Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen. 26 september 2013

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen 26 september 2013

2 Beslutad på SLG DNR: HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Inledning Det här dokumentet tar ett grepp på allt det som innefattas av sociala medier, eller användargenererade informationssajter. På grund av ny teknik och ständig förändring av digitala tjänster förändras också spelreglerna för sociala medier. Det här dokumentet behöver därför ses över med jämna mellanrum för att säkerställa att praxis, lagar och regler följs. Innehåll Inledning Syfte med dokumentet Sociala medier bakgrund och definition Roller och ansvar Resurser Juridik kring sociala medier Information till läsare Arkivering och diarieföring Inlägg i den egna kanalen Inlägg som raderas Inlägg i andra kanaler Tjänstemäns privata konto Förtroendevaldas privata konto Officiellt konto Principer för sociala medier Besvara inlägg och kommentarer Förhållningssätt som besökare i sociala medier Styrande dokument och lagar Bilagor... 6

3 1. Syfte med dokumentet Reglera tjänstemannens hantering och/eller lansering av sociala medier på uppdrag av nämnd eller förvaltning. Reglera hur tjänstemannen inom ramen för sin yrkesutövning bör förhålla sig när han eller hon kommenterar eller gör inlägg i andra aktörers sociala mediekanaler. Ge riktlinjer till förtroendevalda i hälso- och sjukvårdsnämnderna om förhållningssätt i sociala medier som administreras av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. 2. Sociala medier bakgrund och definition Med sociala medier avses internetbaserade sociala nätverk, forum, bloggverktyg och fildelningssajter för ljud och bild, där användarna bidrar med innehåll. Sociala medier ska inte ersätta våra officiella webbplatser där informationen är tillgänglighetsanpassad och kvalitetssäkrad, utan är ett komplement i kommunikationen. 3. Roller och ansvar Informationsansvaret följer linjeansvaret. Det är alltså ytterst den ansvariga chefen som beslutar om verksamhet på sociala medier, alternativt initieras verksamhet genom nämndbeslut. Frågor och kommentarer som uppstår i de valda kanalerna ska hanteras på samma sätt som i andra kanaler, till exempel vid debattinlägg eller i presskontakter. Frågan behöver därför ägas av en ansvarig person. Roller och ansvar bör tydligt definieras i en handlingsplan för det valda sociala mediet. Det är särskilt viktigt med tanke på att avsändaren ansvarar för att innehållet, både från avsändaren och det användargenererade, inte bryter mot de lagar och regler som finns. Använd checklistan för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv i arbetet med att sammanställa handlingsplan för sociala medier Resurser Kraven på information och kommunikation i ett socialt medium skiljer sig i princip inte från information och kommunikation i andra kanaler. Informationen ska vara trovärdig och konsekvent. Den som kommunicerar ska vara uppriktig, ärlig och professionell. Verksamheten i det sociala mediet kräver daglig översyn, därför ska det, tidigt i planeringen, säkerställas att nödvändiga resurser finns. Skillnaden mellan information och kommunikation i andra kanaler och i sociala medier ligger i hastigheten på att besvara kommentarer och inlägg. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli arbetar efter 24-timmarsprincipen som innebär att inlägg och kommentarer ska återkopplas inom 24 timmar. 1 Bilaga 1: Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Sida 2 av 6

4 Det är viktigt att resurser avsätts för att säkerställa att det sociala mediet kan hanteras enligt upprättad handlingsplan. 5. Juridik kring sociala medier När sociala medier används för kommunikation skapas i regel allmänna handlingar som måste hanteras efter samma regler som gäller för konventionella handlingar. Allmänna handlingar som är offentliga ska kunna visas upp och lämnas ut som utskrift eller elektroniskt. För hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli innebär dessa regler att det måste finnas gallringsbeslut i en dokumenthanteringsplan, som visar hur informationen ska hanteras med avseende på bevarande, gallring, registrering samt övrig hantering. Lagen om elektroniska anslagstavlor anger att myndigheten har ett ansvar för att ta bort eventuellt brottsligt material som hamnat där och som innebär uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldskildring eller upphovsrättsintrång. SKL gör bedömningen att tjänsten elektronisk anslagstavla omfattar både chatfunktion eller insändar- och diskussionsfora där allmänheten bjuds in att komma med kommentarer. Hur personuppgifter hanteras i sociala medier lyder under personuppgiftslagen PUL. Datainspektionen anser att en organisations ansvar för personuppgifter som publiceras är beroende av utformningen av den sociala medietjänst som används. Om det handlar om Facebook, en blogg eller Twitter, är personuppgifterna inte strukturerade i PUL:s mening. Då är publiceringen tillåten så länge uppgifterna inte är kränkande och publicerande organisation uppfyller vissa krav på säkerhet. Antalet administratörer av det sociala mediet bör därför begränsas för att hindra spridning av inloggningsuppgifter. I den mån det sociala mediet tillåter nivåskillnader i administratörsrättigheter bör ett fåtal överadministratörer utses. På Facebook och bloggar är hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli ansvarigt för alla personuppgifter som publiceras på kansliets sidor även av andra men på Twitter gäller ansvaret för PUL endast det som organisationen själv publicerar. 6. Information till läsare Olika sociala medier ger olika mycket utrymme att informera läsaren vilka regler som gäller. I den utsträckning det är möjligt ska läsare informeras om: Vem som är avsändaren Kontaktvägar till avsändaren Syftet med det sociala mediet Att inlägg blir tillgängliga för andra och allmänna handlingar Vilka regler som gäller för inlägg och kommentarer Vilka tider det sociala mediet bevakas Information om cookies 2 2 Lagen om elektronisk kommunikation föreskriver att den som använder s.k. cookies på sin webbplats ska informera om detta. Information ska lämnas om: 1, att webbplatsen innehåller cookies, 2, för vilket ändamål dessa används, 3 hur användaren kan hindra cookies. Användare kan i en del fall, exempelvis Facebook, redan Sida 3 av 6

5 7. Arkivering och diarieföring 7.1. Inlägg i den egna kanalen Inlägg på det sociala mediet ska diarieföras regelbundet för att bevaras för framtiden. Allt innehåll på det sociala mediet, ska 1-2 gånger om året, antingen genom skärmdumpar eller utskrifter diarieföras. Inlägg eller kommentarer som har direkt koppling till andra pågående ärenden ska kopplas till både berört diarienummer samt för det sociala mediet upprättat diarienummer Inlägg som raderas Inlägg eller kommentarer som av olika anledningar raderas från det sociala mediet ska diarieföras omgående. Grundprincipen är att alla inlägg som görs som inte är direkt olagliga ska få stå kvar. Ribban för bedömningsfall ska vara hög. Inlägg och kommentarer som tas bort ska alltid motiveras av administratör. Motivet ska sedan publiceras på det sociala mediet och hänvisa till diariet. Publicering av personuppgifter och/eller personlig sjukdomsbild ska tas bort. Detta gäller även om en person publicerat uppgifter om sig själv. Personen ska meddelas och hänvisas till annan kanal, exempelvis handläggare eller annan förvaltning Inlägg i andra kanaler Inlägg som adresseras till hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli eller till nämnd i andras kanaler i ett socialt medium ska behandlas som till kansliet inkommen handling. Detsamma gäller kommentarer till inlägget Tjänstemäns privata konto Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Tjänstemän som uttalar sig för förvaltningens räkning via privat konto ansvarar för att hantera det egna inlägget och de kommentarer som det egna inlägget genererar efter samma principer som gäller för hantering av allmänna handlingar. Tjänstemannen ska diarieföra konversationen omgående och ha fortsatt bevakning under rimlig tid Förtroendevaldas privata konto Förtroendevalda som kommenterar eller skriver inlägg i sociala medier från privata konto, men inom ramen för sitt uppdrag som ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden har samma ansvar att hantera allmänna handlingar som tjänstemän på kansliet. Rekommendationen att tjänstemän inte bör uttala sig för förvaltningens räkning med privata konton gäller inte för förtroendevalda. vid registrering av användarkonto godkänna att webbplatsen innehåller cookies och därför behöver ingen vidare information ges. Sida 4 av 6

6 7.6. Officiellt konto Om ett officiellt konto för nämnd eller förvaltning gör inlägg i andras sociala mediekanaler gäller samma princip för hantering av allmänna handlingar som för enskilda tjänstemän och förtroendevalda. 8. Principer för sociala medier Syftet med användandet av det sociala mediet ska vara tydligt Avsändaren och kontaktuppgifter ska alltid vara tydliga Budskapet som det sociala mediet ger ska tydligt överensstämma med avsändaren När nämnd eller kansli är avsändare ska budskapet vara partipolitiskt neutralt Inlägg och kommentarer besvaras inom 24 timmar, helgfria vardagar o Återkoppling kan vara ett meddelande om att förfrågan är mottagen och att någon svarar på den inom kort. Kraven på informationen är lika högt som på innehållet i andra kanaler Tilltalet i sociala medier ska vara personligt och tillgängligt 9. Besvara inlägg och kommentarer Använd Axboms miniguide: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet 3. Miniguiden ger en vägledning för hur verksamheter och medarbetare kan gå tillväga när de bedömer hur de ska svara på en kommentar på nätet. Den som skriver till, av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli administrerat, socialt medium ska inom 24 timmar få återkoppling. Om svaret behöver beredas ska detta meddelas och återkoppling ske skyndsamt. 10. Förhållningssätt som besökare i sociala medier Tjänstemän bör inte uttala sig för förvaltningens räkning via sina privata konton eftersom det kan försvåra förvaltningens skyldigheter att hantera allmänna handlingar. Det är viktigt att påpeka att meddelarfriheten gäller i sociala medier på precis samma sätt som i andra mer traditionella sammanhang. Men inlägg som tjänstemän eller förtroendevalda gör inom ramen för sin yrkesutövning eller som ledamot ska också handhas på samma sätt som förvaltningen hanterar allmänna handlingar. Det innebär att det är tjänstemannen eller den förtroendevaldas ansvar att diarieföra, inte bara sitt eget inlägg, utan också all den respons inlägget genererar. Som offentliganställd är du också ambassadör för din organisation. Klargör din befattning som representant för din organisation. Rollen som offentliganställd förändras inte, oavsett om du hanterar ett eget socialt medium i tjänsten eller kommenterar eller gör inlägg på annans sociala medium i tjänsten. Kontrollera upphovsrätten på text och bild på det du publicerar. 3 Bilaga 2: Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 5 av 6

7 Sociala medier handlar om dialog. Tjänstemän och förtroendevalda bör därför ha ett personligt och lättillgängligt tilltal. 11. Styrande dokument och lagar Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighets- och sekretesslagen Arkivlagen Västra Götalandsregionens gallringsbeslut (DNR: 37/99 67) Västra Götalandsregionens dokumenthanteringsplan (DNR: 74/05 67) Lagen om elektroniska anslagstavlor Personuppgiftslagen E-delegationens riktlinjer: Myndigheters användning av sociala medier 2012 Att använda sociala medier råd till verksamheter och medarbetare i Västra Götalandsregionen 12. Bilagor Bilaga 1: E-delegationens checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv Bilaga 2: Axboms miniguide - Besvara kommentarer och inlägg om ditt företag på Internet Sida 6 av 6 Författad av Jonathan Neselrot, kommunikatör hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Göteborg

8 CHECKLISTA Checklista för sociala medier ur ett juridiskt perspektiv 1. Syfte, tid och resurser Har ni utgått från myndighetens uppdrag och klargjort hur det sociala mediet kan bidra till myndighetens verksamhet? Har ni analyserat vilka krav på funktion, teknik och säkerhet ni bör ställa? Har ni bedömt vilka insatser som behövs i tid och resurser för att hålla de sociala medierna under uppsikt? 2. Avtal Har ni gått igenom avtalsvillkoren för de sociala medierna? Har ni bedömt vilka avtalsvillkor som användarna ställs inför för att ta del av myndighetens inlägg eller för att kunna kommunicera med myndigheten? 3. Interna regler Har ni tagit fram interna regler för bland annat vem som får uttala sig för myndighetens räkning i sociala medier och vilka ramarna är? Har ni tagit fram interna regler för hur anställda får använda arbetsgivarens utrustning? Rekommenderar ni anställda att undvika att använda privata konton när de kommunicerar via sociala medier i tjänsten? 4. Allmän handling, diarieföring och arkivering Har ni rutiner för att hantera allmänna handlingar i sociala medier (myndighetens inlägg, inlägg och kommentarer som kommer in till myndigheten)? Har ni rutiner för diarieföring? Har ni rutiner för arkivering? Har ni gallringsbeslut för sociala medier? 5. Enskilda ärenden Hänvisar ni enskilda ärenden (personuppgifter, ekonomiska förhållanden) till en annan kanal än det sociala mediet, till exempel direkt till handläggare? Har ni rutiner för hur myndigheten ska hantera enskilda ärenden som eventuellt ändå kommer in via sociala medier? 6. Informationskrav Framgår det i det sociala mediet att användarna inte får göra inlägg med kränkande uppgifter, uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring eller upphovsrättsintrång eller intrång i andra rättigheter som skyddas i 5 kap. upphovsrättslagen? Har ni i det sociala mediet informerat om myndighetens identitet, syftet med att använda mediet, i vilken mån inlägg blir tillgängliga för andra användare, att inlägg blir allmänna handlingar, vilka uppgifter som inte får publiceras på det sociala mediet (se ovan), vilka åtgärder myndigheten vidtar om någon bryter mot reglerna (blockera, stänga av)? Om myndigheten själv använder cookies, har ni också informerat om att webbplatsen innehåller sådana, för vilket ändamål dessa används och hur användaren kan förhindra dem? Riktlinjer för myndigheters användning av sociala medier Version 1.0,

9

10 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1127/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna Lagerquist Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Hisingen, Göteborg Avtal om Mini Maria på Hisingen Ärendet Göteborgs Stad och VGR bedriver sedan 2007 i samverkan Mini Maria som arbetar med rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med riskbruk/missbruk. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. Förslag till nytta avtal för perioden har tagits fram. Bakgrund Under våren har ett förslag till nytt treårigt avtal förhandlats fram tillsammans med företrädare för Sociala resursförvaltningen och Beroendeklinikens unga vuxna enhet på Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Med utgångspunkt i nu gällande avtal har texter justerats, förtydligats och uppdaterats. Mini Maria är en så kallad lågtröskelverksamhet vilket innebär att det ska vara lätt för ungdomar och deras anhöriga att ta kontakt och få hjälp. Verksamheten vänder sig till ungdomar mellan år. Uppdraget är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende riskbruk/missbruk. Överväganden Förslaget till beslut ligger i linje med flera av HSN:s och regionfullmäktiges mål och uppdrag som handlar om förebyggande insatser mot droger bland ungdomar. Tidiga insatser för att förhindra att risk- eller missbruk leder till ett beroende är viktigt både ur ett folkhälsoperspektiv och ur ett ekonomiskt perspektiv. Att verksamheten sker i samverkan med kommunen är en styrka. De ungdomar som kommer till Mini Maria är i behov av både den kompetens som finns i kommunen och den som finns inom regionen. Finansiering Finansieringen för den del i avtalet som HSN 11 står för regleras i vårdöverenskommelsen med SU. För 2014 uppgår ersättning från HSN 11 till SU för deltagande i Mini Maria mottagningen på Hisingen till tkr. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

11 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Bedömningen är att ungdomar och deras anhöriga påverkas positivt av att fortsatt ha tillgång till en verksamhet med god tillgänglighet och hög kompetens när det gäller behandling av risk- och missbruk hos ungdomar. Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdschefen får i uppdrag att teckna avtal om Mini Maria mottagningen på Hisingen, under förutsättning att likalydandebeslut fattas av Sociala resursnämnden, Göteborgs Stad. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Avtal om Mini Maria på Hisingen Expedieras till Sociala resursnämnden, Göteborg Stad, social.resurs@socialresurs.goteborg.se Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) sahlgrenska.universitetssjukhuset@vgregion.se

12 Dnr: HSN Avtal om Mini Maria på Hisingen Avtalsparter Mellan Göteborgs Stad org. nr , genom Sociala resursnämnden och Västra Götalands läns landsting org. nr (nedan kallad VGR), genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen, träffas härmed följande avtal. 2. Avtalstid, uppsägning av avtal och förlängning Avtalet gäller för perioden till med möjlighet för parterna att påkalla diskussion om förlängning av avtalet. Avtalet kan sägas upp med 12 månaders uppsägningstid från endera parten under avtalsperioden. För det fall någon av parterna önskar förlängning av avtalet skall skriftlig framställan därom göras hos den andra parten senast 12 månader innan avtalsperiodens utgång. Parterna är överens om att överenskommelse om förlängning bör ha träffats senast 9 månader före avtalsperiodens utgång. Detta förhindrar dock inte parterna från att göra överenskommelse senare om man är överens. Om ingen överenskommelse kommer tillstånd upphör avtalet att gälla vid avtalstidens utgång. 3. Avtalsförutsättningar Detta avtal skall för att bli gällande godkännas av Sociala resursnämnden i Göteborgs Stad och VGR genom Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Hisingen. 4. Bakgrund Göteborgs Stad bedriver sedan 2007, genom Sociala resursnämnden och i samverkan med VGR, Mini Maria, för rådgivning och tidiga insatser för ungdomar med drogproblem. Verksamheten har fyra mottagningar belägna i nordöstra, centrala och västra Göteborg samt på Hisingen. Verksamheten omfattar insatser enligt såväl socialtjänstlagen som hälso- och sjukvårdslagen. 4. Avtalsform Avtalet har sin utgångspunkt i att respektive part avsätter resurser och kompetens för ett gemensamt arbete vid Mini Maria. Detaljfrågor kring den dagliga driften regleras i avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare för hälso- och sjukvård. 5. Förutsättningar och inriktning Parterna har ett gemensamt ansvar för att motverka drogmissbruk bland ungdomar. VGR ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som omfattas av hälsooch sjukvårdslagen. Göteborgs Stad ansvarar för den verksamhet som följer av detta avtal och som åvilar primärkommun enligt lag. Inriktningen är att omfattningen av resurser är ungefär lika stora från respektive part. 1

13 Dnr: HSN För att skapa en samsyn har parterna gemensamt utarbetat en beskrivning för verksamheten. I bilaga 1, MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning, beskrivs förutsättningar för den gemensamma verksamheten vid Mini Maria. Verksamheten skall i tillämpliga delar följa de mål- och inriktningsdokument som antagits av parterna samt de övergripande riktlinjer som gäller för respektive hälso- och sjukvård och primärkommunal verksamhet. 6. Åtagande och finansiering Parterna åtar sig att arbeta enligt den gemensamt framtagna beskrivningen för verksamheten; MINI MARIA i Göteborg En verksamhetsbeskrivning. Respektive part åtar sig att se till att bemanning sker av Mini Maria i enlighet med bilagda verksamhetsbeskrivning (bilaga 1) och bilagda dimensionering av olika personalkategorier (bilaga 2) samt att aktivt verka för att hitta praktiska förutsättningar för en optimal samverkan och samordning. I respektive parts åtagande ingår även att finansiera verksamhetsmedel, lokalhyra och andra omkostnader som sammanhänger med uppdraget. Parterna är överens om att ekonomiskt dela lika på kostnader för gemensamt nyttjande av lokaler och kontorsutrustning, för gemensam utbildning och handledning samt för samordnare om 0,5 årsarbetare per mottagning. Den praktiska utformningen kring detta skall regleras i ett avtal mellan Sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälsooch sjukvård. Respektive part har arbetsgivaransvaret för sin personal och svarar för dess kostnader samt för huvudmannaspecifika kostnader som sammanhänger med de insatser som utförs. Av verksamhetsbeskrivningen i bilaga 1 framgår att god tillgänglighet skall gälla för Mini Maria. Parterna är överens om att detta också innebär att mottagningen skall ha öppethållande minst en kväll i veckan. Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) uppdrag avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. 7. Information Parterna förbinder sig att fortlöpande informera varandra om beslut, uppdrag mm som har betydelse för avtalets tillämpning. Göteborgs Stad och VGR skall informera varandra om eventuella uppdrag och förändringar som påverkar förutsättningarna för att fullfölja åtagandena i detta avtal. Göteborgs Stad och berörd utförare av hälso- och sjukvård ansvarar gemensamt för information till invånarna avseende förändringar i öppettider och liknande. Parterna ansvarar även gemensamt för information och hänvisning till andra Mini Maria då den egna verksamheten inte har öppet, t.ex. kvällstid. Parterna är överens om att sträva efter att Mini Maria en gång under avtalsperioden bjuds in till hälso- och sjukvårdsnämnden för att informera om verksamheten. 2

