Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng.

Transkript

1 KOD: Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Introduktion Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng. Lycka till! / Sara Landström OBS! Detta är en anonym tenta, och detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Kontrollera att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok Kod: Kurs:

2 Tentan är upplagd enligt följande: Ni ska läsa två texter och därefter besvara ett antal frågor kring det ni läst. Texterna är populärvetenskapliga sammanfattningar av två doktorsavhandlingar som lagts fram här på Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Lycka till! /Sara, Pär och Sandra

3 The Role of Emotions in Judgments of Crime Victims Olof Wrede Att bli utsatt för brott innebär flera prövningar för den drabbade. Förutom själva brottshändelsen kan tiden efter brottet vara kritisk för offrets förmåga att hantera situationen, bland annat är den sociala omgivningens bemötande av stor vikt i denna fas. Speciellt viktigt är det sociala stöd som offret erbjuds. Stödet har en avgörande roll för offrets mentala hälsa. Brottsoffer erbjuds dock inte alltid socialt stöd i samma utsträckning. I extrema fall erbjuds inte offer stöd överhuvudtaget. Istället verkar det som att vissa offerreaktioner väcker misstro hos omgivningen. Psykologisk forskning har undersökt hur emotionella uttryck bedöms och uppfattas i exempelvis förhandlingar, politik samt inom domstolar och andra delar av rättsväsendet. Dessa fynd kan sammanfattas i modeller som förklarar sociala funktioner av emotioner. Kortfattat predicerar dessa modeller att åskådares bedömningar av andras emotioner påverkas dels av de uttryckta emotionerna, dels av egenskaper hos åskådarna. Bedömningar av emotionella uttryck i rättväsendet är relativt väl utforskade. Där har forskningen visat robusta fynd för vad som kallas the emotional victim effect (EVE). Kortfattat innebär EVE att offer som uttrycker tydliga negativa emotioner uppfattas som mer trovärdiga än offer som uttrycker vaga negativa emotioner eller positiva emotioner. Dessutom tyder annan socialpsykologisk forskning på att det finns olika förväntningar för hur kvinnor och män ska reagera emotionellt i olika utsatta situationer. Idag har vi dock begränsad kunskap om hur brottsoffers emotionella uttryck bedöms och uppfattas i sociala sammanhang. Kortfattat är syftet med föreliggande avhandling att utifrån fynden om EVE och sociala modeller av emotioner inta ett interpersonellt perspektiv på emotioner. Synen på emotioner är således att de är bärare av social information. Specifikt undersöker avhandlingen hur människor bedömer och uppfattar brottsoffers emotionella reaktioner utanför rättsväsendet. I Studie I undersöktes om det finns förväntningar på vilka emotioner kvinnliga respektive manliga brottsoffer ska reagera med efter att ha blivit utsatta för brott. I ett experiment fick 404 försöksdeltagare läsa fem brottsvinjetter (misshandel, våldtäkt, hot, rån, inbrott). Sedan fick de rapportera sannolikheten att offret upplevde sju olika emotioner uppdelade i tre grupper: situationsfokuserade emotioner (oro, rädsla), utåtfokuserade emotioner (ilska, hat) samt inåtfokuserade emotioner (skam, skuld, ledsenhet). Gruppindelningen och etiketterna bygger på tidigare forskning. Proceduren upprepades för varje brottstyp, först för ett kvinnligt offer och sedan för ett manligt. Resultaten av Studie I visade att oavsett brottstyp förväntades kvinnliga brottsoffer reagera med mer situationsfokuserade (oro, rädsla) och inåtfokuserade (skam, skuld, ledsenhet), och mindre utåtfokuserade (ilska, hat) emotioner än manliga brottsoffer. I Studie II undersöktes hur brottsoffers uttryckta emotioner påverkar omgivningens bedömningar av offrets behov av stöd. I två experiment fick totalt 340 försöksdeltagare läsa en text, lyssna till en ljudinspelning eller se en video av ett kvinnligt eller manligt brottsoffer som uttryckte ilska eller ledsenhet över att ha blivit utsatt för ett knivrån. I båda experimenten bedömde försöksdeltagarna hur mycket socialt stöd de trodde att brottsoffret behövde. Sammantaget visade resultaten från Studie II att brottsoffer som uttrycker ledsenhet uppfattas som i mer behov av stöd än brottsoffer som uttrycker ilska. Viktigt är dock att försöksdeltagarna endast gjorde skillnad på arga och ledsna uttryck vad gäller behov av stöd när de bedömde ett manligt offer. Kvinnliga offer bedömdes vara i lika stort behov av stöd oavsett emotionsuttryck. Ett annat viktigt fynd var att effekten av emotionerna medierades av hur varma försöksdeltagarna upplevde att offren var. I Studie III undersöktes hur bedömarnas egna förväntningar på hur de själva hade

4 reagerat i en brottsoffersituation påverkar trovärdighetsbedömningar av en person som faktiskt har blivit utsatt för brott. I två experiment fick totalt 355 personer bedöma hur de själva skulle reagera emotionellt efter att ha blivit utsatt för en våldtäkt eller ett knivrån. Deltagarna fick också bedöma trovärdigheten hos ett brottsoffer som faktiskt har blivit utsatt. Resultaten visade att ju högre överensstämmelsen mellan de egna förväntningarna på emotionell reaktion och ett offers faktiska emotionella reaktion är, desto större trovärdighet tillskrev bedömarna brottsoffren. Studierna visar att det verkar finnas förväntningar på vilka emotioner kvinnliga respektive manliga brottsoffer ska uppvisa efter brott. Kvinnor förväntas reagera med mera situationsfokuserade och inåtfokuserade, men mindre utåtfokuserade emotioner än män. Fynden ger stöd åt tidigare forskning angående könsbetingade stereotyper om emotioner, och kan vara en del av förklaringen till exempelvis varför offer ibland kan bemötas med skepsis. Vidare tyder resultaten på att specifika emotionella reaktioner bedöms som signaler på behov av socialt stöd. Detta gäller särskilt bedömningar av manliga bedömares emotionsuttryck, och upplevelsen av hur varma dessa uttryck är verkar kunna förklara effekten. Om bedömarna dessutom upplever att offret reagerade emotionellt på ett liknande sätt som bedömarna själva tror att de skulle reagera i en liknande situation, så upplever bedömarna att offrens trovärdighet ökar. Resultaten är i linje med tidigare forskning om EVE och modeller för sociala funktioner av emotioner, men utvidgar fenomenet till bedömningar utanför rättsväsendet. Sammantaget styrker avhandlingen vikten av en nyanserad förståelse av emotioners roll i bedömningar av brottsoffer.

5 1. Vad handlar avhandlingen handlar om? (1p) 2. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p) 3. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen? (2p)

6 4. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller 5. Beskriv kortfattat de urvalspersoner som använts (4p) Studie 1: Studie 2: Studie 3: Studie 4: 6. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p)

7 7. Behandlades ett genusperspektiv i avhandlingen? Beskriv hur det framgår i texten att genusperspektivet är närvarande eller frånvarande (2p) 8. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)

8 Psychological factors associated with substance use in adolescents Mattias Gunnarsson Ungdomsåren är en tid av förändring och ofta den mest omvälvande tiden i en persons liv. Det är också den period i livet som människor i allmänhet är mest riskbenägna och nyfikna på att prova nya saker, som till exempel att testa droger. Men varför vissa personer använder droger och andra inte är en mångfacetterad fråga och inte helt klarlagd. Ofta förklarar forskningen beteendet med individuella faktorer, egenskaper i den sociala miljön och det komplexa samspelet mellan individ och miljö. Syftet med avhandlingen var därför att undersöka individuella faktorer som är relaterade till ungdomars användning av tobak, alkohol och narkotika. Inriktningen ligger särskilt på psykologiska faktorer förknippade med ökad risk att använda narkotika under ungdomsåren. Inom ramen för avhandlingen validerades även personlighetsinstrumentet Health relevant Personality inventory (HP5i). I en tvärsnittsstudie studerades gymnasieelever från Västra Götalands län. Fördelningen mellan pojkar och flickor var jämn och medianåldern var 18 år. Respondenternas besvarade en enkät med frågor om drogvanor och psykisk hälsa och undersökningen genomfördes i deras respektive skolor. Faktorer som undersökts var bland annat personlighet, psykisk hälsa, användning av droger (tobak, alkohol och narkotika), subjektiva narkotikaupplevelser, intentioner till framtida droganvändning samt psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen. Avhandlingen består av tre studier. Resultatet från Studie 1 visar att HP5i är ett användbart personlighetsinstrument vid bedömningen av personlighetsdrag hos ungdomar. Eftersom instrumentet är mindre omfattande passar det bra för populationsundersökningar eller i andra sammanhang där ett längre och mer omfattande och tidskrävande instrument inte är lämpligt. Resultatet från Studie 1 visar också att flertalet av de fem undersökta egenskaperna var relaterade till riskkonsumtion av substanser hos ungdomarna. Framförallt visade antagonism och impulsivitet på signifikanta kopplingar till riskkonsumtion av droger. Resultatet från Studie 2 visar att de flesta av de övriga psykologiska faktorer som undersöktes också är associerade till droganvändning under ungdomsåren. Psykisk ohälsa, som till exempel depressiva symptom, frekvent användning av tobak och alkohol, psykiska och/eller drogrelaterade problem i den biologiska familjen var alla faktorer relaterade till användning av narkotika. När det kommer till ungdomar som använder narkotika visar resultatet från Studie 2 att positiva psykologiska upplevelser av droganvändningen ökar sannolikheten för att personen ska ha intentionen att fortsätta använda narkotika. Detta gäller framförallt för de ungdomar som har använt narkotika vid ett fåtal tillfällen. Graden av positiva psykologiska upplevelser av droganvändningen var också en av de variabler som var starkast förknippad med en mer omfattande konsumtion av narkotika. Själva drogupplevelsen i sig verkar alltså vara av stor betydelse för hur mycket droger som används och för intentionen att fortsätta använda narkotika. Detta gäller även när betydelsen av andra kända så kallade riskfaktorer för droganvändning analyseras. I studie Studie 3 grupperades ungdomarna i kluster utifrån deras rapporterade nivåer på variablerna impulsivitet, depressiva symptom och positiva drogupplevelser. Nio kluster identifierades och validerades i en annan population av ungdomar. Dessa kluster analyserades sedan med avseende på ett antal faktorer som tidigare forskning visat vara riskfaktorer för narkotikaanvändning hos ungdomar. Utifrån analyserna kunde kluster kategoriseras som möjliga högrisk- eller lågriskgrupper. De ungdomar som rapporterade höga nivåer av samtliga klustreringsvariabler (impulsivitet, depression och positiva drogupplevelser) visar på förekomsten av flera välkända riskfaktorer samtidigt, till exempel hög konsumtion av olika droger, tidig drogdebut, avvikande personlighetsdrag, psykiska problem, intentioner till framtida användning och en ärftlig sårbarhet. Men resultaten från Studie 3 visar också att enbart höga nivåer av en av de tre klustervariablerna var förknippad med ett flertal andra kända riskfaktorer. Ungdomar med dessa profiler kan därför tänkas löpa större risk att utveckla missbruk och beroende i framtiden. I Studie 3 framkom positiv drogupplevelse som en av variablerna som var starkast förknippad med hög konsumtion av narkotika. Medvetenheten om de positiva effekterna som narkotika kan ge dem kan vara en riskfaktor i sig, speciellt när många står inför en ovisshet och ibland osäkerhet inför övergången till vuxenlivet. Det bör också noteras att många ungdomar som provar narkotika även upplever negativa psykologiska effekter av narkotikaanvändning och att majoriteten av dem inte söker hjälp för problem som har med dessa att

9 göra. Därför är det viktigt att personal som möter ungdomar i sitt arbete också är medvetna om att symptom på psykisk ohälsa kan vara narkotikarelaterade. Resultaten från denna avhandling visar att flera psykologiska faktorer förknippas med droganvändning i ungdomsåren. Samspelet mellan dessa faktorer och eventuell drogkonsumtion är komplext och mångfacetterat. Fördjupad kunskap om riskfaktorer som är relaterade till droganvändning är viktigt för utvecklingen av effektivt förebyggande arbete och behandlingsstrategier.

10 9. Vad handlar avhandlingen om? (1p) 10. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p) 11. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen? (2p)

11 12. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller 13. Beskriv kortfattat vilka oberoende variabler som använts i respektive studier (3p) Studie 1: Studie 2: Studie 3: 14. Beskriv kortfattat den beroende variabeln i respektive studie (3p) Studie 1: Studie 2: Studie 3:

12 15. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p) 16. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)