Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra. 5 december 2012

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra 5 december 2012

2 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr 1230/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Inriktningsbeslut för användandet av 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna fattar varje år ett inriktningsbeslut för hanteringen av medlen ur rehabiliteringsgarantin. Beslutet sänds till hälsooch sjukvårdsutskottet som gör en fördelning till nämnderna. Detta beslut avser hanteringen av 2012 års medel. Bakgrund Genom rehabiliteringsgarantin tilldelas landstingen statsbidrag med syftet att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga. Målgruppen utgörs av patienter i åldern år. Rehabiliteringsgarantin är totalt 1 mdr och möjlig tilldelning beräknas efter respektive landstings befolkningsandel. Utfallet är prestationsbaserat utifrån den vårdproduktion landstingen rapporterar in till Försäkringskassan per kvartal. Detta förfaringssätt resulterar i att landstingen tidigast första kvartalet 2013 får vetskap om det totala utfallet för verksamhetsåret Västra Götalandsregionens högsta möjliga andel av statsbidraget år 2012 är 159 mnkr. Av dessa har hälso- och sjukvårdsutskottet beslutat att 100 mnkr tilldelas hälso- och sjukvårdsnämnderna. Nämnderna är ålagda att årligen inkomma med ett inriktningsbeslut till utskottet för hur medlen ska användas. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet har sedan rehabiliteringsgarantins start finansierat uppbyggnaden och driften av ett antal verksamheter som arbetar med multimodal rehabilitering. För att kunna säkerställa tilldelningen av medel för dessa verksamheter, har hälsooch sjukvårdsnämnderna använt respektive års medel efterföljande verksamhetsår. Till ett fåtal åtgärder har medel kunnat användas innevarande verksamhetsår, då utfallet för de första två kvartalen varit kända. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

3 Sida 2(4) Datum Diarienummer HSN Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämndernas hantering av rehabiliteringsgarantin, där medlen till övervägande del används kommande verksamhetsår, möjliggör största möjliga ekonomiska säkerhet. Det gör att satsningar inte byggs på ekonomiska prognoser. Detta hanteringsförfarande har visat sig särskilt viktigt för 2012 års medel. Villkoren i den nationella överenskommelsen har förändrats och endast avslutade behandlingsserier får nu inrapporteras av landstingen, till skillnad från tidigare då även pågående behandlingsserier fick rapporteras. Förändringen har medfört att rapporteringen försämrats kraftigt för landstingen. Om trenden fortsätter blir konsekvensen att den ekonomiska ersättningen till Västra Götalandsregionen hamnar betydligt lägre än det möjliga ersättningstaket på 159 mnkr. I dagsläget prognostiseras regionen få mnkr. Hade hälso- och sjukvårdsnämnderna fördelat medlen utifrån prognosen i början av verksamhetsåret, istället för att använda 2011 års medel, hade det resulterat i ett ekonomiskt underskott vid årets slut. Inriktningsbeslutet innebär en fortsatt satsning på de projekt som hälso- och sjukvårdsnämnderna finansierat sedan ett antal år. Därigenom stärks denna form av teamarbete som en naturlig del i verksamheterna och samverkan mellan enheter kan fortsätta att utvecklas. Det innebär också finansiering av insatser beslutade av hälso- och sjukvårdsutskottet i form av generellt utvecklingsbidrag och möjligheten för vårdenheterna inom VG Primärvård att driva MMR-team på vårdcentralerna. I inriktningsbeslutet ges också möjligheten att använda vissa medel till arbetet med sjukskrivningsmiljarden, om behov och ekonomiskt utrymme finns. Detta beroende på att dessa båda statsbidrag i stora delar berör samma område, och är en komplettering av varandra. Därmed kan det vara fördelaktigt att integrera arbetet. Finansiering Insatserna finansieras genom de ekonomiska medel som rehabiliteringsgarantin innebär. Det sker därmed ingen belastning av hälsooch sjukvårdsnämndernas regionbidrag.

4 Sida 3(4) Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut 1. Inriktningsbeslutet för 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin godkänns. 2. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att fördela 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin i enlighet med inriktningsbeslutet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Inriktning för användandet av 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Expedieras till Christina Möller, hälso- och sjukvårdsavdelningen

5 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN Inriktning för användandet av 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Bakgrund nationellt Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade år 2008 en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin. Överenskommelsen har förlängts årligen sedan dess, så även för år Genom överenskommelsen tilldelas landstingen statsbidrag som syftar till att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Patienter med smärtproblematik ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR) medan patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT). Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Målgruppen utgörs av patienter i åldern år. Statsbidraget är på totalt 1 mdr och möjlig tilldelning beräknas efter respektive landstings befolkningsandel. Utbetalningen sker kvartalsvis efter landstingens inrapportering till Försäkringskassan över avslutade behandlingsserier KBT och MMR. Detta är en förändring gentemot tidigare år, då även påbörjade behandlingar rapporterades. Rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen Ett beslut i hälso- och sjukvårdsutskottet, daterat , fastställde hanteringen av 2012 års medel ur rehabiliteringsgarantin. Enligt beslutet beräknades Västra Götalandsregionen tilldelas 159 mnkr av 2012 års rehabiliteringsgaranti. Av dessa skulle 100 mnkr fördelas mellan de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna enligt resursfördelningsmodellen och disponeras enligt följande: Utveckling och anpassning av vårdutbudet samt säkerställa en hög kvalitet och tillgänglighet på behandlings- och rehabiliteringsinsatserna. Alla vårdgivare som gett insatser i enlighet med rehabiliteringsgarantin får ett generellt utvecklingsbidrag om 1000 kr per behandling patient. I beslutet gavs hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att uppdatera de regionala medicinska riktlinjerna och ta fram riktlinjer för ersättning, redovisning och uppföljning. Dessa riktlinjer fastställdes I riktlinjerna tillkommer åtgärder att genomföra inom ramen för rehabiliteringsgarantin år Enheterna inom VG Primärvård kan från och med år 2012 driva multimodala team på 1(2)

6 vårdenheten mot en ekonomisk ersättning motsvarande 20 tkr respektive 40 tkr beroende på graden av specialisering. Denna möjlighet har inte funnits tidigare. Rehabiliteringsgarantin i Göteborgsområdet hantering av 2012 års medel Rehabiliteringsgarantin är ett prestationsersatt statsbidrag, vilket resulterar i att den slutliga ersättningen för ett verksamhetsår inte är känd förrän tidigast första kvartalet efterföljande år. Det föreligger därför svårigheter i att genomföra insatser med innevarande års medel, då tilldelningen för ett verksamhetsår bygger på prognos. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet har sedan rehabiliteringsgarantins start finansierat uppbyggnaden och driften av ett antal verksamheter som arbetar med multimodal rehabilitering. För att kunna säkerställa tilldelningen av medel för dessa verksamheter, har hälso- och sjukvårdsnämnderna använt respektive års medel efterföljande verksamhetsår. Samma förhållningssätt gäller 2012 års medel. Medlen ska användas enligt följande: Finansiering verksamhetsåret 2013 av de projekt som respektive hälso- och sjukvårdsnämnd driver inom ramen för rehabiliteringsgarantin. Avser de projekt där en fortsättning bedöms aktuell utifrån inkommen ansökan. Finansiering av det generella utvecklingsbidraget avseende produktionen för år 2012, där utbetalning för andra halvåret sker tidigast mars Finansiering av multimodala team inom VG Primärvård avseende produktion för år 2012, där utbetalning för andra halvåret sker tidigast mars Om behov uppstår och ekonomiskt utrymme föreligger ska medel även användas till insatser inom ramen för sjukskrivningsmiljarden under år Hälso- och sjukvårdsnämnderna bedömer att detta förhållningssätt är nödvändigt för att kunna ha en god uppfattning om de ekonomiska ramar som föreligger samt ha kontroll över kostnadsutvecklingen för arbetet med rehabiliteringsgarantin. 2(2)

7 Dnr HSN Sofia Hedenlund Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Rapport rehabiliteringsgarantin hälso- och sjukvårdsnämnd 12 år Rehabiliteringsgarantins utformning nationellt Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade år 2008 en överenskommelse om rehabiliteringsgarantin. Överenskommelsen har förlängts årligen sedan år Genom överenskommelsen tilldelas landstingen statsbidrag med syftet att förstärka utbudet av rehabiliteringsinsatser för patienter med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa (ångest, depression, stressyndrom) och för patienter med långvarig smärtproblematik i rygg, nacke och axlar. Målsättningen är att patienterna ska återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Målgruppen utgörs av patienter i åldern, år. Patienter med icke specifik smärta i rygg, nacke och axlar ska erbjudas multimodal rehabilitering (MMR). Denna behandlingsform innebär planerade och synkroniserade åtgärder som genomförs i team. Teamet ska omfatta minst tre professioner, varav en alltid ska vara läkare. Vanligen ingår också sjukgymnast, arbetsterapeut och beteendevetare i teamet. Patienter med psykisk ohälsa ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna terapiform kombinerar inslag från beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och beteende. Tilldelningen av ekonomiska medel beräknas efter respektive landstings befolkningsandel. Det faktiska utfallet är sedan prestationsbaserat utifrån den vårdproduktion landstingen rapporterar in till Försäkringskassan per kvartal. 1 Den kvartalsvisa utbetalningen upphör när landstinget nått sin nivå för maximal ersättning. Regeringen har sedan år 2008 avsatt medel för rehabiliteringsgarantin enligt följande: År 2008: 175 mnkr År 2009: 560 mnkr År 2010: 1 mdr År 2011: 1 mdr År 2012: 1 mdr Landstingen fick fram till och med år 2011 ersättning för kostnader per påbörjad eller avslutad behandlingsserie KBT eller MMR. Nivån på ersättningen var satt till 40 tkr per behandlingsserie MMR och 10 tkr per behandlingsserie KBT, vilket beräknades vara den faktiska kostnaden för vården som genomförts. 1 Försäkringskassan har i uppdrag av regeringen att administrera rehabiliteringsgarantin från statens sida 1(5)

8 Utöver denna ersättning erhöll landstingen ett påslag på den beräknade faktiska kostnaden för respektive år. Åren var påslaget i omfattningen 25 procent, medan påslaget för år 2011 var satt till 15 procent. Medlen var avsedda att användas till organisatoriska ändringar eller andra förberedelser för en fullt utbyggd rehabiliteringsgaranti, ett villkor som anges i den nationella överenskommelsen mellan staten och SKL för respektive år. I den nationella överenskommelsen för år 2012 förändrades ersättningsmodellen utifrån flera aspekter. Avseende rapporteringen får nu enbart avslutade behandlingsserier inrapporteras till Försäkringskassan. Ersättningen för KBT har höjts till 12 tkr, medan ersättningen för MMR nu är antingen 25 tkr eller 45 tkr beroende på komplexiteten i patientens sjukdomsbild samt behandlingsteamets specialisering. 2 För så kallad MMR 1 ersätts landstingen med 25 tkr och för så kallad MMR 2 ersätts landstingen med 45 tkr. Även det så kallade påslaget har förändrats till i år. Det uppgår nu till 1000 kr per avslutad behandlingsserie. Denna ersättning ska användas till att utvecklings- och kvalitetsarbete. Rehabiliteringsgarantins utformning i Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade i november 2008 att införa rehabiliteringsgarantin i Västra Götalandsregionen, ett beslut som fortfarande ligger fast. HSU har därefter fattat ett inriktningsbeslut om hanteringen av statsbidraget för respektive år. För åren beslutade HSU att de 25- respektive 15-procentiga påslagen för organisatoriska förändringar eller andra förändringar för en fullt utbyggd rehabiliteringsgaranti, skulle hanteras av utskottet. Övriga medel hanterades av hälso- och sjukvårdsnämnderna, i enlighet med de regionala riktlinjer som utskottet fastslagit. Medlen skulle användas till organisatoriska förändringar, anpassningar av vårdutbudet och andra utvecklingsåtgärder. Sedan år 2010 har ytterligare åtgärder tillkommit genom hälso- och sjukvårdsutskottets beslut. Den första åtgärden var införandet av det generella utvecklingsbidraget år 2010, vilket fortsatt årligen sedan dess. Den andra åtgärden var ett utvecklingsprojekt inom VG Primärvård under åren , där fokus var patienter med psykisk ohälsa. En tredje åtgärder är beslutet år 2012 att enheterna inom VG Primärvård ska ges möjligheten att driva MMR-team på vårdcentralerna. Samtliga dessa åtgärder har ålagts hälso- och sjukvårdsnämnderna att genomföra och finansiera genom den ersättning som rehabiliteringsgarantin genererar. Västra Götalandsregionen har tilldelats medel ur rehabiliteringsgarantin i enlighet med följande: År 2008: 29 mnkr, varav 20 mnkr fördelades till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna År 2009: 94 mnkr, varav 75 mnkr fördelades till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna År 2010: 160 mnkr, varav 130 mnkr fördelades till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna År 2011: 160 mnkr, varav 140 mnkr fördelades till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. År 2012: maximalt 159 mnkr, varav 100 mnkr i sådant fall fördelas till de tolv hälso- och sjukvårdsnämnderna. 2 MMR 1 är den form som vanligtvis erbjuds i primärvården medan MMR 2 huvudsakligen erbjuds i specialistvården. Det som styr är dock teamets kapacitet och kompetens och inte vårdnivån. 2(5)

9 Tabell 1. Fördelning till hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet år * HSN 4 1,4 5,4 9,2 10 7,2 HSN 5 2,8 10,6 17,9 19,2 13,7 HSN 7 1,5 5,6 9,6 10,5 7,5 HSN 11 1,7 6,3 10,9 11,7 8,3 HSN 12 1,9 7,1 12,1 13,1 9,3 9,3 mnkr 35 mnkr 59,7 mnkr 64,5 mnkr 46 mnkr *Är beräknat utifrån att VGR uppnår statsbidragstaket på 159 mnkr Förändringen av reglerna kring rapportering, till enbart avslutade behandlingar, har medfört att antalet inrapporterade behandlingsserier har minskat under år (Detta är ett nationellt fenomen och är inte synonymt med Västra Götalandsregionen). Detta kan medföra att den ekonomiska tilldelningen blir klart lägre än statsbidragstaket, ett tak som Västra Götalandsregionen uppnått varje år som rehabiliteringsgarantin funnits. Om trenden från de tre första kvartalen år 2012 fortsätter, beräknas utfallet blir mnkr för regionen mot maximala 159 mnkr. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet Rehabiliteringsgarantin är alltså ett prestationsersatt statsbidrag, vilket resulterar i att den slutliga ersättningen för ett verksamhetsår inte är känd förrän tidigast första kvartalet efterföljande verksamhetsår. Hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet har sedan rehabiliteringsgarantins start finansierat uppbyggnaden och driften av ett antal verksamheter som arbetar med multimodal rehabilitering. För att kunna säkerställa tilldelningen av medel för dessa verksamheter, har hälso- och sjukvårdsnämnderna använt respektive års medel efterföljande verksamhetsår. Därigenom har tilldelningen inte behövt bygga på prognostiserad tilldelning, och därmed elimineras risken att inte ha kostnadstäckning vid årets slut i den händelse att statsbidragstaket inte uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg 1) Projekt år Nedan följer en kort redogörelse över de pågående projektens verksamhet under år En fullständig uppföljning av projektens arbete sker våren 2013 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har sedan rehabiliteringsgarantins start finansierat arbete vid Smärtcentrum, Angereds Närsjukhus samt arbete inom primärvårdrehabiliteringen Gamlestaden respektive Angered. Arbetet vid ANS har inneburit utvecklingsarbete för multidisciplinär smärtrehabilitering samt utbildningsinsatser inom kognitiv beteendeterapi. Verksamheterna inom primärvårdsrehabiliteringen har under ett antal år arbetat multidisciplinärt. Genom rehabiliteringsgarantin har team nu kunnat etableras på rehabenheterna i Gamlestaden och i Angered. 3(5)

10 2) Generellt utvecklingsbidrag år Hälso- och sjukvårdsutskottet fattade under år 2010 beslut att införa det så kallade generella utvecklingsbidraget. Beslutet innebar att de vårdenheter som rapporterade in påbörjade eller avslutade behandlingsserier KBT och MMR erhöll ekonomisk ersättning i omfattningen 1000 kr respektive 4000 kr per behandlingsserie. HSU beslutade om en fortsättning år 2011, med samma förutsättningar. För verksamhetsåret 2012 förändrades ersättning till att vara 1000 kr per behandlingsserie oavsett vårdform. Från och med år 2012 får enbart avslutade behandlingsserier rapporteras utifrån särskilda riktlinjer. Hälso- och sjukvårdsnämnderna är ålagda att administrera och betala ut ersättningen till vårdgivarna. Produktionen av KBT och MMR har för åren sett ut enligt nedan inom primärvården respektive vid sjukhusen. 3 Observera att för år 2012 baseras uppgifterna endast på årets tre första kvartal. Tabell 2 Primärvårdens produktion åren Produktion av KBT och MMR i Primärvården år (antal behandlingsserier) År 2010 År 2011 År 2012 KBT MMR KBT MMR KBT MMR HSN HSN HSN HSN HSN Summa Källa: vårddatabasen VEGA Tabell 3 Sjukhusens produktion åren Produktion av KBT och MMR vid sjukhusen år (antal behandlingsserier) År 2010 År 2011 År 2012 KBT MMR KBT MMR KBT MMR ANS FSS KS SU Summa Källa: vårddatabasen VEGA Kostnaderna för det generella utvecklingsbidraget fördelas procentuellt mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet för att få en så rättvis fördelning som möjligt mellan nämnderna, främst utifrån kostnaderna för sjukhusens produktion av KBT och MMR. År 2010 betalade de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet ut 8 mnkr i generellt utvecklingsbidrag. År 2011 ökade kostnaderna till 9,9 mnkr. Totalt har därmed 17,9 mnkr betalats ut under två år. 3 Siffrorna visar den statistik har rapporterats till Försäkringskassan. Vårdgivarna har i många fall haft en högre vårdproduktion, men registreringarna har inte gjorts i enlighet med riktlinjerna för rehabiliteringsgarantin och kommer därmed inte med vid statistikuttaget ur VEGA. 4(5)

11 3) Utvecklingsprojekt VG Primärvård år HSU beslutade år 2011 att genomföra en satsning riktad till vårdcentralerna inom VG Primärvård. Vårdcentralerna gavs möjligheten att ansöka om medel för utvecklingsprojekt, med syftet att stärka omhändertagandet av patienter med psykisk ohälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ålades att administrera och finansiera satsningen. Arbetet med uppföljning pågår och en fullständig redovisning sker under våren ) MMR-team inom VG Primärvård Vårdgivarna inom VG Primärvård fick under år 2012 möjligheten att ansöka om ackreditering för att driva multimodala rehabiliteringsteam på vårdcentral. Ersättningen är 20 tkr per genomförd behandlingsserie på nivån MMR 1 och 40 tkr per genomförd behandlingsserie på nivån MMR 2. Inom hälso- och sjukvårdsnämnd 12:s område har en vårdcentral ansökt om ackreditering och godkänts utifrån Västra Götalandsregionens riktlinjer för arbetet. Detta är vårdcentralen Lärjedalen som drivit denna form av arbete under flera år. Ytterligare två vårdcentraler har ansökt, men där uppfylldes inte kraven för arbetet. Att fler vårdcentraler inte ansökt beror troligen på att tillgången på multimodal rehabilitering är förhållandevis god inom nämndområdet. Såväl primärvårdsrehabiliteringen i Gamlestaden som i Angered driver multimodala team. Även smärtcentrum på Angereds Närsjukhus driver arbete utifrån rehabiliteringsgarantins riktlinjer. Vårdgivarna inom hälso- och sjukvårdsnämnd 12 har under åren stått för drygt 25 procent av den multimodala rehabilitering som producerats i Västra Götalandsregionen. Möjligheten att ackrediteras gavs under år 2012, med en trolig fortsättning under år Detta är dock beroende av HSU:s beslut om rehabiliteringsgarantin kommande verksamhetsår. 5(5)

12 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1262/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Överenskommelse med Primärvården om fördjupade medicinska utredningar år 2013 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft en överenskommelse med Primärvården om utförande av fördjupade medicinska utredningar, som är ett villkor inom statsbidraget för en kvalitetssäker och effektiv sjukskivningsprocess. Förslaget innebär en överenskommelse mellan parterna även för verksamhetsåret 2013, under förutsättningen att uppdraget till landstingen fortsätter. Bakgrund Sedan år 2010 är genomförandet av fördjupade medicinska utredningar ett villkor i den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Parterna, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting har genom denna enats om att landstingen ska stå för genomförandet av teambaserade medicinska utredningar (TMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU). Försäkringskassan är den myndighet som avropar utredningar och det åligger landstingen att tillhandahålla utredningarna inom föreskriven tid och till fullgod kvalitet, i enlighet med de krav som den nationella överenskommelsen ställer. Utredningen ska bedöma hur sjukdomen påverkar personens funktionstillstånd. Hälso- och sjukvården ska i detta sammanhang inte ge rehabiliteringsförslag eller uttala sig om personens arbetsförmåga eller eventuell rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Primärvården i Västra Götaland (tidigare Göteborg) har sedan oktober 2010 på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 genomfört fördjupade medicinska utredningar i Göteborgsområdet. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

