Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 26 september 2013

2 Beslutad på SLG DNR: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Inledning Det här dokumentet tar ett grepp på allt det som innefattas av sociala medier, eller användargenererade informationssajter. På grund av ny teknik och ständig förändring av digitala tjänster förändras också spelreglerna för sociala medier. Det här dokumentet behöver därför ses över med jämna mellanrum för att säkerställa att praxis, lagar och regler följs. Innehåll Inledning Syfte med dokumentet Sociala medier bakgrund och definition Roller och ansvar Resurser Juridik kring sociala medier Information till läsare Arkivering och diarieföring Inlägg i den egna kanalen Inlägg som raderas Inlägg i andra kanaler Tjänstemäns privata konto Förtroendevaldas privata konto Officiellt konto Principer för sociala medier Besvara inlägg och kommentarer Förhållningssätt som besökare i sociala medier Styrande dokument och lagar Bilagor... 6

3 1. Syfte med dokumentet Reglera tjänstemannens hantering och/eller lansering av sociala medier på uppdrag av nämnd eller förvaltning. Reglera hur tjänstemannen inom ramen för sin yrkesutövning bör förhålla sig när han eller hon kommenterar eller gör inlägg i andra aktörers sociala mediekanaler. Ge riktlinjer till förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnderna om förhållningssätt i sociala medier som administreras av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. 2. Sociala medier bakgrund och definition Med sociala medier avses internetbaserade sociala nätverk, forum, bloggverktyg och fildelningssajter för ljud och bild, där användarna bidrar med innehåll. Sociala medier ska inte ersätta våra officiella webbplatser där informationen är tillgänglighetsanpassad och kvalitetssäkrad, utan är ett komplement i kommunikationen. 3. Roller och ansvar Informationsansvaret följer linjeansvaret. Det är alltså ytterst den ansvariga chefen som beslutar om verksamhet på sociala medier, alternativt initieras verksamhet genom nämndbeslut. Frågor och kommentarer som uppstår i de valda kanalerna ska hanteras på samma sätt som i andra kanaler, till exempel vid debattinlägg eller i presskontakter. Frågan behöver därför ägas av en ansvarig person. Roller och ansvar bör tydligt definieras i en handlingsplan för det valda sociala mediet. Det är särskilt viktigt med tanke på att avsändaren ansvarar för att innehållet, både från avsändaren och det användargenererade, inte bryter mot de lagar och regler som finns. Använd checklistan för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv i arbetet med att sammanställa handlingsplan för sociala medier Resurser Kraven på information och kommunikation i ett socialt medium skiljer sig i princip inte från information och kommunikation i andra kanaler. Informationen ska vara trovärdig och konsekvent. Den som kommunicerar ska vara uppriktig, ärlig och professionell. Verksamheten i det sociala mediet kräver daglig översyn, därför ska det, tidigt i planeringen, säkerställas att nödvändiga resurser finns. Skillnaden mellan information och kommunikation i andra kanaler och i sociala medier ligger i hastigheten på att besvara kommentarer och inlägg. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar efter 24-timmarsprincipen som innebär att inlägg och kommentarer ska återkopplas inom 24 timmar. 1 Bilaga 1: Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Sida 2 av 6

4 Det är viktigt att resurser avsätts för att säkerställa att det sociala mediet kan hanteras enligt upprättad handlingsplan. 5. Juridik kring sociala medier När sociala medier används för kommunikation skapas i regel allmänna handlingar som måste hanteras efter samma regler som gäller för konventionella handlingar. Allmänna handlingar som är offentliga ska kunna visas upp och lämnas ut som utskrift eller elektroniskt. För hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli innebär dessa regler att det måste finnas gallringsbeslut i en dokumenthanteringsplan, som visar hur informationen ska hanteras med avseende på bevarande, gallring, registrering samt övrig hantering. Lagen om elektroniska anslagstavlor anger att myndigheten har ett ansvar för att ta bort eventuellt brottsligt material som hamnat där och som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldskildring eller upphovsrättsintrång. SKL gör bedömningen att tjänsten elektronisk anslagstavla omfattar både chatfunktion eller insändar- och diskussionsfora där allmänheten bjuds in att komma med kommentarer. Hur personuppgifter hanteras i sociala medier lyder under personuppgiftslagen PUL. Datainspektionen anser att en organisations ansvar för personuppgifter som publiceras är beroende av utformningen av den sociala medietjänst som används. Om det handlar om Facebook, en blogg eller Twitter, är personuppgifterna inte strukturerade i PUL:s mening. Då är publiceringen tillåten så länge uppgifterna inte är kränkande och publicerande organisation uppfyller vissa krav på säkerhet. Antalet administratörer av det sociala mediet bör därför begränsas för att hindra spridning av inloggningsuppgifter. I den mån det sociala mediet tillåter nivåskillnader i administratörsrättigheter bör ett fåtal överadministratörer utses. På Facebook och bloggar är hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarigt för alla personuppgifter som publiceras på kansliets sidor även av andra men på Twitter gäller ansvaret för PUL endast det som organisationen själv publicerar. 6. Information till läsare Olika sociala medier ger olika mycket utrymme att informera läsaren vilka regler som gäller. I den utsträckning det är möjligt ska läsare informeras om: Vem som är avsändaren Kontaktvägar till avsändaren Syftet med det sociala mediet Att inlägg blir tillgängliga för andra och allmänna handlingar Vilka regler som gäller för inlägg och kommentarer Vilka tider det sociala mediet bevakas Information om cookies 2 2 Lagen om elektronisk kommunikation föreskriver att den som använder s.k. cookies på sin webbplats ska informera om detta. Information ska lämnas om: 1, att webbplatsen innehåller cookies, 2, för vilket ändamål dessa används, 3 hur användaren kan hindra cookies. Användare kan i en del fall, exempelvis Facebook, redan Sida 3 av 6

5 7. Arkivering och diarieföring 7.1. Inlägg i den egna kanalen Inlägg på det sociala mediet ska diarieföras regelbundet för att bevaras för framtiden. Allt innehåll på det sociala mediet, ska 1-2 gånger om året, antingen genom skärmdumpar eller utskrifter diarieföras. Inlägg eller kommentarer som har direkt koppling till andra pågående ärenden ska kopplas till både berört diarienummer samt för det sociala mediet upprättat diarienummer Inlägg som raderas Inlägg eller kommentarer som av olika anledningar raderas från det sociala mediet ska diarieföras omgående. Grundprincipen är att alla inlägg som görs som inte är direkt olagliga ska få stå kvar. Ribban för bedömningsfall ska vara hög. Inlägg och kommentarer som tas bort ska alltid motiveras av administratör. Motivet ska sedan publiceras på det sociala mediet och hänvisa till diariet. Publicering av personuppgifter och/eller personlig sjukdomsbild ska tas bort. Detta gäller även om en person publicerat uppgifter om sig själv. Personen ska meddelas och hänvisas till annan kanal, exempelvis handläggare eller annan förvaltning Inlägg i andra kanaler Inlägg som adresseras till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli eller till nämnd i andras kanaler i ett socialt medium ska behandlas som till kansliet inkommen handling. Detsamma gäller kommentarer till inlägget Tjänstemäns privata konto Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Tjänstemän som uttalar sig för förvaltningens räkning via privat konto ansvarar för att hantera det egna inlägget och de kommentarer som det egna inlägget genererar efter samma principer som gäller för hantering av allmänna handlingar. Tjänstemannen ska diarieföra konversationen omgående och ha fortsatt bevakning under rimlig tid Förtroendevaldas privata konto Förtroendevalda som kommenterar eller skriver inlägg i sociala medier från privata konto, men inom ramen för sitt uppdrag som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden har samma ansvar att hantera allmänna handlingar som tjänstemän på kansliet. Rekommendationen att tjänstemän inte bör uttala sig för förvaltningens räkning med privata konton gäller inte för förtroendevalda. vid registrering av användarkonto godkänna att webbplatsen innehåller cookies och därför behöver ingen vidare information ges. Sida 4 av 6

6 7.6. Officiellt konto Om ett officiellt konto för nämnd eller förvaltning gör inlägg i andras sociala mediekanaler gäller samma princip för hantering av allmänna handlingar som för enskilda tjänstemän och förtroendevalda. 8. Principer för sociala medier Syftet med användandet av det sociala mediet ska vara tydligt Avsändaren och kontaktuppgifter ska alltid vara tydliga Budskapet som det sociala mediet ger ska tydligt överensstämma med avsändaren När nämnd eller kansli är avsändare ska budskapet vara partipolitiskt neutralt Inlägg och kommentarer besvaras inom 24 timmar, helgfria vardagar o Återkoppling kan vara ett meddelande om att förfrågan är mottagen och att någon svarar på den inom kort. Kraven på informationen är lika högt som på innehållet i andra kanaler Tilltalet i sociala medier ska vara personligt och tillgängligt 9. Besvara inlägg och kommentarer Använd Axboms miniguide: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet 3. Miniguiden ger en vägledning för hur verksamheter och medarbetare kan gå tillväga när de bedömer hur de ska svara på en kommentar på nätet. Den som skriver till, av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli administrerat, socialt medium ska inom 24 timmar få återkoppling. Om svaret behöver beredas ska detta meddelas och återkoppling ske skyndsamt. 10. Förhållningssätt som besökare i sociala medier Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Det är viktigt att påpeka att meddelarfriheten gäller i sociala medier på precis samma sätt som i andra mer traditionella sammanhang. Men inlägg som tjänstemän eller förtroendevalda gör inom ramen för sin yrkesutövning eller som ledamot ska också handhas på samma sätt som förvaltningen hanterar allmänna handlingar. Det innebär att det är tjänstemannen eller den förtroendevaldas ansvar att diarieföra, inte bara sitt eget inlägg, utan också all den respons inlägget genererar. Som offentliganställd är du också ambassadör för din organisation. Klargör din befattning som representant för din organisation. Rollen som offentliganställd förändras inte, oavsett om du hanterar ett eget socialt medium i tjänsten eller kommenterar eller gör inlägg på annans sociala medium i tjänsten. Kontrollera upphovsrätten på text och bild på det du publicerar. 3 Bilaga 2: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 5 av 6

7 Sociala medier handlar om dialog. Tjänstemän och förtroendevalda bör därför ha ett personligt och lättillgängligt tilltal. 11. Styrande dokument och lagar Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Västra Götalandsregionens gallringsbeslut (DNR: 37/99 67) Västra Götalandsregionens dokumenthanteringsplan (DNR: 74/05 67) Lagen om elektroniska anslagstavlor Personuppgiftslagen E-delegationens riktlinjer: Myndigheters användning av sociala medier 2012 Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen 12. Bilagor Bilaga 1: E-delegationens checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Bilaga 2: Axboms miniguide - Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 6 av 6 Författad av Jonathan Neselrot, kommunikatör hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg

8 CHECKLISTA Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv 1. Syfte, tid och resurser Har ni utgått från myndighetens uppdrag och klargjort hur det sociala mediet kan bidra till myndighetens verksamhet? Har ni analyserat vilka krav på funktion, teknik och säkerhet ni bör ställa? Har ni bedömt vilka insatser som behövs i tid och resurser för att hålla de sociala medierna under uppsikt? 2. Avtal Har ni gått igenom avtalsvillkoren för de sociala medierna? Har ni bedömt vilka avtalsvillkor som användarna ställs inför för att ta del av myndighetens inlägg eller för att kunna kommunicera med myndigheten? 3. Interna regler Har ni tagit fram interna regler för bland annat vem som får uttala sig för myndighetens räkning i sociala medier och vilka ramarna är? Har ni tagit fram interna regler för hur anställda får använda arbetsgivarens utrustning? Rekommenderar ni anställda att undvika att använda privata konton när de kommunicerar via sociala medier i tjänsten? 4. Allmän handling, diarieföring och arkivering Har ni rutiner för att hantera allmänna handlingar i sociala medier (myndighetens inlägg, inlägg och kommentarer som kommer in till myndigheten)? Har ni rutiner för diarieföring? Har ni rutiner för arkivering? Har ni gallringsbeslut för sociala medier? 5. Enskilda ärenden Hänvisar ni enskilda ärenden (personuppgifter, ekonomiska förhållanden) till en annan kanal än det sociala mediet, till exempel direkt till handläggare? Har ni rutiner för hur myndigheten ska hantera enskilda ärenden som eventuellt ändå kommer in via sociala medier? 6. Informationskrav Framgår det i det sociala mediet att användarna inte får göra inlägg med kränkande uppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller upphovsrättsintrång eller intrång i andra rättigheter som skyddas i 5 kap. upphovsrättslagen? Har ni i det sociala mediet informerat om myndighetens identitet, syftet med att använda mediet, i vilken mån inlägg blir tillgängliga för andra användare, att inlägg blir allmänna handlingar, vilka uppgifter som inte får publiceras på det sociala mediet (se ovan), vilka åtgärder myndigheten vidtar om någon bryter mot reglerna (blockera, stänga av)? Om myndigheten själv använder cookies, har ni också informerat om att webbplatsen innehåller sådana, för vilket ändamål dessa används och hur användaren kan förhindra dem? Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier Version 1.0,

