Handlingar. till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

Transkript

1 Handlingar till sammanträde med hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale 19 mars 2013

2 RAPPORT Dnr HSN SU-team Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN Dnr HSN UPPFÖLJNING av överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11, 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset

3 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SAMMANFATTNING Vårdvolymer och ersättning Den sammanlagda överenskomna volymen uppnåddes år Ersättningsutrymmet ökades främst på grund av en kompletterande överenskommelse för akutmottagningarna samt för fler förlossningar och obesitasoperationer utöver basnivån. Utrymmet minskades bl a för transplantationer och målrelaterad ersättning. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. Kvalitet För alla kvalitetsindikatorer där målrelaterad ersättning är kopplad till processmål har full ersättning betalats ut. För de indikatorer som är kopplade till uppnådda mätetal har SU nått fastställda nivåer med två undantag; området patientsäkerhet och patientenkät slutenvård. SU klarade inte den nationella vårdgarantins kravnivåer för väntan till förstabesök och behandling, måluppfyllelsen var 86 respektive 74 procent. I december klarade SU de regionala gränsvärden som finns för vuxna patienter till NPutredningar och för BUP- patienter till fördjupad utredning. I vårdöverenskommelsen ingår att SU ska analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv. SU har endast inkommit med en aktuell genusanalys och har därmed inte fullföljt sitt åtagande i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har analyserat hjärtsjukvård ur ett jämställdhetsperspektiv. 2 (14)

4 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU För verksamhetsåret 2012 träffades en Överenskommelse om sjukhusvård mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Överenskommelsen har följts upp i enlighet med en gemensam uppföljningsplan och redovisning har skett i hälso- och sjukvårdsnämnderna löpande under året. Den här rapporten avser den uppföljning som enligt planen ska ske på helår. 1. EKONOMISKT UTFALL I överenskommelsen med SU fanns nedanstående områden definierade som, utöver ordinarie prestationsersättning, kunde komma att påverka ersättningens storlek. - Utökat åtagande för akutmottagningarna: Ersättning har utbetalats med tkr, enligt kompletterande överenskommelse. - Läkarinsatser vid Hospiceenheter: Ersättning har utbetalats med tkr, enligt kompletterande överenskommelse. - Målrelaterad ersättning: Av möjliga tkr utbetalades tkr. - Förlossningssjukvård: Ersättning utbetalades för vård över basproduktion med tkr. - Transplantationer: Avdrag har gjorts för lägre särkostnad 1 med tkr. - Hjärtsjukvård, särskild framställan: Den möjliga ersättningen om tkr utbetalades i sin helhet. - Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH): För ökade läkemedelskostnader har tkr utbetalats. - Obesitasoperationer: Ersättning utbetalades för vård över basproduktion med tkr. - BUP: SU övertog i november 2012 ansvaret för den slutna barn- och ungdomspsykiatriska vården, för barn och ungdomar boende i Ale kommun. Ersättning har utbetalats med 259 tkr. - Valfrihet: För valfrihetsvård utförd av privat vårdgivare i Halland, vård understigande 20 tkr, har ersättning utbetalats med tkr. Den slutliga ersättningen blev tkr från hälso- och sjukvårdsnämnderna. Därutöver tillkommer regionbidrag samt ersättning från hälso- och sjukvårdsutskottet. 2. KVALITET Under 2011 fastställde Västra Götalandsregionen ett antal kvalitetsindikatorer som skulle följas under I vårdöverenskommelsen återfinns 36 av dessa indikatorer samt ytterligare sju lokalt fastställda, dvs sammantaget 43 kvalitetsindikatorer. För 35 av indikatorerna är den målrelaterade ersättningen kopplad till ett processmått som innebär upprättande, genomförande och uppföljning av handlingsplaner. En målrelaterad ersättning är kopplad till processmålen. Redovisning av dessa indikatorer följer en mall. Särskilda uppföljningsmöten har genomförts med genomgång och diskussion om uppnådda resultat och handlingsplaner. En gemensam bedömning genomfördes av SU och HSNK om respektive delredovisning var tillfyllest. Den målrelaterade ersättningen betalas ut om redovisning görs enligt ovan nämnda beskrivning. För resterande indikatorer utbetalas en målrelaterad ersättning vid uppnådda mätetal. 1 Särkostnad är ett sammanfattande begrepp för alla extra kostnader för det särskilda vårdtillfället utöver ordinarie vårdplatskostnad. 3 (14)

5 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Fördelningen framgår av nedanstående tabell. Område Möjlig ersättning (tkr) Utbetalt (tkr) Ej utbetalt (tkr) Processmål Mätetal Summa Av nedanstående tabell framgår fördelningen av den totala målrelaterade ersättningen mellan somatisk och psykiatrisk vård. Område Möjlig ersättning (tkr) Utbetalt (tkr) Ej Utbetalt (tkr) Somatisk vård Psykiatrisk vård Summa Nedan följer en sammanställning av de målrelaterade indikatorer som anges i överenskommelsens kvalitetsbilagor samt övriga uppföljningsområden. I kvalitetsbilagan till överenskommelsen finns närmare beskrivning av respektive måltal. 2.1 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Diabetesvård Indikatorer Andel diabetespatienter rapporterade till nationella diabetesregister, NDR. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år med två behandlingsmål för blodsocker. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för blodtryck. Andel typ 1 diabetespatienter, under 75 år, med behandlingsmålet för kolesterol. Regionala måltal avseende o inrapportering till NDR är uppnått o behandlingsmålen för blodsocker är uppnått o behandlingsmålet för blodtryck är uppnått o behandlingsmålet för kolesterol är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Hjärtsjukvård (hjärtinfarkt) Indikatorer Andel patienter med akut hjärtinfarkt som har behandlats med reperfusion (återställt blodflödet i kranskärlet). Andel behandlade med lipidsänkare (läkemedel mot höga blodfetter). Andel utförda kranskärlsröntgen hos patienter som har indikation för sådan undersökning. Andel som behandlats med läkemedel som motverkar blodproppsbildning. Andel behandlade med ACE-hämmare/A2-antagonister vid utskrivning efter hjärtinfarkt (läkemedel som motverkar högt blodtryck). 4 (14)

6 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o att återställa blodflödet i kranskärl är uppnått o behandling mot höga blodfetter är uppnått o kranskärlsröntgen är uppnått o läkemedel för att motverka blodproppsbildning är uppnått o läkemedel som motverkar högt blodtryck är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Njursjukvård Indikatorer Andel i hemodialys med säker access till blodbanan (AV-fistel eller AV-graft). Andel patienter i hemodialys som uppnår behandlingsmål för blodtryck. Andel i hemodialys som uppnår behandlingsmål för dialysdos. Andel patienter som får dialys i hemmet. Regionala måltal avseende o säker access till blodbanan så uppnåddes 64 procent, måltalet är 67 procent o behandlingsmål för blodtryck så uppnåddes 42 procent, måltalet är 46 o behandlingsmål för dialysdos så uppnåddes 72 procent, måltalet är 82 procent o behandlingsmål för dialys i hemmet så uppnåddes 24 procent, måltalet är 30 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Ortopedisk vård Indikatorer Andel av patienterna med höftfraktur som har opererats inom 24 timmar. Täckningsgrad, Riks-Höft. Andel omoperationer inom 2 år efter total höftprotesoperation. Regionala måltal avseende o operation inom 24 timmar så uppnåddes 66 procent, måltalet är 75 procent o inrapporteringen Riks-Höft är uppnått o omoperationer är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Strokevård Indikatorer Täckningsgrad Riks-Stroke. Blodtunnande behandling efter stroke med förmaksflimmer. Andel patienter med stroke som vårdats på strokeenhet. Andel strokepatienter som gavs trombolysbehandling (proppupplösande behandling). 5 (14)

7 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o inrapporteringen Riks-Stroke är uppnått o blodtunnande behandling är uppnått o vård på strokeenhet är uppnått o proppupplösande behandling är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Kirurgi Indikator Andel opererade inom 14 dagar vid symtomgivande förträngning av halspulsådern. Regionala måltal avseende o operation inom 14 dagar är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Intensivvård Indikator Andel vårdtillfällen inom intensivvård registrerade i Svenskt intensivvårdsregister (SIR). Regionala måltal avseende o registrering i SIR är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Öron-Näsa-Hals Indikator Andel operationer, septumplastik och tonsillektomi, som registrerats i Svenskt ÖNHregister Regionala måltal avseende o registrering i ÖNH-register är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Obstetrik och gynekologi Indikatorer Andel perinealbristningar grad III och IV vid vaginal förlossning Andel av utförda operationer där livmodern tagits bort på grund av benign sjukdom som registrerats i Svenska Gyn-op registret. 6 (14)

8 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o perinealbristningar är uppnått o registrering i Gyn-op är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Vuxenpsykiatri (ej rättspsykiatrisk vård) Indikator Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, vuxenpsykiatri. Andel patienter med skriftlig vårdplan. Regionala måltal avseende o diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen är uppnådda o patienter med skriftlig vårdplan är uppnådda. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Barn- och ungdomspsykiatri Indikator Andel diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen, Vuxenpsykiatri och BUP. Andel patienter med GAF- värde angivet. Andel patienter med skriftlig vårdplan. Regionala måltal avseende o diagnossatta läkarbesök och vårdtillfällen är uppnådda o patienter med GAF- värdet angivet är uppnådda o patienter med skriftlig vårdplan uppnåddes. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Ögonsjukvård Indikator Andel med synskärpa < 0,5 på bästa ögat vid kataraktkirurgi. Regionala måltal avseende o synskärpa uppnåddes 21 procent, måltalet är 20 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Läkemedel Indikatorer Andel zopiklon av sömnläkemedel till personer 75 år och äldre. Intravenösa antibiotika andel penicilliner av penicilliner + cefalosporiner på rekvisition till sjukhuskliniker. 7 (14)

9 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Regionala måltal avseende o Zoplikon av sömnläkemedel har uppnåtts o Intravenös antibiotika har uppnåtts. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats. Under året omorganiserades arbetet med läkemedelsfrågor på SU och en ny läkemedelsenhet bildades. Enheten består av klinisk farmalogi och Sjukhusapoteket. Den nya organisationen möjliggör ett helhetsgrepp om kedjan mellan läkemedelsrekommendationer och terapiråd via samarbete med den regionala Läkemedelskommittén fram till expediering av läkemedel till sjukhusets patienter. Enheten samordnar även sjukhusets strategiska råd för läkemedelsfrågor (SRL) som består av experter från läkemedelsenheten samt personer från varje område på SU. Sjukhuset har utarbetat en lokal handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. I handlingsplanen har SRL tagit ansvar för läkemedelsfrågorna. Enligt planen ska läkare på SU minska förskrivningen av olämpliga läkemedel och olämpliga kombinationer av läkemedel hos äldre patienter. Det sker bland annat genom regelbunden utvärdering av aktuell läkemedelsbehandling hos inneliggande patienter och förbättrad information till patienter, anhöriga och andra vårdgivare avseende läkemedelsbehandling. Handlingsplanen följs upp utifrån fastställda styrtal. Exempel på andra genomförda aktiviteter är: Utbildning och information till verksamheterna gällande REK- listan (listan över rekommenderade läkemedel i regionen) Stöd till ökad biverkningsrapportering Framtagande av statistik över läkemedelsanvändningen per område och återrapportering till verksamheterna. LUPP (Läkemedelsupplysning i VGR) drivs från sektionen för klinisk farmakologi på SU. LUPP är en kostnadsfri informationstjänst för läkemedelsrelaterade frågor för personal som arbetar inom sjuk- och tandvården. 2.2 Säker hälso- och sjukvård Patientsäkerhet Indikator Vårdrelaterade infektioner. Regionala måltal avseende o vårdrelaterade infektioner uppnådde nivå 2 av 3 med resultatet 8,5 procent (Nivå 2, 10 procent). Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, 99 procent av ersättningen betaldes ut. 8 (14)

10 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Vårdhygienrutiner Indikatorer Basala vårdhygienregler, rapportering. Basala vårdhygienregler, måluppfyllelse. Regionala måltal avseende o rapportering är uppnått o måluppfyllelse är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, full ersättning betaldes ut Klädregler Indikatorer Basala klädregler, rapportering. Basala klädregler, måluppfyllelse. Regionala måltal avseende o rapportering är uppnått o måluppfyllelse är uppnått. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, full ersättning betaldes ut. 2.3 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientenkät, slutenvård Indikatorer Bemötande, patientupplevd kvalitet. Information, patientupplevd kvalitet. Delaktighet, patientupplevd kvalitet. Regionala måltal avseende o bemötande är uppnått o information uppnåddes för psykiatri, för somatik nåddes nivå 1 av 3 med resultatet 79 procent o delaktighet uppnåddes för psykiatri, för somatik nåddes nivå 1 av 3 med resultatet 75 procent. Den målrelaterade ersättningen är kopplad till resultatnivåerna, 75 procent av ersättningen betaldes ut där nivå 1 uppnåddes. Full ersättning betalades ut för bemötandeindikatorn Hälsofrämjande sjukhus SU är medlem sedan fyra år i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS). Sjukhuset deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella nätverk för att stärka sin roll som hälsofrämjande sjukhus. Under 2012 har 14 hälsofrämjande aktiviteter genomförts: Föreläsningar för allmänheten. Flera av föreläsningarna har haft inriktning mot hälsa, t ex Mat och rörelse för ett hälsosamt liv. SU har också samverkat med vårdgrannar och Mölndals kommun när det gäller föreläsningar. 9 (14)