13 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Överväganden Primärvården har sedan år 2010 utfört dessa utredningar vid primärvårdsrehabiliteringen i Angered. Verksamheten är nu etablerad avseende personal, arbetsprocesser och rutiner. Uppföljning visar att primärvården utför uppdraget i enlighet med de riktlinjer och krav som föreligger för denna form av utredningar. Utredningarna håller god kvalitet och inkommer till Försäkringskassan inom föreskriven tid. Samarbetet med Försäkringskassan fungerar väl. Finans iering Överenskommelsen finansieras genom medel ur rehabiliteringsgarantin, ett förfarande som använts även tidigare år. I den händelse att fördjupade medicinska utredningar inte blir en ett uppdrag för landstingen år 2013, garanterar hälso- och sjukvårdsnämnderna finansiering årets tre första månader för att verksamheten ska kunna avvecklas. Förs lag till bes lut 1. Överenskommelsen med primärvården avseende fördjupade medicinska utredningar år 2013 godkänns. 2. Överenskommelsen omfattar ett ersättningstak på 9,1 mnkr. I den händelse att ersättningstaket uppnås kan primärvården fakturera för kostnader i samband med särskilt läkarutlåtande och för kostnader då patienter uteblir från inbokade utredningar. 3. Överenskommelsen finansieras genom medel ur rehabiliteringsgarantin. 4. I den händelse att fördjupade medicinska utredningar inte blir ett uppdrag för landstingen år 2013 garanteras primärvården finansiering årets tre första månader för att verksamheten ska kunna avvecklas. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar år 2013 Expedieras till Marie-Louise Gefvert, Primärvårdsdirektör Mats Swanberg, hälso- och sjukvårdsavdelningen

14 Dnr HSN HSN HSN HSN HSN Parter Parter i denna överenskommelse är Primärvården i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och Tidsperiod Överenskommelsen avser perioden Bakgrund Sedan år 2010 är genomförandet av fördjupade medicinska utredningar ett villkor i den nationella överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Parterna, regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom denna enats om att landstingen ska stå för genomförandet av teambaserade medicinska utredningar (TMU) och särskilt läkarutlåtande (SLU). Försäkringskassan är den myndighet som avropar dessa utredningar och det åligger landstingen att tillhandahålla utredningarna inom föreskriven tid och till fullgod kvalitet, i enlighet med de krav som den nationella överenskommelsen fastställer. Utredningen ska bedöma hur sjukdomen påverkar personens funktionstillstånd. Hälso- och sjukvården ska i detta sammanhang inte ge rehabiliteringsförslag eller uttala sig om personens arbetsförmåga eller eventuell rätt till ersättning från sjukförsäkringen. Primärvården i Västra Götaland (tidigare Göteborg) har sedan oktober 2010 på uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 genomfört fördjupade medicinska utredningar i Göteborgsområdet. 3 Åtagande och ersättning Primärvården i Västra Götaland åtar sig genom denna överenskommelse att utföra de fördjupade medicinska utredningar som Försäkringskassan beställer inom det geografiska område som utgör hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Utredningarna ska utföras till fullgod kvalitet och inom föreskriven tid i enlighet med de krav som den nationella överenskommelsen ställer år Arbetet ska drivas i enlighet med de krav som ställs i den nationella överenskommelsen avseende professioner i teamet och kompetensnivå på den personal som utför utredningarna. Primärvården ersätts för sitt åtagande med en tvådelad ersättningsmodell, där såväl fast som rörlig ersättning ingår. Den fasta ersättningen är fyra mnkr för perioden Överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar år (3)

15 Den rörliga ersättningen är kr för varje TMU upp till 240 stycken och 6000 kr för varje SLU upp till 100 stycken. Detta ger ett totalt ersättningstak på 9,1 mnkr. Inom ramen för taket ska primärvården genomföra fler TMU och SLU än angivet ovan, om så beställs av Försäkringskassan och utrymme finns i verksamheten. För TMU ska kapaciteten vara cirka 25 stycken utredningar per månad. I den händelse att ersättningstaket på 9,1 mnkr uppnås under verksamhetsåret har primärvården rätt att debitera för utförda SLU med kr styck utöver ersättningstaket. I den händelse att patienten uteblir till inplanerad utredning har primärvården rätt att fakturera den rörliga ersättningen i enlighet med den omfattning patienten uteblivit. Denna rätt gäller även om ersättningstaket i överenskommelsen uppnås under året. Den fasta ersättningen faktureras månadsvis. Den rörliga ersättningen faktureras med en månads fördröjning och då för de utredningar som har avslutas under den aktuella månaden. I den händelse att en utredning inte blir godkänd av Försäkringskassan och ersättning därmed inte betalas ut till Västra Götalandsregionen ska primärvården göra en kreditering för den icke godlänga utredningen vid nästkommande fakturering. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg ansvarar för att gentemot Försäkringskassan följa upp om utredningar inte har blivit godkända och därefter meddela primärvården detta. All fakturering ska ske med underlag där det framgå antalet avslutade utredningar, datum för avslut somt den handlägga vid Försäkringskassan som beställt utredningen. Primärvården fakturerar hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Fakturan ställs till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg som fördelar kostnaden mellan de berörda hälso- och sjukvårdsnämnderna. 4 Uppsägning av överenskommelse I den händelse att uppdraget om fördjupade medicinska utredningar inte blir aktuellt för landstingen att utföra under år 2013, garanterar hälso- och sjukvårdsnämnderna ekonomisk ersättning till primärvården för årets tre första månader för att verksamheten ska kunna avvecklas. 5 Uppföljning Primärvården ska inkomma med en verksamhetsberättelse i samband med årsredovisning, dock senast den 31 januari Primärvården ska följas upp avseende ekonomi, verksamhet och kvalitet. Överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar år (3)

16 6 Undertecknande parter Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Göteborg För Primärvården i Västra Götaland Jan-Åke Simonsson Ordförande Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Frank Andersson Ordförande För Hälso- och sjukvårdsnämnd 7 Evert Svenningsson Ordförande För Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Elise Norberg Pilhem Ordförande För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Håkan Linnarsson Ordförande Överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar år (3)

17 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1254/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anita Nilsson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered Ärendet För att säkra långsiktig och strukturerad samverkan kring barn och familjer har ett förslag till tillägg till avtalet om lokalt folkhälsoarbete i Angered mellan HSN och SDN tagits fram. Tillägget avser familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i stadsdelen Angered. Bakgrund Mellan 2009 och 2011 deltog stadsdelen Angered i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) modellområdesprojekt som syftade till att synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska hälsa. Arbetet har därefter fortsatt och övergått till SKL:s Psynk-projekt. Rapporten från modellarbetet visade på stora brister och oklarheter i samverkan mellan stadsdel, primärvård och specialistnivå när det gäller arbetet med barns och ungdomars psykiska hälsa. Bristen på övergripande struktur kunde leda till att det var tillfälligheter och lokala lösningar som avgjorde när samarbetet om det enskilda barnet fungerade. Familjecentralerna (FC) i Göteborgsområdet efterfrågar en tydligare struktur runt FC. I samband med omorganisationer inom hälso- och sjukvård och Göteborgs stad har behovet av politiska styrdokument, gemensamma för Stadsdelsnämnder (SDN) och hälso- och sjukvårdsnämnder(hsn), som avtal och uppföljning om familjecentralsverksamhet blivit tydligt. Tilläggsavtalet slår fast SDN:s och HSN:s gemensamma mål och inriktning, definierar familjecentrerat arbetssätt, familjecentralsverksamhet och utvidgad familjecentral 6-12 år. Tilläggsavtalet reglerar även styrning och ledning utifrån avtalet samt ersättning för samordnare för det utvidgade uppdraget 6-12 år på de två familjecentralerna i Angered. Samverkan Tilläggsavtalet om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i stadsdelen Angered är framtaget i dialog med styrgruppen för Psynk i Angered och stadsdelsförvaltningen i Angered. Politisk dialog har förts på det gemensamma presidiet för SDN och HSN. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

18 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN Överväganden Västra Götalandsregionens budget för 2013 fastslår familjecentralernas viktiga uppgift i att stödja föräldrar, sprida kunskap samt skapa trygghet under de tidiga åren i ett barns liv. Regionen ska ta initiativ till ökad samverkan med kommunerna för att stärka familjecentralerna och i de områden där verksamheten inte finns ska regionen verka för att det skapas FC. Hälso- och sjukvårdsnämnden och stadsdelsnämnden har i handlingsplanen för lokalt folkhälsoarbete i Angered, familjecentral som en gemensam verksamhet för att främja goda uppväxtvillkor för barn 0-12 år. Bedömningen är att tilläggsavtalet om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler skapar tydlighet och förutsättningar för ett mer strukturerat, samordnat och långsiktigt arbete med barn och ungdomar i stadsdelen Angered. Finansiering Avtalet reglerar gemensam finansiering av samordnare på familjecentralerna för åldersgruppen 6-12 år. Det innebär 0,25 årsarbetare per familjecentral. Finansiering sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. Den totala finansieringen är 300 tkr vilket innebär 150 tkr per part. Finansieringen av avtalet tas ur nämndens budget under beställd primärvård. Förslag till beslut 1. Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler Angered godkänns. 2. Samordnare på familjecentralerna för åldersgruppen 6-12 år finansieras med 150 tkr per år under 2013 och 2014 ur nämndens budget under beställd primärvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered Expedieras till SDN Angered

19 Dnr: HSN Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered Bilaga 3 Familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered

20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 AVTALSPARTER AVTALETS FORM OCH SYFTE MÅL OCH INRIKTNING FAMILJECENTRERAT ARBETSSÄTT FAMILJECENTRAL Förutsättningar och ansvar Lokala Familjecentralsavtal UTVIDGAD FAMILJECENTRAL 6-12 ÅR Samordnare för utvidgad familjecentral STYRNING OCH LEDNING RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Princip för finansiering Total ersättning Fakturering och mottagande av ersättning AVTALSTID ÖVRIGT UNDERSKRIFTER... 7

21 1 AVTALSPARTER Göteborgs stad genom stadsdelsnämnden Angered org. nr (nedan kallad SDN) och Västra Götalandsregionen genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord östra Göteborg org. nr , (nedan kallad HSN) 2 AVTALETS FORM OCH SYFTE Detta är ett tillägg till avtalet om lokalt folkhälsoarbete i Angered mellan HSN och SDN. Detta tillägg gäller familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler 0-12 år, i stadsdelen Angered. Avtalet reglerar en del av det arbete som idag drivs inom projektet Psynk Angered. Avtalets syfte är att reglera inriktningen för samarbetet samt den ekonomiska fördelningen mellan HSN och SDN kring samordnare för det utökade uppdraget (6-12 år) på familjecentralerna. 3 MÅL OCH INRIKTNING Det övergripande målet är att alla barn ska lyckas. Samtliga barn bosatta i Angered ska ha en god hälsoutveckling och deras föräldrar ska känna trygghet i sitt föräldraskap. HSN och SDN har som gemensam inriktning att skapa förutsättningar för att samordna stadsdelsförvaltningens och hälso- och sjukvårdens olika verksamheter som vänder sig till barn och familjer. Det gemensamma arbetet ska utgå från ett barn- och familjeperspektiv. Inriktningen är att skapa stabila hälsofrämjande och generella insatser som vänder sig till alla blivande föräldrar, barn 0-12 år och deras familjer. För barn och familjer med mer omfattande behov ska familjecentralen vara en väg till hjälp på rätt nivå. HSN och SDN har för avsikt att långsiktigt samverka kring familjecentrerat arbetssätt och att skapa förutsättningar så att alla familjer ska ha tillgång till familjecentral med utvidgat uppdrag för familjer med barn till 12 år. Avsikten är att fler familjecentraler ska startas i området. HSN och SDN har även för avsikt att vidare utveckla metoder och arbetssätt när det gäller tidiga insatser för barn och familjer med mer omfattande behov än vad familjecentralerna kan erbjuda. 4 FAMILJECENTRERAT ARBETSSÄTT Samverkan mellan HSN och SDN ska präglas av ett familjecentrerat arbetssätt. Med familjecentrerat arbetssätt avses att insatserna för barnet tar sin utgångspunkt i hela familjen och deras levnadsvillkor. Föräldrarna är barnets viktigaste resurs. Familjecentrerat arbetssätt förutsätter att verksamheterna samverkar utifrån ett barn- och familjeperspektiv. Målet är att stärka familjen och därmed förbättra villkoren för barnen. Ett familjecentrerat arbetssätt kännetecknas av; hälsofrämjande perspektiv där människors styrkor lyfts fram och tas tillvara Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Bilaga 3 Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered 3 (7)

22 målet att barnet ska lyckas att behoven i familjen styr vilka insatser som kopplas till familjen att barnen och familjen görs delaktiga i arbetet Familjecentrerat arbetssätt ska bedrivas i hela stadsdelen Angered även i de områden där samlokalisering i familjecentral saknas. 5 FAMILJECENTRAL En familjecentral är en mötesplats för föräldrar och barn. I familjecentralen är basverksamheterna samlokaliserade som berör barn och familjer 0-5 år, mödra och barnhälsovård, socialtjänst och öppen förskola. Familjecentrerat arbetssätt är utgångspunkten för familjecentralen. Utifrån hela familjens livssituation ska familjecentralen främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att; - erbjuda lättillgängligt stöd - stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar - vara ett kunskaps- och informationscentrum - skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga - utveckla gott bemötande och god service Familjecentralen ska även tillhandahålla riktad gruppverksamhet utifrån identifierade familjers behov samt vid behov erbjuda kortare individuella stödsamtal. Familjecentralen ska vara den självklara arenan för föräldrarna att söka hjälp och stöd på och en väg till hjälp på rätt nivå för familjerna i området. Familjerna ska alltid uppleva att de kommit rätt med sina frågor. 5.1 Förutsättningar och ansvar HSN och SDN ansvarar var för sig för att säkerställa att respektive organisation med berörda verksamheter får uppdrag och grundläggande förutsättningar för att delta i familjecentral. Respektive huvudman har rätt att teckna avtal med extern leverantör för att säkerställa sitt huvudmannaansvar i enlighet med detta avtal. Varje huvudman har att säkerställa att deras respektive organisationer med berörda verksamheter följer de lagar och riktlinjer som är kopplade till respektive parts verksamhet. Deltagande verksamheter har var för sig ett arbetsgivaransvar och ansvar för personalkostnader och andra verksamhetsspecifika kostnader. Respektive verksamhet står för sin andel av verksamhetslokaler. Gemensamma kostnader för bland annat samordnare för målgruppen 0-5 år, gemensamma lokalytor och utbildningar fördelas mellan parterna som ingår i familjecentralen. HSN Barnhälsovård - BVC HSN ansvarar för att minst en vårdcentral medverkar med sitt BVC-uppdrag i sin helhet på familjecentralerna. Finns det fler än en vårdcentral i en familjecentrals närhet ska vårdcentralerna komma överens om hur och vilka BVC-enheter som ska medverka. BVCuppdraget regleras genom Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård. Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Bilaga 3 Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered 4 (7)

23 Mödrahälsovård MVC HSN ansvarar för att mödrahälsovården medverkar på familjecentralerna med hela eller del av sitt mödrahälsovårdsuppdrag, vilket under avtalsperioden innebär att MVC bland annat kommer att delta i styrgrupp, genomföra föräldrautbildningar enligt fastställt basprogram samt ge information om kvinnors hälsa på familjecentralen. Detta uppdrag regleras genom överenskommelse mellan HSN och Styrelsen för beställd primärvård. SDN Angered Öppen förskola SDN ansvarar för att det finns Öppen förskola på familjecentralerna med uppdrag att vara en pedagogisk mötesplats för barn och föräldrar. Socialtjänst SDN ansvarar för att socialtjänstens generella och förebyggande arbete, icke myndighetsutövande, medverkar på familjecentralerna. Verksamheten ska vara rådgivande och stödjande samt erbjudas i form av gruppverksamhet och kortare individuella samtal. 5.2 Lokala Familjecentralsavtal För varje familjecentral tecknas separata samverkansavtal av berörda verksamheter i enlighet med en gemensam framtagen mall för familjecentraler. Avtalet ska säkra samverkan, skapa långsiktighet, kontinuitet och kvalitet. Avtalet reglerar verksamhetens innehåll, ledningsstruktur, respektive parts ansvarsområde och finansiering av gemensamma resurser. Avtalet ska upprättas efter intentionerna i detta avtal och lokala förutsättningar samt utifrån de behov målgruppen har. 6 UTVIDGAD FAMILJECENTRAL 6-12 ÅR Familjecentralen ska utgöra mötesplats även för föräldrar till barn 6-12 år, med tillgång till ett samlat och lättillgängligt föräldrastöd. Barn- och elevhälsan blir ytterligare aktörer på familjecentralen. Utvidgad familjecentral är under utveckling inom Psynk och ska formas under avtalstiden. 6.1 Samordnare för utvidgad familjecentral Familjecentralen Angered centrum och familjecentralen Hjällbo har var sin samordnare, 0,5 årsarbetare. Uppdraget delas upp i två delar, samordnare för åldersgruppen 0-5 år och samordnare för det utvidgade uppdraget åldersgruppen 6-12 år. Samordnarens uppdrag är bland annat att samordna det dagliga arbetet, utveckla rutiner och metoder och driva på arbetet på familjecentralen. När det gäller det utvidgade uppdraget med åldersgruppen 6-12 år har samordnaren i uppdrag att tillsammans med alla ingående aktörer att utveckla en modell för arbetet. 7 STYRNING OCH LEDNING Ledningsgruppen för Psynk är styrgrupp för det familjecentrerade arbetssättet och familjecentralerna 0-12 år i stadsdelen Angered. Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Bilaga 3 Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered 5 (7)

24 Familjecentralen Angered och Familjecentralen Hjällbo, båda med ett utvidgat uppdrag till 12 år, har var sin ledningsgrupp som består av närmsta chef för de olika basverksamheterna barnavårdscentral, mödravårdscentral, öppen förskola och socialtjänst. Förslag till hur styrning och ledning ska se ut efter SKL:s Psynk-projekt ska tas fram inom projektet under avtalstiden. Likaså ska behov av fortsatt processledning utredas. 8 RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Varje familjecentral gör årligen en verksamhetsberättelse i samband med årsredovisning. Halvårsvis görs en kortare redovisning av arbetet. Gemensamma uppföljningsindikatorer för familjecentralerna ska tas fram. 9 FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL Detta avtal reglerar gemensam finansiering av samordnare på familjecentralerna för åldersgruppen 6-12 år. Det innebär 0,25 årsarbetare per familjecentral. Finansiering av samordnare för åldersgruppen 0-5 år regleras i det lokala avtalet för varje enskild familjecentral. 9.1 Princip för finansiering Finansiering av detta avtal sker genom 50/50-principen. Detta innebär att HSN och SDN står för var sin lika stor del av den totala finansieringen i avtalet. 9.2 Total ersättning Den totala finansieringen enligt detta avtal är 300 tkr för 0,25 samordnare per familjecentral, Angereds centrum och Hjällbo centrum. År 2013 ersätter HSN SDN med 150 tkr. 9.3 Fakturering och mottagande av ersättning Fakturering sker två gånger per år, förslagsvis mars och september. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg. SDN är mottagare av ersättningen. Fakturan märks med id AVTALSTID Avtal gäller under år 2013, till Uppsägning av detta tillägg, bilaga 2, i avtalet om folkhälsoinsatser i Angered för upphörande eller omförhandling ska ske skriftligen senast juni månad inför nästkommande år. 11 ÖVRIGT I övrigt gäller vad som står i Avtal om folkhälsoinsatser i Angered (dnr ). Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Bilaga 3 Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered 6 (7)

25 12 UNDERSKRIFTER Detta tillägg till avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Angered För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord östra Göteborg Ali Moeeni Ordförande Håkan Linnarsson Ordförande Tillägg till Avtal om lokalt folkhälsoarbete i Angered, Bilaga 3 Avtal om familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler i Angered 7 (7)

26 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 1251/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra Remissyttrande över förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Ärende Kommittén för rättighetsfrågar har den 21 september 2012 beslutat att remittera ett förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Förs lag till bes lut Förslaget till yttrande över handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år samt att översända yttrandet till Kommittén för rättighetsfrågor godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Förslag till yttrande över handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Expedieras till Kommittén för rättighetsfrågor POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

27 Sida 1 (3) YTTRANDE Datum Dnr: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Caroline Oskarsson Telefon: E-post: caroline.oskarsson@vgregion.se Till Kommittén för rättighetsfrågor Remissyttrande över förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år (Dnr RHK ). Hälso- och sjukvårdsnämnden har fått möjlighet att yttra sig över förslaget till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götaland. Bakgrund Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram ett förslag till handlingsplan för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götaland. Handlingsplanen föreslås gälla för åren och det föreslås att den ska revideras inför nästa mandatperiod år Handlingsplanen beskriver tre stycken mål som ska infrias under den aktuella perioden: Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor. Hälso- och sjukvårdsnämnden lämnar följande synpunkter Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig positiva till framtagandet av en handlingsplan för att implementera FN:s konvention om barnets rättigheter. Nämnden anser att det är ett viktigt och prioriterat område och att en handlingsplan kan vara ett stöd i arbetet framåt. Nämnden tycker att handlingsplanen är tydlig och det är positivt att den innehåller konkreta mål och åtgärder samt vem som bär ansvar för de olika åtgärderna i handlingsplanen. Nämnden anser att punkt 3 nuvarande struktur för barnrättsarbetet behöver förtydligas. I handlingsplanen bör det skiljas på den politiska organisationen och tjänstemannastödet för att tydliggöra rollerna.

