Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra 12 juni 2013

2 KALLELSE Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Sammanträdesdatum nord-östra Göteborg Sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnden 12, nord-östra Göteborg den 12 juni 2013 Tid: Gruppmöten kl Nämndsammanträde kl Plats: Aschebergska Eken, Lillhagsparken, Göteborg Ledamöter Håkan Linnarsson (S), ordförande Ingrid Bergman (MP), vice ordförande Magnus Berntsson (KD), andre vice ordförande John Hedlund (S) Liisa Kirjavainen Hyväri (S) Abo Moradi (S) Shilan Majid (S) Viktoria Tryggvadottir (S) Birgitta Ceesay (V) Börje Olsson (M) Marie Gülich (M) Per-Ola Maneschiöld (M) Mikael Gustafsson (M) Erik Fristedt (FP) Ingegerd Granat (C) Ersättare Daniel Havdelin (S) Kalsoom Kaleem (S) Karanta Bojang (S) Alma Handzar (S) Manijeh Mehdiyar (MP) Helena-Maria Olsson (M) Marina Throne-Holst (M) Birgitta Lindholm (FP) Aziz Bulun (KD) Jessika Loftbring (C) Personalföreträdare Kathleen Schönemann, Kommunal Anders W Eriksson, SACO Övriga närvarande Sarah Ericson, nämndsekreterare Håkan Mannelqvist, nämndsamordnare Negar Sorhabi, ekonom Håkan Hilmér, hälso- och sjukvårdschef Ralph Harlid, beställardirektör

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 2 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Om du inte har möjlighet att närvara vid sammanträdet, meddela nämndsekreterare Sarah Ericson, sarah.ericson@vgreg För att resa till mötet med kollektivtrafik: Ta buss 52 mot Skogome och gå av vid hållplats Lillhagsparken Norra. För exakta avgångstider, se Välkomna! Håkan Linnarsson, ordförande

4 FÖREDRAGNINGSLISTA 3 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg Föredragningslista 1. Upprop 2. Val av justerare 3. Anmälan om tillkommande och utgående ärenden Ärenden 1. Information Återkoppling av uppdrag - Information om miljöåtgärder inför byggnation av Angereds Närsjukhus Information lämnas av Gunnemar Ohlsson kl Information Ekonomiska förutsättningar 2014 HSN Ekonomichef Ann-Marie Bodin kl Beslut Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2013 års medel HSN Planeringsledare Sofia Hedenlund kl Handling bifogas 4. Information Uppföljning rehabiliteringsgarantin år 2012 DnrHSN Planeringsledare Sofia Hedenlund kl Handling bifogas 5. Information Uppföljning av överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhus Delår 1 HSN Planeringsledare Astrid Brauer och Peter Svensson kl Handling bifogas

5 FÖREDRAGNINGSLISTA 4 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg 6. Information Analys av vårdkonsumtion och sjukhuskostnader HSN Controller Maria Grundvall kl Information Folkhälsa - Återrapportering av uppdrag om tillgängligheten på ungdomsmottagningen Öster Planeringsledare Lena Ekeroth kl Beslut Förlängning av överenskommelse med Folktandvården avseende munhälsobedömningar HSN Planeringsledare Nina Hautanen kl Handling bifogas 9. Information Förlängning av avtal med Gottfriesmottagningen Hälso- och sjukvårdschef Håkan Hilmér Beslut fattas av HSN Information Upphandling av brukarstöd Hälso- och sjukvårdschef Håkan Hilmér Beslut fattas av HSN Information Avvikelserapport april 2013 HSN Ekonom Negar Sohrabi Handling bifogas 12. Beslut Tecknande av kontrakt med Angered Care AB för att bredriva vårdverksamhet inom VG primärvård i stadsdelen Angered HSN Planeringsledare Per-Olof Olofsson kl Handling bifogas Beslut i RS den 4 juni

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 5 Hälso- och sjukvårdsnämnd nord-östra Göteborg 13. Beslut Åtgärder för att säkerställa ett högre utfall av kvalitet inom VG Primärvård HSN Planeringsledare Per-Olof Olofsson kl Handling bifogas 14. Information Information och avstämning kring Angereds Närsjukhus Planeringsledare Håkan Mannelqvist 15. Information Nya arvodesregler för förtroendevalda HSN Nämndsekreterare Sarah Ericson Handling bifogas 16. Beslut Anmälningsärenden 17. Beslut Delegationsärenden 18. Beslut Information till/från GPÖ och R-GPÖ 19. Information Tandvård - Innehållen ersättning till vårdgivare för barn-och ungdomstandvård - Projekt ej avhörda barn - Tilläggsöverenskommelse Narkos Ekonom Negar Sohrabi 20. Information Aktuellt Ledamöter och ersättare informerar Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli informerar

7 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr 1222/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2013 års medel Ärendet Rehabiliteringsgarantin syftar till att stärka tillgången till rehabiliteringsinsatser för personer med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa och/eller smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Handlingsplanen avser hälso- och sjukvårdsnämndens hantering av 2013 års medel ur rehabiliteringsgarantin. Handlingsplanen sänds till hälso- och sjukvårdsavdelningen för godkännande, vilket är ett krav för att nämnderna ska få ta del av medlen i rehabiliteringsgarantin. Bakgrund Målsättningen från regeringens sida är att genom rehabiliteringsgarantin uppnå ökad återgång i arbete och förebygga sjukskrivning bland personer i arbetsför ålder. Personer med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Personer med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR). Ersättningen till landstingen är prestationsbaserad utifrån antalet producerade behandlingsserier KBT, IPT och MMR. Utbetalning sker till landstingen efter respektive kvartal. Västra Götalandsregionens andel av rehabiliteringsgarantin år 2013 beräknas till maximalt 160 mnkr. Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat att 100 mnkr av dessa fördelas till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. Upp till 60 mnkr fördelas i form av prestationsersättning och 40 mnkr fördelas i form av fast ersättning (RS ). Prestationsersättningen ska användas till att ersätta vårdgivare med godkända MMR-team samt till utbetalning av generellt utvecklingsbidrag. Den fasta ersättningen ska användas till fortsatta utvecklingsåtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet och god kvalitet på rehabiliteringsinsatserna. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