9

10 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr: 545/13 Datum: Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Charlotta Andersson och Lena Ekeroth E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg Ärendet Ärendet avser ett tilläggsavtal till avtalet om folkhälsoinsatser i Västra Göteborg, avseende Ungdomssatsningen. Målet med Ungdomssatsningen är att främja barns och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Nuvarande avtal gällande Ungdomssatsningen löper ut Bakgrund Ungdomssatsningen är ett uppdrag som initierats av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och som syftar till att ge förutsättningar till en bra hälsa, stärka barn och ungas möjligheter att göra goda val och därmed förebygga att de hamnar i risksituationer. Fokus för uppdraget var ursprungligen att förebygga användandet av alkohol, tobak och narkotika. Under den senaste avtalsperioden har Ungdomssatsningen dock breddats till att även innefatta kost och motion, psykisk ohälsa med mera. Arbetet med ungdomssatsningen har huvudsakligen skett inom skolans verksamhet i samarbete med Hälsoäventyren i västra Göteborg. Överväganden Ungdomssatsningen stämmer väl överens med nämndens mål- och inriktningsdokument och målet att Utveckla samarbetet med stadsdelarna för att motverka missbruk och förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga Ungdomssatsningen har tidigare finansierats till 100 procent av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Från och med detta avtal samfinansieras ungdomssatsningen med stadsdelsnämnden varpå berörda stadsdelar inkluderas i arbetet och samarbetet med dessa ökar. Ungdomssatsningen är väl etablerad inom stadsdelen västra Göteborg. Två hälsoäventyr finns inom stadsdelen och hälsoäventyrspedagogiken har en central roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Fokus för Ungdomssatsningen i Västra Göteborg kommer att vara att öka tillgängligheten till hälsoäventyren för POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

11 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN stadsdelens barn- och unga samt att integrera hälsoäventyrspedagogiken i stadsdelarnas ordinarie verksamhet. Barnperspektivet är beaktat i handläggningen av detta ärende. Finans iering Budgeten för Ungdomssatsningen är 800 tkr per år. Uppdraget samfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) och Stadsdelsnämnden Västra Göteborg (SDN) där HSN 5 står för 75 procent och SDN för 25 procent av finansieringen. Tilläggsavtalet finansieras med 600 tkr ur nämndens folkhälsomedel. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg för år 2014 godkänns, under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden Västra Göteborg. 2. Tilläggsavtalet finansieras med kr ur hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg för 2014 (Dnr: HSN ) Expedieras till Stadsdelsnämnden Västra Göteborg, karin.alsen@vastra.goteborg.se

12 Diarienummer: N /113 Diarienummer: HSN Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg

13 Diarienummer: N /113 Diarienummer: HSN AVTALSPARTER Detta avtal är ett tillägg till avtalet om folkhälsoinsatser i Västra Göteborg (Dnr: HSN , avtalstid ) nedan kallat huvudavtalet. Avtalsparter är stadsdelsnämnden Västra Göteborg, organisationsnummer: (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster organisationsnummer: , (nedan kallad HSN) Huvudavtalet är giltigt och avtalsvillkoren för huvudavtalet gäller även för detta tilläggsavtal, undantaget de punkter som specificeras nedan. 2 UPPDRAGET Uppdraget är att stärka barn- och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Målgruppen är barn och unga upp till 16 år med tonvikt på skolåldern. 2.1 Mål och inriktning för arbetet Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på att ge barn- och ungdomar möjligheter och förutsättningar till en bra hälsa samt stärka barn- och ungas möjligheter att göra goda val. Ungdomssatsningen utgår ifrån fyra hörnstenar i arbetet med att främja barns och ungdomars hälsa: - Pedagogiska insatser i klassrummet - Samarbete med föräldrarna - Samarbete med elevhälsan - Samarbete med fritidsverksamhet Insatserna kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar inom stadsdelarna. Under avtalsperioden ska huvudfokus ligga på att - Öka tillgängligheten till hälsoäventyren för barn- och unga i stadsdelen. - Integrera hälsoäventyrspedagogiken i stadsdelarnas ordinarie verksamhet. En verksamhetsplan ska upprättas inför avtalstiden. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg

14 Diarienummer: N /113 Diarienummer: HSN UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Verksamhetsplanen för året följs upp vid årsskiftet 2014/2015 och redovisas inklusive en detaljerad ekonomisk redovisning. Redovisningen skall vara Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda februari FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 4.1 Princip för finansiering Principen för detta tilläggsavtal är samfinansiering, fördelat 75/25. Det innebär att HSN står för 75% och SDN för 25% av den totala finansieringen i avtalet. Vid eventuellt tecknande av framtida avtal avseende ungdomssatsningen är parterna ense om att målsättningen är samfinansiering enligt 50/50 principen. 4.2 Total budget Den totala budgeten för ungdomssatsningen år 2014 är 800 tkr varav 400 tkr är öronmärkta för hälsoäventyren Älgen och Kalven samt implementering av hälsoäventyrspedagogik. HSN andel utgör 600 tkr och SDN andel utgör 200 tkr. 4.3 Fakturering och mottagande av ersättning Ersättning utgår, efter fakturering, årligen i månadsskiftet juni/juli. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg och ska vara märkt med beställar-id SDN Västra Göteborg är mottagare av ersättningen och ansvarar för den ekonomiska fördelningen av medlen för Ungdomssatsningen. 5 AVTALSTID Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. Om uppsägning av huvudavtalet sker förfaller även tilläggsavtalet. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg

15 Diarienummer: N /113 Diarienummer: HSN UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Västra Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Anette Bernhardsson Ordförande Frank Andersson Ordförande Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Västra Göteborg

16 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr: 546/13 Datum: Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Charlotta Andersson och Lena Ekeroth E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo Ärendet Ärendet avser ett tilläggsavtal till avtalet om folkhälsoinsatser i Askim-Frölunda- Högsbo, avseende Ungdomssatsningen. Målet med Ungdomssatsningen är att främja barns och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete. Nuvarande avtal gällande Ungdomssatsningen löper ut Bakgrund Ungdomssatsningen är ett uppdrag som initierats av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och som syftar till att ge förutsättningar till en bra hälsa, stärka barn och ungas möjligheter att göra goda val och därmed förebygga att de hamnar i risksituationer. Fokus för uppdraget var ursprungligen att förebygga användandet av alkohol, tobak och narkotika. Under den senaste avtalsperioden har Ungdomssatsningen dock breddats till att även innefatta andra teman såsom kost och motion, psykisk ohälsa med mera. Arbetet med ungdomssatsningen har huvudsakligen skett inom skolans verksamhet i samarbete med Hälsoäventyren i västra Göteborg. Överväganden Ungdomssatsningen stämmer väl överens med nämndens mål- och inriktningsdokument och målet att Utveckla samarbetet med stadsdelarna för att motverka missbruk och förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga Ungdomssatsningen har tidigare finansierats till 100 procent av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Från och med detta avtal samfinansieras ungdomssatsningen med stadsdelsnämnden varpå berörda stadsdelar inkluderas i arbetet och samarbetet med dessa ökar. Ohälsotalen bland barn och unga skiljer sig kraftigt mellan olika områden inom stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo. Under tidigare år har noterats att de områden där POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

17 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN ohälsotalen är högst har man i minst utsträckning använt sig av ungdomssatsningens hälsofrämjande insatser såsom hälsoäventyrspedagogiken. Huvudfokus för Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo kommer därför vara att utöka de hälsofrämjande insatserna inom de områden där behovet är som störst. Barnperspektivet är beaktat i handläggningen av detta ärende. Finans iering Budgeten för Ungdomssatsningen är 800 tkr per år. Uppdraget samfinansieras av hälsooch sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) och Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo (SDN) där HSN 5 står för 75 procent och SDN för 25 procent av finansieringen. Tilläggsavtalet finansieras med 600 tkr ur nämndens folkhälsomedel. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo för år 2014 godkänns, under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden Askim- Frölunda-Högsbo. 2. Tilläggsavtalet finansieras med kr ur hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda Högsbo för 2014 (Dnr: HSN ) Expedieras till Stadsdelsnämnden Askim-Frölunda Högsbo, allan.dale@askimfrolundahogsbo.goteborg.se

18 Diarienummer: 0264/2010 Diarienummer: HSN Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo

19 Diarienummer: 0264/2010 Diarienummer: HSN AVTALSPARTER Detta avtal är ett tillägg till avtalet om folkhälsoinsatser i Askim-Frölunda-Högsbo (Dnr: HSN , avtalstid ) nedan kallat huvudavtalet. Avtalsparter är stadsdelsnämnden Askim-Frölunda-Högsbo, organisationsnummer: (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster organisationsnummer: , (nedan kallad HSN) Huvudavtalet är giltigt och avtalsvillkoren för huvudavtalet gäller även för detta tilläggsavtal, undantaget de punkter som specificeras nedan. 2 UPPDRAGET Uppdraget är att stärka barn- och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Målgruppen är barn och unga upp till 16 år med tonvikt på skolåldern. 2.1 Mål och inriktning för arbetet Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på att ge barn- och ungdomar möjligheter och förutsättningar till en bra hälsa samt stärka barn- och ungas möjligheter att göra goda val. Ungdomssatsningen utgår ifrån fyra hörnstenar i arbetet med att främja barns och ungdomars hälsa: - Pedagogiska insatser i klassrummet - Samarbete med föräldrarna - Samarbete med elevhälsan - Samarbete med fritidsverksamhet Insatserna kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar inom stadsdelarna. Under avtalsperioden ska huvudfokus ligga på att: - Utveckla samarbete med föräldrar, elevhälsan och elevers fritid. - Öka tillgängligheten till hälsoäventyren för barn- och unga i stadsdelen. - Integrera hälsoäventyrspedagogiken i stadsdelarnas ordinarie verksamhet. En verksamhetsplan ska upprättas inför avtalstiden. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo

20 Diarienummer: 0264/2010 Diarienummer: HSN UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Verksamhetsplanen för året följs upp vid årsskiftet 2014/2015 och redovisas inklusive en detaljerad ekonomisk redovisning. Redovisningen skall vara Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda februari FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 4.1 Princip för finansiering Principen för detta tilläggsavtal är samfinansiering, fördelat 75/25. Det innebär att HSN står för 75% och SDN för 25% av den totala finansieringen i avtalet. Vid eventuellt tecknande av framtida avtal avseende ungdomssatsningen är parterna ense om att målsättningen är samfinansiering enligt 50/50 principen. 4.2 Total budget Den totala budgeten för ungdomssatsningen år 2014 är 800 tkr varav 400 tkr är öronmärkta för hälsoäventyren Älgen och Kalven samt implementering av hälsoäventyrspedagogik. HSN andel utgör 600 tkr och SDN andel utgör 200 tkr. 4.3 Fakturering och mottagande av ersättning Ersättning utgår, efter fakturering, årligen i månadsskiftet juni/juli. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg och ska vara märkt med beställar-id SDN Västra Göteborg är mottagare av ersättningen och ansvarar för den ekonomiska fördelningen av medlen för Ungdomssatsningen. 5 AVTALSTID Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. 5.1 Uppsägning och ändring av avtal Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. Om uppsägning av huvudavtalet sker förfaller även tilläggsavtalet. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo

21 Diarienummer: 0264/2010 Diarienummer: HSN UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Askim- Frölunda Högsbo För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Yvonne Stolpe Ordförande Frank Andersson Ordförande Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Askim-Frölunda-Högsbo

22 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr: 543/13 Datum: Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Charlotta Andersson och Lena Ekeroth E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrum Ärendet Ärendet avser ett tilläggsavtal till avtalet om folkhälsoinsatser i Göteborg centrum, avseende Ungdomssatsningen. Målet med Ungdomssatsningen är att främja barns och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Nuvarande avtal gällande Ungdomssatsningen löper ut Bakgrund Ungdomssatsningen är ett uppdrag som initierats av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och som syftar till att ge förutsättningar till en bra hälsa, stärka barn och ungas möjligheter att göra goda val och därmed förebygga att de hamnar i risksituationer. Fokus för uppdraget var ursprungligen att förebygga användandet av alkohol, tobak och narkotika. Under den senaste avtalsperioden har Ungdomssatsningen dock breddats till att även innefatta kost och motion, psykisk ohälsa med mera. Arbetet med ungdomssatsningen har huvudsakligen skett inom skolans verksamhet i samarbete med Hälsoäventyren i Göteborg. Överväganden Ungdomssatsningen stämmer väl överens med nämndens mål- och inriktningsdokument och målet att Utveckla samarbetet med stadsdelarna för att motverka missbruk och förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga Ungdomssatsningen har tidigare finansierats till 100 procent av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Från och med detta avtal samfinansieras ungdomssatsningen med stadsdelsnämnden varpå berörda stadsdelar inkluderas i arbetet och samarbetet med dessa ökar. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