28 Sida 2(3) Mål 1 Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Förslag till åtgärder för detta mål är att se till att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning i barnets rättigheter samt att inrätta funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter. Som aktör för utbildning lyfts Hälsoäventyret Oasen fram. Om målet ska nås, att beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets rättigheter, ser nämnden att det kommer att behövs ytterligare utbildningssatsningar. Nämnden anser att det behövs tas fram andra alternativ till utbildning. Ett förslag som nämnden vill lyfta är webbaserad utbildning med diskussionsfrågor som all personal kan genomgå för att få grundkompetens i FN:s konvention om barnets rättigheter. I dagsläget används begrepp som barnombud och barnrättsombud i verksamheterna. I handlingsplanen lyfts ombud för rättighetsfrågor med särskilt fokus på barnrättsfrågor fram. Det behövs ett förtydligande mellan begreppen barnombud, barnrättsombud samt ombud för rättighetsfrågor och det är bra om det finns med i handlingsplanen. Mål 2 inflytande och delaktighet Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande. Hälso- och sjukvårdsnämndens ansvar är att tydliggöra uppdraget i överenskommelser och att följa upp hur verksamheterna arbetar fortlöpande med dialog med barn och unga. Nämnden tycker det är positivt att barn och ungas delaktighet och inflytande lyfts fram i handlingsplanen. Nämnden ser det också positivt att kommittén för rättighetsfrågor ska utse en referensgrupp som består av barn och unga år. I och med det kan kommittén utveckla metoder och arbetssätt som sedan sprids vidare till övriga nämnder och styrelser. Mål 3 barnhälsoindex Nämnden ställer sig bakom förslaget med att utveckla barnhälsoindex för hela Västra Götaland. Att synliggöra barns och ungas hälsa och levnadsvillkor och att kunna följa utvecklingen ser nämnden som en mycket angelägen fråga. I förslaget står det att den som bär ansvar för detta mål är kommittén för rättighetsfrågor samt kommittén för folkhälsofrågor med stöd av Nätverket för barnkonventionen. Här bör rättighetskommitténs kansli samt enheten för folkhälsofrågor vara de som utgör stödet till kommittéerna då nätverket inte utgör ett direkt stöd till kommittén för rättighetsfrågor utan bidrar med stöd till enheten För Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg nord-östra Håkan Linnarsson ordförande

29 Förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år

30 Innehållsförteckning 1. Inledning Övergripande styrdokument Målgrupp Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter Barnrättsarbetet i Sverige Barnrättsperspektivet i Västra Götalandsregionen Nuvarande struktur för barnrättsarbetet Kommittén för rättighetsfrågor Kommittén för folkhälsofrågor Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Nätverket för barnkonventionen Hälsoäventyret Oasen i Vara Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Mål för perioden år Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärder Ansvar Mål Åtgärd Ansvar Uppföljning Ordlista

31 1. Inledning Denna handlingsplan för Västra Götalandsregionen beskriver mål, åtgärder och ansvar för implementering av FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter för perioden år Det övergripande målet för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. De ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. För närvarande bedrivs ett arbete med att ta fram en policy för arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen. Denna handlingsplan är en del i detta arbete och konkretiserar barnrättsarbetet. Arbetet med barnets mänskliga rättigheter är långsiktigt och handlingsplanen är en del av detta långsiktiga arbete, med programperioder som följer mandatperioderna. Planen och dess mål ska revideras inför mandatperioden år Handlingsplanen baseras på regeringens strategi för barnets rättigheter och regeringens överenskommelse med Sveriges Kommuner & Landsting (SKL) för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år (Handslaget). Den baseras också på den handlingsplan som Västra Götalandsregionens nätverk för barnkonventionen arbetade fram år 2009, och fokuserar på tre mål som ska infrias under år med plan för åtgärder och ansvarsfördelning, samt redovisar struktur för barnrättsarbetet. Västra Götalandsregionen ska under den aktuella programperioden koncentrera sig på artiklarna 2, 3, 6, 12 och 42 i barnkonventionen. 1.1 Övergripande styrdokument Övergripande för allt arbete är Vision Västra Götaland Det Goda Livet, som antogs av regionfullmäktige år Att möta behoven hos barn och unga framhålls i visionen som ett centralt inslag för att kunna nå det goda livet. Särskilt framhålls att alla barn i Västra Götaland ska kunna utveckla sina fysiska, psykiska och sociala förmågor utan begränsningar och få växa upp i en trygg och säker miljö. I Västra Götalandregionens budget 2013 Framtidstro och hållbar utveckling, framhålls att en hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras och vägas in inför alla beslut. Ett Västra Götaland där barn mår bra är även en bra plats för vuxna. 1.2 Målgrupp Målgruppen för denna plan är beslutfattare och personal i samtliga delar av Västra Götalandsregionen. 2

32 2. Bakgrund 2.1 FN:s konvention om barnets rättigheter Den första FN-texten om mänskliga rättigheter är FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Den innehåller de flesta av de rättigheter som senare har specificerats i olika internationella konventioner, till exempel konventionen om barnets rättigheter. Den är ett folkrättsligt bindande dokument som beskriver barns och ungas mänskliga rättigheter, i form av politiska, medborgerliga, sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Konventionen antogs av FN år 1989 och ratificerades av Sverige år Den ger uttryck för samhällets syn på barn och barndom (alla människor i åldern 0-18 år), och slår fast att alla barn har rätt till stöd, skydd och delaktighet. Konventionen om barnets rättigheter består av 54 artiklar, varav fyra har karaktären av grundprinciper (artikel 2, 3, 6 och 12). Grundprinciperna står för de grundläggande, allmänna principerna i konventionen och fungerar som tolkningsram för övriga artiklar. Tillsammans med artiklarna 4 och 42 bildar de det ramverk för arbets- och beslutsprocesser som krävs för att ett barnrättsperspektiv ska genomsyra en verksamhet: Att barnet inte diskrimineras på grund av härkomst, etnicitet, kön, könsuttryck, trosuppfattning eller funktionsnedsättning (artikel 2) Att barnets bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3) Att tillräckliga resurser avsätts för att främja barnets rättigheter (artikel 4) Att barnets utveckling samt rätt till liv och hälsa beaktas (artikel 6) Att barnet får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12) Att barn och vuxna har god kunskap om barnets rättigheter (artikel 42) 2.2 Barnrättsarbetet i Sverige På nationell nivå finns en strategi från år 2010 som regeringen har antagit för att stärka barnets rättigheter. Meningen är att strategin ska vara en utgångspunkt för offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå som i sina verksamheter ska säkerställa barnets rättigheter. Den vänder sig alltså till riksdag, regering, statliga myndigheter, landsting och kommuner. Samma år ingicks en överenskommelse mellan SKL och regeringen för att intensifiera och utveckla arbetet med barnets mänskliga rättigheter i kommuner, landsting och regioner år Andra aktörer på nationell nivå är Barnombudsmannen (BO), en statlig myndighet med uppdrag att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, och Barnrättsakademin (BRA) vars huvuduppgift är att stärka kunskapen om barnets rättigheter hos beslutsfattare och yrkesverksamma som arbetar med och för barn. 2.3 Barnrättsperspektivet i Västra Götalandsregionen Utifrån motionen i regionfullmäktige Förverkligande av barnkonventionen fastställde regionstyrelsen år 2004 nämnders och styrelsers ansvar för att beakta barnens behov i Västra Götalandsregionens verksamheter. Barnrättsperspektivet är sektorsövergripande och ska genomsyra samtliga delar av organisationen, både de verksamheter som möter barn direkt och de som möter barn indirekt. Barnen i Västra Götaland deltar i utbildning och kultur, är 3

33 patienter inom sjukvård och tandvård och reser med kollektivtrafik. De kan också vara närstående till svårt eller kroniskt sjuka personer, till exempel föräldrar eller syskon, och barn till anställda i Västra Götalandsregionen. 3. Nuvarande struktur för barnrättsarbetet De här funktionerna finns som stödstrukturer för barnrättsarbetet i Västra Götalandsregionen: 3.1 Kommittén för rättighetsfrågor Kommittén för rättighetsfrågors uppdrag att stödja utvecklingen av ett sytematiskt arbete med mänskliga rättigheter som har samband med kön, könsidentitet/könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Kommittén ska skapa överblick och kunskap där sådan behövs, och skapa former för uppföljning och indikatorer som tydliggör olika invånares delaktighet och likvärdighet i behandling eller service från Västra Götalandsregionen. Kommittén ska följa upp hur barns rättigheter efterlevs i regionens verksamheter och regelbundet rapportera sina iakttagelser kring arbetet med mänskliga rättigheter till regionstyrelsen. Särskild samverkan ska ske med kommittén för folkhälsofrågor. Rättighetskommitténs kansli har en samordnare för barnrättsfrågor som stöttar kommittén för rättighetsfrågor med underlag gällande barnrättsfrågor. Kansliet ansvarar för att ställa samman analyser över hur barnets rättigheter tillgodoses i vår organisation. Kansliet är regionens kontaktpunkt för nationella instanser i barnrättsarbetet, som BO, BRA och SKL:s nätverk för barnkonventionens genomförande. 3.2 Kommittén för folkhälsofrågor Folkhälsopolitisk policy för Västra Götaland har sin värdegrund i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. En av policyns sex utmaningar är Trygga och goda uppväxtvillkor. 3.3 Samverkan med regionala barnrättsorganisationer Kommittén och enheten för rättighetsfrågor samverkar med regionala barnrättsorganisationer, bland annat genom organisationsstöd, barnrättsråd och ta del i arbetsgrupper. 3.4 Nätverket för barnkonventionen Nätverket består av representanter från verksamheter i organisationen. Uppgiften är främst att vara en aktiv referens- och kompetensgrupp i det långsiktiga arbetet med att stödja och övervaka att barns rättigheter följs. Nätverket uppmärksammar enheten för rättighetsfrågor på barnrättsfrågor som behöver synliggöras i Västra Götalandsregionen, bidrar i enhetens arbete med sin kompetens i uppföljning och bistår vid analys av hur barns rättigheter beaktas i verksamheterna. 4

34 3.5 Hälsoäventyret Oasen i Vara Hälsoäventyrets hälsopedagoger utvecklar det hälsofrämjande arbetet med barnrättsperspektiv som den röda tråden och med det upplevelsebaserade lärandet som verktyg. De erbjuder utbildning, inspiration och handledning till beslutsfattare och verksamhetspersonal kring barnets mänskliga rättigheter, och deltar i implementeringen av denna handlingsplan. Utbildningen innehåller konkreta verktyg, exempelvis konsekvensanalyser, som kan användas för att säkra barnrättsperspektivet. 3.6 Webbplats med goda exempel på barnrättsarbete Det finns en webbplats som stöd till regionens beslutsfattare och verksamhetspersonal. Den innehåller goda exempel på barnrättsarbete, verktyg, tips och så vidare. Webbplatsen finns på 4. Mål för perioden år För att nå det övergripande målet med barnrättsarbetet ska följande tre mål infrias under åren : 1. Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (dvs. belysa samspelet mellan barn/ungdom och andra dimensioner som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning med mera) 2. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande 3. Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor 4. 1 Mål 1 Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv (artikel 42 och 3). Beslutsfattare och medarbetare i Västra Götalandsregionen ska ha tillräckliga kunskaper för att skapa förutsättningar i verksamheterna för ett aktivt arbete med barnets rättigheter. Verksamhetsnära chefer ska ha så goda kunskaper om barnets rättigheter att de med det kan påverka det dagliga arbetet. Medarbetare som direkt riktar sig till barn och unga ska ha ingående kunskaper om barnets rättigheter så att de kan omsätta sina kunskaper i konkret handling. I kunskapen ska ingå att kunna använda konkreta verktyg, som konsekvensanalyser, för att säkerställa barnets bästa. Funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter ska ha spetskompetens om barnrättsperspektivet ur ett intersektionellt perspektiv i relation till den egna verksamheten, och ska fungera som stöd till sin ledning i barnrättsfrågor. De ska ingå i nätverk för ombuden under ledning av Hälsoäventyret Oasen. Se handlingsplanens ordlista. 5

35 4.1.1 Åtgärder Se till att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning i barnets rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv, bland annat via Hälsoäventyret Oasen. Inrätta funktionen ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets mänskliga rättigheter. Ombuden ska ingå i ett regionalt nätverk under ledning av Hälsoäventyret Oasen. Ansvar, tidsplanering samt beskrivning av hur mål 1:s åtgärder ska implementeras, ska redovisas i varje förvaltnings eller bolags verksamhetsplan Ansvar Samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommittéer och utskott. 4.2 Mål 2 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande (artikel 12). Barn och unga ska ges förutsättningar att utrycka sina åsikter. Alla verksamheter ska för sin verksamhetsutvecklings räkning skaffa sig kunskap om barns åsikter och om hur de tar hand om barns åsikter. De ska också anpassa metoder och arbetssätt till barns och ungas förutsättningar Åtgärder Förvaltningarna ska i sina verksamhetsplaner redovisa hur de arbetar med fortlöpande dialog med barn och unga och hur de tar reda på deras synpunkter. Kommittén för rättighetsfrågor ska utse en referensgrupp som består av barn och ungdomar i åldern år, och som fungerar som kunskapsstöd till barnrättssamrådet. Referensgruppen utses genom regionens befintliga kontaktytor. Gruppen ges information om alla verksamheter, hur de kan bidra med påverkan i dessa verksamheter, och ge förslag på områden de vill påverka. Gruppen ska också kunna kommunicera med regionens beslutsfattare och få återkoppling på sina förslag. På sikt kan referensgrupper kopplas till fler styrelser och nämnder och åldersspannet breddas till 6-20 år. Referensgrupperna måste då bli fler på grund av den breda spridningen i ålder. Kommittén för rättighetsfrågor ska fortsätta att utveckla Demokratitorgen och andra former som mötesplats mellan gymnasieungdomar och förtroendevalda Ansvar För första åtgärdspunkten ansvarar samtliga nämnder, styrelser, bolag, beredningar, kommittéer och utskott. För övriga två punkter ansvarar kommittén för rättighetsfrågor. 6

36 4.3 Mål 3 Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor (artikel 2 och 6). Att synliggöra barns och ungas hälsa och levnadsvillkor är en nyckelfaktor för att kunna bedriva ett strukturerat och intersektionellt barnrättsarbete i alla verksamheter. Bilden av barns och ungas villkor blir underlag vid politiska prioriteringar och stimulerar och motiverar vikten av barnrättsarbetet Åtgärd Barnhälsoindex ska utvecklas och spridas. Presidierna för kommittén för rättighetsfrågor och kommittén för folkhälsofrågor kommer under hösten 2012 att fatta beslut om åtgärder för utveckling och former för spridning Ansvar Kommittén för rättighetsfrågor och kommittén för folkhälsofrågor med stöd av Nätverket för barnkonventionen. 5. Uppföljning Barnrättsarbetet ska följas upp i verksamhetsplaner och årsredovisningar och ska bygga på målen ovan. Rättighetskommitténs kansli analyserar och redovisar resultatet. Handlingsplanen ska revideras inför mandatperioden år och i samband med detta ska planens utfall redovisas i regionfullmäktige. Se handlingsplanens ordlista. 7

37 6. Ordlista Barnhälsoindex Barnhälsoindex är ett redskap för att följa barns och ungas hälsa och levnadsvillkor över tid och kunna påvisa eventuella geografiska skillnader. Indexet ger en samlad bild över barns hälsostatus, både ur ett medicinskt och psykosocialt perspektiv. Indexet bygger på indikatorer som fyller kraven på relevans, kvalitet och tillgänglighet, och gör det möjligt att göra jämförelser mellan kommun- och stadsdelar, kommuner som helhet, Västra Götaland och riket. De grupper för indikatorerna som indexet består av är socioekonomi, hälsotillstånd och välbefinnande, determinanter för risk- och friskfaktorer, samhällets service, stöd och hälsopolitik. Läs gärna Barnhälsoindex för stadsdelarna i nordöstra Göteborg Ett förslag till uppföljning av barns hälsa och välbefinnande av Lennart Köhler, NHV:s rapportserie 2010:9 R. Intersektionellt perspektiv Arbetet med mänskliga rättigheter kräver ett intersektionellt perspektiv där man inte bara ser till barn som personer under 18 år utan att de också har etnicitet, kön, funktionsförmåga, socioekonomisk situation, trosuppfattning och så vidare, som i hög grad kan påverka deras livssituation. Denna påverkan kan vara både positiv och negativ och påverkar barns liv och förverkligandet av deras mänskliga rättigheter mycket. Detta perspektiv är en viktig del i det arbete som beskrivs i denna handlingsplan och ska tas med i alla de aktiviteter som gäller barnets mänskliga rättigheter. 8

38 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 1240/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Lena Ekeroth Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Göteborg nord-östra Folkhälsoplan för Örgryte-Härlanda Ärendet Ärendet gället beslut av gemensamma folkhälsoplan för lokalt folkhälsoarbete år i Örgryte-Härlanda. Folkhälsoplanen är beslutad och antagen av stadsdelsnämnd Örgryte- Härlanda. Bakgrund Avtal om folkhälsoinsatser för år är tecknat mellan stadsdelnämnd Örgryte- Härlanda och hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg. I avtalet beskrivs parternas uppdrag att gemensamt formulera en plattform för det lokala folkhälsoarbetet i stadsdelen Örgryte-Härlanda. Folkhälsoplan är en plattform för det gemensamma arbetet, baseras på en större kartläggning av hela folkhälsoområdet i stadsdelen. I planen identifieras utifrån kartläggningen prioriterade områden, målgrupper och målområden. Förslag till beslut Folkhälsoplan för Örgryte-Härlanda godkänns. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Folkhälsoplan för Örgryte-Härlanda Expedieras till Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda, Göteborg genom Åsa Lundquist, asa.lundquist@orgryteharlanda.goteborg.se POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

39 Folkhälsoplan

40 Förord Örgryte-Härlandas folkhälsoplan utgår från en större kartläggning av hela folkhälsoområdet som genomfördes våren 2012 i stadsdelen. Folkhälsoplanen beskriver hur vi i stadsdelen ska arbeta med folkhälsa genom ett antal prioriterade områden, målgrupper och målområden. Folkhälsoplanen baseras på de lokala förutsättningarna och befolkningens behov, utifrån tillgänglig statistik och efter dialog med stadsdelens folkhälsoråd. Det är folkhälsorådets styrgrupp som arbetat fram folkhälsoplanen. Planen följer stadens budget och stadsdelens inriktningsdokument och det är stadsdelsförvaltningen i Örgryte-Härlanda och hälsooch sjukvårdsnämnd 12 som ansvarar för planen genom ett gemensamt folkhälsoavtal. Det är viktigt att vi formar arbetet så att vi når de grupper och områden i vår stadsdel som behöver oss mest. Detta är ett sätt att minska hälsoskillnaderna i vår stadsdel. Vi vill därför forma de ordinarie verksamheterna så att vi särskilt når dessa grupper och områden. Vi ska prioritera generella insatser som riktas till alla men med extra fokus på de som har störst behov. De mer riktade insatserna sätter vi in sparsamt och där de särskilt behövs. I enlighet med stadsdelens strategi för att möta de framtida utmaningarna är det vår uppfattning att det inte är folkhälsoarbetet som kostar, utan bristen på det och därför vill vi med denna folkhälsoplan sätta agendan för vårt gemensamma arbete fram till Göteborgs Stad Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd, 2012 Diarienummer: N /12 Folkhälsoplanen beslutades av stadsdelsnämnden i Örgryte-Härlanda den 30 oktober, 2012 och av hälso- och sjukvårdsnämnd 12 den 5 december, Örgryte-Härlanda stadsdelsnämnd, Hälso- och sjukvårdsnämnd oktober, december, 2012 Daniel Bernmar (V) SDN Ordförande Håkan Linnarsson (S) HSN 12 Ordförande Beredning: Styrgruppen för folkhälsofrågor Synpunkter och dialog: Folkhälsorådet samt Arbetsgruppen för folkhälsofrågor Text: Åsa Lundquist, Utvecklingsledare folkhälsa, Utvecklingsavdelningen. Texten baseras på: Folkhälsokartläggning i Örgryte-Härlanda 2012, (2012). Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Dnr: N /12. Piotr Kiszkiel (Fp) SDN Förste vice ordförande Kerstin Brunnström (S) SDN Andre vice ordförande Ingrid Bergman (Mp) HSN 12 Förste vice ordförande Magnus Berntsson (Kd) HSN 12 Andre vice ordförande Folkhälsoplan

41 Sammanfattning av folkhälsan i stadsdelen Örgryte-Härlanda placerar sig oftast bland de tre stadsdelar med de bästa värdena i staden när olika faktorer som påverkar folkhälsan studeras. Det beror på att socioekonomin och uppväxtvillkoren, livsmiljöerna och levnadsvanorna är generellt goda i stadsdelen även om det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen och områden i stadsdelen. Eftersom det är få som har en låg inkomstnivå eller har försörjningsstöd är den ekonomiska utsattheten låg i vår stadsdel jämfört med Göteborgs Stad. Vi har också få barnfamiljer som får bistånd och barnfattigdomen bedöms som låg. Även arbetslösheten är låg i stadsdelen. Utbildningsnivån är god då många har en eftergymnasial utbildning. Men vissa skolor har mer problem än andra och mobbning förekommer. I vissa fall toppar till och med enskilda skolor den nationella mobbningsstatistiken. Det skiljer också mellan skolor i andelen högstadielever som får gymnasiebehörighet, även om behörigheten överlag är hög i stadsdelen. Sammantaget bedömer Örgryte-Härlandaborna sin hälsa som mycket bra och hälsan är bland de bättre i Göteborgs Stad. Däremot är den psykiska hälsan bland vuxna endast marginellt bättre än genomsnittet i staden, och barnens ligger på samma nivå som genomsnittet i landet. Invånarna i vår stadsdel är i stor utsträckning fysisk aktiva och många har goda kostvanor. Samtidigt är det fler i stadsdelen, än i staden, som äter mindre än en frukt och grönsak per dag, vilket kan bero på att vi har många äldre seniorer i vår befolkning. Det är få i befolkningen som är överviktiga eller har fetma men däremot är det något vanligare med undervikt främst bland de äldre seniorerna. Även om folkhälsoläget är mycket bra i stadsdelen sticker vissa frågor ut som särskilt negativa. Konsumtionen av alkohol, narkotika och tobak är hög i stadsdelen och det råder en allmänt tillåtande attityd. Ett exempel på detta är att det finns skolor som har bland de högsta nivåerna av alkohol- och tobaksbruk i landet. Ett annat exempel är att riskbruket av alkohol bland den vuxna befolkningen särskilt män och intensivkonsumtionen av alkohol bland eleverna på gymnasiet särskilt flickor är bland de högsta i staden. Stadsdelens folkhälsoarbete Det är viktigt för stadsdelens folkhälsoarbete att förbättra människors vardagsvillkor, det vill säga de förhållanden som människor föds, växer upp, bor, arbetar och åldras i. Det ska vara enkelt att göra hälsosamma val och skillnaderna i befolkningens hälsa ska minska. Utifrån den aktuella folkhälsosituationen i stadsdelen handlar arbetet därför främst om att behålla de värden som redan är bra hälsofrämjande arbete och därefter förebygga folkhälsoproblem genom att rikta in sig på de faktorer som gör att stadsdelen sticker ut negativt i statistiken. Det kan göras genom att vi främjar skyddsfaktorerna, som exempelvis tydliga normer och förväntningar, skolframgång och att positiva handlingar uppmärksammas, och minimera riskfaktorernas inverkan som exempelvis skolk, familjekonflikter, anknytningsproblem och tidig tobaksdebut. Viktigt är också att vi skapar stödjande miljöer för hela befolkningen så att det hälsosamma valet blir det enkla valet. 4 Folkhälsoplan Folkhälsoplan

