 5, 11, och 12 deltog) landade på totalt Fyra nämnder delade på kostnaden som justerades något beroende på antalet hushåll i nämndens geografiska verksamhetsområde Webbplatsen och 1177.se Hälso- och sjukvårdsnämnderna har egna webbplatser under vgregion.se där det finns information om nämndens ansvarsområde och arbete se/vastra-gotaland har information om utbud, regler och sjukvårdsrådgivning som riktar sig till Västra Götalandsregionens invånare. Många av texterna på 1177.se finns översatta till olika språk. Sida 4 av 11

29 3.2.7 Informationsmål I matrisen nedan har mål konkretiserats utifrån nulägesbeskrivning och strategi. Målen har brutits ner i aktiviteter för att ge förutsättningar för en god uppföljning. Mål för kommunikation har utelämnats i matrisen och tydliggörs istället under egen rubrik längre ner. Mål Nämndens uppdrag och ansvar ska förtydligas för befolkningen i nord-östra Göteborg Medborgarna ska hjälpas att välja rätt vårdnivå Medborgarna ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter Aktiviteter Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet Proaktivitet i medierna Vgregion.se/hsn12 som en läs mer kanal Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet Målgruppsinriktade kampanjer vid behov Mer personligt tilltal (målgruppsanpassning och storytelling) Egenvårdsguiden Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet 1177.se/vastra-gotaland Målgruppsinriktade kampanjer vid behov Sida 5 av 11

30 3.2.8 Planerade aktiviteter År Informationsinsats/aktörer Budskap Kanal Kostnad Årligt utskick till alla hushåll Direktutskick via 2014 i nämndområdet Posten 2013 Annons i telefonkatalogen, Rosa Sidorna Egenvårdsguiden Utveckling av nämndens webbplats Pressmeddelanden / presskonferenser 1177.se Vårdnivåer Nämndens roll Kontakt- och adressuppgifter Regler och rättigheter Kontaktuppgifter till 1177 Telefonkatalogen Råd om egenvård Information om 1177.se Informationskälla här får du veta mer Nämndens arbete Kontaktuppgifter Nämndens beslut Görs vid särskilda händelser/beslut av allmänintresse Information om vårdutbud Vårdgivare, bibliotek, medborgarkontor 9 Webben, vgregion.se/hsn12 Episerver, nyheter.vgregion.se KiV-register Totalkostnad 2013, HSN4, 5, 7, 11, 12: kr Beräknad kostnad för 2013 (HSN12): Distribution: kr Tryck: kr Konsult: Annonsering: Totalt: kr 8 Ingen kostnad. Kostnaden är regionkansliets. Totalkostnad för HSN4, 5, 7, 11, 12: kr Kostnad för HSN12: kr Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader 8 Priserna är beräknade priser för 12 editioner exklusive moms 9 Vi informerar nämnda instanser men avgör inte hur de behandlar den informationen vi ger Sida 6 av 11

31 3.2.9 Uppföljning Uppföljning sker årligen. Utskicken till alla hushåll följs upp genom läsvärdesundersökning. Medieanalys av hur nämnden skildras i medierna vid särskilda händelser. Utvärdering i samband med eventuella målgruppsinriktade kampanjer Statistik från vårdbarometern om var man hämtar information om hälso- och sjukvård Besöksstatistik på nämndens sida på vgregion.se/hsn12 Sida 7 av 11

32 4. Kommunikationsplanering 4.1 Syfte Kommunikation bygger på dialog och interaktivitet mellan de som deltar i processen och ska leda till förändrade attityder och förhållningssätt. Informations- och kommunikationsplanen ska ge nämnden god möjlighet till dialog med medborgarna för att få ett bredare underlag för att fatta väl förberedda och förankrade beslut, samt öka kunskaperna och förtroendet mellan invånare och politiker. 4.2 Strategi För dialog är det viktigt att nämnden möter medborgarna i de forumen där de vill bli mötta, där de är. Tilltalet i kommunikationen ska vara lättillgängligt och personligt. 4.3 Målgrupp När nämnden har dialog med medborgare bör nämnden överväga att bjuda in personer med hög beröringsgrad men med låg vardaglig aktivitet i samhällsdebatter. 4.4 Budskap Nämndens budskap i dialog med medborgarna ska upplevas lättillgängligt och personligt. Medborgare som deltar i dialog ska känna till förutsättningarna och principerna för dialogen. 4.5 Kommunikationsmål Målen för kommunikation med medborgare specificeras i matrisen nedan. I matrisen finns även förslag på aktiviteter under 2013 och 2014 för att nå upp till målen. Mål Aktiviteter Hälso- och sjukvårdnämnden ska ta fram en Informations- och strategi för hur man ska arbeta med kommunikationsplan kommunikation över hela mandatperioden Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ge invånarna möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter om hälso- och sjukvården i nämndområdet Nämnden ska utveckla sin dialog med medborgare Dialogen med organisationer, råd och föreningar ska bibehållas och utvecklas Nämndledamöter ska synliggöra nämnden på sociala medier Särskilda insatser för kommunikation Dialogmöten med patientorganisationer Pensionärsråd Nämnden genomför minst ett dialogtillfälle under mandatperioden, alternativt deltar i annan parts dialogtillfälle Utvärdera deltagarnas upplevese av pensionsråd och brukardialog Skapa gemensamma hashtaggs Sida 8 av 11