23 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Fokus för Ungdomssatsningen i stadsdelen centrum kommer att vara att hälsofrämjande insatser som syftar att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga samt motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och droger. Barnperspektivet är beaktat i handläggningen av detta ärende. Finans iering Budgeten för Ungdomssatsningen är 440 tkr per år. Uppdraget samfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) och Stadsdelsnämnden Centrum (SDN) där HSN 5 står för 75 procent och SDN för 25 procent av finansieringen. Tilläggsavtalet finansieras med 330 tkr ur nämndens folkhälsomedel. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrum för år 2014 godkänns, under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden Göteborg centrum. 2. Tilläggsavtalet finansieras med kr ur hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrum för 2014 (Dnr: HSN ) Expedieras till Stadsdelsnämnden Centrum, lisbeth.soderlund@centrum.goteborg.se

24 Dnr: HSN Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrum

25 Dnr: HSN AVTALSPARTER Detta avtal är ett tillägg till avtal om folkhälsoinsatser i Centrum (Dnr: HSN , avtalstid ) nedan kallat huvudavtalet. Avtalsparter är stadsdelsnämnden Centrum organisationsnummer: (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster organisationsnummer: , (nedan kallad HSN) Huvudavtalet är giltigt och avtalsvillkoren för huvudavtalet gäller även för detta tilläggsavtal, undantaget de punkter som specificeras nedan. 2 UPPDRAGET Uppdraget är att stärka barn- och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Målgruppen är barn och unga upp till 16 år med tonvikt på skolåldern. Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på att ge barn- och ungdomar möjligheter och förutsättningar till en bra hälsa samt stärka barn- och ungas möjligheter att göra goda val genom: - att stärka barn och ungas sociala och emotionella kompetens - pedagogiska insatser som till exempel hälsoäventyr - föräldrastödjande insatser - samarbete med elevhälsan Insatserna kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar inom stadsdelarna. Under avtalsperioden ska huvudfokus ligga på att - förbättra den psykiska och fysiska hälsan hos barn och unga - motverka användning av tobak, alkohol, narkotika och droger, särskilt riktat mot barn och unga. En verksamhetsplan ska upprättas inför avtalstiden. 3 UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Verksamhetsplanen för året följs upp vid årsskiftet 2014/2015 och redovisas inklusive en detaljerad ekonomisk redovisning. Redovisningen skall vara Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda februari Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrala Göteborg

26 Dnr: HSN FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 4.1 Princip för finansiering Principen för detta tilläggsavtal är samfinansiering, fördelat 75/25. Det innebär att HSN står för 75% och SDN för 25% av den totala finansieringen i avtalet. Vid eventuellt tecknande av framtida avtal avseende ungdomssatsningen är parterna ense om att målsättningen är samfinansiering enligt 50/50 principen. 4.2 Total budget Den totala budgeten för ungdomssatsningen år 2014 är 440 tkr varav HSN andel utgör 330 tkr och SDN andel utgör 110 tkr. 4.3 Fakturering och mottagande av ersättning Ersättning utgår, efter fakturering, årligen i månadsskiftet juni/juli. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg och ska vara märkt med beställar-id SDN är mottagare av ersättningen. 5 AVTALSTID Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. Om uppsägning av huvudavtalet sker förfaller även tilläggsavtalet. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrala Göteborg

27 Dnr: HSN UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Centrum För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Anna Sibinska Ordförande Frank Andersson Ordförande Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Centrala Göteborg

28 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr: 544/13 Datum: Diarienummer: Dnr HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Charlotta Andersson och Lena Ekeroth E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné Ärendet Ärendet avser ett tilläggsavtal till avtalet om folkhälsoinsatser i Majorna-Linné, avseende Ungdomssatsningen. Målet med Ungdomssatsningen är att främja barns och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Nuvarande avtal gällande Ungdomssatsningen löper ut Bakgrund Ungdomssatsningen är ett uppdrag som initierats av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 och som syftar till att ge förutsättningar till en bra hälsa, stärka barn och ungas möjligheter att göra goda val och därmed förebygga att de hamnar i risksituationer. Fokus för uppdraget var ursprungligen att förebygga användandet av alkohol, tobak och narkotika. Under den senaste avtalsperioden har Ungdomssatsningen dock breddats till att även innefatta kost och motion, psykisk ohälsa med mera. Arbetet med ungdomssatsningen har huvudsakligen skett inom skolans verksamhet i samarbete med Hälsoäventyren i Göteborg. Överväganden Ungdomssatsningen stämmer väl överens med nämndens mål- och inriktningsdokument och målet att Utveckla samarbetet med stadsdelarna för att motverka missbruk och förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga Ungdomssatsningen har tidigare finansierats till 100 procent av Hälso- och sjukvårdsnämnd 5. Från och med detta avtal samfinansieras ungdomssatsningen med stadsdelsnämnden varpå berörda stadsdelar inkluderas i arbetet och samarbetet med dessa ökar. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

29 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Ungdomssatsningen i Majorna-Linné har under föregående år handlat om att ta fram Röda tråden, ett program med årligen återkommande hälsoinsatser inom skolans verksamhet på olika teman som rör fysisk och psykisk hälsa. Fokus för kommande avtalsperiod är att säkra och utveckla arbetet med Röda tråden som nu genomförs på samtliga skolor inom Stadsdelen. Barnperspektivet är beaktat i handläggningen av detta ärende. Finans iering Budgeten för Ungdomssatsningen är 560 tkr per år, vilket innebär en ökning med 140 tkr jämfört med tidigare avtalsperiod. Uppdraget samfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) och Stadsdelsnämnden Majorna-Linné (SDN) där HSN 5 står för 75 procent och SDN för 25 procent av finansieringen. Tilläggsavtalet finansieras med 420 tkr ur nämndens folkhälsomedel. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné för år 2014 godkänns, under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden Majorna- Linné. 2. Tilläggsavtalet finansieras med 420 tkr ur hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné för 2014 (Dnr: HSN ) Expedieras till Stadsdelsnämnden Majorna-Linné, gun.stigelius@majornalinne.goteborg.se

30 Dnr: /13 Dnr: HSN Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné

31 Dnr: /13 Dnr: HSN AVTALSPARTER Detta avtal är ett tillägg till avtal om folkhälsoinsatser i Majorna-Linné (Dnr: HSN , avtalstid ) nedan kallat huvudavtalet. Avtalsparter är stadsdelsnämnden Majorna- Linné organisationsnummer: (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster organisationsnummer: , (nedan kallad HSN) Huvudavtalet är giltigt och avtalsvillkoren för huvudavtalet gäller även för detta tilläggsavtal, undantaget de punkter som specificeras nedan. 2 UPPDRAGET Uppdraget är att stärka barn- och ungdomars hälsa genom lokalt hälsofrämjande arbete riktat till målgruppen. Målgruppen är barn och unga upp till 16 år med tonvikt på skolåldern. Det hälsofrämjande arbetet ska fokusera på att ge barn- och ungdomar möjligheter och förutsättningar till en bra hälsa samt stärka barn- och ungas möjligheter att göra goda val genom: -pedagogiska insatser i samarbete med skola-förskola -att öka barns och ungas kunskap om goda livsstilsval -att stärka barn och ungas skyddsfaktorer Insatserna kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar inom stadsdelarna. Under avtalsperioden ska huvudfokus ligga på att -utveckla arbetet med Röda tråden 1 och samverkan mellan kultur och hälsa -hälsoäventyrspedagogik och hälsoteman En verksamhetsplan ska upprättas inför avtalstiden. 3 UPPFÖLJNING OCH REDOVISNING Verksamhetsplanen för året följs upp vid årsskiftet 2014/2015 och redovisas inklusive en detaljerad ekonomisk redovisning. Redovisningen skall vara Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli tillhanda februari Röda tråden är ett program med årligen återkommande hälsoinsatser inom skolans verksamhet. Exempel på teman som behandlas är kost och fysisk aktivitet, tobak, alkohol och droger samt psykisk ohälsa. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné

32 Dnr: /13 Dnr: HSN FINANSIERING OCH FÖRDELNING AV MEDEL 4.1 Princip för finansiering Principen för detta tilläggsavtal är samfinansiering, fördelat 75/25. Det innebär att HSN står för 75 % och SDN för 25% av den totala finansieringen i avtalet. Vid eventuellt tecknande av framtida avtal avseende ungdomssatsningen är parterna ense om att målsättningen är samfinansiering enligt 50/50 principen. 4.2 Total budget Den totala budgeten för ungdomssatsningen år 2014 är 560 tkr varav HSN andel utgör 420 tkr och SDN andel utgör 140 tkr. 4.3 Fakturering och mottagande av ersättning Ersättning utgår, efter fakturering, årligen i månadsskiftet juni/juli. Fakturerings- och expeditionsavgifter tillkommer inte. Faktura ställs till Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Fe Göteborg och ska vara märkt med beställar-id SDN är mottagare av ersättningen. 5 AVTALSTID Avtalet gäller från 1 januari 2014 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 12 månader. Uppsägning av avtalet för upphörande eller omförhandling ska meddelas den andra parten skriftligen senast juni månad, inför nästkommande år. 6 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. Om uppsägning av huvudavtalet sker förfaller även tilläggsavtalet. Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné

33 Dnr: /13 Dnr: HSN UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För Stadsdelsnämnden Majorna-Linné För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Ingrid Andreae Ordförande Frank Andersson Ordförande Tilläggsavtal om Ungdomssatsningen i Majorna-Linné

34 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 540/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Lena Ekeroth Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Ansökan om anslag till minna-mottagningen Ärendet Minna-mottagningen har inkommit med en ansökan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om anslag för 2013 till och med Stiftelsen minna är en religiöst och politiskt oberoende stiftelse som driver minna-mottagningen, där de erbjuder stöd och rådgivning för ensamstående kvinnor i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Bakgrund Minna-mottagningen erbjuder stöd och rådgivning för kvinnor och par i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Genom samtal vill mottagningen stötta de som är tveksamma till sin graviditet. Föräldrastöd erbjuds till ensamstående mammor både före och efter barnets födelse, samt vid abort. Mottagningen erbjuder stödsamtal, hembesök samt gruppverksamhet kostnadsfritt. Under 2012 deltog 40 kvinnor i förlossningsförberedande kurser från nämndområdet. Dessutom har ett antal kvinnor fått regelbunden samtalskontakt med kurator, samt ett stort antal kvinnor fått stöd i form av längre telefonsamtal. Mottagningen finansieras idag till största delen av Sociala Resursnämnden i Göteborgs Stad (775 tkr för 2013). Anslag tas även emot från Göteborgs Stift, samt enskilda gåvor. Minna-mottagningen ansöker om 110 tkr/år från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och 12 för åren , det vill säga 22 tkr per nämnd och år. Överväganden Riktad insats till utsatt grupp för hela Göteborg och kranskommuner Verksamheten som bedrivs vid minna-mottagningen kan anses utgöra ett komplement till ordinarie mödravårdsverksamhet. Minna-mottagningen bedriver POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

35 Sida 2(2) Datum: Diarienummer HSN förebyggande och främjande arbete riktat till ensamstående blivande mödrar. Det är sällan de enskilda mödravårdscentralerna har kapacitet att bedriva gruppverksamhet riktat till ensamstående kvinnor då de till antalet är relativt få. Minna-mottagningen är i det avseendet bättre lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörd grupp, då de har Göteborgsområdet och kranskommuner som upptagningsområde. Ett barnperspektiv Att tidigt ge riktat stöd till ensamstående mammor är insatser som stärker anknytning mellan mor och barn. Anknytningen har avgörande betydelse för barns utveckling och möjligheter. Barnperspektivet beaktas då barn ges förutsättningar att vara resursstarka och kompetenta individer. Finans iering Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar 22 tkr/år i anslag till minna-mottagningen för verksamhet år , totalt 66 tkr. 2. Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om anslag för 2013, 2014 och 2015 Expedieras till Marina Olsson, minna-mottagningen maria.olsson@minna.nu