11 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Fysisk aktivitet på recept (FaR). Arbetet inom sjukhuset har fortsatt 2012 med bl a utbildning av enheter inom sjukhuset. Förskrivningen 2012 jämfört med föregående år framgår av nedanstående tabell. Antal förskrivna FaR Somatisk vård Psykiatrisk vård Barn 6 5 Summa Motiverande hälsosamtal (MI): Två typer av samtalsmetodik används. MI används i samband med tobaks- och alkoholavvänjning. Rådgivande samtal är kortare och mer kostnadseffektivt i samband med ordination av fysisk aktivitet (FaR). Rökstopp i samband med operation: Opererande verksamheter har skapat rutiner som bygger på gällande riktlinjer för rökstopp i samband med operation. Inflödet av remisser till mottagningen för tobaksavvänjningen har ökat Rökfritt sjukhus. Arbetet för ökad följsamhet till befintliga riktlinjer har fortsatt under året. Sjukhusets arbetsgrupp planerar och förbereder ett eventuellt beslut om helt rökfritt sjukhus. Hälsofrämjande arbetsplats. Rådet för arbetsmiljö och hälsa har uppdragit åt en arbetsgrupp att driva arbetet. Under året har seminarier mm genomförts. Friskvård. Riktade aktiviteter till medarbetare i form av föresläsningar och kickoff. Alla anställda erbjuds friskvårdsbidrag och subventionerade träningsmöjligheter. Alkohol. I samarbete med processansvarig för missbruks- och beroendeprocessen har SU har tagit fram förslag till AUDIT identifiera riskbruk och åtgärder. Några verksamheter deltog i den nationella alkoholsscreeningen den 8 november Resultatet ger en indikation av alkoholvanorna hos sjukhusets patienter och tillsammans med aktuell forskning, en grund för fortsatt införande av AUDIT. Matvanor. Arbetet med att identifiera metoder och arbetssätt för förbättrade matvanor inom slutenvården fortsätter. Sjukdomsförebyggande metoder. Arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder har fortsatt under året. Arbetsgruppen har initierat frågan om förbättrad dokumentation av levnadsvanor för att underlätta övergångar mellan olika vårdformer. Miljö. Under kvalitetsdagarna åskådliggjorde SU sambandet mellan hälsofrämjande insatser och miljö; FaR som metod att minska läkemedelsanvändningen, rökstopp inför operation för att minska användningen av antibiotika. Sjukhuset har också deltagit i projekt tillsammans med Göteborgs Stad för att få medarbetare att välja andra sätt än bilen för att ta sig till arbetet. 10 (14)

12 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Kultur. En arbetsgrupp har orienterat sig inom området avseende integrering av kulturfrågorna och rehabilitering. Nätverk. SU deltar i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus. HPH-konferensen Planeringsarbetet pågår inför för den internationella konferensen som VGR står värd för. (HPH = Health Promoting Hospitals) Boka besök via internet Patienter kan via Mina vårdkontakter beställa tid och av/omboka tid. På SU erbjuder 129 mottagningar den möjligheten. Under 2012 har sjukhuset haft avslutade ärenden i Mina vårdkontakter. Det är en ökning jämfört med 2011 (+4900 ärenden). Mest frekvent förekommande är att förnya recept. SU medverkar i det regionala arbetet som pågår för att patienter på egen hand ska kunna boka tider direkt via Mina vårdkontakter. 2.4 Effektiv vård Transplantationssjukvård SU har ansvaret för regionens donationsenhet som har i uppdrag att öka antalet anmälningar till donationsregistret och därmed antal tillgängliga organ för transplantation. Sjukhuset har också ett regionalt uppdrag att utföra transplantationer som överstiger en överenskommen basvolym. Kostnaden per organ beräknas årligen i efterhand som ett genomsnitt av särkostnaderna för respektive organsort. SU ersätts med denna genomsnittliga särkostnad för de transplantationer som överstiger basvolymen för respektive organsort. Minskar basvolymen görs ett motsvarande avdrag på ersättningen. Sammanställningen nedan visar det totala antalet organtransplantationer Hela basuppdraget utfördes inte och ersättningen minskade med tkr. Organ Basuppdrag (antal) Utfört (antal) Differens (antal) Ersättning (tkr) Hjärta Lunga Lever Njure Flerorgan Summa Källa: SU Förlossningssjukvård Från och med 2009 tillämpas en regiongemensam ersättningsmodell för förlossningssjukvården. Modellen innebär att sjukhuset ersätts för antalet förlossningar utöver prognostiserat födelsetal. Totalt antal förlossningar 2012 var , vilket var 338 fler än prognostiserat. Ersättningen till SU ökade därmed med tkr Hälsoundersökningar med mammografi SU ansvarar för hälsoundersökningar med mammografi för kvinnor i Askim och Mölndals kommun. Antalet utförda undersökningar 2012 är lägre jämfört med föregående år (-1,5 procent). Volymförändringen beror på att antalet kvinnor i åldersgruppen > 40 år har minskat. Alla aktuella kvinnor kallas inom fastställt intervall. Av antalet kallade kvinnor har 80 procent genomgått undersökning och andelen kvinnor som får svar inom fastställd svarstid är 11 (14)

13 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU 97 procent. Resterande utgörs av kvinnor som återkallats för ny undersökning. Dessa får svar 2-7 dagar efter andra undersökningstillfället. Andelen kvinnor som återkallats är 3 procent. 0,7 procent (52 kvinnor) remitterades till bröstkonferens Angereds närsjukhus (ANS) Angereds närsjukhus har från och med 2010 ett utökat uppdrag för invånarna i de nordöstra stadsdelarna inom områdena kardiologi, lungmedicin och neurologi. SU:s uppdrag är minskat i motsvarande mån. Sjukhusen har gemensamt kommit fram till en volymöverföring om besök. Det kan konstateras att volymen på ANS har ökat som planerat medan besöken på SU inte minskat i motsvarande omfattning. Befolkningen i de nordöstra stadsdelarna har totalt sett fått en ökad tillgång till vård inom nämnda specialiteter. 2.5 Jämlik vård Arbetsgruppen för kunskapsbaserad och jämlik vård på SU arbetar sjukhusövergripande med jämlikhetsfrågor. En utgångspunkt i det arbetet är att sjukvård baserad på sjukhusgemensamma kunskapsunderlag ger bra förutsättningar för att omhändertagandet av patienter blir enhetligt och jämlikt. Uppföljning av resultaten i de regionala kvalitetsindikatorerna och utarbetande av handlingsplaner relaterade till dessa är hörnstenar i arbetet med jämlik vård. Sjukhuset deltar i det arbete som bedrivs inom ramen för den nationella plattformen för jämlik hälsa. Ett program har tagits fram där jämlikhetsfrågor belyses ur patient- och medarbetarperspektiv. Programmet vänder sig till nya chefer och medarbetare under introduktionstiden på SU. I vårdöverenskommelsen ingår att SU årligen ska analysera minst två patientgruppers vård och behandling utifrån ett genusperspektiv, det vill säga om kvinnor och män får behandling efter behov och på lika villkor. SU har endast inkommit med en aktuell genusanalys för 2012 och har därmed inte fullföljt sitt åtaganda i vårdöverenskommelsen. Sjukhuset har analyserat hjärtsjukvård ur ett jämställdhetsperspektiv Hjärtsjukvård Akut hjärtinfarkt är en av de enskilt vanligaste dödsorsakerna för både män och kvinnor i Sverige. Chansen att överleva är beroende av möjligheten att få ett snabbt och effektivt omhändertagande. I en avhandling från Göteborgs universitet beskriver Annica Ravn-Fischer, hjärtläkare vid SU resultatet av en studie som innefattar 5200 patienter med misstänkt hjärtinfarkt. Studien visar att kvinnor som söker med hjärtsymtom mer sällan än män blir inlagda på en hjärtintensivavdelning. Kvinnor får även vänta längre än män både på att bli undersökta med kranskärlsröntgen, på att få blodproppsförebyggande medicin samt på att få en vårdplats. Förmodligen nedprioriteras kvinnorna eftersom hjärtinfarkt är mer ovanligt hos kvinnor än hos män. Med utgångspunkt från könsperspektivet visade studien att kvinnor som söker vård på grund av bröstsmärta var äldre än män. Männen hade dock en högre frekvens av akuta koronara syndrom (bröstsmärta som inger misstanke om hjärtinfarkt). För de kvinnor som verkligen hade ett akut koronoart syndrom och som vårdades på en hjärtintensivavdelning sågs endast små skillnader mellan könen. Skillnaderna mellan könen var större i gruppen äldre (över 75 år), vilket indikerar att äldre kvinnor inte undersöktes lika utförligt som män. Studien visar att det verkar finnas skillnader mellan könen tidigt i triageringssystemet, men när patienten har fått diagnosen akut koronart syndrom så är skillnaderna mellan män och kvinnor små. Det är viktigt att även kvinnorna får en snabb bedömning, och att man initialt är lika aggressiv med utredning och behandling som för männen. 12 (14)

14 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU SU har vidtagit åtgärder för att bättre kunna prioritera patienter inför triageringen. Den tidigare riskmodellen för misstänkt hjärtinfarkt fasas ut, där manligt kön var en av riskfaktorerna. På larmcentralen kommer kvinnor att få högre prioritet för att kompensera för hur kvinnor tolkar sina symtom. I vårdöverenskommelsen för finns hjärtsjukvården med som ett område för genusanalys. Det innebär att omotiverade skillnader mellan könen inom hjärtsjukvården ska åtgärdas för att sedan följas upp. Ytterligare åtgärdsplaner ska sedan tas fram om åtgärderna inte har haft önskad effekt. 2.6 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Genomloppstider akutmottagningar Indikatorer Andel patienter där tid till triage < 10 minuter vid besök på akutmottagning Andel patienter där tid till läkare < 1 timme vid besök på akutmottagning Andel patienter där total genomloppstid < 4 timmar vid besök på akutmottagning Måluppfyllelse avseende o tid till triage 69 procent o tid till läkare 40 procent o total genomloppstid 62 procent Den målrelaterade ersättningen är kopplad till processmål som uppnåtts och full ersättning har utbetalats Vårdgarantin Den nationella vårdgarantin har följande kravnivåer och gränsvärden: Besök: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på ett förstabesök ska ha väntat högst 90 dagar, räknat från det datum då vårdbegäran initierades. Måluppfyllelsen var 86 procent i december vilket var lägre än motsvarande period föregående år (92 procent) Behandling: 100 procent av de vårdgarantipatienter som väntar på behandling ska ha väntat högst 90 dagar på behandlingsstart, räknat från det datum då begäran om behandling initierades. Måluppfyllelsen var 74 procent i december 2012, vilket är ett par procentenheter lägre jämfört med motsvarande period förra året. SU:s måluppfyllelse för regionalt beslutade gränsvärden för december: Vuxna patienter med välgrundad misstanke om cancer som väntat högst 14 dagar för besök var 98 procent Vuxna patienter som väntat högst 90 dagar på neuropsykiatrisk utredning var 100 procent BUP patienter som väntat högst 30 dagar på besök var 96 procent BUP patienter som väntat högst 30 dagar på fördjupad utredning var 100 procent. 13 (14)

15 Uppföljning av Överenskommelse om sjukhusvård 2012 mellan HSN 4, 5, 7, 11 och 12 och SU Vårdvolymer Budgeterade prestationer 2012 skulle enligt beslut i VGR, för den offentliga sjukhusvården, vara lika med prestationsutfallet Fakturerade vårdvolymer visar att den sammanlagda överenskomna volymen uppnåddes I prestationsutfallet ingår vissa prestationer för vilka ersättning utgått som riktat uppdrag och som inte är budgeterade. En jämförelse mellan budgeterade volymer och utfall blir därför inte helt korrekt Strålbehandlingsverksamheten Sedan 2009 har SU det medicinska ledningsansvaret för strålterapi i regionen med bibehållande av två utbudspunkter i Göteborg respektive Borås. Under perioden januari december 2012 har totalt för SU och SÄS andelen kurativa (botande) behandlingar varit 51 procent och andelen palliativa (smärtlindrande i livets slutskede) varit 47 procent 2. Behandlingarna delas upp i tre prioritetsgrader, där prioritet 1 räknas som högst angelägenhetsgrad. För patienter med prioritet 1 fick 100 procent behandling inom angiven tid både på SU och SÄS, det vill säga sju dagar. För patienter med prioritet 2 fick vid SU 94 procent och vid SÄS 91 procent behandling inom angiven tid, det vill säga 14 dagar. För patienter med prioritet 3 fick vid SU 97 procent och vid SÄS 100 procent behandling inom angiven tid, det vill säga 60 dagar. 3. SÄRSKILDA UPPFÖLJNINGSOMRÅDEN I uppföljningsplanen för 2012 finns ett antal områden som har följts upp i särskild ordning. 3.1 Capio Angered Då Capio Lundby sjukhus AB stängde sin allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagning i Angered vid årsskiftet 2011/2012 utökades uppdraget till SU avseende länssjukvårdspsykiatri. SUs uppdrag utökades med 778 besök och 790 tkr. Besöken på SU blev färre än planerat. 3.2 Fallskador bland äldre Ett arbete pågår på sjukhuset för att förebygga fallskador bland äldre. På SU har man utifrån det arbetet konstaterat att några enkla frågor till patienter och/eller anhöriga samt vårdpersonal är fungerande och effektiv screening för att förebygga fallskador bland äldre patienter. En positiv effekt av att screening används på sjukhuset är att personalen är mer uppmärksam på frågan. Antalet registrerade fallskador på SU för invånare i VGR som var 65 år eller äldre har minskat 2012 (5 611) jämfört med 2011 (6 086). 3.3 Informationsinsats avseende ett region-och rikssjukvårdsuppdrag I samband med Hälso- och sjukvårdsnämndernas gemensamma presidieöverläggningar om regiongemensamma beställningar , hölls ett seminarium om den högspecialiserade cancervården. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset deltog. Utöver seminariet gavs information om beställning av region- och rikssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Särskilda uppföljningsområden relaterade till det ekonomiska utfallet redovisas under punkten 1. 2 För två procent saknas angiven intention. 14 (14)