33 5. Medborgardialog 5.1 Syfte Det övergripande syftet med medborgardialog är att stärka demokratin och öka effektiviteten i den politiska beslutsprocessen. Detta genom att dels ge medborgare möjlighet att i dialog påverka de beslut de förtroendevalda fattar. Och dels genom att öka kvaliteten i besluten genom att bidra med ökade kunskaper. 5.2 Tidigare insatser Under 2009 genomförde nämnden dialog med ungdomar om ungdomsmottagningen i Gunnared/Lärjedalen samt bjöd in till medborgardialog i Örgryte/Härlanda. Under deltog nämnden i nämndområdets stadsdelars folkhälsodagar. I januari 2012 anordnade kansliet en utbildning i medborgardialog för förtroendevalda medverkade dessutom nämnden i Hälsomässan i Angered. 5.3 Principer för medborgardialog Principer för medborgardialog är verktyg för den interna styrningen och tydliggör för medborgaren vad denne kan förvänta sig av dialogen. Dialogen ska utgå från medborgarnas behov, hålla sig inom nämndens verksamhetsområde och frågan vara möjlig för medborgarna att påverka Nämndledamöter som deltar i medborgadialog ska representera nämnden Det är nämnden som avgör vilka frågor som blir föremål för medborgardialog Deltagarna i medborgardialog ska alltid informeras om syftet för medborgardialogen i samband med inbjudan Invånarna ska ges goda möjligheter att delta, uppsökande aktiviteter ska övervägas Dialogen med invånarna ska vara tillgänglig och meningsfull Barn och ungdomars möjlighet att delta i medborgardialogen ska ges särskild uppmärksamhet Resultatet av medborgardialog ska alltid återkopplas till dem som deltagit Arbetsprocessen ska utvärderas löpande och revideras vid behov 5.4 Styrning Nämnden avgör vilken fråga som blir föremål för medborgardialog. När frågan är formulerad bildas ett processteam med representanter från nämnden och tjänstemän som med utgångspunkt i principer för medborgardialog tar fram en projektplan. Projektplanen ska tydliggöra ansvarsfördelning, praktiskt upplägg, kommunikationsprocess, hur processen och resultatet ska utvärderas och kommuniceras med de som deltagit etc. Medborgardialog ska initieras tidigt i en beslutsprocess då frågan fortfarande är påverkningsbar. Sida 9 av 11

34 Medborgardialogen dokumenteras på plats. Kansliet sammanställer sedan resultatet av dialogen och återrapporterar till nämnden. Det är sedan upp till nämnden att beakta resultatet av medborgardialogen i nämndens beslut. Medborgardialoger ska i den mån det är möjligt utnyttja redan etablerade forum. Nämnden ska också vara öppen för att ta del av andra aktörers medborgardialogaktiviteter, exempelvis utförares. När nämnden initierar medborgardialog ska nämnden överväga att nå prioriterade målgrupper genom naturliga kanaler, exempelvis föreningar, stadsdelsnämnd, skolor och hälsoambassadörer. 5.5 Målgrupper Nämndens kommunikationsuppdrag omfattar alla medborgare i nämndområdet. Inför varje dialogtillfälle bör man dock identifiera de viktigaste målgrupperna beroende på vilken fråga som är i fokus. Målgrupper med hög beröringsgrad men med generellt låg aktivitetet i politisk debatt bör prioriteras, enligt bifogad modell. Sida 10 av 11