14 Dnr: HSN Rapportering, uppföljning Parterna har ett gemensamt ansvar att följa upp verksamheten. Samordnaren skall redovisa till parterna de uppgifter som efterfrågas. En sådan redovisning skall lämnas senast den 15 februari respektive år avseende året innan och skall omfatta Mini Marias samlade verksamhet på Hisingen. I bilagda verksamhetsbeskrivning ingår vissa uppgifter om målgruppen. I respektive års uppföljning skall lämnas en beskrivning av målgruppen och en analys av dess utveckling. 9. Dialog Parterna är överens om att träffas två gånger per år för att föra en dialog om verksamheten vid Mini Maria. På dialogmötena kan frågor som utveckling, uppkomna problem och framtid tas upp. Sammankallande till dialogmötena är VGR genom hälsooch sjukvårdsnämndernas kansli. 10. Ersättning och fakturering Finansiering av gemensamma resurser som parterna skall dela lika på enligt punkt 6 ovan skall regleras genom fakturering enligt lokal överenskommelse mellan sociala resursförvaltningen och berörd utförare av hälso- och sjukvård. Ersättningen till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för uppdraget avseende Mini Maria regleras i överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Se även bilaga Ändringar och tillägg i avtalet Parterna är införstådda med att villkor och förutsättningar för den verksamhet som avtalet avser kan komma att förändras till följd av ny lagstiftning, beslut inom respektive huvudman eller annat. Skulle sådana förändringar innebära att justering av avtalets innehåll är påkallad skall parterna i samförstånd arbeta för att göra justeringar på det för båda parter bästa sättet. Endera part äger att när helst man önskar begära förhandling om ändringar och tillägg i avtalet. Ändringar och tillägg till detta avtal skall för att vara gällande skriftligen godkännas av parterna 12. Förtida upphörande Var och en av parterna har rätt att säga upp hela Avtalet till förtida upphörande om den andra parten åsidosätter sina skyldigheter enligt Avtalet. Avtalet upphör att gälla den dag som anges vid den skriftliga anmaningen. Förtida uppsägning av avtalet ska alltid ske skriftligt och utan oskäligt uppehåll efter det att den omständigheten som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för den uppsägande parten. Om avtalet sägs upp i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot 3

15 Dnr: HSN avtalet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd i enlighet med allmänna kontraktsrättsliga principer. 13. Befrielsegrunder Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande p.g.a. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure ska bland annat anses följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av avtalet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt eller beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats p.g.a. force majeure beräknas ske. 14. Tvist Tvist rörande detta avtal skall i första hand avgöras i förhandling mellan parterna. Finner parterna ingen lösning ska tvist om detta avtals tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur avtalet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras enligt gällande svensk rätt i allmän domstol. Detta avtal med tillhörande bilaga har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Göteborg Göteborg VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN GÖTEBORGS STAD Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg Sociala Resursförvaltningen Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Mikael Ivarsson Förvaltningschef 4

16 Dnr: HSN MINI MARIA i Göteborg Bilaga 1 en verksamhetsbeskrivning 1Bakgrund Mini Maria är lokala öppenvårdsmottagningar för ungdomar med alkohol- och drogproblematik. Mottagningarna drivs i samverkan mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Verksamheterna ska arbeta utifrån Socialtjänstlagen (SOL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och annan gällande lagstiftning. FN:s barnkonvention och WHO:s hälsodeklaration hälsa för alla är vägledande för verksamheten. Där regleras bland annat att barn har rätt att skyddas från olaglig användning av narkotika samt att andelen unga med riskbeteenden skall minskas betydligt. De sociala insatserna kan bedrivas på uppdrag av stadsdelsnämnderna (SDN) genom biståndsbeslut eller genom att ungdomar/närstående/övriga samarbetspartners direkt anlitar verksamheten. 1.1Övergripande mål Det övergripande målet med Mini Marias verksamhet är att motverka alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar upp till 21 år. En viktig utgångspunkt för Mini Maria är att nå unga människor i ett tidigt skede av risk- och missbruk för att förhindra att detta utvecklas till ett beroende samt att arbeta hälsofrämjande. Alla ungdomar i målgruppen och deras närstående ska känna till att Mini Maria finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Mottagningen skall även vara känd för de professionella och ideella som arbetar med ungdomar upp till 21 år; socialtjänst, skola, hälsooch sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. 1.2 Uppdrag Mini Marias huvudsakliga uppdrag är information, rådgivning och behandling vilket ska ske genom: rådgivning och behandling i öppna former, utifrån den unges behov, samtal individuellt, med familj/anhöriga samt i nätverk, gruppverksamhet, medicinsk behandling, konsultativa insatser, att komplettera befintliga resurser hos huvudmännen och arbeta i nära samverkan med dessa, att arbeta med utåtriktat informationsarbete som syftar till att förmedla samlad kunskap (till ungdomar, föräldrar och professionella), om bland annat droger, trender i missbruksmönster och erfarenheter av rådgivnings- och behandlingsinsatser utveckling av arbetsformer för tidiga och förebyggande insatser främst i form av sekundär och tertiär prevention. Den primära preventionen deltar Mini Maria indirekt i genom sitt uppdrag att förmedla samlad kunskap, utveckling av arbetsformer för att möta ungdomarnas familjer och sociala nätverk, Allt arbete på Mini Maria ska bedrivas utifrån evidensbaserad praktik vilket innebär att allt arbete som gör inom verksamheten utgår från: brukarens nytta, perspektiv och erfarenhet, beprövad erfarenhet inom professionen samt metoder och insatser som har stöd i vetenskap. 5

17 Dnr: HSN Målgrupp Målgruppen är ungdomar som har utvecklat ett risk- eller missbruk av alkohol, narkotika eller andra droger, eller är i riskzonen samt deras närstående. För att nå ungdomar i början av ett riskeller missbruk vänder sig verksamheten i första hand till ungdomar upp till 21 år. 1.4 Ungdomars drogvanor Statistik över ungdomars drogvanor är en del av Mini Marias årliga verksamhetsplan. Vid dialogmötena mellan Göteborgs Stad och VGR, som hålls varje år enligt avtalet, diskuteras statistiken för att bland annat uppmärksamma förändringar. 2 Verksamhetens förutsättningar 2.1 Huvudmannaskap Verksamheten vid Mini Maria har två huvudmän. Västra Götalandsregionen är huvudman för de insatser som sker utifrån hälso- och sjukvårdansvaret, Göteborgs stad genom Sociala resursförvaltningen för de insatser som sker utifrån socialtjänstansvaret. Det lokala uppdraget att bedriva Mini Maria utgår från en samsyn mellan Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad tillsammans komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas. 2.2 Lokalisering och lokaler Mini Maria Hisingen är lokaliserad till Vågmästaregatan 1b. Båda parter ska godkänna ändrad lokalisering. Verksamheten ansvarar för att lokaler och utrustning är ändamålsenliga och verksamhetsanpassade. 2.3 Ledningsansvar Respektive arbetsgivare har ledningsansvaret för sin personal och skall svara för att verksamheten har en personal- och kompetensstruktur som tillgodoser god vård- och omsorgskvalitet, hög patient-/klientsäkerhet och främjar kostnadseffektivitet. Varje Mini Maria har en samordnare som har ett delegerat ansvar från huvudmännen att leda och planera det dagliga arbetet. Göteborgs Stad och VGR anställer samordnaren och ansvarar för att denne har kompetens för uppgiften. Gemensamt organiseras arbetsplatsträffar som omfattar samtliga i teamet. Arbetsplatsträffarna leds av ansvariga enhetschefer från respektive huvudman. 2.4 Personal Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen ansvarar för sin respektive personal och för att de har den utbildning och erfarenhet som krävs för att möta ungas behov och utföra de olika arbetsuppgifter som förekommer. Medicinsk, psykologisk och psykosocial kompetens ska knytas till mottagningen och samverka i team. Både manlig och kvinnlig personal ska eftersträvas, liksom personal av olika etniskt ursprung. Arbetsgivaren svarar för att kontinuerlig kompetensutveckling sker för personalen. 2.5 Tillgänglighet och valfrihet Alla ungdomar, närstående och samarbetspartners skall ha god tillgänglighet till Mini Maria för att undvika köer. Mini Maria ska ge en första återkopplande kontakt inom en vecka. 6

18 Dnr: HSN Ungdomarna eller familjerna ska själva kunna välja vilken Mini Maria i Göteborgs Stad de vill besöka, oavsett stadsdelstillhörighet. I det fall det finns andra verksamheter som kan tillgodose behovet är det den unge eller familjen som väljer vilken verksamhet han/hon vill vända sig till. Det ska finnas lättillgänglig och lättförståelig information om verksamhetens öppettider och tidsbeställning. Verksamheten ska kunna nås per telefon under sina öppettider. Telefonsvarare ska finnas. Den som lämnar meddelande på telefonsvarare ska bli uppringd samma dag alternativt närmast följande arbetsdag. Patienter ska kunna lämna återbud till besök via telefon eller internet. 2.6 Dokumentation och kvalitetssäkring Alla insatser på Mini Maria ska dokumenteras enligt gällande lagstiftning på området. Dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmännen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten. 3 Verksamheten vid Mini Maria 3.1 Verksamheten Verksamheten ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Mini Maria ska vara en lättillgänglig mottagningsverksamhet dit unga människor och föräldrar söker sig på eget initiativ eller blir hänvisade för att få råd, stöd och behandling. Verksamheten utgör ett komplement till samhällets övriga resurser. Lättillgängligheten ger möjlighet till tidig upptäckt och därmed tidiga och förebyggande insatser för att minska risken för beroende. Verksamhetens uppdrag är inriktat på tidig upptäckt och behandling avseende risk- och missbruk. När det gäller psykisk ohälsa ska verksamheten behandla ungdomar och unga vuxna med lindriga psykiska besvär för att exempelvis förhindra att utvecklingskriser övergår i allvarligare psykiska tillstånd. 1 Personalen vid Mini Maria skall identifiera, möta och behandla ungdomar med missbruksproblem. Ungdomar som söker sig till mottagningen ska kunna känna sig sedda, trygga och tillitsfulla i mötet med personalen och känna att deras frågor och problem blir respekterade och tagna på allvar. Verksamheten ska präglas av helhetssyn på ungdomens och familjens situation och även övrigt på socialt nätverk, privat och professionellt. Teamarbete och samverkan är grunden i arbetet. De tvärprofessionella teamen skall ha ett gemensamt förhållningssätt, men utifrån olika grundutbildningar och perspektiv närma sig varje ung person och familj utifrån sin respektive kompetens. Arbetssättet är stödjande, behandlande och utbildande. Arbetet skall bedrivas utifrån samarbete i team såväl inom mottagningen som ute i samhället. 1 Det finns idag ingen vedertagen definition av vad som är lindrig, medelsvår eller svår psykisk ohälsa. Det dokument som VGR tagit fram och som verksamheten ska arbeta utifrån är Regional utvecklingsplan för barn- och ungdomspsykiatri (RSK ). Till utvecklingsplanen har dokumentet Riktlinjer för verksamheter som möter barn och ungdomar med psykisk ohälsa, störning och funktionshinder tagits fram. Detta dokument tydliggör gränssnittet mellan olika vårdnivåer och utförare. Ytterligare riktlinjer som Mini Maria har att följa är Västbus reviderade riktlinjer 2012 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i Västra Götaland om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (RS ) 7

19 Dnr: HSN Verksamheten skall utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Lokala skillnader i ungdomars levnadsförhållanden, omvärld, droganvändning med mera bör tas i beaktande. Mini Maria bör ha en stödjande roll i det drogpreventiva arbetet i sitt geografiska område. 3.2 Kompetens De tvärprofessionella kompetenserna och perspektiven är en av grunderna i Mini Marias arbete. Formerna för det tvärprofessionella teamet kan variera utifrån lokala behov och förutsättningar. Grundkompetensen ska bestå av professionerna socionom, sjuksköterska, läkare och psykolog. För att kunna möta ungdomar utifrån deras behov och förutsättningar kräver uppdraget specifik kompetens om ungdomars sociala och psykologiska utveckling. Missbrukskompetens och ett beroende/-psykiatriperspektiv är nödvändigt för att förstå den grundläggande problematiken. Medicinska, psykologiska och sociala aspekter på tonårsutveckling och interaktionen mellan individ, familj och samhälle är viktiga för att förstå den unga människans situation och förutsättning för utveckling och hälsa. Dessutom bör kunskap om preventionsarbete finnas i varje team. Mini Maria skall utgöra en kunskapskälla och specialistresurs om ungdomar och missbruk. 4 Samverkan Mini Marias samverkan, samarbete och samordning med andra insatser i samhället är viktig för att tillgodose ungdomarnas behov och ska utgöra en grund för verksamheten. Mini Maria ska samverka med socialtjänst, skola, ungdomsmottagning, hälso- och sjukvård, frivilligorganisationer, polis m.fl. Samverkan mellan Mini Maria och ungdomsmottagningarna har visat på fördelar både för verksamheten och för ungdomarna. I flera områden är Mini Maria samlokaliserad med ungdomsmottagningen vilket bör övervägas i framtida lokalplanering för övriga mottagningar. Ungdomsmottagningarna och Mini Maria bör, när så är lämpligt, samverka i det utåtriktade arbetet mot skolorna för att nå de unga i ett tidigt skede. 5 Verksamhetens insatser och resultat Mini Maria skall arbeta med ett kontinuerligt utvecklingsarbete/förändringsarbete i vardagen, som syftar till att förbättra verksamheten utifrån målgruppens behov. Varje Mini Maria ska analysera och synliggöra sin kvalitet och sitt resultat för personal, brukare och omvärld. Verksamheten ska årligen lämna en verksamhetsbeskrivning till sina huvudmän. Verksamheten skall följas upp utifrån olika perspektiv: Brukar- och medborgarperspektiv Verksamhetsperspektiv Personalperspektiv Ekonomiskt perspektiv Uppföljningen ska utformas av linjeorganisationen tillsammans med representanter för uppdragsgivarna. Förutom den professionella bedömningen skall brukarnas synpunkter efterfrågas. 8

20 Dnr: HSN Bilaga 2 Mini Maria dimensionering av mottagningen på Hisingen Personalkategori Årsarbetare Huvudman Anmärkning Socialsekreterare 2,5 Göteborgs Stad Sjuksköterska 1,0 VGR Psykolog 1,0 VGR Psykiater 0,25 VGR Läkarsekreterare 0,5 VGR Samordnare 0,5 Göteborgs Stad 300 tkr Gemensam finansiering med 150 tkr vardera part Övriga resurser med gemensam finansiering (50 procent/part), tkr 2013 Resurs Lokaler, hyra 265 Städ 47 Gemensam utrustning, kontorsmaterial, utbildning och handledning Mottagning Hisingen 300 Summa 612 Anmärkning 9

21 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1128/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Lena Ekeroth Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg, Hisingen Ansökan om anslag till minna-mottagningen Ärendet Minna-mottagningen har inkommit med en ansökan till hälso- och sjukvårdsnämnderna om anslag för 2013 till och med Stiftelsen minna är en religiöst och politiskt oberoende stiftelse som driver minna-mottagningen, där de erbjuder stöd och rådgivning för ensamstående kvinnor i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Bakgrund Minna-mottagningen erbjuder stöd och rådgivning för kvinnor och par i samband med graviditet, abort och föräldraskap. Genom samtal vill mottagningen stötta de som är tveksamma till sin graviditet. Föräldrastöd erbjuds till ensamstående mammor både före och efter barnets födelse, samt vid abort. Mottagningen erbjuder stödsamtal, hembesök samt gruppverksamhet kostnadsfritt. Under 2012 deltog 18 kvinnor i förlossningsförberedande kurser från nämndområdet. Dessutom har ett antal kvinnor fått regelbunden samtalskontakt med kurator, samt ett stort antal kvinnor fått stöd i form av längre telefonsamtal. Mottagningen finansieras idag till största delen av Sociala Resursnämnden i Göteborgs Stad (775 tkr för 2013). Anslag tas även emot från Göteborgs Stift, samt enskilda gåvor. Minna-mottagningen ansöker om 110 tkr/år från de fem hälso- och sjukvårdsnämnderna 4,5,7,11 och 12 för åren , det vill säga 22 tkr per nämnd och år. Överväganden Riktad insats till utsatt grupp för hela Göteborg och kranskommuner Verksamheten som bedrivs vid minna-mottagningen kan anses utgöra ett komplement till ordinarie mödravårdsverksamhet. Minna-mottagningen bedriver förebyggande och främjande arbete riktat till ensamstående blivande mödrar. Det är POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

22 Sida 2(2) Datum: Diarienummer HSN förebyggande och främjande arbete riktat till ensamstående blivande mödrar. Det är sällan de enskilda mödravårdscentralerna har kapacitet att bedriva gruppverksamhet riktat till ensamstående kvinnor då de till antalet är relativt få. Minna-mottagningen är i det avseendet bättre lämpad än regionens egna verksamheter att nå ut till berörd grupp, då de har Göteborgsområdet och kranskommuner som upptagningsområde. Ett barnperspektiv Att tidigt ge riktat stöd till ensamstående mammor är insatser som stärker anknytning mellan mor och barn. Anknytningen har avgörande betydelse för barns utveckling och möjligheter. Barnperspektivet beaktas då barn ges förutsättningar att vara resursstarka och kompetenta individer. Finansiering Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beviljar 22 tkr/år i anslag till Minna-mottagningen för verksamhet år , totalt 66 tkr. 2. Finansiering sker inom nämndens budgeterade medel för folkhälsoinsatser för år Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Ansökan om anslag för 2013, 2014 och 2015 Expedieras till Marina Olsson, minna-mottagningen maria.olsson@minna.nu