16 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 406/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Jonathan Neselrot Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Informations- och kommunikationsplan Ärendet Planen avser att fungera som styrande dokument för operativa och strategiska informations- och kommunikationsinsatser för hälso- och sjukvårdsnämnd 4. I handlingen finns informations- och kommunikationsmål samt aktiviteter beskrivna. Handlingen ersätter tidigare beslutad Informationsplan (Dnr: HSN ). Bakgrund I hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag ingår att säkerställa att invånarna i nämndområdet får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd och regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård. Nämnden ska också i olika forum föra dialog med regioninvånarna. Överväganden Hälso- och sjukvårdsnämnden ansvarar för att alla medborgare i nämndområdet får tillgång till likartad information om hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för mål och aktiviteter är att utvald information- och kommunikation når avsedd målgrupp. Insatserna fördelas på flera olika kanaler och anpassas efter målgrupp. Medborgardialog I planen föreslås principer för medborgardialog. Principerna ska fungera som ett ramverk för dialoginsatser. Principerna effektiviserar initierandet av medborgardialog och tydliggör nämndens Barnperspektivet Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kanslis bedömning är att goda kunskaper om vårdnivåer och tillgången på hälso- och sjukvård har en positiv inverkan för alla medborgare i nämndområdet och därmed även för barnen och ungdomarna. Dessutom finns en särskild princip som påpekar vikten av att barns och ungdomars möjligheter att delta i dialog särskilt ska beaktas. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

17 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Finansiering Hushållsutskicket beräknas kosta drygt kronor för HSN 4. Beräkningen är gjord för utskick till samtliga hushåll i tolv hälso- och sjukvårdsnämnders geografiska verksamhetsområden och kan komma att förändras beroende på hur många nämnder som beslutar om hushållsutskick. Egenvårdsguiden innebär en kostnad på drygt kronor. Övriga kostnader ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader. Förslag till beslut 1. Informations- och kommunikationsplan godkänns. 2. Kostnaderna för hushållsutskicket och Egenvårdsguiden finansieras ur nämndens budget för projekt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga Informations- och kommunikationsplan

18 Diarienummer: HSN Informations- och kommunikationsplan Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale

19 1. Inledning Informations- och kommunikationsplan beskriver informations- och kommunikationsinsatser för hälso- och sjukvårdsnämnd Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale från och med 1 januari 2013 till och med 31 december Informationsoch kommunikationsplan ersätter Informationsplan Grundläggande begrepp Information är envägskommunikation och handlar om de strategiska budskapen som ska leda till ökad kunskap. Kommunikation bygger på dialog och interaktivitet mellan de som deltar i processen och ska leda till förändrade attityder och förhållningssätt. 1.2 Så läses planen Planen inleds med de dokument som ligger till grund för styrningen. Planen tydliggör skillnaden mellan informationsinsatser och kommunikationsinsatser. Två olika matriser med mål- och aktivitetsplan för information har tagits fram. En matris för kommunikationsmål har tagits fram. Medborgardialog har fått särskilt utrymme i slutet av planen under egen rubrik. 1.3 Övergripande syfte Syftet med en informations- och kommunikationsplan är att formulera strategier och planera informations- och kommunikationsinsatser efter uppsatta mål. Planen ska hjälpa nämnden att utföra sitt informations- och kommunikationsuppdrag. 2. Styrande dokument och historik 2.1 Hälso- och sjukvårdsnämndens reglemente Nämnden ska vid fullgörandet av sitt uppdrag i olika forum föra dialog med regioninvånarna samt svarar för att invånarna i nämndens område får tillgång till information om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter inom hälso- och sjukvården, högkostnadsskydd, regler för hjälpmedel samt övriga förutsättningar för att få vård Detaljbudget 2013 Nämnden har ansvar för att föra dialog med medborgarna om förutsättningar för beslutsfattande och om de beslut de fattar. Nämnden fattade i december 2011 beslut om en informationsplan som gäller för åren Under året kommer arbetet med att ta fram en kommunikationsplan för år att slutföras. Inför planerade förändring ska informations- och medborgardialogmöten vara en del av kommunikationsinsatserna Regionfullmäktige Hälso- och sjukvårdsnämnderna får i uppdrag att arrangera aktiviteter som ger medborgarna möjlighet att ställa frågor om nämndernas verksamhetsområde enligt reglementet. Samtliga beställarnämnder ska genom löpande utvärdering och uppföljning tillvarata medborgarnas synpunkter i kommande aktiviteter. 4 1 Informationsplan , DNR: HSN Ur Reglemente för hälso- och sjukvårdsnämnd i Västra Götalandsregionen, 4 3 Detaljbudget 2013 DNR: HSN Återrapportering av uppdrag till beställarnämnderna om medborgarkontakter DNR: RS Sida 2 av 11

20 2.4 Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy I sättet att kommunicera anpassas informationen till respektive målgrupp och de lokala förhållandena. Språket ska vara enkelt och lätt att förstå och också anpassas till grupper med särskilda behov, till exempel invandrare och vissa handikappgrupper. Informationen ska vara öppen, sann och saklig. Det gäller både positiva och negativa budskap. God kommunikation med invånare och anställda i Västra Götalandsregionen är en förutsättning för att regionens mål skall uppnås och för att ge kunskap om de beslut politikerna fattar och de konsekvenser besluten får. Dessa beslut och den demokratiska process som ligger bakom styr regionens verksamhet. För att politikerna skall kunna fatta väl underbyggda och förankrade beslut krävs en dialog och ett samspel med en mängd olika aktörer i regionen och med regionens invånare Nämndområdets befolkning och förutsättningar Inom nämndens geografiska område bor det drygt personer. Mellersta Bohuslän ligger strax över länssnittet vad gäller andelen i befolkningen äldre än 65 år. 6 I nämndområdet förväntas en påtaglig ökning av antalet äldre. Antalet 80 plus, förväntas öka med 35 procent fram till år Lokaltidningarna har bred spridning i nämndområdet och det kan därmed finnas vinster i att arbeta aktivt med lokaltidningarna som informationskanal för att på så sätt nå medborgarna. 3. Informationsplanering 3.1 Avslutade informationsinsatser Informations- och kommunikationsplan ersätter Informationsplan Här listas de informationsinsatser som tidigare fanns med men som nu avslutats och inte längre finns med i informations- och kommunikationsplaneringen Blå sidorna Kontaktuppgifter till hälso- och sjukvården kommer inte längre att finnas i telefonkatalogens blå sidor. Bakgrunden är ett effektiviseringskrav i regionfullmäktiges budget om sammanlagt 20 miljoner kronor över 2013 och Dessutom minskar användandet av telefonkatalogen som källa för att hitta kontaktuppgifter. I juni 2012 tog förvaltningsledningen beslut om att avsluta samarbetet med Eniro. 8 Kostnaden för annonsering i Eniro uppgick till 4,2 miljoner kronor årligen Välkomstpaketet och Regionmagasinet Efter ett omfattande effektiviseringskrav på regionkansliet beslutade kommunikationsstrategiska avdelningen (dåvarande informationsavdelningen) att avsluta utgivningen av Regionmagasinet samt att upphöra med välkomstpaketet. 5 Ur Västra Götalandsregionens kommunikationspolicy 6 Verksamhetsanalys Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Mål och Beställningsunderlag DNR: HSN Beslut om att avsluta avtal med Eniro HSN Sida 3 av 11

21 Regionmagasinet skickades ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Välkomstpaketet skickade ut till nyinflyttade medborgare i Västra Götaland med information om Västra Götalandsregionen och dess förvaltningar och bolag samt information om Kommande informationsinsatser Syfte Hälso- och sjukvårdsnämnden är medborgarföreträdare. Syftet med information till medborgarna är att de ska känna till vårdutbud, rättigheter och regler för hälso- och sjukvården, nämndens uppdrag och ansvar samt att hjälpa medborgarna att välja rätt vårdnivå Strategi Uppdraget och det övergripande målet är att medborgarna i nämndområdet ska få och tillgodogöra sig information om hälso- och sjukvård. För att väcka intresset hos medborgarna behöver nämnden anpassa informationen till olika målgrupper. Ett sätt att väcka intresset hos den informationsmätta medborgaren är att göra tilltalet mer lättillgängligt och personligt Målgrupper Nämndens målgrupp är alla medborgare i nämndområdet. För att medborgarna ska känna sig berörda av informationen bör tilltalet anpassas efter målgrupp för aktuellt informationsuppdrag Budskap Nämndens informationsuppdrag enligt reglementet är att informera medborgarna om tillgänglig hälso- och sjukvård, avgifter, högkostnadsskydd, regler och förutsättningar för att få vård. Budskapet ska till formen vara målgruppsanpassat, sant och sakligt. Ett högtravande och byråkratiskt språk riskerar att skapa distans, medan ett personligt tilltal har större möjligheter att nå fram och generera en önskad effekt hos mottagaren Hushållsutskicket Första hjälpen Under 2012 gjorde nämnden ett utskick till samtliga hushåll i nämndområdet. Utskicket bestod av en sexsidig folder med bland annat egenvårdstips, information om vårdnivåer, kontaktuppgifter till jourcentraler i nämndområdet och en presentation av nämnden. Reaktionerna på Första Hjälpen har varit blandade men Postens undersökning visar att medborgarna använt och uppskattat utskicket och en överväldigande majoritet tycker att foldern var ett bra sätt att informera om vård och omsorg. Besöksstatistiken på nämndens hemsida ökade markant under juni då Första hjälpen distribuerades. När 2013 års hushållsutskick genomförs ska avslutandet av annonseringen i Eniros telefonkatalog beaktas och kontaktuppgifter till vårdinrättningar i närområdet publiceras. Totalkostnaden för utskicken (HSN 4, 5, 11, och 12 deltog) landade på totalt Fyra nämnder delade på kostnaden som justerades något beroende på antalet hushåll i nämndens geografiska verksamhetsområde Webbplatsen och 1177.se Hälso- och sjukvårdsnämnderna har egna webbplatser under vgregion.se där det finns information om nämndens ansvarsområde och arbete se/vastra-gotaland har information om utbud, regler och sjukvårdsrådgivning som riktar sig till Västra Götalandsregionens invånare. Många av texterna på 1177.se finns översatta till olika språk. Sida 4 av 11

22 3.2.7 Informationsmål I matrisen nedan har mål konkretiserats utifrån nulägesbeskrivning och strategi. Målen har brutits ner i aktiviteter för att ge förutsättningar för en god uppföljning. Mål för kommunikation har utelämnats i matrisen och tydliggörs istället under egen rubrik längre ner. Mål Nämndens uppdrag och ansvar ska förtydligas för befolkningen i Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund och Ale. Medborgarna ska hjälpas att välja rätt vårdnivå Medborgarna ska få ökad kunskap om vårdutbud, regler och rättigheter Aktiviteter Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet Proaktivitet i medierna Vgregion.se/hsn4 som en läs mer kanal Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet Målgruppsinriktade kampanjer vid behov Mer personligt tilltal (målgruppsanpassning och storytelling) Egenvårdsguiden Genom: Årliga utskick till alla hushåll i nämndområdet 1177.se/vastra-gotaland Målgruppsinriktade kampanjer vid behov Sida 5 av 11

23 3.2.8 Planerade aktiviteter År Informationsinsats/aktörer Budskap Kanal Kostnad Årligt utskick till alla hushåll i nämndområdet Direktutskick via Posten 2013 Annons i telefonkatalogen, Rosa Sidorna Egenvårdsguiden Utveckling av nämndens webbplats Pressmeddelanden / presskonferenser 1177.se Vårdnivåer Nämndens roll Kontakt- och adressuppgifter Regler och rättigheter Kontaktuppgifter till 1177 Telefonkatalogen Råd om egenvård Information om 1177.se Informationskälla här får du veta mer Nämndens arbete Kontaktuppgifter Nämndens beslut Görs vid särskilda händelser/beslut av allmänintresse Information om vårdutbud Vårdgivare, bibliotek, medborgarkontor 10 Webben, vgregion.se/hsn4 Episerver, nyheter.vgregion.se KiV-register Totalkostnad 2013, HSN4, 5, 7, 11, 12: kr Beräknad kostnad för 2013 (HSN4): Distribution: kr Tryck:26 500kr Konsult: Annonsering: Totalt:92 176kr 9 Ingen kostnad. Kostnaden är regionkansliets Totalkostnad för HSN4, 5, 7, 11, 12: kr Kostnad för HSN4: kr Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader Ingår i ordinarie administrativa kanslikostnader 9 Priserna är beräknade priser för 12 nämnder, exklusive moms 10 Vi informerar nämnda instanser men avgör inte hur de behandlar den informationen vi ger Sida 6 av 11

24 3.2.9 Uppföljning Uppföljning sker årligen. Utskicken till alla hushåll följs upp genom läsvärdesundersökning. Medieanalys av hur nämnden skildras i medierna vid särskilda händelser. Utvärdering i samband med eventuella målgruppsinriktade kampanjer Statistik från vårdbarometern om var man hämtar information om hälso- och sjukvård Besöksstatistik på nämndens sida på vgregion.se/hsn4 Sida 7 av 11

25 4. Kommunikationsplanering 4.1 Syfte Kommunikation bygger på dialog och interaktivitet mellan de som deltar i processen och ska leda till förändrade attityder och förhållningssätt. Informations- och kommunikationsplanen ska ge nämnden god möjlighet till dialog med medborgarna för att få ett bredare underlag för att fatta väl förberedda och förankrade beslut, samt öka kunskaperna och förtroendet mellan invånare och politiker. 4.2 Strategi För dialog är det viktigt att nämnden möter medborgarna i de forumen där de vill bli mötta, där de är. Tilltalet i kommunikationen ska vara lättillgängligt och personligt. 4.3 Målgrupp När nämnden har dialog med medborgare bör nämnden överväga att bjuda in personer med hög beröringsgrad men med låg vardaglig aktivitet i samhällsdebatter. 4.4 Budskap Nämndens budskap i dialog med medborgarna ska upplevas lättillgängligt och personligt. Medborgare som deltar i dialog ska känna till förutsättningarna och principerna för dialogen. 4.5 Mål för kommunikation Målen för kommunikation med medborgare specificeras i matrisen nedan. I matrisen finns även förslag på aktiviteter under 2013 och 2014 för att nå upp till målen. Mål Aktiviteter Hälso- och sjukvårdnämnden ska ta fram en Informations- och strategi för hur man ska arbeta med kommunikationsplan kommunikation över hela mandatperioden Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska ge invånarna möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter om hälso- och sjukvården i nämndområdet Nämnden ska utveckla sin dialog med medborgare Dialogen med organisationer, råd och föreningar ska bibehållas och utvecklas Särskilda insatser för kommunikation Dialogmöten med patientorganisationer Pensionärsråd Nämnden genomför minst ett dialogtillfälle under mandatperioden, alternativt deltar i annan parts dialogtillfälle Utvärdera deltagarnas upplevese av pensionsråd och brukardialog Sida 8 av 11