8 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämnderna har ålagts att inkomma med en handlingsplan för hur medlen ska användas. Planen ska godkännas av hälsooch sjukvårdsavdelningen. Därefter får nämnderna ta del av medlen. Överväganden Genom handlingsplanen fortsätter hälso- och sjukvårdsnämndernas inriktning för arbetet med rehabiliteringsgarantin. Nämnderna har sedan verksamhetsåret 2010 finansierat uppbyggnaden av ett antal rehabiliteringsteam. Med 2013 års medel kan arbetet fortsätta att utvecklas och tillgången till rehabilitering förbättras ytterligare. Med inriktningen i handlingsplanen kan de åtgärder som hälso- och sjukvårdsutskottets beslutat ålägga nämnderna genomföras. Det innebär ersättning till godkända vårdgivare inom VG Primärvård för drift av MMRteam på vårdcentral samt utbetalning av det generella utvecklingsbidraget. Handlingsplanen möjliggör också användandet av ekonomiska medel till insatser inom sjukskrivningsmiljarden, beroende på om behov och utrymme finns. Dessa båda statsbidrag berör i stora delar samma område, och är en komplettering av varandra. Därmed kan det vara fördelaktigt att integrera arbetet. Barnperspektivet Bedömningen är att förslaget till handlingsplan för rehabiliteringsgarantin inte påverkar barn och unga negativt. Förslag till beslut 1. Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2013 års medel godkänns. 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2013 års medel i enlighet med denna handlingsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

9 Sida 3(3) Datum Diarienummer HSN Bilaga Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2013 års medel hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Expedieras till Ann-Sofie Bäck, hälso- och sjukvårdsavdelningen.

10 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN Handlingsplan rehabiliteringsgarantin 2013 års medel hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Bakgrund rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin är ett prestationsersatt statsbidrag som regleras genom en årlig överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), så även för år Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1 medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Inriktning Västra Götalandsregionen år 2013 Västra Götalandsregionens andel av 2013 års rehabiliteringsgaranti beräknas till 160 mnkr. Enligt hälso- och sjukvårdsutskottets beslut (dnr RS ) fördelas 100 mnkr av dessa till hälso- och sjukvårdsnämnderna. Ersättningen till hälso- och sjukvårdsnämnderna är tvådelad enligt följande: 60 mnkr fördelas i form av prestationsersättning genom att hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller 25 tkr respektive 45 tkr per behandlingsserie MMR 1 respektive MMR 2. Hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller också 1000 kr per behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 och MMR 2 för utbetalning av generellt utvecklingsbidrag till alla vårdenheter som gett insatser i enlighet med rehabiliteringsgarantin. 40 mnkr fördelas utifrån resursfördelningsmodellen mellan de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna till utvecklingsinsatser. 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(2)

11 Inriktning hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 år 2013 Den prestationsbaserade ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Vårdgivare inom VG Primärvård är godkända att driva MMR-team erhåller ersättning per registrerad och godkänd behandlingsserie. Ersättningen är 20 tkr per MMR 1 och 40 tkr per MMR 2. Generellt utvecklingsbidrag i omfattningen 1000 kr per registrerad och godkänd behandlingsserie KBT, IPT, MMR 1 eller MMR 2 utbetalas till vårdgivare som bedrivit insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Övriga intäkter av den prestationsbaserade ersättningen används till att finansiera rehabiliteringskoordinatorer vid vårdcentralerna inom VG Primärvård, så långt det är möjligt. Den fasta ersättning som de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna erhåller används enligt följande: Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft överenskommelser och avtal med ett antal verksamheter/team som arbetar med multimodal rehabilitering, inom såväl primärvård som inom specialistvård. Teamen fortsätter sitt arbete år 2013 och ersättningen är avsedd att användas till fortsatt utveckling av dessa verksamheter. Medlen används till insatser såsom till exempel kompetensutveckling, personalförstärkningar och informationsinsatser för att stärka samarbetet med vårdgrannar. Syftet är att stärka utbudet av multimodal rehabilitering och möjliggöra att fler patienter i behov av denna form av vård kan erhålla den. Målet är, i enlighet med målet i den nationella överenskommelsen, att så många av dessa patienter som möjligt kan återgå till sitt arbete eller stå till arbetsmarknadens förfogande. Målet för hälso- och sjukvårdsnämnderna är också att dessa patienter ska uppnå en förbättrad hälsa och därigenom en förbättrad livskvalitet. Om behov och ekonomiskt utrymme föreligger kommer medel också att användas till arbetet med sjukskrivningsmiljarden. Detta beroende på att dessa båda statsbidrag i stora delar berör samma område, och är en komplettering av varandra. Därmed kan det vara fördelaktigt att integrera arbetet. 2(2)