23

24

25 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1131/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Anna-Pia Lindeberg Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Tilläggsöverenskommelse med Habilitering & Hälsa 2014 Ärendet Ärendet avser godkännande av en tilläggsöverenskommelse inför år 2014 mellan styrelsen för Habilitering & Hälsa och hälso- och sjukvårdsnämnd 11Göteborg, Hisingen. Bakgrund I samband med 2013 års budget infördes 2-åriga vårdöverenskommelser. Regionstyrelsen fastställde planeringsdirektiv med syftet att med regionfullmäktiges budget som utgångspunkt ange några förtydligande förutsättningar och villkor för eventuella kompletteringar av överenskommelserna inför år 2014 (dnr RS ). Mot bakgrund av den förändrade resursfördelningen och tillskottet i budget inför 2014 har bedömningen gjorts att vårdöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa bör kompletteras med två mkr. Överväganden Tilläggsöverenskommelsen innebär att Habilitering & Hälsa tillförs två mkr att användas för att förstärka det psykosociala stödet inom Synverksamheten samt öka tillgängligheten/hålla vårdgarantin inom Hörsel- och synverksamheterna. Tilläggsöverenskommelsen beskriver endast tilläggen till gällande vårdöverenskommelse. Förändringarna beskrivs dels till det vårdmässiga innehållet dels i de reviderade ekonomibilagorna. Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Överenskommelsen har en positiv inverkan för barn och ungdomar med behov av de insatser som överenskommelsen omfattar. Finansiering Tilläggsöverenskommelsen finansieras via nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

26 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Samverkan Förhandlingar enligt MBL 11 har genomförts i Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBL-grupp. Enighet uppnåddes. Förslag till beslut 1. Tilläggsöverenskommelsen med styrelsen för Habilitering & Hälsa för år 2014 godkänns. 2. Tilläggsöverenskommelsen finansieras med 364 tkr ur nämndens anslag för Habilitering & Hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Tilläggsöverenskommelsen med Habilitering & Hälsa Expedieras till: Styrelsen för Habilitering & Hälsa Direktör Mikael Forslund, Habilitering & Hälsa

27 Dnr HSN Tilläggsöverenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen och Styrelsen för Habilitering & Hälsa År

28 Dnr HSN INNEHÅLLSFÖRTECKNING BILAGA... 2 KOMPLETTERING AV ÖVERENSKOMMELSE TILLÄGG UPPDRAG/ÅTAGANDE HABILITERING & HÄLSAS UPPDRAG EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR ERSÄTTNINGAR UNDERSKRIFTER... 3 Bilaga Bilaga 7 Ersättning 2

29 Dnr HSN Komplettering av överenskommelse Utifrån Regionfullmäktiges budget 2014 och Regionstyrelsens fastställda planeringsdirektiv för 2014 är parterna överens om följande kompletteringar till tidigare beslutad två-årig överenskommelse för åren 2013 och Index för 2014 är fastställt till 1,8 % efter avdrag med 0,6 % för effektivisering. 5. Tillägg uppdrag/åtagande 5.1 Habilitering & Hälsas Uppdrag Utöver de uppdrag som preciserats i överenskommelsen får Habilitering & Hälsa i uppdrag från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 att: förstärka det psykosociala stödet inom synverksamheten öka tillgängligheten/bibehålla vårdgarantin inom hörsel- och synverksamheterna. 7. Ekonomiska förutsättningar 7.1 Ersättningar Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 ersätter styrelsen för Habilitering & Hälsa med totalt 2 mkr utöver grundöverenskommelsen för Hälso- och sjukvårdsnämndens 11 Göteborg, Hisingen, del utgörs av 364 tkr och den totala ersättningen från nämnden uppgår till tkr (bilaga 7 Ersättningar). 8.4 Underskrifter Överenskommelsen är upprättad i två likalydande exemplar varav parterna erhållit var sitt. den.. Elise Norberg Pilhem Ordförande Hälso- och Sjukvårdsnämnden 11 Göteborg, Hisingen... Christin Slättmyr Ordförande Styrelsen för Habilitering & Hälsa Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Mikael Forslund Direktör Habilitering & Hälsa 3

30 Dnr HSN Bilaga 7 Sammandrag av ersättningar till Habilitering & Hälsa 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Verksamhetsområde Del 1 - Lokala verksamheter Ersättning 2014 A1 Barnhabiliteringen A1.1 Kapitation Summa A2 Vuxenhabiliteringen A2.1 Kapitation Summa B Hörsel och dövverksamhet Fast ersättning Summa C Synverksamhet Fast ersättning Summa Del 2 - Läkemedel D Läkemedel - fast ersättning Målrelaterad ersättning Summa Del 3 - Regionövergripande verksamhet E1 Tolkverksamhet E1.1 Fast ersättning E2 E3 Dövblindteam/dövteam Fast ersättning 554 Råd- och stödenhet Fast ersättning 112 Summa Avdrag kurser, konferenser, mm -19 Avdrag internräntesänkning -65 Total ersättning (tkr)

31 Sida 1(6) Tjänsteutlåtande nr 1129/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Ulla Bäckekihl Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Remissyttrande avseende Krav- och kvalitetsbok för Vårdval Rehab Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnden har av hälso- och sjukvårdsutskottet givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget till Krav- och kvalitetsbok för Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering (dnr RS ). Bakgrund Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade att uppdra åt hälso- och sjukvårdsdirektören att snarast inleda ett utvecklingsarbete för att ta fram ett förslag till vårdvalsmodell eget vårdval enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) för sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå. Hälso- och sjukvårdsavdelningen har tagit fram ett förslag till Krav- och kvalitetsbok för uppdraget. Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt LOV och anger förutsättningarna för vårdgivare att bedriva vård i Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden (nämnden) har fått möjlighet att lämna synpunkter på Krav- och kvalitetsboken avseende vårdval för rehabilitering i primärvårdsnivån, nedan kallat Vårdval Rehab. Nämnden lämnar följande yttrande som sitt svar på remissen. Rubriknumreringen nedan följer den numrering som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. I Krav- och kvalitetsboken framhålls att syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare i regionen. Nämnden ställer sig bakom det syftet. Nämnden konstaterar dock att det i förslaget till Krav- och kvalitetsbok verkar som om andra hänsyn ibland har tagits, vilket kan motverka invånarens val och inflytande över sin egen vård. 1.1 Godkännande Sjukgymnast som är verksam enligt lag om ersättning för sjukgymnastik (LOS) och dess förordning ska enligt Krav- och kvalitetsboken ges möjlighet att arbeta inom Vårdval Rehab under icke angiven tidsperiod. Under POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

32 Sida 2(8) Datum Diarienummer HSN tiden ska etableringen enligt LOS vara vilande. Nämnden ställer sig tveksam till förslaget. Det är inte förenligt med lagstiftningen att låta en etablering vara vilande under en längre period, för att prova annat arbete och senare kunna välja att återgå till sin etablering. Om däremot sjukgymnaster verksamma enligt LOS finns kvar, vid sidan av utbudet inom Vårdval Rehab, finns fler alternativ för invånarna att välja mellan, vilket innebär ett ökat inflytande över den egna vården för invånarna. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur ett godkännande av filial upphör eller avslutas. Det framgår inte heller om samma krav ställs på filialens lokaler som för moderenheten. Det framgår heller inte vilken verksamhet som kan bedrivas utanför rehabenheten, på annan adress eller av underleverantör, inom en kommun. Under rubriken Ekonomisk ställning anges att leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser etc. som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Det är inte tydligt vad som avses med kort och lång sikt eller vilka finansiella krav som rent konkret ställs på leverantören. Under rubrik 1.4 anges att, efter besked om godkännande, ska leverantören och Västra Götalandsregionen föra en dialog i samråd, i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken om det är möjligt för Västra Götalandsregionen att inte godkänna den föreslagna lokaliseringen eller endast godkänna lokalisering på av regionen anvisad plats. 2 Uppdraget Nämnden anser att uppdraget för leverantören behöver förtydligas. I förslaget till Krav- och kvalitetsbok anges att uppdraget är [e]n trygg och förtroendeingivande verksamhet [som] ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. I det föreslagna åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå. Gränssnittet mellan vilka rehabiliteringsinsatser som ska utföras på primärvårdsnivå respektive specialistnivå är emellertid inte tydlig. Det finns ingen klar och enhetlig definition av vilka insatser som tillhör den ena eller andra vårdnivån. Det som idag i Västra Götalandsregionen anses som rehabiliteringsinsatser i primärvården respektive specialistvården är beroende av vad som traditionellt har utförts inom primärvården respektive specialistvården runt om i regionen. Vilka rehabiliteringsinsatser som ska erbjudas/inte erbjudas inom ramen för vårdvalet, behöver därmed konkretiseras. I beskrivningen av uppdraget vill nämnden att det tydligt framgår att de insatser som för närvarande ingår inom ramen för rehabiliteringsgarantin i

33 Sida 3(8) Datum Diarienummer HSN fortsättningen ska ingå i uppdraget för rehabenheterna i Vårdval Rehab. Då krävs tillgång till ytterligare kompetens, som exempelvis psykolog, inom ramen för uppdraget. Detta för att rehabenheten ska kunna uppfylla kravet om ett multidisciplinärt arbetssätt. Det är otydligt för nämnden vad som krävs för att få starta en filialverksamhet. I förslaget anges vilken tillgänglighet som en filial utanför kommun ska ha. Nämnden förutsätter att man här menar en filial som kan ligga utanför den kommun där moderenheten befinner sig. Men kan man starta en filial i samma kommun/stadsdel som moderenheten befinner sig i? Är det att anse som en filial till moderenheten om verksamheten har en underleverantör på annan adress? Det är oklart för nämnden hur många utbudspunkter en rehabenhet ska tillåtas ha. Nämnden ifrågasätter hur en helhetssyn, ett tvärprofessionellt arbetssätt, sammanhållna vårdprocesser samt gränsöverskridande samarbete ska kunna tillgodoses om rehabenheten tillåts splittras upp på ett flertal utbudspunkter. 2.1 Målgrupp Målgruppen för uppdraget är personer folkbokförda i Västra Götaland samt andra icke folkbokförda etc. Detta innebär att även barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill framhålla vikten av att det finns kunskap och kompetens kring barn och ungdomars behov av rehabilitering vid rehabenheterna. Dessa krav bör förtydligas i Krav- och kvalitetsboken. 2.5 Hjälpmedel I Krav- och kvalitetsboken är förslaget att rehabenheten förskriver hjälpmedel efter behovsbedömning och i enlighet med Västra Götalandsregionens förskrivningsprocess samt att kostnaden för de hjälpmedel som förskrivs hamnar på Västra Götalandsregionen. Nämnden vidhåller dock principen att kostnadsansvaret för hjälpmedel ska följa förskrivaransvaret. För att säkerställa att invånare inte riskerar att bli utan ett hjälpmedel, för att en mindre rehabenhet anser sig inte har råd med hjälpmedlet, kan exempelvis någon form av försäkringslösning övervägas. Avseende att det i regionen ska skapas en central enhet som ansvarar för hantering av hjälpmedelsfunktionen vill nämnden framhålla att den organisatoriska hemvisten inte ska vara inom hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Hanteringen av hjälpmedel är en utförarfråga, inte en beställarfråga. I hjälpmedelsavsnittet i Krav- och kvalitetsboken anges även att en filial ska tillhandahålla hjälpmedel ur ett basförråd. Det framgår inte tydligt av skrivningen om detta innebär att varje filial ska ha ett eget basförråd eller om det är moderenhetens basförråd som avses.

34 Sida 4(8) Datum Diarienummer HSN Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året samt vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Detta krav kan vara alltför tufft formulerat för de mindre rehabenheterna, med t.ex. endast en sjukgymnast och en arbetsterapeut. Skrivningen kring bemanning av telefon behöver förtydligas i enlighet med tillgänglighetskravet Tilläggsuppdrag neuroteam Nämnden är positiv till uppdraget avseende neuroteam. Den målgrupp som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är avgränsad till patienter som är nyoch återsjuknade i stroke m.m. Det framgår emellertid inte tydligt om barn och ungdomar ingår i målgruppen. Nämnden vill återigen framhålla barnperspektivet och vikten av kunskap och kompetens om barns och ungdomars behov av rehabilitering. Barnperspektivet saknas i Krav- och kvalitetsboken. Avseende neuroteamets kompetens, så anges under punkten de utbildnings- och erfarenhetskrav som ställs på legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut samt legitimerad logoped. Det står emellertid inte uttalat i Krav- och kvalitetsboken att legitimerad logoped faktiskt ska ingå som en kompetens i neuroteamet. Om det är ett krav att en legitimerad logoped ska ingå i neuroteamet, för att rehabenheten ska bli godkänd inom tilläggsuppdraget, bör den skrivningen bli tydligare. 4 Regler för val av rehabenhet Rehabenheterna i Vårdval Rehab kommer endast att få ersättning för de invånare som faktiskt kommer till dem för rehabilitering. I den föreslagna modellen finns inget listningssystem som det finns inom VG Primärvård. Nämnden menar att det i Krav- och kvalitetsboken tydligare bör framgå att rehabenheterna inte får någon ersättning för icke-listade invånare. 4.1 Vårdval för personer från Halland Det bör tydliggöras att invånare från samtliga landsting som har ett samverkansavtal med Västra Götalandsregionen (t.ex. även Värmland) ska ha möjlighet att söka vård enligt Krav- och Kvalitetsboken. 5 Uppföljning Nämnden ställer sig bakom den bärande tanken med Vårdval Rehab, att fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Nämnden anser emellertid märkligt att uppföljning av om rehabenheten har debiterat Västra Götalandsregionen på ett korrekt sätt inte nämns i Krav- och kvali-

35 Sida 5(8) Datum Diarienummer HSN tetsboken. Västra Götalandsregionen måste förbehålla sig rätten att granska om den ersättning som lämnats till rehabenheten har sin grund i faktiska besök och åtgärder. Även i övrigt finner nämnden det oklart vad det är som faktiskt ska följas upp. Vad som är ordinarie avtalsuppföljning och vad som är medicinsk revision bör klargöras tydligare. De parametrar som gör att syftet med Vårdval Rehab nås (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) bör lyftas fram och följas upp. 6 Ersättning och kostnadsansvar Ersättningsmodellen som beskrivs i Krav- och kvalitetsboken är komplex med flera delar som påverkar rehabenhetens totala ersättning. Det framgår inte av Krav- och kvalitetsboken hur stora andelar av den totala ersättningsvolymen som de olika delarna (viktade vårdkontakter, geografi, socioekonomi och målrelaterad ersättning) kommer att få. Det gör det svårt att se vilken styrning som de ekonomiska incitamenten i modellen ger i förhållande till befolkningens behov av rehabilitering. En komplicerad och svåröverblickbar ersättningsmodell kan leda till att färre vårdgivare väljer att etablera sig inom Vårdval Rehab. Detta leder till att syftet med hela vårdvalsmodellen (att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård) blir svårt att uppnå. Ambitionen att ha en ersättningsmodell som täcker in alla kostnader som en rehabenhet kommer att ha, skapar komplexitet på bekostnad av enkelhet och tydlighet. Nämnden ställer sig frågande till hur Västra Götalandsregionen ska kunna följa upp ersättningsmodellens delar, framförallt ersättning för viktade vårdkontakter. Det förefaller som om uppföljning av om rätt ersättning utgått till rehabenheten bara kan göras vid journalgranskning på plats hos enheten. Avseende ersättning för viktade vårdkontakter avspeglar den mer att det ska finnas ersättning för allt som sjukgymnaster och arbetsterapeuter gör under sin arbetsdag, än att vara ett incitament för en kostnadseffektiv rehabilitering. Det borde gå att ha ett mindre antal faktorer som påverkar denna ersättningsdel än vad som redovisas i förslaget. En viktning som avspeglar den verkliga arbetsinsatsen för den enskilda vårdkontakten är dock viktig. Det minskar risken för att vissa patienter väljs bort på grund av sitt rehabiliteringsbehov. I förslaget anges även förslag till takkonstruktion för ersättningen. En takkonstruktion som bygger på en minskad ersättning efter ett visst antal besök måste ha stora steg i avtrappningen av ersättningen för att konstruktionen ska få effekt. Hur stor avtrappningen är av ersättningsnivån framgår inte av underlaget. En kraftig avtrappning är också att föredra mot bakgrund av att det är oklart om det finns ett absolut ersättningstak i förslaget. I texten under står det följande: Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt

36 Sida 6(8) Datum Diarienummer HSN kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under 2014, vilket kan tolkas som ett absolut ersättningstak. Det framgår dock inte hur det i så fall skulle tillämpas Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning per kontaktpoäng kommer att sänkas om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger ett visst antal. Nämnden utgår från att denna sänkning av ersättning gäller för den aktuella rehabenheten, men nuvarande skrivning gör det svårt att förstå om det faktiskt är så. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Det framgår inte av förslaget om detta innebär att det är ett totalt gemensamt ersättningstak för samtliga ingående rehabenheter inom vårdvalet. Det framgår inte heller hur de olika taken och den stegvisa ersättningsmodellen för respektive vårdenhet förhåller sig till detta. Ett gemensamt tak torde gynna stora aktörer med många enheter (riskspridning) och missgynna mindre aktörer med kanske endast en enhet. Å andra sidan, om inga tak byggs in i modellen, kombinerat med en komplex ersättningsmodell innebär det en ekonomisk risk för Västra Götalandsregionen som inte är oväsentlig Särskild ersättning för socioekonomi Grunden för det socioekonomiska tillägget är att göra det mer attraktivt att etablera sig i områden där befolkningens socioekonomiska förutsättningar avviker negativt från genomsnittet i Västra Götaland. Enheter som idag bedriver rehabverksamhet beskriver att de har en högre andel patienter som uteblir från bokade besök. Detta påverkar deras produktivitet och enhetens intäkter. Tanken med förslaget är att rehabenheten ska kompenseras ekonomiskt men det löser inte grundproblemet Särskild ersättning för geografi Det går inte att avgöra hur det geografiska tillägget påverkar de ekonomiska förutsättningarna att etablera sig på landsbygden, eftersom det inte framgår hur stor andel av den totala ersättningen som går till geografiskt tillägg. Den beskrivna modellen ser ut att sprida tillägget på många kommuner, vilket sannolikt kommer att minska den eftersträvade effekten att öka etableringar på landsbygden. Att ett geografiskt tillägg har en påverkan på hur attraktivt det kan vara att etablera sig på landsbygden är klart. Det visar erfarenheter från VG Primärvård, där det bidragit till att vårdgivare etablerat sig även i glesbygd, något som gynnar befolkningen.