26 5. Medborgardialog 5.1 Syfte Det övergripande syftet med medborgardialog är att stärka demokratin och öka effektiviteten i den politiska beslutsprocessen. Detta genom att dels ge medborgare möjlighet att i dialog inverka på de beslut de förtroendevalda fattar. Och dels genom att öka kvaliteten i besluten genom att bidra med ökade kunskaper. 5.2 Tidigare insatser I januari 2008 bjöd nämnden in till medborgardialogmöte i Ale. Samtalet handlade till stor del om tillgänglighet till vården och vårdgaranti. I februari 2008 bjöds ett slumpvist urval av befolkningen i Kungälv in till att ingå i ett medborgarråd. Gruppen träffades fyra gånger under 2008/09 och diskuterade bland annat barnsjukvård. I september 2008 bjöd nämnden in till medborgarråd i Ale. Gruppen träffades två gånger under 2008/09. I oktober 2009 bjöd nämnden in till öppen medborgardialog i Stenungsund. I oktober 2009 anordnade nämnden en föreläsning på kvällstid, Coacha ditt barn till bra matvanor, i samband med Folkhälsoveckan i Kungälv och bjöd in till medborgardialog i anslutning med detta. I mars 2010 bjöd nämnden in till medborgardialog för invånare i Öckerö kommun via annons bjöd nämnden in till medborgardialog i Skärhamn och i Myggenäs. I januari 2012 anordnade hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli en utbildning i medborgardialog för förtroendevalda. 5.3 Principer för medborgardialog Principer för medborgardialog är verktyg för den interna styrningen och tydliggör för medborgaren vad denne kan förvänta sig av dialogen. Dialogen ska utgå från medborgarnas behov, hålla sig inom nämndens verksamhetsområde och frågan vara möjlig för medborgarna att påverka Nämndledamöter som deltar i medborgadialog ska representera nämnden Det är nämnden som avgör vilka frågor som blir föremål för medborgardialog Deltagarna i medborgardialog ska alltid informeras om syftet för medborgardialogen i samband med inbjudan Invånarna ska ges goda möjligheter att delta, uppsökande aktiviteter ska övervägas Dialogen med invånarna ska vara tillgänglig och meningsfull Barn och ungdomars möjlighet att delta i medborgardialogen ska ges särskild uppmärksamhet Resultatet av medborgardialog ska alltid återkopplas till dem som deltagit Arbetsprocessen ska utvärderas löpande och revideras vid behov Sida 9 av 11

27 5.4 Styrning Nämnden avgör vilken fråga som blir föremål för medborgardialog. Frågeställningar kan exempelvis väckas i samband med beslut nämnden kommer att fatta, information från vårdbarometern, statistik som kansliet samlar in eller diskussioner i nämnden. När nämnden ger kansliet i uppdrag att bereda en fråga, bör nämnden överväga om medborgardialog kan fungera som kompletterande beredningsunderlag. När frågan är formulerad bildas ett processteam med representanter från nämnden och tjänstemän som med utgångspunkt i principer för medborgardialog tar fram en projektplan. Projektplanen ska tydliggöra ansvarsfördelning, praktiskt upplägg, kommunikationsprocess, hur processen och resultatet ska utvärderas och kommuniceras med de som deltagit etc. Medborgardialog ska initieras tidigt i en beslutsprocess då frågan fortfarande är påverkningsbar. Medborgardialogen dokumenteras på plats. Kansliet sammanställer sedan resultatet av dialogen och återrapporterar till nämnden. Det är sedan upp till nämnden att beakta resultatet av medborgardialogen i nämndens beslut. Nämnden ska vara öppen för att ta del av andra aktörers medborgardialogaktiviteter, exempelvis utförares. När nämnden initierar medborgardialog ska nämnden överväga att nå prioriterade målgrupper genom naturliga kanaler, exempelvis föreningar och skolor. Sida 10 av 11

28 5.5 Målgrupper Nämndens kommunikationsuppdrag omfattar alla medborgare i nämndområdet. Inför varje dialogtillfälle bör man dock identifiera de viktigaste målgrupperna beroende på vilken fråga som är i fokus. Målgrupper med hög beröringsgrad men med generellt låg aktivitetet i politisk debatt bör prioriteras, enligt bifogad modell. 5.6 Metod Olika metoder för medborgardialog fungerar olika bra beroende på vad man vill få ut av dialogen och vem man vill nå. Val av metod görs först efter att hälso- och sjukvårdsnämnden bestämt vilken fråga man ska ha dialog om och vilka målgrupperna är. Några vanliga metoder är: E-panel, e-forum Spontana möten Fokusgrupper Dialoggrupper SMS-panel Medborgarbudget Sida 11 av 11

29 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 410/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan år 2010 haft en överenskommelse med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) om insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess. Förslaget till överenskommelse innebär en fortsättning av arbetet år Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av dessa medel reglerades samma år genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den ekonomiska ersättningen till landstingen baseras på en tvådelad modell med en rörlig del och en villkorad del. Utfallet av den rörliga delen basers på ohälsotalets utveckling i landstingets geografiska område. Utfallet av den villkorade delen är beroende av i vilken grad landstinget uppfyller ett antal villkor som finns reglerade i den nationella överenskommelsen. Uppföljning för år 2012 redovisas i bilaga 2. I den nationella överenskommelsen för år 2013 är dessa villkor följande: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Kvalitet i läkarintyg Utökat elektroniskt informationsutbyte Överväganden Arbetet med att utveckla en fungerande sjukskrivningsprocess påbörjades vid SU under år 2011, ett utvecklingsarbete som fortsätter år POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

30 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN Särskilda sjukskrivnings-/rehabiliteringskoordinatorer samt särskilt ansvariga läkare finns utsedda inom de prioriterade verksamheterna ortopedi och psykiatri. Under år 2013 kommer samma funktioner inrättas vid övriga prioriterade verksamheter: reumatologi, gynekologi, onkologi och neurosjukvården. Utbildningsinsatser genomförs inom respektive verksamhet. Utbildningarna under år 2013 riktar sig till läkare inom alla verksamheter på SU men fokuserar initialt på de prioriterade verksamhetsområdena. SU är en etablerad part i Försäkringsmedicinskt Forum (FMF) och kommer under år 2013 delta i den kompetenssatsning i försäkringsmedicin, som det från och med detta år är landstingens ansvar att genomföra. FMF har i uppdrag att genomföra utbildningarna inom Västra Götalandsregionen. Sjukskrivningsprocessen har implementerats som en del i SU:s ledningssystem för en kvalitetssäker och god vård. Under år 2013 kommer arbetet inriktas på att ytterligare utveckla de rutiner som återfinns där, för utgöra ett så bra och genomgripande stöd som möjligt för personalen. Med en överenskommelse för verksamhetsåret 2013, kan arbetet med sjukskrivningsprocessen fortsätta utvecklas vid sjukhuset. En välfungerande sjukskrivningsprocess är viktig främst för att patienten ska få god behandling av hälsooch sjukvården samt korrekt bedömning av Försäkringskassan. Men det är även viktigt för en god hantering av samhällets resurser. Barnperspektivet Barn och ungdomar bedöms inte påverkas negativt av förslaget till beslut. Finansiering Överenskommelsen omfattar en ekonomisk ersättning från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 på sammanlagt 3,7 mnkr till SU. Ersättningen är inte nivåhöjande. Finansiering sker genom posten sjukskrivningsmiljarden, som är avsatt i budget under särskilda projekt.

31 Sida 3(3) Datum Diarienummer HSN Förslag till beslut 1. Överenskommelsen med Sahlgrenska Universitetssjukhuset om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 godkänns. 2. Överenskommelsen omfattar en ekonomisk ersättning från hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 på sammanlagt 3,7 mnkr. 3. Finansiering sker genom posten sjukskrivningsmiljarden, som är avsatt i budget under särskilda projekt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Bilaga 1, Överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Uppföljningsrapport sjukskrivningsmiljarden år Expedieras till Per-Olof Axelsson, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

32 1(2) Dnr HSN HSN HSN HSN HSN SU / Överenskommelse mellan Sahlgrenska Universitetssjukhuset och hälso- sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av dessa medel reglerades samma år genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I den nationella överenskommelsen återfinns ett antal villkor som måste uppfyllas för att landstingen ska få del av de ekonomiska medel som staten anslagit. I den nationella överenskommelsen för år 2013 är dessa villkor följande: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Kvalitet i läkarintyg Utökat elektroniskt informationsutbyte Åtagande Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har inkommit med en handlingsplan om hur arbetet för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess ska bedrivas år SU ska bedriva sitt arbete i enlighet med handlingsplanen, med sjukskrivningsmiljardens riktlinjer och villkor samt i enlighet med Västra Götalandsregionens riktlinjer för år Av de ovan angivna villkoren är det främst en jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsning i försäkringsmedicin samt kvalitet i läkarintyg som är aktuella för sjukhuset att arbeta med inom ramen för detta uppdrag. SU ska fortsätta vara en part i Försäkringsmedicinskt Forum och delta i det arbete som forumet bedriver, vilket inkluderar utbildningar i försäkringsmedicin.

33 2(2) Denna överenskommelse tecknas separat mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och Sahlgrenska Universitetssjukhuset och är fristående från vårdöverenskommelsen avseende år Ersättning år 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset tilldelas av hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 sammanlagt 3,7 mnkr för att bedriva arbetet i enlighet med denna överenskommelse. Ersättningen utbetalas i sin helhet och är inte nivåhöjande. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Sahlgrenska Universitetssjukhuset Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga 1: Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset handlingsplan 2013

34 Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan Bakgrund/syfte Genomförande av projektet som startade 2011 syftar till att Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) ska följa det regionala arbetet med en förbättrad sjukskrivningsprocess och nå upp till de framtagna regionala målen som i sin tur utgår från överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en årlig sjukskrivningsmiljard. Projektets övergripande syfte är att säkra det försäkringsmedicinska omhändertagandet av patienter genom att förbättra kvaliteten på läkarintygen och skapa en kvalitetssäker, effektiv och jämställd sjukskrivningsprocess. Projektets specifika syfte: Genom det riktade försäkringsmedicinska beslutsstödet, är syftet att skapa ett gemensamt förhållningssätt till sjukskrivningar, bl.a. genom att ge vägledning. Vägledningen bygger på erfarenhet och kunskap från läkare inom olika specialiteter Underlätta kontakten mellan läkarna och Försäkringskassan (FK) Ge större möjligheter till tidiga insatser för patienter som annars riskerar att bli långtidssjuka. Skapa en effektiv sjukskrivningsprocess i ledningssystemet Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos sjukskrivande läkare på SU Öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos övriga berörda medarbetare på SU Handlingsplan för 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset har under 2011 och 2012 framgångsrikt startat arbetet med sjukskrivningsprocessen. Det är därför mycket angeläget att fortsätta arbetet under 2013 och att i den processen få stöd genom regionalt finansierade medel, sjukskrivningsmiljarden. SU organisation 2013 Fortsätta SU:s projektorganisation med finansiering enligt 2012, för projektledare, verksamhetsrepresentanter (läkare) från prioriterade verksamheter, administrativ resurs från respektive område 1-6 och ytterligare administrativ resurs inom psykiatrin Utse försäkringsmedicinsk samordnare (läkare) inom varje verksamhetsområde Rehab/sjukskrivningskoordinatorer, inom ortopedi och psykiatri, fortsätter det påbörjade arbetet under 2013 Utse rehab/sjukskrivningskoordinatorer inom övriga prioriterade verksamheter, gynekologi, reumatologi, onkologi och neurosjukvården Kvaliteten på läkarintyg Samverkan med Försäkringskassan o Workshop: Prioriterade verksamheter (reumatologen, onkologen, gynekologen och neurosjukvården) genomför riktade satsningar, sjukskrivningsregler, försäkringsmedicinskt beslutstöd och case från den egna verksamheten, i samarbete med Försäkringskassan. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 6/staben ADRESS Per Dubbsgatan 14, Göteborg TELEFON växel , direkt

35 2 o Informations- och dialogmöten för läkare: Kontinuerligt genomföra information/dialogmöten i samverkan med Försäkringskassan. Dialogmöten hålls 1-2 gånger per år mellan varje verksamhet och Försäkringskassan. o Informations- och dialogmöten i samverkan med Försäkringskassan för övriga berörda yrkeskategorier, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, m.fl. Utbildningsinsatser Utbildningsinsatser inom försäkringsmedicin genomförs för att säkra den kompetens inom respektive verksamhet, som krävs i det systematiska arbetet med sjukskrivningsprocessen. Utbildningen riktar sig till läkare inom alla verksamheter på SU men fokuserar initialt på prioriterade verksamhetsområden såsom psykiatri, ortopedi, reumatologi, onkologi, smärtverksamheten och neurosjukvård. o Grundläggande utbildning inom försäkringsmedicin för läkare o Fortsättningsutbildning inom försäkringsmedicin för läkare o Fördjupad utbildning inom försäkringsmedicin för läkare o Riktad utbildning till rehab/sjukskrivningskoordinatorer inom prioriterade verksamheter o Försäkringsmedicinsk utbildning för övriga berörda yrkeskategorier Ledningssystemet Fortsatt utveckling av rutinerna för sjukskrivningsprocessen i ledningssystemet i syfte att ge vägledning och stöd i det systematiska arbetet med en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Riktade projekt Implementera pågående projekt Rätt bedömning - Rätt beslut, utveckling av sjukskrivningsprocessen. Ett samarbetsprojekt mellan Försäkringskassan och Psykiatri Affektiva II, SU. Dessutom fortsätter arbetet med att ta fram utdata för att fortlöpande kunna mäta kvaliteten i läkarintyg och följa upp effekter av projektets olika aktiviteter vilket saknas idag. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 6/staben ADRESS Per Dubbsgatan 14, Göteborg TELEFON växel , direkt