42 Det är numera välkänt att många faktorer i samhället påverkar hälsan. För att befolkningen ska få en bättre hälsa krävs åtgärder på alla nivåer, i alla samhällssektorer och i alla miljöer. Därför tänker vi att stadsdelens ordinarie arbete och arbetet med målområden, som presenteras i denna plan, ska utformas på sådant sätt att stadsdelens hela befolkning inkluderas, och att de prioriterade områdena och målgrupperna särskilt omfattas. Vi ska minska skillnaderna i hälsa Även om det finns medfödda skillnader i hälsa så ger dessa endast en marginell förklaring till att det finns skillnader i hälsa inom och mellan geografiska områden och grupper i befolkningen. Olikheterna uppstår istället främst av systematiska skillnader i människans levnadsförhållanden, hälsobeteenden och sårbarhet för sjukdomar. Dessa systematiska skillnader skapas i sin tur av processer och strukturer i samhället. Det betyder att hälsan bestäms utifrån var vi exempelvis föds och av vem då detta i sin tur påverkar vår tillgång till utbildning, arbete och sjukvård. Sammantaget handlar det om att vi lever under olika materiella, ekonomiska och kulturella förhållanden som orsakar ojämlikhet i hälsa i vår stadsdel. Dålig hälsa är därför inte enbart ett individuellt problem utan även ett socialt samhällsproblem. Effekterna av de sociala skillnaderna i hälsa är som störst under barndomen och vuxenlivet. Under tonåren och ålderdomen har de mindre betydelse. Skillnaderna i hälsa följer på så sätt till största del socioekonomin som innefattar både inkomst, utbildning och vilket typ av arbete en person har. Det vill säga ju högre inkomst, längre utbildning och högre position på arbetet desto bättre hälsa. Ett samhälle med skillnader mellan olika samhällsgrupper är också ett samhälle med stora skillnader i hälsa. Alla förlorar i ett samhälle med stora skillnader mellan grupper, men däremot vinner alla på minskade skillnader oavsett vilken socioekonomisk status man har som individ. Enkelt sammanfattat beror detta på att ett bra hälsoläge i befolkningen med små skillnader mellan grupper påverkar samhällets ekonomiska utveckling och tillväxt positivt. Samhällskostnaderna ses också minska i ett mer jämlikt samhälle. För att öka förutsättningarna för stadsdelen att på sikt minska skillnaderna i hälsa och förbättra livsvillkor, livsmiljö och levnadsvanor för befolkningen anger vi i denna plan vilka geografiska områden, målgrupper och målområden som ska prioriteras i det framtida arbetet. Detta är av central betydelse för om vi ska kunna nå en socialt hållbar framtid. Områden vi ska prioritera I förhållande till staden som helhet är Örgryte-Härlanda en relativt homogen stadsdel. Trots det finns ändå skillnader i hälsa mellan de olika områdena inom stadsdelen både vad gäller livsvillkor och levnadsvanor. För det framtida arbetet är det viktigt att forma både ordinarie verksamhet och särskilda insatser så att följande geografiska områden prioriteras:»» Olskroken»» Torpa»» Björkekärr»» Kallebäck Bagaregården Olskroken Redbergslid Härlanda Överås Lunden Skår Kärralund Kålltorp Kallebäck Torpa Björkekärr 6 Folkhälsoplan Folkhälsoplan

43 Målgrupper vi ska prioritera Den lokala statistiken för stadsdelen visar att det också finns skillnader mellan grupper inom stadsdelen vad gäller både livsvillkor och levnadsvanor. Även här följer hälsoutvecklingen socioekonomin. I stadsdelen finns det grupper som vi bör prioritera särskilt i både de ordinarie verksamhet och i de särskilda insatserna.»» Personer med funktionsnedsättning.»» Ensamstående föräldrar.»» Barn, särskilt mellan 10 och 13 år.»» Personer som bor i de prioriterade områdena. Vi tror att hälsoskillnaderna kan minska på sikt om vi främst jobbar med att nå de grupper som ingår i en eller flera av målgrupperna och som också bor i något av de områden som särskilt bör prioriteras. Målområden vi ska prioritera Vi har utifrån aktuell folkhälsosituation lyft fram fyra målområden som vi ser som särskilt viktiga att värna om i det framtida folkhälsoarbetet. För arbetet gäller följande målområden:»» Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år.»» Förbättra de goda uppväxtvillkoren.»» Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet.»» Öka det sociala deltagandet.» Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år En stor del av den förtida dödligheten har sin grund i olika levnadsvanor som tobaksrökning och alkoholkonsumtion. Forskningen har länge och tydligt pekat på de negativa hälsoeffekterna av alkohol-, narkotika- och tobaksbruk. I stadsdelen är alkoholkonsumtionen och användandet av narkotika högt. Även tobaksbruket är högt bland vissa grupper jämfört med staden. Inom alla tre ligger Örgryte-Härlanda många gånger på de allra högsta nivåerna i Göteborgs Stad. Samhällsnormen och föräldrars attityder är tillåtande och acceptans, tillgängligheten bedöms som god och föräldrars bjudvanor är överlag frikostiga. Vi ser det därför som viktigt att påbörja ett brett och omfattande arbete mot alkohol, narkotika och tobak. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer utbildning och kultur och fritid. Men även lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Skolor, fritidsgårdar, hälsoäventyret tigern, ungdomsmottagningen och mini-maria, föreningslivet, affärsinnehavare och föräldrar. Strategier: Vi ska bygga upp ett föräldrastöd men även använda beprövade metoder för att senarelägga debuter och hjälpa dem som vill ändra vanor. Vi ser det även som viktigt att forma skolan som en hälsofrämjande arena. Vi vill också involvera föreningslivet. 8 Folkhälsoplan Folkhälsoplan

44 » Förbättra de goda uppväxtvillkoren Folkhälsan påverkas i stor utsträckning av strukturella samhällsövergripande beslut. Skillnader i hälsa syns tydligt redan från födseln. Forskningen visar också att effekterna av de sociala skillnaderna i hälsa är som störst under barndomen. En god uppväxt är därför avgörande för den framtida folkhälsan. Med tanke på detta är det viktigt att se till att barn har likvärdiga möjligheter att utvecklas oavsett vem som är deras föräldrar och samtidigt också får växa upp i en hälsofrämjande miljö. I stadsdelen är barns och ungas uppväxtvillkor goda, men det finns skillnader inom stadsdelen då vissa grupper är mer utsatta än andra och har sämre villkor och därmed också sämre framtidsutsikter. Men även riskfaktorer som att mobbning är vanligt på vissa skolor måste hanteras.» Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet Det finns tydliga samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Forskningen visar att fysisk aktivitet är både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Ett aktivt liv ger bättre psykisk hälsa, minskar stressens negativa effekter och underlättar för dem som till exempel vill sluta röka. I stadsdelen är den fysiska aktiviteten hög och därför handlar det om att förstärka, men framför allt behålla, denna hälsofrämjande faktor i vår stadsdel. Samtidigt finns det också skillnader i aktivitetsgraden, då vissa grupper är till exempel mer stillasittande än andra. Vi ser det därför som viktigt att fortsätta ha en hög andel som är fysiskt aktiva men också att öka förutsättningarna så Vi ser det därför som viktigt att bevara de goda uppväxtvillkoren men också satsa på tidiga insatser för att ge varje barn en bra start i livet. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer utbildning, kultur och fritid och individ och familjeomsorg samt funktionshinder. Men även lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Familjecentral, kulturhuset, kulturskolan, fritidsgårdarna, ungdomsmottagningen och föreningslivet. Strategier: Vi ska bygga upp ett familjecentrerat arbetssätt och föräldrastöd men även använda beprövade metoder för att stärka våra barn och ungdomar. Vi vill också involvera föreningslivet. att fler kan vara aktiva minst 30 minuter per dag, då denna nivå ger positiva effekter på många olika områden. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom alla våra sektorer och lämpliga aktörer inom staden och primärvårdens verksamhetsomården. Aktörer: Hälsoteket, hälsoäventyret tigern och mötesplatser. Strategier: Vi vill skapa stödjande miljöer för att göra det enklare att vara fysiskt aktiv. Här ser vi tydliga kopplingar till den byggda miljön och stadsplanering. Vi vill också involvera föreningslivet.» Öka det sociala deltagande Det finns ett samband mellan graden av delaktighet i samhället och hälsa. Forskningen visar tydligt att välintegrerade personer med starka band till familj och omgivning både lever längre, har bättre hälsa och återhämtar sig fortare efter sjukdom än socialt isolerade personer. Även sociala relationer, som sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande och tillit samt slutligen socialt kapital, har en hälsofrämjande effekt. Delaktighet påverkar också till stor del människors välbefinnande och känsla av sammanhang. I stadsdelen är det sociala deltagandet gott och detta vill vi bevara. Samtidigt är vissa grupper mer socialt isolerade än andra. Vi ser det därför som viktigt att fortsätta att ha ett högt deltagande då detta har breda och positiva effekter på folkhälsan. Exempel på hur vi vill arbeta: Arenor: Inom främst våra sektorer hälsooch sjukvården samt äldreomsorg och kultur och fritid. Aktörer: Mötesplatser och hälsoteket. Strategier: Vi vill också involvera föreningslivet. 10 Folkhälsoplan Folkhälsoplan

45 »» Folkhälsorådet är en mötesplats mellan styrgruppen och lokalsamhällets olika aktörer, organisationer och föreningar. Här delas erfarenheter, kunskaper och information. Tanken är att öka samverkan och delaktigheten i folkhälsoarbetet och att vi blir bättre om vi är fler som delar på arbetet. Representanterna från dessa tre forum har tillsammans arbetat fram denna folkhälsoplan. Så här jobbar vi I stadsdelen bygger vi vårt folkhälsoarbete på tanken att helheten är viktig och en bred samverkan är nyckeln till framgång. Detta avspeglas också i hur folkhälsoarbetet organiseras och i arbetssättet i stadsdelen.»» Folkhälsoarbetets styrgrupp leder och följer upp stadsdelens folkhälsoarbete. Gruppen består av både stadsdelsnämndens politiker och förvaltningens högre tjänstemän men också av representanter från hälso- och sjukvårdsnämnd 12 och primärvården.»» Folkhälsoarbetets arbetsgrupp är ett forum där de som praktisk utför arbetet i stadsdelens olika verksamheter samlas. Här ligger fokus på att skapa samverkan och dela erfarenheter men också på att omsätta budgetens folkhälsomål och denna plan till konkret handling. Förutom att alla verksamheter ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv så har stadsdelsförvaltningen följande resurser inom folkhälsoarbetet:»» En utvecklingsledare i folkhälsa arbetar inom stadsdelsförvaltningen med att strategiskt stötta förvaltningsledningen genom process- och metodstöd och att ta fram strategier vad gäller sektorernas folkhälsoarbete.»» Inom sektor hälso- och sjukvård samt äldreomsorg finns förebyggandeenheten och inom sektor kultur och fritid enheten fritid och folkhälsa som båda arbetar praktiskt och direkt med att förbättra hälsan i befolkningen. Vi ska förbättra folkhälsan i stadsdelen genom att arbeta strukturerat, långsiktigt och tillsammans. Det betyder att alla verksamheter ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och arbeta aktivt med att genomföra denna plan. Alla ska därför arbeta fram vilka insatser som ska utföras för att nå målen. Eftersom folkhälsoarbetet är ett förhållningssätt och en del av det ordinarie arbetet täcks det av verksamheternas befintliga budgetar. Arbetet stimuleras också med extra ekonomiska medel från folkhälsobudgeten, som består av medel som till hälften är avsatta av stadsdelsnämnden och hälften från hälso- och sjukvårdsnämnd 12. Stadsdelens föreningsbidrag är ett ekonomiskt tillskott i det lokala arbetet för ett mer aktivt föreningsliv och detta ses som en strategi i stadsdelen att även verka för en bättre hälsa i befolkningen. Vid frågor om effektiva folkhälsoinsatser som är forsknings- eller erfarenhetsbaserade, kontakta stadsdelens utvecklingsledare i folkhälsofrågor. 12 Folkhälsoplan Folkhälsoplan

46 Så här följer vi upp arbetet För att vi ska få effekt i folkhälsoarbetet i stadsdelen är det viktigt att varje insats följs upp. Detta för att vi ska veta om vårt arbete ger de resultat som vi vill och på sikt också bidrar till att minska skillnaderna i hälsa. Folkhälsoplanen ska därför integreras i alla verksamheter och vara en del i stadsdelsförvaltningens styr- och ledningsarbete. Planen följs upp enligt Göteborgs Stads fastlagda rutiner samt i en årlig folkhälsoredovisning. Uppföljningen lämnas, förutom till staden, också till stadsdelsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnd 12 men även till stadsdelens förvaltningsledning och folkhälsoarbetets styrgrupp. Exempel på vad vi vill följa upp:»» Hur många inom de prioriterade målgrupperna har vi nått i arbetet?»» Hur många män respektive kvinnor har vi nått i arbetet? Om du vill läsa mer Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, (2012). Folkhälsokartläggning i Örgryte- Härlanda Dnr: N /12. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning, (2012). Kartläggning av barns och ungas livsvillkor och uppväxt. Dnr: N /12. Örgryte-Härlanda stadsdelsförvaltning. Göteborgs Stad, (2012). Förslag till budget 2013: och flerårsplaner för Göteborgs Stad. Göteborgs Stad. Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda (2012). Inriktningsdokument för budget Stadsdelsnämnden Örgryte-Härlanda, Göteborgs Stad. Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010: Framtidens folkhälsa allas ansvar (Vol. R 2010:16). Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Går att ladda ner: Även alla underlagsrapporter till den Folkhälsopolitiska rapporten rekommenderas som läsning. De går att ladda ner via: Hur många inom de geografiska prioriterade områdena har vi nått i arbetet?»» Antal genomförda insatser? Vid frågor om uppföljningen vänd dig till din närmaste chef eller kontakta stadsdelens utvecklingsledare i folkhälsofrågor. 14 Folkhälsoplan

47 Folkhälsoplan Målområden vi ska prioritera»» Nolltolerans mot alkohol-, narkotika- och tobaksbruk för alla under 18 år.»» Förbättra de goda uppväxtvillkoren.»» Skapa förutsättningar för fysisk aktivitet.»» Öka det sociala deltagandet. Göteborgs Stad Grafiska Gruppen Foto: colourbox.com Tryck: Taberg Media Group November 2012

48 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 1253/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Barbro Hedin Telefon: E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Plan för Intern styrning och kontroll 2013 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har, med utgångspunkt från beslut tagna i regionfullmäktige och regionstyrelsen, ansvaret för att utforma en god intern styrning och god intern kontroll inom sitt ansvarsområde. Styrningen syftar till att de politiskt fastställda målen uppnås och kontroller och åtgärder införs för att hantera identifierade risker. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg fastställer nämndens Plan för intern styrning och kontroll Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Plan för Intern styrning och kontroll 2013 Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

49 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Plan för Intern styrning och kontroll 2013 Fastställd av hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg, den 5 december 2012

50 1 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar att utforma en god intern styrning och kontroll inom sitt ansvarsområde med utgångspunkt från beslut fattade av regionfullmäktige. Intern styrning syftar till att de politiskt fastställda målen uppnås. Intern kontroll innebär att rutiner byggs upp i syfte att säkerställa att redovisningen blir riktig och fullständig och att tillgängliga resurser används på bästa sätt. En god intern styrning och kontroll kännetecknas av att åtgärder och kontroller införs för att hantera identifierade risker. Denna plan anger hur arbetet ska bedrivas utifrån de förutsättningar som anges bland annat i nämndens politiska styrdokument Mål och inriktning och detaljbudget. Planen bygger på COSOs 1 ramverk för intern styrning och kontroll, som är vanligt förekommande hos offentliga myndigheter. Granskningsrapporten skall redovisas och godkännas av nämnden en gång per år. 2 Styrmiljön Styrmiljön är basen för intern styrning och kontroll. I denna ingår kraven och förutsättningarna för verksamheten. Fördelning av befogenheter och ansvar Regionfulllmäktige har beslutat om en rollfördelning mellan olika politiska organ inom hälsooch sjukvården, så att de är endera ägare, beställare eller utförare. Detta innebär en boskillnad mellan de förtroendevaldas roller som ägare av systemet, som företrädare för befolkningen och som ansvariga för den verksamhet som bedrivs i regionens regi. Inom Västra Götalandsregionen är budgeten det övergripande och viktigaste styrdokumentet. Vidare har ett antal policydokument fastställts som också utgör en grund för verksamheternas inriktning. Policydokumenten ska ses som en vägledning och i de delar det blir ett mer konkret uppdrag ska detta framgå av överenskommelser eller särskilda planer. Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag och mål Västra Götalandsregionens tolv hälso- och sjukvårdsnämnder har, enligt gällande reglemente, en tydlig roll som befolkningsföreträdare. Nämnden har till uppgift att föra dialog med invånarna i syfte att företräda befolkningen och ge ökade förutsättningar för demokratiskt inflytande. Nämnden ska även verka för en förbättring av folkhälsan och ansvarar för att definiera behov och prioritera mellan olika behovsgrupper för att beställa hälso- och sjukvård, tandvård, insatser för funktionshindrade samt folkhälsoinsatser. Beställningar i form av överenskommelse och avtal kan göras med regionens verksamheter eller med externa aktörer. I sitt mål- och inriktningsbeslut fastställer hälso- och sjukvårdsnämnden vision, mål och inriktning för att på bästa sätt genomföra sitt uppdrag. Externa krav Sveriges landsting och regioner har att följa ett antal olika lagar såväl generella såsom kommunallag och lagen om offentlig upphandling som specifik lagstiftning såsom hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen och lagen om valfrihet. 1 The Committee of the Sponsoring Organizations of the Treadway Commission 2

51 3 Riskanalys Riskanalys innebär en bedömning och analys av riskerna för att hälso- och sjukvårdsnämndens mål inte nås. Bedömning av risk, möjligheter och framgångsfaktorer Risk Livsvillkor och levnadsvanor som leder till ohälsa Otillräcklig kunskap om jämlik hälsa och jämlik hälso- och sjukvård Målkonflikter inom olika delar av regionens hälso- och sjukvård Verksamhetsfokus ges företräde framför befolkningens behov För högt kostnadsläge i utförarleden Vårdgivare levererar inte den vård eller de insatser som överenskommits/avtalats Möjligheter Jämlik hälsa Vård på lika villkor Framgångsfaktorer En decentraliserad politisk organisation med närhet till befolkning skapar en lokal förankring och tillit En utveckling av den demokratiska dialogen Samverkan mellan välfärdssystemen, och samarbete inom den nära vården Kunskap om befolkningens behov, för att förbättra hälsan En ekonomi i balans Kostnadseffektiv vårdproduktion - benchmarking Fastställda mål utifrån tillgängliga resurser Tydlig styrning genom avtal och överenskommelser Uppföljning av sjukvårdssystemet, som faller inom regionens ansvarsområde, ur ett systemperspektiv, från hälsofrämjande till högspecialiserad vård 4 Styrningsåtgärder Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning, att trygga regionens tillgångar och förhindra förluster på grund av oavsiktliga eller avsiktliga fel, samt säkra att gällande bestämmelser efterlevs. En väl fungerande intern kontroll skyddar även personalen genom att undanröja obefogade misstankar om oegentligheter. Det är viktigt att den interna kontrollen utformas utifrån en helhetssyn, så att kostnader och arbetsinsatser står i proportion till risken för att något ska inträffa. Befolkningsföreträdarrollen Information till och dialog med befolkningen ingår i nämndens uppdrag. Genom dialog och kommunikation kan nämnden öka sin kunskap om vårdbehov och nödvändiga prioriteringar. Nämnden ansvarar också för att ge invånarna information om tillgängligt vårdutbud. Behovsanalys Att beställa hälso- och sjukvård utifrån invånarnas behov förutsätter en god kunskap om de behov av insatser som krävs för att förbättra eller bibehålla hälsan. Nämnden följer utvecklingen och analyserar fortlöpande utifrån olika kunskapsunderlag vilka behov av hälsooch sjukvård, tandvård, folkhälsoinsatser och insatser för personer med funktionsnedsättning som befolkningen i området har. För att analysera befolkningens behov krävs även kunskap 3