12 Dnr HSN Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Uppföljning av rehabiliteringsgarantin år 2012, hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Rehabiliteringsgarantin nationellt Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 årligen tecknat en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin. Genom överenskommelsen tilldelas landstingen ekonomiska medel i syfte att förstärka utbudet av rehabilitering för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR 1 alternativt MMR 2) 1, medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) eller interpersonell psykoterapi (IPT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. För verksamhetsåret 2012 avsatte regeringen 1 mdr för rehabiliteringsgarantin. Ersättningen till landstingen är prestationsbaserad och utfallet beror på den produktion av KBT, IPT och MMR som respektive landsting rapporterar in till staten. Reglerna för landstingens inrapportering ändrades i den nationella överenskommelsen för år Enbart avslutade behandlingsserier fick nu rapporteras, mot tidigare även påbörjade. De behandlingsserier som påbörjats år 2011hade inrapporterats då och kunde därmed inte rapporteras när de avslutades år Till följd av detta uppstod ett glapp för år 2012, då all produktion inte kunde rapporteras in. Detta försvårar jämförelser mellan åren, då rapporteringen inte skett utifrån samma förutsättningar. Rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutar årligen om inriktningen för rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen. HSU beslutar också i vilken omfattning hälso- och sjukvårdsnämnderna ska tilldelas medel för detta. År 2012 erhöll Västra Götalandsregionen totalt 149 mnkr ur rehabiliteringsgarantin, vilket var 99 procent av den möjliga tilldelningen. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen inrapporterade 8641 behandlingsserier KBT/IPT verksamhetsåret Detta är en kraftig minskning jämfört med år 2011, då behandlingsserier rapporterades. Förutom de förändrade reglerna kring inrapportering, beror minskningen också på att kraven i de regionala riktlinjerna för rehabiliteringsgarantin skärptes år Resultatet blev att ett antal KBT-/IPT-behandlingar inte registrerades och 1 Med MMR 1 och MMR 2 avses graden av specialisering hos det behandlande teamet samt komplexiteten i patientens sjukdomstillstånd. 1(3)

13 rapporterades som gällande rehabiliteringsgarantin. Västra Götalandsregionen tillhör dock ett av de landsting i Sverige som tillhandahåller flest behandlingsserier KBT/IPT per invånare. Vårdgivarna i Västra Götalandsregionen rapporterade sammanlagt 1224 behandlingsserier MMR. Detta är en ökning jämfört med år 2011 med nio procent. Regionen är därmed ett av endast fyra landsting som ökade sin produktion av MMR år För övriga landsting minskade inrapporteringen. För verksamhetsåret 2012 beslutade HSU att arbetet med multimodal rehabilitering skulle fortsätta utvecklas i Västra Götalandsregionen. Då infördes möjligheten för vårdgivarna inom VG Primärvård att driva MMR-team på vårdcentral. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ålades att hantera och finansiera denna åtgärd genom medlen erhålla ur rehabiliteringsgarantin. Åtgärden resulterade i att det år 2012 fanns 72 MMR 1-team och 15 MMR 2-team i Västra Götalandsregionen, och bidrog till att öka produktionen av MMR i regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 ekonomiskt utfall och genomförda insatser Av utfallet till Västra Götalandsregionen i omfattningen 149 mnkr, tilldelades de tolv hälsooch sjukvårdsnämnderna 100 mnkr. Medlen fördelades sedan mellan nämnderna i enlighet med resursfördelningsmodellen och utfallet för hälso- och sjukvårdsnämnd 12 blev 9,4 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 hade kostnader för verksamhetsåret 2012 motsvarande den tilldelning som resursfördelningsmodellen renderade. MMR-team inom nämndområdet Rehabgarantiteamet Angered (Närhälsan): Teamet i Angered har arbetat multimodalt sedan mitten av 1990-talet. Erfarenheten är att många patienter med smärtproblematik också har psykisk ohälsa. Detta har varit avgörande i utformningen av behandlingsupplägg. Teamet integrerar psykoterapi, bildterapi och andra aktiviteter för att nå båda delar i patientens problematik. Under verksamhetsåret 2012 slutförde 14 personer multimodal rehabilitering hos teamet. Vid årsskiftet var 34 patienter aktiva hos teamet, antingen i utrednings- eller behandlingsfas. En svårighet som teamet anger i uppföljning är att de mottar få remisser trots omfattande informationsinsatser till vårdgrannar. Anledningen är att vården har svårt att fånga upp dessa patienter och remittera dem till rätt hjälp. I utvärdering anger teamet att det är svårt att se effekten avseende sjukskrivningsgrad på kort sikt. Många patienter som kommer till teamet har haft ohälsa under lång tid. De behöver en längre tids sjukskrivning för att orka genomgå behandling och återhämta sig. Genom behandling får patienten redskap att hantera sin ohälsa, så sjukskrivningen bör minska på sikt för dem som deltagit i behandlingen. Rehabgarantiteamet Gamlestadstorget (Närhälsan): Teamet vid Gamlestadstorget arbetar utifrån konceptet Smärtskolan, som tagits fram av Reumatikerförbundet i samarbete med vårdgivare inom Västra Götalandsregionen. Smärtskolan är uppdelad i olika faser där teori och praktik varvas. Arbetssättet syftar till att ge patienten redskap för att genomföra förändringar i sin livsstil och därigenom uppnå bättre hälsotillstånd. Om patienten upplever svårigheter att delta i de teoretiska delarna av behandlingarna, till exempel på grund av språket, så finns möjligheten att enbart delta i träningsgrupperna. 2(3)

14 Vårdgivaren lyfter, precis som många andra vårdgivare, svårigheter med att få rätt patienter remitterade till teamet. Under verksamhetsåret 2012 mottog teamet 83 remisser. Av dessa deltog 52 patienter i Smärtskolan, medan 31 patienter enbart deltog i träningsgrupper. Generellt utvecklingsbidrag Generellt utvecklingsbidraget innebär att de vårdenheter som rapporterar in avslutade behandlingsserier KBT/IPT och/eller MMR erhåller ekonomisk ersättning i omfattningen 1000 kr per behandlingsserie. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är ålagda av HSU att administrera och betala ut ersättningen till vårdgivarna. Vårdgivarna inom hälso- och sjukvårdsnämndens område inrapporterade under verksamhetsåret 2012 sammanlagt 824 behandlingsserier KBT, 27 behandlingsserier IPT och 135 behandlingsserier MMR. Antalet inrapporterade KBT/IPT minskade något jämfört med år Även antalet inrapporterade MMR minskade mellan år 2011 och år Därmed utbetalades generellt utvecklingsbidrag i omfattningen 987 tkr till vårdgivare lokaliserade inom hälso- och sjukvårdsnämndens område. MMR-team inom VG Primärvård Vårdgivarna inom VG Primärvård fick under år 2012 möjligheten att ansöka om ackreditering för att driva multimodala rehabiliteringsteam på vårdcentral. Inom hälso- och sjukvårdsnämndens område godkändes en vårdcentrals ansökan om ackreditering. Detta var vårdcentralen Lärjedalen som drivit denna form av arbete under flera år. Att fler vårdcentraler inte ansökte beror troligen på att tillgången på multimodal rehabilitering är god inom nämndområdet. Möjligheten att driva MMR-team på vårdcentral fortsätter år (3)