36 3 Säker och effektiv sjukskrivningsprocess på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Handlingsplan 2013 Förslag på fördelning av tilldelade ekonomiska medel 2013 Projektledare 100 % Lön, sociala avgifter, personal- och administrativa kostnader Kostnad: 715 tkr Administrativ kontaktperson: Schablonersättning för område 1-6, ca 5 % av en heltidsbefattning. Kostnad: 180 tkr Verksamhetsrepresentanter: Försäkringsmedicinsk kompetens inom prioriterade verksamheter, läkare eller annan kompetens som utses av området. Schablonersättning för område 1-6 plus verksamhetsområde psykiatri område 2, ca 15 % av en heltidsbefattning. Kostnad: 700 tkr Psykiatriprojektet, Rätt bedömning - Rätt beslut. Implementera pågående projekt, för att kvalitetssäkra sjukskrivningsprocessen inklusive utbildningskostnader. Kostnad: 625 tkr Rehab/sjukskrivningskoordinatorer inom prioriterade verksamhetsområden. 50 % psykiatri/50 % ortopedi, 10 % sjukgymnastik inom ortopedi och 10 % till vardera övrig prioriterad verksamhet, gynekologi, reumatologi, onkologi och neurosjukvården Kostnad: 900 tkr Försäkringsmedicinsk samordnare (läkare) utses inom varje verksamhetsområde. Inom psykiatrin utses 4 samordnare, 5 % vardera Kostnad: 130 tkr Utbildningskostnader för bla grundläggande utbildningar inom försäkringsmedicin för försäkringsmedicinsk samordnare, utbildning för rehabiliterings/sjukskrivningskoordinatorer, workshop för läkare inom prioriterade verksamheter, försäkringsmedicinsk utbildning för övriga professioner Kostnad: 250 tkr Försäkringsmedicinskt forum: Utbildningsansvar inom försäkringsmedicin för AT/ST - läkare. Verksamhetsrepresentanter från prioriterade verksamheter deltar i FMF, 5 % Kostnad: 200 tkr Totalt: tkr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Område 6/staben ADRESS Per Dubbsgatan 14, Göteborg TELEFON växel , direkt

37

38 Sida 1(8) Datum Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Uppföljningsrapport sjukskrivningsmiljarden år 2012 Denna rapport inleds med en bakgrund till sjukskrivningsmiljardens införande och utformning. Därefter redogörs för de insatser som genomförts genom hälso- och sjukvårdsnämndernas överenskommelser med Primärvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) år Avslutningsvis sker en diskussion om resultat och effekter av sjukskrivningsmiljarden. Bakgrund sjukskrivningsmiljarden Under slutet av 1990-talet och första åren av 2000-talet ökade sjukskrivningstalen i Sverige. Kulmen nåddes år 2003 med en sjukfrånvaro på 6,1 procent. Karolinska Institutet fick då i uppdrag av regeringen att undersöka förhållanden inom hälso- och sjukvården som kunde ha negativ effekt för sjukfrånvaron. Resultatet utgjorde grund för den första överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting år 2006, en överenskommelse som förnyats varje år sedan dess. Ursprungligen omfattade överenskommelsen ett antal problemområden inom vilka insatser skulle genomföras 1. Den ekonomiska ersättningen var tvådela med en fast del som baserades på invånarantal och i en rörlig del som baserades på ohälsotalets utveckling. Från och med år 2010 förändrades överenskommelsen till att innehålla ett antal specificerade villkor för landstingen att arbeta med. Ersättningsmodellen ändrades samtidigt och kopplades till hur väl landstingen uppfyller villkoren. Den rörliga ersättningen, som är beroende av ohälsotalets utveckling, kvarstår. I den nationella överenskommelsen för år 2012 hade landstingen följande specifika villkor att arbeta med: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetens försäkringsmedicin Kvalitet i läkarintyg 2 Utökat elektroniskt informationsutbyte Fördjupade medicinska utredningar 1 Dessa problemområden var ledning och styrning, samverkan, kompetensutveckling och kvinnors ohälsa. 2 Benämndes tidigare medicinska underlag. Terminologin ändrades år POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

39 Sida 2(8) Datum Överenskommelser med PV och SU år 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 slöt för verksamhetsåret 2012 överenskommelser med Primärvården och SU om arbete för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Primärvården Västra Götaland Primärvården genomgick under år 2012 en omorganisation till en gemensam förvaltning. Arbetet med sjukskrivningsprocessen genomgick därmed också en förändringsprocess. En chefsläkare har utsetts som funktionsansvarig och fungerar som samordnande av arbetet. Processledarna har därmed fått en gemensam organisation och tydligare ledning, vilket inneburit ett mer genomgripande samarbete och lika arbetssätt såväl lokalt som regionövergripande. Vårdcentralerna i Göteborgsområdet har lokala koordinatorer utsedda. Dessa är läkare med ansvar för försäkringsmedicinska frågor på enheten. De fungerar också som enhetens kontaktperson gentemot processledarna och det försäkringsmedicinska forumet. Från och med år 2013 kommer denna funktion benämnas som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral. Sjukskrivningsmiljardens särskilda villkor En jämställd sjukskrivningsprocess Arbetet med detta villkor har under år 2012 utgått från den regionala handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess. Via processledarnas kontakter med vårdcentralerna, försäkringsmedicinskt forums arbete, sjukskrivningskoordinatorernas uppdrag och i samband med försäkringsmedicinska utbildningar har frågorna om jämställdhet och våld i nära relationer uppmärksammats. Utbildningar och föreläsningar har anordnats. Forskningsprojektet Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har slutförts. Två vårdcentraler deltog i projektet. Vid den ena vårdcentralen genomfördes en interventionsinsats, medan den andra fungerade som kontrollvårdcentral. Kartläggningen som genomfördes innan interventionsinsatsen visade att kvinnor sjukskrevs nästan dubbelt så ofta som män. Efter interventionen observerades en attitydförändring vid båda vårdcentralerna. Män sjukskrevs nu i högre utsträckning än kvinnor. Utifrån resultatet är det svårt att dra tydliga slutsatser. Vilka faktorer har påverkat detta? Massmedial uppmärksamhet om sjukskrivingsfrågor, insatser genom sjukskrivningsmiljarden, medvetenhet om forskningsprojektet och den genomförda interventionen? Slutsatser bör dras med viss försiktighet. Kompetens försäkringsmedicin För en välfungerande sjukskrivningsprocess krävs kunskap om försäkringsmedicin och medvetenhet om sjukskriving som ett led i patientens behandling. Under året har utbildningsinsatser genomförts för läkare inom primärvården men också för annan

40 Sida 3(8) Datum personal som kommer i kontakt med patienterna. Kvalitet i läkarintyg Under verksamhetsåret 2012 har utbildningsinsatser och informationstillfällen genomförts för primärvårdens läkare med fokus på förbättrad kvalitet i läkarintyg. Utbildningarna har genomförts i samarbete med Försäkringskassans olika utbildningsteam, med stor möjlighet till dialog med myndighetens representanter. Deltagande läkare har varit positiva till utbildningarnas utformning och innehåll. Utökat elektroniskt informationsutbyte Arbetet med detta villkor har främst varit på nationell nivå under år Lokalt har processledarna har fortsatt fungera som stöd för vårdcentralerna. Frågor och problem gällande det elektroniska läkarintyget förmedlas till berörd part. Fördjupade medicinska utredningar Fördjupade medicinska utredningar har varit en del i den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden sedan år Ända sedan starten har hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 haft en överenskommelse med Primärvården om utförande av dessa utredningar vid Primärvårdsrehab Angered. Sedan tidigare har verksamheten omfattat team med specialistläkare i psykiatri respektive ortopedi. Verksamheten utökades under år 2012 av ett team med specialistläkare i allmänmedicin. Samarbetet med Försäkringskassan fungerar väl, med kontinuerlig kontakt med teamets samordnare och myndighetens avropssamordnare. Resultatet för år 2012 visar att teamet har utfört 236 teambaserade utredningar (TMU) och 71 särskilt läkarutlåtande (SLU). Under hösten 2012 har teamet deltagit i ett nationellt pilotprojekt avseende aktivitetsförmågeutredningar (AFU). AFU är ett nytt bedömningsinstrument som är under framtagande av Försäkringskassan och som innebär att bedömning genomförs av de sjukfall som överstiger 180 dagar. Utredningarna beställs, liksom i fallet TMU och SLU, av Försäkringskassan. Samverkan Processledarna inom primärvården har en regelbunden kontakt med de samverkansansvariga på Försäkringskassan. Det är en förutsättning för ett regelbundet informationsutbyte och utvecklingsarbete i gemensamma frågor, vilket i sin tur är en förutsättning för en fungerande sjukskrivningsprocess. Det sker ett kontinuerligt arbete för att förbättra samarbetet mellan sjukskrivande läkare på vårdcentral och handläggare på Försäkringskassan. Regelbundna dialogmöten efterfrågas av vårdenheterna i högre utsträckning än tidigare.

41 Sida 4(8) Datum Under året har det funnits fortsatta möjligheter till att ha handläggare eller kontaktperson från Försäkringskassan regelbundet lokaliserad till vårdcentralen. Detta har identifierats som en av de viktigaste faktorerna för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Handläggningstider kostas och sjukskrivande läkare får en ökad kunskap om sjukförsäkringen. Ekonomi Överenskommelserna med primärvården var tre till antalet avseende verksamhetsåret En av dessa avsåg fördjupade medicinska utredningar, medan de övriga två var med primärvården Göteborg respektive primärvården Södra Bohuslän. Detta beror på att överenskommelserna förhandlades fram innan omorganiseringen av primärvården genomfördes och primärvården blev en samlad förvaltning. Överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar omfattade en tvådelad ekonomisk ersättning, dels en fast ersättning och dels en rörlig ersättning. Den fasta ersättningen var 3,25 mnkr för helåret Den rörliga ersättningen var kr per genomförd TMU och kr per genomförd SLU. Hälso- och sjukvårdsnämnderna lade en beställning på 240 TMU och 150 SLU, vilket renderade ett ersättningstak på 8,54 mnkr. I överenskommelsen fanns även en klausul som innebar att primärvården fick fakturera för kostnader som uppstod i samband med att patienter uteblev eller lämnade återbud till inbokade utredningar. I den händelse att taket i överenskommelsen uppnåddes hade primärvården rätt att fortsätta fakturera för kostnader i samband med att patienter uteblev samt för SLU om antalet översteg 150 stycken. Totalt resulterade detta i en ersättning till Primärvården på 8,8 mnkr för verksamheten fördjupade medicinska utredningar verksamhetsåret Överenskommelserna med Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän omfattade sammanlagt 9 mnkr. Detta ger totalt sett en ersättning till primärvården på nära 18 mnkr för verksamhetsåret Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset startade upp sitt arbete för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess på allvar under verksamhetsåret Arbetet reglerades genom en överenskommelse mellan sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Detsamma gällde för verksamhetsåret Målsättningen med arbetet är att säkra det försäkringsmedicinska omhändertagandet av patienter vid sjukhuset, bland annat genom att öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos sjukskrivande läkare. Ansvariga för arbetet inom sjukhuset är utsedd chefsläkare samt utsedd huvudprocessledare. Till detta finns en projektorganisation som består av läkarrepresentanter från prioriterade områden inom SU, ortopedi, psykiatri, reumatologi, onkologi, gynekologi och neurorehabilitering. Inom områdena ortopedi och psykiatrin har rehabiliteringskoordinatorer funnits under året. Målsättningen är att utöka med rehabiliteringskoordinatorer även inom övriga prioriterade området under verksamhetsåret 2013.