37 Sida 7(8) Datum Diarienummer HSN Målrelaterad ersättning Den ambition som anges i underlaget, att denna ersättningsdel ska öka i takt med att registreringen förbättras och fler indikatorer då kan kopplas på, är bra. Förhoppningsvis kan denna ersättningsdel få en ökad betydelse genom att man med ekonomiska incitament styr rehabenheterna till förbättrad kvalitet och effektivitet i verksamheten. Nämnden saknar emellertid indikatorn andel patienter som ordinerats FaR 1 som inte finns med i förslaget. Indikatorn används idag för målrelaterad ersättning inom VG Primärvård och borde med fördel kunna användas även inom Vårdval Rehab från starten. 8 Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem Nämnden konstaterar att kontrakten ska tecknas mellan hälso- och sjukvårdsnämnden och vårdgivaren i fråga. Nämnden vill att det klart framgår av Krav- och kvalitetsboken att nämnden har ett uppföljningsansvar och att nämnden fattar beslut om att avsluta ett avtal med en vårdgivare. Slutligen anser nämnden att kontraktstiden bör vara fast med ett slutdatum, för att sedan kunna förlängas årsvis. Om kontraktet inte sagts upp sex månader innan kontraktstidens slut ska kontraktet gälla tillsvidare med 12 månaders uppsägningstid. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna förslag till yttrande avseende Krav- och Kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering. 2. Översända yttrandet till hälso- och sjukvårdsutskottet 3. Beslutet justeras omedelbart Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef 1 Fysisk aktivitet på recept

38 Sida 8(8) Datum Diarienummer HSN Bilaga Förslag till Krav- och kvalitetsbok Västra Götalandsregionens Primärvård rehabilitering Expedieras till Hälso- och sjukvårdsutskottet, Sonja Gillving, Diariet, Regionens Hus, Skövde,

39 Remissutgåva Krav- och kvalitetsbok Förfrågningsunderlag enligt LOV Västra Götalands Primärvård Rehabilitering Gällande från och med xx xxxx

40 Västra Götalandsregionen Regionens Hus Vänersborg Fler exemplar kan beställas hos: Adress- och distributionscentrum Regionens Hus Mariestad

41 INLEDNING... 6 Värdegrund... 6 Krav- och kvalitetsboken... 7 Begrepp ANSÖKAN OM GODKÄNNANDE Godkännande Kvalificeringskrav på sökande Återkallelse av godkännandet Beslutsgång och handläggningstid Förfarande om ansökan inte godkänns Avstämning inför driftstart UPPDRAGET Målgrupp Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Vårdåtagande Samverkan Hjälpmedel Tillgänglighet Bemanning och kompetens Utbildningsuppdrag Särskilda inriktningar Tilläggsuppdrag neuroteam ALLMÄNNA VILLKOR Lokaler Utrustning Tolk Information

42 3.5 Informationsmöten och samråd Annan verksamhet Underleverantör Vårdhygien Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Miljö Personal och ledning Patientenkäter Sekretess Patientjournal Sjukresor Patientnämnd Information och marknadsföring Försäkringar, ansvar och åligganden REGLER FÖR VAL AV REHABENHET Vårdval för personer från Halland UPPFÖLJNING Datainsamling Målrelaterad ersättning Återkoppling till rehabenheten Västra Götalandsregionens uppföljning Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Information till allmänheten ERSÄTTNING OCH KOSTNADSANSVAR Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Avstämningstidpunkt och leverans av indata

43 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal INFORMATIONSSYSTEM/INFORMATIONSTEKNOLOGI (IS/IT) IT-stöd och IT-relaterade krav Förberedelser för eventuella framtida krav KONTRAKT ENLIGT LAG OM VALFRIHETSSYSTEM Parter Förutsättningar Kontraktstid Ekonomiska sanktioner Ändringar och tillägg Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Förtida upphörande Tvist Befrielsegrunder (force majeure) Meddelarfrihet Arbetsgivaransvar Tolkningsordning Fakturering och Betalningsvillkor Undertecknande

44 Inledning Västra Götalandsregionen har via beslut i regionfullmäktige, RF xxx-xxxx, beslutat att införa vårdval för rehabilitering inom primärvårdsnivån, Västra Götalandsregionens Primärvård Rehabilitering, i det följande benämnt Vårdval Rehab. Vårdvalet införs enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV. Syftet med vårdval är att stärka den enskilde invånarens ställning och inflytande över sin egen vård genom att fritt kunna välja vårdgivare inom regionen. Uppdragsgivaren, Västra Götalandsregionen, ansvarar för att invånarna får information om samtliga godkända vårdgivare som finns att välja mellan. Krav- och Kvalitetsbok för Vårdval Rehab gäller från och med datum månad år. Värdegrund Den vård många människor ofta behöver, ibland även under längre perioder, ska finnas nära människorna. Primärvården utgör basen för den nära sjukvården i Västra Götaland och ska genomföras utifrån invånarnas medicinska behov. För patienten ska primärvården vara välkomnande, lätt tillgänglig, erbjuda delaktighet och ha en helhetssyn på den enskildes behov. Vårdval Rehab ska av invånarna upplevas som det naturliga förstahandsvalet då behov av rehabilitering finns. Arbetssätt ska präglas av sammanhållna vårdprocesser vilket innebär krav på ett fördjupat och gränsöverskridande samarbete mellan vårdgivare med olika organisatorisk tillhörighet för att undersökning, diagnos, behandling och efterföljande rehabilitering ska ske i ett sammanhang. I FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (artikel 12) erkänner konventionsstaterna rätten för var och en att åtnjuta bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa. I de allmänna kommentarerna (nr 14, CESCR) anges fyra kriterier för att bedöma rätten till hälsa: tillgång, tillgänglighet, acceptans och kvalitet. Även i den Europeiska sociala stadgan (artikel 11) anges att var och en har rätt att komma i åtnjutande av alla åtgärder som kan bidra till att ge honom eller henne bästa möjliga hälsotillstånd. Verksamheten ska drivas utifrån de krav som anges i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) om en för alla människor god vård med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den ska också följa de grundläggande värderingar och förhållningssätt som regionfullmäktige beslutat om. Verksamheten ska verka för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder och ekonomiska förutsättningar. Hög kvalitet, god tillgänglighet, bra bemötande och valfrihet ska känneteckna hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Alla har rätt till en god hälso- och sjukvård efter behov. Patientens delaktighet och medbestämmande i vård och behandling är en självklarhet. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Patientsäkerhetslagen (2010: 659) syftar till att främja en hög patientsäkerhet inom hälsooch sjukvård. Alla verksamheter inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland ska utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten och vårdens kvalitet. 6

45 Krav- och kvalitetsboken Krav- och kvalitetsboken är ett förfrågningsunderlag enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) och beskriver det uppdrag som omfattas av valfrihetssystemet, de krav som utförare ska uppfylla, vilka administrativa rutiner som kommer att användas och hur uppföljning kommer att ske. För detaljerad information och länkar angivna i Krav och kvalitetsboken se Begrepp Med rehabenhet avses en funktionell enhet som tillhandahåller rehabilitering enligt Krav- och kvalitetsboken. I rehabenhet inkluderas även filial och underleverantörer. Med leverantör avses en juridisk person eller motsvarande som bedriver rehabiliteringsverksamhet inom Vårdval Rehab. En leverantör kan bedriva verksamhet enligt detta förfrågningsunderlag vid flera rehabenheter. Uppdragsgivare är Västra Götalandsregionen som tillhandahåller det förfrågningsunderlag (Krav- och kvalitetsboken) som är underlag för ansökan om att delta i valfrihetssystemet Västra Götalands Primärvård Rehabilitering 7

46 1. Ansökan om godkännande För att en leverantör ska kunna bedriva vård inom Vårdval Rehab ska verksamheten upphandlas enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem. Bedriver leverantören verksamhet vid flera rehabenheter ska godkännande och kontrakt tecknas för varje rehabenhet. Leverantören ska uppfylla alla krav som ställs i Krav- och kvalitetsboken för att godkännas för tecknandet av ett sådant kontrakt. Leverantören ansöker om godkännande i enlighet med lag om valfrihetssystem via särskild ansökningsblankett på Västra Götalandsregionens hemsida, eller på den nationella webbplatsen för annonsering av valfrihetssystem på Godkännande En leverantör får bedriva vård vid en angiven rehabenhet inom Vårdval Rehab under förutsättning att leverantören godkänns av Västra Götalandsregionen. Rehabenheten ska finnas på den adress som anges i kontraktet. Efter godkännande tecknas kontrakt mellan Västra Götalandsregionen och leverantören. Kontraktet reglerar samtliga villkor för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Rehab. I kontraktet anges utöver de ekonomiska villkoren även uppdragstiden och rehabenhetens adress. Om en leverantör inom kontraktet bedriver vård på mer än en adress ska det inför tecknande av kontraktet framgå vid vilken av adresserna som merparten av mottagningsbesöken ska ske. Förändrad adress än vad kontraktet fastställer och upprättande av filial ska föregås av godkännande av Västra Götalandsregionen. Ändrade ägarförhållanden hos leverantören eller dess moderbolag ska utan dröjsmål anmälas till Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har rätt att granska den nya leverantören på samma sätt som om det vore en ny ansökan om godkännande i enlighet med Västra Götalandsregionens hanteringsordning. Leverantör som samtidigt, i samma eller i annan juridisk person, bedriver vård enligt lag om ersättning för sjukgymnastik 1993:1652 (LOS) och förordning om ersättning för sjukgymnastik 1994:1120 (FOS) kommer inte att godkännas. Godkänd leverantör inom Vårdval Rehab kan inte tillhandahålla uppdraget på samma utbudspunkt där vårdgivare som ersätts enligt lag om ersättning för sjukgymnastik är verksamma. Sjukgymnast som är verksam enligt LOS och FOS kan ges möjlighet att under xx månader arbeta inom Vårdval Rehab. Möjligheten kan utnyttjas en gång per sjukgymnast. Sjukgymnasten får under denna tid inte driva verksamhet och begära ersättning enligt LOS och FOS. För mer detaljerade regler kring vilande etablering, se vårdvalsenhetens hemsida. Filial Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenhet att öppna filial i en kommun som angränsar till den kommun som kontraktet avser. En förutsättning för sådan filial är att ingen rehabenhet är etablerad inom den kommun där filial avses etableras. Godkännadet gäller så länge ingen rehabenhet etableras i kommunen. Ansökan sker enligt Västra Götalandsregionens anvisningar Ekonomisk ställning Leverantören ska ha ekonomisk stabilitet och ekonomiska förutsättningar för att fullgöra åtagandet enligt förfrågningsunderlaget (förmåga att fullfölja ett åtagande av denna storleksordning under avtalsperioden). Det ligger såväl i leverantörens som i Västra Götalandsregionens, men framför allt i medborgarnas intresse att leverantörens finansiering och betalningsförmåga är säkrad under avtalsperioden. 8

47 Leverantören ska lämna skriftliga och undertecknade förbindelser eller avtal med finansiär som täcker företagets kapitalbehov på kort och lång sikt. Västra Götalandsregionens bedömning huruvida en leverantör ska godkännas utifrån ekonomisk stabilitet kommer att ske utifrån leverantörens finansiella och ekonomiska ställning samt förmåga att fullfölja åtagandet under hela avtalsperioden. Västra Götalandsregionen kommer att göra en helhetsbedömning och inhämta kreditupplysning samt eventuella referenser. Västra Götalandsregionen kommer att kontrollera om leverantören är; registrerad i aktiebolags-, handels-, eller föreningsregister, registrerad för redovisning och inbetalning av mervärdesskatt, innehållen preliminär A-skatt och arbetsgivaravgifter, och fri från skulder vad gäller svenska skatter och sociala avgifter Följande handlingar ska skickas in till Västra Götalandsregionen. För utländsk leverantör gäller motsvarande dokumentation som intyg på att denna fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar Kopia på det vid ansökan gällande registreringsbevis utfärdat av behörig officiell myndighet (i Sverige Bolagsverket). Bevis om att företrädare för sökande ej återfinns i Näringsförbudsregistret Ovannämnda intyg får vara maximalt tre (3) månader gammalt och företes i original. För företag under bildande gäller att företaget ska vara bildat vid kontraktstecknandet. Företaget ska vid samma tillfälle inneha F-skattsedel och uppvisa registreringsbevis utfärdat av Bolagsverket. Leverantör som har ett nystartat företag eller företag under bildande ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att redovisa aktiekapital/annat, eller på begäran tillhandahålla en finansiell säkerhet (t ex bankgaranti eller koncerngaranti) samt på begäran kunna redovisa referens från bank eller annan finansiär. Leverantör som inte är skyldig att upprätta årsredovisning/årsbokslut ska visa att företaget har en stabil ekonomisk bas genom att tillhandahålla resultaträkning och balansräkning eller på begäran lämna referens till bank eller annan finansiär Västra Götalandsregionen äger rätt att från leverantör begära en ekonomisk plan för verksamhetens finansiering under de två första verksamhetsåren Verksamhetens bedrivande Leverantören ska till sin ansökan redovisa hur leverantören avser att bemanna och bedriva verksamheten på sådant sätt att Krav- och kvalitetsboken uppfylls. Västra Götalandsregionen kommer inte att godkänna leverantörens ansökan om godkännande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören inte i sin ansökan tydligt redovisar: att verksamheten kommer att bemannas på sådant sätt att det tydligt framgår att verksamheten kan bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken att verksamheten från driftstart kommer att utföras enligt Krav- och kvalitetsboken namngiven verksamhetschef och att leverantören kommer att bemanna verksamheten med den kompetens och i den omfattningen uppdraget anger en plan för anlitande av eventuella underleverantörer samt anskaffning av lokaler 9

48 vid behov visa plan för särredovisning av olika avtal som leverantören har med Västra Götalandsregionen Om Västra Götalandsregionen av annan anledning än de ovan angivna, bedömer att leverantören saknar förutsättningar att bedriva verksamheten kommer ansökan inte godkännas IT-relaterade krav Leverantören ska visa på och säkerställa hur och när de IT-stöd som återfinns i kapitel 7 kan säkerställas. Leverantören ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stödet i linje med vad som framgår av kapitel 7 i Krav- och kvalitetsboken Godkännande för tilläggsuppdrag Leverantör som är godkänd för uppdraget kan ansöka om att godkännande av tilläggsuppdrag prövas. Ansökan om tilläggsuppdrag kan lämnas in under hela avtalsperioden. Tilläggsuppdraget tecknas i särskild ordning men i övrigt gäller samma villkor för godkännande för tilläggsuppdraget som för uppdraget. Se Tilläggsuppdrag neuroteam 2.xx 1.2 Kvalificeringskrav på sökande Västra Götalandsregionen får utesluta en leverantör enligt 7 kap 1 LOV som är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt betalningar eller är underkastad näringsförbud är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och Västra Götalandsregionen kan visa detta inte har fullgjort sina åtaganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området, eller i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av 7 kap LOV Västra Götalandsregionen kan förutom detta utesluta en leverantör på följande grunder: leverantören har en låg kreditvärdighet enligt kreditupplysningen och Västra Götalandsregionen bedömer att det kan antas påverka leverantörens förmåga att bedriva verksamheten nystartad leverantör inte kan redovisa att leverantören har en ekonomisk stabilitet som krävs för att driva verksamheten, eller har sådana ekonomiska garantier att verksamheten kan garanteras en eller flera företrädare för leverantören har varit inblandad i flera tidigare konkurser en eller flera företrädare för leverantören tidigare haft uppdrag åt Västra Götalandsregionen eller annat landsting, som Västra Götalandsregionen till följd av brister i leverantörens agerande sagt upp i förtid leverantören eller företrädare för leverantören har skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området 10

49 leverantören eller företrädare för leverantören haft upprepade- nu inbetalda- skulder avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området Västra Götalandsregionen eller annan myndighet genomför en utredning om allvarliga brister i verksamhet som leverantören eller företrädare har i annat uppdrag Företrädare för leverantören är dömd för eller föremål för utredning av brott som av Västra Götalandsregionen anses påverka förtroendet för vården Om leverantören är en juridisk person, får den sökande leverantören uteslutas om en representant för den juridiska personen har dömts för sådant brott som avser yrkesutövningen eller gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen. Västra Götalandsregionen får begära att leverantören inkommer med uppgifter om att uteslutning enligt ovanstående punkter saknar grund. 1.3 Återkallelse av godkännandet Västra Götalandsregionen har rätt att återkalla godkännandet för en rehabenhet om leverantören inte uppfyller villkoren för att bedriva rehabenheten innan kontrakt har undertecknats mellan parterna. Godkännandet av en rehabenhet gäller i fyra (4) månader, därefter förfaller godkännandet per automatik i det fall ett kontrakt inte har tecknats. 1.4 Beslutsgång och handläggningstid Leverantören ska i ansökan ange i vilken kommun eller stadsdel (Göteborg) man avser etablera en rehabenhet. När en fullständig ansökan inkommit behandlas den av Västra Götalandsregionen som bedömer om leverantören uppfyller de krav som återfinns i Krav- och kvalitetsboken. Besked om godkännande ska lämnas till leverantören inom tre (3) månader efter att komplett ansökan inkommit. Därefter förs en dialog i samråd med Västra Götalandsregionen i syfte att uppnå samsyn gällande lokalisering av utbudspunkt. Dialogen förs med beaktande av Västra Götalandsregionens analys av befolkningens behov. Efter att Västra Götalandsregionen har godkänt en leverantör har denne fyra (4) månader på sig att teckna kontrakt. Tidpunkt för driftstart anges i kontraktet. 1.5 Förfarande om ansökan inte godkänns Om Västra Götalandsregionen har beslutat att inte godkänna en sökande leverantör kan denne lämna in en ny ansökan som prövas enligt, det vid den aktuella tidpunkten, gällande förfrågningsunderlaget Överprövning Leverantör som önskar klaga på Västra Götalandsregionens avslag på ansökan om godkännande kan begära rättelse hos Förvaltningsdomstolen i Göteborg inom tre veckor från det att underrättelsen om beslutet skickades. Begäran om rättelse ska inges till Västra Götalandsregionen. 1.6 Avstämning inför driftstart Västra Götalandsregionen kommer senast två veckor före avtalad driftstart att genomföra en avstämning och bedömning om leverantören anses har förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamhetens bedrivande. Avstämningen kommer att ske vid möte i rehabenhetens lokaler. Västra Götalandsregionen kommer vid detta möte att följa upp att leverantören vidtagit alla åtgärder som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas enligt Krav- och kvalitetsboken. 11

50 Västra Götalandsregionen äger rätt att besluta om en senare driftstart eller att säga upp kontraktet till förtida upphörande om Västra Götalandsregionen bedömer att leverantören saknar förutsättningar att uppfylla samtliga krav för verksamheten. Leverantören äger inte rätt till någon form av ersättning till följd av Västra Götalandsregionens beslut. Hävningen av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Leverantören ansvarar och bekostar information till allmänheten om tillbakadragandet. 12

51 2. Uppdraget Verksamheten omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i öppenvård på mottagning och i hemmet. I åtagandet ingår sjukgymnastik, arbetsterapi och hjälpmedelsförskrivning på primärvårdsnivå för personer med förvärvad eller medfödd funktionsnedsättning. För patient med behov av samordnad rehabiliteringsinsats ska vårdgivaren verka för att rehabiliteringsprocessen sker samordnat med patientens övriga behandling. Målet för rehabiliteringsinsatserna är att lindra, kompensera eller undanröja funktions- och aktivitetshinder så att patienten snarast möjligt uppnår bästa möjliga funktions- och aktivitetsförmåga och förmåga till ett självständigt liv. Genom ett hälsofrämjande och förebyggande förhållningssätt ska patienten stimuleras att ta ansvar för sin egen hälsa. En trygg och förtroendeingivande verksamhet ska bedrivas för personer i behov av rehabilitering som inte kräver sjukhusets eller andra specialiteters särskilda rehabiliteringsresurser och kompetens. Verksamheten ska bedrivas med god medicinsk kvalitet, hög tillgänglighet och en helhetssyn på patientens livssituation, hälsotillstånd och rehabiliteringsbehov. Sjukgymnastik och arbetsterapi ska tillhandahållas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och i enlighet med vad som gäller inom specialiteterna avseende bland annat kvalitetskrav och medicinsk praxis. Undersöknings- och behandlingsmetoder ska anpassas till utvecklingen inom området liksom till övergripande inriktningsbeslut som kan komma att tas inom regionen och som generellt berör den verksamhet som bedrivs inom Vårdval Rehab. Behandlingsmetoder ska i så stor utsträckning som möjligt vara evidensbaserade. Rehabenhetens adress ska anges i kontraktet och merparten av mottagningsbesöken ska utföras där. Västra Götalandsregionen kan bevilja rehabenheten att utföra en mindre andel av mottagningsbesöken på annan adress inom den kommun/stadsdel som kontraktet avser. En del av uppdraget kan utföras av underleverantör eller i samverkan med annan vårdgivare. Avgränsningar i uppdraget Uppdraget omfattar inte arbetslivsinriktade insatser som arbetsgivare och Arbetsförmedling ansvarar för enligt Arbetsmiljölagen och Lagen om Allmän Försäkring, exempelvis arbetsträning och/eller anpassning av arbetsplatsen. Behandling ska pågå som längst tills dess att behandlingsmålet är uppnått, eller tills dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand. Uppdraget omfattar ej insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens. 2.1 Målgrupp Rehabenheten ska erbjuda uppdraget till personer folkbokförda i Västra Götalandsregionen. Åtagandet omfattar även övriga icke folkbokförda i och utanför Västra Götaland, folkbokförda i andra landsting/regioner, i andra länder samt för personer med skyddade personuppgifter, asylsökande och papperslösa. Hänvisning till Vårdaktörsportalen. 13

52 2.1.1 Målgrupp, avgränsning Rehabenheten ska följa de ansvarsgränser som finns angivna mellan kommun och region vad gäller hälso- och sjukvårdsansvar enligt avtal mellan Västra Götalandsregionen och Västkom. Målgruppen omfattar ej patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Ansvarsfördelningen mellan primärvård och kommuner respektive habilitering i Västra Götalandsregionen beskrivs i två styrdokument; Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. lägg gärna till Dnr länk Sjukgymnasters och arbetsterapeuters habiliteringsansvar på bas- respektive specialistnivå för vuxna personer i Västra Götalandsregionens län. lägg gärna till Dnr länk Prioritering av patientgrupper Rehabenheten ska följa de nationella riktlinjerna för prioritering. Utöver dessa ska rehabenheten prioritera insatser som föregåtts av annan medicinsk behandling i syfte att främja en samordnad vårdprocess - patienter som kommer direkt från slutenvården ska prioriteras minskar behov av slutenvård och icke medicinskt motiverade besök på akutsjukhus främjar att patienten kan bo kvar i sitt hem så länge som möjligt förhindrar långtidssjukskrivning och främjar deltagande i studier och arbetsliv Asylsökande och flyktingar Kommer ny text från asylenheten 2.2 Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Ett hälsofrämjande förhållningssätt innebär att informera, stödja och motivera personer att ta ett eget ansvar för sin hälsa och att förbättra den. Sjukdomsförebyggande insatser innebär att råd om levnadsvanor integreras i de riktade insatser som vården ger för att förebygga och behandla sjukdom. Rehabenheten ska på individ- och gruppnivå systematiskt arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder, ge råd om egenvård samt arbeta för tidig upptäckt av hälsorisker som tobak, alkohol/droger och övervikt/fetma och vid behov hänvisa till den vårdcentral där patienten är listad. Förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR ) ska erbjudas och följas upp. 2.3 Vårdåtagande Rehabenheten ska ta emot patienter med och utan remiss. Rehabenheten ska följa för uppdraget tillämpliga nationella och regionala riktlinjer samt regionala och lokala vård- och handlingsprogram, policydokument och beslut som finns i Vårdaktörsportalen. Länk till VAP Den verksamhet som rehabenheten bedriver ska bestå av åtgärder så att uppsatta mål för aktivitets- och funktionsförmåga uppnås eller bibehålls samt att utebliven eller fördröjd behandlingseffekt till följd av väntetid undviks. Rehabenheten ska arbeta utifrån ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv verka för en sammanhållen och väl fungerande vårdkedja tillsammans med patienten och utifrån patientens individuella förutsättningar och upprätta en individuell behandlingsplan enligt regionens anvisningar initiera till och medverka i multidisciplinär rehabilitering för de patienter som bedöms ha behov av sådan åtgärd och upprätta individuella rehabiliteringsplaner, enligt regionens anvisningar, där insatserna samordnas mellan de vårdgivare/aktörer som är aktuella 14

53 samverka med patientansvarig läkare vid behov ge information och instruktioner till patient och närstående, vilka patient/närstående kan tillgodogöra sig förskriva hjälpmedel enligt Handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel utfärda och följa upp Fysisk aktivitet på Recept, FaR vid behov lotsa patienten till annan vårdnivå eller annan profession och efter patientens medgivande, föra över all information som är av vikt för fortsatt vård och behandling möjliggöra att även långsiktigt och återkommande behov av rehabilitering tillgodoses för patienter med kronisk sjukdom eller med komplexa vård- och omsorgsbehov samverka med andra vårdgivare och huvudmän vid behov utföra hembesök i den kommun eller stadsdel där rehabenheten är lokaliserad Intyg Utfärda intyg relevanta för uppdraget till exempel för bostadsanpassning och utföra funktions- och aktivitetsbedömningar som underlag till läkarintyg inför sjukskrivning 1. Patienter med artros Rehabenheten ska följa BOA-registrets rekommendationer angående bättre omhändertagande av patienter med artros, det vill säga erbjuda artrosskola, registrera i det Nationella Kvalitetsregistret BOA samt använda kvalitetsregistret för att följa upp den egna verksamheten och kontinuerligt förbättringsarbete. 2.4 Samverkan Samverkan kring patienten Rehabenheten ska samverka med berörda vårdaktörer, myndigheter, samordningsförbund, organisationer och övriga personer engagerade i patientens vård när patientens behov inte kan tillgodoses enbart av rehabenheten. Initiativ till samverkan och kontakt med patientansvarig läkare ska ske vid behov och i samråd med patient. Rehabenheten ska aktivt medverka till att skapa en sammanhållen vårdkedja i syfte att bidra till en väl fungerande vårdprocess utifrån patientens och dess närståendes perspektiv. Det ska finnas rutiner för hur dialog med patienter och närstående ska föras för att fånga och tillvarata deras synpunkter på vården. Rehabenheten ska aktivt medverka i samordning, samarbete och informationsöverföring mellan specialistvård, öppenvård och kommunal hälso- och sjukvård. Vårdplanering regleras i styrdokument för samordnad vårdplanering, se länk Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering ska följa Rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland Individuella rehabiliteringsplaner- anvisningar Individuella rehabiliteringsplaner ska gemensamt upprättas enligt VGR:s anvisning för patienter med sådant behov. Mall finns på Vårdvalsenhetens hemsida Samverkan med vårdgrannar och andra myndigheter Rehabenheten ska känna till och följa de beslut, riktlinjer, överenskommelser och policys som rör 1 Gäller ej ADL-intyg 15

54 samverkan mellan Västra Götalandsregionen och andra huvudmän. Rehabenheten ska aktivt delta, eller låta sig representeras, i arbetet med att anpassa och utveckla dessa till lokal nivå. Aktuella samverkans-/utvecklingsgrupper fastställs av hälso- och sjukvårdsutskottet respektive hälso- och sjukvårdsnämnderna. Rehabenheten ska samverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete. 2.5 Hjälpmedel Hjälpmedel är en del av vård och behandling. Rehabenheten ska som ett led i rehabiliteringsprocessen efter behovsbedömning förskriva hjälpmedel för rörelsehinder, kognitivt stöd och kommunikation, medicinsk behandling och ortoser. All förskrivning ska ske utifrån handboken för förskrivning av personliga hjälpmedel och de anvisningar och riktlinjer som finns där, se Rehabenheten ansvarar för att följa förskrivningsprocessens samtliga delar. Förtroendeförskrivning tillämpas för att hjälpmedlet ska kunna följa patienten i vårdkedjan. Rehabenheten ska följa det avtal som Västra Götalandsregionen slutit med den upphandlade hjälpmedelsleverantören. För information se Rehabenhetens verksamhetschef ska utse förskrivare i verksamheten och tillse att förskrivare har erforderlig kompetens för uppgiften. Vid behov ska rehabenheten utprova, instruera och träna hjälpmedlet i den miljö där hjälpmedlet är avsett att användas alternativt i annan realistisk miljö. Informationen om hjälpmedlet och dess användning ska vid behov ges till patienten, eventuell anhörig/närstående eller annan användare. Uppföljning av förskrivna hjälpmedel ska ske i enlighet med handbok. Hjälpmedel som inte uppfyller funktion och nytta ska återtas. Buffertförråd Rehabenheten ska ha ett buffertförråd för hjälpmedel för att garantera patienterna snabb och omedelbar tillgång till hjälpmedel för akuta och vanligt förekommande behov. Buffertförrådet ska betraktas som ett lager för snabb tillgänglighet av hjälpmedel. Rehabenheten ska vid akuta behov beställa akutleverans ifrån hjälpmedelscentralen för att tillgodose enskild patientens behov. Med akuta behov avses svårigheter att sköta basala behov såsom sova, komma till/från toalett samt klara av att äta och dricka eller situationer där det finns risk för vårdskada. Huvudregeln är att rehabenheten ska ha ett buffertförrådets motsvarande storlek medium. Storlek mini är tillämpligt för mindre utbudspunkter på annan adress och maxi är tillämpligt för större enheter. Västra Götalandsregionen avgör avvikelser från storlek medium. Omfattning av förråden framgår på Vårdvalsenhetens hemsida under; Hjälpmedelssortiment i basförråd, innehåll och storlek. Rehabenheten ska tillse att det finns en utsedd kontaktperson som ansvarar för kontakter med Hjälpmedelsleverantören. Hjälpmedelsleverantören och rehabenheten ska i samverkan minst en gång årligen följa upp att de lokala buffertförråden bedrivs kostnadseffektivt efter verksamhetens behov. Hjälpmedelssortiment och volym i de lokala buffertförråden kan justera under avtalsperiod. 2.6 Tillgänglighet Rehabenheten ska vara öppen för patientbesök minst 40 timmar per vecka och under den tiden vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och/eller arbetsterapeut. Rehabenheten ska hållas öppen alla vardagar under året och vara tillgänglig för besök och telefonsamtal. Då telefonen inte är bemannad ska telefonsvarare ge information om öppettider 16

55 samt vid behov hänvisa till Sjukvårdsrådgivningen 1177 på telefon och Internet. Röstmeddelande ska kunna lämnas och patient och vårdgrannar ska ringas upp samma dag. Enheten ska organisera verksamheten så att informationen/kontakten kan göras tillgänglig för alla, även för personer med behov av tolk, exempelvis personer med annat modersmål eller hörselnedsättning. Rehabenheten ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats, inklusive hjälpmedel, från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Rehabenheten ska erbjuda tider för bedömning/behandling via telefon, besök och webb-tidbokning. ansluta till Mina vårdkontakter via ge möjlighet att kommunicera via speciell e-postadress för patienter. svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning Filial En filial utanför kommun ska hållas öppen för patientbesök minst 24 timmar per vecka och vara bemannad med legitimerad sjukgymnast och eller legitimerad arbetsterapeut. Filialen ska erbjuda besök inom 7 dagar för bedömning eller behandling. Vid akuta behov ska patienten erbjudas insats från sjukgymnast och/eller arbetsterapeut samma dag eller senast påföljande vardag. Filialen ska tillhandahålla hjälpmedel (basförråd). 2.7 Bemanning och kompetens Rehabenheten ska tillhandhålla legitimerade sjukgymnaster och legitimerade arbetsterapeuter i sådan omfattning som krävs för att fullgöra uppdraget i enlighet med detta avtal. För respektive profession gäller att minst 50 % av de som utför uppdraget hos rehabenheten ska ha klinisk erfarenhet från öppenvårdsverksamhet motsvarande minst tre år under de senaste fem åren. Personal med patientkontakt ska tala och förstå samt kunna läsa och skriva svenska. Rehabenheten ska tillse att personalen har för uppdraget adekvat utbildning och kompetens i enlighet med godkännandekraven och kontrakt. De som utför uppdraget hos rehabenheten ska fortlöpande genomgå fortbildning som fordras för att upprätthålla och utveckla kompetens inom kompetensområdet. Här inräknas även auskultation inom Västra Götalandsregionens verksamheter samt de enheter regionen har avtal med. Rehabenheten ska stimulera till forskning och utveckling inom primärvårdsnivån. Rehabenheten ska tillse att personalen har den grundläggande kompetens i försäkringsmedicin som krävs i enlighet med Ledningssystem för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess i Västra Götalandsregionen. Icke legitimerad personal I de fall legitimerad personal med formell kompetens delegerar arbetsuppgifter till icke legitimerad personal utan formell kompetens ska Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 1997:14 Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård ska följas. Hjälpmedelsförskrivning kan inte delegeras till personal utan formell kompetens. 2.8 Utbildningsuppdrag Hälso- och sjukvården är en viktig lärandemiljö för personer under utbildning. Rehabenheten ska medverka i Västa Götalandsregionens långsiktiga strategi för personal- och kompetensförsörjning 17

56 genom att tillhandahålla verksamhetsförlagda utbildningsplatser (VFU), på grund och avancerad nivå, för de professioner som är verksamma vid enheten eller hos eventuella underleverantörer. Utbildningsplatser eller auskultationsplatser för andra yrkeskategorier än de i huvudsak verksamma vid enheten ska också tillhandahållas för studerande på yrkeshögskolor studerande på omvårdnadsprogram läkare under allmäntjänstgöring, specialiseringstjänstgöring vårdpersonal med utländsk utbildning under kompletteringstjänstgöring Rehabenheten har ansvar för att utbildningsplatserna håller den kvalitet och inriktning som Socialstyrelsen, Västra Götalandsregionen, Universitet, Högskolor, Gymnasieskolor och Yrkeshögskolor föreskriver och att målbeskrivningar och examenskrav för respektive utbildning följs. Krav på utbildningsplatser och handledare ska följa de avtal som gäller mellan regionen och respektive utbildningsanordnare. I rehabenhetens åtagande ingår handledning i den omfattning som krävs för respektive utbildningsplats. Handledare bör ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Från 201x xx xx ska handledare ha av regionen och utbildningsanordnare godkänd handledarutbildning och kompetens. Uppföljning av utbildningsuppdraget Studierektorsfunktionen i Västra Götalandsregionen tillhandahåller oavsett driftsform och geografisk lokalisering i regionen, studierektorer för VFU. Studierektor VFU har i uppgift att säkra utbildningskvaliteten i utbildningsuppdraget i vårdval stödja rehabenheterna i deras utbildningsuppdrag bedöma och följa upp utbildningsuppdraget i enlighet med av Västra Götalandsregionen fastställda modeller, ingångna avtal och nationella föreskrifter fördela utbildningsplatser i regionen Aktiv samverkan med studierektor VFU ingår i utbildningsuppdraget. 2.9 Särskilda inriktningar Under avtalets gång kan Västra Götalandsregionen komma att erbjuda möjligheter till certifiering för ett antal olika patientgrupper. Information och krav för godkänd certifiering kommer att läggas upp på Vårdvalsenhetens hemsida Tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenheter som är godkända för uppdraget kan även ansöka om godkännande för tilläggsuppdrag. Tilläggsuppdrag neuroteam beskrivs nedan. Neuroteamets upptagningsområde finns i bilaga xx, neuroteamets upptagningsområde kan frivilligt vidgas mot angränsande kommuner genom att i ansökan markera dessa Målgrupp Målgruppen är avgränsad till patienter som är ny- och återinsjuknade i stroke samt patienter med 18

57 annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom som bedöms vara i behov av rehabilitering med neuroteamets specifika kompetens. Prioriterad målgrupp är patienter med neurologisk sjukdom i direkt anslutning till utskrivning från slutenvården. Lista över neurologiska diagnoser som ingår i neuroteamets uppdrag finns på Vårdvalsenhetens hemsida Målsättning Målet för verksamheten med neuroteam är att främja patientens möjligheter, i så stor utsträckning som möjligt, utifrån sin förmåga och sitt behov, kunna återta sin tidigare livsroll i familj, arbete, fritid och samhällsliv. Behandlingen ska pågå längst till dess att behandlingsmålet är uppnått, eller till dess att vårdgivaren i samråd med patienten bedömer att patienten klarar sin fortsatta träning på egen hand Kompetens Legitimerad sjukgymnast och legitimerad arbetsterapeut med vidareutbildning inom neurologi på högskolenivå om 15 hp och företrädesvis utbildning på avancerad nivå enligt Högskoleverket samt minst ett års klinisk erfarenhet inom neurologisk rehabilitering. För legitimerad logoped erfordras minst två års klinisk erfarenhet från patienter med neurologiska och eller kognitiva funktionshinder Volym Rehabenheten ansvarar för att teamet utför behandlingar omfattande minst 20 patienter per år i syfte att upprätthålla kompetensen. Om teamet inte når volymkravet har Västra Götalandsregionen rätt att återkalla godkännadet för tilläggsuppdraget Verksamhet Neuroteamet ska undersöka, bedöma, behandla, följa upp och utvärdera insatser. Bedömningen ska utföras gemensamt av ett team bestående av sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. Teamet ska tillsammans med patienten upprätta en rehabiliteringsplan med tydliga behandlingsmål. I de fall patienten inte har behov av logoped ska sjukgymnast och arbetsterapeut tillsammans med patienten upprätta rehabiliteringsplanen. Insatserna kan utföras av hela teamet eller delar av teamet beroende på patientens behov. Mall till rehabiliteringsplan återfinns på Vårdvalsenhetens hemsida. Koppling till PAL Verksamheten ska i huvudsak ske på mottagning. I de fall det krävs för att nå uppsatta behandlingsmål ska tillfälliga behandlingsinsatser i hemmet erbjudas. Hembesök av neuroteamet ska ske inom upptagningsområde för neuroteam. 3 Allmänna villkor 3.1 Lokaler Alla lokaler där verksamhet enligt uppdraget utförs ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning och vara utformade i enlighet med regionens riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet. Enkelt avhjälpta hinder ska identifieras och åtgärdas. Rehabenheten ska tillhandahålla information till besökare om den fysiska tillgängligheten genom den så kallade Tillgänglighetsdatabasen. Informationen ska uppdateras när en förändring i den fysiska miljön har skett eller minst en gång per år. Lokalerna ska vara utrustade enligt gängse medicinska och andra krav för att tillgodose patienters behov vad avser god och säker behandlingsmiljö och i övrigt vara anpassade för den typen av verksamhet som uppdraget avser i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer. 19

58 Rehabenheten ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för buffertförråd, utrymme för utlämning till och återtagning av hjälpmedel från patient. För att möjliggöra en patientsäker utprovning av hjälpmedel ska enheten ha tillgång till funktionella utprovningsmiljöer. 3.2 Utrustning All utrustning som används inom verksamheten ska uppfylla vedertagna normer och krav på tillförlitlighet, prestanda och kvalitet för att tillförsäkra en ändamålsenlig funktion. Rehabenheten ansvarar för att alla medicintekniska produkter (MTP) på rehabenheten erhåller fortlöpande service och rekommenderat förebyggande underhåll, samt att detta dokumenteras. MTP ska finnas registrerad i ett inventariesystem för medicintekniska produkter, där även dokumentation av service skall ske. Avvikelser med MTP ska dokumenteras och rapporteras i enlighet med gällande regelverk. 3.3 Tolk Rehabenheten ansvarar för att tillhandahålla auktoriserad tolk till patient som inte förstår eller kan uttrycka sig på svenska språket. Vid behov av tolkservice ska rehabenheten anlita tolkförmedling som Västra Götalandsregionen hänvisar till. Västra Götalandsregionen ansvarar för tolkservice åt döva, dövblinda, gravt hörselskadade och talskadade personer. Info finns på Information Rehabenheten svarar för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information till invånare, patienter och närstående. På efterfrågan ska rehabenheten tillhandahålla information i anpassade former. Det kan exempelvis handla om information på CD, i bilder istället för text eller information översatt till annat språk. Informationen ska bland annat avse öppettider, tidsbeställning samt hänvisning till andra rehabenheter då den egna rehabenheten är stängd. Det är rehabenhetens uppgift att försäkra sig om att patienten är informerad om de regler om vårdgaranti och valfrihet som gäller i Västra Götalandsregionen. Regler och rutiner finns på Informationsmöten och samråd Rehabenheten ska vara representerad på informationsmöten som Västra Götalandsregionen eller som annan på dess uppdrag kallar till. Västra Götalandsregionen och rehabenheten ska ha ett ömsesidigt informations- och samrådsansvar beträffande verksamhetsförändringar som påverkar tillgänglighet och annan service gentemot allmänheten och patienter eller samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten. Detta gäller också förändringar som vidtas i leverantörens organisation. 3.6 Annan verksamhet Om rehabenheten avser att bedriva annan verksamhet inom kompetensområdet men utanför ramen för uppdraget ska detta ske på ett sådant sätt att det inte inkräktar på det avtalade uppdraget/tjänsten. Annan verksamhet som rehabenheten bedriver utanför ramen för uppdraget ska inte heller ske på ett sådant sätt att det inkräktar på vården eller påverkar integriteten för de patienter som omfattas av uppdraget. Samråd ska ske mellan Västra Götalandsregionen och rehabenheten innan rehabenheten inleder annan verksamhet i anslutning till den verksamhet som uppdraget omfattar. 3.7 Underleverantör Rehabenheten äger rätt att anlita underleverantör avseende del av uppdraget. Sådan 20

59 underleverantör ska meddelas till Västra Götalandsregionen. Leverantör med vårdavtal får inte anlitas som underleverantör utan Västra Götalandsregionens medgivande. Rehabenheten ansvarar för underleverantörers åtaganden och eventuella underlåtenhet på samma sätt som rehabenheten ansvarar för egen verksamhet. Rehabenheten ska ansvara för att underleverantörer har erforderlig kompetens och kvalitet att fullfölja uppdraget i enlighet med Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen har ingen relation till underleverantören, endast med rehabenheten. 3.8 Vårdhygien Rehabenheten ska samverka med regionens enheter för vårdhygien för att säkerställa och upprätthålla en god hygienisk standard enligt hälso- och sjukvårdslagen. 3.9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Rehabenheten ska inrätta ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2011:9) inkluderande rutiner för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess Lagar, förordningar, riktlinjer och policys Rehabenheten ansvarar för att gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter och Västra Götalandsregionens egna riktlinjer och policys som berör uppdraget följs. Övergripande dokument som till exempel av regionfullmäktige beslutade riktlinjer och gällande budget, patientens rättigheter, patientavgifter m m finns på Västra Götalandsregionens hemsida, Västra Götalandsregionen ansvarar för att på hemsidan tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera regionens riktlinjer och policys som berör uppdraget Miljö Västra Götalandsregionens miljöpolicy innebär att vårdgivare ska arbeta strukturerat med att minimera sin miljöpåverkan, ta miljöhänsyn, dokumentera detta och sträva efter ständig förbättring. Rehabenheten ska vara miljödiplomerad i enlighet med Västra Götalandsregionens kriterier för miljödiplomering inom primärvården eller miljöcertifierade enligt ISO (miljöledningssystem) senast ett år efter kontrakt tecknats med Västra Götalandsregionen. Diplom/certifikat ska kunna uppvisas på begäran i samband med inrapportering till Västra Götalandsregionens miljöredovisning Personal och ledning Rehabenheten ska ha utsedd, namngiven verksamhetschef som ska vara väl förtrogen med de lagar, förordningar, föreskrifter, riktlinjer, råd och rekommendationer som gäller för hälso- och sjukvården. Vid byte av verksamhetschef ska leverantören meddela Västra Götalandsregionen om detta innan förändringen träder i kraft. Rehabenheten ska ha kollektivavtal med berörda personalorganisationer. Rehabenheten ska upprätthålla en god arbetsmiljö, ha goda kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Rehabenheten ansvarar för att all personal och underleverantörer ska kunna kommunicera med patienter, annan personal samt övriga vårdgivare genom att tala, förstå, läsa och skriva svenska. Rehabenheten ansvarar för att personal (inklusive vikarier, ersättare och underleverantörer) inte uppbär ersättning från lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning, förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning, lag (1993:1652) om ersättning för sjukgymnastik och förordning (1994:1120) om ersättning för sjukgymnastik eller den lag som ersätter dessa, om de är verksamma vid rehabenheten och utför tjänster enligt detta kontrakt. 21

60 3.13 Patientenkäter Rehabenheten samverkar med Västra Götalandsregionen vid genomförande av patientenkäter. Västra Götalandsregionen äger rätt att anvisa metod, frågeställningar och tidpunkt för gemensamma patientenkäter som rehabenheten planeras att delta i. Västra Götalandsregionen äger rätt att ta del av allt grundmaterial från patientenkätsundersökningarna i de delar som är gemensamma enligt Västra Götalandsregionen anvisningar. Enkätresultaten kommer att publiceras på bland annat Vårdportalen 1177.se/vgregion. Gemensamma mätningar med Nationell patientenkät kommer att göras i Vårdval Rehab. Varje rehabenhet ska leverera patientuppgifter för enkätutskick av utsedd leverantör Sekretess Rehabenheten ska se till att all berörd personal samt eventuella underleverantörer omfattas av sekretesskrav motsvarande de som ställs i Patientsäkerhetslagen (2010:659) och Offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Rehabenheten ansvarar för att all icke sjukvårdspersonal omfattas av sekretess. Detta gäller även underleverantörer och deras personal Patientjournal Rehabenheten ska upprätta, hantera och bevara patientjournaler enligt gällande regelverk såsom lag, förordning och Socialstyrelsens föreskrifter. Med patientjournal avses vilka media de lagras på. Rehabenheten ska, om patientens medgivande finns, utlämna kopia av patientjournal till patienten eller annan enhet som lämnar vård till patienten. Utlämnande rehabenhet äger inte rätt till ersättning för detta. Utlämnandet ska ske i enlighet med Patientdatalagen SFS 2008:355, som reglerar utlämning av journaler och annan patientdokumentation. Rehabenheten ska använda ett elektroniskt journalsystem och följa de anvisningar Västra Götalandsregionen kan komma att ge avseende sammanhållen journalföring. Vid kontraktets upphörande ska rehabenheten följa Arkivmyndigheten (Regionarkivet) instruktioner om hur patientjournaler och övrig patientrelaterad information ska hanteras. Rehabenheten ska följa Arkivmyndighetens rekommendation avseende överlämnande av journaler. Rehabenheten svarar för att dokumentation upprättas vid överföring av patientjournal så att journal kan följas Sjukresor Rehabenheten tillhandahåller information om reglerna för sjukresa samt utfärdar erforderliga intyg för sjukresa. Rehabenheten ska vid behov vara behjälplig vid beställning av resa Patientnämnd Rehabenheten ska snarast och utan ersättning bistå Patientnämnderna i utredning av enskilda patientärenden och tillvarata Patientnämndernas erfarenheter i det interna kvalitetsarbetet. Rehabenheten ska tillhandahålla aktuellt informationsmaterial från Patientnämnderna i väntrummet. Rehabenheten ska informera patienten om patientnämndernas verksamhet vid inträffad vårdskada Information och marknadsföring Västra Götalandsregionen har ett övergripande ansvar för att informera invånarna om vårdutbudet. Detta sker främst genom vårdportalen 1177.se/vastra gotaland och Sjukvårdsrådgivningen Vilken information som minst ska framgå anges på vårdvalsenhetens hemsida. Rehabenheten är 22

61 skyldig att kontinuerligt uppdatera sina uppgifter i referenskatalogen KIV (Katalog i Väst), eftersom detta ligger till grund för den samlade informationen om vårdutbudet. Rehabenheten ansvarar för att informera om sin verksamhet till invånare, patienter, samverkansparter och andra intressenter. Rehabenhetens egna hemsidor ska innehålla länkar till 1177.se. Rehabenheten är skyldig att ha rutiner för information till patienter om deras rätt gällande vård och besöksgarantier. Rehabenheten ska exponera sådant informationsmaterial i väntrum och/eller andra lämpliga utrymmen. All information ska ha korrekt och tydlig avsändare så att verksamheten lätt kan identifieras. Rehabenheten arbetar på uppdrag av Västra Götalandsregionen och ska på ett tydligt sätt visa att den är godkänd av Västra Götalandsregionen. I kommunikativa sammanhang som rör uppdraget inom Vårdval Rehab ska den för ändamålet framtagna symbolen användas, exempelvis i kallelser, annonser och på skyltar vid entrén. Rehabenheten ansvarar för att all information och marknadsföring av verksamheten är saklig, korrekt och relevant samt följer intentionerna i Krav- och kvalitetsboken och i övrigt följer god marknadsföringssed. Marknadsföringen får inte missbruka allmänhetens förtroende för verksamheten eller dra nytta av allmänhetens bristande kunskaper så att det skapas förvirring och osäkerhet. Rehabenheten ska följa Västra Götalandsregionens riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring 2. Avstämning för godkännande av Västra Götalandsregionen ska ske inför informations- och marknadsföringsinsatser. Vid större och väsentliga förändringar av vårdutbudet, till exempel när en rehabenhet upphör och nya rehabenheter tillkommer, kan Västra Götalandsregionen göra särskilda informationsinsatser. Detta ska ske i samråd med berörd rehabenhet. Informationen ska ske i så god tid som möjligt och på ett sådant sätt att invånarna kan känna sig trygga när de behöver vård Försäkringar, ansvar och åligganden Försäkring som täcker skador enligt patientskadelagen (1996:799) tecknas av Västra Götalandsregionen för de patienter som vårdas enligt detta uppdrag. Rehabenheten är skyldig att utan kostnad tillhandahålla de utlåtanden, intyg, journaler, röntgenbilder, utredningar och analyser som Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag behöver för sin handläggning av patientskadefall. Rehabenheten ansvarar för underleverantör såsom för eget åtagande. Rehabenheten har fullt ansvar för sitt åtagande enligt Krav- och kvalitetsboken och för all skada och alla förluster som kan komma att orsakas av åtagandet. Rehabenheten åtar sig att teckna och vidmakthålla ansvars- och företagsförsäkringar efter vedertagna normer, som håller Västra Götalandsregionen skadelös vid eventuell skada. Rehabenhetens ansvar är inte begränsat till de belopp som omfattas av de försäkringar som enheten tecknat. Rehabenheten ska fullgöra samtliga åligganden avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter. 2 Beskrivning av riktlinjer och rekommendationer för marknadsföring finns på VG Primärvårds hemsida. 23

62 4. Regler för val av rehabenhet Invånarnas fria val av rehabenhet sker genom att invånarna väljer vilken rehabenhet de vill uppsöka. Valet sker då kontakt tas med rehabenheten. I första hand ska eftersträvas att invånarna gör ett eget aktivt val. För de invånare som inte själva gör ett aktivt val föreslås som ickevalsalternativ den rehabenhet som är geografiskt närmast invånarens folkbokföringsadress. Västra Götalandsregionen tillhandahåller uppgifter om rehabenheter i vårdval rehab indelade per kommun/stadsdel på Västra Götalandsregionens hemsida samt via Där finns även söktjänst för vilken rehabenhet som blir ickevalsalternativ. Rehabenheten har inte rätt att neka någon invånare i Västra Götaland och Halland att välja rehabenheten. Rehabenheterna är skyldiga att ta över vårdansvaret för de invånare som väljer att byta rehabenhet. Avlämnande rehabenhet är skyldig att, efter patientens samtycke, överföra nödvändig information Västra Götalandsregionen kan besluta om en tillfällig begränsning av vårdvalsutrymmet om rehabenheten av något skäl inte kan garantera den medicinska säkerheten på grund av till exempel lokalbrist, personalbrist eller av arbetsmiljömässiga skäl. Invånare med akuta åkommor ska tas emot trots tillfällig begränsning. 4.1 Vårdval för personer från Halland Invånare från Halland kan välja rehabenhet i Västra Götaland enligt samverkansavtal mellan regionerna Uppföljning En bärande tanke med Vårdval Rehab är att i hög grad fokusera på kvalitet och det som ger mervärde för invånarna. Uppföljningen syftar till att bidra till utvecklingen av primärvårdens rehabiliteringsverksamhet i Västra Götaland. Den ska visa om rehabenheten uppfyller kraven i Krav- och kvalitetsboken samt graden av måluppfyllelse. Indikatorer ska användas vid återkoppling till rehabenheterna som stöd i deras eget förbättringsarbete, som underlag för avtalsuppföljning och som vägledning för patientens val. Socialstyrelsens riktlinjer God Vård är vägledande i en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård. För att nå bästa möjliga vård krävs ett systematiskt arbete för att säkerställa vårdens kvalitet. Uppföljningens innehåll kommer att ses över och utvecklas i takt med att evidens och teknik finns som stödjer införande av nya indikatorer. Västra Götalandsregionen äger rätt att komplettera/ändra i indikatorerna under avtalets gång. Aktuella uppföljnings- och kvalitetsindikatorer finns tillgängliga på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.1 Datainsamling Data för uppföljning hämtas från nationella och regionala register, från filer som levererats till Västra Götalandsregionen och från inmatning i anvisat webbformulär

63 Rehabenheten ska leverera uppgifter som ingår i uppföljningen av Vårdval Rehab, uppföljning av invånarnas vårdkonsumtion samt till nationell uppföljning. Uppgifter levereras i form av datafiler enligt fastställda specifikationer eller på annat av Västra Götalandsregionen anvisat sätt, till exempel genom direktinmatning via ett webbformulär. Detaljerade specifikationer gällande indikatorer finns att hämta på Vårdvalsenhetens hemsida. 5.2 Målrelaterad ersättning Några av indikatorerna ligger till grund för den målrelaterade ersättningen. Se vidare avsnitt X.xx Målrelaterad ersättning för kvalitet. 5.3 Återkoppling till rehabenheten Indikatorer ska återkopplas till rehabenheterna som stöd till det egna förbättringsarbetet. Indikatorerna görs tillgängliga för rehabenheter, leverantörer och uppdragsgivare i ett webbaserat system. Verktyget ger möjlighet till jämförelser mellan rehabenheter och möjlighet att följa resultat över tid. 5.4 Västra Götalandsregionens uppföljning Västra Götalandsregionen har enligt kommunallagen kap 6 7 ansvar för att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med politiskt fastställda mål och riktlinjer samt föreskrifter som gäller för verksamheten. I enlighet med kommunallagen kap 3 19 och 19a åligger det Västra Götalandsregionen att kontrollera och följa upp verksamheten samt tillförsäkra allmänheten information om hur uppdraget utförs. Västra Götalandsregionen följer löpande upp att leverantören uppfyller sitt åtagande och vidmakthåller den kvalitet som följer av Krav- och kvalitetsboken. Västra Götalandsregionen ska, förutom den löpande uppföljningen, minst en gång per år initiera uppföljningsmöte med rehabenheten. Utöver uppföljningsindikatorer kommer de krav och förutsättningar som gäller för uppdraget att följas upp. 5.5 Medicinsk revision och verksamhetsgranskning Västra Götalandsregionen äger rätt att genomföra verksamhetsgranskningar och medicinska revisioner inom Vårdval Rehab. Revisionens syfte är dels stödjande mot verksamheten och dels granskande. Med revision avses systematiska och regelbundna uppföljningsbesök avseende medicinsk kvalitet, service och säkerhet samt följsamhet till åtagandet enligt Krav- och kvalitetsboken. Ad hocbesök kommer att vara en del av uppföljningen. Rehabenheten ska medverka vid sådana granskningar och ad hocbesök kostnadsfritt samt utan dröjsmål ställa material och dokumentation som efterfrågas till förfogande på det sätt som Västra Götalandsregionen begär. Granskarna/revisorerna får vidta sådana åtgärder som de bedömer är nödvändiga för att fullgöra granskningen. Exempel på sådana åtgärder är granskning av patientjournaler, rutinbeskrivningar, kvalitetssystem eller intervjuer med bland andra personal verksamma hos rehabenheten. Västra Götalandsregionen svarar för ersättning åt externa personer i de fall som de anlitas i detta avseende. Samtliga deltagare i en verksamhetsgranskning ska beakta gällande bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt. Västra Götalandsregionen äger den rapport som kommer ur verksamhetsgranskningen. Västra Götalandsregionen ansvarar för att överlämna och kommunicera rapporten med rehabenheten. Västra Götalandsregionen äger rätt att publicera resultatet av granskningarna. 25

64 5.6 Information till allmänheten Västra Götalandsregionen avser att öppet redovisa ett urval av indikatorerna för allmänhetens insyn samt som underlag för invånarnas val av rehabenhet. Uppgifter kommer att redovisas för alla rehabenheter inom Vårdval Rehab med möjlighet att göra jämförelser mellan rehabenheter. 26

65 6. Ersättning och kostnadsansvar I Vårdval Rehab gäller samma regelverk och ersättningsmodell för samtliga rehabenheter, oavsett driftsform. Rehabenheterna får ersättning enligt den modell som beskrivs i avsnitt 6.1. Den samlade ersättningen är avsedd att täcka samtliga kostnader som uppkommer genom uppdraget. Rehabenheternas kostnadsansvar beskrivs övergripande i avsnitt 6.3. Kapitlet innehåller även kortfattad information om hantering av patientavgifter (avsnitt 6.2), om avstämningstidpunkt för ersättningsberäkning och vikten av leverans av korrekt indata (avsnitt 6.4), om de ekonomiska sanktioner som tillämpas för att undvika en oacceptabel lägsta nivå hos leverantören (avsnitt 6.5) samt om ekonomiska konsekvenser vid förtida upphörande av avtal (avsnitt 6.6). För mer information hänvisas i alla delar till Västra Götalandsregionens hemsida. 6.1 Ersättningsmodell för rehabenheternas uppdrag Ersättningsmodellen består av följande delar 4 1. viktade vårdkontakter, inklusive takkonstruktion 2. målrelaterad ersättning för rehabiliteringsenhetens uppfyllelse av angivna kvalitetsindikatorer 3. särskild ersättning för rehabiliteringsenhetens geografiska och socioekonomiska förutsättningar 4. ersättning för eventuella särskilda uppdrag / tilläggsuppdrag Var och en av dessa ersättningsdelar beskrivs kortfattat i det följande. Ersättning för besök gjorda av personer som inte är folkbokförda i Västra Götaland utgår enligt särskilda regelverk. Särskilda riktade statsbidrag och regionala satsningar kan tillkomma, enligt samma regelverk i hela Västra Götaland. Utöver dessa finns ingen möjlighet att lyfta ytterligare ersättning för det avsedda uppdraget utöver vad som beskrivs i föreliggande dokument. Rehabenheterna kan åta sig uppdrag från annan huvudman, exempelvis samordningsförbund och försäkringskassan, och uppbära särskild ersättning därifrån för detta. I tabell nedan sammanfattas ersättningsdelarna med angiven ersättningsnivå per månad Ersättningsmodellens delar Beräkningsunderlag Ersättningsnivå per månad 2014 Ersättning för viktade vårdkontakter Antal kontaktpoäng xxx kr per poäng Målrelaterad ersättning för kvalitet Ersättning för socioekonomi Angivna kvalitetsindikatorer, deras målnivåer och inbördes viktning gånger antal kontaktpoäng Summerad CNI för rehabiliteringsenheter med CNI > x,x per person som besökt enheten under 3 mån. Totalt xxx tkr vid full måluppfyllelse Totalt xxx tkr Tröskel samt nivå per summerad CNI fastställs när det gått 3 mån. Ersättning för geografi Antal geografiska poäng för rehabiliteringsenheter i kommuner med faktor >10 xxxx kronor per geografipoäng 4 Momskompensation till de privata rehabenheterna samt storleken på eventuell ekonomisk sanktion beräknas på dessa ersättningsdelar. 27

66 För att likställa förutsättningarna mellan enheter i privat och offentlig drift görs ett tillägg motsvarande den momskompensation som regionen har rätt att lyfta på ersättning för vård i privat drift till ersättningen till de privata rehabiliteringsenheterna. 5 Västra Götalandsregionen har rätt att göra årliga korrigeringar i ersättningsmodellen. Västra Götalandsregionen kan vid varje nytt budgetbeslut besluta att den totala resursen för Vårdval Rehab ändras med hänsyn tagen till nya ekonomiska förutsättningar. Väsentliga förändringar i ersättningsmodellen eller i resurstilldelningen ska meddelas rehabiliteringsenheterna senast 6 månader före ikraftträdandet. Ersättningsmodell och -nivå fastställs av Regionfullmäktige Ersättning för viktade vårdkontakter Ersättning utgår per kontaktpoäng, vilka beräknas utifrån de vårdkontakter som sker enligt följande; Besök på mottagning, sjukgymnast (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Besök på mottagning, arbetsterapeut (ungefärlig tidsåtgång 30 minuter) Tidskrävande besök på mottagning, arbetsterapeut Hembesök Besök utanför mottagning 6 Gruppbesök 7, per deltagande patient Avancerat gruppbesök 8, per deltagande patient Telefonkontakt med medicinsk bedömning 9 1,0 poäng 1,2 poäng 2,0 poäng 3,0 poäng 3,0 poäng 0,3 poäng 0,6 poäng 0,2 poäng Några faktorer innebär, när de förekommer i samband med ett enskilt besök, att detta besöks vikt blir högre; patientens första besök vid enheten under 365 dagar Tolkmedverkan patienten är äldre än 75 år patienten är yngre än 10 år rehabilitering till följd av neurologisk sjukdom ,0 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng + 0,5 poäng Ett enskilt besök kan generera maximalt 4,0 poäng. Ersättningen per kontaktpoäng uppgår till xxx kronor. Denna ersättning sänks om det genomsnittliga antalet enskilda besök per patient under sex månader överstiger x. För de besök som överstiger denna nivå uppgår ersättningen till xxx kronor 5 Detta beräknas i nuläget motsvara ett påslag om 6,383 %. Om beslut fattas nationellt om att ändra denna nivå kommer det att få direkt genomslag inom VG Primärvård. 6 Exempelvis besök på hjälpmedelscentral eller arbetsplats. Besök som genomförs på annan mottagning, såsom egen filial, underleverantörs mottagning, annan rehabiliteringsenhet eller rehabenhet inom VG Primärvård ingår inte. 7 Bland annat hjärt-, balans- och bassänggrupper 8 Särskilt angiven gruppträning, vilken innehåller både teori och praktik. Vilka grupper som avses kommer att framgå på Vårdval Rehabs hemsida. 9 Telefonkontakt av administrativ karaktär, såsom tidbokning, ingår inte. 10 En neurologisk diagnos enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida registreras som orsak till besöket 28

67 per poäng 11. Om genomsnittligt antal besök per patient överstiger x, sänks ersättningen ytterligare och de besök som överstiger denna nivå ersätts med xxx kronor per poäng. Om det genomsnittliga antalet besök per patient under sex månader överstiger xx utgår ingen ersättning för överstigande besök. Om andelen kontaktpoäng som genererats genom besök hos arbetsterapeut understiger 5 procent av det totala antalet kontaktpoäng, beräknat före eventuell reducering till följd av den reduktion som beskrivs i föregående stycke, reduceras den ersättning som utgår för viktade vårdkontakter med 5 procent. Den ersättning som Västra Götalandsregionen totalt kommer att utbetala för viktade vårdkontakter uppgår till xx mnkr per månad under Detta belopp motsvarar en volymökning om cirka xx procent Särskild ersättning för socioekonomi Särskild ersättning för socioekonomi utgår till rehabiliteringsenheter med hög socioekonomisk belastning, beräknad enligt CNI (Care Need Index). Detta index är framtaget för svensk primärvårdsverksamhet och innehåller följande variabler och viktning; Andelen ensamboende äldre (> 65 år) 6,15 Andelen arbetslösa eller i åtgärd (16-64 år) 5,13 Andelen födda utomlands 12 5,72 Andelen ensamstående föräldrar (Barn 0-17 år) 4,19 Andelen lågutbildad arbetskraft (25-64 år) 3,97 Andelen barn under 5 år 3,23 Andelen inflyttningar senaste året 4,19 Varje månad skickas en fil med uppgift om de patienter som har besökt rehabiliteringsenheterna under en period om tre månader till SCB för beräkning av CNI per rehabiliteringsenhet. Ersättning utgår till de cirka xx procent av rehabiliteringsenheterna som har högst CNI per patient. Ersättningen relateras till enhetens storlek, genom dess summerade index (CNI per person x antal personer). Tröskel och ersättning per CNI-poäng kommer att fastställas när det finns patientdata för tre månader efter Vårdval Rehabs start. Ersättningsnivån baseras på en total utbetalning om cirka xxx tkr per månad Särskild ersättning för geografi Särskild ersättning för geografi utgår från förutsättningar i den kommun där rehabiliteringsenheten är belägen. För varje kommun beräknas ett värde utifrån antal invånare, befolkningstäthet och yta samt i vilken grad det finns behov att göra hembesök som förutsätter färd över vatten 13. Maximalt utfall är 44 poäng (20 för antal invånare, 6 för täthet, 8 för avstånd och 10 ö-poäng). Till rehabiliteringsenheter belägna i kommuner som ger fler än 9 geografipoäng utbetalas varje månad xxxx kronor per poäng, oavsett enhetens storlek. Om fler än en rehabiliteringsenhet etableras i en kommun där geografisk ersättning utgår får dessa dela på det angivna beloppet Målrelaterad ersättning för kvalitet Målrelaterad ersättning för kvalitet kan utgå för x kvalitetsindikatorer. Varje indikator har en poängvikt och indikatorerna kan tillsammans generera xx,x kvalitetspoäng. Två måltal har 11 Besök över taknivån antas ge det genomsnittliga antalet poäng per besök vid enheten den senaste månaden 12 I Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Sydamerika 13 Vid bedömning av den faktor som avser vatten betraktas Styrsö som en kommun. 29

68 fastställts för varje indikator. En undre gräns under vilken ingen ersättning faller ut och en övre gräns som ger maximal ersättning och över vilken ingen ytterligare ersättning ges. Grupp Kortnamn Ersättningsgränser (%) Poäng Rörelseorganens Andel patienter med artros som är registrerade sjukdomar i BOA Samverkan Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast och arbetsterapeut ,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x,x Andel patienter som har rehabiliteringsplan upprättad av sjukgymnast, arbetsterapeut och ytterligare någon profession gemensamt 0-8 1,5 Andel uppföljda rehabiliteringsplaner enligt ovan x-x x.x Ersättningen kopplas till rehabenhetens storlek, genom antalet kontaktpoäng. Utbetalning planeras ske varje månad baserad på senast tillgängliga utfall. Vid full måluppfyllelse uppgår ersättningen till xx kronor per kvalitetspoäng och kontaktpoäng per månad. Anpassning kan framöver behöva göras för att möta konsekvenser av tillämpade indikatorer och för att följa utvecklingen nationellt. De målrelaterade kvalitetsindikatorerna revideras årligen, vilket kan innebära att vissa indikatorer upphör och andra kan tillkomma. Statliga satsningar kan medföra att målrelaterad ersättning för kvalitet utformas enligt andra principer. Då avtal på statlig nivå sällan tecknas långt före ikraftträdande förmedlas dessa villkor i nyhetsbrev och/eller på Vårdvalsenhetens hemsida. Andelen målrelaterad ersättning för kvalitet, av den totala ersättningen för uppdraget, förutsätts öka i takt med att lämpliga indikatorer och datafångsten till dessa utvecklas och blir mer kvalitetssäker alternativt genom att statliga satsningar integreras i ersättningsmodellen Ersättning för tilläggsuppdrag neuroteam Rehabenhet inom Vårdval Rehab kan ansöka om att bli godkänd även för tilläggsuppdraget Neuroteam. Uppdrag och förutsättningar beskrivs i avsnitt x.x.x. För rehabenheter som är godkända för tilläggsuppdraget neuroteam gäller att adderande faktor för besök till följd av neurologisk diagnos är 1,0 besök till följd av neurologisk diagnos som sker hos logoped viktas som besök hos arbetsterapeut besök till följd av neurologisk diagnos 14 ingår inte i takberäkningen Särskild ersättning för åtagande inom utbildningsuppdraget I det uppdrag som samtliga rehabenheter åtar sig ingår att bidra till Västra Götalandsregionens långsiktiga strategi för kompetensförsörjning. Detta uppdrag beskrivs närmare i avsnitt x.x. Åtagandet finansieras i huvudsak inom ovan beskrivna ersättningsmodell, men för några delar kan särskild ersättning utgå: a) ersättning med schablonbelopp då handledare av studenter i vårdutbildning genomgår utvalda utbildningar med godkänt resultat b) ersättning med schablonbelopp då personal handleder studenter eller elever under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 14 Enligt förteckning på Västra Götalandsregionens hemsida 30

69 Ersättningsnivåer fastställs i särskilt ordning och publiceras på Västra Götalandsregionens hemsida. 6.2 Patientavgift Rehabenheten ska av patienter ta ut avgift för sjukvård och hälsovård enligt de regler och med de belopp som Västra Götalandsregionen beslutat. Uppgift om gällande belopp och regler framgår i Västra Götalandsregionens patientavgiftshandbok. Följsamheten till denna är grundläggande för att regionens patienter ska behandlas lika. Endast patientavgifter som tas ut vid besök som sker till följd av sjukdom, misstanke om sjukdom eller skada ingår i högkostnadsskyddet för öppen hälso- och sjukvård. Patientavgifter som rehabenheterna ska ta in för sjukvård avräknas mot den ersättning som utgår. Rehabenheten ersätts inte för uteblivna patientintäkter till följd av att patienten låter bli att betala avgift enligt Västra Götalandsregionens avgiftsregler. Rehabenheten har heller inte rätt till ersättning för återbetald patientavgift Vårdgivarnas kostnadsansvar Den samlade ersättning som utbetalas till en rehabenhet förväntas täcka samtliga kostnader för åtagandet till de patienter som väljer rehabenheten. Den ska täcka kostnader för drift av den egna rehabenheten, inklusive bland annat hälsofrämjande och förebyggande insatser, samverkan med vårdgrannar och myndigheter, personal, lokaler samt respektive organisations kostnader för overhead inklusive för uppdraget nödvändiga, befintliga och kommande IT-stöd 16. Generellt tillämpas ett förskrivarbaserat kostnadsansvar inom hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen. För rehabenheterna inom Vårdval Rehab innebär detta att rehabenheten har kostnadsansvar för det som beställs, förskrivs eller begärs därifrån om annat inte angivits särskilt. Det finns två undantag från denna huvudregel: Kostnad för anlitande av auktoriserad tolk Personliga hjälpmedel enligt Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel Rehabenheterna har fullt ekonomiskt ansvar för sådan medicinsk diagnostik, läkemedel och så kallade läkemedelsnära produkter som den förskriver, beställer eller begär. I några fall baseras kostnadsansvaret på den fördelning som har angivits i samverkansavtal mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Avstämningstidpunkt och leverans av indata Ekonomisk reglering av ersättning, patientavgifter och vissa kostnadsposter sker varje månad i det IT-stöd som Västra Götalandsregionen har låtit bygga för ändamålet. Avstämning för beräkning av ersättning sker enligt av Västra Götalandsregionen fastställd tidplan Sådan kan komma ifråga enligt den regel som innebär att en patient som vid planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter utsatt tid innan behandlingen påbörjas äger rätt att återkräva betald patientavgift (30- minuters-regeln). 16 I de fall då Västra Götalandsregionen inte väljer att göra obligatoriska IT-stöd tillgängliga för alla utan att belasta rehabenheterna med någon kostnad för detta 17 Under förutsättning att regelverk för förtroendeförskrivning samt riktlinjer i Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel följs 18 vårdgivaren får stå för kostnader vid svinn ur buffertförråd

70 Ersättningsberäkningen är beroende av inrapportering av korrekt indata från rehabenheterna. Vårdgivarna är ansvariga för att leverera efterfrågade indata av god kvalitet enligt gällande tidplan. Västra Götalandsregionen har inget ansvar att rätta felaktiga indata. 6.5 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner tillämpas för att undvika en oacceptabel lägstanivå hos leverantören. Om leverantören inte uppfyller avtalade villkor äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion Vid konstaterat avtalsbrott kan en skriftlig anmaning (varning) om rättelse meddelas. Om leverantören inte åtgärdar konstaterat avtalsbrott inom den i anmaningen angivna tiden äger Västra Götalandsregionen rätt till ekonomisk sanktion. Vid konstaterat avtalsbrott som Västra Götalandsregionen bedömer som allvarligt kan Västra Götalandsregionen begära av leverantören ekonomisk sanktion oavsett om konstaterat avtalsbrott åtgärdas vid senare tillfälle eller ej. Exempel på avtalsbrott som ger rätt till ekonomisk sanktion enligt ovan är: rehabenheten utför verksamheten i strid med avtalet på så sätt som innebär risk för patientsäkerheten rehabenheten har i sin rapportering lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning av ersättning har skett rehabenheten utför inte verksamheten i avtalad omfattning rehabenheten saknar nödvändig utrustning för avtalets utförande rehabenheten uppfyller inte kraven på bemanning och kompetens rehabenheten följer inte tillämpliga lagar och föreskrifter rehabenheten medverkar inte till verksamhetsrevision enligt 3:18 l rehabenheten följer inte intentionerna i kapitel 3.25 Information och marknadsföring lokalerna där verksamheten bedrivs uppfyller inte Krav- och kvalitetsbokens krav på lokaler för verksamheten rehabenheten begär ersättning för insatser som inte kräver rehabenhetens kompetens Västra Götalandsregionen fastställer beloppet på sanktionen. Beloppet ska vara skäligt med hänsyn taget till avtalad kontraktssumma, avtalsbrottets art och vikt med hänsyn till bland annat patientsäkerheten och avtalsbrottets varaktighet. Nivån ska ställas i proportion till avtalsbrottets betydelse för verksamheten. Utöver det fastställda beloppet utgår xx procent i vite. Utöver sanktionerna har Västra Götalandsregionen rätt att säga upp avtalet till förtida upphörande i enlighet med 8 i Kontraktet. 6.6 Ekonomiska konsekvenser av förtida upphörande av avtal Den rehabenhet som vill lösa in sitt kontrakt i förtid får bära de kostnader som detta innebär. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida upphörande om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. 32

71 7. Informationssystem/informationsteknologi (IS/IT) 7.1 IT-stöd och IT-relaterade krav Rehabenheten ansvarar själv för sina IS/IT-stöd i form av bland annat utrustning, program, licenser och support samt för att IS/IT-stöden uppfyller nedan förtecknade krav. Rehabenheten ska också vara beredd att successivt vidareutveckla IT-stöden i linje med vad som framgår nedan, med den nationella IT-strategin och den utveckling av IS/IT som Västra Götalandsregionen genomför. Rehabenheten ska ha IT-stöd för journal/vårddokumentation, tidbok och patientadministration All kommunikation avseende IT-funktioner ska ske på ett säkert sätt. Rehabenheten ska vara ansluten till Sjunet. Åtkomst till IT-funktioner från VGR sker genom Sjunet Rehabenheten ska leverera elektroniska underlag för ersättningsberäkning och uppföljning enligt av Västra Götalandsregionen upprättade anvisningar och specifikationer samt enligt angiven tidplan Rehabenheten ska följa nationella regelverk och Västra Götalandsregionens regelverk avseende IS/IT-stödets utformning, informationsstruktur och informationssäkerhet Krav på obligatoriska IT-tjänster och funktioner Rehabenheten ska: använda sig av Västra Götalandsregionens IT-stöd för leverans av data, vårdersättningar och uppföljning. ansluta sig till och nyttja Västra Götalandsregionens IT-stöd för samordnad vårdplanering. ansluta sig till och nyttja websesam för administrering av hjälpmedel. vara ansluten till e-tjänsten Mina Vårdkontakter på tillhandahålla och kontinuerligt uppdatera uppgifter om rehabenheten och dess personal genom anslutning till Västra Götalandsregionens referenskatalog - Katalog I Väst (KIV). För att rehabenheten ska kunna använda sig av Västra Götalandsregionens säkerhetslösningar samt nationella tjänster överförs uppgifterna om enheten och registrerad personal i Katalog I Väst per automatik till HSA-katalogen. enligt anvisningar från Västra Götalandsregionen göra patientdata från sina IT-stöd (journalsystem med mera.) tillgängliga för den nationella patientöversikten (NPÖ). Samtliga obligatoriska IT-stöd och tjänster kommer att successivt implementeras i Regionportalen för att rehabenheterna ska få åtkomst till funktionerna med endast en inloggning. För åtkomst till Regionportalen krävs stark autentisering av användaren med ett SITHS-certifikat. 7.2 Förberedelser för eventuella framtida krav Vid implemenation av nya IS/IT-stöd och funktioner ska rehabenheten vara beredd att ansluta sig till nya IT-tjänster som utvecklas i Västra Götalandsregionen. Information om former för anslutning till en viss tjänst kommer att förmedlas till rehabenheten när tjänsten finns tillgänglig ansluta sig till och följa den nationella IT-strategin för vård och omsorg enligt de regelverk och den standard som Västra Götalandsregionen sätter upp. Detta innebär att ansluta sig till de lösningar som utvecklas nationellt i takt med att de färdigställs och kan tas i bruk. 33

72 Västra Götalandsregionen kan i ett senare skede komma att erbjuda alla rehabenheter att använda ett IT-stöd för journal- och patientadministration med en gemensam konfiguration. Västra Götalandsregionen står då för drift och support av journalsystemet. Det kan komma att omfatta även olika stödsystem samt att rehabenheten lagrar sina data i en gemensam databas. 34

73 8. Kontrakt enligt lag om valfrihetssystem 1 Parter Detta kontrakt har träffats mellan Västra Götalands läns landsting, org nr , genom Hälso- och sjukvårdsnämnd x, namn nedan kallad Västra Götalandsregionen och namn namn, Org nr xxxxxx-xxxx, nedan kallad Leverantören. Kontraktet reglerar Leverantörens bedrivande av rehabenheten, namn xx och adress xxx, nedan kallad Rehabenheten. Parterna utser var sin kontaktperson med ansvar för åtagandet. När part byter kontaktperson eller kontaktuppgifter meddelas detta skriftligen den andra parten. Västra Götalandsregionens kontaktperson: Leverantörens kontaktperson: NN Titel NN Titel Tel: xxx-xx xx xx Tel: xxx-xx xx xx e-post: xx Skillnad på postadress och besöksadress? e-post: xx Meddelanden i anledning av åtagandet skickas till respektive parts kontaktperson med post eller e- post. Mottagandet anses ha kommit till mottagaren tre arbetsdagar efter det att meddelandet skickats. 2 Förutsättningar Leverantören ska tillhandahålla en god och säker vård på lika villkor oavsett patientens kön, ålder, funktionsnedsättning, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Vården ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskildes värdighet. Verksamheten ska präglas av hög etisk medvetenhet. Leverantören åtar sig att bedriva verksamhet vid Rehabenheten enligt innehållet i förfrågningsunderlaget Förutsättningar för att bedriva vårdverksamhet inom xxxxx Kontraktet omfattar följande delar: Ska de olika bilagorna anges här? Kolla numreringen!! 1. Godkännande 2. Uppdraget 3. Allmänna villkor 4. Regler för val av rehabenhet 5. Uppföljning 6. Ersättning och kostnadsansvar 7. Rapportering och IT Ändringar i kontraktet Västra Götalandsregionen har rätt att, genom politiskt beslut ändra villkoren i Förfrågningsunderlaget. 35

74 Så snart Västra Götalandsregionen har fattat beslut om ändring av villkoren i Förfrågningsunderlaget informerar Västra Götalandsregionen skriftligen Leverantören om dessa ändringar. Om Leverantören inte vill bli bunden av de ändrade villkoren, ska Leverantören inom 60 dagar från den tidpunkt meddelandet om ändringar avsänts, skriftligen meddela Västra Götalandsregionen att de ändrade villkoren inte accepteras. Om sådant meddelande inte mottagits av Västra Götalandsregionen inom den angivna tidsfristen blir Leverantören bunden av de ändrade villkoren per den 1 januari nästkommande år (dvs. det år som följer efter att 60-dagarsfristen löpt ut). Om Leverantören meddelar Västra Götalandsregionen att Leverantören inte accepterar de ändrade villkoren upphör Kontraktet att gälla 12 månader efter utgången av 60-dagarsfristen. Under den återstående kontraktstiden gäller Förfrågningsunderlaget i sin lydelse före senast gjorda ändringar. Kontraktet är bindande endast under förutsättning att det undertecknats av båda parter. Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 3 Kontraktstid Kontraktet och dess åtagande gäller perioden från datum månad år till och med Ska avtalet ha en grundperiod och sedan förlängas årsvis? För det fall kontraktet inte sagt upp sedan 6 månader innan kontrakttidens slut gäller kontraktet tillsvidare med 12/24 månaders uppsägningstid. (Förslag!!) 4 Ekonomiska sanktioner Ekonomiska sanktioner regleras i avsnitt Ändringar och tillägg Ändringar i och tillägg i detta kontrakt ska för att gälla vara skriftliga och undertecknade av behöriga företrädare för båda parter. 7 Överlåtelse av kontrakt och ändrade ägarförhållanden Part får inte helt eller delvis överlåta sina rättigheter och/eller skyldigheter enligt detta kontrakt utan den andra partens skriftliga godkännande. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet med omedelbar verkan. Väsentlig förändring av ägarförhållanden hos Leverantören eller hos eventuellt moderbolag till Leverantören ska utan dröjsmål skriftligt anmälas till Västra Götalandsregionen. På begäran av Västra Götalandsregionen ska Leverantören lämna ytterligare information om de ändrade ägarförhållandena och om de framtida möjligheterna att bedriva vården enligt kontraktet. Västra Götalandsregionen äger därvid rätt att pröva om förutsättningar enligt 2 i detta kontrakt är uppfyllt och i annat fall säga upp kontraktet. Kontraktet ska i sådant fall skriftligt sägas upp med minst 90 dagars uppsägningstid, senast 90 dagar efter det att Västra Götalandsregionen fått vetskap om ändrade ägarförhållanden. Västra Götalandsregionen ska skriftligen meddela sitt beslut avseende kontraktets fortsatta giltighet 8 Förtida upphörande Västra Götalandsregionen har rätt att säga upp kontraktet med omedelbar verkan eller den senare dag som anges vid uppsägningen om Leverantören åsidosätter sina skyldigheter enligt kontraktet. 36

75 Exempel på åsidosättande av skyldigheter kan vara att: Leverantören inte fullgör sina skyldigheter avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i hemlandet eller annan stat inom EES-området eller som enligt lag eller kollektivkontrakt åvilar arbetsgivare/uppdragstagare, Leverantören åsidosätter bestämmelser i lagar, förordningar eller föreskrifter. Allvarliga risker för patientsäkerheten föreligger. Leverantören eller företrädare för leverantören har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen eller dömts för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården som enligt en lagakraftvunnen dom är dömd för brott som allvarligt skadar förtroendet för vården. Leverantören saknar tillstånd som krävs för utförandet av uppdraget Leverantören kommit på obestånd, är i konkurs eller trätt i likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackordsförhandlingar eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud, Leverantören före eller efter kontraktstecknandet underlåtit att lämna uppgifter om företaget som är av väsentlig betydelse för kontraktets tillkomst och/eller dess fortsatta giltighet. Leverantören fått ett flertal skriftliga anmaningar om rättelse enligt 6:5 och rättelse inte skett inom angiven tidpunkt. Leverantören har i sin rapportering om ersättning lämnat uppgifter som har lett till att felaktig utbetalning har skett. Leverantören har rätt att säga upp detta kontrakt till omedelbart upphörande om Västra Götalandsregionen är i dröjsmål med betalning och inte erlägger betalning till Leverantören senast trettio (30) dagar efter skriftlig anmaning därom. Dröjsmål med betalning omfattar ej åtgärder enligt 5 i detta kontrakt. Om kontraktet hävs i förtid av Leverantören på andra grunder än ovanstående är Leverantören skyldig att till Västra Götalandsregionen utge ersättning för uppkommen skada i samband med det förtida hävandet. Västra Götalandsregionen beslutar efter inkommen begäran om förtida hävande, om när i tiden verksamheten och kontraktet upphör att gälla. I och med att kontraktet upphör avsäger sig Leverantören krav på eventuella ännu inte utbetalade ersättningar. Leverantören har även efter kontraktets upphörande ansvar för de kostnader som har uppstått under verksamhetstiden och som den haft kostnadsansvar för enligt Krav- och kvalitetsboken. Förtida uppsägning av kontraktet ska vara skriftlig. Om kontraktet hävs i förtid på grund av kontraktsbrott är den part som brutit mot kontraktet skyldig att till den uppsägande parten utge skadestånd för den skada denna part lidit. Förtida upphörande av kontraktet innebär ett samtidigt och absolut återkallande av godkännandet. Om Leverantören förlorar sitt godkännande för Rehabenheten enligt beslut av Västra Götalandsregionen, upphör kontraktet att gälla utan föregående uppsägning. 9 Tvist Tvist om detta kontrakts tillkomst, tolkning, tillämpning eller giltighet, samt ur kontraktet härflytande rättsförhållanden, ska avgöras Av allmän domstol med Göteborgs tingsrätt som första instans. 37

76 Tvister som berör leverantörer inom Västra Götalandsregionens förvaltningsorganisation löses enligt Västra Götalandsregionens interna regelverk. 10 Befrielsegrunder (force majeure) Vardera parten befrias från sina åtaganden om parts fullgörande försenas, förhindras eller blir oskäligt betungande pga. någon oförutsägbar händelse som parterna inte kan råda över (Force majeure). Part är dock skyldig att i första hand vidta åtgärder för att mildra och/eller minska skadan. Såsom force majeure anses bland annat följande omständigheter om de hindrar fullgörandet av kontraktet eller del därav: Krig eller krigsliknande tillstånd, eldsvåda, arbetskonflikt samt beslut av överordnad myndighet eller regering. Den part som önskar åberopa sådan omständighet ska omedelbart skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav. Så snart force majeure upphört, ska part underrätta den andra parten härom samt ange när fullgörandet av de åtaganden som har försenats pga. force majeure beräknas ske. 11 Meddelarfrihet Leverantören förbinder sig att tillförsäkra sina anställda meddelarfrihet enligt följande. Leverantören får inte ålägga sina anställda en sådan tystnads- eller lojalitetsplikt som inskränker deras möjligheter att lämna uppgifter till massmedia om allvarliga missförhållanden, som är av allmänt intresse, i verksamheten. Leverantören förbinder sig att inte efterforska källan till en uppgift i massmedia av nyssnämnt slag. 12 Arbetsgivaransvar Leverantören svarar för löner, sociala avgifter och andra kontraktsenliga och lagstadgade kostnader för sig och sin personal. Leverantören är ensam arbetsgivare för den egna personalen och är ensam bärare av arbetsgivaransvar i förhållande till denna personal. 13 Tolkningsordning I de fall det förekommer motstridiga uppgifter i förfrågningsunderlaget med dess bilagor, ska de tolkas i följande ordning: 1. skriftliga och undertecknade ändringar och tillägg till detta kontrakt 2. skriftligt och undertecknat kontrakt 3. skriftlig och undertecknad ansökan med dess bilagor 4. förfrågningsunderlag och bilagor 14 Fakturering och Betalningsvillkor Ersättningen kommer att beräknas elektroniskt varje månad i ett av Västra Götalandsregionen för ändamålet framtaget IT-stöd. Detta kräver leverans av data från rehabenheterna enligt av Västra Götalandsregionen fastställd specifikation och tidsplan. Reglering av andra ekonomiska mellanhavanden mellan parterna, till exempel avseende patientavgifter, kommer att samordnas med ersättningsberäkningen. Dess resultat blir ett specificerat betalningsunderlag tillgängligt i en webb-applikation, där båda parter ska godkänna underlaget före betalning. Ekonomisk reglering kommer därefter att ske månadsvis i efterskott. 38

77 Om någon del i ersättningen inte kan hanteras i ovan nämnda IT-stöd kan fakturering vara aktuell. Sådan förutsätter godkännande av Västra Götalandsregionen på förhand. Betalning sker därefter 30 dagar efter ankomstregistrerad faktura. Order-, expeditions- eller faktureringsavgifter godkänns inte. Vid eventuell dröjsmålsränta tillämpas svensk räntelag. 15 Undertecknande Detta kontrakt är upprättat i två (2) likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. Kontraktet undertecknas utav behörig företrädare. Västra Götalandsregionen Leverantören Datum, ort Datum, ort Namn Namn Titel Titel 39

78 BILAGOR till Krav- och kvalitetsbok 40

79 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1137/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Peter Svensson Hälso- och sjukvårdsnämnd 11, Göteborg Hisingen Remissyttrande avseende motion av Annika Tännström (M) om telefonrådgivning inom psykiatrin (RS ) Ärendet Annika Tännström (M) har i en motion från april 2011 föreslagit att regionstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten och förutsättningarna för att upprätta en dygnet runt öppen telefonlinje för psykiatrisk rådgivning inom psykiatrin som framför allt vänder sig till patienter som inte har en pågående kontakt inom psykiatrin och till anhöriga eller boendestödjare. Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 har av regionfullmäktige givits tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget. Bakgrund Nämnden gavs möjlighet att redan 2011 lämna synpunkter på rubricerad motion och lämnade då ett yttrande på motionen (HSN ). Regionfullmäktige beslutade den 16 april 2013 att återremittera ärendet med motiveringen att det i debatten framförts att remissvaren är för gamla. Av remissyttrandet ska framgå nämndens synpunkter på om och hur motionsförslaget kan genomföras. I svaret ska också anges om det redan nu pågår verksamhet eller motsvarande i enlighet med motionens intentioner. Någon mer omfattande utredning i sakfrågorna ska inte göras i samband med besvarande av motionen. Regionkansliet sammanställer därefter inkomna remissvar och lämnar förslag till beslut till regionfullmäktige. Överväganden Västra Götalandsregionen har en Sjukvårdsrådgivning (SVR) som är tillgänglig dygnet runt på telefonnummer 1177 med uppgift att vara en första vårdnivå för sjukvårdsfrågor. SVR ska kunna bedöma sjukvårdsbehov, ge egenvårdsråd och lotsa den vårdsökande i sjukvårdssystemet. Andelen samtal som handlar om psykisk ohälsa är hög. SVR Göteborg är bemannad med sjuksköterskor som är utbildade inom psykiatri, därutöver finns ett antal sjuksköterskor som har arbetslivserfarenhet inom psykiatrin. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

80 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) har uppdraget att bedriva akutmottagningsverksamhet dygnet runt inom psykiatri. På SU finns Kontaktpunkt psykiatri för patienter inom sjukhusets vuxenpsykiatri. Det innebär att patienter inom vuxenpsykiatrin på sjukhuset får hjälp med vårdärenden via ett telefonnummer. Telefonnumret går att ringa vardagar under dagtid. Personer med psykisk ohälsa har möjlighet att vända sig till Primärvården och sin vårdcentral vid behov av vårdkontakt. SU har i samverkan med Göteborgs Stad inrättat ett mobilt fältteam som arbetar uppsökande med stöd till personer vid psykisk ohälsa. En av teamets målsättningar är att tidigt identifiera personer med psykisk ohälsa som saknar kontakt med vård- och stödsystem. Kontaktorsakerna varierar inom psykisk ohälsa och stöd på andra livsområden. Nämnden delar motionens syn på vikten av god tillgänglighet till vården för personer med psykisk ohälsa. Det bedöms som en fördel för befolkningen att enbart ha en instans att vända sig till för telefonrådgivning. Idag finns SVR på telefonnummer 1177 för personer som inte har en pågående vårdkontakt inom psykiatrin. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna remissyttrandet avseende motion av Annika Tännström (M) om telefonrådgivning inom psykiatrin 2. Översända remissyttrandet till Regionkansliet 3. Beslutet justeras omedelbart Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilagor Motionssvar från HSN 11 (HSN ) Protokollutdrag Regionfullmäktige (RS ) Expedieras till Regionkansliet

81

82

83

84

85

86

87

88

89

90 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1134/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Telnr Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Remissvar: Jämställt Västra Götaland Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 1-12 har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi som utarbetats av Västra Götalandsregionen och Länsstyrelsen i Västra Götaland. Strategin ersätter den tidigare regionala jämställdhetsstrategin; Balans i livet. Bakgrund Jämställt Västra Götaland är uppdelat i tre temaområden: Makt, inflytande och ekonomisk jämställdhet Makt och hälsa Makt och mäns våld mot kvinnor Temaområdena utgår från de nationella jämställdhetspolitiska målen med ett särskilt fokus på hälsa. Under varje temaområde finns regionala mål, förslag på insatser samt plan för uppföljning. Jämställdhet är ett av de fyra generella perspektiven i Västra Götalandsregionens vision om Det goda livet som ska genomsyra hela länet. Jämställdhet har även en stark förankring i regionens styrdokument. Liksom det i budget 2013 påpekas att omotiverade skillnader måste analyseras och åtgärdas.[ ] Överväganden Målen och insatserna Förslaget till länsövergripande jämställdhetsstrategi är ambitiöst och väl genomarbetat. Utgångspunkten är de nio nationella jämställdhetsmålen som omarbetats till tolv regionala mål. De regionala målen har 48 insatser som följs upp av lika många uppföljningsinsatser. Det är bra att uppföljningen är beskriven. Tydliga effektmål och indikatorer saknas dock varför det kan bli svårt att utvärdera målen. Delmål kopplade till regionala mål skulle kunna vara ett sätt att öka konkretionen. Det gäller till exempel Makt och hälsa där den kanske enskilt viktigaste insatsen rör den könskodade diagnosticeringen. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

91 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Det är problematiskt att så få av insatserna i förslaget är välavgränsade och konkreta. De allra flesta insatserna inleds med begrepp som Verka för, Stimulera till, Bidra med, Utveckla, Öka kunskaperna.. Uppmuntra. För att få verkanseffekt måste insatserna i förslaget således konkretiseras och tydliggöras. Det pågår mycket arbete kring jämställdhet och jämlikhet i regionen. Det är viktigt att det sker på ett samlat sätt, för att få en helhetssyn på frågorna och för att undvika dubbelarbete. Det fordras stora resurser, ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att nå jämställdhetsmålen till Finansieringen Finansieringen för genomförandet är inte beskriven. Förslag till beslut 1. Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande på förslag till jämställdhetsstrategi godkänns och översänds till Kommittén för rättighetsfrågor som nämndens yttrande i ärendet. 2. Beslutet justeras omedelbart. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Remiss: Jämställt Västra Götaland Expedieras till Kommittén för rättighetsfrågor (anjelica.hammersjo@vgregion.se)

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 1140/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Seth Sander Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 11 Göteborg, Hisingen Delegation av beslutanderätt Ärendet Enligt kommunallagen 6 kap får nämnden i vissa ärenden delegera sin beslutanderätt till en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos landstinget. Delegeringsordningen fastställer i vilka ärenden nämnden har delegerat beslutanderätten enligt ovan nämnt lagrum. Bakgrund Koncernledningsgruppen för regiongemensamma stödfunktioner har tillsatt en arbetsgrupp som tagit fram en standard för delegeringsordningar i samtliga nämnder och styrelser. Koncernledningsgruppen ställde sig bakom arbetsgruppens förslag enligt anteckningar Koncernövergripande ledningsgrupp regiongemensamma stödfunktioner 18 januari, Syftet med standardiserade delegeringsordningar är att säkerställa en enhetlig och korrekt hantering av delegeringsbeslut. Överväganden Nämnderna har ansvar för att ta hänsyn till de lokala skillnader som kan förekomma i nämndområdena. Dock är intentionen från Koncernledningsgruppen att samtliga nämnder ska ha en enhetlig hantering vad gäller delegering av beslutanderätt. En förutsättning för en helt enhetlig hantering är att delegeringsordningen antas i sin helhet. Förslag till beslut 1. Delegeringsordning med anvisningar godkänns. 2. Vidaredelegering medges. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

125 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Bilaga 1. Delegeringsordning med anvisningar 2. Standard för delegeringsordningar inom Västra Götalandsregionen

126 Sida 1(2) Delegationsordning med anvisningar HSN11 Enligt 6 kap 33 kommunallagen (KL), får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegaten träder helt in i nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som ett nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut. Beslutanderätten kan dock alltid återtas helt eller delvis i ett visst fall. Nämnden kan föregripa en delegats beslut i ett enskilt ärende genom att ta över ärendet och fatta beslut. Nämnden får inte delegera rätten att besluta om (6 kap 34 KL): Verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet Framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av regionfullmäktige har överklagats Myndighetsutövning mot enskilda om ärendet är av principiell art eller av större vikt Vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter Beslut eller verkställighetsbeslut Delegering innebär att beslutanderätten överförs från nämnden till delegaten. Ett beslut kännetecknas bland annat av att det föreligger alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Vid verkställighetsbeslut finns det inget utrymme för några självständiga bedömningar. Verkställighetsbeslut utgör så kallad faktiskt handlande eller beslut av rutinmässig beskaffenhet som regelmässigt fattas av olika befattningshavare i kraft av deras tjänsteställe. Verkställighetsåtgärder kan inte laglighetsprövas enligt kommunallagen. Vidaredelegering Nämnden kan godkänna att förvaltningschefen, som i hälso- och sjukvårdsnämndens fall är beställardirektören, överlåter rätten att fatta beslut (vidaredelegera) i ett delegerat ärende till annan anställd inom förvaltningen. Endast beställardirektören har möjlighet att vidaredelegera beslut, beslutanderätten kan endast vidaredelegeras i ett led. Beslut som fattats på grund av vidaredelegering ska anmälas till beställardirektören. Anmälan av delegationsbeslut Alla beslut som fattats med stöd av delegation ska anmälas till nämnden. Nämnden bestämmer själv hur och när detta skall ske. Överklagan Nämnden kan även delegera yttranderätten över delegationsbeslut som överklagats, detta framgår i delegationsordningen. Ett beslut fattat av nämnden kan överklagas via kommunaleller förvaltningsbesvär. Kommunalbesvär innebär enbart en prövning av ett besluts laglighet