52 om vad som påverkar i vår omvärld, både på individ-, grupp- och samhällsnivå. Behovsunderlaget är ett viktigt underlag i nämndens arbete med Mål- och inriktningsdokumentet. Ekonomiska förutsättningar Nämnden ekonomiska förutsättningar styrs av de regionbidrag som beslutas av regionfullmäktige. För att nämndens tilldelade regionbidrag ska användas så effektivt och kvalitativt bra som möjligt krävs olika former av ekonomiska analyser såsom prisjämförelser mellan olika vårdgivare och vårdnivåer. Hälsoekonomiska analyser/bedömningar utgör också en grund för nämnden mål och inriktning. Mål och inriktning Nämnden fastställer varje år ett Mål- och inriktningsdokument. Utgångspunkten för framtagandet av dokumentet är bland annat regionens budget och nämndernas reglemente. Mål- och inriktningsdokumentet är nämndens styrdokument för planering av beställningsarbetet och för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare och huvudmän. Dokumentet innehåller vision, mål och ett antal behovsgrupper eller områden som nämnden anser behöver särskilt fokus. Avtal och överenskommelser och kontrakt Mål- och inriktningsdokumentet är tillsammans med regionala direktiv och nämndens ekonomiska förutsättningar utgångspunkt för de avtal som nämnden tecknar med olika vårdgivare. Avtalen anger vilken verksamhet som ska bedrivas, hur den ska ersättas och hur uppföljning ska ske. Nämndens avtal följs upp löpande under året. Nämnden har också ansvar för att teckna kontrakt samt följa upp kontrakten inom regionens valfrihetssystem. Budget och Årsredovisning Nämnden ansvarar för att de av regionfullmäktige fastställda målen uppnås. I nämndens budget beskrivs hur nämnden ska arbeta med regionfullmäktiges prioriterade mål och uppdrag under året. Budgeten är också en summering av de avtal och överenskommelser som fattats för det aktuella året. Budgeten följs upp genom delårsrapporter och månadsrapporter. I årsredovisningen rapporteras nämndens arbete med regionfullmäktiges mål och uppdrag. Nämndens eget bokslut I nämndens eget bokslut redovisas utöver regionfullmäktiges mål och uppdrag, nämndens egna uppföljningar av de avtal och överenskommelser som nämnden träffat samt de tillkommande mål som nämnden beslutat om i sitt mål och inriktningsdokument. 5 Information och kommunikation Information och kommunikation är en grundläggande förutsättning för att styrning och ledning ska fungera. Kommunikation i form av utbyte av aktuell och relevant information, mellan hälso- och sjukvårdsnämnd och ledning samt mellan ledning och medarbetare, är nödvändig för en effektiv styrning och kontroll. 4

53 6 Tillsyn Alla nämnder ansvarar för att följa upp sin interna kontroll. Detta ska göras genom att man fastställer en plan för intern kontroll samt regelbundet håller sig informerad om de granskningar som sker Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 bilaga1. 5

54 Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 Beställningsprocessen Riskområde/Aktivitet Kontrollmoment Utförs av Frekvens Avvikelserapport till Dialog med befolkningen Upprätta plan för Kommunikatör Årligen Administrativ chef medborgardialog Genomföra plan för Nämndsamordnare Årligen Planeringschef medborgardialog Information till befolkningen Upprätta Kommunikatör Årligen Administrativ chef kommunikationsplan Genomföra Nämndsamordnare Årligen Planeringschef kommunikationsplan Omvärldsanalys Att säkerställa bra Ansvarig tjänstemän Löpande Planeringschef beslutsunderlag Behovsanalyser Att säkerställa bra Ansvariga planeringsledare Årligen Planeringschef beslutsunderlag Ekonomiska förutsättningar Att säkerställa bra beslutsunderlag Ansvariga ekonomer/ekonomichef Årligen Ekonomichef/hälso- och sjukvårdschef Mål och inriktning Att säkerställa ett mål och Nämndsamordnare Årligen Planeringschef inriktningsdokument Avtal och överenskommelser Att säkerställa att avtal och överenskommelser harmoniserar med nämndens mål och inriktning Förhandlingsansvarig Följer överenskommelsetiden Hälso- och sjukvårdschef Detaljbudget Uppföljning av avtal och överenskommelser Uppföljning av regionfullmäktiges mål och uppdrag Uppföljning av nämndernas mål och inriktning Att säkerställa att avtal och överenskommelser håller sig inom givna ekonomiska förutsättningar Att säkerställa en ekonomi i balans Att säkerställa att avtal och överenskommelser följs, analysera samt agera på eventuella avvikelser Att säkerställa att regionfullmäktiges mål och uppdrag följs Att säkerställa att nämndernas mål och inriktning följs Förhandlingsansvarig Ekonomichef Förhandlingsansvarig Nämndsamordnare Följer överenskommelsetiden Enligt regionens tidplan Enligt uppföljningplaner Enligt regionens tidplan Ekonomichef Hälso- och sjukvårdschef Planeringschef Planeringschef Nämndsamordnare Årligen Planeringschef Sida 1 av 4

55 Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 Nämndadministration Riskområde/aktivitet Kontrollmoment Utförs av Frekvens Avvikelserapport till Anmälning av ärenden till nämnd Att säkerställa att alla ärenden som inkommer till hälso- och sjukvårdsnämnden synliggörs Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef Samverkan med Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBLgrupp Sammanställning av handlingar och utskick till nämnd Genomföra nämndsammanträden och beslut enligt dagordning Beslut i nämnden Delegationsbeslut Expediera beslut för nämnden Att säkerställa att ärenden tas upp i MBL-gruppen inför beslut i nämnden Att säkerställa att alla handlingar skickas ut i tid och är korrekta Att säkerställa att kommunallag, förvaltningslag, samt nämndernas reglemente och arbetsordning följs Att säkerställa att tillkommande uppdrag till kansliet omhändertas Att säkerställa att delegationsbeslut fattas i enlighet med delegationsförteckning och att dessa anmäls till nämnden Att säkerställa att alla beslut blir korrekt expedierade Administrativ chef Löpande Hälso- och sjukvårdschef Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef/hälso- och sjukvårdschef Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef/hälso- och sjukvårdschef Nämndsamordnare Löpande Planeringschef/hälso- och sjukvårdschef Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef/hälso- och sjukvårdschef Sida 2 av 4

56 Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 Ekonomi Riskområde/aktivitet Kontrollmoment Utförs av Frekvens Avvikelserapport till Attestförteckning Att aktuell attestförteckning finns Ansvarig ekonom Löpande Redovisningschef upprättad och registrerad i fakturaportalen Att attestreglemente efterlevs Ansvarig Löpande Redovisningschef ekonom/ekonomiassistent Utbetalningar i enlighet med Att säkerställa att rätt Ansvarig Löpande Ekonomichef avtal och överenskommelser ersättningar betalas ut till rätt leverantör i rätt tid ekonom/ekonomiassistent Del- och årsbokslut Att lagar och anvisningar följs Redovisningschef Löpande Ekonomichef Externa vårdgivare och Att säkerställa att F-skattsedel Ekonomiassistent Löpande Redovisningschef konsulter finns Representation Att säkerställa att gällande Ansvarig ekonom Löpande Redovisningschef regler för representation följs Arvoden till förtroendevalda Att säkerställa att utbetalning sker enligt fastställda arvodesregler Nämndsekreterare Löpande Administrativ chef Sida 3 av 4

57 Bilaga till Intern styrning och kontroll 2013 Personal Riskområde/aktivitet Kontrollmoment Utförs av Frekvens Avvikelserapport till Arbetsmiljö Utvecklingssamtal Respektive chef Årligen Hälso- och sjukvårdschef Arbetsmiljöenkät Administrativ chef Vart tredje år Hälso- och sjukvårdschef Tillsyn De brister som framkommer av kontrollerna i ovanstående plan rapporteras till hälso- och sjukvårdsnämnden i samband med årsbokslut. Den interna kontrollplanen och interna rutinbeskrivningar ska revideras minst en gång per år Sida 4 av 4

58 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr 448/12, 589/12, 741/ /12, 1258/12 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Barbro Hedin Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Överföring av kostnadsansvar avseende nutritionshjälpmedel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Habilitering & Hälsa Ärendet Ärendet avser förslag till hantering av överföring av kostnadsansvar för nutritionshjälpmedel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Habilitering & Hälsa. Bakrgrund Flertalet av de barn som är svårt flerfunktionshindrade har svårt att nutriera sig via munnen och har tidigare inte haft möjlighet till adekvat näringstillförsel. Numera kan man säkerställa adekvat näringstillförsel via magsondkateter in i magsäcken (PEG).Via sonden erhåller patienten vätska och flytande föda. Habilitering & Hälsa har förtroendeförskrivit nutritionshjälpmedel för de barn som är aktuella inom Habilitering & Hälsas verksamhet. Detta innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset har stått för kostnaderna. Verksamheterna inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Habilitering & Hälsa har varit överens med beställaren om att det bästa för patienterna är att kostnadsansvaret för nutritionshjälpmedel finns på Habilitering & Hälsa för de patienter som är aktuella på Habilitering & Hälsa. Verksamheterna har dock inte kunnat enas om nivån på det ersättningsutrymme som ska föras över från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Habilitering & Hälsa. En av orsakerna till att utförarna har haft svårigheter att komma överens är att kostnaderna ökade under några år. Inga särskilda resurser har tillförts Sahlgrenska Universitetssjukhuset för denna kostnadsutveckling. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

59 Sida 2(4) Datum Överväganden Efter diskussion föreligger nu ett förslag om hur kostnadsansvaret för nutritionshjälpmedel skulle kunna överföras från Sahlgrenska Universitetssjukhuset till Habilitering & Hälsa från och med Nuvarande kostnadsnivå för aktuell förskrivning är drygt 2 mnkr. Förslaget innebär att Sahlgrenska Universitetssjukhuset överför 1,5 mnkr som en basnivå till Habilitering & Hälsa. Beställarna tillför 250 tkr till Habilitering & Hälsa. Utförarna får ett gemensamt uppdrag att under 2013 hantera resterande 250 tkr. Uppdraget innebär att utförarna i samverkan ser över val av metod för näringstillförsel och förskrivna produkter. Bedömningen är att detta arbete kan leda till lägre kostnader än för år Utfallet av arbetet avgör om Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska överföra ytterligare medel upp till maximalt 250 tkr. Avstämningstidpunkt är hösten Förslag till fördelning av kostnader för hälso- och sjukvårdsnämnderna följer det nyckeltal som används i överenskommelsen med Habilitering & Hälsa: HSN 4 HSN 5 HSN 7 HSN 11 HSN tkr 77 tkr 41 tkr 44 tkr 49 tkr Barnperspektiv Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. En överföring av kostnadsansvaret har en positiv inverkan för barn och ungdomar med behov av de insatser som beslutet avser. Finansiering Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7 11 och 12 har i budget avsatta medel för hjälpmedel. Posten på kr förväntas kunna hanteras inom posten för hjälpmedel.

60 Sida 3(4) Datum Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner att tillföra Habilitering & Hälsa sin del av 250 tkr: HSN 4 39 tkr HSN 5 77 tkr HSN 7 41 tkr HSN tkr HSN tkr under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och Finansiering sker inom ramen för nämndens avsatta medel för hjälpmedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Expedieras till Sahlgrenska Universitetssjukhuset Habilitering & Hälsa

61 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr 445/12, 582/12, 734/12, 1140/12, 1252/12 Datum Diarienummer HSN , HSN , HSN , HSN , HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Barbro Hedin Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna (HSN) 4, 5, 7, 11 och 12 har i uppdrag att beställa och följa upp läns- region- och rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) för invånare i Västra Götaland. En överenskommelse om sjukhusvård för år har tecknats mellan parterna. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli har tillsammans med företrädare för sjukhuset utformat ett förslag till uppföljning av den sjukhusvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset enligt överenskommelsen har i uppdrag att bedriva. Uppföljningen är generell och gäller all vård; såväl barnoch ungdomssjukvård som vuxenvård. Barnsperspektiv Barnperspektivet har beaktats vid ärendets handläggning och i förslag till beslut. Överenskommelsen innehåller satsningar på barn- och ungdomssjukvård och dessa satsningar kommer att följas upp. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli bedömer därför att sjukvården för barn och ungdomar kommer att påverkas positivt av förslag till beslut. Samverkan Information om ärendet har lämnats till de fackliga organisationerna enligt MBL 19. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

62 Sida 2(3) Datum Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset under förutsättning att likalydande beslut fattas av hälso- och sjukvårdsnämnd 4, 5, 7, 11 och 12. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Expedieras till Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1, 2, 3, 6, 8, 9 samt 10 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

63 Uppföljningsplan för överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (6)

64 INLEDNING Detta dokument omfattar den uppföljningsplan för vårdöverenskommelsen som Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7 11, 12 och Sahlgrenska universitetssjukhusets styrelse fattat beslut om. UPPFÖLJNINGSPLAN VÅRDÖVERENSKOMMELSE Planen omfattar ett antal uppföljningsområden som fördelats efter rubrikerna samverkan, läns-/region- och rikssjukvård, länssjukvård, särskilda insatser, tillgänglighet, patientsäkerhetsarbete och patientbemötande. Former och tidpunkt för redovisning är anpassade beroende på uppföljningsområde. I regel sker redovisning i samband med Sahlgrenska universitetssjukhusets ordinarie delårs- och/eller årsrapportering till regionen, med vissa undantag, vilket specificeras i planen nedan. Två undantag som i uppföljningsplanen innebär specifik uppföljningsform är avstämning och dialog i samarbetsgruppen. Avstämning innebär att SU redovisar information på initiativ av Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK). Samarbetsgruppen är en dialoggrupp bestående av tjänstemän från SU och HSNK. Uppföljningsplanen kommer inför 2014 att uppdateras samt eventuellt anpassas utifrån regiongemensamma uppföljningskrav. Kvalitetsindikatorer biläggs enligt särskild plan i vårdöverenskommelsen och redovisas i beslutad bilaga 7. 2 (6)

65 Samverkan Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Vård av barn i livets slutskede Utveckling av rutiner, implementering av framtagna rutiner samt uppföljning Avstämning 2013 och uppföljning 2014 Tidig understödd hemgång vid stroke HSA rapport om tidig understödd hemgång Rapport som kopia till HSNK Vårdkedjor strokepatienter Medverkan/konsultation/utbildning av vårdgrannar Avstämning 2013 och 2014 Barn med fetma Rapport med beskrivning av hur sjukhuset arbetar med målgruppen för att fånga upp barn i riskzonen. Lägesrapport 2013 och Uppföljning enligt regionala anvisningar regionalt obesitascentrum barn och unga Närsjukvårdsarbetet, förstärkt samverkan Deltaga i närsjukkvårdsarbetet, ex. socialpsykiatriska vårdmodellen på Öckerö Verksamhetens gemensamma årsrapport för 2013 och 2014 från närsjukvårdsarbetet på Öckerö Preventionsriktat arbete, ungdomar och narkotikamissbruk Samverkan Mini Maria Årsrapport från Mini Maria 2013 och 2014 Säkerställa samverkan PV, BUM och BUP särskilt Västbus Bemanning från SU Avstämning 2013 och 2014 ANS, överföring volymer Gemensamt arbete SU, ANS och beställare SU medverkar i gemensam rapport våren Vid förändrat uppdrag uppföljning (6)

66 Läns-, region- och rikssjukvård Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Vårdvolymer Antal viktade prestationer VG patienter Delår 1 och 2 samt årsredovisning Ordnat införande år 2, läkemedel Riskdelningsmodell Särskild framställan 2013 Kvalitetsindikatorer och måltal Uppföljning enligt VÖK , bilaga 7 Redovisning enligt mall delår 1 respektive delår 2 och årsredovisningen. Särskilda uppföljningsmöten för avstämning Rikssjukvård Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Transplantionssjukvård Volymer enligt ersättningsmodell Delår 1 och 2 Länssjukvård Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Suicidprevention Policy, strategier och aktiviteter på akutmottagningarna Avstämning 2013 Läkemedelsanvändning Läkemedelsgenomgångar +75 år Avstämning 2014 Specialistpsykiatri, barn-/ungdomsoch vuxenpsykiatri Seminarium för politiker 2013 Överföring slutenvård barn- och unga i Ale kommun från NU sjukvården till SU Genomförande Avstämning 2013 Geriatrisk vård Projektuppföljning (översyn geriatriken) Dialogmöte samarbetsgruppen (6)

67 Övergången mellan barnsjukvård och vuxensjukvård inom specialiteter. Prio psykiatrin Uppföljning Dialogmöte samarbetsgruppen 2014 Förlossningssjukvård Antal förlossningar i förhållande till prognostiserat födelsetal Delår 1 och 2 och årsredovisning Hälsoundersökningar med mammografi Enligt gemensam uppföljningsmall offentlig/privat Delår 1 och 2 och årsredovisning PTSD Se över förutsättningar enligt överenskommelse Avstämning 2013 Särskilda insatser Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Neuropsykiatriska utredningar och behandlingar Kortare väntetider. Uppföljning efter avslutad utredning. Införandeplan KBT för vuxna med ADHD Delår 2, 2013 Utveckla arbetet med mobila specialistenheter GARP, utvärdering av verksamheten Delår 2, 2013 IVA Utökning platser enligt plan vårdöverenskommelsen Januari 2013, delår 1 och 2 samt oktober SU rapporterar till HSNK om platserna inte startar som planerat Tillgänglighet Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Öppen retur, direktinläggning, inskrivnings-/utskrivningsklar patient Fortsatt utveckling av arbetssätt. Satsning på akutvårdkedjan Avstämning 2014 Vårdgarantin Uppföljning enligt separat regional rutin Enligt regionala anvisningar Strålbehandlingsverksamhet Uppföljning väntetider Redovisas delår 1 och 2 samt årsredovisning 5 (6)

68 Patientsäkerhetsarbete Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Patientsäkerhetsarbete Patentsäkerhetsberättelse per 2013 Avstämning 2014 Genusanalys Två patientgrupper årligen, varav hjärtsjukvård är ett område 2013 Årsredovisning 2013 och 2014 Patientbemötande Uppföljningsområde Genomförande/ansvar Redovisningstidpunkt Kommunikation med patienter (och information anpassad till olika patientgrupper) Aktiviteter för att förbättra kommunikationen med patienter, och vid behov, anpassa informationen till olika patientgrupper Uppföljning i enlighet med regional tidplan Avstämning aktivitetsplan 2013 och 2014 Nationella patientenkäten Barn- ungdomssjukvård 2013 Vuxensjukvård 2014 Redovisning av utfall Bilaga: Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) 6 (6)

69 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Bilaga Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Under 2012 har regionen fastställt ett antal kvalitetsindikatorer som ska följas under I VÖK återfinns 43 av dessa indikatorer samt ytterligare 4 lokalt fastställda, totalt 47 indikatorer. Av de 47 indikatorerna är 44 kopplade till målrelaterad ersättning med processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. Redovisning av indikatorer kommer att ske under vår respektive höst. Redovisningen ska följa sammanställningen nedan, där aktuellt respektive tidigare resultat samt handlingsplan presenteras skriftligt per indikator. Vid särskilda uppföljningsmöten presenteras och diskuteras uppnådda resultat och handlingsplaner. Målrelaterad ersättning betalas ut om redovisning görs enligt mall och handlingsplaner genomförs. När bedömning görs att ersättning ska utgå för uppnått resultat (processmål respektive faktiskt måltal) utgår ersättning per kvalitetsindikator, även när redovisning också sker per område. Undantaget är indikator där ersättning utgår uppdelat på barn- respektive vuxensjukvård samt indikator i-ii där ersättning utgår uppdelat på somatisk respektive psykiatrisk vård. Indikator är under utveckling, vilket innebär att datainsamling kan behöva revideras och kvalitetssäkras under perioden. Av resterande tre indikatorerna är den regionala indikatorn 37 Vårdrelaterade infektioner kopplad till direkt måluppfyllelse av mätetal, medan de lokala indikatorerna a) Nationella diabetesregistret och b) Svenskt intensivvårdsregister följs utan koppling till målrelaterad ersättning. Den sammanlagda målrelaterade ersättningen uppgår till 200 mnkr för år 2013 och 200 mnkr för år Uppställningen nedan följer numreringen för de regionala indikatorerna.