15 RAPPORT Dnr HSN SU-team Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Våren 2013

16 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 För verksamhetsåren träffades en överenskommelse om sjukhusvård (VÖK) mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen ska följas upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning ska göras för hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Denna rapport omfattar uppföljningen för första kvartalet Rapporten följer den struktur som finns i den beslutade uppföljningsplanen. Ekonomiskt utfall Hälso- och sjukvårdsnämndernas ersättning till SU för perioden januari till mars är tkr vilket är periodens maximala ersättning från nämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. För perioden har ännu inte någon utbetalning gjorts avseende målrelaterad ersättning. Samverkan Vård av barn i livet slutskede SU har i uppdrag att utveckla, implementera och följa upp rutiner kring vård av barn i livets slutskede. Sjukhuset har i samverkan med Göteborgs Stad och Habilitering och Hälsa gjort en genomlysning av hur vården fungerar. Slutsatsen är att samarbetet och ansvarsfördelningen mellan parterna är väl fungerande. Gruppen har också konstaterat att behov av gemensamma rutiner inte finns då varje patientfall uppvisar ett mycket varierande behov i kombination med att berörd vård- och omsorgspersonal uppvisar en flexibilitet och anpassning till varje patient. Gruppen konstaterar dock att det finns ett behov av gemensamma utbildningstillfällen och forum där erfarenheter kan delas. Gruppen har dokumenterat sina slutsatser i ett gemensamt dokument. Frågan har också behandlats i LGS, gruppen barn- och unga. Uppdraget är föremål för en fortsatt uppföljning under Tidig understödd hemgång vid stroke Hälso- och sjukvårdsavdelningen och regionens sjukhus har tidigare tagit fram en gemensam uppföljningsrapport avseende effekter och erfarenheter av ägaruppdraget tidig understödd hemgång för strokepatienter. Uppföljningsrapporten reviderades i januari månad Strokeenheterna beskrev en kvalitetshöjning av strokevården och såg understödd hemgång som ett komplement till övrig strokerehabilitering. Resultaten i rapporten visade ett tryggare omhändertagande, ökade möjligheter att identifiera dolda funktionsnedsättningar, optimerad rehabilitering i hemmiljön, förbättrad samordning av insatser och en kvalitetssäkrare vårdkedja. Det fanns dock inte några säkra effektiviseringsvinster med arbetssättet. Ägaruppdraget inom strokesjukvården hade full finansiering under år 1 och därefter under år 2 (t.o.m. aug 2013) halv finansiering. Sjukhusledningen har beslutat att SU fortsätter med verksamheten under hela Barn med fetma Obesitasenheten inom Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus (DSBUS) arbetar med förebyggande åtgärder inom området barnfetma. Obesitasenheten inom DSBUS är drivande när det gäller det förebyggande åtgärder för barnfetma. Därifrån leds arbetet med det beslutsstöd som finns inom VGR. SU har tillsammans med andra vårdaktörer i vårdkedjan utarbetat tydliga anvisningar om hur berörda vårdgivare ska fånga barn som är i riskzonen för obesitas. I beslutsstödet finns också 2 (17)

17 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 utbildningsmaterial. Enheten ordnar terminsvisa regiondagar kring obesitas som riktar sig till barnmottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård mfl. Under hösten 2013 kommer en särskild riktad regiondag genomföras med temat Vad gör man inom BVC och öppen vård med barn i riskzonen?. Utöver regiondagar har företrädare för Obesitasenheten förläsningar ute i regionen. Enheten stöttar också mindre mottagningar med studiebesök och nätverksmöten kring barn i riskzonen. Två av läkarna på Obesitasenheter deltar i olika projekt för att ytterligare öka kunskapen om barnfetma. Området är föremål för uppföljning av under Säkerställd samverkan primärvård, barnmedicin och barn- och ungdomspsykiatri Namngivna personer från SU deltar i samverkan. Angereds Närsjukhus (ANS) Ett gemensamt arbete genomförs under 2013 där ANS, SU och Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli deltar. Syftet är att utreda förutsättningarna för överföring av vårdområden till ANS från SU. Överföring av vårdvolymer har skett under två års tid gällande Kardiologi och andningsorganen. Inom diabetesvården sker det en samverkan mellan sjukhusen. Smittskyddsläkare från ANS och SU har träffats för att diskutera TB- vårdens utveckling i nordost och hur den kan koordineras med SU:s uppdrag. Förutsättningarna för att överföra BUP Gamlestaden till ANS är planerad att utredas i samverkan med SU för att sedan rapporteras till HSN i årsredovisningen Läns-, region- och rikssjukvård Vårdvolymer Prestationsredovisningen per mars är i flera avseenden osäker på grund av tekniska problem i samband med uppdateringar av patientadministrativa- och faktureringssystem. Utfallet är snarare en kvalificerad bedömning av läget per mars. Utförd vård för regionens invånare beräknas till sammanvägda prestationer vilket är något färre än motsvarande period föregående år. Kvalitetsindikatorer och måltal. Regionen har fastställt kvalitetsindikatorer som ska följas under Av överenskommelsens bilaga 7 framgår det urval av kvalitetsindikatorer som ska följas upp och avrapporteras under Utöver regionala indikatorer sker en uppföljning av fyra lokalt fastställda. Uppföljning sker två gånger under året; vår och höst. För flertalet indikatorer är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär att SU ska upprätta, genomföra och följa upp handlingsplaner. En indikator (nr 37) ersätts endast om SU har uppnått måltalet. Vid tiden för denna rapport pågår fortfarande arbetet med att värdera det underlag som SU lämnar avseende vårens utfall och handlingsplaner för kvalitetsarbetet. Nedan redovisas rapporterat utfall för våren 2013, samt helt för år 2011 och 2012 tillsammans med fastställt måltal i vårdöverenskommelsen. Utdrag ur inkomna handlingsplaner från SU presenteras när de kan ge en bild av hur sjukhuset planerar fortsatt kvalietsarbete. Indikatorernas numrering 3 (17)