42 Sida 5(8) Datum Sjukskrivningsmiljardens särskilda villkor En jämställd sjukskrivningsprocess Jämställdhetsperspektivet är en del i SU:s ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Arbetet pågår för att ta fram en handlingsplan med insatser som ska leda till jämställd sjukskrivning inom sjukhusets verksamheter. Utgångspunkt är den regionala handlingsplan som fastställdes under år Kompetens försäkringsmedicin Vid SU har det under år 2012 genomförts utbildningar i försäkringsmedicin för såväl läkare som övrig personal. Utbildningarna har riktats till de prioriterade vårdområdens psykiatri och ortopedi. Totalt har 150 läkare och 60 psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster genomgått utbildning under året. Representanterna i projektgruppen, såväl läkarna som rehabiliteringskoordinatorerna, har också genomgått den fördjupade försäkringsmedicinska utbildningen under året. Kvalitet i läkarintyg Förutom ovan nämnda utbildningsinsatser, har även ett antal informations- och dialogmöten hållits i samarbete med Försäkringskassan. Dessa har ägt rum inom ett flertal verksamhetsområden och omfattat drygt 220 läkare. Andelen godkända läkarintyg enligt nationellt måltal kan inte redovisas på förvaltnings- /enhetsnivå. Redovisningen sker enbart på regional nivå. Diskussion pågår om möjligheten att få ett resultat specifikt för SU. Hösten 2012 lämnade sjukhuset en begäran till Försäkringskassan om en lokal granskning för SU, men myndigheten har meddelat att de inte har resurser att genomföra en sådan mätning. Att möjligheten till resultat på förvaltnings-/enhetsnivå inte finns är ett problem som ofta lyfts av verksamhetsföreträdare. Främst är det ett pedagogiskt problem i arbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen, då ett mätetal i form av andelen läkarintyg av fullgod kvalitet hade utgjort en bra utgångspunkt för arbetet. Utökat elektroniskt informationsutbyte Införandet av elektroniskt läkarintyg har skett på SU i enlighet med den regionala handlingsplanen. Den 1 januari 2012 infördes också fråga-/svarfunktionen. Övrigt arbete i detta villkor har år 2012 skett på nationell nivå, med deltagande från Västra Götalandsregionen. Samverkan Projektledningsgruppen har en upparbetad samverkan med Försäkringskassan. Parterna träffas regelbundet för att diskutera sjukskrivningsprocessens utveckling inom

43 Sida 6(8) Datum sjukhuset. Informationsinsatser och utbildningstillfällen genomförts i samarbete med Försäkringskassan. Huvudansvarig processledare deltar i det regionala processledarnätverket och har ett kontinuerligt samarbete med primärvårdens processledare i Göteborgsområdet. Ekonomi Överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet omfattade 3,1 mnkr verksamhetsåret För år 2013 kommer det ske en utökning av ersättningen till SU. Gemensamt område Försäkringsmedicinskt Forum Det försäkringsmedicinska forumet (FMF) är en arena för samarbete och samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Forumets uppdrag är att fungera som ett lednings- och styrningsorgan i försäkringsmedicinska frågor Under år 2012 har även Arbetsförmedlingen bjudits in för att delta i arbetet. FMF för Göteborgsområdet har under år 2012 genomgått stora förändringar. Det är nu ett gemensamt forum för området Södra Bohuslän och Göteborg. Forumet bemannas från primärvården av sex distriktsläkare, tre från offentliga vårdcentraler och tre från privata vårdcentraler. Från SU bemannas forumet av läkare från sjukhusets prioriterade områden; ortopedi, psykiatri, reumatologi, onkologi, gynekologi och neurorehabilitering. Landstingen ska från och med år 2013 överta ansvaret för de försäkringsmedicinska utbildningarna till AT- och ST-läkare, specialistläkare samt övrig berörd personal. Uppdraget att genomföra dessa utbildningar ligger på de försäkringsmedicinska forumen i regionen. Arbete har pågått under år 2012 för att ta fram utbildningskonceptet och det har resulterat i en ny struktur för den försäkringsmedicinska utbildningen i Västra Götalandsregionen. Resultat och effekter av sjukskrivningsmiljardens insatser Ohälsotalet 3 har minskat i Sverige under det senaste decenniet. I januari 2003 utbetalades 43 dagar ur sjukförsäkringen per person i åldern år. Vid samma tidpunkt år 2013 utbetalades 27 dagar per person. I Västra Götaland har ohälsotalet minskat från 43 dagar i januari 2003 till 29 dagar i januari Sjukpenningtalet, där personer med sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas, var i Västra Götaland 18,6 dagar (riket 17,9 dagar), i januari Vid samma tid år 2013 hade sjukpenningtalet minskat till 7,8 dagar (riket 7,7 dagar). De två senaste åren har dock trenden brutits och sjukpenningtalet ökar något igen. Samma trend ses i riket som helhet. 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antalet dagar relateras till antal personer i befolkningen i åldern år.

44 Sida 7(8) Datum Diagram 1: Sjukpenningtalets utveckling i Västra Götaland ,0 Sjukpenningtalet Västra Götaland 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan Att fastställa vilken betydelse en specifik insats såsom sjukskrivningsmiljarden har haft för denna minskning är dock svårt. Det finns flera orsaker som påverkar sjukskrivningar och ohälsotalet förutom hälso- och sjukvårdens insatser. Situationen på arbetsmarknaden, den ekonomiska situationen i landet, förändringar i sjukförsäkringen, normer och kultur kring sjukskrivning är exempel på faktorer påverkar. Därmed är det svårt att isolera den effekt sjukskrivningsmiljarden och hälso- och sjukvårdens insatser har haft för ohälsotalets utveckling i Sverige. Den kanske viktigaste effekt som sjukskrivningsmiljarden haft är på faktorer som kan diskuteras ur ett kvalitativt perspektiv. Samverkan och samarbetet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har förbättrats betydligt. En fungerande relation mellan dessa parter har en avgörande betydelse för sjukskrivningsprocessen, inte minst för den enskilde patienten. Utbildning gällande försäkringsmedicin och kvalitet i läkarintyg har varit en genomgående satsning inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Kompetensen i dessa frågor har höjts, vilket bidrar till ett säkrare omhändertagande av patienten och även till en bättre hantering av samhällets resurser. Många utbildningar som genomförs av primärvården och SU sker tillsammans med Försäkringskassan. Därigenom skapas en kontaktyta mellan läkare och handläggare, vilket ökar förståelsen och kunskapen om varandras uppdrag i sjukskrivningsprocessen. Detta kan i sin tur bidra till ett bättre samarbetsklimat, vilket även detta i förlängningen kan gynna patienten. Kvalitet i läkarintyg har varit ett villkor inom sjukskrivningsmiljarden i flera år och mätningar har genomförts under för respektive landsting. Den första mätning som genomfördes år 2011 visade att endast 30 procent av läkarintygen utfärdade i Västra

45 Sida 8(8) Datum Götalandsregionen var av fullgod kvalitet. Vid mätning i början av 2012 hade det skett en förbättring till 57 procent godkända läkarintyg, vilket placerar regionen fjärde bäst i riket. Försäkringskassan har genomfört en tredje mätning, resultatet presenteras under i april Sjukskrivningsmiljarden har genom sina särskilda villkor belyst vissa specifika områden och behovet av insatser kring dessa, bland annat rörande skillnader mellan kvinnor och mäns sjukskrivning. Ett annat arbete som genomförts inom ramen för sjukskrivningsmiljarden är införandet av det elektroniska läkarintyget. Idag överförs majoriteten av läkarintygen från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan på detta sätt om patienten så önskar. Försäkringskassan kan i dagsläget inte redovisa hur stor andel av intygen som inkommer elektroniskt och hur stor andel som inkommer i pappersform. Detta gäller nationellt och är inte specifikt för Västra Götalandsregionen. Sammanfattningsvis har sjukskrivningsmiljarden generellt inneburit förbättrad kompetens inom hälso- och sjukvården avseende försäkringsmedicin och intygsskrivande. Arbetet har resulterat i förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan och satt fokus på sjukskrivning som en del i patientens vård och behandling. Arbetet har därmed bidragit till ett förbättrat omhändertagande av patienten och en bättre hantering av samhällets resurser. Men att mäta effekten av sjukskrivningsmiljardens insatser i reella siffror är svårt.

46 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande nr 411/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Stenungsund, Kungälv, Ale Överenskommelse med Primärvården Västra Götaland om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 Ärendet Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har under flera år haft en överenskommelse med Primärvården Västra Götaland om insatser för en förbättrad sjukskrivningsprocess. Förslaget till överenskommelse innebär en fortsättning av arbetet år Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av dessa medel reglerades samma år genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Den ekonomiska ersättningen till landstingen baseras på en tvådelad modell med en rörlig del och en villkorad del. Utfallet av den rörliga delen basers på ohälsotalets utveckling i landstingets geografiska område. Utfallet av den villkorade delen är beroende av i vilken grad landstinget uppfyller ett antal villkor som finns reglerade i den nationella överenskommelsen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 har sedan sjukskrivningsmiljardens införande gett Primärvården Västra Götaland i uppdrag att arbeta med dessa frågor utifrån den nationella överenskommelsens villkor respektive år. Uppföljning för år 2012 redovisas i bilaga 2. I den nationella överenskommelsen för år 2013 är dessa villkor följande: En jämställd sjukskrivningsprocess, Kompetenssatsning i försäkringsmedicin, Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen, Kvalitet i läkarintyg, Utökat elektroniskt informationsutbyte. POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

47 Sida 2(3) Datum Diarienummer HSN Överväganden Arbetet med sjukskrivningsmiljarden är en etablerad process inom primärvården. Det är dock ett kontinuerligt utvecklingsarbete, då villkoren för sjukskrivningsmiljarden förändras respektive verksamhetsår. Främst är det villkoren jämställd sjukskrivningsprocess, kompetenssatsning i försäkringsmedicin och kvalitet i läkarintyg som är aktuella att för primärvården att arbeta med år Med överenskommelsen för år 2013 införs möjligheten att inrätta funktionen rehabiliteringskoordinatorer på samtliga vårdcentraler, vilket är ett regionalt krav. Denna funktion ska ha en samordnande roll i det enskilda patientärendet, då behov av samordning föreligger. Genom införandet av rehabiliteringskoordinatorer förbättras omhändertagandet av patienter. Primärvården Västra Götaland åtar sig genom överenskommelsen att verka likvärdigt mot samtliga vårdcentraler, såväl offentliga som privata. Överenskommelsen för år 2013 möjliggör fortsatt arbete med sjukskrivningsprocessen inom primärvården. Barnperspektivet Barn och ungdomar bedöms inte påverkas negativt av förslaget till beslut. Finansiering Överenskommelsen omfattar en maximal ersättning på sammanlagt 18,54 mnkr för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12. Finansiering sker genom posterna rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden som är avsatta i budget under särskilda projekt. Förslag till beslut 1. Överenskommelsen med Primärvården Västra Götaland om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år 2013 godkänns. 2. Överenskommelsen omfattar en maximal ersättning på sammanlagt 18,54 mnkr för hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och Överenskommelsen finansieras genom sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin, avsatta i budget under särskilda projekt. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef

48 Sida 3(3) Datum Diarienummer HSN Bilaga 1. Överenskommelse om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Uppföljningsrapport sjukskrivningsmiljarden år 2012 Expedieras till Monica Ericson-Sjöström, Primärvården Västra Götaland

49 1(4) Dnr HSN HSN HSN HSN HSN PVB Överenskommelse mellan Primärvården Västra Götaland och hälsosjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess år Parter Parter i denna överenskommelse är Primärvården Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och Tidsperiod Överenskommelsen gäller perioden Bakgrund För att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet inom hälso- och sjukvården samt för att utveckla sjukskrivningsprocessen och därmed i förlängningen minska ohälsotalet, införde regeringen år 2006 ekonomiska incitament i form av den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Utbetalningen av dessa medel reglerades samma år genom en överenskommelse mellan Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL). I den nationella överenskommelsen återfinns ett antal villkor som måste uppfyllas för att landstingen ska få del av de ekonomiska medel som staten anslagit. I den nationella överenskommelsen för år 2013 är dessa villkor följande: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetenssatsning i försäkringsmedicin Tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Kvalitet i läkarintyg Utökat elektroniskt informationsutbyte 3 Åtagande Primärvården åtar sig att arbeta för en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess under överenskommelseperioden. Arbetet ska ske i enlighet med den nationella överenskommelsen och Västra Götalandsregionens riktlinjer för sjukskrivningsmiljarden för Ansvariga för genomförandet är av primärvården utsedd chefsläkare och för ändamålet anställda processledare (totalt 4,9 tjänster).

50 2(4) Arbetet ska rikta sig till samtliga vårdgivare inom VG Primärvård. Såväl offentligt som privat drivna vårdcentraler ska erbjudas samma möjligheter att ta del i arbetet. 3.1 Försäkringsmedicinskt Forum (FMF) Försäkringsmedicinskt Forum Södra Bohuslän och Göteborg ska drivas i samverkan mellan Primärvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Försäkringskassan. Från primärvårdens sida ska forumet bemannas av läkare, från såväl offentliga som privata vårdgivare. De privata vårdgivarna ska erhålla ekonomisk ersättning av Primärvården i Västra Götaland för sitt deltagande i forumets arbete. Försäkringsmedicinskt Forum ska vara ett stöd för vårdenheterna i primärvård och inom länssjukvård, i försäkringsmedicinska frågor. Detta sker främst via processledarna men även läkarna i forumet kan göra insatser direkt i verksamheterna genom att till exempel delta i läkarmöten. Försäkringsmedicinskt Forum ska initiera och medverka i kompetensutveckling för att kvalitetssäkra rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen, till exempel gällande kvalitet i läkarintyg samt uppföljning av insatta åtgärder. Försäkringsmedicinskt Forum har verksamhetsåret 2013 i uppdrag att anordna utbildningar i försäkringsmedicin för AT- och ST- läkare, specialistläkare samt för icke sjukskrivande personal som behöver denna särskilda kompetens. Primärvården ansvarar för att Försäkringsmedicinskt Forum Södra Bohuslän och Göteborg är bemannat med medarbetare för primärvårdens räkning som har fördjupad och aktuell utbildning i försäkringsmedicin, intresse för frågorna samt förmåga att sprida kunskap ut i organisationerna. I forumet ska ingå processledare som koordinerar och organiserar utbildningarna nämnda ovan. Ansvarig processledare ska vid behov utveckla utbildningskoncepten för att uppfylla kraven från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Processledaren ska även hålla sig uppdaterad inom området försäkringsmedicin, samverka med andra berörda myndigheter, skapa nätverk för en optimal rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess. Grunduppdraget är gemensamt för de försäkringsmedicinska forumen i Västra Götalandsregionen, men lokala anpassningar kan göras. Styrdokument är Regional inriktning och struktur för Försäkringsmedicinska forum. 3.2 Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska erbjudas möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en läkare som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdenheten. Uppdraget innebär att vara en resurs i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i sjukskrivningsprocessen i enlighet med nationellt och regionalt fastställda riktlinjer. De ska också delta informationsmöten som processledarna ordnar (uppdragsbeskrivning, bilaga 1). Ersättningen för försäkringsmedicinskt ansvarig läkare är kr/månad i nio månader under år En vårdenhet kan därmed erhålla maximalt kr på helåret. Primärvården Västra Götaland ska reglera ersättningen till respektive vårdenhet.

