Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 20 poäng. För Godkänt krävs minst 12 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 16 poäng.

Transkript

1 KOD: Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Introduktion Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 20 poäng. För Godkänt krävs minst 12 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 16 poäng. Lycka till! / Sara Landström OBS! Detta är en anonym tenta, och detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Kontrollera att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok Kod: Kurs:

2 Tentan är upplagd enligt följande: Ni ska läsa två texter och därefter besvara ett antal frågor kring det ni läst. Texterna består av populärvetenskapliga sammanfattningar av två doktorsavhandlingar som lagts fram här på Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Lycka till! /Sara, Pär och Sandra

3 WITHOUT YOU THERE IS NO ME An interpersonal framing of psychosis Jennifer Strand Psykotiska symptom uppstår inte i ett vakuum och tidigare forskning visar att symtom kan bli mer begripliga när de förstås utifrån individens livshistoria. En viktig del av vår livshistoria är tidiga relationer. Dessa relationer utgör basen för hur vi ser på oss själva och för förmågan att hantera de känslor som vi känner. Nära relationer påverkar också vår förmåga att skilja yttre intryck från det egna inre tillståndet. Trots kunskap om hur tidiga relationer formar oss alla behövs specifikt mer kunskap om hur erfarenheterna av tidiga relationer påverkar personer med psykossjukdom. Det övergripande syftet med avhandlingsarbetet var således att studera erfarenheter av nära relationer hos patienter med psykossjukdom och att undersöka patientens egen förståelse av sina symptom. Avhandlingen är baserad på fyra delstudier som dels bygger på den undersökta gruppens egna erfarenheter, dels på personalens uppfattningar av patientens föräldrar. I Studie I fokuserades deltagarnas beskrivningar av föräldrarna, uppväxtförhållandena samt hur de såg på sig själva som barn. Av dessa beskrivningar framkom en bild av barn som hade utsatts för olika former av övergrepp. Klimatet i familjen beskrevs som slutet och tyst och det framkom få beskrivningar av föräldrar som hade samtalat med sina barn eller som hade hjälpt barnet att förstå det svåra som hade hänt dem. Deltagarna beskrev sig själva som tystlåtna och ensamma barn med en benägenhet att dagdrömma och fantisera. I Studie II belystes deltagarnas beskrivningar av innehållet i de psykotiska symptomen samt hur de själva förstod orsakerna till innehållet. Deltagarna beskrev ofta innehållet i de psykostiska symptomen utifrån tidigare erfarenheter av övergrepp och vissa förstod innehållet i symptomen som en konsekvens av ensamhet och maktlöshet. Studie III baserades på deltagarnas självskattade anknytnings-mönster och symptom. Deltagarnas självskattade anknytningsmönster jämfördes med självskattningar från en grupp ur normalpopulationen. De deltagare som skattade ett tryggt anknytningsmönster var underrepresenterade medan deltagare med undvikande anknytnings-mönster var överrepresenterade bland dem med psykossjukdom. Deltagarna som skattade sitt anknytningsmönster som ångestfulltundvikande var också överrepresenterade bland dem med psykossjukdom. Resultaten från Studie III visar vidare på ett samband mellan överberoende anknytning och symptom. Studie IV baserades på personalens beskrivningar av patientens föräldrar såsom de kom till uttryck vid teammöten på en mottagning specialiserad på behandling av personer med psykossjukdom. Analysen visar på en mångfacetterad och komplex och bild av patientens föräldrar. Vissa föräldrar beskrevs som en resurs såväl för patienten som för personalen; andra föräldrar beskrevs som allt för påträngande och som en orsak till patientens svårigheter. Ett tema som löper genom samtliga studier är, att det ibland svårförståeliga i psykotiska symptom blir mer förståeliga i ljuset av individens erfarenheter av relationer. Eftersom forskning visar att det kan vara hjälpsamt för patienten att förstå psykosen utifrån ett livshistorieperspektiv är det nödvändigt för personal att våga fråga patienten vilka erfarenheter hon eller han har av tidigare relationer. Det är rimligt att tänka sig att personal ibland undviker frågor om tidiga erfarenheter utifrån föreställningen om patienten som sårbar. Det här avhandlingsarbetet visar dock att dessa frågor är viktiga att ställa för att patienten ska kunna få den förståelse och den behandling hon eller han behöver.

4 1. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p) 2. Vilket/vilka av följande psykologiska perspektiv behandlas i avhandlingen? (1p) (ringa in det/de rätta svaren) Behavioristiskt perspektiv Psykoanalytiskt perspektiv Kognitivt perspektiv Humanistiskt perspektiv Genusperspektiv Sociokulturellt perspektiv Biologiskt perspektiv Inget av ovan perspektiv behandlas i avhandlingen. Avhandlingen behandlar ett annat perspektiv, nämligen: 3. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller

5 4. Beskriv kortfattat de urvalspersoner som använts (2p) Studie 1: Studie 2: Studie 3: Studie 4: 5. Anser du att avhandlingens övergripande frågeställning besvarades? Motivera ditt svar (2p) 6. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens övergripande frågeställning? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)