18 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 refererar till bilaga 7 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) i VÖK I nämnda bilaga 7 finns en detaljerad beskrivning av varje indikator. Graferna nedan visar utfallet, markeringen i stapeln för 2012 års utfall avser fastställt måltal Diabetesvård Nr Indikator Måltal 1 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 16,5% (< 52). 2 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker 76,0% (<73) 3 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för blodtryck 45,0% 4 Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för kolesterol. 46,0% Behandlingsmål inom området diabetes. Utfall jämfört med måltal enligt VÖK (%). Blodsocker <52 Blodsocker <73 Blodtryck Kolesterolvärde Måltal 2013 Inom området diabetes redovisas ett utfall som för tre indikatorer överstiger uppsatt måltal. För den indikator (Nr 2) vars värde inte når upp till måltalet har sjukhuset redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Hjärtsjukvård (hjärtinfarkt) Nr Indikator Måltal 5 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som har behandlats med reperfusion 85,0% (återställt blodflödet i kranskärlet). 6 Andel behandlade med lipidsänkare (läkemedel mot höga blodfetter). 95,0% 7 Andel utförda kranskärlsröntgen hos patienter som har indikation för sådan 80,0% undersökning. 8 Andel som behandlats med läkemedel som motverkar blodproppsbildning. 90,0% 9 Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (läkemedel som motverkar högt blodtryck). 90,0% 4 (17)

19 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Behandlingsmål inom området hjärtsjukvård. Utfall jämfört med måltal enligt VÖK (%) Måltal Reperfusion Lipidsänkare Kranskärlsrtg LM blodpropp LM mot högt blodtryck Inom området hjärtsjukvård redovisas utfall som för samtliga indikatorer motsvarar eller överstiger uppsatt måltal. Sjukhuset har redovisat en handlingsplan för det fortsatta kvalitetsarbetet. Njursjukvård Nr Indikator Måltal 10 Andel i hemodialys med säker access till blodbanan (AV-fistel eller AV-graft). 67,0% 11 Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. 46,0% 12 Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. 82,0% 13 Andel patienter som får dialys i hemmet. 30,0% Behandlingsmål inom området njursjukvård Utfall jämfört med måltal enligt VÖK (%) Måltal Säker access till blodbanan Mål för blodtryck Mål för dialysdos Mål för dialys i hemmet 5 (17)

20 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte uppställda måltal för de fyra indikatorer som ingår i området njursjukvård. Så var också fallet när det gällde Det kan dock konstateras att trenden för det första kvartalet 2013 är ett något bättre än utfallet för 2012, men att SU inte når upp den nivån SU nådde 2011, förutom för indikator 10: En säker tillgång till blodbanan, där en succesiv förbättring noteras. Inom Njurmedicin har det bildats en arbetsgrupp med syftet att etablera en standardiserad predialytisk process i syfte att erbjuda en jämlik och god vård och att förmå fler patienter att välja dialys i hemmet och SU har anställt en njursviktskoordinator för att främja processen. Däremot har SU inte i sin handlingsplan inkluderat att nå det överenskomna målet för dialysdos för njursjukvården. Ortopedi Nr Indikator 14 Andel av patienter med höftfraktur som har opererats inom 24 timmar. 15 Täckningsgrad i nationellt kvalitetsregister Riks-Höft. 16 Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Redovisat utfall: Nr Måltal 14 62,0% 66,0% 56,0% 75 % 15 92,0% 96,0% 96,0% 95 % 16 2,1% 2,4% 2,5% < 3 % Andelen patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar har försämrats. Den handlingsplan som rapporterades med anledning av utfall senhösten 2012 har således inte gett den effekt som förväntats, och trots möjlighet till direktinläggning på geriatrikavdelning på dagtid har resultaten försämrats under delår 1. Strokevård Nr Indikator Måltal 17 Täckningsgrad nationellt kvalitetsregister Riks-Stroke. 85,0% 18 Blodtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. 56,0% 19 Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. 90,0% 20 Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling (proppupplösande behandling). 11,0% 6 (17)

21 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Utfallet för första kvartalet 2013 visar att täckningsgraden för registrering i nationellt kvalitetsregister har sjunkit. En hög täckningsgrad i registreringen är en förutsättning för att kunna värdera resultaten ur registret, varför detta är mycket viktigt att få belyst. På SU bedrivs ett granskningsarbete för att utreda skälet till att registreringen har sjunkit under Försämringen återfinns på SU/S, medan SU/M och SU/Ö når uppsatt mål. Sjukhusets egna mål är att registrering ska ha skett inom en månad efter utskrivning och att > 90 % av all indata ska vara rätt. Kirurgi Nr Indikator 21 Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Redovisat utfall: Nr Måltal 21 74,0% 77,0% 85,0% 70% Öron-, näsa- och halsvård Nr Indikator 24 Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register a. Septumplastik b. Tonsellektomi 25 Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut vid elakartad tumör Redovisat utfall: Nr Måltal 24a 95,0% 92,0% 92,0% 95,0% 24b 85,0% 85,0% 85,0% 90,0% dgr 37 dgr 37 dgr 35 dgr 7 (17)