70 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Kvalitetsindikatorer där den målrelaterade ersättningen är kopplad till process, REGIONALA INDIKATORER Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 Målrelaterad ersättning (MRE) REDOVISNING Diabetes/sjukhus 1. Andel typ 1 diabetespatienter som når behandlingsmål för blodsockervärde. Definition Täljare: Andel typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 52 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter 18 år som rapporterats i NDR. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 16,5 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: NDR. Regionalt måltal: 16,5 % 2. Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodsockervärde. Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med HbA1c < 73 mmol/mol. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i NDR. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 76 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: NDR. Regionalt måltal: 76 %

71 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Diabetes/sjukhus 3. Andel typ 1 diabetespatienter 18 år som når behandlingsmål för blodtryck. Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter 18 år med blodtryck < 130/80 mm Hg. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter som rapporterats i NDR. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 45 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: NDR. Regionalt måltal: 45 % 4. Andel typ 1 diabetespatienter år som når behandlingsmål för LDL-kolesterol. Definition Täljare: Antal typ 1 diabetespatienter år med LDLkolesterol < 2,5 mml/l. Nämnare: Totalt antal typ 1 diabetespatienter år som rapporterats i NDR. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 46 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: NDR. Regionalt måltal: 46 % Hjärtsjukvård 5. Andel reperfusion vid hjärtinfarkt med ST-höjning. Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition. Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med ST-höjningsinfarkt eller vänstergrenblock som gavs akut reperfusionsbehandling. Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år med SThöjningsinfarkt eller vänstergrenblock i Riks-HIA:s databas. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 85 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-HIA. Regionalt måltal: 85 %

72 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Hjärtsjukvård 6. Andel patienter som är behandlade med lipidsänkare efter hjärtinfarkt. Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition. Täljare: Antal patienter yngre än 80 år som sjukhusvårdats med akut hjärtinfarkt och vid utskrivning erhåller lipidsänkare. Nämnare: Totalt antal patienter yngre än 80 år som sjukhusvårdats för akut hjärtinfarkt och skrivs ut levande. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 95 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: RikS-HIA. Regionalt måltal: 95 % 7. Andel kranskärslröntgade vid icke-st-höjningsinfarkt. Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition. Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med icke-sthöjningsinfarkt och indikation för kranskärlsröntgen som kranskärlsröntgades eller planerades för kranskärlsröntgen i samband med vårdtillfället. Nämnare: Alla patienter yngre än 80 år med icke-sthöjningsinfarkt i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 80 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-HIA. Regionalt måltal: 80 %

73 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Hjärtsjukvård 8. Andel patienter som är behandlade med P2Y12- receptorblockerare vid utskrivning efter icke-sthöjningsinfarkt. Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition. Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med icke-sthöjningsinfarkt som behandlats med P2Y12-receptorblockerare vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-HIA. Regionalt måltal: 90 % 9. Andel av patienter som är behandlade med ACEhämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Definition Målgrupp enligt Riks-HIA:s definition. Täljare: Antal patienter yngre än 80 år med hjärtinfarkt som vid utskrivning behandlas med ACE-hämmare/A2-blockerare. Nämnare: Samtliga patienter yngre än 80 år i målgruppen som registrerats i Riks-HIA:s databas. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-HIA. Regionalt måltal: 90 %

74 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Njursjukvård 10. Andel hemodialyspatienter med arteriovenös-fistel eller arteriovenös-graft. Definition Mått på tillgång till blodbanan vid bloddialys med den bästa tekniken. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter i hemodialys som vid tvärsnittsundersökning har AV-fistel eller AV-graft. Nämnare: Samtliga patienter i hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 67 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 %% SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt Njurregister. Regionalt måltal: 67 % 11. Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Definition Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittundersökning når blodtryck 140/90. Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 46 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt Njurregister. Regionalt måltal: 46 %

75 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Njursjukvård 12. Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål (standardiserat Kt/V >2) för dialysdos. Definition Standardiserat Kt/V, bygger på mått på dialysdos för en enskild dialys, och kompenserar därutöver för antal dialyser per vecka. Avser patienter med kronisk hemodialysbehandling. Täljare: Antal patienter som vid tvärsnittsundersökning når standardiserat Kt/V >2. Nämnare: Samtliga patienter i kronisk hemodialys registrerade i Svenskt Njurregister vid tillfället för tvärsnittsundersökningen. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 82 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt Njurregister. Regionalt måltal: 82 % 13. Andel patienter som får dialys i hemmet vid de olika regionområdena. Definition Täljare: Antal patienter i dialys som får behandling i hemmet. Nämnare: Antalet patienter i dialys vid mättillfället i Svenskt Njurregister. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 30 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt Njurregister. Regionalt måltal: 30 %

76 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Ortopedi 14. Väntetid till operation av höftfraktur, andel opererade inom 24 timmar. Definition Måttet anger handläggningstiden på akutsjukhuset från ankomst till dess höftfrakturpatienten blir opererad. Avser samtliga patienter. Nyckeltalet ska beräknas från ankomsttid till sjukhuset till tidpunkt för operation. Täljare: Antal patienter opererade inom 24 timmar efter ankomst till sjukhuset. Nämnare: Samtliga patienter som opererats för höftfraktur, registrerade i Riks-Höft. Källa: Riks-Höft. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 75 % opererade inom 24 h Regionalt måltal: 75 % opererade inom 24 h Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 3. Vår och höst. 15. Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret för höftfraktur, Riks-Höft. Definition Täljare: Antal vårdtillfällen för höftfraktur för personer 18 år som registrerats i Riks-Höft. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen för höftfraktur i den regionala vårddatabasen för personer 18 år (ICD-10 kod S72.0-S72.2 som huvud- eller bidiagnos). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 95 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 3. Vår och höst. Källa: Riks-Höft och Vega. Regionalt måltal: 95 %

77 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Ortopedi 16. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Definition Täljare: Antal omoperationer inom två år efter den ursprungliga operationen oavsett vilken orsaken till omoperation är. Avser all form av ytterligare kirurgi (vidare begrepp än revision) efter indexoperationen. Nämnare: Samtliga operationer av totala höftproteser som registrerats i Svenska Höftprotesregistret under perioden. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 2 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 3. Vår och höst. Källa: Svenska Höftprotesregistret. Regionalt måltal: 2 % Stroke 17. Täckningsgrad i det nationella kvalitetsregistret Riks- Stroke. Definition Täljare: Antal vårdtillfällen för stroke för personer 18 år som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke. Nämnare: Samtliga vårdtillfällen i den regionala vårddatabasen som har stroke som förstadiagnos (ICD-10 kod 161, 163, 164) för personer 18 år. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 85 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-Stroke och Vega. Regionalt måltal (för SU): 85 %

78 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Stroke 18. Andel patienter med hjärninfarkt och förmaksflimmer under 80 år som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform. Definition Enligt Riks-Stroke 2009 Täljare: Antal patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaksflimmer som efter insjuknandet behandlats med antikoagulantia i tablettform vid utskrivning. Nämnare: Samtliga patienter < 80 år med hjärninfarkt och förmaktsflimmer, registrerade i Riks-Stroke. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 56 % Regionalt måltal: 56 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-Stroke. 19. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. Definition Täljare: Antal patienter med stroke som vårdats på strokeenhet, enligt gällande kriterier för sådan enhet. Nämnare: Samtliga patienter med stroke som registrerats i Riks-Stroke. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2 (SU/Ö), Område 3 (SU/M), Område 6 (SU/S). Vår och höst. Källa: Riks-Stroke. Regionalt måltal: 90 %

79 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Stroke 20. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling/trombektomi. Definition I målgruppen för denna behandling ingår patienter med strokediagnos (ICD-10 kod 163, ischemisk stroke) i ålders år som var ADL-oberoende vid insjuknandet. Täljare: Antal strokepatienter som trombolysbehandlats/trombektomerats. Nämnare: Samtliga strokepatienter registrerade i Riks-Stroke som ingick i målgruppen för denna behandling. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 11 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 6. Vår och höst. Källa: Riks-Stroke. Regionalt måltal: 11 % Kirurgi 21. Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Definition enligt Swedvasc. Definition Täljare: Antal patienter som opererats för halspulsåderförträngning inom 14 dagar efter symtomdebut. Nämnare: Alla patienter som opererats för symptomgivande halspulsåderförträngning. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 70 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 6. Vår och höst. Källa: Swedvasc. Regionalt måltal: 70 %

80 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Öron/näs/hals 24. Andel operationer som registrerats i Svenskt ÖNH-register. Definition Täljare: Andel av vardera tonsillektomi- och septumplastikoperationer som registrerats i Svensk ÖNHregister. Nämnare: Totalt antal av dessa operationer (åtgärdskod EMB10, EMB20, EMB99, DJB10, DJD20). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn Septumplastik 95 % Tonsillektomi 90 % 2014 Septumplastik 95 % Tonsillektomi 95 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt ÖNH-register och Vega. Regionalt måltal: 75 % 25. Väntetid från remissankomst till behandlingsbeslut vid elakartad huvudhalstumör. Definition Med ÖNH-tumör avses elakartad tumör i öron, näsa eller hals. Måttet avser genomsnittstid i dagar från ankomst av remiss till behandlingsbeslut för patienter med ÖNH-tumör. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 35 dagar Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt register för huvud och halscancer. Regionalt måltal: 35 dagar

81 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Reumatologi 26. Andel patienter med biologiska läkemedel vid reumatoid artrit. Definition Täljare: Antal patienter 18 år med reumatoid artrit som behandlades med biologiska läkemedel. Nämnare: Totalt antal RA-patienter 18 år (ICD-10 kod M05.9, M06.0). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 20 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 4. Vår och höst. Källa: Svenskt reumatologis kvalitetsregister och Vega. Regionalt måltal: 20 % Gynekologi 27. Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1. Definition Täljare: Antalet vaginala förlossningar i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart där perinealbristningar av graden tre och fyra uppstått. Nämnare: Totala antalet vaginala förlossningar i huvudbjudning hos fullgångna förstföderskor med spontan värkstart. Vår och höst. Redovisning av måltal för indikator nr 27 i VÖK 2012 sker i samband med redovisningar av indikator nr 27 för VÖK Källa: Årsrapport för Svensk förening för obstetrik & gynekologi. 5,7 % Regionalt måltal: 5,7 %

82 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Gynekologi 28. Andel av operationen hysterektomi för benign sjukdom som registrerats i Svenska Gynop-registret. Definition Täljare: Antal hysterektomier med benign orsak som registrerats i Svenska Gynop-registret. Nämnare: Totalt antal hysterektomier (ICD-10 kod D25, D26, N85, N87, N92, åtgärdskod LCC10, 11, 20; LCD00, 01, 04, 10, 11). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 95 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1. Vår och höst. Källa: Svenska Gynop-registret och Vega. Regionalt måltal: 75 % 29. Andel operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynop-registret. Definition Täljare: Antal operationer för livmoderframfall som registrerats i Svenska Gynop-registret. Nämnare: Totalt antal operationer för livmoderframfall (ICD-10 kod N81.1-N81.6, N81.9, N88.4, N99.3, åtgärdskod LEF). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 75 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1. Vår och höst. Källa: Svenska Gyn-op registret och Vega. Regionalt måltal: 75 %

83 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Psykiatri 30. Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och BUP. Definition Täljare: Antal läkarbesök respektive vårdtillfällen som har diagnossatts i den regionala vårddatabasen. Nämnare: Totala antalet läkarbesök respektive vårdtillfällen inom specialiserad vuxenpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 96 % Per rapport, vår och höst, fördelat enligt följande: Barnsjukvård: 2,115 mnkr, Vuxensjukvård: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1 (SU/Ö). Område 2 (SU/Ö). Vår och höst. Källa: Vega. 31. Andel patienter med skriftlig vårdplan inom barn- och vuxenpsykiatri. Definition Täljare: Antal patienter med skriftlig vårdplan inom slutenvården. Nämnare: Antal inskrivna patienter i slutenvården. Regionalt måltal: 96 % Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 50 % Per rapport, vår och höst, fördelat enligt följande: Barnsjukvård: 2,115 mnkr, Vuxensjukvård: 2,115 mnkr. SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1 (SU/Ö). Område 2 (SU/Ö). Vår och höst. Källa: Vega. Regionalt måltal: 50 % 32. Andel patienter med GAF-värde angivet inom barn- och ungdomspsykiatri. Definition Täljare: Antal patienter med pågående behandling som har aktuell GAF inom de senaste 12 månaderna. Nämnare: Antal patienter med pågående behandling Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 65 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 1. Vår och höst. Källa: Uppgifter från sjukhuset. Regionalt måltal: 65 %

84 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Ögon 33. Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Definition Täljare: Antal kataraktpatienter som hade en synskärpa som var lägre än 0,5 dioptrier på det bästa ögat vid tidpunkten för operation. Nämnare: Samtliga kataraktopererade patienter som registrerats i kataraktregistret under den aktuella mätperioden. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 20 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Område som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 3. Vår och höst. Källa: Nationella Kataraktregistret. Regionalt måltal: 20 % Intensivvård 39. Andel patienter som oplanerat återinskrevs på samma intensivvårdsavdelning inom 72 timmar. Definition Täljare: Antal oplanerade inskrivningar där tiden mellan utskrivning från indexvårdtillfälle och återinskrivningsvårdtillfällets start är 72 timmar samt att återinskrivning indexvårdtillfälle är på samma IVA. Nämnare: Totala indexvårdtillfällen där patienten är utskriven levande från IVA. Indexvårdtillfälle är det första intensivvårdstillfället för en patient under definierad tidsperiod (vanligen kalenderår). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. < 3 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 5. Vår och höst. Källa: Svenskt Intensivvårdsregister (SIR). Regionalt måltal: < 3 %

85 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Läkemedel 40. Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. Definition Täljare: Antal DDD zopiklon (ATC-grupp N05CF01) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Nämnare: Antal DDD sömnläkemedel (ACT-grupp N05C) förskrivet från arbetsplatsen till personer 75 år och äldre. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 55 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Vår och höst. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB 41. Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker. Definition Täljare: Antal DDD bensylpenicillin (ACT-grupp J01CE01) och kloxacillin (ACT-grupp J01CF02). Nämnare: Antal DDD bensylpenicillin (ACT-grupp J01CE01) och kloxacillin (ACT-grupp J01CF02), cefuroxim (ACT-grupp J01DC02), cefotaxim (ACT-grupp J01DD01), ceftazidim (ACT-grupp J01DD02). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Vår och höst. Källa: Concise, försäljningsstatistik från Apotekens Service AB 55 %

86 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Hälsofrämjande/förebyggande 42. Andel enheter/kliniker som använder AUDIT. Definition Täljare: Antal enheter/kliniker som på rutin använder AUDIT. Nämnare: Totalt antal relevanta enheter/kliniker. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. > 25 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden fastställs av samverkansgruppen senast Vår och höst. Källa: Sjukhusets egna uppgifter. Regionalt måltal: > 25 % 43. Andel patienter med dokumenterad fysisk aktivitetsnivå. Definition Täljare: Antal patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt som har dokumenterade uppgifter om fysisk aktivitetsnivå. Nämnare: Totalt antal patienter med diabetes, TIA, KOL och hjärtinfarkt som rapporterats till respektive kvalitetsregister (NDR, Riks-Stroke, Riks-KOL och SEPHIA). Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden fastställs av samverkansgruppen senast Vår och höst. Källa: Kvalitetsregister. Regionalt måltal: >50-75 % 44. Andel relevanta enheter/kliniker som använder FaR som metod. Definition Täljare: Antal enheter/kliniker som på rutin använder FaR som metod. Nämnare: Totalt antal relevanta enheter/kliniker. Källa: Sjukhusets FaR-samordnare och sjukhusets egna uppgifter om relevanta enheter/kliniker. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 50 % Regionalt måltal: 50 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden fastställs av samverkansgruppen senast Vår och höst.

87 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Hälsofrämjande/förebyggande 45. Andel patienter med dokumenterad tobaksanamnes. Definition Täljare: Antal patienter med dokumenterad tobaksanamnes. Nämnare: Antal registrerade patienter under året. Källa: Journal och sjukhusets egna uppgifter om antal registrerade patienter. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 50 % Regionalt måltal: 50 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden fastställs av samverkansgruppen senast Vår och höst. 46. Andel opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation. Definition Täljare: Antal opererande enheter/kliniker som arbetar på rutin med rökstopp inför operation. Nämnare: Totalt antal opererande enheter/kliniker. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 100 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden fastställs av samverkansgruppen senast Vår och höst. Källa: Sjukhusets egna uppgifter. Regionalt måltal: 100 %

88 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Hälso- och sjukvård i rimlig tid Akutmottagning 34. Andel patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning. Definition Tid till triage definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att triage, inkluderande undersökning av vitalparametrar, påbörjats. Täljare: Antal patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning. Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen. Nivå 2: Fokus på handlingsplaner och åtgärder ska vara i enlighet med text under rubriken Vård i rimlig tid. Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 6. Vår och höst. Källa: Regional väntetidsrapportering. Regionalt måltal: 90 % 35. Andel patienter där tid till läkare < 1 timme vid besök på akutmottagning. Definition Tid till läkare definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att läkarbedömningen påbörjats. Täljare: Antal patienter där tid till läkare < 1 timme. Nämnare: Totalt antal patienter som besökt akutmottagningen. Nivå 2: Fokus på handlingsplaner och åtgärder ska vara i enlighet med text under rubriken Vård i rimlig tid. Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 6. Vår och höst. Källa: Regional väntetidsrapportering. Regionalt måltal: 90 %

89 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Akutmottagning 36. Andel patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning. Definition Total genomloppstid definieras som den registrerade tiden från det att patienten ankommit till akutmottagningens gåendesida och tagit kölapp, eller ankommit per ambulans/helikopter och till dess att akutvårdsbesöket är avslutat. Täljare: Antal patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning. Nämnare: Totalt antal patienter som besök akutmottagningen. Nivå 2: Fokus på handlingsplaner och åtgärder ska vara i enlighet med text under rubriken Vård i rimlig tid. Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall för indikatorn. 90 % Per rapport, vår och höst: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 6. Vår och höst. Källa: Regional väntetidsrapportering. Regionalt måltal: 90 % Kvalitetsindikatorer där den målrelaterade ersättningen är kopplad till process, LOKALA INDIKATORER Patientfokuserad vård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Patientenkät 2013: Barn- och ungdomssjukvård 2014: Vuxensjukvård i. Bemötande, patientupplevd kvalitet (PUK). Definition: Andel patienter som besvarar den nationella patientenkäten som anser sig respektfullt bemötta som individer. Källa: Sammanställning av svar från nationell enkät. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. Somatik PUK: 90 Psykiatri PUK: 90 Per rapport, fördelat enligt följande: Somatik: 2,115 mnkr, Psykiatri: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Höst.

90 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Forts. Patientenkät ii. Delaktighet, patientupplevd kvalitet (PUK). Definition: Andel patienter som besvarar den nationella patientenkäten som anser att de har varit delaktiga i den egna vårdens planering. Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. Somatik PUK: 80 Psykiatri PUK: 80 Per rapport, fördelat enligt följande: Somatik: 2,115 mnkr, Psykiatri: 2,115 mnkr. 1+2 = 100 % 1 = 75 % SU total. Höst. Källa: Sammanställning av svar från nationell enkät. Kvalitetsindikator där den målrelaterade ersättningen är kopplad till utfallet vid mätningar, REGIONAL INDIKATOR Säker hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Patientsäkerhet 37. Vårdrelaterade infektioner. Definition VRI-mätning enligt SKL Nivå 3: 8 % Nivå 2: 10 % Nivå 1: 11 % Per rapport, vår och höst: 2,710 mnkr = 100 % 1+2 = 99 % 1 = 80 % SU total. Vår och höst. Källa: SKL Regionalt måltal: 8 %

91 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE) Kvalitetsindikatorer utan målrelaterad ersättning, LOKALA INDIKATORER Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård INDIKATOR OCH DATAKÄLLA MÅLTAL FÖR SU 2012 MRE REDOVISNING Diabetes/sjukhus a. Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregister (NDR). Definition Täljare: Antal diabetespatienter som rapporterats till NDR Nämnare: Totalt antal diabetespatienter som kontrolleras vid sjukhusets diabetesverksamhet Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 95 % Ingen målrelaterad ersättning. SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 6. Vår och höst. Källa: NDR och PAS på sjukhuset Intensivvård b. Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Definition Täljare: Andel vårdtillfällen inom intensivvård som registrerats i SIR Nämnare: Totalt antal vårdtillfällen inom intensivvård Källa: SIR och sjukhusets egna uppgifter om antal vårdtillfällen inom intensivvård Nivå 2: Tillräckligt underlag efter genomförd dialog. Nivå 1: Redovisning av utfall och åtgärder för indikatorn. 95 % Ingen målrelaterad ersättning. SU total. Områden som ska redovisa till den samlade rapporten: Område 2, Område 3, Område 5. Vår och höst.

92 Kvalitetsindikatorer och målrelaterad ersättning (MRE)

93 Missiv Information om reviderade ersättningsbilagor - Överenskommelse har tecknats med samtliga utförare i enlighet med beslut i hälso- och sjukvårdsnämnderna i september/oktober I respektive överenskommelse ingår bilaga om ersättning - Såsom framgår av överenskommelserna ska justering av ersättningsbilagan för 2013 ske senast i december 2012 efter det att regionala beslut har tagits avseende sänkt internränta - För sjukhusen ska justering av ersättningsbilagan också ske efter det att regionala beslut har tagits avseende DRG-viktlista för Justerad ersättningsbilaga bifogas / lämnas vid nämndens sammanträde

94 Bilaga 1: Sammandrag ersättning läns-, region- och rikssjukvård Reviderad År 2013 Ersättning från HSN tkr Ersättning från HSU / RS tkr Total ersättning tkr REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Övrig vård Riktade uppdrag Särskild framställan Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Sluten somatisk vård Öppen somatisk vård Öppen och sluten vård psykiatri Övrig vård Receptläkemedel Riktade uppdrag Särskild framställan Målrelaterad ersättning Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård År 2014 REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD Region- och rikssjukvård Forskning och utveckling, sista utposten Summa region- och rikssjukvård LÄNSSJUKVÅRD Länssjukvård Receptläkemedel Särskild framställan Målrelaterad ersättning Summa länssjukvård Summa region-, riks- och länssjukvård

95 Bilaga 1.1.A Ersättningar och vårdvolymer region- och rikssjukvård 2013 Reviderad Prestationer Ersättning (tkr) REGION- OCH RIKSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall A3 Rikssjukvård Sjukhusvårdtillfälle Poäng Planerad ersättning B Nord DRG O Besök Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning C 1 Öppen somatisk vård Läkarbesök Övriga besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning H Barn- och ungdomshabilitering Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Riktade uppdrag Särskild framställan Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Strokesjukvård Vårdplatser beroendekliniken Rikssjukvård, spridning av medicinska metoder Forskning och utveckling, sista utposten Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSU/RS Summa region- och rikssjukvård

96 Bilaga 1.1.B Ersättningar och vårdvolymer länssjukvård Reviderad Prestationer Ersättning (tkr) LÄNSSJUKVÅRD A1 Sluten somatisk vård Sjukhusvårdtillfälle Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning varav ytterfall B Nord DRG O Besök Poäng DRG-pris (kr) Planerad ersättning C 1 Öppen somatisk vård Läkarbesök Övriga besök Planerad ersättning E Psykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Planerad ersättning F Barn- och ungdomspsykiatri Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Planerad ersättning G Medicinsk rehab och thorax eftervård Vårddagar Planerad ersättning Summa prestationsersatt vård Riktade uppdrag Receptläkemedel Övriga riktade uppdrag Särskild framställan Målrelaterad ersättning Summa riktade uppdrag och särskild framställan ersätts från HSN Strokesjukvård Carotiskirurgi ST-läkare Summa särskild framställan ersätts från HSU Summa länssjukvård

97 Bilaga 1.2.A Specifikation av riktade uppdrag region- och rikssjukvård år 2013 Riktade uppdrag Ersättning tkr region- och rikssjukvård år 2013 Enheten för arbetsmedicin och arbetshälsa samt miljömedicinskt centrum FOU, regionrehabilitering 757 Regiondagar, regionhabilitering Kompetenscentrum neuropsykiatri Obesitasverksamhet barn Hörhjälpmedel 803 Klinisk genetik Klinisk farmakologi Fosterdiagnostik Regional enhet öppenvård funktionshinder Summa riktade uppdrag Särskild framställan Hjärtsjukvård Summa särskild framställan ersätts från HSN Strokesjukvård Vårdplatser beroendekliniken Summa särskild framställan ersätts från HSU FOUU,sista utposten ersätts från HSU Rikssjukvård spridning av medicinska metoder Summa riktade uppdrag - ersätts från HSU

98 Bilaga 1.2.B Specifikation av riktade uppdrag länssjukvård år 2013 Riktade uppdrag Ersättning tkr länssjukvård år 2013 Köpt vård Övrig köpt psykiatrisk vård Köpt somatisk specialistsjukvård Köpt vård barnrehabilitering Köpt vård, rehabiliteringsvistelse Personliga hjälpmedel Andningshjälpmedel, vuxen Ortopedtekniska hjälpmedel Hjälpmedel, barn 655 Synhjälpmedel, barn Övrig verksamhet Klinisk nutrition Strokeforum HIV/Aids 963 Screening bukaorta 471 Akutmottagningar Mellanliggande provtagningar Valfrihetsvård Engångssatsning tillgänglighet IVA platser delår Ambulansverksamhet Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård, vidaretransporter Ambulanssjukvård, adm Liggande transporter Ambulansdirigering

99 Bilaga 1.2.B Fortsättning Nämd/områdesspecifika uppdrag BUP Kungshöjd Barnens Hus Västbus Hygiensjuksköterska, Gbg Stad 915 Flyktingbarnteam Minimaria Psykiatrisk vård inom Öckerö kommun ACT team Palliativt centrum Förstärkt vårdkedja för pat med psykosdiagnos 310 Neuropsykiatrisk verksamhet, Öckerö ASIH GARP Summa Länssjukvård Läkemedel enligt läkemedelsförmånen Särskild framställan Ordnat införande läkemedel Hjärtsjukvård 718 Målrelaterad ersättning* Summa särskild framställan - ersätts från HSN Särskild framställan Strokesjukvård Carotis ST-läkare Summa särskild framställan - ersätts från HSU *Sjukhusets totala målrelaterade ersättning utgör tkr. Av beloppet ingår tkr i ordinarie ersättningsform och tkr ersätts efter särskild framställan.