6 Trust as a strategy for handling uncertainty in private savings choices Anders Carlander Att kunna lita till andra människor är viktigt för sociala relationer, samarbete och för att samhällen skall fungera effektivt. Osäkerhet inför framtiden är ett naturligt inslag i livet som alla måste handskas med i och med att osäkerhet ofta resulterar i en känsla av obehag eller stress. Ett antagande, som dessutom har starkt stöd i forskningen, är därmed att människor helst undviker osäkerhet. Ett område som präglas starkt av osäkerhet är ekonomi. Det är dessutom ytterst angeläget att studera då de flesta människor berörs av ekonomin, både lokalt och globalt. Det finns i synnerhet två områden som har varit högaktuella sedan finanskrisen 2008 och det är kostnader för finansiell rådgivning i förhållande till prestation samt privatkunders höga lojalitet till sin bank. Ett grundantagande inom finansteori är att marknaden för värdepapper är effektivt rationell och att all tillgänglig information återspeglas i aktuellt pris. Det innebär i princip att aktiv kapitalförvaltning och finansiell rådgivning till privatkunder är verkningslös, då det rimligen inte kan resultera i ett ekonomiskt fördelaktigt informationsövertag. Syftet med avhandlingen var därför att undersöka varför många människor ändå verkar lita på banker och finansiella institutioner när den samlade forskningen visar att man inte borde göra det. Det finns anledning att tro att förtroendet är ett sätt att hantera upplevd osäkerhet. Människor väljer att lita till finansiell expertis istället för att acceptera osäkerhet och skapar på så vis en positiv illusion där framtiden upplevs som mindre osäker. Avhandlingen består av tre delstudier. Studie 1 visar att benägenhet att välja en aktivt förvaltad fond påverkas av uppfattningen om professionella investerares skicklighet men även av förtroende för banker och finansiella institutioner. Studien inkluderade också tre andra sparalternativ; indexfond, aktier eller sparkonto som var påverkade i betydligt mindre utsträckning av både förtroende och uppfattning om investerares skicklighet. Ett intressant bifynd är att förtroende och självskattad finansiell kunskap verkar vara substitut till varandra. Valet av den aktivt förvaltade fonden var påverkad av förtroende i högre utsträckning men av finansiell kunskap i mindre utsträckning. Valet att handla aktier var påverkat av finansiell kunskap i hög utsträckning men inte alls av förtroende. Resultaten från Studie 2 visar att graden av kundnöjdhet med sin bank som beror på personlig service förklaras till största delen av förtroende inför personalen. Det kan verka trivialt men resultaten tyder på att endast personlig service inte är tillräckligt utan kunderna måste också lita på personalen i fråga för att känna sig nöjda. De tillfrågade deltagarna i studien var emellertid relativt lojala mot sin bank då över 70 % av dem angav att de hade varit kund hos sin bank i över 10 år. Resultaten bör därför tolkas i skenet av att en lång relation skapar ett visst förtroende i sig som dessutom kan spilla över på andra uppfattningar om sin bank. I likhet med Studie 1 visar Studie 3 att förtroende inför finansiella rådgivare ökar sannolikheten att finansiell rådgivning väljs, jämfört med att investera i aktier eller en indexfond. Finansiell kunskap, å andra sidan, ökar istället sannolikheten att aktier eller en indexfond väljs. Deltagarna i Studie 3 var även tillfrågade om upplevd osäkerhet inför att välja mellan finansiell rådgivning, investera själv eller en indexfond och resultaten visade att de som valde finansiell rådgivning skattade osäkerheten i uppgiften som lägre. Denna avhandling visar att förtroende påverkar flertalet finansiella beteenden. Förtroende krävs om man skall köpa en finansiell produkt med krav på avkastning där ansvaret överlåts till någon annan. Förtroende krävs också i termer av att bankkunder måste lita på bankpersonalen för att känna sig nöjda, det räcker alltså inte med att bara erbjuda personlig service. Resultaten kan även tolkas som att förtroende är något som vi känner när vi vill rättfärdiga en redan köpt produkt, vilket i sin tur kan förklara ett högt förtroende då förtroende antas öka med tiden. Den här avhandlingens viktigaste bidrag är att föreslå förtroende som ett substitut för både upplevd osäkerhet och finansiell kunskap. Förtroende för banker och finansiell expertis är därmed utan tvekan ett viktigt område och framtida studier bör fokusera på orsak och verkan för att kunna visa att förtroende ökar som en respons på ökad osäkerhet.

7 1. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga. (2p) 2. Till vilket/vilka av följande psykologiska forskningsområden hör avhandlingen? (1p) (ringa in det/de rätta svaren) Biologisk psykologi Kognitionspsykologi Motivations- och emotionspsykologi Socialpsykologi Personlighetspsykologi Utvecklingspsykologi Avhandlingen hör inte till något av ovan forskningsområden, utan ett annat nämligen: 3. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller

8 4. Vilket/vilka av följande påståenden är korrekt? (2p) (kryssa för bokstaven om du anser att påståendet är korrekt) a. En av de oberoende variablerna i Studie I är deltagarnas uppfattning om professionella investerares skicklighet. b. Den beroende variabeln i Studie I är deltagarnas förtroende för banker och finansiella institutioner. c. Den oberoende variabeln i Studie II var deltagarnas årsinkomst. d. Den beroende variabeln i Studie II är graden av kundnöjdhet deltagarna känner för sin bank. e. Den beroende variabeln i Studie III är valet av investeringsalternativ så som finansiell rådgivning, indexfonder eller att investera själva. 5. Anser du att avhandlingens övergripande frågeställning besvarades? Motivera ditt svar (2p) 6. Behandlades ett genusperspektiv i avhandlingen? Beskriv hur det framgår i texten att genusperspektivet är närvarande eller frånvarande (2p)