36

37

38 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr: 548/13 Datum: Diarienummer: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Charlotta Andersson och Lena Ekeroth E-post: Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tilläggs avtal om Kropp & Knopp - Ungdomsmottagningen Väster Ärendet Ärendet avser ett tilläggsavtal till avtalet med Ungdomsmottagningen Väster avseende projekt Kropp & Knopp för år Kropp & Knopp syftar till att främja hälsan hos barn i årskurs 6 genom att öka barnens medvetenhet om sin egen kropp och hälsa. Uppdraget utförs av Ungdomsmottagningen Väster och är riktat till skolorna inom stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. Bakgrund I avtalet med Ungdomsmottagningen Väster ingår sedan tidigare det särskilda uppdraget Kropp & Knopp fram till år Därefter skulle parterna kartlägga förutsättningarna samt ta ställning till fortsatt samarbete kring Kropp & Knopp samt besluta om ett eventuellt tilläggsavtal för år Under våren 2013 har hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli kartlagt de insatser som gjorts inom uppdraget Kropp & Knopp tillsammans med Ungdomsmottagningen Väster. Kropp & Knopp har varit ett prioriterat uppdrag för Ungdomsmottagningen Väster. Två anställda vid ungdomsmottagningen (en barnmorska och en kurator) ansvarar för genomförandet som bland annat innebär att låta barn i årskurs 6 besöka ungdomsmottagningen och i grupp samtala kring aktuella frågor under förpuberteten. Överväganden I arbetet med Kropp & Knopp har Ungdomsmottagningen Väster nått ut till samtliga skolor inom stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. Barnen har kunnat lämna omdömen om samtalen vilka har varit övervägande positiva. Ungdomsmottagningen har även sett en vinst i att tidigt knyta kontakt med de barn inom stadsdelarna som snart kommer att ingå Ungdomsmottagningens målgrupp. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

39 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN En fortsatt satsning på Kropp & Knopp överensstämmer med det mål i nämndens mål- och inriktningsdokument för , som fastställer att utveckla samarbetet med stadsdelarna för att förbättra folkhälsan med särskilt fokus på unga. Barnperspektivet är beaktat i handläggningen av detta ärende. Finans iering Ersättningen för uppdraget Kropp & Knopp är 250 tkr per år. Uppdraget samfinansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd 5 (HSN 5) och Stadsdelsnämnden Västra Göteborg (SDN) där HSN 5 står för 85 % och SDN för 15 % av finansieringen. Tilläggsavtalet finansieras med kr ur nämndens folkhälsomedel. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsavtal om Kropp & Knopp - Ungdomsmottagningen Väster, för år godkänns, under förutsättning att likalydande beslut fattas av stadsdelsnämnden Västra Göteborg. 2. Avtalet finansieras med kr ur hälso- och sjukvårdsnämndens folkhälsomedel. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsavtal om Kropp & Knopp - Ungdomsmottagningen Väster, Diarienr: HSN

40 Bilaga 1 Dnr: N /13. Dnr: HSN Tilläggsavtal om Kropp & Knopp Ungdomsmottagningen Väster

41 Bilaga 1 Dnr: N /13. Dnr: HSN AVTALSPARTER Avtalet är ett tillägg till avtalet om Ungdomsmottagningen Väster, (Dnr:HSN ), nedan kallat huvudavtalet. Avtalsparter är Stadsdelsnämnden Västra Göteborg org.nr (nedan kallad SDN) och Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster org. nr , (nedan kallad HSN). Huvudavtalet är giltigt och avtalsvillkoren för huvudavtalet gäller även för detta tilläggsavtal. 2 UPPDRAGET Ungdomsmottagningen Väster har genom det särskilda uppdraget Kropp & Knopp i uppgift att främja hälsan hos barn i årskurs 6. Uppdraget är riktat till skolorna inom stadsdelarna Askim-Frölunda-Högsbo samt Västra Göteborg. Syftet med uppdraget är att öka barnens medvetenhet om sin egen kropp och hälsa samt att utveckla arbetsmetoder för att i grupp samtala med barnen kring aktuella frågor under förpuberteten. Syftet är även att motivera barnens lärare att integrera och använda sig av projektets erfarenheter i den ordinarie undervisningen. 3 ERSÄTTNING Ersättningen för uppdraget är 250 tkr och ingår i basersättningen. Uppdraget samfinansieras av HSN och SDN där HSN står för 85% och SDN för 15% av finansieringen. 4 AVTALSTID Avtalet gäller från 1 januari 2013 till 31 december Avtalet kan förlängas med max 24 månader. Vid nyttjande av förlängning ska parterna vara eniga senast juni månad, inför nästkommande år. 5 UPPSÄGNING OCH ÄNDRING AV AVTAL Ändrade förutsättningar som påverkar avtalet ska skriftligen meddelas andra parten. Ändringar och tillägg till detta avtal ska för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna. Om uppsägning av huvudavtalet sker förfaller även tilläggsavtalet. Tilläggsavtal om Kropp & Knopp för Ungdomsmottagningen Väster,

42 Bilaga 1 Dnr: N /13. Dnr: HSN UNDERSKRIFTER Detta avtal är upprättat i två likalydande exemplar där parterna tagit var sitt original. Göteborg Göteborg För stadsdelsnämnden Västra Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg Centrum-Väster Anette Bernhardsson Ordförande Frank Andersson Ordförande Tilläggsavtal om Kropp & Knopp för Ungdomsmottagningen Väster,

43 Sida 3(3) Datum Diarienummer HSN Expedieras till Göteborgs stad Västra Göteborg, Ungdomsmottagningen Väst,

44 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 539/2013 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Ansökan om bidrag från Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) Ärendet En ansökan om fortsatt bidrag från nämndens folkhälsomedel har inkommit från FMN avseende motivations- och provtagningsverksamhet. Bakgrund FMN är en politiskt och religiöst obunden ideell förening med syfte att hjälpa anhöriga till missbrukare och att genomföra motivationssamtal och drogtester på ungdomar/unga vuxna. Drogtesterna görs på uppdrag av anhöriga och offentlig verksamhet inom kommunala sektorn så som skolor och socialtjänst. Testerna analyseras av Nordhemskliniken. Under 2012 gjorde FMN drogtester. Många av de ungdomar/unga vuxna som testats för droger har även haft rådgivande samtal med personal på FMN. Ansökan avser bidrag om kronor för Förutom hälso- och sjukvårdsnämnderna får FMN även bidrag av Sociala Resursnämnden, Göteborg stad. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden kan bevilja stöd till föreningar i syfte att utveckla folkhälsoarbetet och förbättra folkhälsan inom nämndens ansvarsområde. Insatsen ska vara befolkningsinriktad och avse förebyggande och främjande arbete. Föreningen ska vara mer lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörda befolkningsgrupper och därmed utgöra ett komplement till ordinarie verksamhet. Nämndens insats ska inte utgöra föreningens ordinarie verksamhet. Motivations- och provtagningsverksamheten som FMN söker bidrag för är en befolkningsinriktad och hälsofrämjande insats som faller inom ramen för nämndens mål. Det sökta bidraget skulle utgöra en stor del av FMN:s verksamhet med motivationssamtal och provtagning främst på uppdrag av anhöriga. Det finns en del ungdomar och anhöriga som av olika anledningar väljer att vända sig till en ideell förening som FMN istället för myndigheter, så som POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

45 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN socialtjänsten. FMN utgör därmed ett viktigt komplement till hälso- och sjukvården för att kunna fånga upp ungdomar som annars inte skulle sökt hjälp för sitt risk- eller missbruk. Nämnden bör därför särskilt stödja de provtagningar som görs på uppdrag av anhöriga. På HSNK pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till provtagningsmottagning främst för ungdomar under 18 år. Detta arbete står inte i konflikt med att nämnden ger bidrag till FMN. Hälso- och sjukvården skickar idag inga ungdomar till FMN för provtagning. Om en ungdom vänder sig till hälso- och sjukvården med sin problematik kring risk- eller missbruk så tar hälso- och sjukvården alla de prover som behövs inom ramen för behandlingen. Anledningen till att nämnden ger bidrag till FMN är inte för att hälso- och sjukvården inte klarar sitt uppdrag kring provtagning utan för att föreningen utgör ett bra och gott komplement för de som inte vill vända sig till myndigheter när det gäller provtagning och/eller motivationssamtal. Finans iering I nämndens folkhälsobudget för 2013 finns medel om 500 tkr avsatta för beaktande av ansökningar från föreningar. Ansökta anslag från FMN skulle kunna rymmas inom denna del av nämndens folkhälsobudget. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli bedömer att insatsen skulle ha en positiv inverkan för ungdomar. Förs lag till bes lut 1. Ansökan från Föräldraföreningen Mot Narkotika godkänns. 2. Anslaget finansieras med kr från nämndens folkhälsobudget för Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om bidrag 2013 från FMN Expedieras till Elsy Norén, ordförande, FMN Göteborg, bollgott@telia.com

46

47 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 538/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Centrum-Väster Göteborg Avtal om Mini Maria i centrala och västra Göteborg Ärendet Göteborgs Stad och VGR bedriver sedan 2007 i samverkan Mini Maria som arbetar med rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med riskbruk/missbruk. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Förslag till nytta avtal för perioden har tagits fram. Bakgrund Under våren har ett förslag till nytt treårigt avtal förhandlats fram tillsammans med företrädare för Sociala resursförvaltningen och Beroendeklinikens unga vuxna enhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Med utgångspunkt i nu gällande avtal har texter justerats, förtydligats och uppdaterats. Mini Maria är en så kallad lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för ungdomar och deras anhöriga att ta kontakt och få hjälp. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan år. Uppdraget är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende riskbruk/missbruk. Överväganden Förslaget till beslut ligger i linje med flera av HSN:s och regionfullmäktiges mål och uppdrag som handlar om förebyggande insatser mot droger bland ungdomar. Tidiga insatser för att förhindra att risk- eller missbruk leder till ett beroende är viktigt både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Att verksamheten sker i samverkan med kommunen är en styrka. De ungdomar som kommer till Mini Maria är i behov av både den kompetens som finns i kommunen och den som finns inom regionen. Under avtalsperioden kommer Sociala Resursnämnden att påbörja byggnation av nya lokaler till Mini Maria Väster. Lokalerna kommer att byggas i anslutning till befintlig ungdomsmottagning på Kaverös Äng. Flytten till nya lokaler innebär att hyreskostnaden för Mini Maria Väster kommer att öka under avtalsperioden. Hur mycket hyran kommer att höjas är ännu inte klart. De lokaler som Mini Maria finns i idag uppfyller inte krav POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

48 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN på tillgänglighet och arbetsmiljö. I avtalet om Mini Maria finns även inskrivet att samlokalisering med ungdomsmottagning bör ske i de fall det är möjligt. Nämnden bör därför ställa sig bakom en flytt av Mini Maria Väster till nya lokaler. Finans iering Finansieringen för den del i avtalet som HSN 5 står för regleras i vårdöverenskommelsen med SU. För 2014 uppgår ersättning från HSN 5 till SU för deltagande i Mini Maria mottagningarna i centrala och västra Göteborg till tkr. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Bedömningen är att ungdomar och deras anhöriga påverkas positivt av att fortsatt ha tillgång till en verksamhet med god tillgänglighet och hög kompetens när det gäller behandling av risk- och missbruk hos ungdomar. Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna avtal om Mini Maria mottagningen i centrum och västra Göteborg, under förutsättning att likalydandebeslut fattas av Sociala resursnämnden, Göteborgs Stad. 2. Godkänna flytt, inklusive skälig hyreshöjning, för Mini Maria Väster under avtalsperioden. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om Mini Maria i centrala och västra Göteborg Expedieras till Sociala resursnämnden, Göteborg Stad, social.resurs@socialresurs.goteborg.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

49 Dnr: HSN Avtal om Mini Maria i centrala och västra Göteborg Avtalsparter Mellan Göteborgs Stad org. nr , genom Sociala resursnämnden och Västra Götalands läns landsting org. nr (nedan kallad VGR), genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg Centrum Väster, träffas härmed följande avtal. 2. Avtalstid, uppsägning av avtal och förlängning Avtalet gäller för perioden till med möjlighet för parterna att påkalla diskussion om förlängning av avtalet. Avtalet kan sägas upp med 12 månaders uppsägningstid från endera parten under avtalsperioden. För det fall någon av parterna önskar förlängning av avtalet skall skriftlig framställan därom göras hos den andra parten senast 12 månader innan avtalsperiodens utgång. Parterna är överens om att överenskommelse om förlängning bör ha träffats senast 9 månader före avtalsperiodens utgång. Detta förhindrar dock inte parterna från att göra överenskommelse senare om man är överens. Om ingen överenskommelse kommer tillstånd upphör avtalet att gälla vid avtalstidens utgång. 3. Avtalsförutsättningar Detta avtal skall för att bli gällande godkännas av Sociala resursnämnden i Göteborgs Stad och VGR genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, Centrum Väster. 4. Bakgrund Göteborgs Stad bedriver sedan 2007, genom Sociala resursnämnden och i samverkan med VGR, Mini Maria, för rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med drogproblem. Verksamheten har fyra mottagningar belägna i nordöstra, centrala och västra Göteborg samt på Hisingen. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. 4. Avtalsform Avtalet har sin utgångspunkt i att respektive part avsätter resurser och kompetens för ett gemensamt arbete vid Mini Maria. Detaljfrågor kring den dagliga driften regleras i avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare för hälso- och sjukvård. 5. Förutsättningar och inriktning Parterna har ett gemensamt ansvar för att motverka drogmissbruk bland ungdomar. VGR ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen. Göteborgs Stad ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som åvilar primärkommun enligt lag. Inriktningen är att omfattningen av resurser är ungefär lika stora från respektive part. 1

50 Dnr: HSN För att skapa en samsyn har parterna gemensamt utarbetat en beskrivning för verksamheten. I bilaga 1, MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning, beskrivs förutsättningar för den gemensamma verksamheten vid Mini Maria. Verksamheten skall i tillämpliga delar följa de mål- och inriktningsdokument som antagits av parterna samt de övergripande riktlinjer som gäller för respektive hälso- och sjukvård och primärkommunal verksamhet. 6. Åtagande och finansiering Parterna åtar sig att arbeta enligt den gemensamt framtagna beskrivningen för verksamheten; MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning. Respektive part åtar sig att se till att bemanning sker av Mini Maria i enlighet med bilagda verksamhetsbeskrivning (bilaga 1) och bilagda dimensionering av olika personalkategorier (bilaga 2) samt att aktivt verka för att hitta praktiska förutsättningar för en optimal samverkan och samordning. I respektive parts åtagande ingår även att finansiera verksamhetsmedel, lokalhyra och andra omkostnader som sammanhänger med uppdraget. Parterna är överens om att ekonomiskt dela lika på kostnader för gemensamt nyttjande av lokaler och kontorsutrustning, för gemensam utbildning och handledning samt för samordnare om 0,5 årsarbetare per mottagning. Den praktiska utformningen kring detta skall regleras i ett avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälsooch sjukvård. Respektive part har arbetsgivaransvaret för sin personal och svarar för dess kostnader samt för huvudmannaspecifika kostnader som sammanhänger med de insatser som utförs. Av verksamhetsbeskrivningen i bilaga 1 framgår att god tillgänglighet skall gälla för Mini Maria. Parterna är överens om att detta också innebär att mottagningen skall ha öppethållande minst en kväll i veckan. Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) uppdrag avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. 7. Information Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra om beslut, uppdrag mm som har betydelse för avtalets tillämpning. Göteborgs Stad och VGR skall informera varandra om eventuella uppdrag och förändringar som påverkar förutsättningarna för att fullfölja åtagandena i detta avtal. Göteborgs Stad och berörd utförare av hälso- och sjukvård ansvarar gemensamt för information till invånarna avseende förändringar i öppettider och liknande. Parterna ansvarar även gemensamt för information och hänvisning till andra Mini Maria då den egna verksamheten inte har öppet, t.ex. kvällstid. Parterna är överens om att sträva efter att Mini Maria en gång under avtalsperioden bjuds in till hälso- och sjukvårdsnämnden för att informera om verksamheten. 2

51 Dnr: HSN Rapportering, uppföljning Parterna har ett gemensamt ansvar att följa upp verksamheten. Samordnaren skall redovisa till parterna de uppgifter som efterfrågas. En sådan redovisning skall lämnas senast den 15 februari respektive år avseende året innan och skall omfatta Mini Marias samlade verksamhet i Centrum och Väster. I bilagda verksamhetsbeskrivning ingår vissa uppgifter om målgruppen. I respektive års uppföljning skall lämnas en beskrivning av målgruppen och en analys av dess utveckling. 9. Dialog Parterna är överens om att träffas två gånger per år för att föra en dialog om verksamheten vid Mini Maria. På dialogmötena kan frågor som utveckling, uppkomna problem och framtid tas upp. Sammankallande till dialogmötena är VGR genom hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. 10. Ersättning och fakturering Finansiering av gemensamma resurser som parterna skall dela lika på enligt punkt 6 ovan skall regleras genom fakturering enligt lokal överenskommelse mellan sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälso- och sjukvård. Ersättningen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för uppdraget avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Se även bilaga Ändringar och tillägg i avtalet Parterna är införstådda med att villkor och förutsättningar för den verksamhet som avtalet avser kan komma att förändras till följd av ny lagstiftning, beslut inom respektive huvudman eller annat. Skulle sådana förändringar innebära att justering av avtalets innehåll är påkallad skall parterna i samförstånd arbeta för att göra justeringar på det för båda parter bästa sättet. Endera part äger att när helst man önskar begära förhandling om ändringar och tillägg i avtalet. Ändringar och tillägg till detta avtal skall för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna 12. Förtida upphörande Var och en av parterna har rätt att säga upp hela Avtalet till förtida upphörande om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet. Avtalet upphör att gälla den dag som anges vid den skriftliga anmaningen. Förtida uppsägning av avtalet ska alltid ske skriftligt och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständigheten som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om avtalet sägs upp i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot 3

52 Dnr: HSN avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. 13. Befrielsegrunder Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande p.g.a. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure ska bland annat anses följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av avtalet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats p.g.a. force majeure beräknas ske. 14. Tvist Tvist rörande detta avtal skall i första hand avgöras i förhandling mellan parterna. Finner parterna ingen lösning ska tvist om detta avtals tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur avtalet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i allmän domstol. Detta avtal med tillhörande bilaga har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg Göteborg VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN GÖTEBORGS STAD Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg Sociala Resursförvaltningen Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Mikael Ivarsson Förvaltningschef 4

53 Dnr: HSN MINI MARIA i Göteborg Bilaga 1 en verksamhetsbeskrivning 1Bakgrund Mini Maria är lokala öppenvårdsmottagningar för ungdomar med alkohol- och drogproblematik. Mottagningarna drivs i samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Verksamheterna ska arbeta utifrån Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och annan gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention och WHO:s hälsodeklaration hälsa för alla är vägledande för verksamheten. Där regleras bland annat att barn har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika samt att andelen unga med riskbeteenden skall minskas betydligt. De sociala insatserna kan bedrivas på uppdrag av stadsdelsnämnderna (SDN) genom biståndsbeslut eller genom att ungdomar/närstående/övriga samarbetspartners direkt anlitar verksamheten. 1.1Övergripande mål Det övergripande målet med Mini Marias verksamhet är att motverka alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar upp till 21 år. En viktig utgångspunkt för Mini Maria är att nå unga människor i ett tidigt skede av risk- och missbruk för att förhindra att detta utvecklas till ett beroende samt att arbeta hälsofrämjande. Alla ungdomar i målgruppen och deras närstående ska känna till att Mini Maria finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Mottagningen skall även vara känd för de professionella och ideella som arbetar med ungdomar upp till 21 år; socialtjänst, skola, hälsooch sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. 1.2 Uppdrag Mini Marias huvudsakliga uppdrag är information, rådgivning och behandling vilket ska ske genom: rådgivning och behandling i öppna former, utifrån den unges behov, samtal individuellt, med familj/anhöriga samt i nätverk, gruppverksamhet, medicinsk behandling, konsultativa insatser, att komplettera befintliga resurser hos huvudmännen och arbeta i nära samverkan med dessa, att arbeta med utåtriktat informationsarbete som syftar till att förmedla samlad kunskap (till ungdomar, föräldrar och professionella), om bland annat droger, trender i missbruksmönster och erfarenheter av rådgivnings- och behandlingsinsatser, utveckling av arbetsformer för tidiga och förebyggande insatser främst i form av sekundär och tertiär prevention. Den primära preventionen deltar Mini Maria indirekt i genom sitt uppdrag att förmedla samlad kunskap, utveckling av arbetsformer för att möta ungdomarnas familjer och sociala nätverk, Allt arbete på Mini Maria ska bedrivas utifrån evidensbaserad praktik vilket innebär att allt arbete som gör inom verksamheten utgår från: brukarens nytta, perspektiv och erfarenhet, beprövad erfarenhet inom professionen samt metoder och insatser som har stöd i vetenskap. 5

54 Dnr: HSN Målgrupp Målgruppen är ungdomar som har utvecklat ett risk- eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger, eller är i riskzonen samt deras närstående. För att nå ungdomar i början av ett riskeller missbruk vänder sig verksamheten i första hand till ungdomar upp till 21 år. 1.4 Ungdomars drogvanor Statistik över ungdomars drogvanor är en del av Mini Marias årliga verksamhetsplan. Vid dialogmötena mellan Göteborgs Stad och VGR, som hålls varje år enligt avtalet, diskuteras statistiken för att bland annat uppmärksamma förändringar. 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Huvudmannaskap Verksamheten vid Mini Maria har två huvudmän. Västra Götalandsregionen är huvudman för de insatser som sker utifrån hälso- och sjukvårdansvaret, Göteborgs stad genom Sociala resursförvaltningen för de insatser som sker utifrån socialtjänstansvaret. Det lokala uppdraget att bedriva Mini Maria utgår från en samsyn mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad tillsammans komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas. 2.2 Lokalisering och lokaler Mini Maria Väster är lokaliserad till Marklandsgatan 1 och Mini Maria Centrum till Norra Hamngatan 8. Båda parter ska godkänna ändrad lokalisering. Verksamheten ansvarar för att lokaler och utrustning är ändamålsenliga och verksamhetsanpassade. 2.3 Ledningsansvar Respektive arbetsgivare har ledningsansvaret för sin personal och skall svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vård- och omsorgskvalitet, hög patient-/klientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Varje Mini Maria har en samordnare som har ett delegerat ansvar från huvudmännen att leda och planera det dagliga arbetet. Göteborgs Stad och VGR anställer samordnaren och ansvarar för att denne har kompetens för uppgiften. Gemensamt organiseras arbetsplatsträffar som omfattar samtliga i teamet. Arbetsplatsträffarna leds av ansvariga enhetschefer från respektive huvudman. 2.4 Personal Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ansvarar för sin respektive personal och för att de har den utbildning och erfarenhet som krävs för att möta ungas behov och utföra de olika arbetsuppgifter som förekommer. Medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens ska knytas till mottagningen och samverka i team. Både manlig och kvinnlig personal ska eftersträvas, liksom personal av olika etniskt ursprung. Arbetsgivaren svarar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker för personalen. 2.5 Tillgänglighet och valfrihet Alla ungdomar, närstående och samarbetspartners skall ha god tillgänglighet till Mini Maria för att undvika köer. Mini Maria ska ge en första återkopplande kontakt inom en vecka. 6

55 Dnr: HSN Ungdomarna eller familjerna ska själva kunna välja vilken Mini Maria i Göteborgs Stad de vill besöka, oavsett stadsdelstillhörighet. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose behovet är det den unge eller familjen som väljer vilken verksamhet han/hon vill vända sig till. Det ska finnas lättillgänglig och lättförståelig information om verksamhetens öppettider och tidsbeställning. Verksamheten ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Telefonsvarare ska finnas. Den som lämnar meddelande på telefonsvarare ska bli uppringd samma dag alternativt närmast följande arbetsdag. Patienter ska kunna lämna återbud till besök via telefon eller internet. 2.6 Dokumentation och kvalitetssäkring Alla insatser på Mini Maria ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning på området. Dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmännen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten. 3 Verksamheten vid Mini Maria 3.1 Verksamheten Verksamheten ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Mini Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar söker sig på eget initiativ eller blir hänvisade för att få råd, stöd och behandling. Verksamheten utgör ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten ger möjlighet till tidig upptäckt och därmed tidiga och förebyggande insatser för att minska risken för beroende. Verksamhetens uppdrag är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende risk- och missbruk. När det gäller psykisk ohälsa ska verksamheten behandla ungdomar och unga vuxna med lindriga psykiska besvär för att exempelvis förhindra att utvecklingskriser övergår i allvarligare psykiska tillstånd. 1 Personalen vid Mini Maria skall identifiera, möta och behandla ungdomar med missbruksproblem. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska kunna känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet med personalen och känna att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Verksamheten ska präglas av helhetssyn på ungdomens och familjens situation och även övrigt på socialt nätverk, privat och professionellt. Teamarbete och samverkan är grunden i arbetet. De tvärprofessionella teamen skall ha ett gemensamt förhållningssätt, men utifrån olika grundutbildningar och perspektiv närma sig varje ung person och familj utifrån sin respektive kompetens. Arbetssättet är stödjande, behandlande och utbildande. Arbetet skall bedrivas utifrån samarbete i team såväl inom mottagningen som ute i samhället. 1 Det finns idag ingen vedertagen definition av vad som är lindrig, medelsvår eller svår psykisk ohälsa. Det dokument som VGR tagit fram och som verksamheten ska arbeta utifrån är Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri (RSK ). Till utvecklingsplanen har dokumentet Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder tagits fram. Detta dokument tydliggör gränssnittet mellan olika vårdnivåer och utförare. Ytterligare riktlinjer som Mini Maria har att följa är Västbus reviderade riktlinjer 2012 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (RS ) 7

56 Dnr: HSN Verksamheten skall utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Lokala skillnader i ungdomars levnadsförhållanden, omvärld, droganvändning med mera bör tas i beaktande. Mini Maria bör ha en stödjande roll i det drogpreventiva arbetet i sitt geografiska område. 3.2 Kompetens De tvärprofessionella kompetenserna och perspektiven är en av grunderna i Mini Marias arbete. Formerna för det tvärprofessionella teamet kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Grundkompetensen ska bestå av professionerna socionom, sjuksköterska, läkare och psykolog. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdomars sociala och psykologiska utveckling. Missbrukskompetens och ett beroende/-psykiatriperspektiv är nödvändigt för att förstå den grundläggande problematiken. Medicinska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling och interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Dessutom bör kunskap om preventionsarbete finnas i varje team. Mini Maria skall utgöra en kunskapskälla och specialistresurs om ungdomar och missbruk. 4 Samverkan Mini Marias samverkan, samarbete och samordning med andra insatser i samhället är viktig för att tillgodose ungdomarnas behov och ska utgöra en grund för verksamheten. Mini Maria ska samverka med socialtjänst, skola, ungdomsmottagning, hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. Samverkan mellan Mini Maria och ungdomsmottagningarna har visat på fördelar både för verksamheten och för ungdomarna. I flera områden är Mini Maria samlokaliserad med ungdomsmottagningen vilket bör övervägas i framtida lokalplanering för övriga mottagningar. Ungdomsmottagningarna och Mini Maria bör, när så är lämpligt, samverka i det utåtriktade arbetet mot skolorna för att nå de unga i ett tidigt skede. 5 Verksamhetens insatser och resultat Mini Maria skall arbeta med ett kontinuerligt utvecklingsarbete/förändringsarbete i vardagen, som syftar till att förbättra verksamheten utifrån målgruppens behov. Varje Mini Maria ska analysera och synliggöra sin kvalitet och sitt resultat för personal, brukare och omvärld. Verksamheten ska årligen lämna en verksamhetsbeskrivning till sina huvudmän. Verksamheten skall följas upp utifrån olika perspektiv: Brukar- och medborgarperspektiv Verksamhetsperspektiv Personalperspektiv Ekonomiskt perspektiv Uppföljningen ska utformas av linjeorganisationen tillsammans med representanter för uppdragsgivarna. Förutom den professionella bedömningen skall brukarnas synpunkter efterfrågas. 8

57 Dnr: HSN Bilaga 2 Mini Maria dimensionering av mottagningen i Centrum och mottagningen i Väster Mottagningen i Centrum Personalkategori Årsarbetare Huvudman Anmärkning Socialsekreterare 2,5 Göteborgs Stad Sjuksköterska 1,0 VGR Psykolog 1,0 VGR Psykiater 0,25 VGR Läkarsekreterare 0,5 VGR Samordnare 0,5 Göteborgs Stad 300 tkr Gemensam finansiering med 150 tkr vardera part Mottagningen i Väster Personalkategori Årsarbetare Huvudman Anmärkning Socialsekreterare 2,5 Göteborgs Stad Sjuksköterska 1,0 VGR Psykolog 1,0 VGR Psykiater 0,25 VGR Läkarsekreterare 0,5 VGR Samordnare 0,5 Göteborgs Stad 300 tkr Gemensam finansiering med 150 tkr vardera part Övriga resurser med gemensam finansiering (50 procent/part), tkr 2013 Resurs Mottagning Centrum Mottagning Väster Anmärkning Lokaler, hyra Städ Gemensam utrustning, kontorsmaterial, utbildning och handledning Summa

58 36(36) Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Vaccination missbrukare Dnr HSN Yrkande Johan Fält (M): Att uppdra åt chefen för hälso- och sjukvårdsnämnderna att arbeta fram ett förslag hur tunga narkotikamissbrukare och tunga alkoholmissbrukare ska kunna erbjudas vaccinering mot olika smittor såsom Hepatit A och Hepatit B. Ordförande: Bordlägga ärendet. Proposition Ordförande ställer proposition på yrkande om bordläggning och finner att nämnden bifaller det. Bes lut Ärendet bordläggs.

59 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 551/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna-Pia Lindeberg Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg, centrum-väster Tilläggs överens kommels e med Habilitering & Häls a 2014 Ärendet Ärendet avser godkännande av en tilläggsöverenskommelse inför år 2014 mellan styrelsen för Habilitering & Hälsa och hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes 2-åriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år 2014 (dnr RS ). Mot bakgrund av den förändrade resursfördelningen och tillskottet i budget inför 2014 har bedömningen gjorts att vårdöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa bör kompletteras med två mkr. Överväganden Tilläggsöverenskommelsen innebär att Habilitering & Hälsa tillförs två mkr att användas för att förstärka det psykosociala stödet inom Synverksamheten samt öka tillgängligheten/hålla vårdgarantin inom Hörsel- och synverksamheterna. Tilläggsöverenskommelsen beskriver endast tilläggen till gällande vårdöverenskommelse. Förändringarna beskrivs dels till det vårdmässiga innehållet dels i de reviderade ekonomibilagorna. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen har en positiv inverkan för barn och ungdomar med behov av de insatser som överenskommelsen omfattar. Finans iering Tilläggsöverenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

60 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp. Enighet uppnåddes. Förs lag till bes lut 1. Tilläggsöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa för år 2014 godkänns. 2. Tilläggsöverenskommelsen finansieras med 592 tkr ur nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Bilaga: Tilläggsöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa Expedieras till: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Direktör Mikael Forslund, Habilitering & Hälsa

61 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

62 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA... 2 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE TILLÄGG UPPDRAG/ÅTAGANDE HABILITERING & HÄLSAS UPPDRAG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UNDERSKRIFTER... 3 Bilaga Bilaga 7 Ersättning 2

63 Dnr HSN Komplettering av överenskommelse Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse för åren 2013 och Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. 5. Tillägg uppdrag/åtagande 5.1 Habilitering & Hälsas Uppdrag Utöver de uppdrag som preciserats i överenskommelsen får Habilitering & Hälsa i uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 att: förstärka det psykosociala stödet inom synverksamheten öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom hörsel- och synverksamheterna. 7. Ekonomiska förutsättningar 7.1 Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 ersätter styrelsen för Habilitering & Hälsa med totalt 2 mkr utöver grundöverenskommelsen för Hälso- och sjukvårdsnämndens 5 Göteborg, centrum-väster, del utgörs av 592 tkr och den totala ersättningen från nämnden uppgår till tkr (bilaga 7 Ersättningar). 8.4 Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den.. Frank Andersson Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnden 5 Göteborg, centrum-väster... Christin Slättmyr Ordförande Styrelsen för Habilitering & Hälsa Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Mikael Forslund Direktör Habilitering & Hälsa 3

64 Dnr HSN Bilaga 7 Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2014 A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning Målrelaterad ersättning Summa Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Fast ersättning 905 Råd- och stödenhet Fast ersättning 183 Summa Avdrag kurser, konferenser, mm -52 Avdrag internräntesänkning -113 Total ersättning (tkr)

65 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 553/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare: Anders Östlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg, centrum-väster Tillägg till överens kommels e om tandvård i Göteborg, centrum-väster utökad fluorlackning av barn i Tynnered och Frölunda Ärendet Barn och ungas tandhälsa är ojämnt fördelad inom nämndområde 5 Göteborg, centrum-väster. Bäst tandhälsa finns hos barn och unga i Askim och Älvsborg. Sämst tandhälsa återfinns bland barn och unga i Tynnered och kring Frölunda Torg och genom utökad fluorlackning av barn i dessa områden kan tandhälsan förbättras så att fler barn och ungdomar förblir kariesfria. Bakgrund Baserat på epidemiologiska data för perioden avseende kariesfrihet inom nämndområdet framgår det att andelen kariesfria barn och unga är lägst kring Frölunda Torg och i Tynnered där 52 respektive 63 procent av sexåringarna är kariesfria. Motsvarade siffra för Askim är 87 procent. Överväganden I dag erbjuds fluorlackningar till två gånger per läsår till samtliga barn i åk 6-9 och ingår i grundåtagandet i preventionsprogrammet FRAMM. En satsning på att öka antalet fluorlackningar i ovan nämnda områden är ett sätt att minska skillnader i tandhälsa inom nämndområdet. Förslaget innebär fluorlackningar fyra gånger per läsår i åk 0-5 och fyra gånger per läsår i åk 6-9. Kostnaden beräknas till knappt kr per år. Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats vid ärendets beredning. Insatsen bedöms ha en positiv inverkan för barn och ungas uppväxtvillkor. Finans iering Tilläggsöverenskommelsen finansieras via nämndens anslag för tandvård POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

66 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Ärendet förhandlades enligt MBL De fackliga organisationerna ställde sig bakom förslaget. Förs lag till bes lut 1. Tillägg till överenskommelse om tandvård i Göteborg, centrum-väster godkänns. 2. Insatsen finansieras med kr ur nämndens budget för Hälso- och sjukvårdschefen ges i uppdrag att teckna överenskommelse med tandvårdsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tillägg till överenskommelse om tandvård i Göteborg, centrum-väster utökad fluorlackning i Tynnered och Frölunda. Expedieras till Tandvårdsstyrelsen Tandvårdsdirektören

67 Dnr: HSN FTV XXX-2013 Tillägg till överenskommelse om tandvård i Göteborg, centrum-väster utökad fluorlackning i Tynnered och Frölunda. Bakgrund Barn och ungas tandhälsa är ojämnt fördelad inom nämndområdet. Bäst tandhälsa finns hos barn och unga i Askim och Älvsborg, sämst tandhälsa återfinns bland barn och unga i Tynnered och kring Frölunda Torg. Syfte Syftet med denna överenskommelse att genom utökad fluorlackning i Tynnered och Frölunda bidra till att förbättra tandhälsan genom att fler barn och ungdomar förblir kariesfria. Åtagande Folktandvården åtar sig, utöver grundåtagande enligt FRAMM, att utföra och kvalitetssäkra fluorlackning fyra gånger per läsår i åk 0-5 och två gånger per läsår i åk 6-9 i Tynnered och Frölunda 1. Ersättning För åtagandet ersätter Hälso- och sjukvårdsnämnden 5, Göteborg, centrum-väster Folktandvården med 186 kr per barn i åk 0-5 och med 118 kr per barn i åk 6-9. för perioden 1 jan 2014 till och med 31 dec Totalkostnaden bedöms till ca kr. Uppföljning Uppföljning av åtagandet enligt ovan sker per delår augusti och på helårsbasis. Göteborg Göteborg För hälso- och sjukvårdsnämnd 5 För tandvårdsstyrelsen Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Gunnar Eriksson Tandvårdsdirektör 1 Åtagande gäller de s.k. mellanområden 17 och 20, d.v.s. primärområdena Guldringen, Skattegården, Grevegården, Kannebäck, Ängås, Frölunda Torg, Tofta, Högsbo

68 Sida 1(1) Tjänsteutlåtande nr 558/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Schürer von Waldheim Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster Sammanträdestider för 2014 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster, beslutar om datum för nämndsammanträden under Nämnden kommer under 2014 att sammanträda 31 januari, 26 mars, 8 maj, 12 juni, 25 september, 30 oktober och 3 december. Förs lag till bes lut 1. Sammanträdestiderna för Hälso- och sjukvårdsnämnd 5, Göteborg centrum-väster fastställs till 31 januari, 26 mars, 8 maj, 12 juni, 25 september, 30 oktober och 3 december. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

69 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 559/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Seth Sander Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Delegation av beslutanderätt Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap får nämnden i vissa ärenden delegera sin beslutanderätt till en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos landstinget. Delegeringsordningen fastställer i vilka ärenden nämnden har delegerat beslutanderätten enligt ovan nämnt lagrum. Bakgrund Koncernledningsgruppen för regiongemensamma stödfunktioner har tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram en standard för delegeringsordningar i samtliga nämnder och styrelser. Koncernledningsgruppen ställde sig bakom arbetsgruppens förslag enligt anteckningar Koncernövergripande ledningsgrupp regiongemensamma stödfunktioner 18 januari, Syftet med standardiserade delegeringsordningar är att säkerställa en enhetlig och korrekt hantering av delegeringsbeslut. Överväganden Nämnderna har ansvar för att ta hänsyn till de lokala skillnader som kan förekomma i nämndområdena. Dock är intentionen från Koncernledningsgruppen att samtliga nämnder ska ha en enhetlig hantering vad gäller delegering av beslutanderätt. En förutsättning för en helt enhetlig hantering är att delegeringsordningen antas i sin helhet. Förslag till bes lut 1. Delegeringsordning med anvisningar godkänns. 2. Vidaredelegering medges. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

70 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Bilaga 1. Delegeringsordning med anvisningar 2. Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen

71 Sida 1(2) Delegationsordning med anvisningar HSN5 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast beställardirektören har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan endast vidaredelegeras i ett led. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till beställardirektören. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet

72 medan prövningen vid förvaltningsbesvär är fullständig och omfattar även beslutets lämplighet. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Myndigheten kan dock bli civilrättslig bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådana fall även driva ärendet via allmän domstol. Brådskande ärenden En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett, att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde.

73 Delegationsordning Antagen av HSN xx-xx Delegationsordning för Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Ärende Delegat Vidaredelegat Anmälningsrutin Anmärkning A Delegering till ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till annan 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden Ordförande Ordförande Nämndsekreterare Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden 2:e vice ordförande Nämndsekreterare 1(5)

74 Delegationsordning B Delegering till förvaltningen 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enligt med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 2 Underteckna avtal och överenskommelser i enlighet med beslut tagna av hälso- och sjukvårdsnämnden Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 3 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG primärvård Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 4 Frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS) 5 Godkänna alternativs avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik 6 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning och justeringar utifrån medicinska riktlinjer Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 7 Beslut om att överklaga dom eller beslut Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 8 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan, rättslig process eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol eller hos annan myndighet Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 2(5)

75 Delegationsordning 9 Meddela sökande av samverkans- eller vårdavtal om att det för närvarande inte är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden att utöka vårdutbudet. Ta initiativ till en behovsanalys inför en eventuell upphandling av ytterligare sjukvårdstjänster inom respektive specialitet Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 10 Tecknande, överlåtelse och avslutande av anslutningsavtal för barntandvårdspeng Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 11 Besluta om direktupphandling till ett värde om vad som anges i lag om offentlig upphandling (LOU) per avtalsperiod och leverantör Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 12 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 13 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 14 Utse arkivansvarig och arkivredogörare Beställardirektören Ansvarig tjänsteman 15 Beslut om avslag på begäran att lämna ut allmän handling 16 Prövning av om överklaganden skett i tid och avvisning av överklaganden som kommit in för sent 17 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden 18 Utse samt entlediga personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL) Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdschef Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 19 Avskrivning och nedskrivning av fodringar Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Upp till < 1 basbelopp 3(5)

76 Delegationsordning 20 Träffa och säga upp hyresavtal för förvaltningens lokaler Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Med en årshyra på högst 1 mkr eller med en kontraktstid på högst 4 år. Vid ändring av utbudspunkt ska samråd ske med nämnden samt med Västfastigheter. För administrativa lokaler gäller särskilda regler. 21 Ombyggnad, upprustning, underhåll av lokaler Beställardirektören 22 Anställning av personal, tillsvidare Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig chef 23 Avstängning från tjänst, avsked och uppsägning utan egen begäran Beställardirektören 24 Disciplinär åtgärd Beställardirektören 25 Tillfällig stängning av verksamhet Beställardirektören 26 Sälja eller ge bort lös egendom Beställardirektören Upp till < 1 basbelopp 27 Mottagande av gåva Beställardirektören Samråd med juridisk rådgivare vid tveksamhet och vid > 3 basbelopp 28 Träffa och säga upp upphandlings- inköps- och leasingavtal (exkl IT-avtal)när detta inte är en uppgift för servicenämnden, Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 29 Träffa och säga upp serviceavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 30 Träffa och säga upp tjänsteavtal (exkl IT-avtal) Beställardirektören Inom regler för inköp och upphandling 31 Träffa och säga upp avtal om nyttjanderätt Beställardirektören 4(5)

77 Delegationsordning 32 Försäljning av tjänst Beställardirektören 33 Inköp av utrustning inom investeringsram Beställardirektören < 30 basbelopp 5(5)

78 Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen Uppdraget Västra Götalandsregionens kanslichefsnätverk har gett oss i uppdrag att ta fram en standard för nämndernas delegeringsordningar. Vårt uppdrag är avgränsat till nämnds delegering av beslut. Den större frågan om verkställighetsbeslut, ansvar och befogenheter ingår inte i vårt uppdrag. Syftet Syftet med uppdraget har varit att säkerställa att delegeringsordningarna är ändamålsenliga samt att hanteringen av delegeringsbesluten är korrekta. Kriterier för delegeringsbeslut För att avgöra om ett beslut ska anses som ett delegeringsbeslut ska dessa kriterier användas: - Fattas beslutet på nämndens vägnar? Skulle beslutet annars fattats av nämnden? - Finns alternativa lösningar och innebär beslutsfattandet självständiga bedömningar måste göras innan beslut? - Finns ett intresse för allmänheten att överklaga? Framtaget material Vi har tagit fram följande dokument: - Förutsättningar för delegering utgående från Kommunallagen - Standard för delegeringsordning - Instruktioner till delegater, förvaltningschefer, sekreterare. - Mallar för delegeringsprotokoll, anmälningar mm Standarden är tänkt att användas som ett underlag för 2013 års revidering av nämndernas delegeringsordningar. Indelningen utgår från regionkansliets tjänstemannaorganisation. Det är vår bedömning att denna standard i allt väsentligt täcker de beslut som delegeras mellan nämnd/styrelse och förvaltning. Varje nämnd kan behöva komplettera med nämndspecifika beslut. Utöver de beslut som finns i standarden finns även delegering direkt från regionstyrelse till förvaltningschef. Dessa är enligt RS delegeringsordning följande: Teckna kollektivavtal inom ramen för AB Teckna lokala kollektivavtal inom ramen för LAFF Teckna lokala kollektivavtal om lön, förmåner och ersättningar i övrigt. Arbetsgruppen Hans Lilja Birgitta Arnling Henrik Hermansson Primärvården Habilitering och hälsa SÄS PerOlov Magnusson Jennie Jevinger Elisabet Ericson Folkhögskolorna Regionkansliet, adjungerad Regionkansliet,sammankallande

79 Delegationsordning med anvisningar, HSN 5 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Nämnden kan inte återta ett beslut som fattats enligt delegation. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): - Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet - Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats - Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt - Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast förvaltningschefen har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan alltså inte vidaredelegeras i flera led. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden på nästkommande sammanträde. När anmälan av beslutet sker ska även handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för nämndens ledamöter och ersättare. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet medan prövningen vid förvaltningsbesvär är fullständig och omfattar även beslutets lämplighet.

80

81 Delegationsordning Delegationsordning för Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Antagen av HSN 5, datum , 89 A Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin Delegering till ordförande 1 Beslut i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas och där beslutanderätten inte delegerats till annan. 2 Beslut om deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden. Ordförande Ordförande Nämndsekreterare Nämndsekreterare 3 Beslut om ordförandens deltagande i studieresor, konferenser, kurser och annan utbildning för förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnden. 2:e vice ordförande Nämndsekreterare 1(4)

82 Delegationsordning B Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin Delegering till förvaltningen 1 Teckna avtal avseende vårdtjänster i enligt med av hälso- och sjukvårdsnämnden fastställt förfrågningsunderlag enligt lag (2007:1091) om offentlig upphandling. 2 Underteckna avtal och överenskommelser i enlighet med beslut tagna av hälso- och sjukvårdsnämnden. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 3 Besluta i frågor rörande närområdesplaner och jourplaner inom VG primärvård. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 4 Frågor om samverkansavtal och ersättningsetableringar i enlighet med lagen om läkarvårdsersättning (LOL) eller lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). 5 Godkänna alternativt avslå vikariatsansökningar från privata vårdgivare som ersätts enligt lag om läkarvårdsersättning (1993:1651) eller lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik. 6 Utövande av befogenheter inom ramen av ingångna avtal enligt delegationsordningen såsom frågor gällande ekonomisk uppräkning och justeringar utifrån medicinska riktlinjer. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 2(4)

83 Delegationsordning Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin 7 Besluta i framställande av skadeståndsanspråk, polisanmälan eller annan likartad åtgärd, samt att företräda nämnden i domstol. Beställardirektören Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 8 Meddela sökande av samverkans- eller vårdavtal om att det för närvarande inte är aktuellt för hälso- och sjukvårdsnämnden att utöka vårdutbudet. Ta initiativ till en behovsanalys inför en eventuell upphandling av ytterligare sjukvårdstjänster inom respektive specialitet. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 9 Tecknande, överlåtelse och avslutande av anslutningsavtal för barntandvårdspeng. Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman 10 Besluta om direktupphandling till ett värde om vad som anges i lag om offentlig upphandling (LOU) per avtalsperiod och leverantör. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 11 Utfärda fullmakter inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde avseende värdehandlingar i post och bank. Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman 12 Utse utanordnare och attestanter och dess ersättare inom nämndens verksamhetsområde. Beställardirektören Ekonomichef, Redovisningschef* Ansvarig tjänsteman 3(4)

84 Delegationsordning Ärende Delegerat till Vidaredelegerat till Anmälningsrutin 13 Beslut att ej att lämna ut upprättad eller förvarad allmän handling hos hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hälso- och sjukvårdschef Ansvarig tjänsteman 14 Ta emot delgivning avseende hälso- och sjukvårdsnämnden. 15 Utse personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (PUL). Hälso- och sjukvårdschef Beställardirektören Ansvarig tjänsteman Ansvarig tjänsteman *Gäller HSNK/Göteborg 4(4)

85 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 555/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Telnr Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Remiss var: Jämställt Västra Götaland Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin; Balans i livet. Bakgrund Jämställt Västra Götaland är uppdelat i tre temaområden: Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Makt och hälsa Makt och mäns våld mot kvinnor Temaområdena utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa. Under varje temaområde finns regionala mål, förslag på insatser samt plan för uppföljning. Jämställdhet är ett av de fyra generella perspektiven i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som ska genomsyra hela länet. Jämställdhet har även en stark förankring i regionens styrdokument. Liksom det i budget 2013 påpekas att omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas.[ ] Överväganden Målen och insatserna Förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi är ambitiöst och väl genomarbetat. Utgångspunkten är de nio nationella jämställdhetsmålen som omarbetats till tolv regionala mål. De regionala målen har 48 insatser som följs upp av lika många uppföljningsinsatser. Det är bra att uppföljningen är beskriven. Tydliga effektmål och indikatorer saknas dock varför det kan bli svårt att utvärdera målen. Delmål kopplade till regionala mål skulle kunna vara ett sätt att POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

86 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN öka konkretionen. Det gäller till exempel Makt och hälsa där den kanske enskilt viktigaste insatsen rör den könskodade diagnosticeringen. Det är problematiskt att så få av insatserna i förslaget är välavgränsade och konkreta. De allra flesta insatserna inleds med begrepp som Verka för, Stimulera till, Bidra med, Utveckla, Öka kunskaperna.. Uppmuntra. För att få verkanseffekt måste insatserna i förslaget således konkretiseras och tydliggöras. Det pågår mycket arbete kring jämställdhet och jämlikhet i regionen. Det är viktigt att det sker på ett samlat sätt, för att få en helhetssyn på frågorna och för att undvika dubbelarbete. Det fordras stora resurser, ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att nå jämställdhetsmålen till Finansieringen Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande på förslag till jämställdhetsstrategi godkänns och översänds till Kommittén för rättighetsfrågor som nämndens yttrande i ärendet. 2. Beslutet justeras omedelbart. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Remiss: Jämställt Västra Götaland Expedieras till Kommittén för rättighetsfrågor (anjelica.hammersjo@vgregion.se)

87

88

89

90

91

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande nr 542/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ulla Bäckekihl Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har av hälso- och sjukvårdsutskottet givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget till Krav- och kvalitetsbok för Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering (dnr RS ). Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att snarast inleda ett utvecklingsarbete för att ta fram ett förslag till vårdvalsmodell eget vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tagit fram ett förslag till Krav- och kvalitetsbok för uppdraget. Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt LOV och anger förutsättningarna för vårdgivare att bedriva vård i Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) har fått möjlighet att lämna synpunkter på Krav- och kvalitetsboken avseende vårdval för rehabilitering i primärvårdsnivån, nedan kallat Vårdval Rehab. Nämnden lämnar följande yttrande som sitt svar på remissen. Rubriknumreringen nedan följer den numrering som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. I Krav- och kvalitetsboken framhålls att syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare i regionen. Nämnden ställer sig bakom det syftet. Nämnden konstaterar dock att det i förslaget till Krav- och kvalitetsbok verkar som om andra hänsyn ibland har tagits, vilket kan motverka invånarens val och inflytande över sin egen vård. 1.1 Godkännande Sjukgymnast som är verksam enligt lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) och dess förordning ska enligt Krav- och kvalitetsboken ges möjlighet att arbeta inom Vårdval Rehab under icke angiven tidsperiod. Under POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

120 Sida 2(8) Datum Diarienummer HSN tiden ska etableringen enligt LOS vara vilande. Nämnden ställer sig tveksam till förslaget. Det är inte förenligt med lagstiftningen att låta en etablering vara vilande under en längre period, för att prova annat arbete och senare kunna välja att återgå till sin etablering. Om däremot sjukgymnaster verksamma enligt LOS finns kvar, vid sidan av utbudet inom Vårdval Rehab, finns fler alternativ för invånarna att välja mellan, vilket innebär ett ökat inflytande över den egna vården för invånarna. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur ett godkännande av filial upphör eller avslutas. Det framgår inte heller om samma krav ställs på filialens lokaler som för moderenheten. Det framgår heller inte vilken verksamhet som kan bedrivas utanför rehabenheten, på annan adress eller av underleverantör, inom en kommun. Under rubriken Ekonomisk ställning anges att leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser etc. som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Det är inte tydligt vad som avses med kort och lång sikt eller vilka finansiella krav som rent konkret ställs på leverantören. Under rubrik 1.4 anges att, efter besked om godkännande, ska leverantören och Västra Götalandsregionen föra en dialog i samråd, i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken om det är möjligt för Västra Götalandsregionen att inte godkänna den föreslagna lokaliseringen eller endast godkänna lokalisering på av regionen anvisad plats. 2 Uppdraget Nämnden anser att uppdraget för leverantören behöver förtydligas. I förslaget till Krav- och kvalitetsbok anges att uppdraget är [e]n trygg och förtroendeingivande verksamhet [som] ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. I det föreslagna åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå. Gränssnittet mellan vilka rehabiliteringsinsatser som ska utföras på primärvårdsnivå respektive specialistnivå är emellertid inte tydlig. Det finns ingen klar och enhetlig definition av vilka insatser som tillhör den ena eller andra vårdnivån. Det som idag i Västra Götalandsregionen anses som rehabiliteringsinsatser i primärvården respektive specialistvården är beroende av vad som traditionellt har utförts inom primärvården respektive specialistvården runt om i regionen. Vilka rehabiliteringsinsatser som ska erbjudas/inte erbjudas inom ramen för vårdvalet, behöver därmed konkretiseras. I beskrivningen av uppdraget vill nämnden att det tydligt framgår att de insatser som för närvarande ingår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i

121 Sida 3(8) Datum Diarienummer HSN fortsättningen ska ingå i uppdraget för rehabenheterna i Vårdval Rehab. Då krävs tillgång till ytterligare kompetens, som exempelvis psykolog, inom ramen för uppdraget. Detta för att rehabenheten ska kunna uppfylla kravet om ett multidisciplinärt arbetssätt. Det är otydligt för nämnden vad som krävs för att få starta en filialverksamhet. I förslaget anges vilken tillgänglighet som en filial utanför kommun ska ha. Nämnden förutsätter att man här menar en filial som kan ligga utanför den kommun där moderenheten befinner sig. Men kan man starta en filial i samma kommun/stadsdel som moderenheten befinner sig i? Är det att anse som en filial till moderenheten om verksamheten har en underleverantör på annan adress? Det är oklart för nämnden hur många utbudspunkter en rehabenhet ska tillåtas ha. Nämnden ifrågasätter hur en helhetssyn, ett tvärprofessionellt arbetssätt, sammanhållna vårdprocesser samt gränsöverskridande samarbete ska kunna tillgodoses om rehabenheten tillåts splittras upp på ett flertal utbudspunkter. 2.1 Målgrupp Målgruppen för uppdraget är personer folkbokförda i Västra Götaland samt andra icke folkbokförda etc. Detta innebär att även barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill framhålla vikten av att det finns kunskap och kompetens kring barn och ungdomars behov av rehabilitering vid rehabenheterna. Dessa krav bör förtydligas i Krav- och kvalitetsboken. 2.5 Hjälpmedel I Krav- och kvalitetsboken är förslaget att rehabenheten förskriver hjälpmedel efter behovsbedömning och i enlighet med Västra Götalandsregionens förskrivningsprocess samt att kostnaden för de hjälpmedel som förskrivs hamnar på Västra Götalandsregionen. Nämnden vidhåller dock principen att kostnadsansvaret för hjälpmedel ska följa förskrivaransvaret. För att säkerställa att invånare inte riskerar att bli utan ett hjälpmedel, för att en mindre rehabenhet anser sig inte har råd med hjälpmedlet, kan exempelvis någon form av försäkringslösning övervägas. Avseende att det i regionen ska skapas en central enhet som ansvarar för hantering av hjälpmedelsfunktionen vill nämnden framhålla att den organisatoriska hemvisten inte ska vara inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hanteringen av hjälpmedel är en utförarfråga, inte en beställarfråga. I hjälpmedelsavsnittet i Krav- och kvalitetsboken anges även att en filial ska tillhandahålla hjälpmedel ur ett basförråd. Det framgår inte tydligt av skrivningen om detta innebär att varje filial ska ha ett eget basförråd eller om det är moderenhetens basförråd som avses.

122 Sida 4(8) Datum Diarienummer HSN Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året samt vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Detta krav kan vara alltför tufft formulerat för de mindre rehabenheterna, med t.ex. endast en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Skrivningen kring bemanning av telefon behöver förtydligas i enlighet med tillgänglighetskravet Tilläggsuppdrag neuroteam Nämnden är positiv till uppdraget avseende neuroteam. Den målgrupp som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är avgränsad till patienter som är nyoch återsjuknade i stroke m.m. Det framgår emellertid inte tydligt om barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill återigen framhålla barnperspektivet och vikten av kunskap och kompetens om barns och ungdomars behov av rehabilitering. Barnperspektivet saknas i Krav- och kvalitetsboken. Avseende neuroteamets kompetens, så anges under punkten de utbildnings- och erfarenhetskrav som ställs på legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad logoped. Det står emellertid inte uttalat i Krav- och kvalitetsboken att legitimerad logoped faktiskt ska ingå som en kompetens i neuroteamet. Om det är ett krav att en legitimerad logoped ska ingå i neuroteamet, för att rehabenheten ska bli godkänd inom tilläggsuppdraget, bör den skrivningen bli tydligare. 4 Regler för val av rehabenhet Rehabenheterna i Vårdval Rehab kommer endast att få ersättning för de invånare som faktiskt kommer till dem för rehabilitering. I den föreslagna modellen finns inget listningssystem som det finns inom VG Primärvård. Nämnden menar att det i Krav- och kvalitetsboken tydligare bör framgå att rehabenheterna inte får någon ersättning för icke-listade invånare. 4.1 Vårdval för personer från Halland Det bör tydliggöras att invånare från samtliga landsting som har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen (t.ex. även Värmland) ska ha möjlighet att söka vård enligt Krav- och Kvalitetsboken. 5 Uppföljning Nämnden ställer sig bakom den bärande tanken med Vårdval Rehab, att fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Nämnden anser emellertid märkligt att uppföljning av om rehabenheten har debiterat Västra Götalandsregionen på ett korrekt sätt inte nämns i Krav- och kvali-

123 Sida 5(8) Datum Diarienummer HSN tetsboken. Västra Götalandsregionen måste förbehålla sig rätten att granska om den ersättning som lämnats till rehabenheten har sin grund i faktiska besök och åtgärder. Även i övrigt finner nämnden det oklart vad det är som faktiskt ska följas upp. Vad som är ordinarie avtalsuppföljning och vad som är medicinsk revision bör klargöras tydligare. De parametrar som gör att syftet med Vårdval Rehab nås (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) bör lyftas fram och följas upp. 6 Ersättning och kostnadsansvar Ersättningsmodellen som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är komplex med flera delar som påverkar rehabenhetens totala ersättning. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur stora andelar av den totala ersättningsvolymen som de olika delarna (viktade vårdkontakter, geografi, socioekonomi och målrelaterad ersättning) kommer att få. Det gör det svårt att se vilken styrning som de ekonomiska incitamenten i modellen ger i förhållande till befolkningens behov av rehabilitering. En komplicerad och svåröverblickbar ersättningsmodell kan leda till att färre vårdgivare väljer att etablera sig inom Vårdval Rehab. Detta leder till att syftet med hela vårdvalsmodellen (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) blir svårt att uppnå. Ambitionen att ha en ersättningsmodell som täcker in alla kostnader som en rehabenhet kommer att ha, skapar komplexitet på bekostnad av enkelhet och tydlighet. Nämnden ställer sig frågande till hur Västra Götalandsregionen ska kunna följa upp ersättningsmodellens delar, framförallt ersättning för viktade vårdkontakter. Det förefaller som om uppföljning av om rätt ersättning utgått till rehabenheten bara kan göras vid journalgranskning på plats hos enheten. Avseende ersättning för viktade vårdkontakter avspeglar den mer att det ska finnas ersättning för allt som sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör under sin arbetsdag, än att vara ett incitament för en kostnadseffektiv rehabilitering. Det borde gå att ha ett mindre antal faktorer som påverkar denna ersättningsdel än vad som redovisas i förslaget. En viktning som avspeglar den verkliga arbetsinsatsen för den enskilda vårdkontakten är dock viktig. Det minskar risken för att vissa patienter väljs bort på grund av sitt rehabiliteringsbehov. I förslaget anges även förslag till takkonstruktion för ersättningen. En takkonstruktion som bygger på en minskad ersättning efter ett visst antal besök måste ha stora steg i avtrappningen av ersättningen för att konstruktionen ska få effekt. Hur stor avtrappningen är av ersättningsnivån framgår inte av underlaget. En kraftig avtrappning är också att föredra mot bakgrund av att det är oklart om det finns ett absolut ersättningstak i förslaget. I texten under står det följande: Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt

124 Sida 6(8) Datum Diarienummer HSN kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under 2014, vilket kan tolkas som ett absolut ersättningstak. Det framgår dock inte hur det i så fall skulle tillämpas Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning per kontaktpoäng kommer att sänkas om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger ett visst antal. Nämnden utgår från att denna sänkning av ersättning gäller för den aktuella rehabenheten, men nuvarande skrivning gör det svårt att förstå om det faktiskt är så. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Det framgår inte av förslaget om detta innebär att det är ett totalt gemensamt ersättningstak för samtliga ingående rehabenheter inom vårdvalet. Det framgår inte heller hur de olika taken och den stegvisa ersättningsmodellen för respektive vårdenhet förhåller sig till detta. Ett gemensamt tak torde gynna stora aktörer med många enheter (riskspridning) och missgynna mindre aktörer med kanske endast en enhet. Å andra sidan, om inga tak byggs in i modellen, kombinerat med en komplex ersättningsmodell innebär det en ekonomisk risk för Västra Götalandsregionen som inte är oväsentlig Särskild ersättning för socioekonomi Grunden för det socioekonomiska tillägget är att göra det mer attraktivt att etablera sig i områden där befolkningens socioekonomiska förutsättningar avviker negativt från genomsnittet i Västra Götaland. Enheter som idag bedriver rehabverksamhet beskriver att de har en högre andel patienter som uteblir från bokade besök. Detta påverkar deras produktivitet och enhetens intäkter. Tanken med förslaget är att rehabenheten ska kompenseras ekonomiskt men det löser inte grundproblemet Särskild ersättning för geografi Det går inte att avgöra hur det geografiska tillägget påverkar de ekonomiska förutsättningarna att etablera sig på landsbygden, eftersom det inte framgår hur stor andel av den totala ersättningen som går till geografiskt tillägg. Den beskrivna modellen ser ut att sprida tillägget på många kommuner, vilket sannolikt kommer att minska den eftersträvade effekten att öka etableringar på landsbygden. Att ett geografiskt tillägg har en påverkan på hur attraktivt det kan vara att etablera sig på landsbygden är klart. Det visar erfarenheter från VG Primärvård, där det bidragit till att vårdgivare etablerat sig även i glesbygd, något som gynnar befolkningen.

125 Sida 7(8) Datum Diarienummer HSN Målrelaterad ersättning Den ambition som anges i underlaget, att denna ersättningsdel ska öka i takt med att registreringen förbättras och fler indikatorer då kan kopplas på, är bra. Förhoppningsvis kan denna ersättningsdel få en ökad betydelse genom att man med ekonomiska incitament styr rehabenheterna till förbättrad kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nämnden saknar emellertid indikatorn andel patienter som ordinerats FaR 1 som inte finns med i förslaget. Indikatorn används idag för målrelaterad ersättning inom VG Primärvård och borde med fördel kunna användas även inom Vårdval Rehab från starten. 8 Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem Nämnden konstaterar att kontrakten ska tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivaren i fråga. Nämnden vill att det klart framgår av Krav- och kvalitetsboken att nämnden har ett uppföljningsansvar och att nämnden fattar beslut om att avsluta ett avtal med en vårdgivare. Slutligen anser nämnden att kontraktstiden bör vara fast med ett slutdatum, för att sedan kunna förlängas årsvis. Om kontraktet inte sagts upp sex månader innan kontraktstidens slut ska kontraktet gälla tillsvidare med 12 månaders uppsägningstid. Förs lag till bes lut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande avseende Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering. 2. Översända yttrandet till hälso- och sjukvårdsutskottet 3. Beslutet justeras omedelbart Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 1 Fysisk aktivitet på recept

126 Sida 8(8) Datum Diarienummer HSN Bilaga Förslag till Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering Expedieras till Hälso- och sjukvårdsutskottet, Sonja Gillving, Diariet, Regionens Hus, Skövde,

127 Remissutgåva Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag enligt LOV Västra Götalands Primärvård Rehabilitering Gällande från och med xx xxxx