100 Bilaga 2.A Förändringsposter år 2013 Reviderad Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2012 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse Utökat akutuppdrag Läkarinsatser ASIH Summa Förändringar 2013 region- och rikssjukvård Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Se även länssjukvård Avdrag internräntejustering Se även länssjukvård Förändringar 2013 länssjukvård Helårsdrift utökat akutuppdrag Riktat uppdrag Helår läkarinsatser ASIH 379 Riktat uppdrag Satsning IVA, delår Riktat uppdrag Samfinansiering GARP projekt Riktat uppdrag Ordnat införande Lucentis, personal BUP Ale 910 vårddagar 100 Överföring från NU sjukvården Administration valfrihetsvård 404 Riktat uppdrag Ordnat införande år två läkemedel Receptläkemedel Särskild framställan Läkarinsatser Hospiceverksamhet Riktat uppdrag Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Se även region- och rikssjukvård Avdrag internräntejustering Se även region- och rikssjukvård Engångsbelopp 2013 tillgänglighet Riktat uppdrag Receptläkemedel Ersättning 2012 inkl uppr Ordnt införande år två läkemedel Summa Index ,10 %

101 Bilaga 2.B Förändringsposter år 2014 Reviderad Verksamhet Ersättning Volympåverkan Anmärkning (tkr) Kontakt Antal Ersättning 2013 med kompletterande överenskommelse Grundöverenskommelse Förändringar 2014 region- och rikssjukvård Inga tillkommande uppdrag Förändringar 2014 länssjukvård Engångsbelopp 2013, tillgänglighet bort Delad finansiering ökning BUP Ale, Hospice 200 Riktat uppdrag Satsning IVA Riktat uppdrag Ordnat införande år två läkemedel helår Särskild framställan Vårdprogram ADHD Volymer tillkommer Avdrag kurs, konferens, konsult och trycksaker Index 2014 Preliminärt index 1,3 % Kan komma att justeras

102 Bilaga 7 Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2013 och 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Verksamhetsområde Ersättning Ersättning Del 1 - Lokala verksamheter A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning Målrelaterad ersättning Summa Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning Råd- och stödenhet Fast ersättning Summa Avdrag kurser, konferenser, mm Avdrag internräntesänkning Total ersättning (tkr)

103 Datum: Diarienummer HSN Negar Sohrabi Avvikelserapport oktober, HSN 12 nord-östra Göteborg Nämnden prognostiserar ett oförändrat resultat på -28,1 mnkr, vilket är 6,5 mnkr bättre än det som nämnden har budgeterat för Lägre kostnader för sjukhusvård har förbättrat prognosen med 1 mnkr jämfört med september och även inom sjukresor har prognosen förbättrats med 1 mnkr. Detta uppvägs av att utfallet för offentlig primärvård bedöms i dagsläget bli 1 mnkr sämre än budgeterat, beroende främst på ökad vårdvolym inom MVC. Nämnden bidrar till den lokala riskdelningen med 17 mnkr, en ökning med 1 mnkr jämfört med föregående prognos.

104 HSN nord-östra Göteborg Oktober Helårsresultat Utfall Avvikelse Justerad Avvikelse Budget Utfall Prognos Kostnader (-) intäkter (+) budget/ budget budget/ Utfall Belopp i mnkr utfall prognos 2011 Region & Rikssjukvård, off -202,9-209,6-6,7-181,4-251,2-253,2 3,0-214,0 Länssjukvård Offentliga sjukhus i regionen , ,7-1, , , ,6 2, ,5 Privata sjukhus i regionen -22,9-27,2-4,4-33,6-28,9-32,9 4,0-38,9 Betalning efter finansieringsförmåga 0,0 0,0 0,0 0,0-16,0 0,0-17,0 17,7 Privata specialister i regionen -31,6-29,9-1,7-32,9-37,7-35,0-2,7-39,1 Utomregional länssjukvård -18,5-18,6 0,0-31,4-21,9-21,9 0,0-37,3 Summa länssjukvård , ,4-3, , , ,5-13, ,2 Primärvård Offentlig VG primärvård -245,7-246,1 0,4-244,2-293,5-295,3 1,8-289,6 Privat VG primärvård -137,4-148,9 11,4-135,2-167,2-178,7 11,5-160,1 Offentlig primärvård övrigt -92,0-91,3-0,8-87,8-109,5-109,5-1,0-108,1 Privat primärvård övrigt -22,9-26,2 3,3-23,0-26,5-31,0 4,5-27,0 Utomregional primärvård -3,1-3,0-0,1-3,1-3,5-3,5 0,0-3,8 Övrig primärvård t ex kommunal -10,5-10,5 0,0-9,8-12,7-12,7 0,0-11,9 Summa primärvård -511,7-525,9-14,2-503,3-612,9-630,6 16,7-600,5 Tandvård Offentlig tandvård -58,0-59,0-1,0-57,7-70,8-70,8 0,0-69,7 Privat tandvård -0,8-0,8 0,0-0,8-1,0-1,0 0,0-1,0 Summa tandvård -58,9-59,8-0,9-58,5-71,7-71,7 0,0-70,7 Handikappverksamhet Offentlig handikappverksamhet -49,4-49,5 0,2-48,2-60,9-60,5-0,4-59,0 Privat handikappverksamhet -1,9-1,6-0,3-1,5-2,3-1,9-0,4-1,8 Summa handikappverksamhet -51,3-51,1-0,2-49,7-63,2-62,4-0,8-60,8 Folkhälsomedel -7,6-7,7 0,1-7,2-9,2-9,2 0,0-8,9 Läkemedel -26,3-30,8 4,6-34,9-32,0-37,0 5,0-42,2 Sjukresor -13,3-14,5 1,2-14,1-17,6-17,6 1,0-17,0 Samordningsförbund -2,6-2,6 0,0-2,6-3,1-3,1 0,0-3,1 Nämndkostnader -2,0-1,6-0,4-2,0-2,0-2,0 0,0-2,5 Kanslikostnader -11,1-12,0 0,9-10,9-13,4-14,4 1,0-13,3 Övrigt Särskilda projekt -11,9-8,2-3,7-9,6-15,5-9,4-6,1-11,2 Medicinsk service -9,9-10,7 0,8-10,7-12,5-12,5 0,0-13,5 Utvecklingsmedel Finansiella kostnader/intäkter 0,8 1,2 0,4 1,5 1,5 1,5 0,0 1,7 Summa övrigt -21,0-17,7-3,3-18,8-26,6-20,5-6,1-23,0 Totalsumma , ,7-28, , , ,3 6, ,1 Regionbidrag 2 297, ,1 0, , , ,5 0, ,4 Övriga bidrag RS 13,5 13,5 0,0 13,3 16,2 16,2 0,0 15,9 Övriga intäkter 10,5 10,9 0,4 13,4 13,1 13,1 0,0 13,8 Resultat 10,7-17,3-28,0-35,5-28,0-34,5 6,5-17,0

105 Sida 1(3) Sida 1(4) Datum Diarienummer HSN Tjänsteutlåtande nr: 1264/12 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Maria Wernstål Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Utredning om digital distribution av nämndhandlingar genom att tillhandahålla ipads eller motsvarande läsplatta för hela nämnden Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli fick i september 2012 i uppdrag av hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och hälso- och sjukvårdsnämnd 4 att genomföra en utredning kring möjligheterna att övergå till digital distribution av nämndhandlingar. Bakgrund Servicenämnden, regionutvecklingsnämnden och regionstyrelsen har under 2011 börjat att använda läsplattor. I avvaktan på deras utvärdering har Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli haft en restriktiv hållning vad gäller inköp till personalen/nämnderna. Utvärderingen (Dnr RS , daterad ), konstaterade att det fanns många fördelar: Inga manuella papperskopior trycks och skickas ut, tillgången till uppdaterade handlingar har blivit bättre. Politikerna har bedömt att användarvänligheten som hög och 92 procent av de politiker som provat rekommenderar läsplattan som standardverktyg. Det framfördes också brister kring hanteringen kring läsplattorna. VGR-IT har ännu ingen säker teknisk grundplattform och de har inte heller utvecklat någon teknisk support för utrustning eller hjälper till med installationen. Förutom själva läsplattan krävs det att man antingen har tillgång till trådlöst nätverk, genom att man t ex vistas i VGRs lokaler som har detta för sina möten, eller att man har bredbandsabonnemang knutet till varje platta. Att ha ett individuellt abonnemang till plattan innebär att man kanske har flera unika abonnemang om man t ex tidigare har en mobiltelefon tillhörande regionen. Ett annat problem är att man har haft svårt att lösa att man kan ansluta sig till en nätverksskrivare från läsplattan. Överväganden Möjliga minskade kostnader Utskicken till nämnden (tryck samt porto) samt tryckservice och annan service t ex budning sker via avtal med regionservice, som löper på med uppsägning till den 1 oktober varje år. Baserat på de senast kända prisuppgifterna från 2009 var kostnaden 872 tkr för de fem nämnderna i Göteborgsområdet (HSN 4, 5, 7, 11 och 12) 1. Vilket skulle ge en kostnad på ca 174 tkr per nämnd. En uppskattning är att man skulle kunna göra en besparing av tryck och portokostnader på drygt 1,1 miljoner kr per år för samtliga tolv hälso- och sjukvårdsnämnder om alla nämnder går över till digitalhantering. 1 Se bilaga Specifikation tjänsteområde Distribution 2010 POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA:

106 Sida 2(3) Datum Risker i samband med övergång till digital distribution 1. Teknik blir snabbt föråldrad, man räknar med en livslängd på 3 år för läsplattor/ipads. Detta gör att man måste fortsätta att avsätta pengar för regelbundna inköp och drift i form av mobilabonnemang för lång tid framöver. 2. Det är också möjligt att regionfullmäktige kan komma fram till att antalet hälsooch sjukvårdsnämnder och politiker kommer att minska i antal inför nästkommande mandat period som börjar Eftersom livslängden är tre år på läsplattorna och den nuvarande mandatperioden är två år så kan det finnas en risk i att man står med ett antal inköpta läsplattor/ipads fler än det finns politiker som behöver använda dessa. 3. Ett kommande införande av ett ärendehanteringssystem till den politiska beredningsprocessen kan innebära att man väljer ett system som idag har utvecklat egna appar kopplat till systemet, vilket kan göra man måste köpa och installera nya appar till samtliga läsplattor som tidigare har köpts in. 4. Under införande perioden i presidierna respektive hela nämnderna kommer personalen att få en ökad arbetsbelastning för att ge ett utökat stöd till politikerna om inte VGR-IT har fått igång sin support. Fördelar med övergång till digital distribution 1. Minskning av antalet papperskopior som leder till minskad miljöpåverkan 2. Minskning av portokostnader och övriga distributionskostnader 3. Anpassning till modern teknik och fördel med att kunna göra snabbare uppdateringar av underlag Uppskattning av inköpskostnader för läsplattor till nämnderna och kansliet Alternativ HSN Beräknad A Antal Kostnad 1 Samtliga HSN (25 politiker * 12) 300 st kr engångskostnad kr/ år 2 2 Samtliga presidier 36 st politiker kr engångskostnad kr/år 3 Samtliga HSN politiker exklusive presidiet 264 st kr/år Dessa kostnader är baserade på följande uppgifter ifrån IT-beställningsportalen: Kostnader för läsplattan ipad 2 med WiFi och 3G 3854 kr Fodral ipad 206 kr Tele 2 mobilt bredbandsabonnemang 144 kr Inköp av appar 100 kr Kostnad 4304 kr/styck samt 78 kr per månad kr * 12 månader * 300 politiker 3 Uppgifter från oktober 2012

107 Sida 3(3) Datum Finansiering Kostnad 2013: Samtliga presidier 36 st politiker kr engångskostnad kr/år Förslag till beslut: 1. HSK-chefen får i uppdrag att inför 2013 köpa in läsplattor (ipads) till samtliga politiker i presidierna 4,5, 7, 11 och 12 under förutsättning att politikern inte sedan tidigare har fått en läsplatta/ipad knutet till ett annat förtroendeuppdrag inom VGR. 2. Förvaltningschefen får i uppdrag att genomföra utbildning för samtliga presidierna i HSN 1-12 under Förvaltningschefen får i uppdrag att utvärdera hur det har fungerat med ipads för presidierna under 2013 och återkomma med förslag på vidare hantering för Förvaltningschefen får i uppdrag att skapa rutiner kring hanteringen av ipads och register över politikernas innehav inom förvaltningen. 5. Finansiering sker genom att pengarna tas ur nämndernas budget under punkten nämndkostnader Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

108 Sida 1(4) Tjänsteutlåtande nr 1259/12 Datum Diarienummer HSN (1) Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg Yttrande till Handlingsplan i anslutning till CEMR-deklarationen Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till den handlingsplan som beretts av Kommittén för rättighetsfrågor; Handlingsplan för arbetet år med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Bakgrund Den 10 november 2008 antog regionfullmäktige den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. CEMR (Council of European Municipalities and Regions) är de europeiska kommunoch regionförbundens samarbetsorganisation. Avsikten är att tillse att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Det är i vardagen som jämställdhet skapas eller ojämställdhet vidmakthålls. Deklarationen är utformad för att oavsett verksamhetsområde fungera som en vardagschecklista vid: beslutsfattande och konsekvensanalys av beslut planering och beredning det praktiska genomförandet uppföljning och utvärdering av genomförandet förändringsprocesser Senast inom två år ska undertecknaren utarbeta och anta en handlingsplan. Handlingsplanen ska omfatta alla delar av deklarationen. Förslaget till handlingsplan är framtagen på uppdrag av Kommittén för rättighetsfrågor i dialog med tjänstemannasekretariat, kanslier och kompetenscentra. Utvalda verksamheter har inkommit med förslag till mål och åtgärder som avser att främja jämställdhet inom deras respektive sektorer. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

109 Sida 2(6) Datum Diarienummer HSN (1) Jämställdhet är ett av de fyra generella perspektiven i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som ska genomsyra hela länet. Jämställdhet har även en stark förankring i regionens styrdokument. Liksom det i budget 2013 påpekas att Framtidstro och hållbar utveckling bland annat att omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas.[ ] Medvetenheten om hur traditionella strukturer och normer styr det dagliga arbetet måste öka för att jämställdhetsperspektivet ska få genomslag inom alla områden. Västra Götalandsregionens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov. Europas kommuner och regioner har inbjudits att underteckna deklarationen, att offentligt ta ställning för principen att jämställdhet ska råda mellan kvinnor och män och att inom sina verksamhetsområden genomföra sina åtaganden enligt deklarationen. De politiska församlingar som beslutat om ett undertecknande ansluter sig till deklarationens sex principer om jämställdhet och förbinder sig därmed att verka för ett förverkligande av dessa. Därutöver finns 30 artiklar som fungerar som ett stöd för hur man går från ord till handling. Senast två år efter ratificeringen ska regionen utarbeta och anta en handlingsplan. Handlingsplanen ska omfatta alla delar av deklarationen. Men i planen kan av praktiska skäl anges tidsmässiga prioriteringar man kan börja arbetet med några av alla de verksamheter som finns representerade i en kommun, landsting eller region. En selektion av deklarationens artiklar har gjorts och ligger till grund för den regionala handlingsplanen. De åtgärder som har satts upp vid respektive artikel har tagits fram i samråd med relevant personal och enhet i Västra Götalandsregionen. Målen och åtgärderna bygger på befintliga kartläggningar och det utvecklingsarbete som är på gång inom de olika arbetsområdena. Urvalet av artiklar kan komma att ändras i nästkommande handlingsplaner. Syfte med handlingsplanen Syftet med handlingsplanen är att presentera ett antal mål och åtgärder som Västra Götalandsregionen ska genomföra år för att kunna påbörja sitt arbete med att förverkliga den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män.

110 Sida 3(6) Datum Diarienummer HSN (1) Överväganden Urvalet Ett urval av deklarationens artiklar har gjorts och 12 stycken av de totalt 30 ligger till grund för den regionala handlingsplanen. Vad som styrt urvalet av artiklar i handlingsplanen redovisas inte vilket kan sprida osäkerhet. En mer transparent hållning hade handlingsplanen vunnit på. Ansvaret Ansvaret för att genomföra åtgärderna i förslaget till handlingsplanen har fördelats på specifika utskott, sekretariat samt kommittéer etc. Det politiska ansvaret inom Västra Götalandsregionen är uppdelat på beställare, utförare och ägare, med olika ansvar. Handlingsplanens genomförande bör utgå och beskrivas utifrån dessa ansvar. Förändringar sker i vardagen, i mötet mellan människor och i de handlingar som görs och genomförs. Därför är de viktiga aktörerna i genomförandet av en handlingsplan de som möter invånare och är ansvariga för personalen inom VGR. Flera stora aktörer, i meningen att man har många och komplexa möten med medborgare och patienter, samt personal omnämns inte. Sjukhusen, VGPV och Västtrafik är tre exempel på utförarsidan som är viktiga aktörer för ökad jämställdhet. Målen och åtgärderna Målen och åtgärderna bygger på befintliga kartläggningar och det utvecklingsarbete som är på gång inom de olika arbetsområdena. Ett förtydligande behövs av vilka kartläggningar och vilket arbete som förslaget till handlingsplan refererar till. Inte minst för att öka förståelsen för de som inte är insatta i det pågående jämställdhetsarbetet inom regionen. Målen i handlingsplanen är många och ambitiösa och inte helt enkla att uppnå på 2 år. Det krävs därför stora resurser och ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att nå jämställdhetsmålen. Det kan också kännas problematiskt att flera av åtgärderna i handlingsplanen är av så varierande kvalitet. Tydliga effektmål och indikatorer saknas (se bilaga 1). Det finns en obalans mellan angelägenhetsgrad i målen och antalet åtgärder kopplade till dessa. Det krävs en prioritering, både utifrån angelägenhetsgrad samt tid och resursmässigt ansvarstagande. Uppföljningen En svaghet i handlingsplanen är en alltför stor otydlighet hur målen är formulerade. Alltför många mål går inte att mäta eller utvärdera. Det innebär att insatser och åtgärder inte går att återkoppla resultat och därmed blir det svårt att göra jämförelser, vilket är en av avsikterna med CEMR-deklarationen.