51 3(4) 3.3 Rehabiliteringskoordinatorer Alla vårdgivare inom VG Primärvård ska erbjudas möjligheten erhålla ekonomisk ersättning för att etablera en rehabiliteringskoordinator på vårdenheten. Rehabiliteringskoordinatorn ska vara den samordnande funktionen i det enskilda patientärendet där behov finns (uppdragsbeskrivning, bilaga 2). Funktionen rehabiliteringskoordinator innebär en omfattning 25 procent per listade patienter. Ersättningen är 285 kr/timme som personen ska arbeta med uppdraget på vårdcentralen. Primärvården Västra Götaland ska reglera ersättningen till respektive vårdenhet. 4 Uppföljning Uppföljning sker två gånger årligen, dels i samband med delårsrapport augusti och dels i samband med årsredovisning. Det första tillfället sker i form av uppföljningsmöte mellan Primärvården i Västra Götaland och hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg. Den andra uppföljningen sker i form av en skriftlig rapport som ska innehålla beskrivning av det gångna verksamhetsåret, redovisning av antalet vårdenheter som etablerat försäkringsmedicinskt ansvarig och rehabiliteringskoordinator samt FMF:s verksamhet. Rapporten ska inkomma till kansliet senast 14 februari Ytterligare uppföljning kan komma att ske, om så krävs nationellt eller regionalt. 5 Ersättning Primärvården ersätts för detta åtagande med maximalt 18,54 mnkr verksamhetsåret 2013 (specificerad budget, bilaga 3). All fakturering sker efter uppkomna kostnader. Med samtliga fakturor ska följa underlag som specificerar vad kostnaderna avser. Undertecknande parter Göteborg Göteborg För Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg För Primärvården Västra Götaland Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Marie-Louise Gefvert Primärvårdsdirektör

52 Bilagor 1. Uppdragsbeskrivning Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral 2. Uppdragsbeskrivning Rehabkoordinator på vårdcentral 3. Specificerad budget år (4)

53 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Uppdragsbeskrivning för Försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral Enligt Västra Götalandsregionens Krav- och kvalitetsbok 2013 ska vårdcentralen ha en försäkringsmedicinskt ansvarig. Denna ska enligt Västra Götalandsregionens ledningssystem svara för kvalitetssäkring av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med ansvar för att god kompetens inom försäkringsmedicin finns. Denna person bör vara läkare och den som har fördjupad kunskap i försäkringsmedicin. Uppdrag Utgöra en resurs för respektive verksamhetschef i arbetet med att utveckla rutiner och metoder i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen i enlighet med fastställda riktlinjer. Vara enhetens kontaktyta mot Försäkringsmedicinskt Forum samt svara för informationsspridning på enheten i försäkringsmedicinska frågor. Tillsammans med verksamhetschef upprätta skriftliga rutiner för sjukskrivning på enheten och se till att dessa följs samt kontinuerligt revideras. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 291) Skapa forum på enheten där läkargruppen kontinuerligt diskuterar sjukskrivningar. Tillsammans med verksamhetschef initiera att dialogmöten med Försäkringskassan anordnas på enheten minst en gång per år. (Krav- och kvalitetsbok, kvalitetsindikator 298) Delta på gemensamma träffar/utbildningar för försäkringsmedicinskt ansvariga vilka anordnas av processledarna i Försäkringsmedicinskt Forum. Processledare kan stödja verksamhetschef och försäkringsmedicinskt ansvarig i ovanstående arbete. 1 Uppdragsbeskrivning Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvård Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

54 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i primärvården Rehabkoordinator på vårdcentral Uppdragsbeskrivning Rehabkoordinator på vårdcentral Syfte med uppdraget som rehabkoordinator är att patienterna ska få tillgång till snabb och relevant bedömning och adekvata insatser som gör att patientens rehabilitering och sjukskrivning blir effektiv. Rehabkoordinator, verksamhetschef och försäkringsmedicinskt ansvarig läkare på enheten arbetar gemensamt med de försäkringsmedicinska frågorna. Rehabkoordinator och verksamhetschef gör en överenskommelse vad i arbetsbeskrivningen som ska prioriteras och kompletterar vid behov med lokala frågor. Processledaren fungerar som stödfunktion för rehabkoordinatorer och verksamhetschefer. I uppdraget kan bland annat ingå att: Identifiera patienterna i målgruppen och analysera behov av åtgärder och rehabiliterande insatser i dialog med behandlande läkare så att rätt patient får rätt insats i rätt tid. Tidigt i patientärendet i samråd med läkare initiera/koordinera rehabilitering och vid behov samordna rehabiliteringsinsatser från olika inblandade aktörer (enskild profession eller team). Arbeta för att rehabiliteringsplan upprättas. Systematiskt sammanställa statistik på sjukskrivna patienter och patienter med diagnoser inom rehabiliteringsgarantins målgrupp. Stimulera till fortsatt ökad kvalité i läkarintygen. Arbeta för jämställd rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess och andra aktuella områden utifrån överenskommelser. 1 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Funktionsansvarig i Primärvården: Monica Ericson Sjöström

55 Tidigt i ärendet initiera samarbete mellan Försäkringskassan, Hälsooch sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård och Socialtjänsten där så behövs. Stödja läkarens samverkan med Försäkringskassan gällande frågor kring sjukskrivna patienter t.ex. behov av avstämningsmöten och läkarens behov av kontakt med patientens personliga handläggare. Hålla sig uppdaterad kring innehåll och förändringar inom socialförsäkringens regelverk. Stödja verksamhetschefen i att informera läkare och annan personal samt nyanställda om arbetssättet med rehabkoordinering samt vårdenhetens rehabiliterings- och sjukskrivningsrutiner. Delta i relevant kompetensutveckling såsom försäkringsmedicinska utbildningar och nätverksträffar som processledaren anordnar. 2

56 Bilaga 3 Specificerad budget år 2013 Processledare FMF Försäkringsmedicinskt ansvarig på VC (privat och offentlig) HSN HSN HSN HSN HSN Rehabiliteringskoordinator på VC HSN HSN HSN HSN HSN Maximal ersättning totalt (kr)

57 Sida 1(8) Datum Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Sofia Hedenlund Telefon E-post Uppföljningsrapport sjukskrivningsmiljarden år 2012 Denna rapport inleds med en bakgrund till sjukskrivningsmiljardens införande och utformning. Därefter redogörs för de insatser som genomförts genom hälso- och sjukvårdsnämndernas överenskommelser med Primärvården och Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) år Avslutningsvis sker en diskussion om resultat och effekter av sjukskrivningsmiljarden. Bakgrund sjukskrivningsmiljarden Under slutet av 1990-talet och första åren av 2000-talet ökade sjukskrivningstalen i Sverige. Kulmen nåddes år 2003 med en sjukfrånvaro på 6,1 procent. Karolinska Institutet fick då i uppdrag av regeringen att undersöka förhållanden inom hälso- och sjukvården som kunde ha negativ effekt för sjukfrånvaron. Resultatet utgjorde grund för den första överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting år 2006, en överenskommelse som förnyats varje år sedan dess. Ursprungligen omfattade överenskommelsen ett antal problemområden inom vilka insatser skulle genomföras 1. Den ekonomiska ersättningen var tvådela med en fast del som baserades på invånarantal och i en rörlig del som baserades på ohälsotalets utveckling. Från och med år 2010 förändrades överenskommelsen till att innehålla ett antal specificerade villkor för landstingen att arbeta med. Ersättningsmodellen ändrades samtidigt och kopplades till hur väl landstingen uppfyller villkoren. Den rörliga ersättningen, som är beroende av ohälsotalets utveckling, kvarstår. I den nationella överenskommelsen för år 2012 hade landstingen följande specifika villkor att arbeta med: En jämställd sjukskrivningsprocess Kompetens försäkringsmedicin Kvalitet i läkarintyg 2 Utökat elektroniskt informationsutbyte Fördjupade medicinska utredningar 1 Dessa problemområden var ledning och styrning, samverkan, kompetensutveckling och kvinnors ohälsa. 2 Benämndes tidigare medicinska underlag. Terminologin ändrades år POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

58 Sida 2(8) Datum Överenskommelser med PV och SU år 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 slöt för verksamhetsåret 2012 överenskommelser med Primärvården och SU om arbete för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess. Primärvården Västra Götaland Primärvården genomgick under år 2012 en omorganisation till en gemensam förvaltning. Arbetet med sjukskrivningsprocessen genomgick därmed också en förändringsprocess. En chefsläkare har utsetts som funktionsansvarig och fungerar som samordnande av arbetet. Processledarna har därmed fått en gemensam organisation och tydligare ledning, vilket inneburit ett mer genomgripande samarbete och lika arbetssätt såväl lokalt som regionövergripande. Vårdcentralerna i Göteborgsområdet har lokala koordinatorer utsedda. Dessa är läkare med ansvar för försäkringsmedicinska frågor på enheten. De fungerar också som enhetens kontaktperson gentemot processledarna och det försäkringsmedicinska forumet. Från och med år 2013 kommer denna funktion benämnas som försäkringsmedicinskt ansvarig på vårdcentral. Sjukskrivningsmiljardens särskilda villkor En jämställd sjukskrivningsprocess Arbetet med detta villkor har under år 2012 utgått från den regionala handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess. Via processledarnas kontakter med vårdcentralerna, försäkringsmedicinskt forums arbete, sjukskrivningskoordinatorernas uppdrag och i samband med försäkringsmedicinska utbildningar har frågorna om jämställdhet och våld i nära relationer uppmärksammats. Utbildningar och föreläsningar har anordnats. Forskningsprojektet Könsmönster i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen har slutförts. Två vårdcentraler deltog i projektet. Vid den ena vårdcentralen genomfördes en interventionsinsats, medan den andra fungerade som kontrollvårdcentral. Kartläggningen som genomfördes innan interventionsinsatsen visade att kvinnor sjukskrevs nästan dubbelt så ofta som män. Efter interventionen observerades en attitydförändring vid båda vårdcentralerna. Män sjukskrevs nu i högre utsträckning än kvinnor. Utifrån resultatet är det svårt att dra tydliga slutsatser. Vilka faktorer har påverkat detta? Massmedial uppmärksamhet om sjukskrivingsfrågor, insatser genom sjukskrivningsmiljarden, medvetenhet om forskningsprojektet och den genomförda interventionen? Slutsatser bör dras med viss försiktighet. Kompetens försäkringsmedicin För en välfungerande sjukskrivningsprocess krävs kunskap om försäkringsmedicin och medvetenhet om sjukskriving som ett led i patientens behandling. Under året har utbildningsinsatser genomförts för läkare inom primärvården men också för annan

59 Sida 3(8) Datum personal som kommer i kontakt med patienterna. Kvalitet i läkarintyg Under verksamhetsåret 2012 har utbildningsinsatser och informationstillfällen genomförts för primärvårdens läkare med fokus på förbättrad kvalitet i läkarintyg. Utbildningarna har genomförts i samarbete med Försäkringskassans olika utbildningsteam, med stor möjlighet till dialog med myndighetens representanter. Deltagande läkare har varit positiva till utbildningarnas utformning och innehåll. Utökat elektroniskt informationsutbyte Arbetet med detta villkor har främst varit på nationell nivå under år Lokalt har processledarna har fortsatt fungera som stöd för vårdcentralerna. Frågor och problem gällande det elektroniska läkarintyget förmedlas till berörd part. Fördjupade medicinska utredningar Fördjupade medicinska utredningar har varit en del i den nationella överenskommelsen om sjukskrivningsmiljarden sedan år Ända sedan starten har hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5, 7, 11 och 12 haft en överenskommelse med Primärvården om utförande av dessa utredningar vid Primärvårdsrehab Angered. Sedan tidigare har verksamheten omfattat team med specialistläkare i psykiatri respektive ortopedi. Verksamheten utökades under år 2012 av ett team med specialistläkare i allmänmedicin. Samarbetet med Försäkringskassan fungerar väl, med kontinuerlig kontakt med teamets samordnare och myndighetens avropssamordnare. Resultatet för år 2012 visar att teamet har utfört 236 teambaserade utredningar (TMU) och 71 särskilt läkarutlåtande (SLU). Under hösten 2012 har teamet deltagit i ett nationellt pilotprojekt avseende aktivitetsförmågeutredningar (AFU). AFU är ett nytt bedömningsinstrument som är under framtagande av Försäkringskassan och som innebär att bedömning genomförs av de sjukfall som överstiger 180 dagar. Utredningarna beställs, liksom i fallet TMU och SLU, av Försäkringskassan. Samverkan Processledarna inom primärvården har en regelbunden kontakt med de samverkansansvariga på Försäkringskassan. Det är en förutsättning för ett regelbundet informationsutbyte och utvecklingsarbete i gemensamma frågor, vilket i sin tur är en förutsättning för en fungerande sjukskrivningsprocess. Det sker ett kontinuerligt arbete för att förbättra samarbetet mellan sjukskrivande läkare på vårdcentral och handläggare på Försäkringskassan. Regelbundna dialogmöten efterfrågas av vårdenheterna i högre utsträckning än tidigare.

60 Sida 4(8) Datum Under året har det funnits fortsatta möjligheter till att ha handläggare eller kontaktperson från Försäkringskassan regelbundet lokaliserad till vårdcentralen. Detta har identifierats som en av de viktigaste faktorerna för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Handläggningstider kostas och sjukskrivande läkare får en ökad kunskap om sjukförsäkringen. Ekonomi Överenskommelserna med primärvården var tre till antalet avseende verksamhetsåret En av dessa avsåg fördjupade medicinska utredningar, medan de övriga två var med primärvården Göteborg respektive primärvården Södra Bohuslän. Detta beror på att överenskommelserna förhandlades fram innan omorganiseringen av primärvården genomfördes och primärvården blev en samlad förvaltning. Överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar omfattade en tvådelad ekonomisk ersättning, dels en fast ersättning och dels en rörlig ersättning. Den fasta ersättningen var 3,25 mnkr för helåret Den rörliga ersättningen var kr per genomförd TMU och kr per genomförd SLU. Hälso- och sjukvårdsnämnderna lade en beställning på 240 TMU och 150 SLU, vilket renderade ett ersättningstak på 8,54 mnkr. I överenskommelsen fanns även en klausul som innebar att primärvården fick fakturera för kostnader som uppstod i samband med att patienter uteblev eller lämnade återbud till inbokade utredningar. I den händelse att taket i överenskommelsen uppnåddes hade primärvården rätt att fortsätta fakturera för kostnader i samband med att patienter uteblev samt för SLU om antalet översteg 150 stycken. Totalt resulterade detta i en ersättning till Primärvården på 8,8 mnkr för verksamheten fördjupade medicinska utredningar verksamhetsåret Överenskommelserna med Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän omfattade sammanlagt 9 mnkr. Detta ger totalt sett en ersättning till primärvården på nära 18 mnkr för verksamhetsåret Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska Universitetssjukhuset startade upp sitt arbete för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess på allvar under verksamhetsåret Arbetet reglerades genom en överenskommelse mellan sjukhuset och hälso- och sjukvårdsnämnderna. Detsamma gällde för verksamhetsåret Målsättningen med arbetet är att säkra det försäkringsmedicinska omhändertagandet av patienter vid sjukhuset, bland annat genom att öka den försäkringsmedicinska kompetensen hos sjukskrivande läkare. Ansvariga för arbetet inom sjukhuset är utsedd chefsläkare samt utsedd huvudprocessledare. Till detta finns en projektorganisation som består av läkarrepresentanter från prioriterade områden inom SU, ortopedi, psykiatri, reumatologi, onkologi, gynekologi och neurorehabilitering. Inom områdena ortopedi och psykiatrin har rehabiliteringskoordinatorer funnits under året. Målsättningen är att utöka med rehabiliteringskoordinatorer även inom övriga prioriterade området under verksamhetsåret 2013.

61 Sida 5(8) Datum Sjukskrivningsmiljardens särskilda villkor En jämställd sjukskrivningsprocess Jämställdhetsperspektivet är en del i SU:s ledningssystem för sjukskrivningsprocessen. Arbetet pågår för att ta fram en handlingsplan med insatser som ska leda till jämställd sjukskrivning inom sjukhusets verksamheter. Utgångspunkt är den regionala handlingsplan som fastställdes under år Kompetens försäkringsmedicin Vid SU har det under år 2012 genomförts utbildningar i försäkringsmedicin för såväl läkare som övrig personal. Utbildningarna har riktats till de prioriterade vårdområdens psykiatri och ortopedi. Totalt har 150 läkare och 60 psykologer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster genomgått utbildning under året. Representanterna i projektgruppen, såväl läkarna som rehabiliteringskoordinatorerna, har också genomgått den fördjupade försäkringsmedicinska utbildningen under året. Kvalitet i läkarintyg Förutom ovan nämnda utbildningsinsatser, har även ett antal informations- och dialogmöten hållits i samarbete med Försäkringskassan. Dessa har ägt rum inom ett flertal verksamhetsområden och omfattat drygt 220 läkare. Andelen godkända läkarintyg enligt nationellt måltal kan inte redovisas på förvaltnings- /enhetsnivå. Redovisningen sker enbart på regional nivå. Diskussion pågår om möjligheten att få ett resultat specifikt för SU. Hösten 2012 lämnade sjukhuset en begäran till Försäkringskassan om en lokal granskning för SU, men myndigheten har meddelat att de inte har resurser att genomföra en sådan mätning. Att möjligheten till resultat på förvaltnings-/enhetsnivå inte finns är ett problem som ofta lyfts av verksamhetsföreträdare. Främst är det ett pedagogiskt problem i arbetet med att utveckla sjukskrivningsprocessen, då ett mätetal i form av andelen läkarintyg av fullgod kvalitet hade utgjort en bra utgångspunkt för arbetet. Utökat elektroniskt informationsutbyte Införandet av elektroniskt läkarintyg har skett på SU i enlighet med den regionala handlingsplanen. Den 1 januari 2012 infördes också fråga-/svarfunktionen. Övrigt arbete i detta villkor har år 2012 skett på nationell nivå, med deltagande från Västra Götalandsregionen. Samverkan Projektledningsgruppen har en upparbetad samverkan med Försäkringskassan. Parterna träffas regelbundet för att diskutera sjukskrivningsprocessens utveckling inom

62 Sida 6(8) Datum sjukhuset. Informationsinsatser och utbildningstillfällen genomförts i samarbete med Försäkringskassan. Huvudansvarig processledare deltar i det regionala processledarnätverket och har ett kontinuerligt samarbete med primärvårdens processledare i Göteborgsområdet. Ekonomi Överenskommelsen mellan SU och hälso- och sjukvårdsnämnderna i Göteborgsområdet omfattade 3,1 mnkr verksamhetsåret För år 2013 kommer det ske en utökning av ersättningen till SU. Gemensamt område Försäkringsmedicinskt Forum Det försäkringsmedicinska forumet (FMF) är en arena för samarbete och samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Forumets uppdrag är att fungera som ett lednings- och styrningsorgan i försäkringsmedicinska frågor Under år 2012 har även Arbetsförmedlingen bjudits in för att delta i arbetet. FMF för Göteborgsområdet har under år 2012 genomgått stora förändringar. Det är nu ett gemensamt forum för området Södra Bohuslän och Göteborg. Forumet bemannas från primärvården av sex distriktsläkare, tre från offentliga vårdcentraler och tre från privata vårdcentraler. Från SU bemannas forumet av läkare från sjukhusets prioriterade områden; ortopedi, psykiatri, reumatologi, onkologi, gynekologi och neurorehabilitering. Landstingen ska från och med år 2013 överta ansvaret för de försäkringsmedicinska utbildningarna till AT- och ST-läkare, specialistläkare samt övrig berörd personal. Uppdraget att genomföra dessa utbildningar ligger på de försäkringsmedicinska forumen i regionen. Arbete har pågått under år 2012 för att ta fram utbildningskonceptet och det har resulterat i en ny struktur för den försäkringsmedicinska utbildningen i Västra Götalandsregionen. Resultat och effekter av sjukskrivningsmiljardens insatser Ohälsotalet 3 har minskat i Sverige under det senaste decenniet. I januari 2003 utbetalades 43 dagar ur sjukförsäkringen per person i åldern år. Vid samma tidpunkt år 2013 utbetalades 27 dagar per person. I Västra Götaland har ohälsotalet minskat från 43 dagar i januari 2003 till 29 dagar i januari Sjukpenningtalet, där personer med sjuk- eller aktivitetsersättning exkluderas, var i Västra Götaland 18,6 dagar (riket 17,9 dagar), i januari Vid samma tid år 2013 hade sjukpenningtalet minskat till 7,8 dagar (riket 7,7 dagar). De två senaste åren har dock trenden brutits och sjukpenningtalet ökar något igen. Samma trend ses i riket som helhet. 3 Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Antalet dagar relateras till antal personer i befolkningen i åldern år.

63 Sida 7(8) Datum Diagram 1: Sjukpenningtalets utveckling i Västra Götaland ,0 Sjukpenningtalet Västra Götaland 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kvinnor Män Källa: Försäkringskassan Att fastställa vilken betydelse en specifik insats såsom sjukskrivningsmiljarden har haft för denna minskning är dock svårt. Det finns flera orsaker som påverkar sjukskrivningar och ohälsotalet förutom hälso- och sjukvårdens insatser. Situationen på arbetsmarknaden, den ekonomiska situationen i landet, förändringar i sjukförsäkringen, normer och kultur kring sjukskrivning är exempel på faktorer påverkar. Därmed är det svårt att isolera den effekt sjukskrivningsmiljarden och hälso- och sjukvårdens insatser har haft för ohälsotalets utveckling i Sverige. Den kanske viktigaste effekt som sjukskrivningsmiljarden haft är på faktorer som kan diskuteras ur ett kvalitativt perspektiv. Samverkan och samarbetet mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan har förbättrats betydligt. En fungerande relation mellan dessa parter har en avgörande betydelse för sjukskrivningsprocessen, inte minst för den enskilde patienten. Utbildning gällande försäkringsmedicin och kvalitet i läkarintyg har varit en genomgående satsning inom ramen för sjukskrivningsmiljarden. Kompetensen i dessa frågor har höjts, vilket bidrar till ett säkrare omhändertagande av patienten och även till en bättre hantering av samhällets resurser. Många utbildningar som genomförs av primärvården och SU sker tillsammans med Försäkringskassan. Därigenom skapas en kontaktyta mellan läkare och handläggare, vilket ökar förståelsen och kunskapen om varandras uppdrag i sjukskrivningsprocessen. Detta kan i sin tur bidra till ett bättre samarbetsklimat, vilket även detta i förlängningen kan gynna patienten. Kvalitet i läkarintyg har varit ett villkor inom sjukskrivningsmiljarden i flera år och mätningar har genomförts under för respektive landsting. Den första mätning som genomfördes år 2011 visade att endast 30 procent av läkarintygen utfärdade i Västra

64 Sida 8(8) Datum Götalandsregionen var av fullgod kvalitet. Vid mätning i början av 2012 hade det skett en förbättring till 57 procent godkända läkarintyg, vilket placerar regionen fjärde bäst i riket. Försäkringskassan har genomfört en tredje mätning, resultatet presenteras under i april Sjukskrivningsmiljarden har genom sina särskilda villkor belyst vissa specifika områden och behovet av insatser kring dessa, bland annat rörande skillnader mellan kvinnor och mäns sjukskrivning. Ett annat arbete som genomförts inom ramen för sjukskrivningsmiljarden är införandet av det elektroniska läkarintyget. Idag överförs majoriteten av läkarintygen från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan på detta sätt om patienten så önskar. Försäkringskassan kan i dagsläget inte redovisa hur stor andel av intygen som inkommer elektroniskt och hur stor andel som inkommer i pappersform. Detta gäller nationellt och är inte specifikt för Västra Götalandsregionen. Sammanfattningsvis har sjukskrivningsmiljarden generellt inneburit förbättrad kompetens inom hälso- och sjukvården avseende försäkringsmedicin och intygsskrivande. Arbetet har resulterat i förbättrad samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan och satt fokus på sjukskrivning som en del i patientens vård och behandling. Arbetet har därmed bidragit till ett förbättrat omhändertagande av patienten och en bättre hantering av samhällets resurser. Men att mäta effekten av sjukskrivningsmiljardens insatser i reella siffror är svårt.

65 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande nr 404/13 Datum Diarienummer HSN Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Handläggare Nina Hautanen Telefon E-post Hälso- och sjukvårdsnämnd 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale Förlängning av avtal och överenskommelser avseende uppsökande verksamhet Ärendet Ärendet gäller beslut om att förlänga avtalet om Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar med Oral Care AB, 3D-Dentomed AB samt vårdöverenskommelsen med Folktandvården Västra Götaland. Bakgrund 2010 genomfördes en upphandling av Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar i Västra Götaland. Efter utvärdering av anbuden tecknades avtal med Oral Care AB, 3D- Dentomed samt vårdöverenskommelse med Folktandvården Västra Götaland. Avtalet avseende Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar mellan hälso- och sjukvårdsnämnd 4 och Oral Care AB, 3D-Dentomed AB samt vårdöverenskommelsen med Folktandvården Västra Götaland löper från och med , och innehåller en förlängningsklausul med möjlighet för beställaren att förlänga avtalet upp till två gånger under totalt 24 månader. Åtagandet omfattar munhälsobedömningar och utbildning till berörd personal i kommuner och stadsdelar, närstående, behandlingsassistenter eller liknande i patientens närhet/omgivning i munvårdsfrågor. Under avtalsåret 2012 har de tre leverantörerna i nämndområdet genomfört munhälsobedömningar av de totalt individer som tackat ja. I HSN 4, 5, 7, 11 och HSN 12 genomfördes sammanlagt stycken (bland jatackare). I Västra Götalandsregionen genomfördes totalt munhälsobedömningar bland ja-tackare. Ersättningen har uppgått till cirka 1,57 mnkr för regionen som helhet, motsvarande siffra för hälso- och sjukvårdsnämnd 4 är 161 tkr. Överväganden Verksamheten fungerar nu väl utifrån avtalsvillkoren och kraven på uppföljning. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli föreslår att förlänga avtalet med 12 månader, från och med till och med POSTADRESS: Regionens Hus Göteborg BESÖKSADRESS: Lillhagsparken 5 Göteborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: hsk.gbg@vgregion.se

66 Sida 2(2) Datum Diarienummer HSN Barnperspektivet har beaktats under ärendets beredning och i förslag till beslut. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kanslis bedömning är att inga barn och ungdomar påverkas negativt av förslaget till beslut. Finansiering Verksamheten finansieras via statliga bidrag genom hälso- och sjukvårdsnämnderna. Respektive nämnd betalar månadsvis ut ersättning när epidemiologiska data levererats in efter varje utförd munhälsobedömning liksom efter varje genomförd utbildning mot uppvisande av deltagarlistor. Samverkan Information enligt MBL 19 har skett vid Hälso- och sjukvårdsnämndernas MBLgrupp den 8 mars Förslag till beslut 1. Avtalet om Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar med Oral Care AB förlängs med totalt 12 månader, från och med till och med Avtalet om Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar med 3D-Dentomed förlängs med totalt 12 månader, från och med till och med Vårdöverenskommelsen/avtalet om Uppsökande verksamhet; munhälsobedömningar med Folktandvården Västra Götaland förlängs med totalt 12 månader, från och med till och med Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli/göteborg Håkan Hilmér Hälso- och sjukvårdschef Expedieras till Oral Care AB, Christoffer Heleander, Drottninggatan 13, Göteborg 3D-Dentomed AB, Anne von Hofsten, Mobil Tandvård inom äldre- och handikappomsorg, Postbox 1081, Lidingö Folktandvården Västra Götaland, Anders Ljungné, Kämpegatan 3, Göteborg