22 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU når inte upp till måltalen för täckningsgrad i ÖNH registret, men har redovisat en handlingsplan för att öka denna. Bland annat genom visualisering av resultaten med nyckeltal från alla kvalitetsregister som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp egna resultat varje månad/kvartal. SU når inte ner till måltalet för väntan för patienter med välgrundad misstanke om cancer inom ÖNH. I handlingsplanen beskriver SU bland annat genomförd processkartläggning och översyn av tumörkonferensen, infört två fasta mottagningar per vecka för dessa patienter. SU:s egna mål är att ingen patient ska behöva vänta längre än sju dagar till sitt första besök. Översyn av operationsplaneringen pågår i syfte att förkorta ledtiderna. Reumatologi Nr Indikator 26 Antal patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit Redovisat utfall: Nr Måltal / inv. Andelen patienter som erhåller biologiska läkemedel vid RA har ökat, men måltalet är inte nått. I sin handlingsplan beskriver SU såväl tänkbara orsaker som åtgärder för att nå uppsatt mål. De åtgärder som beskrivs är bl a att öka täckningsgraden och utbilda personal när det gäller registrering i nationella registret SRQ (Svenskt Reumatologiskt kvalitetsregister), tidigarelagd behandling, framtagande av en regional vårdprocess för RA. SU pekar också på att fler reumatologer behöver utbildas. Gynekologi Nr Indikator 27 Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning 28 Andel av utförda operationer där livmodern tagits bort på grund av benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret. 29 Andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynop-registret För indikator 27 redovisas ett försämrat värde jämfört med Värdet 2013 för kvartal 1 6,1 % jämfört med 5,3 % för Måltalet är 5,7 %. SU når inte ner till måltalet för allvarliga underlivsbristningar som avser de förlossningar där man kan förvänta ha en ökad sådan risk. Man har redovisat en handlingsplan för att minska denna bland annat genom förenkling av medarbetarnas åtkomst till resultaten som göra det möjligt för alla medarbetare att följa upp sina egna resultat varje månad/kvartal. Åtgärder för att förbättra vården genom ökad medvetenhet, registrering och utbildning bland annat genom träning i simulator, men också kollegial rådgivning och bedömning. De indikatorer som mäter registrering i kvalitetsregister har ett utfall som med god marginal överstiger måltalet; 100% att jämföra med 95% och 95% att jämföra med 75%. 8 (17)

23 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Psykiatri Nr Indikator Måltal Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och Barn och Ungdomspsykiatri 96 % Indikator 30: Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen för Vuxenpsykiatri och BUP. SU har inte redovisat något samlat värde för indikatorn, varje mottagning/enhet inom vuxenpsykiatri har redovisas separat. Vuxenpsykiatri: Endast en mottagning, Affektiva 1 uppnår (98 %) de t fastställda måltalet. Resterande mottagningar har utfall som varierar mellan 90 % och 95 %. När det gäller den slutna vården är det endast Beroendeenheten (99 %) som når uppsatt mål. Resterande enheter har ett utfall som varierar mellan 83 % och 85 %. 30a) Måltalet inom vuxenpsykiatri för indikator 30, bedöms inte vara uppfyllt. 30b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri är målet om 96 % för andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen uppfyllt. Sammanvägning av målen för både barn och ungdomspsykiatri tillsammans med vuxenpsykiatri som ingår i överenskommelsen har inte rapporterats 31 Andel patienter med skriftlig vårdplan inom Vuxenpsykiatri och Barn- och Ungdomspsykiatri 31a) Vuxenpsykiatri: Utfallet för indikator 31 som mäter andelen patienter med skriftlig vårdplan, visar att den slutna vården (78 %) når uppsatt måltal medan öppenvården (37 %) har ett utfall som understiger måltalet. 31b) Inom Barn och Ungdomspsykiatri når SU inte upp till måltalet om 50 %, utan når enbart 39 %. Måltalet för indikator 31 har ej uppnåtts. 32 Indikator 32: Andel patienter med angivet GAF-värde inom Barn och Ungdomspsykiatri där måltalet är 65 %, har ytterligare förbättrats sedan 2012 och uppnår målet med stor marginal. Ögon Nr Indikator 33 Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Redovisat utfall: Nr Måltal 33 20,7 % 21,6 % 23,0 % 20 % 9 (17)

24 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU uppfattar att patienter med bättre synskärpa har i högre utsträckning remitterats till andra kliniker för att säkra garantin om behandling inom rimlig tid, medan SU:s egen verksamhet tar emot de patienter som har svårare problem. För att veta om detta antagande är riktigt behövs underlag som kan belysa detta, vilket inte är redovisat. Däremot finns en strategi för att förbättra produktionsplaneringen och att granska svårighetsgraden vid inremittering. Intensivvård Nr Indikator 39 Andel patienter som oplanerat har skrivits in på samma intensivvårdsavdelning. inom 72 timmar Redovisat utfall: Nr Måltal 39 1,9% 2,3% 2,5% 3,1% Trenden visar en icke önskvärd ökning, men resultatet ligger ändå på låga nivåer och måltalet hålls. En utbyggnad av IVA platser pågår och borde få effekt på denna trend. Läkemedel Nr Indikator 40 Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. 41 Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker Redovisat utfall: Nr Måltal 40 55,5% 58,2% 59,7% 55,0% 41 59,2% 59,3% 58,3% 55,0% Hälsofrämjande och förebyggande Nr Indikator 42 Andel enheter/kliniker som använder AUDIT 43 Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå 44 Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod 45 Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes 46 Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation 10 (17)

25 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU arbetar som ett hälsofrämjande sjukhus. Fokusområden i det hälsofrämjande arbetet är: rökfritt sjukhus, införandet av hälsofrämjande metoder i vården såsom, fysisk aktivitet på recept (FaR), tobaksanamnes, rökstopp i samband med operation, AUDIT för att identifiera ett riskbruk av alkohol samt ohälsosamma matvanor, föreläsningar för allmänheten, konferenser, kampanjer och uppmärksamhetsveckor. I överenskommelsen med SU finns fem kvalitetsindikatorer med målrelaterad ersättning kopplade till hälsofrämjande/förebyggande insatser. SU har lämnat handlingsplaner som beskriver det arbete som pågår inom området. I SU:s utvecklingsarbete skall det hälsofrämjande uppdraget ingå. Detta avspeglas i sex kvalitetsindikatorer (42-46) inom området hälsofrämjande och förebyggande sjukvård. Audit. AUDIT är ett kort screeningformulär för att hälso- och sjukvårdspersonal snabbt och enkelt ska identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. SU arbetar enligt en sjukhusövergripande rutin för AUDIT för att tidigt identifiera problematiska alkoholvanor och åtgärder. Det innebär till exempel att AUDIT införs i den somatiska vården och att AUDIT integreras i vårdprocessen för missbruk och beroende. Ett arbete pågår för att identifiera var i vårdprocessen respektive verksamhet bör erbjuda patienter att lämna AUDIT för att sedan återkoppla och erbjuda patienten åtgärd. Åtgärder är planerade att kunna dokumenteras på ett enhetligt sätt fr o m vecka 21. Under hösten 2013 kommer flera enheter att arbeta systematiskt med AUDIT. Inrapportering av andel enheter/kliniker som använder AUDIT är ett led i en utveckling av en indikator för att på ett systematiskt tillvägagångssätt minska alkoholrelaterade skador. Beskrivningen av relevanta enheter för AUDIT kunde inte redovisas 2012, trots SU:s tidigare information om utvecklingsarbetets fortskridande. För första delåret 2013 har det fortfarande inte presenterats något underlag. Dokumenterad fysisk aktivitetsnivå. Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå har inte rapporterats av SU och utfall för indikatorn saknas. SU beskriver att för patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt dokumenteras aktivitetsnivå i aktuella kvalitetsregister. Ett exempel är Nationella Diabetsregistret där fysisk aktivitetsnivå dokumenteras för 98 procent av patienterna. Fysisk aktivitet på recept (FaR). SU arbetar med FaR sedan hösten Målet är att FaR ska användas systematiskt som metod för de patienter som är behov av fysisk aktivitet som en del i behandling, för att förebygga ohälsa eller för en ökad livskvalitet. Utvalda enheter på Drottnings Silvias Barnsjukhus använder metoden som komplement till annan behandling. Merparten av vårdenheterna på SU har utbildats i metoden och arbetet med att införa FaR som rutin pågår. Antal recept ökar kontinuerligt. Under första kvartalet 2013 skrivs 233 recept. Utfall för indikatorn saknas. Tobaksanamnes. SU har idag inte något enhetligt sätt att dokumentera tobaksanamnes. Det pågår dock ett arbete för att möjliggöra uttag av dokumentation och SU räknar med att kunna leverera utfall för indikatorn under hösten Utfall för indikatorn saknas. 11 (17)

26 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Rökstopp inför operation. Samtliga opererande verksamheter har varit delaktiga i att ta fram sjukhusövergripande rutin för Rökstopp i samband med operation. Lokala tillägg utformas för att stödja respektive enhet i arbetet. Varje enhet har en kontaktperson. Nu pågår ett arbete med att följa upp att rutinen efterlevs. För hösten 2013 bedömer vi att andelen opererande enheter som arbetar efter lokalt anpassad rutin skall kunna redovisas. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Nr Indikator 34 Andel patienter där tid till triage <10 min vid besök på akutmottagning 35 Andel patienter där till läkare <1 timma vid besök på akutmottagning 36 Andel patienter där total genomloppstid <4 timmar vid besök på akutmottagning Tid till triage. Målet för tid till triage är att 90% av de sökande ska ha genomgått en första bedömning inom 10 minuter. Utfallet för mars 2013 var 57%. 90 % av patienterna bedömdes inom 48 minuter. Tid till läkare. Målet är att 90% av patienterna ska träffa en läkare inom 60 minuter. Utfallet för mars var 35%. Total genomloppstid. Målet är att 90% av patienterna som vid inledande triagering bedömts ha störst behov av omhändertagande ska ha en total genomloppstid av högst 4 timmar. Utfallet för mars är 58%. SU konstaterar i sin redovisning av akutsjukvården att uppfyllelsen av ledtidsmålen fortfarande är låg varför en fortsatt gemensam strategisk satsning är angelägen. Det pågår aktiviteter för att förbättra ledtiderna. Några exempel är: På flera områden har rutiner utvecklats så att patienter som inte behöver akutmottagningens resurser kan komma direkt till vårdavdelning. Inom SU finns 12 etablerade så kallade snabbspår som gör det möjligt för patienter att komma direkt till en vårdavdelning. Ett exempel är direktstyrning av ambulans, som ökar. Aktiv hälsostyrning och mångbesökarprojekt som innebär att mångbesökares egentliga behov identifieras. Äldrekoordinatorer på akutmottagningarna är sjuksköterskor som omgående ska identifiera äldres omvårdnadsbehov. Utöver ovanstående redovisar SU flera aktiviteter som syftar till förbättringar av ledtider till akutmottagningarna, några exempel är: Förbättringsarbete gällande triageringen Gemensam utbildningsinsats med ambulans- och akutverksamheten. 12 (17)

27 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 SU:s handlingsplan lyfter fram vikten av väl fungerande vårdkedjor. Det finns många pågående förbättringsprojekt på SU:s akutmottagningar. Sjukhuset arbetar nu med att hitta gemensamma arbetssätt inom alla SU:s akutmottagningar, ett arbete som fokuserar på 5 delmoment beroende på akutmottagningens specifika förbättringsbehov. Inflöde - bemötande av patienter Arbetssätt på akutmottagningen kompetens, definierade processer Mångsökare identifiera egentligt behov, förebygga akutbesök genom andra fast kontakter Lab och röntgen på standardiserad indikation. Avflöde från akutmottagningen definiera övergång av ansvar till vårdavdelning. En analys kommer göras av vårdbeläggningen för att skapa underlag för jämförelser mellan avdelningar och akutmottagningar. Patientfokuserad vård Nr Indikator Patientenkät barn och ungdomssjukvård bemötande delaktighet Denna indikator redovisas i delår 2. Säker hälso- och sjukvård Nr Indikator 37 Vårdrelaterade infektioner Utfall 7,9 %. Måltal 8 % Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nr Indikator a Diabetes. Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregistret (NDR). b. Intensivvård. Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i Sv Intensivvårdsregister (SIR). Andelen diabetespatienter som rapporteras till NDR uppgår till 100%. Rapportering till SIR sker till 100%. Målvärdet för respektive indikator är 95%. Det finns inte någon ersättning kopplad till denna indikator. Rikssjukvård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har 13 (17)

28 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Sammanställningen nedan visar det totala antalet organtransplantationer som har genomförts under första kvartalet 2013 fördelat per organ jämfört med basvolymen för helt år 2013 och utfall Ekonomiska konsekvenser av den särskilda ersättningsmodellen regleras i samband med årsredovisningen. Organ Basuppdrag 2013 (antal) Utfört 2013 kv 1(antal) Utfört 2012 Kv 1 (antal) Hjärta Lunga Njure Lever Flerorgan Summa Källa: SU Länssjukvård Specialistpsykiatri SU har inbjudit ledamöterna i HSN 4, 5, 7, 11 och 12 till seminarium i september för dialog och information inom området psykiatri. Överföring av slutenvård barn och unga i Ale kommun från NU till SU Uppdraget att erbjuda vård för barn- och ungdomar boende i Ale kommun som har behov av sluten psykiatrisk vård har överförts från NU- sjukvården till SU. Pågående behandlingar avbryts inte, vilket innebär att patienter inte överförs från NU- sjukvården till SU. Volymen motsvarar 100 vårddagar och SU har tillförts 0,9 mkr för uppdraget. Förlossningssjukvård I nedanstående tabell visas utfallet första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period Kv 1 Prognos Plan tal Kv 1 Helt år Antal förlossningar Källa: SU 14 (17)

29 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndals kommun. I nedanstående tabell visas utfallet för första kvartalet 2013 jämfört med motsvarande period Kv. 1 Kv 1 Antal undersökningar Andel undersökta av kallade 81% 82% Andel kallade inom fastställd tidsinttervall 100% 100% Andel som har fått svar inom fastställd svarstid 95% 97% (2 veckor) Källa: SU PTSD (Posttraumatiskt stresssyndrom) Som ett första steg planeras en översyn gällande förutsättningarna att samla resurser från psykiatrin till en PTSD verksamhet och att det sker inom SU:s nuvarande ekonomiska ramar. Det skulle innebära geografisk placering på ANS med fortsatt huvudmannaskap på SU. Steg två är att HSNK efter eventuella förändringar av PTSD verksamheten kan påbörja en värdering av möjligheten att lokalisera Kris- och traumaenheten till de nordöstra stadsdelarna. Särskilda insatser Neuropsykiatriska utredningar och behandlingar En tilläggsöverenskommelse med SU tecknades under slutet av 2012 avseende en tidsbegränsad satsning där barn- och ungdomspsykiatrin tillförs resurser. Insatsen finansieras genom statsbidraget för barn och unga med psykisk ohälsa. Sjukhusets åtagande innebär att arbeta för att få ner de köer som bildats för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. En första uppföljning gjordes i februari 2013 då insatsen pågått i tre månader. Uppföljningen visade att BUP kunnat öka antalet behandlingar och klarat hålla vårdgarantin. Ett mer omfattande uppföljningstillfälle kommer genomföras i februari IVA utökat antal vårdplatser Under 2013 och 2014 ska SU utöka antalet vårdplatser inom intensivvården. Följande utökningar planeras inför Område Antal platser Utfört Neonatal 5 platser Startar i september enligt plan Barn 2 platser Vuxna 3 platser Genomfört enligt plan Källa: SU 15 (17)

30 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU. Våren 2013 Tillgänglighet Vårdgarantin Den nationella vårdgarantin har följande kravnivåer och gränsvärden: Besök: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på ett förstabesök ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initierades. Måluppfyllelsen var 84 procent per den sista mars vilket är en försämring jämfört med motsvarande period 2012 (92 procent). Inom flera verksamheter har sjukhuset arbetat för att minska väntetiderna till förstabesök genom utökade mottagningstider. Det görs även försök att anpassa mottagningens kapacitet efter det varierande inflödet av accepterade remisser. Behandling: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på behandling ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingsstart, räknat från det datum då begäran om behandling initierades. Måluppfyllelsen var 76 procent i mars 2013 vilket är ett par procentenheter lägre jämfört med motsvarande period förra året. För att öka tillgängligheten till operation/behandling deltar allt fler verksamhetsområden i fastställd process för produktionsplanering. Omfattningen av dagkirurgi har ökat och återkommande revision av planeringslistorna genomförs inom SU. Externa leverantörer anlitades i enlighet med regiongemensamma rutiner och fastställd volym, för att öka tillgängligheten. SU:s måluppfyllelse för regionalt beslutade gränsvärden för mars. Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fick vänta högst 14 dagar för besök på SU var sista mars 100 procent. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på besök, var på SU 94 procent den sista mars. Antal vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var på SU 96 procent den sista mars. Andelen vårdgarantipatienter inom BUP som väntat högst 30 dagar på behandling var på SU 100 procent den sista mars. Andelen vuxna vårdgarantipatienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatriskutredning är för SU 100 procent den sista mars. 16 (17)