111 Sida 4(6) Datum Diarienummer HSN (1) Uppföljningen av handlingsplanen är tänkt att ske via det befintliga styrkortet för årsredovisningen. Frekvens, intervall och ansvar är otydligt. Hur implementeringen av handlingsplanen ska följas upp är mindre väl beskrivet. Ett systematiskt och kontinuerligt arbete krävs för att kunna kvalitetssäkra verksamheterna riktade till medborgare för att nå jämställdhetsmålen. En redovisning av vilka konkreta åtgärder som vidtagits borde ingå i uppföljningen. Artiklarna 5, 10, 14 och 22 berör, enligt förslaget till handlingsplan, hälso- och sjukvårdsnämnderna. Vid närmare granskning är det dock endast vissa av åtgärderna kopplade till dessa artiklar som berör hälso- och sjukvårdsnämnderna. Finansieringen Genom att Västra Götalandsregionen har undertecknat CEMR-deklarationen har VGR också anslutit sig till den 6:e principen; att avsätta tillräckliga medel för att genomföra handlingsplanen. Finansieringen för genomförandet av handlingsplanen ska ske inom befintlig budget. Samverkan Tjänsteutlåtandet har avstämts med Carina Hansson (HSNK Uddevalla), Agneta Nilsson (HSNK Mariestad) och Gunnel Sjöberg (HSNK Borås). Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande på förslag till handlingsplan i anslutning till CEMR-deklarationen godkänns och översänds till Kommittén för rättighetsfrågor som nämndens yttrande i ärendet. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilagor Bilaga 1 Genomgång av artiklar och åtaganden Bilaga 2 Förslag till handlingsplan i anslutning till CEMR-deklaration

112 Sida 5(6) Datum Diarienummer HSN (1) Expedieras till Kommittén för rättighetsfrågor

113 GENOMGÅNG AV ARTIKLAR OCH ÅTAGANDEN (ÅTGÄRDER ÅTERGES EJ NEDAN, SE CEMR-DEKLARATIONEN) Bilaga 1 Angående artikel 4 Artikel 4 Offentligt ställningstagande för jämställdhet Mål: Att bedriva ett strategiskt arbete inom Västra Götalandsregion för att främja jämställdhet och minska diskriminering på grund av kön Mål måste gå att utvärdera eller mäta. Målet till Art. 4 framstår mer som ett konstaterande, en vision eller möjligen en åtgärd. Om målet ska vara kvar borde lydelsen istället lyda ungefär VGR är en känd jämställdhetsaktör Då kopplas det även till offentligt ställningstagande. Åtgärd 1 och 2: Otydliga, bör preciseras närmare vad, vem och hur. Ersätt ansvarig med: Ägaren Angående artikel 5 Artikel 5 Arbeta med samarbetspartners för att främja jämställdhet Mål: Att stärka arbetet, med jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter i samverkan med föreningar (ideella såväl som ekonomiska), privata företag och offentliga aktörer som arbetar med dessa frågor. Mål måste gå att utvärdera eller mäta. Målet till Art 5 är inte mätbart. Hur ska det utvärderas? Åtgärd 1: Är det dialogformerna som ska utvecklas? Rimligen bör jämställdhetsfrågan/mr lyftas och diskuteras i redan befintliga fora där föreningar och företag redan idag möts. Om fora saknas då ska detta tillskapas med samma intentioner. Angående jämställdhetsstrategin under åtgärd 3 (är det samma som åsyftas i Artikel 4, åtgärd 2?) Är denna handlingsplan även en handlingsplan för jämställdhetsstrategin? Samtliga aktörer som VGR samarbetar med borde involveras så långt som möjligt. Ersätt ansvarig med: Beställare och Utförare (åtgärd 1 och 2), Ägare (åtgärd 3) Angående artikel 6 Artikel 6 Bekämpa stereotyper Mål: Att medarbetarna i Västra Götalandsregionen internt och i möten med invånarna ska motarbeta och reflektera över eventuella stereotypa uppfattningar om kön och andra aspekter. Mål: svårt att utvärdera. Möjligen ska man här istället inrikta sig på att mäta insatser (som syftar till att färre invånare har stereotypa uppfattningar om kön etc.) Åtgärd 1: Låter mer som ett mål. Är det utbildning av cheferna som åsyftas med utvecklas? Åtgärd 2: Oklart vilka som är målgrupp, VGR:s samtliga anställda? Medborgarna? Ersätt ansvarig med: Ägare (åtgärd 1 och 2)

114 Angående artikel 10 Artikel 10 Flerfaldig diskriminering eller missgynnanden Mål: Att direkt och indirekt diskriminering på grund av en eller flera av följande grunder; kön, sexuell läggning, etnicitet, religion, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller yttring motverkas både inom regionens verksamhet och i övriga samhället. Målet på lång sikt är att ingen diskriminering ska förekomma. Mål: Ok Åtgärd 1: Oklart vilka som är målgrupp, VGR:s samtliga anställda? Medborgarna? Ersätt ansvarig med: Ägare (åtgärd 1), Ägare, Beställare och Utförare (åtgärd 2) Angående artikel 11 Artikel 11 Arbetsgivarrollen Mål: Att ett strategiskt arbete bedrivs för att minska ojämställdheten mellan kvinnor och män som arbetar inom Västra Götalandsregionen. Mål: Ok Åtgärd 1-4: Ok Ersätt ansvarig med: Ägare, Beställare och Utförare Angående artikel 12 Artikel 12 Upphandling av varor och tjänster Mål: Att Västra Götalandsregion i upphandling av tjänster och produkter ställer krav som främjar jämställdhet och de övriga mänskliga rättigheterna. Mål: Ok Åtgärd 1: Ok Ersätt ansvarig med: Ägaren, Beställare och Utförare Angående artikel 13 Artikel 13 Utbildning och livslångt lärande Mål: Att personer ska kunna välja vad de vill studera utan att styras av vad som är traditionellt för könen och att kunskap om jämställdhet sprids. Mål: Ok Åtgärd 1-3: Ok Ersätt ansvarig med: Ägare och Utförare

115 Angående artikel 14 Artikel 14 Hälsa Mål: Att öka kunskaperna om samt motverka skillnader i hälsa och vård som uppstått på grund av kön, genus eller andra aspekter. Att öka kunskaperna om sambandet mellan upplevt våld och ohälsa hos kvinnor, män och barn. Mål: Hur mäta måluppfyllelse? Avseende det andra målet Att öka kunskaperna om sambandet mellan upplevt våld borde det hänföras till Artikel 22. Upplevt våld riskerar bli ett diminutiv, förminskar en svår problematik! Borde kunna ersättas med våldsutsatta. Åtgärd 1: Vad är handlingsplanen för jämlik hälsa? Är det själva handlingsplanen? Om ja, kan den ej stå med här! Argumentation undanbedes i åtgärder. En större stringens efterlyses generellt kring hur åtgärderna är formulerade. Beträffande kvinnor och män, flickor och pojkar : kvinnor och män är könsbeteckningar. Åtgärd 2: Initiera och sprida kunskap om jämlik vård samt andra relevanta kategorier : Svår att förstå. Avses jämlik vård? Åtgärd 3: Utbilda och sprida kunskap om jämlik vård samt andra relevanta kategorier : Svår att förstå. Avses jämlik vård? Åtgärd 4: sambandet mellan upplevt våld Återigen: Upplevt våld riskerar bli ett diminutiv, förminskar en svår problematik borde kunna ersättas med våldsutsatta. Hör bättre hemma under Artikel 22. Åtgärd 5: Verka för att relevant statistik ska vara könsuppdelat Pågår sedan flera år. Ta bort! Åtgärd 6: Oklart vad som ska integreras, oklart vad verka för innebär, vad avgör relevans? Om den nödvändigtvis måste vara med kunde åtgärd 6 belysas med exempel eller formuleras tydligare. Åtgärderna 2, 7, 8, 11 och 12: Lite oväntat blir företrädesvis dessa åtgärder oerhört väldefinierade, jämfört med majoriteten av de övriga åtgärderna som målar med mer breda penseldrag. Åtgärd 10: Stödja arbetet med att ta fram generella, regionala riktlinjer Det viktiga torde vara vilka eller vem som ska ta fram nämnda riktlinjer. Ersätt ansvarig med: Ägare Beställare och Utförare. Verksamheter med många möten och stor mänsklig komplexitet hos sina intressenter borde prioriteras, till exempel hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Det är anmärkningsvärt att konkreta åtgärder för sjukhusen saknas. Angående artikel 20 Artikel 20 Kultur, idrott och fritid Mål: Att kvinnor och män, flickor och pojkar ska kunna delta på lika villkor i idrott, kultur och fritidsaktiviteter och att jämställdhet och jämlikhet främjas inom dessa verksamheter. Att de kulturinstitutioner Västra Götalandsregionen arbetar med ska verka för jämställdhet och mångfald. Mål: Ok Åtgärd 1-4: Ok Ersätt ansvarig med: Ägare, Beställare(?)

116 Angående artikel 22 Artikel 22 Könsrelaterat våld Mål: Att minska förekomsten av könsrelaterat våld Att Västra Götalandsregionen driver en nolltolerans mot att kvinnor dödas i nära relationer. Att det finns en god kunskap kring samt ett aktivt arbete för att identifiera och hjälpa/stödja kvinnor, män och barn som lever med våld. Mål: Målen är viktiga! Det andra målet har möjligen mer karaktär av vision. Mer rimligt med delmål (andel som dödas ska minska med 50 % till år 2015)? Beträffande det tredje målet; hur utvärderas grad av kunskap? Test eller prov? Krav på genomgången utbildning kan mätas däremot hur mycket/lite personer tillägnar sig av viss kunskap är svårare (såvida inte prov införs). Åtgärd 1: Det är olyckligt med ett ovanifrån perspektiv. Ersätt med: Personal inom HoS/Ftv ska utbildas beträffande könsrelaterat våld. Det är bra att hälso- och sjukvårdspersonalen inklusive Folktandvården, ska genomgå utbildning/fortbildning. Åtgärd 2: Stödja arbetet är en vag åtgärd. Inför regiongemensamma riktlinjer för hur hälso- och sjukvården och Folktandvården ska kunna identifiera, omhänderta kvinnor, barn etc. som är våldsutsatta! Åtgärd 3: Saknas! Samverkan mellan hälso- och sjukvården, tandvården, Habilitering och hälsa, sociala myndigheter, rättsvårdande instanser, kvinnojourer, mansjourer, skola, förskola, MVC, BVC, Västtrafik, kulturinstitutioner med flera fordras om nolltolerans mot att kvinnor dödas i nära relationer ska nås! Ersätt ansvarig med: Ägare, Beställare och Utförare (inklusive sjukhusen och Folktandvården, Habilitering och Hälsa) (Åtgärd 1 och 2). Åtgärd 3: se d.o. Angående artikel 26 Artikel 26 Rörlighet och transport Mål: Ok Åtgärd 1-2: Ok Ersätt ansvarig med: Ägare, Beställare och Utförare Mål: Att arbeta för att kollektivtrafiken i Västra Götalandsregionen främjar jämställdhet och övriga mänskliga rättigheter Angående artikel 27 Artikel 27 Ekonomisk utveckling Mål: Ok Åtgärd 1-6: Ok Ersätt ansvarig med: Ägare Mål: Att kvinnor och män ska starta företag i samma omfattning, den könsuppdelade arbetsmarknaden ska minska, regelverk, lagar och trygghetssystem ska ge samma förutsättningar för kvinnor och män.

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1263/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ingegerd Svensson Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Ansökan om bidrag från Hörselskadades Förening i Göteborg Ärendet En ansökan har inkommit ifrån Hörselskadades förening i Göteborg avseende serviceverksamhet under Bakgrund Bidraget som har uppgått till kr under 2012 avser jourverksamhet inklusive stöd och service till personer med hörapparat och öroninsatser. Föreningen åtar sig, att vid serviceavdelningen på Kungsgatan 28 i Göteborg, ge rådgivning och undervisning samt utföra enklare reparationer av olika hörhjälpmedel. Bidraget avser endast verksamhet vid serviceavdelningen och inte audiogram och utprovning av hörapparat. Verksamheten erbjuds alla hörselskadade i Göteborg, oavsett om de är medlemmar i föreningen eller ej. Övervägande Föreningen ansöker om bidrag på 1,5 mnkr. Kansliets förslag är att Hörselskadades förening i Göteborg beviljas ett fortsatt bidrag för 2013 med kr. Detta innebär en minskning av förra årets bidrag, dels för att anpassning ska ske till Västra Götalandsregionens regler för föreningsbidrag och dels för att Habilitering & Hälsa från och med 1 januari 2012 har hela uppdraget att utföra hörselrehabiliteringar och har en utbudspunkt med verkstad på Otterhällegatan 12B. Föreningen ska också fortsättningsvis lämna in kommunuppdelad statistik över utförda prestationer. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats vid ärendets handläggning och i förslag till beslut. Kansliets bedömning är att inga barn påverkas negativt av förslag till beslut. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

134 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Finans iering Bidraget till Hörselskadades förening fördelas mellan HSN 5, HSN 11 och HSN 12 enligt regionbidrag 2013 för övrig privat primärvård. Beloppet 500 tkr fördelas enligt följande: HSN tkr HSN tkr HSN tkr Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg lämnar ett bidrag till Hörselskadades förening med 148 tkr för 2013, under förutsättning att även HSN 5 och HSN 11 beslutar att bevilja föreningen medel för Bidraget finansieras via nämndens anslag för övrig privat primärvård Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om bidrag Expedieras till Hörselskadades förening Kungsgatan Göteborg

135

136

137

138

139

140

141

142

143 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1241/12 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Per-Olof Olofsson Hälso- och sjukvårdsnämnden 12, nord-östra Göteborg Tecknande av kontrakt med SB Läkarkonsulten AB för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård i stadsdelen Angered Ärendet Beslut om att teckna kontrakt med SB Läkarkonsulten AB för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård i stadsdelen Angered. Bakgrund SB Läkarkonsulten AB, org nr , har ansökt om att bedriva vårdverksamhet i enlighet med VG Primärvård inom stadsdelen Angered, Göteborgs stad. Namnet på vårdenheten är Specialistläkarnas vårdcentral. Datum för planerad verksamhetsstart från leverantörens sida är tidigast den 1 januari Överväganden VG Primärvårdskontoret har granskat ansökan utifrån de krav som ställs i Krav- och kvalitetsboken, VG Primärvård, samt krav som anges i anvisningar för ansökan till VG Primärvård. Bedömning har även gjorts avseende IT-krav och verksamhetens utförande. Resultat av granskningen framgår av bifogad skrivelse och granskningsprotokoll.(bilaga 1) Regionstyrelsen har vid sammanträde den 4 september 2012 beslutat att godkänna ansökan utifrån den genomförda granskningen. (Bilaga 2) Efter detta godkännande ska hälso- och sjukvårdsnämnden teckna kontrakt med leverantören och detta kontrakt reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom VG Primärvård. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli (HSNK) kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om leverantören anses har förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. HSNK kommer att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt krav- och kvalitetsboken. Finansiering Verksamheten finansieras inom ramen för VG Primärvård och kommer inte att innebära någon merkostnad för nämnden. Samverkan De fackliga organisationerna informeras om ärendet den 19 oktober POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

144 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna kontrakt med SB Läkarkonsulten AB i enlighet med kraven i Krav- och kvalitetsbok 2013 med driftstart tidigast den 1 januari Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilagor 1. Skrivelse och granskningsprotokoll från VG Primärvårdskontoret 2. Protokollsutdrag RS

145

146

147

148

149

150 Sida 1(4) Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Kristin Löfgren Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, Göteborg nord-östra Återrapportering av uppdrag: uppföljning av mammografi i Angered Ärendet På nämndsammanträdet den 1 november 2012 gavs hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i uppdrag att återrapportera om mammografi verksamheten i Angered. Unilabs levererar mammografitjänsten för kvinnor i området Angered och Östra Göteborg. Bakgrund I hela Göteborgs-området är deltagandet av mammografiundersökningar cirka 75 procent, men om siffrorna bryts på församlingsnivå så ser det annorlunda ut. I socioekonomiskt välbärgade områden är deltagandet ofta över 80 procent. I mer utsatta områden med lägre socioekonomisk nivå är deltagandet generellt lägre än 80 procent. I början på 2011 var deltagandet lågt i Angered. Endast 59 procent I Angered och i 43 procent i Bergsjön. Screening-verksamheten i Angered hade flyttats till ett flerfamiljshus i Gårdsten under hösten 2011 vilket försvårade tillgängligheten. Unilabs har nu hittat bättre lokaliserade lokaler för screening-verksamheten i Angered och kommer att flytta in i lokaler i Vårdcentralen vid Angereds torg så fort lokalerna är renoverade. Troligen blir det i början av I december 2011 bildades på grund av det låga deltagandet en projektgrupp som kallas Öka deltagandet av mammografileverantörerna i Angered. Målet med projektet är att få ett deltagande på över 80 procent i alla församlingar. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

151 Sida 2(4) Datum Diarienummer:HSN Åtgärder - Informationsmaterial har tagits fram på flera språk, broschyrer och flyers har tryckts och spridits.se t.ex. och Unilabs Facebook-sida. - Det har inletts samarbete med RCC Väst(Regionalt cancercentrum Väst), SKL, Cancerfonden, KAPI (Mångkulturell insikt och kommunikation), Folksam och Angereds Närsjukhus. Samarbeten har innefattat verksamhet med doulor samt andra kvinnoföreningar och informationsmöten på arabiska och somaliska. - Unilabs driver en kampanj som heter Vi ser det du inte känner. Där ges information om att små förändringar kan upptäckas med mammografi utan att de känns. Alla kvinnor som kommer på sin första mammografi-screening får en nyckelring där detta synliggörs mycket tydligt och pedagogiskt Pink size for life. - Unilabs har medverkat vid Hammarkullen-festivalen och på Hälsomässan i Angered tillsammans med doulor och RCC Väst. - Under oktober månad har mammografin hållit öppet alla lördagar. - Det beslut som finns i Västra Götaland att kvinnor som fått en inbjudan till screening måste höra av sig till mammografin angående kallelsen inom tre månader har frångåtts. Alla som missat sin tid erbjuds att få komma även om det gått längre tid än 3 månader. Sedan ändras deras nästa kallelsetid i Göteborg till att bli 21 månader från den nya undersökningsdagen. - Kvinnor som vill byta undersökningsmottagning inom Unilabs erbjuds även detta. Om en kvinna aktivt begär att få genomgå mammografi på Kungsgatan istället för på t.ex. Hisingen dit hon är skriftligen inbjuden, så ordnas det. - Unilabs har under våren och hösten 2012 haft ett pilotprojekt i Skåne, där man inbjudit alla kvinnor som varit passiva vägrare. Det vill säga att de som inte kommit och heller inte meddelat att de tänker avstå har man kontaktat med ett likadant inbjudningsbrev igen, men med tillägg av en flyer som säger Vi ser det du inte känner. 30 procent av denna passiva grupp har då deltagit. Detta koncept har nu permanentats och skall introduceras inom alla Unilabs mammografiverksamheter.

152 Sida 3(4) Datum Diarienummer:HSN En kundtjänst har inrättats, dit alla kvinnor som inbjudits till screening kan ringa för ombokning/avbokning gratis, på ett 020- nummer. Tillgängligheten har ökats och det går nu att ringa hela dagarna. Kvinnorna får normalt svar inom 10 sekunder. Kundtjänsten för mammografiscreening har funnits sedan 2009 i Skåne och både kvinnor och politiker är mycket nöjda med den goda och ökade tillgängligheten. Bemanningen består av undersköterskor/mammografisköterskor/sekreterare. - Unilabs har medverkat i media t.ex. i radio (P4) och tidningar för att sprida budskapet. Unilabs har även föreläst i Riksdagen och deltagit i Almedalsveckan för att informera politiker om det lägre deltagandet i screening för kvinnor i mer utsatta socioekonomiska områden. Källa: Karin Leifland, chef mammografi Unilabs Sverige.

153 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg ANMÄLAN OM DELEGATIONSBESLUT Sammanträdesdatum Beslut i ärenden till vilka ordföranden enligt hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg, delegationsordning 14/2011, tillagts beslutanderätten Datum för beslut Ärende Beslut Beslutsfattare Dialogseminarium: Hur mår barn och ungdomar i dagens samhälle? Den 7 mars, Folkets Hus Göteborg Konferens om trauma efter krigsupplevelser och tortyr, Den 24 oktober, Gemensamt pensionärsråd den 14 december på Aschebergska Eken. Nämndens ledamöter/ersättare får delta och får ersättning enligt Hälso- och sjukvårdsnämndernas arvodesreglemente. En av de två valfria studiedagarna ska nyttjas. En av nämndens ledamöter/ersättare får delta och får ersättning enligt Hälso- och sjukvårdsnämndernas arvodesreglemente Ledamöter/ersättare i Pensionärsrådet, hälsooch sjukvårdsnämnd 12 får delta och får ersättning enligt Hälsooch sjukvårdsnämndernas arvodesreglemente Håkan Linnarsson (S) Håkan Linnarsson (S) Håkan Linnarsson (S) Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg Håkan Linnarsson (S) ordförande

154 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg ANMÄLAN OM DELEGATIONSBESLUT Sammanträdesdatum Beslut i ärenden till vilka hälso- och sjukvårdschefen enligt hälso- och sjukvårdsnämnd 12 nord-östra Göteborg, delegationsordning tillagts beslutanderätten HSN Avtal om medverkan i Barnhuset Utväg barn, gruppverksamhet mellan Göteborgs Stad genom Sociala Resursnämnden och Västra Götalands läns landsting genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Centrum-Väster, Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen samt Hälso- och sjukvårdsnämnd 12, nord-östra Göteborg. Inkommen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDERNAS KANSLI Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

155 Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Göteborg, nord-östra Anmälningsärenden HSN Inkomna skrivelser 1. Synpunkter på Vårdavtalet med Gottfrieskliniken, Mölndal (HSN , 2. Ytterligare information från Trappa UT (HSN ) 3. Begäran om återbetalning av kvalitetsersättning för deltagande i KOLregister.(HSN ) Inkomna protokoll Övrigt 4. Personalorganisationernas protokollsanteckning LSG Affektiva II (HSN ) 5. Tandvårdsstyrelsen protokollsutdrag 77, Överenskommelser , (HSN ) 6. Regionfullmäktige 176, och 23. Ny hyresmodell och ny investeringsmodell (HSN ) 7. Protokoll från Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp (HSN ) 8. Regionfullmäktige protokollsutdrag och 23. Riktlinjer inför beslut om lokalisering av administrativa funktioner inom Västra Götalandsregionen, (HSN ) 9. Hälso- och sjukvårdsnämnden 10, Skaraborg 62, Förslag till överenskommelse om högspecialiserad vård för år , protokollsutdrag (HSN ) 10. Katastrofmedicinsk plan enligt SOSFS 2005:13 (HSN ) 11. Anvisning till nämnder, styrelser och bolag för hur säkerhetsarbete, säkerhetsläge och krishanteringsförmåga avseende 2012 ska redovisas till Regionstyrelsen senast (HSN ) POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken Göteborg TELEFON: HEMSIDA: